EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.1.2016

COM(2016) 5 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Svar på rapporten från högnivågruppen med experter om efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet

{SWD(2016) 1 final}
{SWD(2016) 2 final}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Svar på rapporten från högnivågruppen med experter om efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet

1. Inledning

Enligt rådets beslut om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration 2007–2013 (nedan kallat sjunde ramprogrammet) 1 , har oberoende experter fått i uppdrag att utföra en extern utvärdering av programmets bakgrund, genomförande och resultat före slutet av 2015. I detta syfte upprättades en extern högnivågrupp i september 2014 som lämnade sin rapport till kommissionen den 19 november 2015 2 . I detta meddelande redogörs för slutsatserna och rekommendationerna i högnivågruppens rapport och kommissionens svar. Det åtföljs av ett arbetsdokument, i vilket kommissionen har utvärderat sjunde ramprogrammets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och europeiska mervärde, i linje med kraven på bättre lagstiftning.

Med en antagen budget på 55 miljarder euro var sjunde ramprogrammet ett av de största gränsöverskridande konkurrenskraftiga FoTU-programmen i världen. Sjunde ramprogrammet fokuserade på vetenskap, särskilt främjandet av forskningssamverkan och spetskompetens. Under de sista åren av sjunde ramprogrammet lades större fokus på innovation och små och medelstora företags deltagande. För att underlätta beviljande och administration av bidrag vidtog kommissionen även olika åtgärder för att minska den administrativa bördan.

2. Huvudsakliga slutsatser om sjunde ramprogrammets resultat

Sjunde ramprogrammet främjade spetskompetens genom att involvera de bästa forskarna inom och utanför EU i mer än 25 000 tvärvetenskapliga samarbetsprojekt på hög nivå som genererade forskningsresultat i världsklass. Till dags dato pågår dock 50 % av dessa projekt fortfarande. Därför kan efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet inte ge en fullständig bild av programmets resultat och effekter. Hittills har projekt inom sjunde ramprogrammet gett upphov till 170 000 publikationer. Andelen publikationer i högt rankade tidskrifter ligger över genomsnittet i EU och Förenta staterna. Hittills har projekt i sjunde ramprogrammet resulterat i mer än 1 700 patent och 7 400 fall av kommersiellt utnyttjande 3 . Sjunde ramprogrammet främjade banbrytande forskning genom Europeiska forskningsrådet (EFR). Antalet publikationer i prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter som erkänner EFR-finansiering, liksom antalet nobelpriser och Fieldsmedaljer som mottagits av EFR-stipendiater visar att stipendierna från Europeiska forskningsrådet har blivit kännetecknande för vetenskaplig spetskompetens.

Sjunde ramprogrammet var öppet för hela världen och involverade deltagare från 170 länder. Det utvidgade EU:s deltagande och bidrog till att uppnå det europeiska forskningsområdet. Sjunde ramprogrammet skapade varaktiga gränsöverskridande, tvärvetenskapliga och sektorövergripande nätverk. I genomsnitt samarbetar elva organisationer från sex olika länder och nio olika regioner i varje projekt finansierat av sjunde ramprogrammet. Sjunde ramprogrammet uppmuntrade till att anpassa nationella forsknings- och innovationssystem och -strategier till varandra, och i de flesta av EU:s medlemsstater har det bidragit till vetenskaplig spetskompetens, till att lösa samhällsproblem och fastställa normer för forskningsfinansiering och urvalsförfaranden.

Sjunde ramprogrammet stärkte forskares utbildning och rörlighet för längre vistelse, förbättrade kvaliteten på doktorandutbildningen och bidrog till att förbättra arbetsförhållandena för forskare inom EU. Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna inom sjunde ramprogrammet gav stöd till 50 000 forskare, däribland 10 000 doktorander från 140 länder. Programmet har stimulerat rörligheten bland forskare runt om i Europa. Det bidrog också till hållbar sysselsättning för forskare i Europa och till att öka kvinnliga forskares deltagande och internationella forskares deltagande i stödmottagande forskargrupper.

Sjunde ramprogrammet står för cirka 7 % av de sammanlagda offentliga utgifterna för FoI i EU. Dock har det en stor inverkan på till exempel BNP och sysselsättning, både direkt och genom att utnyttja privat finansiering såväl som medlemsstaternas finansiering. Uppskattningsvis kommer sjunde ramprogrammet att öka BNP med cirka 20 miljarder euro per år de närmaste 25 åren, genom indirekta ekonomiska konsekvenser som kommer att skapa 130 000 forskningsposter per år och 160 000 andra jobb 4 . Det finns också bevis på positiva mikroekonomiska effekter: deltagande företag rapporterar om utvecklingen av innovativa produkter, processer och tjänster samt ökad omsättning, produktivitet och konkurrenskraft. Resultat av ekonometriska analyser 5 visar att små och medelstora företag som deltar i sjunde ramprogrammet fick 38 % högre resultat än kontrollgruppen vad gäller sysselsättningstillväxt och rörelseintäkter. Som högnivågruppen påpekar är det för tidigt att göra en slutlig bedömning av sjunde ramprogrammets marknadskonsekvenser.

Sjunde ramprogrammet involverade industri och små och medelstora företag på ett strategiskt vis 6 . Stora företag samt små och medelstora företag har varit inblandade i stor utsträckning genom offentlig-privata partnerskap, inklusive gemensamma teknikinitiativ, avtalsbaserade offentlig-privata partnerskap – och genom specifika instrument för små och medelstora företag 7 . Detta bidrog till Europas innovationsbaserade konkurrenskraft.

Sjunde ramprogrammet försökte möta europeiska samhällsutmaningar inom områdena hälsa, energi, transport och säkerhet och bidrog till att hantera globala problem som till exempel hållbar utveckling. Vad gäller jämställdhet skiftade sjunde ramprogrammet fokus från att lyfta fram individuella kvinnliga forskare till att försöka ändra strukturella problem i institutionerna.

I hela sjunde ramprogrammet var andelen kvinnliga utvärderare något högre än målet på 40 %. Dessutom bestod 38 % av sjunde ramprogrammets arbetsstyrka av kvinnor.

3. Högnivågruppens rekommendationer och kommissionens svar

Detta avsnitt innehåller kommissionens svar på högnivågruppens rekommendationer, som bygger på resultaten av gruppens utvärdering av sjunde ramprogrammet 8 .

Rekommendation a: Fokus på viktiga utmaningar och möjligheter i ett globalt sammanhang

Kommissionen instämmer med huvudsyftet i högnivågruppens rekommendation.

Horisont 2020 är inriktat på att lösa de stora samhällsutmaningarna. Det underbyggs av ett problemorienterat tillvägagångssätt som främjar verklig spridning av genererad ny kunskap. För att säkerställa en faktisk tillämpning av forskningsresultat tar Horisont 2020 ett heltäckande grepp på FoI och på att stödja hela innovationskedjan från spetsforskning till marknadsnära verksamheter, till exempel genom pilot- och demonstrationsprojekt. Samtidigt ökar Horisont 2020 investeringar i spetsforskning genom bottom-up-insatser. Horisont 2020 har utformats för att vara flexibelt nog att hantera nya och oväntade utmaningar.

Horisont 2020 främjar en permanent, strukturerad dialog med den privata sektorn genom etablerade plattformar, inbegripet europeiska teknikplattformar, industriella rundabordssamtal inom ramen för den digitala industriella strategin och formella rådgivande grupper på alla programområden. Horisont 2020 involverar den privata sektorn på ett strategiskt sätt i utformningen och genomförandet av omfattande forskningsagendor i viktiga industrisektorer och mobiliserar kunskap och finansiella resurser som krävs för detta ändamål genom gemensamma teknikinitiativ och avtalsbaserade offentlig-privata partnerskap. Horisont 2020:s gemensamma teknikinitiativ har blivit bättre tack vare ett antal åtgärder som minskar byråkratin för företagen och gör initiativen bättre lämpade för ändamålet. De gemensamma teknikinitiativens öppenhet, transparens och ändamålsenlighet kommer att bedömas i halvtidsöversyner som ska vara slutförda senast i juni 2017.

Horisont 2020 ökar möjligheterna för innovativa små och medelstora företag avsevärt genom att anslå 20 % av den sammanlagda budgeten för samhällsutmaningar och ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” till små och medelstora företag. Möjligheterna ökar också genom instrumentet för små och medelstora företag, ”Snabbspåret till innovation” och Eurostars partnerskap mellan offentliga aktörer. Överteckningsgraden tyder på att det i små och medelstora företag anses att tjänster och nätverkan på EU-nivå ger ett betydligt större mervärde.

Horisont 2020:s arbetsprogram för perioden 2016–2017 syftar till att säkerställa ökad tillgång till finansiering för innovativa företag genom att utnyttja möjligheter inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). För att underlätta tillgången till finansiering för innovativa syften kommer kommissionen att undersöka möjligheterna att inrätta ett råd för europeisk innovation.

Rekommendation b: Anpassa forsknings- och innovationsrelaterade instrument och agendor i Europa

Kommissionen instämmer i att forsknings- och innovationsrelaterade instrument och agendor i Europa behöver anpassas bättre.

Ramprogram kan spela en viktig roll för att anpassa nationella forskningsstrategier och forskningsprogram. Olika EU-instrument bör också anpassas för att ta itu med de samhällsutmaningar som Europa står inför och för att säkerställa fortsatta investeringar i de sektorer där Europa har en ledande ställning i världen.

Vad gäller anpassningen av nationella forskningsstrategier och forskningsprogram stärker Horisont 2020 ytterligare instrument som redan utvecklats under sjunde ramprogrammet, till exempel ERA-NETs instrument för samfinansiering och artikel 185-initiativ, för att slå samman medlemsstaternas resurser, fastställa gemensamma strategiska forskningsagendor, undvika dubbelarbete, genomföra gemensamma ansökningsomgångar och så vidare. Kommissionen har dessutom lanserat ett politiskt stödsystem inom ramen för Horisont 2020 för att hjälpa medlemsstaterna genomföra effektiva reformer i linje med europeiska forskningsområdets prioriteringar.

För att skapa överensstämmelse med EU:s strukturfondsprogram kommer kommissionen att fortsätta att arbeta med nationella och regionala strategier för smart specialisering som möjliggör gemensam användning av resurser och en kritisk massa vad gäller gemensamma prioriteringar. Bottom-up-perspektivet i entreprenörskapsprocessen för att utveckla strategier för smart specialisering under de kommande åren kommer att sammanföra de viktigaste aktörerna inom FoI. Det behövs en tydlig kommunikation om hur de olika EU-finansieringsprogrammen fungerar. Därför har kommissionen utarbetat riktlinjer för beslutsfattare och verkställande organ för att stödja synergier och samverkan mellan olika fonder 10 och lanserat en ny deltagarportal med detaljerade anvisningar för hur man ansöker om och förvaltar ett projekt inom ramen för Horisont 2020. Dessutom har det undertecknats samförståndsavtal mellan ett antal gemensamma teknikinitiativ och Europeiska regionala utvecklingsfondens förvaltningsmyndigheter. I och med dessa avtal inrättas en ram för strukturerat samarbete.

Kommissionen lanserade nyligen ett system med en kvalitetsstämpel, vilket kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna och regionerna att erkänna kvalitetsmärkningen som tilldelas lovande projektförslag inom ramen för Horisont 2020, och främja deras tillgång till olika finansieringskällor, till exempel de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra nationella, regionala eller privata investeringsprogram 11 .

Horisont 2020 kommer att fortsätta att stödja en bred strategi för innovation och social innovation.

Kommissionen instämmer med högnivågruppen att annan politik och andra förordningar bör bidra till innovation. I detta sammanhang kommer det FoI-specifika verktyget inom ramen för riktlinjerna för konsekvensbedömningar i kommissionens paket för ”bättre lagstiftning” att göra det möjligt för kommissionen att säkerställa att dess nya lagstiftningsförslag kommer att vara ”lämpliga för innovation”. Dessutom undersöker kommissionen inrättandet av innovationsavtal på EU-nivå för att hantera befintliga rättsliga oklarheter som hindrar innovation i partnerskap med intressenter 12 .

Rekommendation c: Integrera de centrala delarna av ramprogrammen mer effektivt

Kommissionen instämmer med högnivågruppen att fragmentering och framväxten av ”vattentäta skott” i ramprogram skulle undergräva effektiviteten och samstämmigheten. Horisont 2020 är indelat i tre prioriteringar som förväntas förbättra programmets effektivitet och ändamålsenlighet. Övergripande frågor har integrerats i prioriteringarna och därigenom undviks silotänkande och fragmentering. ”Blå tillväxt” och ”sakernas internet” är exempel på övergripande initiativ som kräver samordning mellan ”samhällsutmaningar” och ”Ledarskap inom möjliggörande och industriell teknik”. Horisont 2020 främjar kopplingar mellan särskilda program och finansiella instrument och möjliggör budgetöverföringar mellan olika delprogram.

För att maximera kundtillfredsställelsen och effektiviteten har Horisont 2020:s bidragsförvaltning delegerats till fyra genomförandeorgan. Arbetsfördelningen mellan kommissionen och genomförandeorganen är klart definierad och dokumenterad i delegerade rättsakter. Kommissionen har utformat förvaltningsstrukturer för genomförandeorganen för att säkerställa ordentlig insyn och övervakning från kommissionens sida. Av politiska skäl lägger man särskild vikt vid att säkerställa ändamålsenligheten och effektiviteten av återkopplingen mellan genomförandeorganen och kommissionen.

Kommissionen har åtagit sig att främja en enhetlig tillämpning av en enda gemensam uppsättning regler för deltagande och spridning i Horisont 2020 mellan alla aktörer som genomför programmet. För att samordna och genomföra programmet, har ett gemensamt stödcentrum inrättats inom kommissionen. Det tillhandahåller tjänster i fråga om rättsligt stöd, efterhandsgranskning, it-system och it-drift, affärsprocesser, programinformation och data till alla generaldirektorat som ansvarar för forskning, genomförandeorgan och gemensamma företag för att genomföra Horisont 2020. En effektiv samordning mellan alla aktörer som genomför Horisont 2020 är en ständig utmaning som står högt på kommissionens agenda, och kommissionen arbetar dagligen för att bemöta den.

Flera åtgärder vidtogs i sjunde ramprogrammet för att förenkla förvaltningen av förslag och bidrag, och för att minska den administrativa bördan. Det uppskattas 13 att ändringarna i systemet för kostnadsberäkning i sjunde ramprogrammet ledde till besparingar på 551 miljoner euro i sjunde ramprogrammet jämfört med det sjätte ramprogrammet. Europeiska revisionsrätten konstaterade dock i sin årsrapport för 2014 att den fortsatt höga felprocenten återspeglar riskerna i utformningen och genomförandet av sjunde ramprogrammet. Detta var ett viktigt inslag i utformningen av Horisont 2020 som ledde till omfattande förenkling av finansieringsbestämmelserna, processerna och it-tekniken.

Rekommendation d: Föra vetenskapen närmare medborgarna

Kommissionen instämmer med högnivågruppen om att det är viktigt att engagera allmänheten i programmet och mer allmänt främja medborgarnas aktiva deltagande i vetenskap. I samband med genomförandet engagerar Horisont 2020 medborgarna och andra berörda intressenter genom utveckling av ansvarsfulla forsknings- och innovationsagendor och genom ökat stöd till mer information till allmänheten.

Kommissionen har genomfört ett antal åtgärder för att stödja meddelandet om konsekvens-och relevansanalysen av EU:s finansiella stöd för FoI. I Horisont 2020 åläggs mottagare av EU:s FoI-stöd att aktivt försöka nå ut till icke-specialiserade målgrupper för att betona den samhällspåverkan deras projekt har 14 . Till exempel syftar evenemangen som kallas ”europeisk forskarkväll 15 ” till att öka allmänhetens medvetenhet om forskning och innovation.

Kommissionen kommer också att satsa mer på att informera allmänheten om forskningsresultat och konsekvenser och utveckla en mer synlig och aktiv närvaro i sociala medier. Ett arkiv med ramprogrammets framgångar finns tillgängligt online 16 och uppdateras regelbundet för att visa den inverkan som vetenskap har på medborgarnas liv.

Dessutom har kommissionen utökat den öppna tillgången till vetenskapliga sakkunniggranskade publikationer i sjunde ramprogrammet 17 . I Horisont 2020 har kommissionen gjort öppen åtkomst till vetenskapliga publikationer obligatoriskt, vilket banar väg för fullständig transparens när det gäller innovationer och genombrott som produceras med EU-finansiering. Dessutom driver kommissionen ett pilotprojekt om öppen åtkomst till forskningsdata inom Horisont 2020 med öppen åtkomst som standardläge (men inbegripet en undantagsklausul) och obligatoriska dataförvaltningsplaner.

Insyn och medborgarnas delaktighet i EU:s beslutsprocess är också viktiga principer i kommissionens agenda för bättre lagstiftning. Berörda parter konsulterades i stor utsträckning när Horisont 2020 utformades och kommissionen kommer att fortsätta att involvera aktörerna i utvärderingen och utformningen av ramprogram.

Rekommendation e: Införa strategisk övervakning och utvärdering av programmet

Paketet ”bättre lagstiftning” introducerar en systematisk och konsekvent strategi för alla utvärderingar som genomförs av kommissionen och kommer att säkerställa stabila kvalitetskontroller av kommissionens utvärderingar och spridningen av utvärderingsresultaten i framtida politik. Riktlinjer för ”bättre lagstiftning” om utvärdering garanterar kvalitetskontrollen av kontrakterade utvärderingar genom styrkommittéerna och standardiserade kvalitetsbedömningsformulär. Kommissionen kommer att göra ytterligare ansträngningar för att förbättra uppgifternas kvalitet och samstämmighet mellan olika funktioner, inbegripet övervakning och utvärdering, i syfte att tillhandahålla tydliga och korrekta datalager till stöd för evidensbaserat beslutsfattande.

Horisont 2020 har definierat konkreta resultatindikatorer och indikatorer för övergripande frågor, om till exempel jämställdhet och internationellt samarbete – och särskilda mål, bland annat för hållbar utveckling, klimatförändringar och små och medelstora företag, som gör det möjligt att jämföra resultaten för Horisont 2020 med utgångsläget i början av programmet på ett mer systematiskt och fortlöpande sätt.

Det tar dock flera år innan ny kunskap som skapats inom ramen för ett enda projekt eller en portfölj av projekt värdesätts som en viktig funktion i form av nya produkter, processer och tjänster och innan de genererar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. Till dags dato pågår mer än 50 % av dessa projekt fortfarande. Kommissionen kommer därför att fortsätta att rapportera om resultaten av sjunde ramprogrammet i de årliga övervakningsrapporterna inom ramen för Horisont 2020. I enlighet med artikel 32 i Horisont 2020-förordningen kommer kommissionen att rapportera om de långsiktiga effekterna av tidigare ramprogram i halvtidsutvärderingen av Horisont 2020.

Sjunde ramprogrammets mottagare ger viktiga data om övervakning och utvärdering genom standardiserade projektrapporteringsmallar eller -undersökningar, men viktiga data kommer också in från projekthandläggare och vetenskapliga handläggare vid kommissionens avdelningar och byråer. Kommissionen undersöker användningen av ny teknik för att ta fram och sammanlänka befintliga data, för att spåra enskilda forskare, företags omsättning och sysselsättningsutvecklingen. Dessutom håller kommissionen på att undersöka nya utvärderingsmetoder för att rapportera om de bredare socioekonomiska effekterna av ramprogrammen. Nya informationstekniksmetoder bör stödja övervakning och utvärdering samt återkoppling av forskningsresultat i politik och externt för utomstående användare. Datasammanlänkning av tillgänglig information med yttre databaser med kommersiell och öppen åtkomst bör införas för att minimera rapporteringsbördan för deltagare, automatisera processer och förbättra uppgifternas kvalitet och tillförlitlighet i analyserna. Samtidigt bör förmånstagarna fortsätta att rapportera om resultat och effekter efter slutförandet av projekten, för att bedöma de långsiktiga socioekonomiska konsekvenserna.

Slutligen, i syfte att stödja utvärderingarna på nationell nivå har kommissionen också inlett en dialog med medlemsstaterna för att främja utvärdering av EU-ramprogrammens effekter på nationell nivå.

3. Framtiden

Sjunde ramprogrammet har banat väg för att bidra till uppfyllandet av prioriteringarna för Juncker-kommissionen genom att utveckla en gemensam kunskaps- och teknikbas och innovativa lösningar inom områden som rör europaövergripande problem, exempelvis inom miljö, transport, energi, den digitala inre marknaden, hälsa, livsmedelssäkerhet och säkerhet. Sjunde ramprogrammet var ett globalt program med deltagare från 170 länder och finansierade projekt på alla områden som omfattas av målen för hållbar utveckling. Sjunde ramprogrammet främjade tillväxt och arbetstillfällen och bidrog till att upprätthålla forsknings- och innovationsverksamhet på nationell nivå, i synnerhet under den finansiella och ekonomiska krisen.

Kommissionen välkomnar högnivågruppens rekommendationer. För existerande och framtida ramprogram åtar sig kommissionen därför att fortsätta agera för att säkerställa fokus på viktiga utmaningar och möjligheter inom forskning och innovation för Europa, anpassa forsknings- och innovationsinstrument och agendor i EU, främja intern samstämmighet och synergier i ramprogrammen, engagera medborgare och berörda parter på ett öppet och transparent vis, och att övervaka och utvärdera programmens resultat och konsekvenser som ska ligga till grundval för framtida utformning av politik.

Kommissionen kommer att rapportera om framstegen med genomförandet av högnivågruppens rekommendationer i den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 som ska ske före 2017 års slut.

(1)

     Europaparlamentets och rådets beslut nr 2006/1982/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).

(2)

     Se http://ec.europa.eu/research/evaluations/index_en.cfm.

(3)

     Cordauppgifter av den 1 december 2015.

(4)

     Högnivågruppens rapport, s. 59–60.

(5)

     Panteia, maj 2014.

(6)

     Högnivågruppens rapport s. 6.

(7)

     Se bilaga 15 i det bifogade arbetsdokumentet.

(8)

Ytterligare information, bland annat om sjunde ramprogrammets brister, återfinns i det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. För ytterligare upplysningar om högnivågruppens rekommendationer se http://ec.europa.eu/research/evaluations/index_en.cfm?pg=home . Rekommendationerna om sjunde ramprogrammets Euratomprogram och kommissionens svar är även bifogat i detta meddelande.

(9)

Se meddelande 2014/C 188/02.

(10)

  http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/guides/synergy/synergies_en.pdf .

(11)

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-15-5801_sv.htm

(12)

Kommissionens arbetsdokument ”Bättre lagstiftning för innovationsdrivna investeringar på EU-nivå”, SWD (2015) 298 slutlig.

(13)

Studie om budgeteffekten av förändringarna i systemet för kostnadsberäkning i både EG:s och Euratom:s sjunde ramprogram jämfört med det sjätte ramprogrammet och dess effekter på deltagarnas administrativa börda ”, 2015.

(14)

     Se artikel 38 i bidragsavtalet för projekt som finansieras inom Horisont 2020.

(15)

http://ec.europa.eu/research/mariecurieactions/about-msca/actions/researcher-night/index_sv.htm

(16)

  http://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/newsroom/551 . 

(17)

I dagsläget råder öppen åtkomst till 54 % av sjunde ramprogrammets alla vetenskapliga publikationer.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.1.2016

COM(2016) 5 final

BILAGA

Särskilda rekommendationer om de indirekta åtgärderna i Euratoms sjunde ramprogram och kommissionens svar

på

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA CH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Svar på rapporten från högnivågruppen med experter om efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet

{SWD(2016) 1 final}
{SWD(2016) 2 final}

Särskilda rekommendationer om de indirekta åtgärderna i Euratoms sjunde ramprogram och kommissionens svar 1

Rekommendationer rörande motiveringen: Man bör fastställa synergier mellan fissions- och fusionsforskningen och kontinuitet bör säkerställas mellan kortsiktiga och långsiktiga kärnforskningsmål. Kommissionen bör inrikta forskningen på den mest lovande avancerade kärntekniken.

Kommissionen instämmer i att synergier mellan fusions- och fissionsforskning ökar då fusion gör framsteg mot det slutgiltiga målet för elproduktion. Det finns viktiga synergier på områdena säkerhet, material, bortförande av värme, fjärrmanövrering och modelleringsprogram, och ytterligare framsteg på dessa områden behövs inom Iter och framtida demonstrationer av fusions- och fissionsteknik.

Kommissionen betonar att det halvårsvisa Euratomarbetsprogrammet fokuserar på genomförandet av mål som rådet fastställde i Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2014–2018, det vill säga att förbättra kärnsäkerhet och strålskydd, och att kunna bidra till den långsiktiga utfasningen av fossila bränslen från energisystemet.

Kommissionen understryker att fissionsforskning, i linje med rådets förordning nr 1314/2013 om Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2014–2018, måste stödja säker drift av befintliga och framtida reaktorsystem och anläggningar inom kärnbränslecykeln. Detta kommer att hjälpa medlemsstaterna att bibehålla de allra högsta normerna för kärnsäkerhet, avfallshantering och icke-spridning. Det kommer också hjälpa EU att bibehålla sin tekniskt ledande roll på kärnkraftsområdet genom Iter, för att säkerställa EU:s energi- och teknikoberoende.

Rekommendationer om genomförandet: JET-driften anses vara ett av de största Euratombidragen till Iter. Euratom bör fortsätta med stödet för fissionsteknikplattformar, utveckla samarbeten mellan nukleär och icke-nukleär forskning och säkerställa regelbunden uppdatering av forskningsfärdplaner. Jämvikt bör uppnås mellan nya och etablerade forskningsintressenter och byråkratin kring projektansökan måste minskas.

Kommissionen anser att JET-anläggningen bidrar betydligt till Iters framgång och därmed också till att uppnå slutmålet med fusionselektricitet. Finansiering av JET-driften är en viktig del av Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2014–2018. Möjlig JET-finansiering för åren 2019–2020 måste övervägas i samband med rådets beslut om Euratoms kommande forskningsprogram för dessa två år.

Kommissionen konstaterar att kärnklyvningsteknikplattformar spelar en oumbärlig roll för att uppnå långsiktiga mål för forskningen och utvecklingen av europeiska initiativ för gemensam programplanering.

Kommissionen är fast besluten att behålla vetenskaplig spetskompetens som en nyckelfaktor för att bevilja stöd från Euratomprogrammet. Kommissionen har emellertid också observerat skillnaderna mellan medlemsstaternas deltagande i kärnklyvningsprogrammets projektförslag.

Gemensamma forskningsprogram bör också stödja överföring och spridning av sakkunskap. Sådana ansträngningar stärker EU:s spetskompetens i fissionsrelevanta tillämpningar, särskilt i fråga om kärnsäkerhet och hantering av radioaktivt avfall, samtidigt som man söker efter nya kunskaper, till exempel från samhällsvetenskap och humaniora. Dessutom tillgodoses forskningsbehovet i nya medlemsstater genom specifik forskning, som till exempel säkerheten vid bränslediversifiering för VVER-reaktorer.

De förenklingsåtgärder som vidtogs under Euratoms sjunde ramprogram minskade den administrativa bördan för sökande och underlättade tillgången till information jämfört med sjätte ramprogrammet.

Rekommendationer för att uppnå målen: Euratoms fusionsprogram bör genomföra färdplanen för fusionsenergi och öka sitt fokus på materialforskning i samarbete med icke-nukleära discipliner. Säkerställa att kunskap och utveckling i Euratoms forskningsverksamhet upprätthålls. Euratoms fissionsforskning bör lägga större tonvikt på avancerade bränslecykler och separation och transmutation för att minska bördan på geologiska slutförvarsanläggningar. Euratoms forskning inom strålskydd bör kopplas till Horisont 2020:s medicinska forskning och utnyttja fördelarna och tackla riskerna med ny kärnteknik inom medicinsk behandling. En översyn av fissionsinfrastrukturen bör övervägas mot bakgrund av nuvarande och framtida prioriteringar.

Fusionsfärdplanen är ett av de viktigaste inslagen i den europeiska strategin för att utveckla fusion som ett trovärdigt alternativ för kommersiell koldioxidfri elproduktion senast omkring mitten av detta århundrade. År 2014 undertecknade kommissionen ett femårigt bidragsavtal med det europeiska konsortiet för utveckling av fusionsenergi (EUROfusion), som nu genomför ett gemensamt program i linje med denna färdplan. Materialforskning är till fullo beaktat inom ramen för fusionsfärdplanen och utgör en integrerad del av det gemensamma programmet.

Euratomprogrammet erkänner också vikten av utbildning och upplärning. För att vara redo för utnyttjandet av Iter och utformningen och konstruktionen av Demo prioriteras redan nu utbildningen av en ny generation forskare och ingenjörer inom ramen för fusionsfärdplanen och det gemensamma programmet. På liknande sätt har utbildning och upplärning i kärnklyvningsprogrammet traditionellt sett varit i fokus för särskilda insatser genom ansökningsomgångar och är en viktig beståndsdel i större samarbetsprojekt.

När det gäller forskning om avancerade bränslecykler, separation och transmutation, förbättras kärnsäkerheten genom minskning av livstiden för radioaktivt avfall genom dessa processer och bidrar därmed till det övergripande målet för Euratomprogrammet.

Tidigare åtgärder inom Euratoms kärnklyvningsprogram har handlat om den snabba utvecklingen och spridningen av medicinsk teknik som använder joniserande strålning och de särskilda utmaningar som utvecklingen medför vad gäller strålskydd för patienter och vårdpersonal.

Infrastrukturer inom kärnklyvningsforskning såsom forskningsreaktorer och högaktiva laboratorier spelar en viktig roll för att garantera säker drift av kärnenergisystem, en kontinuerlig tillförsel av medicinska radioisotoper och upprätthållandet av vetenskaplig spetskompetens och kärnteknisk kompetens i Europa. Inom ramen för Euratomprogrammet 2014–2018 har kommissionen inlett flera åtgärder för att ta itu med de mest angelägna frågorna om infrastrukturen inom kärnklyvningsforskning, såsom försörjningstrygghet när det gäller bränsle för forskningsreaktorer och medicinska radioisotoper som molybden-99, och tillgången på tillräcklig neutronbestrålningskapacitet för materialprovning och andra tillämpningar.

(1)

För en fullständig förteckning över de 32 rekommendationerna se rapporten från Euratoms högnivåpanel.