Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016AR4126

    Yttrande från Europeiska regionkommittén – Halvtidsutvärdering av Life-programmet

    EUT C 207, 30.6.2017, p. 104–110 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    30.6.2017   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 207/104


    Yttrande från Europeiska regionkommittén – Halvtidsutvärdering av Life-programmet

    (2017/C 207/18)

    Föredragande:

    Witold STĘPIEŃ (PL–PPE) regionpresident i Łódzkie-regionen

    Referensdokument:

    Skrivelse av den 26 september 2016 från Europeiska kommissionens vice ordförande

    POLITISKA REKOMMENDATIONER

    EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

    1.

    Europeiska regionkommittén välkomnar kommissionens begäran om ett förberedande yttrande i detta ärende och vill med yttrandet bidra till halvtidsutvärderingen av Life-programmet 2014–2020 i enlighet med artikel 27.2 i förordning (EU) nr 1293/2013 (nedan kallad Life-förordningen), genomförandeakten om antagande av det andra fleråriga arbetsprogrammet för Life (2018–2020) (artikel 24.4 i Life-förordningen) och utvecklingen av nästa Life-program under nästa fleråriga budgetram 2020–2027.

    2.

    Skyddet av miljön och bevarandet av den biologiska mångfalden är fortfarande ett av EU:s grundläggande mål. Miljöprogrammet Life stärker Europas naturkapital och de ekosystemtjänster som hänger samman med detta samt bidrar till gröna jobb, lokalt företagande och smart och hållbar ekonomisk tillväxt för alla – målet för Europa 2020-strategin och en av ReK:s politiska prioriteringar. Det är av grundläggande betydelse att nya instrument såsom delprogrammet för klimatpolitik skapas mot bakgrund av de klimatutmaningar som Europa står inför, också eftersom det bereder vägen för den lokala och regionala agendan inom ramen för EU:s strategi för klimatanpassning (1), EU:s energi- och klimatmål för perioden 2020–2030 (2) och bidraget till Parisavtalet (3).

    3.

    De lokala och regionala myndigheterna hör till de största stödmottagarna inom Life-programmet och drar direkt nytta av detta genom genomförandet av Life-projekt och byggandet av lokala och regionala partnerskap. Programmet är attraktivt för de regionala och lokala myndigheterna på grund av de många olika tematiska prioriteringar som finansieras, möjligheterna till samarbete med många aktörer samt de många olika finansieringsmodellerna.

    4.

    Vi bekräftar vårt starka stöd för en fortsättning på Life som ett oberoende och direkt förvaltat finansieringsprogram som är helt och hållet inriktat på miljön och som har ett betydande inflytande på skapandet av nya arbetstillfällen och tillväxt efter 2020, och för en kraftig ökning av programmets budget (4). Med tanke på de nya utmaningarna på miljö- och klimatområdet och behovet av innovationer krävs det specifika strategier för att hantera skillnaderna i integreringen av de miljö- och klimatpolitiska målen i medlemsstaternas praxis och i genomförandet av lagstiftningen.

    Avsnitt 1. Ändringar i utgifters stödberättigande

    Kopplingar till EU:s prioriteringar

    5.

    Kommittén anser att de tematiska prioriteringar för Life som anges i bilaga III till Life-förordningen (5) fortfarande gäller och ser därför inget behov av en halvtidsöversyn av dem genom en delegerad akt enligt artikel 9.2 i förordningen.

    6.

    Vi är fortfarande mycket bekymrade över att den totala budget som avsatts för Life Natur och biologisk mångfald 2014–2020 uppgår till cirka 1,155 miljarder euro, medan kommissionen har beräknat att det behövs årliga investeringar på 5,8 miljarder euro (6) i hela Natura 2000-nätet för att naturen i EU ska skyddas på ett adekvat sätt, i enlighet med kraven i artikel 8 i habitatdirektivet. En av de viktigaste slutsatserna av den pågående kontrollen av ändamålsenligheten i habitat- och fågeldirektiven kommer förmodligen att vara att det inte finns tillräckliga medel för att genomföra dem på ett adekvat sätt, vilket även tagits upp av ReK (7). ReK uppmanar därför kommissionen att anta en delegerad akt enligt artikel 9.4 i Life-förordningen i syfte att öka anslagen till verksamhetsbidrag inom ramen för Life-programmet Natur och biologisk mångfald och att ha kvar en betydligt högre budget efter 2020 för att kraftigt öka Life-programmets bidrag till finansieringen av Natura 2000.

    7.

    Vi rekommenderar starkt att delprogrammet för klimatpolitik bibehålls och stärks i det andra fleråriga arbetsprogrammet (MAWP) för Life och efter 2020, eftersom det bereder vägen för lokala och regionala åtgärder på den europeiska och internationella klimatpolitiska dagordningen. Detta skulle kunna göras genom en betydande ökning av budgeten för åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, och med beaktande av den förestående översynen av EU:s strategi för anpassning till klimatförändringarna (8). Dessutom bör de tematiska prioriteringarna och projektämnena inom delprogrammet för klimatpolitik fastställas och kopplas till verksamhetsbidragen. De bör framför allt, när det gäller den prioriterade sektorn för begränsning av klimatförändringarna, hänvisa till EU:s politiska prioriteringar och till bidraget från större sektorer inom ekonomin, såsom energi och transport, till utvecklingstendenserna i fråga om utsläppen av växthusgaser.

    8.

    Life-programmet är en viktig faktor för utarbetandet av nya lösningar på området miljöskydd och klimat och främjande av miljöinnovation och kapacitetsuppbyggnad när det gäller nya instrument som grön infrastruktur (9) och naturbaserade lösningar (10). ReK uppmanar kommissionen att fortsätta på samma spår, både i det nuvarande fleråriga programmet och efter 2020.

    9.

    Den utveckling av den cirkulära ekonomin som presenteras i kommissionens handlingsplan för den cirkulära ekonomin och som stöds av ReK (11) kommer att kräva offentliga och privata finansieringskällor i syfte att vidareutveckla förbättrade tekniker och processer, utveckla infrastruktur och öka samarbetet mellan aktörerna i värdekedjan. De tematiska prioriteringarna i fråga om avfall och resurseffektivitet ligger i stort sett i linje med denna idé, och det andra fleråriga arbetsprogrammet bör fortsätta i denna riktning. Samtidigt bör man i ett framtida Life-program ta med en uttrycklig hänvisning till den cirkulära ekonomin och prioritera de frågor som ska tas upp i den kommande strategin för plast i den cirkulära ekonomin samt bygg- och anläggningsavfall.

    10.

    Vi välkomnar den roll som Life spelar när det handlar om att ta itu med skillnaderna och bristerna i genomförandet och efterlevnaden av miljölagstiftningen i medlemsstaterna. Detta är en av de viktigaste prioriteringarna för ReK (12). Arbetet i denna riktning bör fortsätta och kraftigt förstärkas i nästa program genom att man fortsätter att genomföra integrerade projekt och genom det prioriterade området Miljöstyrning och miljöinformation inom Life-programmet.

    11.

    Kommittén framhåller här Life-programmets bidrag till EU:s mål om bättre lagstiftning, skapandet av hållbar tillväxt och sysselsättning och genomförandet av unionens miljö- och klimatpolitik genom fastställande och anpassning av motsvarande mål och genom förbättrade återkopplingsmekanismer och erfarenheter från projekt som mottagit stöd. Life-programmets övergripande mål ska dock fortsätta att vara själva skyddet av miljön och den biologiska mångfalden, eftersom det handlar om Europas och mänsklighetens biologiska arv.

    Budgeten och strukturen på de stödberättigande utgifterna

    12.

    Vi är fortfarande bekymrade över Life-programmets begränsade budget, som under det andra fleråriga arbetsprogrammet 2014–2020 endast utgör omkring 0,3 % av det totala beloppet för åtagandebemyndiganden som nämns i förordning (EU) nr 1311/2013. ReK upprepar sin begäran från 2012 om en betydande ökning av programmets budget efter 2020 (13).

    13.

    Arbetet med att uppnå Life-programmets mål kan hämmas av den suboptimala medfinansieringsgraden (14), som gör stödmottagarna selektiva när de ansöker om finansiering, särskilt icke-vinstdrivande partner. ReK uppmanar kommissionen att höja medfinansieringsgraden i nästa Life-program och att bättre anpassa medfinansieringsgraden för Life till de nivåer och den differentiering av dem för mindre utvecklade regioner som tillämpas i andra både direkt och gemensamt förvaltade EU-finansieringsprogram. Särskilda medfinansieringsgrader för verksamhetsbidrag inom natur och biologisk mångfald skulle kunna fastställas med hjälp av en faktor som grundar sig på både storleken på de skyddade områdena och det ekonomiska välståndet i en region (t.ex. på Nuts 3-nivå), dock utan att skapa en obalans som är till nackdel för de mer utvecklade regionerna.

    14.

    Kommittén ställer sig tveksam till 102 %-regeln för offentliga institutioner, enligt vilken det egna bidraget till projektbudgeten måste vara minst 2 % högre än de budgeterade totalkostnaderna för ersättningen till de offentliganställda. Denna regel gör det ofta svårt eller omöjligt för de offentliga myndigheterna (i synnerhet för vetenskaps- och forskningscentrum och icke-statliga organisationer) att delta i projekten, samtidigt som deras deltagande ofta är en förutsättning för att målen för Life-projekten ska uppnås.

    15.

    Vi ställer oss tveksamma till den begränsade finansieringen av infrastruktur, framför allt stora infrastrukturprojekt, inom ramen för Life-programmet. ReK uppmanar kommissionen att i sin utvärdering uppmärksamma risken för att Life-projekt i högre grad skapar utvecklingsmöjligheter (kapacitetsuppbyggnad) än att de får en verklig effekt på miljön och klimatet.

    16.

    Kommittén efterlyser större användning av schablonsatser och enhetsbelopp för att minska rapporteringen om mervärdesskatt, utan att stödberättigandet äventyras (15), såsom redan fastställts i skäl 38 i den nuvarande Life-förordningen. ReK upprepar sin ståndpunkt att avskaffandet av mervärdesskatten som en stödberättigande utgift skulle avskräcka många potentiella sökande från att utarbeta förslag. Mervärdesskatt bör fortfarande betraktas som en stödberättigande kostnad om stödmottagarna kan bevisa att den inte kan återfås (16).

    17.

    Kommittén betonar att markförvärv även i framtiden bör ha rätt till stöd inom ramen för Life-programmet (artikel 20.3 i Life-förordningen), med bibehållande av villkoret att dessa områden på lång sikt ska vara reserverade för naturskyddsändamål. Markförvärv är ofta en nödvändig förutsättning för att kunna bevara Natura 2000-områden och trygga ett långsiktigt naturskydd.

    Förenklad förvaltning

    18.

    Den administrativa bördan i samband med förberedande och inlämning av projekt avskräcker ofta regionerna från att ansöka om Life-stöd. Detta gäller särskilt stora (t.ex. integrerade) projekt, där det krävs mycket tid, energi och mänskliga resurser för att fylla i och lämna in en bra ansökan, framför allt för mindre erfarna partner. Som ReK redan föreslagit i ett tidigare yttrande (17) måste ansöknings- och förvaltningsförfarandena förenklas och väntetiden för beslut om projektfinansiering kortas ned.

    19.

    Vi uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att ansökningar avseende traditionella projekt inom Life-programmet ska kunna lämnas in i två etapper, såsom hittills gjorts med integrerade projekt. Den första etappen ska inbegripa en kort beskrivning av det föreslagna projektet (principutkast) och därefter, om detta bedöms positivt, får den stödberättigade samordnaren lämna in ett förslag i dess helhet. Dessutom uppmanar vi kommissionen att undersöka om det är möjligt att förenkla och utvidga förfarandena för ett slutligt godkännande av projektets tekniska och finansiella delar under hela dess löptid, Detta skulle öka aktörernas flexibilitet och minska risken för att de riktar in sig på finansiella och administrativa frågor på bekostnad av projektens tekniska innehåll.

    20.

    Vi ställer oss positiva till den tonvikt som i artikel 3 i Life-förordningen och i det första fleråriga arbetsprogrammet 2014–2017 läggs vid att mäta framgångarna med Life med nya kvalitativa och kvantitativa, miljörelaterade, sociala och ekonomiska indikatorer. Dessa bör dock förenklas ytterligare, eftersom projektens tidsramar inte räcker till för att bedöma flera av indikatorerna på ett tillförlitligt sätt. De bör också göras mer flexibla och anpassas till lokala eller regionala särdrag, och tidsåtgången för rapportering bör reduceras till ett minimum.

    Avsnitt 2. Komplementaritet mellan system för finansiering och genomförande mellan de program som finansieras av EU

    Komplementaritet med andra EU-fonder

    21.

    Komplementariteten och överensstämmelsen mellan Life och andra EU-fonder såsom de sammanhållningspolitiska fonderna – Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden – samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) har förstärkts under det nuvarande fleråriga arbetsprogrammet. Kommittén efterlyser samverkanseffekter och ett strukturerat samarbete med andra EU-fonder för vidareutvecklingen av Life-programmet efter 2020 (18).

    22.

    Life är ett litet men ändå flexibelt program som stöder ambitiösa miljö- och klimatmål som inte direkt stöds av andra EU-program eller genomförs av andra program på andra områden. Genom stöd till konkreta projekt på regional nivå är programmet en utmärkt katalysator för andra projekt och för att mobilisera nationella och privata medel (19). ReK uppmanar kommissionen att vidareutveckla modellen för en bred samordning av Life-programmet och andra EU-program som har en indirekt eller direkt koppling till miljö- och klimatskyddet.

    Utnyttjandet i medlemsstaterna

    23.

    Kommittén oroar sig över de stora skillnaderna i utnyttjandet av Life i EU:s medlemsstater och regioner. Det behövs en kraftfull handlingsplan för att öka Life-programmets synlighet i de mindre framgångsrika länderna och för att öka intresset för att delta i det (20), i både det andra fleråriga arbetsprogrammet och ett framtida Life-program. Den skulle kunna införas vid den årliga översynen av effektiviteten i utnyttjandet av medlen i varje medlemsstat.

    24.

    Kommittén föreslår därför att man tänker över den pågående utfasningen av de nationella anslagen för de traditionella Life-projekten. Om man drar tillbaka det nationella anslaget kan detta leda till ännu större geografiska skillnader i utnyttjandet av Life-medlen och minska möjligheterna för de länder som har mindre erfarenhet men ändå står inför miljö- och klimatutmaningar. ReK föreslår att man överväger ett system med anslag för ett år i stället för en fyraårsperiod, så att det blir mer flexibelt i förhållande till de tillgängliga budgetmedlen och den geografiska fördelningen i utnyttjandet av medlen, men understryker att de projekt som erhåller finansiering ska uppfylla kraven på innovationsgrad och reproducerbarhet för att skapa europeiskt mervärde. Som ett alternativ föreslår kommittén att en procentandel av anslagen avsätts för varje land, och att medlemsstaterna fritt kan konkurrera om den återstående delen.

    25.

    Vi konstaterar att vissa av de nationella kontaktpunkterna har gjort ytterligare ansträngningar för att locka nya sökande. Vi uppmanar de medlemsstater som har en lägre utnyttjandegrad att involvera sina nationella kontaktpunkter i arbetet med att aktivt främja programmet gentemot de lokala och regionala myndigheterna.

    26.

    Vi uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja utbildningsinsatserna för medlemsstater med mindre erfarenhet och lägre utnyttjande av medlen. Målsättningen bör vara att öka kapaciteten hos de nationella och regionala kontaktpunkterna och att aktivt stödja de sökande på ett sätt som leder till fler ansökningar av hög kvalitet, framför allt i länder med stora miljö- och klimatutmaningar och mindre erfarenhet av att ansöka om Life-medel.

    Avsnitt 3. Att skapa allmänt samförstånd och stärka regionala och regionövergripande partnerskap

    Förbindelser med berörda parter och sociala frågor

    27.

    Life-programmet erbjuder många verktyg och mekanismer som stimulerar till reproduktion och överföring av lösningar och är ett idealiskt instrument för att visa de lokala och regionala myndigheterna nyttan av att investera i miljö- och klimatsektorn. Varaktigheten i förhållandet mellan de berörda parterna beror på deras erfarenhet, lokala och regionövergripande kontakter, vilja till samarbete och medvetenhet. Sådan medvetenhet tar lång tid att bygga upp. ReK uppmuntrar till fortsatta investeringar i sådan kapacitetsuppbyggnad (21) via finansiering för kapacitetsuppbyggnadsprojekt, även efter 2020.

    28.

    Miljö- och naturskyddet samt bekämpningen av klimatförändringarna måste alltid finna en balans mellan olika mål och trygga människors säkerhet, liv och egendom. Det krävs insatser och stöd för projekt för att nå godtagbara kompromisser på detta område mellan alla berörda parter, och Life-projekten kan bidra till detta. ReK uppmanar kommissionen att i samband med bedömningen av projektansökningarna uttryckligen beakta projektets potential för att främja utarbetandet av nya regler som harmoniserar skyddet för människors liv som hotas av vissa arter med skyddet för utrotningshotade arter. Kommittén föreslår också att en av förutsättningarna för en positiv bedömning av ett projekt ska vara att det finns en plan för en öppen offentlig debatt där de aktörer som är verksamma i det berörda området kan delta och få sina förslag utvärderade.

    Miljöinnovation och saluföring

    29.

    Kommittén inser Life-programmets betydelse för innovationsförmågans utveckling i EU och anser att man bör överväga möjligheten att främja saluföringen av prototyper och lösningar som utarbetas i Life-projekten med en lämplig finansiell modell. Genom att skapa ett snabbt förfarande som kan tillämpas när Life-projekt slutförs kan man öka effektiviteten i saluföringen av innovationer som tas fram i Life-projekten. Detta kommer att öka EU:s konkurrenskraft på världsmarknaderna och göra det möjligt att skapa nya gröna jobb.

    30.

    Vi framhåller den grundläggande betydelsen av att vetenskaps- och forskningsinstitutioner och den privata sektorn deltar i utvecklingen och saluföringen av miljöinnovationer. Vi uppmanar kommissionen att fortsätta vidta åtgärder som underlättar ett sådant samarbete. Vi anser också bland annat att man bör se över den bestämmelse enligt vilken de prototyper som utarbetas i Life-projekten inte kan saluföras förrän projekten slutförts. En sådan bestämmelse minskar intresset bland företagen och vetenskaps- och forskningsinstituten för att delta i innovationsprojekt.

    31.

    För att stärka Life-programmets förmåga att omvandla EU:s ekonomi till ett cirkulärt och koldioxidsnålt system för produktion och konsumtion är det viktigt att man i det andra fleråriga arbetsprogrammet och ett framtida Life-program utökar miljöinnovations-, demonstrations- och pilotprojekten till en industriell nivå. Man måste utforska nya metoder för att sprida och göra resultaten av innovativa Life-projekt kommersiellt gångbara. ReK uppmanar kommissionen att inför ett framtida Life-program överväga möjligheten att ge ytterligare stöd till framgångsrika projekt, t.ex. för att stödja vidareutveckling av de bästa miljöinnovationerna genom andra finansiella instrument.

    Projektresultatens långsiktiga hållbarhet, reproducerbarhet och överförbarhet

    32.

    Kommittén konstaterar att Life-projekten i stor utsträckning ger upphov till positiva effekter på lång sikt och till reproducerbara och överförbara resultat (22), men ser fortfarande utrymme för förbättringar. I det andra fleråriga arbetsprogrammet och efter 2020 bör man hela tiden se till att projektresultat upprätthålls, överförs och reproduceras. Detta är av avgörande betydelse för att målen för Life ska uppnås, för en effektiv användning av medlen och ökad miljöinnovation och för att stödja en hållbar och ansvarsfull tillväxt. ReK uppmanar kommissionen att fastställa tydliga urvalskriterier för att bedöma utsikterna till långsiktig hållbarhet, reproducerbarhet och överförbarhet i samband med projektansökan och indikatorer för att bedöma effektiviteten i detta avseende under och efter genomförandet.

    33.

    Kommittén anser att det är särskilt viktigt att stödja projekt som syftar till att utarbeta en statistisk sammanställning av populationer av djurarter som klassificerats som skyddade och storleken på deras livsmiljö, och projekt som syftar till att undersöka hoten mot skyddade livsmiljöer, orsakerna till hoten och riskfaktorerna.

    34.

    Kommittén ser med oro på det faktum att vilda djur i allt högre grad trängs bort från sin naturliga livsmiljö, och begär därför att innovativa åtgärder för krishantering utvecklas och genomförs på ett integrerat sätt för att säkra att djurens naturliga livsmiljöer bevaras.

    35.

    Kommittén föreslår att kommissionen utarbetar en plan för långsiktig hållbarhet, reproducerbarhet och överförbarhet för Life-programmet för att ytterligare förbättra programmets resultat i detta avseende. Det handlar bl.a. om följande möjligheter (23): att vidareutveckla en ”innovationsplattform” (som grundar sig på onlinedatabasen med Life-projekt för att underlätta sökningar efter reproducerbara miljöidéer); att effektivt och målinriktat sprida information om innovationer; att skapa tematiska plattformar, nätverk och projektkluster kring de prioriterade områdena; att bättre utnyttja de kommunikationsverktyg som finns att tillgå på Life-programmets webbplats; att vidareutveckla urvalet och spridningen av resultaten av de ”bästa bland de bästa” Life-projekten (24).

    36.

    För att ytterligare öka Life-projektens långsiktiga hållbarhet vill ReK ha kvar kravet att man för projekten ska tillhandahålla en plan för tiden ”efter Life”, en plan som innehåller följande: fortsatt finansiering så att projektresultaten upprätthålls, ansvarigt organ med kontinuitet bland personalen, formellt stöd från myndigheterna och kommunikation med lokala berörda aktörer.

    Typer av insatser och nya finansieringsinstrument

    37.

    Kommittén anser att de typer av Life-finansiering som fastställs i artikel 17 i Life-förordningen är ändamålsenliga och leder till en stor mångfald i finansieringsalternativen för regionerna. Vi efterlyser emellertid en översyn av de resultat som uppnås under perioden 2014–2017 i syfte att förbättra dem i nästa Life-program.

    38.

    Vi är medvetna om den viktiga katalysatorfunktion som integrerade projekt har för offentliga myndigheter när det handlar om att täppa till luckor i genomförandet av EU:s miljöpolitik. ReK anser att det ännu inte finns tillräckligt med erfarenheter av detta slags finansiering och föreslår därför att budgeten för denna i det andra fleråriga arbetsprogrammet får ligga kvar på den nivå som anges i artikel 17.5 i Life-förordningen. ReK föreslår att man bedömer resultaten av de integrerade projekten vid utgången av 2020 och anser att detta kan bli ett ännu viktigare instrument i det framtida Life-programmet. Det gäller i synnerhet främjandet av prioriterade åtgärdsplaner genom integrerade projekt för att upprätta förvaltningsplaner för Natura 2000-områden.

    39.

    Med tanke på komplexiteten och den tid och de resurser som krävs för att förbereda ansökan bör ”projekten för tekniskt stöd” finnas kvar i ett framtida Life-program för att hjälpa de stödmottagare som ännu inte har genomfört ett integrerat projekt (25).

    40.

    Vi välkomnar de två nya finansieringsinstrumenten Privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE) och Finansieringsinstrumentet för naturkapital (NCFF). Detta är en ny chans att få privata investerare att finansiera projekt inom energieffektivitet och naturkapital och bidrar till att få i gång en allmän övergång till miljöanpassad finansiering. Kommittén inser att inget av instrumenten ännu nått sin fulla potential, främst eftersom det handlar om ett nytt slags projekt och administrationen under de första månaderna av genomförandet delvis är komplex. ReK uppmanar kommissionen att fortsätta övervakningen av programmen och utveckla metoder för att bedöma deras effektivitet. Vi uppmanar kommissionen att överväga en utvidgning av de befintliga finansiella instrumenten eller inrättande av ett nytt, med en motsvarande ökning av de tillgängliga medlen, i syfte att locka investerare även till den prioriterade sektorn för miljö- och resurseffektivitet. Vi ställer oss bakom Europaparlamentets uppmaning att PF4EE måste leda till att ”projekten på ett relevant och vetenskapligt sätt garanterat kan inverka positivt på den biologiska mångfalden”.

    41.

    Kommittén erkänner den viktiga roll som PF4EE spelar för genomförandet av de nationella energieffektivitetsprioriteringarna genom det stöd som stödmottagarna ges i form av finansiering, tekniskt stöd och fackkunskap. För att bättre utnyttja potentialen i PF4EE kan man överväga möjligheten att betrakta denna mekanism som kompletterande finansiering till Life-projekt inom energieffektivitet. Kommissionen bör hänvisa till möjligheten till detta slags kompletterande finansiering i de årliga riktlinjerna för sökande. Denna modell bör finnas kvar till utgången av det andra fleråriga arbetsprogrammet och, om utvärderingen av instrumentet är positiv, även efter 2020.

    42.

    Vi ställer oss positiva till att finansieringsinstrumentet för naturkapital (NCFF) antar den svåra och innovativa utmaningen att finansiera projekt som handlar om ekosystemtjänster och om att uppmuntra den privata sektorn att investera på detta område. Vi anser att investeringar i ekosystemtjänster är Europas framtid och ställer oss positiva till att Life antagit denna utmaning. Kommittén rekommenderar att man analyserar och utvärderar hur NCFF-mekanismen fungerar på grundval av de uppnådda och förväntade resultaten för att se till att den används som den ska tills det andra fleråriga arbetsprogrammet löper ut och, vid en positiv utvärdering, även efter 2020.

    43.

    Vi uppskattar den roll som Life-programmet spelar på innovationens område och anser att miljö- och klimatåtgärder inte alltid kräver innovativa lösningar men ofta är beroende av att man fortsätter med åtgärder som redan vidtagits eller tillämpar innovationer som utarbetas i andra projekt. ReK uppmanar kommissionen att överväga finansiering av två slags projekt: innovativa projekt och projekt där hänsyn tas till de aktuella miljö- och klimatbehoven. Beviljandet av stöd skulle i så fall inte vara beroende av ständigt nya innovationer utan av att man fullföljer åtgärder och i samband med detta använder innovationer och god praxis från andra Life-projekt.

    Bryssel den 9 februari 2017.

    Markku MARKKULA

    Europeiska regionkommitténs ordförande


    (1)  COM(2013) 216 final.

    (2)  COM(2014) 015 final.

    (3)  Se även COR-2016-01412-00-01-AC-TRA.

    (4)  CDR86-2012_FIN_AC.

    (5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013.

    (6)  http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000/financing/docs/financing_natura2000.pdf. Notera att detta inte omfattar Kroatien.

    (7)  COR-2015-02624-00-01-AC-TRA, CDR86-2012_FIN_AC.

    (8)  Se även ReK:s yttrande ENVE-VI/015, under utarbetande.

    (9)  COM(2013) 249 final.

    (10)  Towards an EU Research and Innovation Policy Agenda for Nature-Based Solutions & Re-Naturing Cities, Europeiska kommissionen 2015.

    (11)  COR-2016-01415-00-01-AC-TRA, COM(2015) 614 final.

    (12)  COR-2015-05660-00-00-AC-TRA.

    (13)  COM(2015) 614 final, med stöd av ReK:s yttrande COR-2016-01415-00-01-AC-TRA.

    (14)  Traditionella projekt för natur och biologisk mångfald: 60 % medfinansiering, men 75 % för projekt med inriktning på prioriterade livsmiljöer och arter. Integrerade projekt, förberedande projekt och projekt för tekniskt stöd: 60 % medfinansiering. Projekt för kapacitetsuppbyggnad: 100 % medfinansiering. Alla andra program, dvs. traditionella projekt inom delprogrammet Klimatpolitik och traditionella projekt inom ramen för de prioriterade områdena Miljö och resurseffektivitet och Miljöstyrning och miljöinformation inom delprogrammet Miljö: 60 % medfinansiering under det första fleråriga arbetsprogrammet (2014–2017) och 55 % medfinansiering under det andra fleråriga arbetsprogrammet (2018–2020).

    (15)  CDR86-2012_FIN_AC, CDR6-2011_FIN_AC.

    (16)  CDR86-2012_FIN_AC.

    (17)  CDR112-2010_FIN_AC

    (18)  COM(2013) 840 final.

    (19)  CDR86-2012_FIN_AC, CDR6-2011_FIN_AC.

    (20)  Se även GHK et al. (2011), Combined Impact Assessment and Ex Ante Evaluation of the Review of the LIFE+ Regulation.

    (21)  CDR86-2012_FIN_AC.

    (22)  Europeiska kommissionen, GD Miljö (2014): LIFE Focus ”Long-term impact and sustainability of LIFE Nature”; Europaparlamentet, GD IPOL (2016).

    (23)  Europeiska revisionsrätten (2014), Särskild rapport (SR 15/2013); Europeiska kommissionen, GD Miljö (2014): LIFE Focus ”Long-term impact and sustainability of LIFE Nature”; Europaparlamentet, GD IPOL (2016), Europaparlamentets budgetkontrollutskott, Arbetsdokument om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport (PE535.987), Life+ slutlig utvärdering.

    (24)  Kommunikationsverktygen finns att tillgå på Life-programmets sida på DG Miljös webbplats: http://ec.europa.eu/environment/life/toolkit/comtools/index.htm.

    (25)  CDR86-2012_FIN_AC.


    Top