This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52014DC0335
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS A decent Life for all: from vision to collective action
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Ett anständigt liv för alla: från vision till kollektiva åtgärder
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Ett anständigt liv för alla: från vision till kollektiva åtgärder
/* <EMPTY>/2014/0XXX <EMPTY> */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Ett anständigt liv för alla: från vision till kollektiva åtgärder /*
Ett anständigt liv för alla:
från vision till kollektiva åtgärder 1.
Inledning Att
utrota fattigdomen och uppnå hållbar utveckling är grundläggande globala
utmaningar som påverkar nuvarande och kommande generationers liv och hela
världens framtid. Dessa utmaningar är universella och integrerade och kräver
ett globalt svar. För att hantera dem krävs ett starkt politiskt åtagande och
beslutsamma åtgärder på alla nivåer och av alla berörda parter. Denna
agenda måste lämpa sig för att möta vår globaliserade och sammanlänkade värld,
eftersom det inte längre är något alternativ att fortsätta som vanligt, vare
sig det gäller mänsklig värdighet, rättvisa, jämställdhet eller hållbarhet. EU
och dess medlemsstater har gjort ett starkt åtagande om att samarbeta på ett
integrerat sätt med alla partner och intressenter med målsättningen att skapa
samförstånd kring en ny och omdanande agenda för tiden efter 2015. Inom ramen
för det pågående arbetet i FN:s öppna arbetsgrupp (OWG) om hållbara
utvecklingsmål har EU bidragit, och kommer så att göra även i framtiden, till
diskussionerna om vägen framåt genom insatser från EU och de medlemsstater som
är medlemmar i den öppna arbetsgruppen. Detta
meddelande bygger på EU:s befintliga ståndpunkt enligt rådets slutsatser från
juni 2013. Syftet med meddelandet är att vidareutveckla nyckelprinciperna,
kartlägga möjliga prioriterade områden och huvudteman för tiden efter 2015,
föreslå alternativ för att samla dessa prioriterade områden och diskutera
behovet av ett nytt globalt partnerskap. Meddelandet har samtidigt en flexibel
inställning för att ta hänsyn till framtida utveckling i internationella
diskussioner. Det bör ses som ett bidrag till processen att finslipa EU:s och
EU‑medlemsstaternas strategi fram till slutskedet i arbetet i den öppna
arbetsgruppen om hållbara utvecklingsmål och arbetet i expertkommittén för
finansiering av hållbar utveckling. Meddelandet kommer också att bidra till
diskussionerna i FN:s generalförsamling inför förhandlingarna fram till
toppmötet 2015. Det bygger
på resultatet av den senaste tidens relevanta internationella diskussioner om
hållbar utveckling och fattigdomsutrotning, bland annat Rio+20-konferensen,
översynen av millennieutvecklingsmålen, rapporten från FN:s generalsekreterares
högnivåpanel om utvecklingsagendan för tiden efter 2015 och FN:s
generalsekreterares rapport A Life of Dignity for All. Meddelandet
bygger även på diskussioner med EU:s medlemsstater. Dessutom beaktas viktiga
förslag som framförts på internationell nivå, bland annat diskussionerna
hittills i den öppna arbetsgruppen och resultaten av flera samråd med berörda
aktörer. 2.
Vision och
principer EU:s
vision[1] bygger på att världen har
både tekniken och resurserna för att utrota den extrema fattigdomen under vår
livstid och få världen att slå in på en hållbar väg för att garantera ett
anständigt liv för alla till 2030. Det krävs dock en lämplig ram för att
förverkliga denna vision. Visionen bör ha en övergripande ambition och täckning
och vara allmänt tillämplig på alla länder, samtidigt som den baseras på
nationellt egenansvar och hänsyn till olika nationella förhållanden,
möjligheter och utvecklingsnivåer. Den bör vara rättighetsbaserad och ställa
människan i centrum. Målen för fattigdomsutrotning och hållbar utveckling är
ömsesidigt förstärkande. Detta bör lyftas fram och utnyttjas i insatserna. De
tre dimensionerna av hållbar utveckling (de sociala, miljömässiga och
ekonomiska dimensionerna) bör integreras på ett välavvägt sätt i visionen. 1.
Universalitet och differentiering utifrån nationella förhållanden Utmaningarna
i samband med fattigdomsutrotning och hållbar utveckling är både gemensamma
– eftersom de berör och är relevanta för alla länder och människor, även
framtida generationer, och globala – eftersom många av utmaningarna
kräver gemensamma insatser och globala lösningar i en ömsesidigt beroende
värld. En allsidig och omdanande agenda bör därför vara uppbyggd kring mål som
är viktiga och relevanta för alla länder. Vidare bör alla intressenter göras
delaktiga i genomförandet. Ramen
måste avspegla de föränderliga globala förhållandena. Sedan
millennieutvecklingsmålen fastställdes har de globala problemen blivit mer
sammanlänkade och ländernas ekonomier, samhällen och möjligheter att bidra till
den globala agendan har utvecklats. EU kommer att fortsätta att arbeta enligt
principerna i Riodeklarationen 1992. Men med tanke på att räckvidden för
principen om gemensamt men differentierat ansvar begränsas till globala
miljöförsämringar kan det konceptet inte användas för att hantera de bredare
utmaningarna inom ramen efter 2015. Samtidigt är EU redo att tillsammans med
sina partner arbeta med de konkreta följderna och tillämpningen av principen om
universalitet och differentiering för alla länder över hela linjen. De minst
utvecklade länderna och andra sårbara länder får inte halka efter. Även om
målen bör gälla för alla, bör man i genomförandet av den allmänna ramen ta
hänsyn till hur relevant varje mål är på nationell nivå och beakta nationella
omständigheter. Dessutom är det viktigt att varje lands politik och
prioriteringar respekteras. En sådan differentiering kan åstadkommas på olika
sätt, bland annat genom olika strategier för att uppnå målen eller
differentierade indikatorer för att mäta framsteg. I detta sammanhang avspeglar
de huvudteman som presenteras i detta meddelande hur principerna om
universalitet och differentiering kan tillämpas i praktiken på målen för
hållbar utveckling. Arbetet med målen, inklusive indikatorerna, bör utformas
för att driva på den nödvändiga omvandlingen i alla länder och i olika
utvecklingsstadier i syfte att uppnå de allmänna målen. I detta sammanhang är
det viktigt att ta hänsyn till ländernas olika utgångslägen och möjligheter och
säkerställa överensstämmelse, egenansvar och mätbarhet. 2. En
förändringsagenda som integrerar de tre dimensionerna av hållbar utveckling och
även omfattar nya utmaningar Den nya
allmänna ramen måste vara möjlig att ändra efterhand för att möta nya
utmaningar på lämpligt sätt. Det handlar om att arbeta med frågor av global
betydelse som inte beaktas tillräckligt i millennieutvecklingsmålen, till
exempel inkluderande och hållbar tillväxt, ojämlikhet, hållbar konsumtion och
produktion, migration och rörlighet, anständigt arbete, digital inkludering,
hälsa och socialt skydd, hållbar förvaltning av naturtillgångar,
klimatförändringar, motståndskraft mot katastrofer och riskhantering, kunskap
och innovation. Ramen för tiden efter 2015 bör också präglas av ett
rättighetsbaserat synsätt som omfattar alla mänskliga rättigheter, rättvisa,
jämställdhets- och likabehandlingsfrågor, god samhällsstyrning, demokrati och
rättsstatsprincipen, fredliga samhällen och frihet från våld. Med tanke på att
klimatförändringen förstärker utmaningarna i samband med fattigdomsutrotning
och hållbar utveckling bör klimatfrågor vara en genomgripande fråga i den nya
ramen. Ramen för tiden efter 2015 bör därför
också omfatta nödvändiga insatser och åtgärder för att bekämpa
klimatförändringar genom att integrera klimatmålen, särskilt det
internationellt överenskomna ”2‑gradersmålet”, i alla ramens mål. Dessa
insatser bör stödja och komplettera men inte störa de pågående förhandlingarna
inom FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Målen
måste täcka samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling och deras inbördes kopplingar
på ett välavvägt sätt. För att skapa en mer integrerad och sammanhållen ram är
det viktigt att man är medveten om och arbetar med dessa inbördes kopplingar.
Dessutom krävs större ansträngningar för att uppnå politiskt samförstånd på
alla nivåer (nationell, regional och global nivå). 3.
Ansvarsskyldighet Ansvarsskyldighet,
insyn och effektiv granskning av framstegen bör vara grundläggande krav för den
framtida ramen. Den nya ramen bör omfatta insatser som väsentligt ökar
människors möjligheter att vara med och bestämma om politiska val som berör dem
och att hålla regeringar och andra aktörer ansvariga för utvecklingen. I detta
avseende är det mycket viktigt att fastställa lämpliga regler och ansvariga
institutioner. Ansvarsskyldighet handlar även om att leva upp till nationella
och internationella genomförandeåtaganden, både när det gäller sund politik,
effektiv användning av ekonomiska resurser och verkliga och påtagliga
förbättringar av människors liv. En ny
ram utgör också en möjlighet att utforma en global mekanism med stöd på högsta
politiska nivå för att se till att nationella myndigheter och andra aktörer,
inbegripet den privata sektorn, är ansvariga för genomförandet av ramen. De bör
säkerställa en noggrann övervakning av framstegen, påskynda befintliga åtgärder
och driva på nya åtgärder när så behövs. Det civila samhället, lokala
myndigheter och den privata sektorn bör spela en central roll för att främja
åtgärder och verka för ansvarsskyldighet. En viktig insynsfrämjande aspekt är
insamling, offentliggörande, utvärdering och enkel tillgång till uppgifter och
information om takten i framstegen, både nationellt och internationellt. Detta
innebär att det behövs en regelbunden utvärdering av framstegen, åtagandena och
genomförandet inom en stabil institutionell ram som omfattar alla berörda
parter. Detta kräver i sin tur effektiv datainsamling och analys med medverkan
av forskarsamfundet och de berörda ländernas nationella statistikmyndigheter.
För att se till att ingen halkar efter är det även viktigt att samla in
tillräckligt detaljerade data. 3.
Prioriterade områden och mål för att utrota
fattigdomen och uppnå en hållbar utveckling 1. En
ram baserad på mål för förändringsprocessen De
internationella diskussionerna handlar nu mer specifikt om viktiga tematiska
prioriteringar som en agenda för tiden efter 2015 bör omfatta, även inom målen.
Som ett första steg mot en gemensam syn på prioriterade områden innehöll rådets
slutsatser från 2013 allmänna tematiska riktlinjer. Rådet efterlyste ramar för att
garantera en grundläggande levnadsstandard, främja drivkrafter för en grön
ekonomi inom ramen för hållbar utveckling, inbegripet en strukturell ekonomisk
förändring, och säkerställa hållbar användning, förvaltning och skydd av
världens naturresurser och de ekosystem som de tillhandahåller. Ramen för tiden
efter 2015 bör också präglas av ett rättighetsbaserat synsätt som omfattar alla
mänskliga rättigheter, rättvisa, jämställdhets- och likabehandlingsfrågor, god
samhällsstyrning, demokrati och rättsstatsprincipen, fredliga samhällen och
frihet från våld. Enligt
dessa riktlinjer och även med beaktande av diskussionerna vid FN, i synnerhet i
den öppna arbetsgruppen, har kommissionen fastställt prioriterade områden som
skulle kunna ingå i ramen för tiden efter 2015 eftersom de utgör ett viktigt
bidrag till det övergripande mål för fattigdomsbekämpning och hållbar
utveckling som anges nedan. Dessa områden avspeglar ett brett utbud av tekniska
och vetenskapliga publikationer och bakgrundsmaterial som tagits fram på
internationell och europeisk nivå, inbegripet flera samråd med berörda parter,
och ger en närmare insyn i den centrala roll som dessa områden spelar för att
uppnå hållbar utveckling och utrota fattigdomen. De är utformade som en
vägledning för globala åtgärder för en genomgripande förändring på alla nivåer.
Kartläggningen av dessa prioriterade områden är ett led i arbetet för att välja
ett begränsat antal mål. I detta
avsnitt anges även potentiella huvudteman som motsvarar de prioriterade
områdena. Dessa huvudteman beskriver de viktigaste åtgärderna och framstegen
inom varje område. De är övergripande eftersom de samlar viktiga frågor som
bidrar till varje mål och bör fungera som drivkrafter för förändring. 2.
Potentiella mål och prioriterade områden Fattigdom Fattigdomsutrotning
är en central föresats i millenniedeklarationen. Det arbete som inletts genom
millennieutvecklingsmålen måste kompletteras och förstärkas genom en
flerdimensionell syn på fattigdom för att ta itu med de många olika orsakerna till
fattigdom i varje land. Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Utrota extrem fattigdom. ·
Minska andelen personer som är sårbara för extrem
fattigdom och som lever på mindre än 2 US-dollar per dag. ·
Minska andelen människor som lever under de
nationella fattigdomsgränserna, däribland personer som tillhör utsatta grupper.
·
Sänka kostnaderna för penningförsändelser och
minska kostnaderna för migration, inklusive rekryteringsutgifter. ·
Garantera rätt till mark, fastigheter och andra
tillgångar. ·
Bygga upp motståndskraften och minska antalet
dödsfall och ekonomiska förluster till följd av katastrofer. Ojämlikhet Mer inkluderande och jämställda samhällen är mer
benägna att leva fredligt, skapa långsiktig och hållbar utveckling och tillväxt
och att återhämta sig snabbare från konjunkturnedgångar. Fördelarna med
tillväxt och utveckling bör spridas allmänt så att de kommer alla människor i
samhället till godo. Problemet med inkomst- och välståndsklyftor måste
hanteras. Agendan för tiden efter 2015 måste ha som mål att främja lämpliga
investeringar i alla människor, särskilt de mest missgynnade, på grundval av
lika rättigheter och möjligheter genom att tillhandahålla inkomsttrygghet och
icke-diskriminerande tillgång till grundläggande sociala tjänster. Följande
huvudteman skulle kunna ingå: ·
Se till att lägre inkomstgrupper kan dra lika stor
nytta av ökningar i nationalinkomsten som högre inkomstgrupper. ·
Avskaffa diskriminering och ojämlikhet i
tillhandahållandet av offentliga tjänster och i det ekonomiska livet. ·
Ökat medbestämmande för och integration av
marginaliserade grupper, till exempel etniska minoriteter, invandrare och
flyktingar. Livsmedelstrygghet
och näring, hållbart jordbruk Genom
insatser för att bekämpa problemen med osäker livsmedelsförsörjning och undernäring
blir det möjligt att förhindra att fattigdomen förs vidare från generation till
generation. För att säkerställa livsmedelstrygghet måste småbrukare, särskilt
kvinnor, ges tillgång till mark, resurser, investeringar och marknader,
näringsrika livsmedel och lämpliga hälso- och sjukvårdssystem. Det krävs även
sektorsövergripande åtgärder för att ändra beteenden och matvanor. Ramen måste
främja hållbara jordbruks‑, fiske- och vattenbruksmetoder, effektiv
resursanvändning och ökad motståndskraft. Hållbart jordbruk, även hållbart
fiske, är en nödvändig förutsättning för en hållbar utveckling och tryggad
livsmedelsförsörjning och för en effektiv anpassning till klimatförändringarna.
Förluster efter skörd och livsmedelsslöseri är andra frågor som kräver insatser.
Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Säkerställa tillgång året runt till säkra och
näringsrika livsmedel i tillräckliga mängder och till ett rimligt pris för att
utrota svälten. ·
Få slut på undernäring samt tillväxthämning och
utmärgling hos barn. ·
Hållbara förbättringar av produktiviteten inom
jordbruk, fiske och vattenbruk. ·
Minska förlust av och slöseri med livsmedel. Hälsa Hälsa,
definierat som välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom, är en
förutsättning för och resultatet av ekonomisk och social utveckling. Att uppnå
en rättvis och allmängiltig tillgång till vård av god kvalitet och skydd mot
personliga ekonomiska risker till följd av överdrivet höga sjukvårdskostnader
är en viktig förutsättning för att förverkliga målet att alla människor ska
kunna åtnjuta bästa möjliga hälsa. De viktigaste utmaningarna på detta område
är just att uppnå en rättvis och allmängiltig tillgång till vård av god
kvalitet samt skydd mot ekonomiska risker till följd av oväntade hälso- och
sjukvårdsutgifter. Problemet med sjukdomsbördan (smittsamma och icke smittsamma
sjukdomar) måste åtgärdas genom att man arbetar med frågor som rör livsstil och
sociala och miljömässiga bestämningsfaktorer för hälsa, bland annat genom att
bekämpa orsakerna till sjukdomar genom en hälsostrategi som sträcker sig över
alla politikområden. Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Minska barna- och mödradödligheten och garantera
allmän sexuell och reproduktiv hälsa och därmed förknippade rättigheter. ·
Minska bördan av smittsamma och icke smittsamma
sjukdomar. ·
Uppnå effektiv och rättvis allmängiltig tillgång
till vårdtjänster av hög kvalitet för alla, inbegripet för sårbara grupper,
till exempel personer med funktionsnedsättning och äldre. ·
Se till att ingen tvingas in i extrem fattigdom eller
inte kan ta sig ur fattigdomen på grund av hälso- och sjukvårdskostnader. Utbildning Tillgång
till högklassig utbildning och yrkesutbildning för alla barn, ungdomar och
vuxna är en grundläggande mänsklig rättighet, en nödvändig förutsättning för
att bryta cyklerna för generationsöverskridande fattigdom, och är dessutom av
avgörande betydelse för att främja aktivt medborgarskap och möjliggöra
kunskapsbaserade och innovativa samhällen. Några av de centrala
utmaningarna på detta område är att garantera rättvis tillgång till alla
utbildningsnivåer, att ge alla människor möjlighet att slutföra sin utbildning
och förbättra kvaliteten på utbildningen i ett perspektiv av livslångt lärande.
Relevant yrkesutbildning och kompetens är dessutom centralt för att förbereda
ungdomar och vuxna för inträdet på arbetsmarknaden. Det återstår fortfarande
mycket att göra för att nå ut till marginaliserade grupper, bland annat dem som
drabbats av konflikter, minska könsskillnaderna och säkerställa läskunnighet
bland vuxna i alla länder. Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Garantera lika tillgång
till fullständig grundutbildning av hög kvalitet, åtminstone upp till grundskolenivå, för både
pojkar och flickor. ·
Garantera omfattande,
grundläggande och överförbara tekniska färdigheter så att alla människor kan
delta fullt ut i samhället. ·
Minska analfabetismen
bland den vuxna befolkningen. ·
Undanröja bristande
jämlikhet i utbildningen och vidta riktade åtgärder för att nå ut till
missgynnade personer och grupper som riskerar diskriminering, inbegripet
personer med funktionsnedsättning, etniska minoriteter, invandrare och
flyktingar. ·
Stärka kopplingarna mellan
utbildning, forskning och innovation och främja kunskapsskapande och
kunskapsutbyte. Jämställdhet
mellan kvinnor och män och ökat medinflytande för kvinnor Jämställdhet,
kvinnors egenmakt och kvinnors och flickors möjlighet att fullständigt utnyttja
sina rättigheter i alla länder är väsentliga förutsättningar för att skapa
hållbar utveckling, utrota fattigdomen och avsluta de kvarstående frågorna i
millennieutvecklingsmålen. På detta område är det viktigt att upprätthålla ett
starkt politiskt åtagande och en insikt om att uppnående av jämställdhet,
kvinnors egenmakt och kvinnors och flickors mänskliga rättigheter är allas ansvar.
Stärkande av rättsstatsprincipen, demokratin och samhällsstyrningen samt ökade
investeringar i jämlikhet och kvinnors och flickors egenmakt är andra viktiga
prioriteringar. Insamling av könsuppdelad statistik kommer att bidra till målet
att integrera jämställdhetsperspektivet. Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Förebygga och utrota alla former av våld mot
kvinnor och flickor. ·
Avskaffa alla former av diskriminering mot kvinnor
och flickor. ·
Öka kvinnornas representation, deltagande och
ledarskap i beslutsprocesserna på alla nivåer och inom alla områden. ·
Garantera att kvinnor och flickor har allmän och
lika tillgång till grundläggande tjänster. ·
Stänga till och i slutändan undanröja löneklyftan
mellan könen inom den offentliga och privata sektorn. Vatten och
sanitet Ramen måste
främja tillgång till rent dricksvatten, sanitet och integrerad
vattenförvaltning, bland annat vatteneffektivitet, för att lösa problemen med
klimatförändringar och vattenbrist. Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Uppnå allmän tillgång till tjänligt dricksvatten. ·
Uppnå allmän tillgång till sanitet och hygien. ·
Förbättra den integrerade förvaltningen av
vattenresurser. ·
Förbättra vatteneffektiviteten inom alla sektorer. ·
Förbättra vattenkvaliteten och minska
föroreningarna. Hållbar energi Övergången
till en koldioxidsnål hållbar energi kan ge enorma vinster för
fattigdomsutrotning och hållbar utveckling och är ett centralt inslag i
insatserna för att begränsa klimatförändringen. De viktigaste prioriteringarna
på detta område är tillgång till ren och hållbar energi till rimliga priser,
förbättrad energieffektivitet, motståndskraftig infrastruktur och en ökad andel
förnybara energikällor i energimixen (i linje med initiativet Hållbar energi
för alla). En annan viktig fråga är att avskaffa skadliga bränslesubventioner,
som inte hjälper de fattigaste utan i stället skapar ohållbara energisystem.
Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Garantera allmän tillgång
till moderna energitjänster. ·
Öka den globala förbättringstakten av energieffektiviteten. ·
Öka andelen förnybar energi i den globala
energimixen. ·
Fasa ut miljöskadliga subventioner av fossila
bränslen. Full och
produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla Att ha ett
arbete är en avgörande faktor för att ta sig ur fattigdomen och bidrar dessutom
till ökad jämställdhet, rättvisa, fred och säkerhet. Skapandet av anständiga
arbetstillfällen, särskilt i ett långsiktigt perspektiv, stärker tillväxten.
Viktiga utmaningar på detta område är arbetslösheten, särskilt för unga och äldre
personer och personer med funktionsnedsättning, och kvaliteten på formell och
informell sysselsättning. Kvalitet handlar om lön, arbetsvillkor, hälsa och
säkerhet på arbetsplatsen och social trygghet samt behovet av att skapa
anständiga gröna jobb. Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Skapa
fler anständiga arbetstillfällen och hållbara försörjningsmöjligheter,
inklusive för ungdomar, äldre, kvinnor och utsatta grupper som riskerar
diskriminering. ·
Öka andelen produktiv sysselsättning och anständigt
arbete inom den totala sysselsättningen enligt grundprioriteringarna i agendan
för anständigt arbete. ·
Öka
täckningen för socialt grundskydd och gradvis införa högre standarder för
sociala garantier. ·
Skydda rättigheterna för migrerande arbetstagare
och fördrivna personer i enlighet med Internationella arbetsorganisationens
(ILO) normer och standarder. Hållbar tillväxt
för alla Långsiktig
fattigdomsminskning och delat välstånd för alla kräver en inkluderande och
hållbar tillväxt. Tillväxten bör bidra till att skapa anständiga arbeten, vara
resurseffektiv och ske inom planetens gränser och bör stödja insatserna för att
begränsa klimatförändringen. Centrala frågor i detta sammanhang är insatser för
att skapa ett gynnsamt klimat för entreprenörskap, näringsliv, handel,
investeringar och innovation, inbegripet lämpliga regelverk, rättsliga system
och effektiva skattesystem, offentliga investeringar, tillgång till marknader
och finansiering samt främjande av ny teknik. Följande huvudteman skulle kunna
ingå: ·
Främja en strukturell omvandling av ekonomin och
ett gynnsamt klimat för innovation, entreprenörskap, näringsliv och handel. ·
Garantera tillgång till marknader och finansiering
och till informations- och kommunikationsteknik och nätverk. ·
Främja offentliga investeringar i motståndskraftig
infrastruktur. ·
Underlätta säker, välordnad och laglig migration
genom förstärkt internationellt samarbete. ·
Ge tull- och kvotfritt marknadstillträde för
produkter från de minst utvecklade länderna. Hållbara städer
och samhällen I en alltmer
urbaniserad värld utgör städerna stora utmaningar för hållbar utveckling. Det
krävs hållbara planerings- och utvecklingsprocesser som underlättas av
effektiva myndigheter. Det handlar bland annat om planering för och
genomförande av katastrofriskreducering, förvaltning och landsbygdsområden i
anknytning till städer. Viktiga åtgärder på detta område är att minska antalet
sluminvånare, ta itu med problemet med luftföroreningar, skapa
motståndskraftiga bostäder och infrastruktur och förbättra avfallshanteringen.
Förbättrad hållbar stadsplanering och förvaltning kräver demokratiskt,
transparent och ansvarsfullt beslutsfattande. Hållbar transport i städer och på
landsbygden är också en viktig prioritering. Följande mål kan ingå: ·
Förbättra tillgången till säkra och hållbara
transporter, bland annat allmänna kommunikationsmedel till överkomliga priser. ·
Minska antalet människor som lever i slumområden
genom att tillhandahålla säkra och motståndskraftiga bostäder till överkomliga
priser samt trygga arrendevillkor. ·
Förbättra hållbarheten, tillgängligheten och
genomförandet av stadsplanering. ·
Förbättra luftkvaliteten. Hållbar
konsumtion och produktion De
nuvarande produktions- och konsumtionsmönstren inte är hållbara. När det gäller
konsumtion krävs åtgärder för att främja användningen av energi- och
resurseffektiva och miljövänliga produkter, gradvis avskaffa miljöskadliga
subventioner samt hållbar upphandling. På produktionssidan krävs insatser för
att främja innovativ och resurseffektiv produktion, företagens
hållbarhetsrapportering, produktlivscykelanalyser, hållbart byggande, avfalls-
och kemikaliehantering samt främjande av miljöföretag och miljöinnovation. Följande
huvudteman skulle kunna ingå: ·
Minska, återanvända och återvinna avfall. ·
Förbättra resursproduktiviteten. ·
Minska konsumtionens miljöpåverkan. ·
Garantera säker hantering av kemikalier genom hela
deras livscykel. ·
Farliga kemikalier: Minska människors exponering
och utsläpp i miljön. ·
Förbättra hållbarhetsprestandan för företag, varor
och tjänster. Oceaner
och hav Hållbar
förvaltning av haven ger ekonomiska och sociala fördelar för mänskligheten. Det
krävs beslutsamma åtgärder för att garantera friska hav genom en
ekosystembaserad strategi för förvaltning av all mänsklig verksamhet med
inverkan på haven, tillämpning av försiktighetsprincipen samt insatser för
främjande av hållbart fiske. Utmaningar på detta område inkluderar
föroreningar, försurning, ökade havsnivåer, inrättande av områdesbaserad
förvaltning, inklusive marina skyddsområden och även i områden utanför
nationella territorialvatten, hantera överfiske och överkapacitet, olagligt,
oreglerat och orapporterat fiske, återställa skadade ekosystem, miljöpåverkan
och tillträde till fiske och marknader för husbehovsfiskare och småskaliga
fiskare. Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Skydda och återställa havens hälsa och bevara den
marina biologiska mångfalden genom att mildra påverkan av mänsklig verksamhet. ·
Säkerställa hållbart fiske (sunda fiskbestånd). ·
Säkerställa tillgång till fiske på lokal, regional
och global nivå för husbehovsfiskare och småskaliga fiskare. ·
Minska havsföroreningar och marint skräp, även från
landbaserade källor. Biologisk
mångfald och skogar Den biologiska
mångfalden är en central del av jordens livsuppehållande system, och är särskilt
hotad av klimatförändringen. Här krävs åtgärder för att minska förlusten av
alla naturliga livsmiljöer och hotade arter (bland annat genom att bekämpa
handel med vilda djur och växter samt tjuvjakt) och för att integrera biologisk
mångfald i andra viktiga politikområden (bland annat jordbruk och fiske).
Förlusten av skogsmark i hela världen måste vändas, förlusten av primärskog
stoppas och olaglig avverkning och därmed sammanhängande handel undanröjas.
Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Skydda och återställa ekosystemen som
tillhandahåller viktiga tjänster. ·
Förhindra utrotning av kända hotade arter och
förbättra bevarandestatusen. ·
Minska förlusten, förstörelsen och fragmenteringen
av alla naturliga livsmiljöer. ·
Minska avskogning och skogsförstörelse med hjälp av
hållbar skogsförvaltning. ·
Minska olaglig handel med vilda djur och växter samt
timmer. Markförstörelse,
ökenspridning och torka Markförstörelse,
ökenspridning och torka är särskilt allvarliga problem som dessutom förvärras
till följd av klimatförändringen. Prioriteringen är att uppnå en värld utan
nettoförstöring av mark. För att uppnå detta krävs insatser för att bromsa
förlusten av naturkapital, förbättra förvaltningen (även av tillgång och
besittningsrätt) och motståndskraften. Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Eftersträva en värld utan nettoförstöring av mark. ·
Skydda markerna. ·
Förebygga och mildra torka. Mänskliga
rättigheter, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och effektiva
institutioner En
rättighetsbaserad strategi, som omfattar alla mänskliga rättigheter, kommer att
på ett avgörande sätt bidra till att förbättra kvaliteten på styrelseformerna,
minska sociala orättvisor och marginalisering och förverkliga de mål och
åtgärder som stakas ut i denna agenda genom deltagande, insyn och
redovisningsskyldighet. Viktiga
förutsättningar i detta sammanhang är att stärka politiska system med
delaktighet som ger människor, särskilt marginaliserade och utsatta grupper,
inflytande i politiska val och beslut som berör dem och att se till att de
ansvariga kan hållas ansvariga. Ett sådant synsätt blir allt
viktigare i en sammanlänkad värld. Detta kommer att göra det möjligt för människor att bygga
upp sina liv och utnyttja ekonomiska möjligheter och därmed delta på ett
konstruktivt och fredligt sätt i det politiska, ekonomiska och sociala livet.
Följande huvudteman skulle kunna ingå: ·
Säkerställa fri och allmän folkbokföring och
förbättra viktiga statistiksystem. ·
Garantera yttrandefrihet, föreningsfrihet, social
dialog, fredliga protester och ett meningsfullt deltagande för allmänheten. ·
Garantera insyn och allmänhetens rätt till tillgång
till information, statliga uppgifter, oberoende medier och ett öppet internet. ·
Inrätta en lämplig rättslig ram för att skydda de
mest utsatta gruppernas och människornas mänskliga rättigheter, inklusive
flyktingar och internflyktingar. ·
Införa och genomföra en lämplig rättslig ram och
nationella strategier för att minska korruption. ·
Se till att rättsväsendet är tillgängligt,
opartiskt och oberoende och att processuella rättigheter garanteras. Fredliga
samhällen Fred
är en nödvändig förutsättning för hållbar utveckling och varaktig
fattigdomsutrotning. De bakomliggande orsakerna till konflikter och våld är
starkt kopplade till svaga styrelseformer, politisk och social utestängning,
ojämlikhet, korruption och avsaknad av grundläggande tjänster. Prioriteringarna
på detta område handlar om att minska förekomsten av våld och våldsamma
dödsfall och ta itu med gränsöverskridande hot som organiserad brottslighet och
olaglig handel. En annan central prioritering är att inrätta lämpliga
institutioner som kan hantera dessa utmaningar. Följande huvudteman skulle
kunna ingå: ·
Minska antalet våldsamma dödsfall och antalet
människor som drabbas av våld. ·
Förbättra kapaciteten, yrkesmässigheten och
ansvarsskyldigheten för polisen, rättsväsendet och säkerhetsansvariga
institutioner. ·
Minska olagliga flöden av handeldvapen och dödliga
vapen. ·
Minska den internationella organiserade
brottsligheten, inklusive olagliga penningflöden och handel med narkotika,
människor, vilda djur och växter och naturresurser. Ramen
för tiden efter 2015 måste också omfatta många övergripande frågor såsom
klimatförändringar, katastrofer och motståndskraft, populationsdynamik och
migration. Alla dessa frågor kan ha stor inverkan på ekonomin och människors
välbefinnande och säkerhet. Det är därför viktigt att de inom ramen behandlas
på ett sätt som gör att de inte överlappar eller inkräktar på respektive
internationella förfaranden och avtal. Frågorna måste följaktligen integreras
på ett lämpligt sätt i ramen. Den föreslagna uppsättningen huvudteman ovan är
utformade för att hantera alla dessa centrala prioriteringar. När det
gäller klimatfrågan bör ramen inbegripa nödvändiga insatser och åtgärder för
att hantera dessa problem, särskilt de frågor som inte omfattas av
klimatkonventionens process (FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC).
Därför bör de eventuella prioriterade områdena och målen för ramen efter 2015
utformas för att stödja klimatbegränsnings- och anpassningsinsatserna. Bilagan
innehåller en sammanfattning av varje huvudtema och relaterade viktiga
åtgärder. 3.
Utveckla mål och hantera inbördes kopplingar I
föregående avsnitt anges de prioriterade områden och huvudteman som anses vara
viktiga för att utforma en omdanande agenda för tiden efter 2015. Allteftersom
arbetet med de konkreta målen framskrider finns det ett antal kriterier som
måste beaktas: Målen
bör vara specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbundna (dvs. följa
Smart-modellen). De bör vara evidensbaserade och bygga på tillgängliga
uppgifter eller uppgifter som kommer att bli tillgängliga inom en snar framtid,
och grundas på indikatorer som gör det möjligt att kvantifiera framstegen och
uttrycka dem i exakta siffror, tidsfrister och procentsatser. Även om målen
kommer att fånga upp de centrala prioriteringarna bör vissa detaljerade
aspekter av genomförandet uttryckas med hjälp av indikatorer så att framstegen
kan mätas. Det kommer att krävas kompromisser mellan täckningen och politiska
och operativa effekter, vilket innebär att målen i vissa fall måste
representera närmevärden för de viktigaste frågorna. Målen
bör utformas så att de har en allmän täckning, under förutsättning att de kan
genomföras på olika sätt i olika omständigheter, t.ex. med olika tidsfrister
eller genomförandemetoder. Vissa mål, eller delar av dem, kan vara mer
tillämpliga i ett visst sammanhang än i ett annat, och detta kan hanteras genom
ett lämpligt val av indikatorer. Länderna ska inte kunna välja vilka mål de
vill från en meny. Det är viktigt att undvika en sådan situation för att se
till att ländernas samlade insatser är tillräckliga för att uppfylla de globala
målen, vilket i sin tur garanterar största möjliga utveckling i varje land och
enligt varje lands förmåga. Målen bör huvudsakligen avse länder, men
genomförandet av dem kommer att kräva insatser från alla aktörer. Målen
bör också återspegla de många inbördes kopplingarna mellan olika områden som
behandlas i ramen för tiden efter 2015. Att identifiera och åtgärda inbördes
kopplingar är nödvändigt för att undvika att arbeta isolerat med frågor och för
att garantera välavvägda framsteg med de tre dimensionerna av hållbar
utveckling. Eftersom nästan alla prioriterade områden är relaterade till
varandra, är arbete på målnivå nödvändigt för att fånga upp kopplingarna på ett
meningsfullt och effektivt sätt. Mål som
utformats för särskilda prioriteringar (t.ex. tillgång till säkert dricksvatten
och sanitär utrustning) kommer också att vara direkt relevanta för andra
prioriteringar (t.ex. hälso- och sjukvård). Detta innebär att ramen för tiden
efter 2015, utöver de grundläggande mål som valts ut för varje mål, även bör
belysa korshänvisningar på ett enhetligt sätt. Ett mål om livsmedelstrygghet,
näring och hållbart jordbruk kan, förutom utvalda huvudmål, till exempel
hänvisa till andra mål om vatteneffektivitet, markförstöring, jämställdhet och
samhällsstyrning. 4. Möjlig gruppering av de prioriterade
områdena Arbetet
inom EU har till att börja med inriktats på att identifiera ett antal
prioriterade områden och relaterade huvudteman. För att kunna utvecklas mot ett
begränsat antal mål som har överenskommits inom EU och FN är nästa steg därför
att gruppera de prioriterade områdena. Det viktigaste kriteriet för
grupperingen bör vara de starka inbördes kopplingarna mellan de prioriterade
områdena och deras relaterade huvudteman, samtidigt som deras bidrag till
fattigdomsutrotning och hållbar utveckling beaktas. Genom att bekräfta de många
inbördes kopplingarna i ramen för tiden efter 2015 skapas flexibilitet i den
samlade insatsen för att nå samförstånd om ett begränsat antal mål. Som ett
exempel på kluster enligt denna modell skulle inkluderande och hållbar tillväxt
till exempel kunna kombineras med sysselsättning, biologisk mångfald och skogar
med ökenspridning, markförstörelse och torka, och hållbara städer skulle kunna
integreras i hela ramen. 5. Ett nytt globalt partnerskap Ett nytt
och förstärkt internationellt partnerskap bör vara inkluderande och mobilisera
åtgärder på alla nivåer av alla länder och aktörer, inbegripet den privata
sektorn, det civila samhället, forskare och kunskapsinstitutioner, parlament
och lokala myndigheter. EU bör även i framtiden vara en av drivkrafterna för
att mobilisera insatser både internt och internationellt och har vid upprepade
tillfällen uttryckt sitt stöd för ett nytt globalt partnerskap. För det
första krävs en bedömning av vilka åtgärder som är viktigast för att driva på
framstegen med att uppnå målen. För det andra krävs en diskussion om hur man
kan se till att dessa viktiga åtgärder uppmärksammas på vederbörligt sätt både
nationellt och internationellt. Ett gynnsamt klimat med sund och konsekvent
politik på både nationell och internationell nivå är ett exempel på en central
fråga i detta sammanhang. Ett
gynnsamt politiskt klimat EU
kommer att fortsätta att arbeta för ökad konsekvens i utvecklingspolitiken och
ta hänsyn till utvecklingsmålen i politiska åtgärder som kan påverka
utvecklingsländerna. Alla partner i de utvecklade länderna och
utvecklingsländerna uppmuntras att främja politisk samstämmighet och vid behov
se över sin politik för att se till att de är förenliga med insatserna för
fattigdomsutrotning och hållbar utveckling, vilket utgör ett viktigt bidrag
till genomförandet av den globala ramen. Förutom
att vara världens mest öppna marknad för utvecklingsländernas export främjar EU
till exempel även ansvarig, hållbar och mer öppen anskaffning, handel och
användning av naturtillgångar och råvaror. I juni 2013 antog EU lagstiftning om
öppenhet och ansvarsskyldighet med krav på att stora företag inom utvinnings-
och skogssektorn ska offentliggöra betalningar till myndigheter land för land.
Denna lagstiftning ger EU och utvecklingsländerna ett effektivt verktyg för att
bekämpa korruption, vilket i sin tur bör leda till att mer inhemska resurser
finns tillgängliga för utveckling.
Dessutom finns det ett nyligen framlagt förslag om ett integrerat synsätt på
ansvarsfull anskaffning av mineraler från konfliktdrabbade områden och
högriskområden. Som ett
annat exempel på en konsekvent politik för utveckling bör ett nytt globalt
partnerskap främja utökad dialog och samarbete mellan medlemsstaterna och andra
berörda parter för att skapa en gynnsam miljö för att stärka den
internationella migrationens fördelar för den mänskliga utvecklingen genom
åtgärder på olika områden, till exempel att minska kostnaderna för migration
och penningöverföringar och bekämpa diskriminering av invandrare. EU kommer att
fortsätta att samarbeta med utvecklingsländerna för att maximera
utvecklingseffekten av migration inom ramen för den övergripande strategin för
migration och rörlighet. Handel och
öppenhet i handel i kombination med sunda inrikespolitiska åtgärder och
reformer är centrala aspekter för fattigdomsutrotning och hållbar utveckling. I
detta sammanhang bör värdet av det regelbaserade system som inrättats inom
ramen för WTO lyftas fram. EU fortsätter med sina initiativ för att stödja
integrationen av de fattigaste länderna genom riktade åtgärder, t.ex. genom det
allmänna preferenssystemet, inbegripet initiativet Allt utom vapen och den
särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (GSP+), Aid
for Trade-initiativet och bilaterala och regionala handelsavtal. EU uppmuntrar
sina partner, särskilt i utvecklade ekonomier och avancerade ekonomier i
utveckling, att ge tull- och kvotfritt tillträde och marknadstillträde även för
produkter från de minst utvecklade länderna. Det globala partnerskapet bör
erkänna vikten av att minska hindren för nord-syd-handel, syd-syd-handel och
regional handel, som alla är lika relevanta för integration i den globala
ekonomin. Ökad insyn baserad på
omfattande statistik bör främjas i detta avseende. Vetenskap,
teknik och innovation och kapacitetsuppbyggnad bör vara avgörande faktorer och
drivkrafter för agendan efter 2015. Åtgärder för att skapa och sprida kunskap
är centrala komponenter i agendan. EU stöder en integrerad och effektiv
strategi för vetenskap, teknik och innovation i enlighet med visionen i Europa
2020-strategin. På internationell nivå främjar EU:s ramprogram för forskning
och innovation – Horisont 2020 – samarbete mellan EU och internationella
partner inom forskning och innovation. Det är viktigt att öka kapaciteten för vetenskap,
teknik och innovation. EU har verkat för utveckling och spridning av ren och
miljövänlig teknik genom att minska handelshinder och genom incitament,
vetenskapligt och tekniskt samarbete och kapacitetsuppbyggnad. För att undvika
dubbelarbete finns det stort utrymme för att bygga vidare på befintliga
mekanismer. Förutom
vetenskap, teknik och innovation är kapacitetsuppbyggnad ett område av
avgörande betydelse för att dra nytta av befintlig kunskap och se till att
framstegen för att nå målen för tiden efter 2015 är hållbara. Den strategiska
Baliplanen för teknikstöd och kapacitetsuppbyggnad som antogs av FN:s
miljöprogram (Unep) 2005 är en viktig faktor som kräver närmare övervägande. Mobilisera
nödvändiga finansiella resurser Att
mobilisera ekonomiska resurser kommer också att vara av central betydelse. Med
tanke på de utmaningar som världen står inför måste alla tillgängliga resurser
(inhemska och utländska, offentliga och privata) användas till fullo. De
nationella regeringarna har huvudansvaret för att mobilisera och på bästa sätt
utnyttja sina resurser med hjälp av nationella strategier. EU är redo att
stödja de mest behövande länderna i deras insatser. Kommissionen bekräftar i
detta sammanhang den viktiga roll som offentligt utvecklingsbistånd (ODA)
spelar och har också bekräftat sitt åtagande att nå målet på 0,7 % senast
2015. Allteftersom
diskussionen om finansieringen av ramen för tiden efter 2015 framskrider är det
nödvändigt att inrätta en övergripande och integrerad strategi för
fattigdomsutrotning och hållbar utveckling, vilket också betonas i ett
meddelande från 2013 och i rådets respektive slutsatser. Följande aspekter är
viktiga i detta sammanhang: § Mobilisering
av nationella resurser är den viktigaste mekanismen för att finansiera utgifter
för politiska mål. Åtgärder för att
stärka skattepolitiken och skatteförvaltningen, bekämpa olagliga flöden och
korruption och förbättra förvaltningen av naturresurser är frågor som bör
prioriteras framöver. § Internationell
offentlig finansiering kommer även fortsättningsvis att vara särskilt viktig
för att komplettera resursmobiliseringen om den inte är tillräcklig och för att
mobilisera ytterligare resurser och investeringar om det är lämpligast. Det
offentliga utvecklingsbiståndets katalysatoreffekt bör utnyttjas bättre genom
mekanismer som blandning. § Den
privata sektorn är fortfarande den viktigaste drivkraften för en hållbar
tillväxt för alla. Regeringarna bör till fullo utnyttja de möjligheter som
erbjuds av den privata sektorn på nationell och internationell nivå, bland
annat genom bästa möjliga användning av reglering och operativa åtgärder för
att öka den privata sektorns bidrag till offentliga mål. Diskussionerna
om finansiering inom ramen för ett nytt globalt partnerskap bör bygga på
arbetet inom den
mellanstatliga expertkommittén för finansiering av hållbar utveckling, i
nära samordning med förberedelserna inför nästa konferens om
utvecklingsfinansiering. De bör även beakta och överensstämma med relevanta
processer i andra forum, till exempel FN:s ramkonvention
om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och den
internationella ramen för katastrofriskreducering för tiden efter 2015 (efter
Hyogoramen för åtgärder). De
åtaganden som gjordes vid det fjärde högnivåforumet om biståndseffektivitet som
hölls i Busan 2011 och vid det första högnivåmötet i det globala partnerskapet
under 2014 bör utgöra grunden för effektivt utvecklingssamarbete för tiden
efter 2015. Busanprinciperna, som även är relevanta för icke-traditionella
givare, kommer att leda till effektivare utvecklingsresultat. EU fortsätter att
genomföra sin politik för att öka effekten och effektiviteten i sitt eget
utvecklingssamarbete. Övervakning
av framsteg samt ansvarsskyldighet För att
ramen för tiden efter 2015 ska kunna genomföras framgångsrikt bör starka
mekanismer för ansvarsskyldighet införas för att följa upp framstegen.
Ömsesidig ansvarsskyldighet på nationell och internationell nivå bör stå i
centrum för denna mekanism, vilken även bör omfatta övervakning av framstegen
med att uppfylla målen för tiden efter 2015. Övervakningen bör inbegripa
analyser av hur åtgärder och finansiering från de nationella regeringarna har
bidragit till arbetet, internationella åtgärder och den privata sektorns bidrag
till nationella ansträngningar för att uppnå globala mål. Redovisningsskyldighet på nationell nivå och officiell statistik som
tagits fram av de berörda nationella statistikmyndigheterna måste utgöra
grunden för övervakningen av utvecklingen. På internationell nivå kommer regelbunden
övergripande granskning av framstegen, bland annat inom ramen för det politiska
högnivåforumet (HLPF) om hållbar utveckling, att vara av central betydelse.
Överlappning med internationella processer för ömsesidig ansvarsskyldighet,
till exempel FN:s finansiering av utvecklingsprocessen, bör undvikas. Omfattande
årlig övervakning av framstegen genom att bygga vidare på arbetet i Inter‑Agency
and Expert Group (IAEG) om indikatorer för millennieutvecklingsmålen kommer
dessutom att vara viktigt. Att öka användningen av befintliga uppgifter och se
till att fler och bättre uppgifter samlas in samt utnyttja ny teknik och
programvara är av avgörande betydelse. Befintliga mekanismer och strategiska
planer för att stärka den statistiska kapaciteten, såsom OECD Paris 21,
handlingsplanen från Busan för
statistik samt nationella strategier för utveckling av statistik bör vara
utgångspunkten för ytterligare åtgärder. 6.
Kommande
åtgärder Den
strategi som stakas ut i detta meddelande omfattar en rad faktorer som är
relevanta för slutskedet i arbetet i FN:s öppna arbetsgrupp (OWG) om hållbara
utvecklingsmål. De kan även integreras i arbetet i expertkommittén för
finansiering av hållbar utveckling och användas i diskussionerna om tiden efter
2015 i det kommande UNGA 69 från september 2014. Strategin bygger på rådets
slutsatser som antogs förra året och utgör även grunden för rådets arbete med
att vidareutveckla EU:s ståndpunkt. Strategin utgör ett viktigt underlag som
bör vara användbart på medellång sikt med tanke på att EU:s ståndpunkt kommer
att vidareutvecklas på grundval av slutrapporterna från FN:s öppna arbetsgrupp,
expertkommittén och den sammanfattande rapporten från FN:s generalsekretariat
senare under 2014. EU och
dess medlemsstater är fortfarande fast beslutna att spela en aktiv och
konstruktiv roll i diskussionerna om utvecklingsramen för tiden efter 2015 och
kommer att bidra med ytterligare arbete med prioriterade frågor och
problemställningar allteftersom ramen utvecklas. En allsidig ståndpunkt från
EU:s sida bör fungera som en nödvändig utgångspunkt för att nå ut till och
arbeta konstruktivt tillsammans med partnerländer, berörda parter och
allmänheten. [1] Rådets slutsatser om den
övergripande agendan för tiden efter 2015, juni 2013, kommissionens meddelande Ett
anständigt liv för alla, februari 2013, kommissionens meddelande Efter
2015: mot en bred och integrerad strategi för finansiering av
fattigdomsutrotning och hållbar utveckling, december 2013 och rådets
slutsatser om finansiering av fattigdomsutrotning och hållbar utveckling efter
2015. Prioriterade områden || Möjliga huvudteman (med belysande exempel på åtgärder som omfattas) Fattigdomsutrotning || Utrota extrem fattigdom Kan omfatta extrem inkomstfattigdom och flerdimensionell fattigdom. || Minska andelen personer som är sårbara för extrem fattigdom och som lever på mindre än 2 US-dollar per dag Kan omfatta åtgärder för personer som riskerar att drabbas av fattigdom och högre gränsvärden för fattigdom. || Minska andelen människor som lever under de nationella fattigdomsgränserna, däribland personer som tillhör utsatta grupper Kan täcka absolut och relativ fattigdom enligt nationella definitioner av fattigdom. || Sänka kostnaderna för penningförsändelser och minska kostnaderna för migration, inklusive rekryteringsutgifter Kan inbegripa transaktionskostnader, rekryteringskostnader och ekonomisk integration av invandrare och deras familjer. || Garantera rätt till mark, fastigheter och andra tillgångar Kan omfatta markarrende, infrastruktur, ekonomisk integration och säsongsbundna inkomster. || Bygga upp motståndskraften och minska antalet dödsfall och ekonomiska förluster till följd av katastrofer Kan inbegripa riskbedömningar och katastrofriskhantering, system för tidig varning, finansiella mekanismer och återhämtningsramar, kombinerat med katastrofhjälp, återställning och utveckling. Ojämlikhet || Se till att lägre inkomstgrupper kan dra lika stor nytta av ökningar i nationalinkomsten som högre inkomstgrupper Kan omfatta en jämförelse mellan befolkningsgrupper per inkomstkvintil och relativ fattigdom. || Avskaffa diskriminering och ojämlikhet i tillhandahållandet av offentliga tjänster och i det ekonomiska livet Kan omfatta diskriminering, bland annat på grund av kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder, nationellt ursprung och annan status. || Ökat medbestämmande för och integration av marginaliserade grupper, inklusive etniska minoriteter, invandrare och flyktingar Kan omfatta analyser av i vilken utsträckning invandrare och flyktingar har tillgång till offentliga tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning osv. (jämfört med landets medborgare) och indikatorer för integrering av migranter och flyktingar. || || || Livsmedelstrygghet och näring, hållbart jordbruk || Säkerställa tillgång året runt till säkra och näringsrika livsmedel i tillräckliga mängder och till ett rimligt pris för att utrota svälten Kan omfatta landsbygdsområden och stadsområden, missgynnade sociala grupper och motståndskraftig livsmedelsförsörjning. || Få slut på undernäring samt tillväxthämning och utmärgling hos barn Kan omfatta tillväxthämning, utmärgling och fetma hos barn. || Hållbara förbättringar av produktiviteten inom jordbruk, fiske och vattenbruk Kan omfatta produktivitet, bevattning, teknik, småbrukare, konkurrenskraft, prisvolatilitet, kvinnor, hållbara jordbruksmetoder, mark, vatten, luftföroreningar, biologisk mångfald, motståndskraft (även mot klimatförändringar), avskogning och traditionella metoder. || Minska förlust av och slöseri med livsmedel Kan omfatta förluster efter skörd och bearbetning, transport, lagring, distribution och detaljhandel och konsumentavfall. || || Hälsa || Minska barna- och mödradödligheten och garantera allmän sexuell och reproduktiv hälsa och därmed förknippade rättigheter Kan omfatta barna- och mödradödlighet, tonåringars fertilitet och tillgång till familjeplanering. || Minska bördan av smittsamma och icke smittsamma sjukdomar Kan omfatta de viktigaste smittsamma och icke smittsamma sjukdomarna. || Uppnå effektiv och rättvis allmängiltig tillgång till vårdtjänster av hög kvalitet för alla, inbegripet för sårbara grupper, till exempel personer med funktionsnedsättning och äldre Kan omfatta hälsofrämjande, förebyggande åtgärder, behandling och rehabilitering samt tillgång till och kompetens hos sjukvårdspersonal. || Se till att ingen tvingas in i extrem fattigdom eller inte kan ta sig ur fattigdomen på grund av hälso- och sjukvårdskostnader Kan omfatta fattigdom på grund av direktbetalningar. || || Utbildning || Garantera lika tillgång till fullständig grundutbildning av hög kvalitet, åtminstone upp till grundskolenivå, för både pojkar och flickor Kan omfatta förskola, avslutning av grundskoleutbildning och övergång från grundskolans tidigare del till den senare delen. || Garantera omfattande, grundläggande och överförbara tekniska färdigheter så att alla människor kan delta fullt ut i samhället Kan omfatta läranderesultat, tillgänglighet och lärares kompetens, övergången från utbildning till arbete, utbildning och utbildningsmöjligheter för vuxna. || Minska analfabetismen bland den vuxna befolkningen Kan omfatta läs- och skrivkunnighet bland vuxna och ungdomar samt könsskillnader. || Undanröja bristande jämlikhet i utbildningen och vidta riktade åtgärder för att nå ut till missgynnade personer och grupper som riskerar diskriminering, inbegripet personer med funktionsnedsättning, etniska minoriteter, invandrare och flyktingar Kan omfatta uppdelning av statistik i inskrivning, avslutad utbildning och läranderesultat per kön, landsbygd/tätort, välståndskvintilen, geografisk belägenhet och andra särskilt utsatta grupper i det berörda landet samt kostnader för utbildning. || Stärka kopplingarna mellan utbildning, forskning och innovation och främja kunskapsskapande och kunskapsutbyte Kan omfatta samarbete mellan företag och den akademiska världen, innovativa läroplaner och utbildning med anknytning till gröna, digitala och hållbara ekonomier och samhällen. || Jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat medinflytande för kvinnor || Förebygga och utrota alla former av våld mot kvinnor och flickor Kan inbegripa sexuellt våld, barnäktenskap, kvinnlig könsstympning och kvinnomord samt tillgång till rättslig prövning. || Avskaffa alla former av diskriminering mot kvinnor och flickor Kan omfatta tillgång till ekonomiska möjligheter, produktiva tillgångar och inkomster, lagstiftning och rättigheter samt ansvarsfördelning mellan kvinnor och män. || Öka kvinnornas representation, deltagande och ledarskap i beslutsprocesserna på alla nivåer och inom alla områden Kan omfatta politisk representation och kvinnor i ledande befattningar och inom viktiga yrken, till exempel advokatyrket, polisen samt inom den akademiska världen. || Garantera att kvinnor och flickor har allmän och lika tillgång till grundläggande tjänster Kan omfatta tillgång till hälso- och sjukvård och familjeplanering, utbildning, energi, vatten och sanitet och andra tjänster, bland annat IKT och IKT-relaterad utbildning. || Stänga till och i slutändan undanröja löneklyftan mellan könen inom den offentliga och privata sektorn Kan omfatta lönenivåerna för kvinnor jämfört med män samt deltagande på arbetsmarknaden. || Vatten och sanitet || Uppnå allmän tillgång till tjänligt dricksvatten Kan omfatta stads- och landsbygdsdimensioner, missgynnade grupper, offentliga inrättningar som sjukhus, skolor och flyktingläger och kvalitetsparametrar. || Uppnå allmän tillgång till sanitet och hygien Kan omfatta tillgång till sanitära anläggningar och insatser för att människor inte ska behöva uträtta sina behov utomhus. || Förbättra den integrerade förvaltningen av vattenresurser Kan omfatta förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, planer för översvämningar och torka, katastrofrelaterade förluster, lagringskapacitet och delaktigt beslutsfattande. || Förbättra vatteneffektiviteten inom alla viktiga sektorer Kan omfatta avrinningsområden med vattenstress, hållbara uttag, vattenproduktivitet inom viktiga sektorer (jordbruk, energi, industri och hushåll) och kostnadstäckning. || Förbättra vattenkvaliteten och minska föroreningarna Kan omfatta vattenstatus, sektorer med stora vattenföroreningar, kemiska föroreningar och föroreningar av näringsämnen samt avloppsvatten. || Hållbar energi || Garantera allmän tillgång till moderna energitjänster Kan omfatta moderna energitjänster och motståndskraftig infrastruktur. || Öka den globala förbättringstakten av energieffektiviteten Kan omfatta investeringar i energieffektivitet per sektor, ny teknik, politiska och institutionella ramar, renovering av byggnader, effektiva värme- och kylsystem och effektiva energianvändande produkter. || Öka andelen förnybar energi i den globala energimixen Kan omfatta andelar förnybar energi, investering per sektor, ny teknik, incitament samt politiska och institutionella ramar. || Fasa ut miljöskadliga subventioner av fossila bränslen Kan omfatta nivåer, sektorer och regioner, tillgång, pris och utfasningsstrategier. || || Full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla || Öka arbetstillfällenas kvantitet och kvalitet och öka hållbar och tillräcklig försörjning, i synnerhet för ungdomar, äldre, kvinnor och utsatta grupper som riskerar diskriminering Kan omfatta informell sysselsättning, ungdomar och flickor och kvinnor som inte deltar i utbildning, produktiv sysselsättning eller yrkesutbildning. || Öka andelen produktiv sysselsättning och anständigt arbete inom den totala sysselsättningen enligt grundprioriteringarna i agendan för anständigt arbete Kan omfatta lön, sysselsättning, informell sysselsättning, barnarbete, tvångsarbete och grundläggande arbetsnormer. || Öka täckningen för socialt grundskydd och gradvis införa högre standarder för sociala garantier Kan omfatta stöd för arbetslösa, barnfamiljer, fattiga, social trygghet och pensioner samt instrument för hantering av katastrofrisker. || Skydda rättigheterna för migrerande arbetstagare och fördrivna personer i enlighet med Internationella arbetsorganisationens (ILO) normer och standarder Kan omfatta lika behandling och lika tillgång till anständigt arbete för migrerande arbetstagare samt andelen invandrare i formella anställningar, jämfört med den totala sysselsättningen. || || Hållbar tillväxt för alla || Främja en strukturell omvandling av ekonomin och ett gynnsamt klimat för innovation, entreprenörskap, näringsliv och handel Kan omfatta rättsliga och skattemässiga reformer, användning av ekonomiska, sociala och miljömässiga nationalräkenskaper, främjande av strategier för sänkta utsläppsnivåer, ökad produktivitet inom mikroföretag och små och medelstora företag i de formella och informella sektorerna, tillgång till andra arbetstillfällen för personer i landsbygdsområden samt förbättrade lokala värdekedjor. || Garantera tillgång till marknader och finansiering och till informations- och kommunikationsteknik och nätverk Kan omfatta tillgång till finansiella tjänster, fysisk infrastruktur, elektroniska kommunikationer och internet genom rättvisa och öppna regler som möjliggör motståndskraftiga och riskmedvetna investeringar och investeringar i vetenskap, teknik och innovation. || Främja offentliga investeringar i hållbar och motståndskraftig infrastruktur Kan omfatta sektorer (transport, energi, bevattning osv.), nivåer och kvalitet på investeringar, offentlig-privata partnerskap, icke tillgodosedda behov samt motståndskraft. || Underlätta säker, välordnad och laglig migration genom förstärkt internationellt samarbete Kan omfatta införande och genomförande av avtal om arbetskraftsrörlighet och avtal om överföring av pensioner och andra sociala förmåner samt indikatorer för att mäta framstegen när det gäller erkännande av kompetens och kvalifikationer. || Ge tull- och kvotfritt marknadstillträde för produkter från de minst utvecklade länderna Kan omfatta tullar och kvoter per sektor, import och ursprungsland. || Hållbara städer och samhällen || Förbättra tillgången till säkra och hållbara transporter, bland annat allmänna kommunikationsmedel till överkomliga priser Kan innefatta transport, buller, trafiksäkerhet och tillgänglighet för alla. || Minska antalet människor som lever i slumområden genom att tillhandahålla säkra och motståndskraftiga bostäder till överkomliga priser samt trygga arrendevillkor Kan omfatta hållbara bostäder och trygga arrendevillkor. || Förbättra hållbarheten, tillgängligheten och genomförandet av stadsplanering Kan omfatta planer för hållbar stadsplanering, integrerad förvaltning av katastrofrisker, städers motståndskraft och klimatanpassning, grönområden i städer och kopplingar mellan stad och landsbygd samt tillgängliga stadsmiljöer. || Förbättra luftkvaliteten Kan omfatta fina partiklar och ozon samt luftföroreningar inomhus och utomhus. || || Hållbar konsumtion och produktion || Minska, återanvända och återvinna avfall Kan omfatta förebyggande, tillgång till uppsamlingssystem, återvinning och minskning av antalet avfallsdeponier. || Förbättra resursproduktiviteten Kan omfatta förhållandet mellan BNP och råvaruförbrukning, minskad koldioxidintensitet samt miljövänliga metoder. || Minska konsumtionens miljöpåverkan Kan omfatta miljöavtryck, ekonomiska instrument, exponering för toxiska ämnen samt skräp. || Garantera säker hantering av kemikalier genom hela deras livscykel Kan omfatta livscykelstrategier för produkter, registrering och godkännande av kemikalier, farligt avfall, regelverk och hanteringsanläggningar. || Farliga kemikalier: Minska människors exponering och utsläpp i miljön Kan omfatta halter av föroreningar i personer/livsmedel och i miljön samt minskning av förgiftad mark. || Förbättra hållbarhetsprestandan för företag, varor och tjänster Kan omfatta företagens rapportering om hållbarhet, hållbar offentlig upphandling, certifierad märkning, samt investeringar i miljövänliga sektorer. Oceaner och hav || Skydda och återställa havens hälsa och bevara den marina biologiska mångfalden genom att mildra påverkan av mänsklig verksamhet Kan omfatta en ekosystemansats i förvaltningen av verksamheter, försämrade livsmiljöer, hotade arter samt skyddade och hållbart förvaltade områden inom och utanför nationella territorialvatten. || Säkerställa hållbart fiske (sunda fiskbestånd) Kan omfatta insatser för att återställa fiskbestånden till nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning, överdimensionerade fiskeflottor, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, bifångster och utkast samt användning av ekosystembaserade metoder. || Säkerställa tillgång till fiske på lokal, regional och global nivå för husbehovsfiskare och småskaliga fiskare Kan omfatta småskaliga och icke-industriella fiskare, kvinnliga fiskeriarbetare samt infödda befolkningar och deras samhällen. || Minska havsföroreningar och marint skräp, även från landbaserade källor Kan omfatta mark och marina källor samt marint avfall. || || Biologisk mångfald och skogar || Skydda och återställa ekosystemen som tillhandahåller viktiga tjänster Kan omfatta bevarandeområden, sanering, viktiga arter och ekosystemtjänster. || Förhindra utrotning av kända hotade arter och förbättra bevarandestatusen Kan omfatta insatser som riktas mot de viktigaste hotade arterna, bevarande, tjuvjakt och olaglig handel. || Minska förlusten, förstörelsen och fragmenteringen av alla naturliga livsmiljöer Kan omfatta skyddade områden och fragmentering av naturliga livsmiljöer. || Minska avskogning och skogsförstörelse med hjälp av hållbar skogsförvaltning Kan omfatta skogsförstörelse, förändringar i skogstäcken, olaglig skogsavverkning, skyddade områden och hållbar skogsförvaltning. || Minska olaglig handel med vilda djur och växter samt timmer Kan omfatta minskning av efterfrågan, kontroll av att lagstiftningen efterlevs, genomförande och organiserad brottslighet. || Markförstörelse, ökenspridning och torka || Eftersträva en värld utan nettoförstöring av mark Kan omfatta förebyggande av markförstöring och återställande av förstörd eller förorenad mark. || Skydda marken Kan omfatta markkvalitet, markerosion, organiskt material i mark och underhåll av odlingsbar mark. || Förebygga och mildra torka Kan omfatta planer för avrinningsområden och för risker för torka samt vatteneffektivitetsåtgärder. || || || Mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och effektiva institutioner || Säkerställa fri och allmän folkbokföring och förbättra viktiga statistiksystem Kan omfatta födelseregistrering och juridisk identitet. || Garantera yttrandefrihet, föreningsfrihet, social dialog, fredliga protester och ett meningsfullt deltagande för allmänheten Kan omfatta deltagande i politiken och beslutsfattandet, förenings- och yttrandefrihet, tillgång till offentliga och statliga institutioner och tjänster samt social dialog. || Garantera insyn och allmänhetens rätt till tillgång till information, statliga uppgifter, oberoende medier och ett öppet internet Kan omfatta tillgång till information och offentlig statistik, fria medier och ett öppet internet. || Inrätta en lämplig rättslig ram för att skydda de mest utsatta gruppernas och människornas mänskliga rättigheter, inklusive flyktingar och internflyktingar Kan omfatta tillgång till rättslig prövning och offentliga tjänster, yttrandefrihet och information till utsatta grupper. || Införa och genomföra en lämplig rättslig ram och nationella strategier för att minska korruption Kan omfatta korruption, förvaltning av offentliga medel och inrättande av mekanismer för ansvarsutkrävande. || Se till att rättsväsendet är tillgängligt, opartiskt och oberoende och att processuella rättigheter garanteras Kan omfatta beslutsprocesser som baseras på rättsstatsprincipen och är icke-diskriminerande, förutsägbar och öppen lagstiftning, brottsbekämpning samt tillgång till rättslig prövning. Fredliga samhällen || Minska antalet våldsamma dödsfall och antalet människor som drabbas av våld Kan omfatta mord och döda i konflikter samt våld mot utsatta grupper. || Förbättra kapaciteten, yrkesmässigheten och ansvarsskyldigheten för polisen, rättsväsendet och säkerhetsansvariga institutioner Kan omfatta allmänhetens förtroende för att rättsväsendet, polisen och socialförsäkringsinstitutioner sköts på rätt sätt. || Minska olagliga flöden av handeldvapen och dödliga vapen Kan omfatta överföring av och olaglig handel med vapen. || Minska den internationella organiserade brottsligheten, inklusive olagliga penningflöden och handel med narkotika, människor, vilda djur och växter samt naturresurser Kan omfatta människohandel och organiserad brottslighet med anknytning till narkotika, produkter och vilda växter och djur, insatser för att minska olagliga flöden och skatteflykt samt återvinning av stulna tillgångar. || ||