This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013PC0680
Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Directive 2009/138/EC on the taking-up and pursuit of the business of Insurance and Reinsurance (Solvency II) as regards the dates of transposition and application and the date of repeal of certain Directives
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) vad gäller datumen för dess införlivande och tillämpning och datumet för upphävande av vissa direktiv
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) vad gäller datumen för dess införlivande och tillämpning och datumet för upphävande av vissa direktiv
/* COM/2013/0680 final - 2013/0327 (COD) */
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) vad gäller datumen för dess införlivande och tillämpning och datumet för upphävande av vissa direktiv /* COM/2013/0680 final - 2013/0327 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET 1.1. Motiv och syfte Genom direktiv 2009/138/EG (Solvens II) införs ett
modernt, riskbaserat system för tillsyn över europeiska försäkrings- och
återförsäkringsföretag. Dessa nya regler är väsentliga för att säkerställa en
trygg och solid försäkringssektor som kan tillhandahålla hållbara
försäkringsprodukter och stödja den reala ekonomin via långsiktiga
investeringar och ökad stabilitet. Genom direktiv 2011/89/EU (Ficod1) ändras vissa
direktiv, däribland Solvens II, i fråga om extra tillsyn över finansiella
enheter i ett finansiellt konglomerat. Den 19 januari 2011 antog kommissionen ett förslag
till ändring av direktiv 2009/138/EG för att ta hänsyn till den nya
tillsynsstrukturen på försäkringsområdet, särskilt inrättandet av Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) den 1 januari 2011 (KOM
(2011) 8, COD 2011/0006) (Omnibus II-förslaget), och ikraftträdandet av
Lissabonfördraget som nödvändiggör en anpassning av kommissionens befogenhet
att anta genomförandeåtgärder så att kommissionen ges befogenhet att anta
genomförandeakter och delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget
om Europeiska unionens funktionssätt. Förslaget innehåller även bestämmelser om
att skjuta fram datumen för införlivande, upphävande och tillämpning i direktiv
2009/138/EG. Dessa regler är väsentliga för att skapa en smidig övergång till
den nya ordningen. För att Solvens II-ordningen ska kunna fungera till fullo
krävs dessutom att kommissionen antar ett stort antal delegerade akter och
genomförandeakter, som reglerar viktiga tekniska detaljer. Många av dessa nivå
2-bestämmelser är nära knutna till Omnibus II och kan inte läggas fram av
kommissionen förens Omnibus II offentliggjorts. Omnibus II kommer även att klargöra
omfattningen av befogenheter rörande delegerade akter och genomförandeakter. Tidsfristen för införlivande och tillämpning av
direktiv 2009/138/EG var ursprungligen den 31 oktober 2012 respektive den 1
november 2012, men i avvaktan på resultatet av de pågående
lagstiftningsförhandlingarna om Omnibus II har dessa datum skjutits fram till
den 30 juni 2013 respektive den 1 januari 2014 genom direktiv 2012/23/EU(Quick
Fix). Genom direktiv 2013/23/EU skjuter man även fram
datumen för upphävandet av de gällande försäkrings- och
återförsäkringsdirektiven (direktiven 64/225/EEG, 73/239/EEG, 73/240/EEG,
76/580/EEG, 78/473/EEG, 84/641/EEG, 87/344/EEG, 88/357/EEG, 92/49/EEG,
98/78/EG, 2001/17/EG, 2002/83/EG och 2005/68/EG, i deras lydelse enligt de
rättsakter som förtecknas i del A i bilaga VI), tillsammans benämnda Solvens I.
I stället för den 1 november 2012 kommer dessa direktiv att upphävas med verkan
från och med den 1 januari 2014. Den mest kontroversiella frågan i de pågående
lagstiftningsförhandlingarna mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen
är införandet av åtgärder som rör behandling av försäkringsprodukter med
långfristiga garantier enligt det nya Solvens II-försäkringsregelverket
(“Long-term guarantee package” eller ”LTG-paketet”). Eftersom man inte kunde nå
en överenskommelse om LTG-paketet i september 2012 avbröts förhandlingarna.
Europaparlamentet, rådet och kommissionen gav därefter Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) i uppdrag att göra en teknisk bedömning
av åtgärderna, för att man skulle få en teknisk bas för en politisk
överenskommelse om Omnibus II. Den 14 juni 2013 offentliggjorde Eiopa sin
tekniska bedömning när det gäller produkter med långfristiga garantier. Dessa
tekniska slutsatser bekräftar för det första hur viktigt det är med
långfristiga garantiåtgärder för många medlemsstater under perioder av
finansiella påfrestningar, som t.ex. 2011, och för det andra att det behövs ett
paket med olika åtgärder för att man ska kunna hantera alla de olika försäkringsprodukter
som erbjuds i medlemsstater. Eiopa föreslår i sina slutsatser ett antal
åtgärder som syftar till att underlätta tillhandahållandet av
försäkringsprodukter med långfristiga garantier för att skydda mot artificiell
volatilitet på finansmarknaderna. Dessa resultat utgör grunden för en politisk
överenskommelse om Omnibus II. Enligt kommissionens rapport den 27 juni 2013
bör det vara möjligt att nå fram till en kompromiss på grundval av de åtgärder
som Eiopa rekommenderar. Även om lagstiftningsförhandlingarna mellan
Europaparlamentet, rådet och kommissionen återupptogs den 10 juli 2013, är det
högst osannolikt att förhandlingarna om Omnibus II kommer att slutföras i
tillräckligt god tid för att Omnibus II-direktivet ska kunna offentliggöras i Europeiska
unionens officiella tidning före den dag då direktiv 2009/138/EG börjar
tillämpas, såsom den anges i direktiv 2012/23/EU. Om detta datum inte ändras
kommer direktiv 2009/138/EG att börja genomförs innan de övergångsbestämmelser
och relevanta anpassningar som föreskrivs i Omnibus II-förslaget har trätt i
kraft. Med tanke på att förhandlingarna om Omnibus II
ännu inte har avslutats och att tidsfristen för införlivandet, dvs. den 30 juni
2013, redan löpt ut bör tidsfristen för införlivande förlängas ännu en gång. Om
datumen inte ändras måste man börja tillämpa Solvens II utan att de
övergångsregler och andra viktiga anpassningar som anges i Omnibus II. För att
undvika en situation där det inte finns någon rättslig förutsebarhet och för
att säkra rättslig kontinuitet för de befintliga Solvens-bestämmelserna
(Solvens I) till dess att hela Solvens II-paketet är på plats, föreslås det att
tidsfristen för införlivande i direktiv 2009/138/EG skjuts fram till den 31
januari 2015. Det är viktigt att tillsynsorgan och försäkrings-
och återförsäkringsföretag får tid på sig att förbereda sig inför tillämpningen
av Solvens II. Det föreslås därför att datumet för att börja tillämpa Solvens
II förlängs ännu en gång, dvs. till den 1 januari 2016. Detta gör det möjligt
för tillsynsorganen att inleda godkännandeförfaranden, t.ex. i fråga om interna
modeller och företagsspecifika parametrar. Parterna i de pågående
lagstiftningsförhandlingarna har kommit överens om att det inte bör företas
några ytterligare ändringar av vare sig införlivande- eller tillämpningsdatum
under Omnibus II-förhandlingarna, så att försäkrings- och
återförsäkringsföretag och tillsynsmyndigheterna kan genomföra sina
förberedelser i en situation av rättslig förutsebarhet. Det framgår tydligt av den kronologiska ordningen
att de uppskjutna datumen för införlivande och tillämpning av direktiv
2009/138/EG även gäller för ändringarna av artiklarna 212–216, 219, 226, 231,
233, 235, 243–247 249, 256, 257, 258, 262 och 263 i det direktivet, vilka
införts genom direktiv 2011/89/EG. Det datum då Solvens I upphör att gälla ska därför
ändras i enlighet med detta. Mot bakgrund av detta och den mycket korta tid som
återstår till tidsfristen den 1 januari 2014 bör detta direktiv skyndsamt antas
av Europaparlamentet och rådet och träda i kraft utan dröjsmål. Detta direktiv krävs för att förhindra att ett
rättsligt tomrum uppstår efter den 1 januari 2014. Utan detta direktiv skulle det uppstå en lucka
mellan EU:s rättssystem (Solvens II) och medlemsstaternas rättssystem (där Solvens
I i dess införlivade version skulle vara i kraft). Detta skulle medföra
oklarhet angående rättsläget för tillsynsmyndigheter, företag och
medlemsstater. 1.2. Direktiv 2009/138/EG (Solvens
II) Genom direktiv 2009/138/EG upprättas en ny och
modern solvensordning för försäkrings- och återförsäkringsföretag i Europeiska
unionen. Det införs ett ekonomiskt, riskbaserat tillvägagångssätt som ger
försäkrings- och återförsäkringsföretag incitament att mäta och hantera sina
risker på ett adekvat sätt. 1.3. Direktiv 2011/89/EG (Ficod1) Genom direktiv 2011/89/EU ändras vissa direktiv,
däribland direktiv 2009/138/EG, i fråga om extra tillsyn över finansiella
enheter i ett finansiellt konglomerat. Artikel 4 i direktiv 2011/89/EG ändrar
artiklarna 212–216, 219, 226, 231, 233, 235, 243–247, 249, 256, 257 258,
262 och 263 i direktiv 2009/138/EG och artikel 6 i direktiv 2011/89/EG
föreskriver att medlemsstaterna ska vara i överensstämmelse med dessa nya
bestämmelser från och med den 10 juni 2013. 1.4. Direktiv 2012/23/EU (Quick
Fix) Detta direktiv ändrar direktiv 2009/138/EG och
senarelägger tidsfristen för dess införlivande från den 31 oktober 2012 till
den 30 juni 2013, fastställer att det ska börja tillämpas från och med den 1
januari 2014 och skjuter upp det datum då Solvens I ska upphöra att gälla från
den 1 november 2012 till den 1 januari 2014. 1.5. Förslag KOM(2011) 8 (Omnibus
II-direktivet) Detta förslag syftar till att ändra direktiv
2009/138/EG för att anpassa Solvens II-ordningen till den nya tillsynsstrukturen
på försäkringsområdet, särskilt inrättandet av Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) den 1 januari 2011 (KOM(2011) 8, COD
2011/0006). Vidare föreslås att tidsfristen för införlivande av Solvens II
skjuts fram till den 31 december 2012. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER
OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR 2.1. Översändande av förslaget
till de nationella parlamenten Utkast till lagstiftningsakter, däribland
kommissionsförslag, som lämnas till Europaparlamentet och rådet ska översändas
till de nationella parlamenten i enlighet med det protokoll (nr 1) om de
nationella parlamentens roll i Europeiska unionen som är fogat till fördragen. Enligt artikel 4 i det protokollet ska en
tidsfrist på åtta veckor iakttas mellan den dag då ett utkast till
lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då
utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande av detta eller
för antagande av en ståndpunkt inom ramen för ett lagstiftningsförfarande. I brådskande fall kan dock enligt artikel 4
undantag göras, varvid skälen ska anges i rådets akt eller ståndpunkt. Av de
skäl som anförs ovan uppmanar kommissionen Europaparlamentet och rådet att ge
detta förslag högsta prioritet. 2.2. Konsekvensbedömning Detta förslag åtföljs inte av en separat
konsekvensbedömning, eftersom en sådan redan har gjorts för Solvens
II-direktivet och detta förslag enbart syftar till att undvika att ett
rättsligt tomrum uppstår till följd av att Omnibus II kommer att offentliggöras
i Europeiska unionens officiella tidning först efter tillämpningsdatumet den 1
januari 2014. Om ingenting görs i detta skede skulle en mycket
osäker rättslig situation uppstå efter den 1 januari 2014. En lucka skulle
uppstå mellan EU:s rättssystem (Solvens II) och medlemsstaternas rättssystem
(där Solvens I i dess införlivade version skulle vara i kraft). Detta skulle
medföra oklarhet angående rättsläget för tillsynsmyndigheter, företag och
medlemsstater. Vidare skulle ramdirektivet behöva genomföras utan
de övergångsregler och andra viktiga anpassningar som införs genom Omnibus II.
Detta innebär att tillsynsmyndigheter, företag och medlemsstater skulle behöva
börja tillämpa en ordning som kort därefter skulle behöva ses över på nytt,
vilket inte skulle vara effektivt. Den föreslagna ändringen gäller bara
medlemsstaternas skyldighet att införliva direktivet senast den 30 juni 2013,
så att tidsfristen förlängs till den 31 december 2014. Det föreskrivs också en
förlängning av tillämpningen av Solvens II-direktivet från den 1 januari 2014
till den 1 januari 2016 (och motsvarande förlängning av det datum då Solvens I
upphör att gälla). I och med att direktivet inte ändras i sak åläggs företagen
inte några nya förpliktelser. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER 3.1. Sammanfattning av den
föreslagna åtgärden Förslaget ändrar artikel 309.1 i direktiv
2009/138/EG genom att tidsfristerna för införlivande (31 januari 2015) och
tillämpning (1 januari 2016) skjuts fram. Förslaget ändrar också artiklarna 310
och 311 genom att införa ett nytt datum för upphävande av Solvens I (1 januari
2016). 3.2. Rättslig grund Artiklarna 53.1 och 62 i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt. 3.3. Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig, eftersom
förslaget avser ett område där Europeiska unionen inte har ensam behörighet. Målen för förslaget kan inte i tillräcklig
utsträckning uppnås av medlemsstaterna, eftersom bestämmelser i direktiv inte
kan ändras eller upphävas på nationell nivå. Målen för förslaget kan endast uppnås på unionsnivå,
eftersom det ändrar en gällande unionsrättsakt, vilket medlemsstaterna inte kan
göra på egen hand. Subsidiaritetsprincipen följs i och med att
förslaget leder till ändringar av befintliga unionsåtgärder. 3.4. Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med
proportionalitetsprincipen av följande skäl: Gällande EU-lagstiftning ändras inte i sak. Genom
detta förslag skjuts tidsfristen för införlivande av direktiv 2009/138/EG fram
till den 31 januari 2015 för att undvika en situation där det inte finns någon
rättslig förutsebarhet i ett läge då den nuvarande tidsfristen för införlivande
(den 30 juni 2013) har löpt ut. Förslaget skjuter även fram den dag då Solvens
II ska börja tillämpas, och därmed även den dag då Solvens I ska upphöra att gälla
(den 1 januari 2016). 3.5. Val av regleringsform Föreslagen regleringsform: direktiv. Någon annan regleringsform skulle inte vara
lämplig. Det rör sig om en ändring av ett direktiv, vilket bara kan ske genom
ett nytt direktiv. 4. BUDGETKONSEKVENSER Förslaget påverkar inte unionens budget. 5. ÖVRIGT ·
Förenklingar Det nya förslaget innehåller i sig inga
förenklingar. Det syftar enbart till att skjuta fram tidsfristen för
införlivande av direktiv 2009/138/EG till den 31 januari 2015 och att
fastställa ett nytt datum då direktivet ska börja tillämpas (den 1 januari
2016). ·
Upphävande av gällande lagstiftning Att förslaget antas medför inte i sig att
befintlig lagstiftning upphör att gälla. Det medför bara att det datum för
upphävande som redan föreskrivs i direktiv 2009/138/EG justeras. ·
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Förslaget gäller ett område som omfattas av
EES-avtalet och rättsakten bör därför utsträckas till att gälla EES-länderna. ·
Ingående förklaring av förslaget per kapitel
eller artikel Genom detta förslag skjuts tidsfristen för
införlivande av direktiv 2009/138/EG fram till den 31 januari 2015. Genom artikel 1.1 i förslaget ändras artikel 309.1
i direktiv 2009/138/EG i enlighet med detta. Det anger också ett nytt, senare
datum för tillämpning av Solvens II (den 1 januari 2016). Genom artikel 1.2 ändras också den dag då Solvens
I ska upphöra att gälla (den 1 januari 2016) enligt artikel 310 och anges
motsvarande datum för den dag då Solvens I-bestämmelserna i deras omarbetade
lydelse enligt Solvens II ska börja tillämpas enligt artikel 311. 2013/0327 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2009/138/EG om
upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens
II) vad gäller datumen för dess införlivande och tillämpning och datumet för
upphävande av vissa direktiv (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 53.1 och artikel 62, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) Genom Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/138/EG[1]
införs ett modernt, riskbaserat system för reglering av och tillsyn över
europeiska försäkrings- och återförsäkringsföretag. Dessa nya regler är
väsentliga för att säkerställa en trygg och solid försäkringssektor som kan
tillhandahålla hållbara försäkringsprodukter och stödja den reala ekonomin via
långsiktiga investeringar och ökad stabilitet. (2) Genom Europaparlamentets och
rådets direktiv 2011/89/EU[2]
införs vissa ändringar av artiklarna 212–262 i direktiv 2009/138/EG, vilka ska
införas senast den 10 juni 2013. (3) Europaparlamentets och rådets
direktiv 2012/23/EU[3]
skjuter fram datumet för införlivande av direktiv 2009/138/EG från den 31
oktober 2012 till den 30 juni 2013, datumet för tillämpningen av direktiv
2009/138 från den 1 november 2012 till den 1 januari 2014 och datum för upphävande
av de gällande försäkrings- och återförsäkringsdirektiven, dvs. rådets direktiv 64/225/EEG[4], rådets första direktiv
73/239/EEG[5],
rådets direktiv 73/240/EEG[6],
rådets direktiv 76/580/EEG[7],
rådets direktiv 78/473/EEG[8],
rådets direktiv 84/641/EEG[9],
rådets direktiv 87/344/EEG[10],
rådets andra direktiv 88/357/EEG[11],
rådets direktiv 92/49/EEG[12],
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG[13], Europaparlamentets och rådets
direktiv 2001/17/EG[14],
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG[15] och Europaparlamentets och
rådets direktiv 2005/68/EG [16]
(tillsammans benämnda Solvens I) från den 1 november 2012 till den 1 januari
2014. (4) Den 19 januari 2011 antog
kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring
av direktiven 2003/71/EG och 2009/138/EG (nedan kallat Omnibus II-förslaget)[17] för att ta hänsyn till den nya
tillsynsstrukturen på försäkringsområdet, särskilt inrättandet av den
europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)). Genom Omnibus II-förslaget anpassas
dessutom direktiv 2009/138/EG till ikraftträdandet av Lissabonfördraget, vilket
innebär att kommissionens befogenhet att anta genomförandeåtgärder anpassas så
att kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter och delegerade
akter. (5) Det finns en tydlig risk för
att Omnibus II-förslaget inte ska hinna antas, och offentliggöra den i Europeiska
unionens officiella tidning, innan de relevanta artiklarna i direktiv
2009/138/EG ska börja tillämpas. Om datumen för införlivande, tillämpning och
upphävande inte ändras kommer detta att leda till att direktiv 2009/138/EG
börjar genomföras innan de övergångsbestämmelser och relevanta anpassningar,
bl.a. de ytterligare klargörandena av befogenheten att anta genomförandeakter
och delegerade akter, som föreskrivs i Omnibus II-förslaget har trätt i kraft. (6) För att undvika onödigt tunga
lagstiftningsskyldigheter för medlemsstaterna inom ramen för direktiv
2009/138/EG, och därefter inom ramen för den nya struktur som anges i Omnibus
II-förslaget, bör datumen för införlivande och tillämpning av direktiv
2009/138/EG skjutas fram och tillsynsorgan och försäkrings- och
återförsäkringsföretag ges tillräckligt med tid för att hinna införa den nya
strukturen. (7) Det framgår tydligt av den
kronologiska ordningen att de uppskjutna datumen för införlivande och
tillämpning av direktiv 2009/138/EG även gäller för ändringarna av artiklarna
212–216, 219, 226, 231, 233, 235, 243–247, 249, 256, 257, 258, 262 och 263
i det direktivet, vilka införts genom direktiv 2011/89/EG. (8) För att skapa rättslig
förutsebarhet bör således datumen för upphävande av direktiven 64/225/EEG,
73/239/EEG, 73/240/EEG 76/580/EEG, 78/473/EEG, 84/641/EEG, 87/344/EEG,
88/357/EEG, 92/49/EEG, 98/78/EG, 2001/17/EG, 2002/83/EG och 2005/68/EG skjutas
fram i överensstämmelse med detta. (9) Med hänsyn till den mycket
korta tid som återstår innan tidsfristerna i direktiv 2009/138/EG löper ut bör
det här direktivet träda i kraft utan dröjsmål. (10) Följaktligen är det också motiverat
att i detta fall tillämpa det undantag för brådskande fall som föreskrivs i
artikel 4 i protokoll (nr 1) om de nationella parlamentens roll i Europeiska
unionen, när det gäller överlämnandet till de nationella parlamenten av
förslaget till detta direktiv. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Direktiv 2009/138/EG ska ändras på följande
sätt: 1. Artikel 309.1 ska ändras på
följande sätt: 2. a) I första stycket ska
datumet ”30 juni 2013” ersättas med datumet ”31 januari 2015”. b) I andra stycket ska datumet ”1 januari
2014” ersättas med datumet ”1 januari 2016”. 3. I artikel 310 första stycket
ska datumet ”1 januari 2014” ersättas med datumet ”1 januari 2016”. 4. I artikel 311 andra stycket
ska datumet ”1 januari 2014” ersättas med datumet ”1 januari 2016”. Artikel 2 Detta direktiv träder i kraft dagen efter det
att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 3 Detta direktiv
riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande [1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av
den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och
återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1). [2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU av den
16 november 2011 om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG, 2006/48/EG
och 2009/138/EG vad gäller extra tillsyn över finansiella enheter i ett
finansiellt konglomerat (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113). [3] Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/23/EU av den
12 september 2012 om ändring av direktiv 2009/138/EG (Solvens II) vad
gäller datumet för dess införlivande och datumet för dess tillämpning samt
datumet för när vissa direktiv upphör att gälla (EUT L 249, 14.9.2012). [4] Rådets direktiv 64/225/EEG av den 25 februari 1964 om
avskaffande av inskränkningar i etableringsfriheten och i friheten att
tillhandahålla tjänster avseende återförsäkring och retrocession (EGT 56,
4.4.1964, s. 878). [5] Rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om
samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och
driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring (EGT L 228,
16.8.1973, s. 3). [6] Rådets direktiv 73/240/EEG av den 24 juli 1973 om
avskaffande av inskränkningar i etableringsfriheten för verksamhet med annan
direkt försäkring än livförsäkring (EGT L 228, 16.8.1973, s. 20). [7] Rådets direktiv 76/580/EEG av den 29 juni 1976 om
ändring av direktiv 73/239/EEG (EGT L 189, 13.7.1976, s. 13). [8] Rådets direktiv 78/473/EEG av den 30 maj 1978 om
samordning av lagar och andra författningar som avser koassuransverksamhet inom
gemenskapen (EGT, L 151, 7.6.1978, s. 25). [9] rådets direktiv 84/641/EEG av den 10 december om
ändring, speciellt med avseende på reserisker, i första direktivet (73/239/EEG)
(EGT L 339, 27.12.1984, s. 21). [10] Rådets direktiv 87/344/EEG av den 22 juni 1987 om
samordning av lagar och andra författningar angående rättsskyddsförsäkring (EGT
L 185, 4.7.1987, s. 77). [11] Rådets andra direktiv 88/357/EEG av den 22 juni 1988 om
samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring
än livförsäkring, och med bestämmelser avsedda att göra det lättare att
effektivt utöva friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 172, 4.7.1988, s.
1). [12] Rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om
samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring
än livförsäkring (tredje direktivet om annan direkt försäkring än
livförsäkring) (EGT L 228, 11.8.1992, s. 1) [13] Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG av den 27
oktober 1998 om extra tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföretag som
ingår i en försäkrings- eller återförsäkringsgrupp (EGT L 330, 5.12.1998, s.
1). [14] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/17/EG av den
19 mars 2001 om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag (EGT L
110, 20.4.2001, s. 28). [15] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5
november 2002 om livförsäkring (EGT L 345, 19.12.2002, s. 1). [16] Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG av den
16 november 2005 om återförsäkring (EUT L 323, 9.12.2005, s. 1). [17] KOM(2011) 8.