This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013PC0312
Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL establishing the Copernicus Programme and repealing Regulation (EU) No 911/2010
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010
/* COM/2013/0312 final - 2013/0164 (COD) */
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 /* COM/2013/0312 final - 2013/0164 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND Copernicus är det nya namnet på EU:s
jordobservationsprogram GMES (Global Monitoring for Environment and Security).
Copernicus, eller noga räknat dess föregångare, inrättades som ett EU-program
genom GMES-förordningen (EU) nr 911/2010. Det omfattar all verksamhet som
krävs för störningsfritt tillhandahållande av korrekta, tillförlitliga data och
uppgifter om miljöfrågor och säkerhetsfrågor till användare i EU och
medlemsstaterna som fattar, genomför eller övervakar politiska beslut.
Copernicus är tänkt att förse EU med en kontinuerlig, oberoende och
tillförlitlig tillgång till observationsuppgifter. EU:s investering ska täppa
till luckor i observationerna, skapa tillgång till befintliga resurser och
utveckla operativa tjänster. Copernicus är uppdelat i sex tjänster: havs-,
atmosfär-, land- och klimatförändringsövervakning samt stöd till nödtjänster
och säkerhet. Copernicus använder data från satelliter och jordbaserade
tjänster som bojar, ballonger och luftsensorer för att tillhandahålla aktuell,
tillförlitlig mervärdesinformation och prognoser till stöd för bl.a. jordbruk
och fiske, markanvändning och stadsplanering, bekämpning av skogsbränder,
katastrofinsatser, sjöfart och övervakning av luftföroreningar. Copernicus bidrar också till ekonomisk
stabilitet och tillväxt genom att stärka kommersiella tillämpningar (s.k. tjänster
i senare led) på många olika områden genom fullständig, öppen tillgång till
Copernicus observationsdata och informationsprodukter. Det är ett av de program
som ska genomföras enligt Europa 2020-strategin för smart, hållbar
tillväst för alla, och det ingår i det industripolitiska initiativet inom
Europa 2020 eftersom det kan skapa nytta för en stor del av unionens
politiska insatser. Ansvaret för finansiering av driften och
ersättningen av den rymdinfrastruktur som tagits fram med EU-medel och
mellanstatliga medel kan inte axlas enbart av de enskilda medlemsstaterna på
grund av kostnaderna. Inom rymdbaserade observationer för operativ meteorologi
har de europeiska länderna samlat sina resurser för att utveckla och ta vara på
meteorologiska satelliter inom Eumetsat (European Organisation for the
Exploitation of Meteorological Satellites). De europeiska länderna har
också tagit fram demonstrationsmodeller av miljösatelliter genom Europeiska
rymdorganisationen (ESA) eller sina nationella rymdorgan. De kunde dock inte
finna något sätt att samarbeta kring finansieringen av långvariga operativa
program inom miljöövervakning. Det framstår som alltmer avgörande att kunna bedriva
sådana observationer utan avbrott, med tanke på det ökande politiska trycket på
myndigheterna att fatta välgrundade beslut inom miljö, säkerhet och
klimatförändringar och behovet att följa internationella överenskommelser. För tjänster med alleuropeisk eller
internationell täckning kan medlemsstaterna inte i tillräckligt hög grad nå
målet för den föreslagna åtgärden, eftersom medlemsstaternas resurser behöver
samlas på EU-nivå. Tillhandahållandet av andra tjänster (t.ex. kartor för
nödlägen eller ämnesuppdelade markövervakningskartor av begränsad geografisk
omfattning) kan bättre uppnås på EU-nivå av två anledningar. För det första kan
en enhetligare, centraliserad förvaltning av indata från rymdbaserade eller
jordbaserade källor skapa stordriftsfördelar. För det andra kan ett samordnat
tillhandahållande av jordövervakningstjänster på nationell nivå bidra till att
undvika dubbelarbete och förbättra övervakningen av tillämpningen av EU:s
miljölagstiftning enligt tydliga, objektiva kriterier. Bara med hjälp av
jämförbara uppgifter som sammanställs på nationell nivå kan man avgöra om
miljölagstiftningen verkligen iakttas, vilket i många fall berör gränslösa och
därmed internationella problem. Dessutom innebär åtgärder på EU-nivå
stordriftsfördelar och därigenom bättre valuta för det allmännas pengar.
EU-åtgärder tillför alltså ett tydligt mervärde. Sedan starten har de totala anslagen till
utvecklingen av det här programmet från EU och ESA överstigit
3,2 miljarder euro. En stor del av budgeten för GMES gick till utveckling
av observationssatelliter: Sentinels. Detta skedde genom ett bidrag från
kommissionen på 738 miljoner euro till ESA:s program för GMES
rymdkomponenter (GSC). Till och med slutet av 2013 finansieras
Copernicus genom rymddelen av det sjunde ramprogrammet och GMES och dess
program för den inledande driftsfasen. I och med att Copernicus blir färdigt
att börja drivas reguljärt behövs en ny förordning från och med 2014. I
enlighet med målen i meddelandet Förenklingsplan för den fleråriga
budgetramen 2014–2020[1]
bör styrningen av programet utformas bättre i denna nya förordning, särskilt
kommissionens uppgifter, programmets mål samt indikatorer som möjliggör en verkningsfull
övervakning av programmet och en smidig övergång från den nuvarande verksamheten.
Förslaget till förordning innehåller dessutom bestämmelser om lämpliga
ekonomiska förfaranden, särskilt för den stora del av programmet som ska
genomföras indirekt. Med tanke på förenkling och smart lagstiftning bör det
dessutom framhållas att ett syfte med Copernicus är att förbättra
lagstiftningen genom att tillhandahålla verktyg för evidensbaserad övervakning. Kommissionen föreslog i sitt meddelande En
budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011) att GMES på
grund av en ansträngd EU-budget borde finansieras utanför den fleråriga
budgetramen 2014–2020. Förslaget avvisades av Europaparlamentet i resolution
P7_TA(2012)0062 av den 16 februari 2012. Enligt slutsatserna från Europeiska
rådets möte den 7–8 februari 2013 om den fleråriga budgetramen bör programmet
finansieras enligt rubrik 1a i budgetramen med högst
3 786 miljoner euro (2011 års priser) enligt förordningen om den
fleråriga budgetramen. 2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH
KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Sedan kommissionens GMES-byrå inrättades 2006
har samråd om GMES förts löpande med de berörda parterna. Samrådet inleddes med
meddelandet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES): från utkast
till verklighet[2]
och ledde till att kommissionen 2008 antog meddelandet Global övervakning
för miljö och säkerhet (GMES) – för en säkrare planet[3]. Samrådet fortsatte som ett led
i förberedelserna inför kommissionens förslag till Europaparlamentets och
rådets förordning om det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES) och dess
inledande driftsfas (2011–2013)[4]
och meddelandet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) Utmaningar
och nästa etapp för rymdkomponenten[5]. Sedan GMES-förordningen trädde i kraft 2010
har samrådet med medlemsstaterna och användarna fortsatt genom de nya styrorgan
som inrättats genom förordningen: GMES-kommittén och användarforumet, som
består av företrädare för offentliga användare. Samrådet har visat att det finns intresse för
och behov av Copernicusprogrammet, och nu när det blir ett EU-program inriktas
det på olika alternativ för bl.a. Copernicustjänsterna. De berörda parterna
säger att störningsfri, garanterad tillgång till information från
Copernicustjänsterna är en förutsättning för att programmet ska nå framgång och
för att nyttan av det ska kunna tas till vara fullt ut. En konsekvensbedömning utfördes 2011, och
resultaten av den offentliggjordes i dokumentet SEK(2011) 867 slutlig av den 28
juni 2011, som åtföljde kommissionens förslag till flerårig budgetram
(KOM(2011) 500). Konsekvensbedömningen har nu anpassats, bl.a. med
beaktande av konsekvensbedömningsnämndens rekommendationer. Det som har ändrats
sedan 2011 är den politiska uppfattningen om huruvida Copernicusprogrammet bör
finansieras inom budgetramen. Kommissionen anser därför tiden mogen att lägga
fram ett formellt förslag. Det bör dock påpekas att detta förslag behövde
ändras till det belopp som överenskommits inom den fleråriga budgetramen, som
innebar en sänkning av kommissionens ursprungliga förslag med över
2 miljarder euro. För att tjänsterna ska kunna tillhandahållas har
kommissionen istället behövt dra in på utveckling av rymdkomponenten för
förnyelse och modernisering av observationskapaciteten. ESA tar över ansvaret
för utvecklingen av nästa generation Sentinelsatelliter. Frågan om äganderätten till Copernicus
rymdkomponent har stor betydelse, och kan inte ses isolerat från de rättigheter
och det ansvar som äganderätten ger ägaren. Ägaren har största möjliga
rättigheter, bl.a. nyttjanderätt, överlåtelserätt och förfoganderätt. När man överväger äganderätten till
rymdkomponenten bör man skilja mellan två olika faser. Under den första fasen,
dvs. under den nuvarande fleråriga budgetramen, var EU bidragsgivare till ESA:s
program med omkring 30 % och saknade medel att leda utvecklingen av
Copernicus rymdkomponent. Dessutom var EU:s anslag främst medel från sjunde
ramprogrammet, som inte var avsedda att permanent finansiera ett operativt
program. EU kunde därför inte ta på sig ägaransvaret under den fasen. Den andra
fasen börjar när nästa fleråriga budgetram börjar gälla. Det innebär en
genomgripande förändring genom att EU nu kan helfinansiera större delen av
Copernicus rymdkomponent, inklusive marksegmentet och driftskostnaderna för
satelliterna. Med dessa nya förutsättningar, som nämns i
artikel 19, måste ägandet av satelliterna ses över. Enligt förordningen
finns det en möjlighet att EU eller ett organ eller en fond tar över
äganderätten från ESA. För en eventuell överlåtelse måste alternativen bedömas
enligt relevanta faktorer, t.ex. driften av satelliterna, rättigheterna till
data, villkor för tillgång till data samt tillgångarnas värde. Alternativen
kommer bara att övervägas om nackdelarna med EU som ägare förefaller uppväga
fördelarna. Överlåtelse av äganderätten från EU kan bara ske genom en delegerad
akt. Alternativet med ett system för inköp av data
kan också övervägas. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA UTFORMNING Med artikel 189 i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt som rättslig grund föreslås en ny förordning från
Europaparlamentet och rådet om inrättande av Copernicusprogrammet. Särskilt
behandlas följande: 1. Namnbyte till Copernicus. 2. Styrning av GMES under driftsfasen;
särskilt ska kommissionen kunna delegera verksamhet till ett antal operatörer. 3. Finansiering 2014–2020. 4. BUDGETKONSEKVENSER I finansieringsöversikten i bilagan till detta
förslag anges preliminära anslag, som överensstämmer med den fleråriga
budgetramen 2014–2020, med åtaganden på högst 3 786 miljoner euro
2011 års priser, vilket motsvarar 4 291 miljoner euro i nupriser. 5. ÖVRIGT Kommissionen får anta delegerade akter för att
nå vissa mål som anges i förslaget. 2013/0164 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Copernicusprogrammet och om
upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 189.2, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och
sociala kommitténs yttrande[6],
med beaktande av Regionkommitténs yttrande[7], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) GMES (Global Monitoring
for Environment and Security) var ett jordövervakningsinitiativ lett av
unionen och genomfört i partnerskap med medlemsstaterna och Europeiska
rymdorganisationen (ESA). GMES kan sägas ha uppstått i maj 1998, när de organ
som verkade för utveckling av den europeiska rymdverksamheten utfärdade en
gemensam förklaring, Bavenomanifestet. I manifestet efterlystes ett långsiktigt
åtagande att utveckla rymdbaserade miljöövervakningstjänster, som byggde på och
vidareutvecklade europeisk kompetens och teknik. Unionen gjorde 2005 det
strategiska valet att utveckla en oberoende europeisk jordobservationskapacitet
för att tillhandahålla miljö- och säkerhetstjänster[8], vilket utmynnade i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september
2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande
driftsfas (2011–2013)[9]. (2) Copernicus bör betraktas som
ett europeiskt bidrag till uppbyggnaden av det globala systemet av
jordobservationssystem (Geoss), som utvecklas inom gruppen för jordobservation
(GEO). (3) På grundval av det
initiativets resultat inrättades genom förordning (EU) nr 911/2010 det
europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES), och dessutom fastställdes regler
för dess inledande driftsfas. (4) Det program som inrättats
genom förordning (EU) nr 911/2010 bör fortsätta under den nya fleråriga
budgetramen, men förkortningen GMES bör ersättas med Copernicus för att
underlätta kommunikation med allmänheten. Kommissionen har registrerat varumärket
så att det kan användas av unionens institutioner och licensieras till andra
berörda användare, särskilt de som tillhandahåller centrala tjänster. (5) Målet för
Copernicusprogrammet är att tillhandahålla korrekt, tillförlitlig information
om miljö och säkerhet, anpassad till användarnas behov, till stöd för annan
unionspolitik, särskilt avseende den inre marknaden, transport, miljö, energi,
räddningstjänst, samarbete med tredjeländer samt humanitärt bistånd. Det bygger
på kapacitet som redan finns i Europa och kompletteras med nya, gemensamt
utvecklade tillgångar. (6) Copernicusprogrammet bör
genomföras på ett sätt som står i överensstämmelse med unionens övriga
relevanta instrument och åtgärder, särskilt när det gäller miljö och
klimatförändringar, säkerhet, skydd av personuppgifter, konkurrenskraft och
innovation, sammanhållning, forskning, transport, konkurrens och
internationellt samarbete samt det europeiska globala
satellitnavigeringsprogrammet. Copernicusdata bör vara förenliga med
medlemsstaternas rymdreferensdata och stödja utvecklingen av infrastruktur för
geografisk information i unionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig
information i Europeiska gemenskapen (INSPIRE)[10].
Copernicus bör också komplettera det gemensamma miljöinformationssystemet
(SEIS) och unionens verksamhet för katastrofhantering. (7) Copernicus är ett program som
ska genomföras inom Europa 2020-strategin för smart, hållbar tillväxt för
alla. Det ska betjäna ett brett spektrum av unionsinsatser och bidra till målen
för Europa 2020, särskilt genom att utveckla en verkningsfull rymdpolitik
som tillhandahåller de verktyg som krävs för att hantera centrala globala
utmaningar och nå målen i fråga om klimatförändringar och hållbar
energiförsörjning. (8) Copernicusprogrammet kan
gynnas av resultaten från Horisont 2020, unionens ramprogram för forskning och
innovation 2014–2020, särskilt dess verksamhet inom forskning och innovation i
fråga om framtidens jordobservationsteknik och tillämpningar som bygger på
fjärranalys, luftbaserad och markbaserad teknik och data som krävs för att möta
centrala samhällsutmaningar. (9) För att nå sina mål bör
Copernicusprogrammet bygga på en oberoende kapacitet för unionen till
rymdbaserade observationer och tillhandahålla operativa tjänster inom miljö,
räddningstjänst och säkerhet. Det bör också utnyttja tillgängliga jordbaserade
data som tillhandahålls bl.a. av medlemsstaterna. För att operativa tjänster
ska kunna tillhandahållas måste Copernicus rymdkomponent fungera väl och
säkert. Den tilltagande risken för kollisioner med andra satelliter och
rymdskrot är det allvarligaste hotet mot Copernicus rymdkomponent.
Copernicusprogrammet bör därför stödja åtgärder för att minska sådana risker,
särskilt genom att bidra till det program som inrättats genom
Europaparlamentets och rådets beslut [XXX] om inrättande av ett stödprogram för
rymdövervakning och spårning[11]. (10) För Copernicusåtgärder
(2014–2020) behövs totalt 3 786 miljoner euro i 2011 års priser, som
anslås i ett separat budgetkapitel i avdelning 2 under rubrik 1a i
unionens allmänna budget. Kommissionens personalutgifter och administrativa
utgifter i samband med samordningen av Copernicusprogrammet bör finansieras
från unionsbudgeten. (11) För att förbättra
genomförandet av Copernicus och dess långsiktiga planering bör kommissionen
anpassa det årliga arbetsprogrammet enligt prioriteringar, mål och strategier i
en flerårig plan. (12) Copernicus bör vara ett
användarstyrt program, vilket innebär att användarna fortlöpande och aktivt bör
delta framför allt i fastställandet och godkännandet av tjänstekrav. (13) Copernicus internationella
inslag har särskilt stor betydelse för utbyte av data och information samt för
tillgång till observationsinfrastruktur. Ett sådant utbytessystem är mer
kostnadseffektivt än system för datainköp, och stärker programmets globala
karaktär. (14) I avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och i ramavtalen med kandidatländerna och möjliga
kandidatländer finns bestämmelser om dessa länders deltagande i unionens
program. Andra tredjeländer och internationella organisationer bör ges
möjlighet att delta genom slutande av avtal. (15) Medlemsstater, tredjeländer
och internationella organisationer bör kunna bidra till programmen på grundval
av lämpliga avtal. (16) Kommissionen bör ha det
övergripande ansvaret för Copernicusprogrammet. Kommissionen bör fastställa
programmets prioriteringar och mål och stå för den allmänna samordningen och
förvaltningen av det. (17) Eftersom Copernicus bedrivs i
partnerskap, bör programmets genomförande, för att undvika överlappning av
teknisk expertis, delegeras till organ med lämplig teknisk förmåga och lämpliga
färdigheter. (18) Under genomförandet av
Copernicusprogrammet kan kommissionen där så är lämpligt anlita behöriga
unionsorgan som Europeiska miljöbyrån, Europeiska byrån för förvaltningen av
det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser
(Frontex), Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska unionens satellitcentrum
och alla andra relevanta organ som kan komma i fråga för delegering av
uppgifter enligt artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning
(EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella
regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG,
Euratom) nr 1605/2002[12]. (19) Enligt artikel 61.2 i
förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 bör valet av enheter (nedan kallade operatörer)
till vilka kommissionen får delegera genomförandeuppgifter göras öppet,
motiveras objektivt och får inte riskera att ge upphov till en
intressekonflikt. Med tanke på uppgifternas karaktär användes ett särskilt
förfarande på grundval av en inbjudan att uttrycka intresse för att få fram de
potentiella operatörer som är bäst lämpade att anförtros den indirekta
förvaltningen av Copernicusprogrammet. (20) Kommissionen bör ha
överinseende över Copernicusprogrammets operatörer, samtidigt som de har den
självständighet som krävs för att utföra sina uppgifter. De bör lämna in ett
årligt arbetsprogram till kommissionen och en årlig verksamhetsrapport. (21) För att kommissionen ska kunna
fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 317 i EUF-fördraget måste den
förfoga över erforderliga medel för att övervaka verksamheten vid de enheter
till vilka den lagt ut genomförandeuppgifter inom Copernicusprogrammet. Detta
omfattar inte bara de befogenheter den redan har enligt förordning (EU,
Euratom) nr 966/2012 utan också möjligheten att ge operatören
instruktioner och utföra inspektioner. Särskilt bör kommissionen i nödlägen
eller vid oförutsebara händelser eller i fall där operatören inte kan utföra
sina uppgifter kunna återkalla delegeringen och agera i operatörens ställe.
Utövandet av denna möjlighet bör stå i proportion till de eftersträvade målen,
varför delegeringsavtalet bör upphävas tillfälligt under den tid som krävs för
att vidta de erforderliga åtgärderna. (22) För att uppnå syftet med
Copernicus på varaktig basis är det nödvändigt att samordna de olika
Copernicuspartnernas insatser och att utveckla, upprätta och sköta driften av
en tjänste- och observationskapacitet som tillgodoser användarnas behov. En
kommitté bör i detta sammanhang bistå kommissionen med att samordna bidragen
till Copernicus från unionen, medlemsstaterna och mellanstatliga organ,
säkerställa att de befintliga resurserna utnyttjas på bästa sätt och
identifiera brister som man behöver ta itu med på unionsnivå. Den bör även
bistå kommissionen med att övervaka det enhetliga genomförandet av Copernicus. (23) Verksamheten hos de operatörer
som kommissionen delegerat uppgifter till bör också mätas mot
prestandaindikatorer. Det skulle ge Europaparlamentet och rådet en uppfattning
om Copernicus framsteg och programmets genomförande. (24) Data och information som tas
fram inom Copernicusprogrammet bör göras tillgängliga för användarna
fullständigt, öppet och kostnadsfritt, för att främja användningen och
spridningen av dem och stärka marknaderna för jordobservation i Europa,
särskilt sektorn i senare led, och på så sätt
skapa förutsättningarna för tillväxt och nya jobb. (25) Närhelst tillgång till eller
användning av Copernicusdata och Copernicusinformation eller data och
information från en tredje part kan äventyra unionens och dess medlemsstaters
säkerhet eller hota deras yttre förbindelser för kommissionen inskränka
tillgången till dem eller begränsa antalet tilldelade licenser. (26) Frågan om äganderätten till
Copernicus rymdkomponent har stor betydelse, och kan inte ses isolerat från de
rättigheter och det ansvar som äganderätten ger ägaren. Unionen bör bli ägare
för att få nyttjanderätt, överlåtelserätt och förfoganderätt. För
Sentinelsatelliterna innebär äganderätt särskilt rätten att besluta om
datapolicy och förvalta tillämpningen av den, välja satelliternas driftsmodell
och operatör och ingå internationella avtal med tredjeländer om bl.a. spridning
av satellitdata. (27) Under hela utgiftscykeln bör
unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som
ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att
återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts
felaktigt och att vid behov fastställa förvaltningsrättsliga och ekonomiska
påföljder i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. (28) För att öka Copernicus nytta
för användarna bör kommissionen biträdas av företrädare för mellanhänder och
slutanvändare, experter från medlemsstaterna, inklusive experter från
nationella organ, samt oberoende experter. (29) För att garantera enhetliga villkor
för genomförandet av denna förordning i fråga om antagandet av det årliga
arbetsprogrammet, den fleråriga planen för perioden 2014–2020 och åtgärderna
för att främja enhetlighet mellan medlemsstaterna i fråga om användning av
Copernicusdata och Copernicusinformation och deras tillgång till teknik och
utveckling inom jordobservation, bör kommissionen ges genomförandebefogenheter.
Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande
av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens
utövande av sina genomförandebefogenheter[13]. (30) För att medlemsstaterna ska
hållas underrättade och för att beslutsfattandets opartiskhet ska iakttas bör det
rådgivande förfarandet användas för antagande av åtgärder för att främja
enhetlighet mellan medlemsstaterna i fråga om användning av Copernicusdata och
Copernicusinformation och deras tillgång till teknik och utveckling inom
jordobservation. Granskningsförfarandet bör användas för antagandet av det
årliga arbetsprogrammet och den fleråriga planen för perioden 2014–2020,
eftersom den akten rör ett program med avsevärd betydelse. (31) För att beakta eventuella
säkerhetsrisker, bandbreddsbegränsningar och andra tekniska begränsningar bör
kommissionen delegeras befogenheter att anta akter i enlighet med
artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i fråga om
datakrav för operativa tjänster, villkor och förfaranden för tillgång till, registrering
av och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation, villkor och
förfaranden för överföring och användning av satellitdata som sänds till
mottagningsstationer som inte ingår i Copernicusprogrammet och för arkivering
av Copernicusdata och Copernicusinformation, särskilda tekniska kriterier till
förebyggande av störning av Copernicus data- och informationssystem, kriterier
för begränsning av spridningen av Copernicusdata och
Copernicusinformation på grund av motstridiga rättigheter eller säkerhetsintressen
samt kriterier för genomförande av säkerhetsbedömningen. Det är särskilt
viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande
arbete, också på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar
delegerande akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god
tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet. (32) De åtgärder som finansieras
genom denna förordning bör övervakas och utvärderas så att justeringar kan
göras och hänsyn kan tas till nya omständigheter. (33) Eftersom målet för denna
förordning, nämligen inrättandet av Copernicusprogrammet, inte i tillräcklig
utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom det kommer att innefatta
europeisk kapacitet och kräva ett samordnat tillhandahållande av tjänster i
medlemsstaterna med samordning på unionsnivå och det därför på grund av
åtgärdens omfattning bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta
åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget.
I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna
förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet. (34) Därför måste förordning (EU)
nr 911/2010 upphävas så att en lämplig ram för styrning och finansiering
kan upprättas och så att ett helt operativt Copernicusprogram från och med 2014
kan garanteras. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1
Syfte I denna förordning fastställs unionens
jordobservationsprogram, kallat Copernicus, med regler för genomförande av det. Artikel 2
Allmänna mål 1. Copernicusprogrammet ska
bidra till följande allmänna mål: a) Miljöskydd och stöd till räddningstjänst
och säkerhetsinsatser. b) Stöd till Europa 2020-strategin genom att
bidra till målet om smart, hållbar tillväxt för alla; det ska särskilt bidra
till ekonomisk stabilitet och tillväxt genom att stärka de kommersiella
tillämpningarna. 2. Originaldata och -information
från rymdbaserade observationer samt från tillgängliga jordbaserade data (nedan
kallat Copernicusdata och Copernicusinformation) ska vara korrekta och
tillförlitiga, tillhandahållas långvarigt och uthålligt och svara mot
Copernicusanvändarnas behov. Tillgången till data ska vara fullständig, öppen
och kostnadsfri, med förbehåll för de villkor som fastställs i eller i enlighet
med denna förordning. 3. Vid tillämpningen av
punkt 2 avses med Copernicusanvändare europeiska, nationella, regionala
och lokala organ som har i uppgift att utforma, genomföra, tillämpa eller
övervaka en offentlig tjänst eller offentlig politik på de områden som nämns i
artikel 4.1. 4. Hur väl de mål som anges i
punkt 1 uppnås ska mätas med hjälp av följande resultatindikatorer: a) Data och information som tillgängliggörs
enligt respektive servicenivåkrav för miljö, räddningstjänst och säkerhet. b) Marknadspenetration och konkurrenskraft
för de europeiska operatörerna i senare led. Artikel 3
Särskilda mål 1. För att uppnå de allmänna
målen i artikel 2 ska Copernicusprogrammet inriktas på användarnas behov
och tillhandahålla de operativa tjänster som nämns i artikel 4.1.
Måluppfyllelsen ska bedömas genom användning av data och information, mätt som
utvecklingen av antalet användare, mängden lästa data och mervärdesinformation
och den ökade spridningen i medlemsstaterna. 2. Copernicusprogrammet ska
tillhandahålla långsiktig, tillförlitlig tillgång till rymdbaserade
observationer från unionens oberoende jordobservationskapacitet och bygga på
befintliga resurser och kapaciteter och vid behov komplettera dem. Måluppfyllelsen
ska bedömas genom färdigställande av rymdinfrastruktur mätt som antal
utstationerade satelliter och mängd producerade data. Artikel 4
Copernicustjänsternas omfattning De Copernicustjänster som nämns i
artikel 3.1 ska inbegripa följande: 1. Operativa tjänster: a) Atmosfärsövervakningstjänsten ska
tillhandahålla information om luftkvaliteten på europeisk nivå och atmosfärens
kemiska sammansättning på global nivå. Framför allt ska tjänsten bistå med
information till system för övervakning av luftkvaliteten på allt från lokal
till nationell nivå samt bidra till övervakningen av atmosfärkemiska
klimatvariabler. b) Havsövervakningstjänsten ska
tillhandahålla information om det fysiska tillståndet och utvecklingen i hav
och marina ekosystem i både världshav och regionala europeiska områden. c) Markövervakningstjänsten ska
tillhandahålla information till stöd för global till lokal miljöövervakning av
biologisk mångfald, mark, vatten, skogar och naturresurser samt till stöd för
allmän tillämpning av miljö-, jordbruks-, utvecklings-, energi-,
stadsplanerings-, infrastruktur- och transportpolitiken. d) Klimatförändringstjänsten ska
tillhandahålla information för att öka kunskapsbasen till stöd för insatser för
anpassning och lindring av följderna. Den ska särskilt bidra till
tillhandahållande av väsentliga klimatvariabler, klimatanalyser och prognoser i
den skala i tid och rum som är relevant för anpassnings- och
lindringsstrategier för unionens olika områden för sektors- och samhällsnytta. e) Nödreaktionstjänsten ska tillhandahålla
information för nödinsatser vid olika typer av katastrofer, inklusive
meteorologiska faror, geofysiska faror, avsiktliga och oavsiktliga
människoskapade katastrofer och andra humanitära katastrofer, samt för
förebyggande, beredskap, reaktioner och återhämtning. f) Säkerhetstjänsten ska tillhandahålla
information till stöd för Europas säkerhetsutmaningar, och förbättra
kapaciteten att förebygga, förbereda sig på och reagera på kriser, särskilt
gränsövervakning och övervakning till havs, men också till stöd för unionens
yttre åtgärder genom detektering och övervakning av regionöverskridande
säkerhetshot, riskbedömning och system för tidig varning, kartläggning och
övervakning av gränsområden. 2. Utveckling, för att öka de
operativa tjänsternas kvalitet och prestanda, inklusive ändringar och anpassningar,
samt för att undvika och mildra operativa risker. 3. Stödaktiviteter för att
främja användarnas utnyttjande av de operativa tjänsterna och användningen av
tillämpningar i senare led samt insatser för kommunikation och spridning. Artikel 5
Rymdkomponenten Copernicus rymdkomponent ska tillhandahålla
rymdbaserade observationer för att uppnå de mål som avses i artiklarna 2
och 3, och främst betjäna de operativa tjänster som nämns i artikel 4.1.
Copernicus rymdkomponent ska inbegripa följande verksamheter: a) Tillhandahållande av rymdbaserade
observationer, inbegripet följande: –
Drift av Copernicus rymdbaserade infrastruktur,
inbegripet styrning av satelliter, övervakning och kontroll av satelliterna,
mottagning, behandling, arkivering och spridning av data samt permanent
kalibrering och validering. –
Tillhandahållande av jordbaserade data för
kalibrering och validering av rymdbaserade observationer. –
Tillhandahållande, arkivering och spridning av
rymdbaserade data från tredje part som komplement till Copernicus rymdbaserade
infrastruktur. –
Underhåll av Copernicus rymdbaserade infrastruktur. b) Verksamhet som behövs på grund av nya
behov hos användarna, inbegripet följande: –
Kartläggning av luckor i observationerna och
specifikationer för nya rymduppdrag med utgångspunkt i användarnas behov. –
Utveckling för att modernisera och komplettera
Copernicus rymdkomponent, däribland konstruktion och upphandling av nya delar
av rymdinfrastrukturen. c) Bidrag till skydd av satelliter mot
kollisionsrisken. Artikel 6
Jordbaserad komponent Copernicusprogrammets jordbaserade komponent
ska inbegripa följande verksamheter: a) Samordning och harmonisering av insamling
och tillhandahållande av jordbaserade data samt tillhandahållande av
jordbaserade data till de operativa tjänsterna, inbegripet jordbaserade data
från tredje part på det internationella planet. b) Tekniskt bistånd till kommissionen i
fråga om tjänstekraven på data från jordbaserade observationer. c) Samarbete med operatörer av jordbaserade
resurser för att främja enhetlighet inom utvecklingsverksamhet avseende
infrastruktur och nätverk för jordbaserad observationsinfrastruktur. Artikel 7
Finansiering 1. Det totala anslaget för
Copernicusprogrammet under perioden 2014–2020 är högst 3 786 miljoner
euro i 2011 års priser. 2. Anslagen ska beviljas årligen
av budgetmyndigheten inom de gränser som fastställs i den fleråriga
budgetplanen. Om den verksamhet som ett budgetåtagande ska täcka sträcker sig
över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden. 3. De till Copernicusprogrammet
anslagna medlen får också täcka utgifter för förberedelser, övervakning,
kontroller, revision och utvärderingar som direkt krävs för
Copernicusprogrammets förvaltning och för att dess mål ska uppnås, särskilt
undersökningar, möten, information och kommunikation samt utgifter för IT-nät
för informationsbehandling och dataöverföring. De resurser som anslås till
kommunikationsverksamhet enligt denna förordning får också tas i anspråk
proportionellt för att täcka institutionens kommunikation av unionens politiska
prioriteringar. 4. Uppgifter som anförtros andra
enheter ska omfattas av det förfarande som avses i artiklarna 164 och 165 i
förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Artikel 8
Kommissionens arbetsprogram Kommissionen ska för varje år av genomförandet
av Copernicusprogrammet anta ett arbetsprogram i enlighet med artikel 84 i
förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Den genomförandeakten ska antas i
enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.3. i den här
förordningen. Artikel 9
Samarbete med medlemsstaterna 1. Kommissionen ska samarbeta
med medlemsstaterna för att förbättra det inbördes utbytet av data och
information och öka mängden data och information som finns tillgänglig för
Copernicusprogrammet. 2. Kommissionen får anta
åtgärder för att främja enhetlighet mellan medlemsstaterna när det gäller användningen
av Copernicusdata och Copernicusinformation och deras tillgång till teknik och
utveckling inom jordobservation. Sådana åtgärder får inte få till följd att
konkurrensen snedvrids. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det
rådgivande förfarande som avses i artikel 21.2. Artikel 10
Internationellt samarbete 1. Unionen, företrädd av
kommissionen, får ingå avtal med följande tredjeländer: a) Länder i Europeiska
frihandelssammanslutningen (Efta) som är avtalsslutande parter i EES-avtalet, i
enlighet med villkoren i det avtalet. b) Kandidatländer och möjliga kandidatländer
i enlighet med respektive ramavtal eller ett protokoll till ett
associeringsavtal om de allmänna principerna och villkoren för dessa länders
deltagande i unionsprogram. c) Schweiz, andra tredjeländer än de som
avses i leden a och b samt internationella organisationer, i enlighet med
avtal som slutits mellan unionen och sådana tredjeländer eller internationella
organisationer på grundval av artikel 218 i EUF-fördraget och där
villkoren och detaljerade bestämmelser för deras deltagande ska fastställas. 2. Tredjeländer eller
internationella organisationer får lämna ekonomiskt stöd eller naturabidrag till
programmet. Det ekonomiska stödet ska betraktas som externa inkomster som
avsätts för särskilda utgifter, i enlighet med artikel 21.2 i förordning
(EU, Euratom) nr 966/2012. Ekonomiskt stöd och naturabidrag får tas emot
enligt de villkor som anges i avtalet med det ifrågavarande tredjelandet eller
den ifrågavarande internationella organisationen. Artikel 11
Kommissionens uppgifter 1. Kommissionen ska ha det
övergripande ansvaret för programmet. Kommissionen ska fastställa programmets
prioriteringar och mål och övervaka genomförandet av det, särskilt i fråga om
kostnader, tidplan och prestanda. 2. Kommissionen ska på unionens
vägnar och på de områden där unionen är behörig förvalta förhållandet med
tredjeländer och internationella organisationer, och samordna
Copernicusprogrammet med verksamhet på nationell nivå, unionsnivå och
internationell nivå. 3. Kommissionen ska samordna
medlemsstaternas bidrag i syfte att operativt tillhandahålla tjänsterna och se
till att sådana data från observationsinfrastrukturen som krävs för tjänsternas
drift är tillgängliga på lång sikt. 4. Kommissionen ska se till att
Copernicusprogrammet kompletterar och är förenligt med andra av unionens
politiska riktlinjer, instrument, program och åtgärder. 5. Kommissionen ska upprätthålla
en öppen mekanism som innebär att användarna regelbundet tillåts medverka och
höras, så att man kan fastställa användarnas krav på unionsnivå och nationell
nivå. 6. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 26 om fastställande av de datakrav
som behövs för de operativa tjänsterna, och fastställa former för anpassning av
dem. 7. Kommissionen ska ställa de
ekonomiska medel som krävs för finansieringen av Copernicusprogrammet till
förfogande. Artikel 12
Operatörer 1. Kommissionen får helt eller
delvis anförtro behöriga unionsorgan de genomförandeuppgifter som beskrivs i
artikel 4, om åtgärdernas karaktär och unionsorganets särskilda kompetens
motiverar det. Sådana organ är bland annat a) Europeiska miljöbyrån, b) Europeiska byrån för förvaltningen av det
operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser
(Frontex), c) Europeiska sjösäkerhetsbyrån, och d) Europeiska unionens satellitcentrum
(EUSC). 2. Vid valet av unionsorgan ska vederbörlig
hänsyn tas till kostnadseffektiviteten i att anförtro organet uppgifterna,
liksom inverkan på organets styrstrukturer, budget och personalresurser. 3. Uppgifter som avser
budgetgenomförande som i undantagsfall anförtros behöriga unionsorgan enligt
denna artikel ska i informationssyfte införas i unionsorganets arbetsprogram. 4. Kommissionen får helt eller
delvis anförtro Europeiska rymdorganisationen (ESA) utvecklingen av
rymdkomponenten enligt artikel 5 b. 5. Kommissionen får helt eller
delvis anförtro Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska
satelliter (Eumetsat) driften av rymdkomponenten enligt artikel 5 a. 6. Kommissionen får helt eller
delvis anförtro operatörerna av de tjänster som beskrivs i artikel 4
verksamheten inom den jordbaserade komponenten enligt artikel 6. Artikel 13
Val av operatör 1. Med undantag av de operatörer
som nämns i artikel 12 ska kommissionen välja ut de operatörer som den ska
delegera uppgifter till i enlighet med förfarandet i punkterna 2, 3 och 4.
2. Kommissionen ska offentliggöra
en inbjudan till potentiella operatörer att uttrycka intresse. I inbjudan ska
uteslutnings- och urvalskriterier anges enligt nedanstående förfarande. 3. Kommissionen ska inleda en
dialog med de enheter som uppfyller urvalskriterierna på ett öppet och objektivt
sätt och utan att ge upphov till intressekonflikt. Efter dialogen ska
kommissionen underteckna delegeringsavtal med det eller de organ som har styrkt
erfarenhet och operativ och ekonomisk kapacitet. 4. Kommissionen får inleda
direkta förhandlingar innan den undertecknar delegeringsavtal med de organ som
förtecknas i artikel 12 eller i vederbörligen motiverade och dokumenterade
undantagsfall, särskilt följande: a) Inga lämpliga förslag lämnades efter en
inbjudan till potentiella operatörer att visa intresse. b) De uppgifter som ska utföras har
särskilda egenskaper som kräver en viss operatör på grund av dennes tekniska
kompetens, långt drivna specialisering eller administrativa befogenheter. c) I synnerligen brådskande fall på grund av
oförutsedda omständigheter som inte beror på unionen, så att iakttagande av
förfarandet i punkterna 2 och 3 otillbörligt skulle hindra utförandet av
uppgifterna. Artikel 14
Övervakning av operatörerna 1. Ytterligare uppgifter som
inte föreskrivs i delegeringsavtalet får endast utföras av operatörerna med
kommissionens tillstånd. Operatören får inte kräva annan ersättning eller
kompensation för ytterligare eller kompletterande uppgifter än återbetalning av
kostnaderna. 2. Kommissionen ska se till att
operatörerna ger full tillgång till sin redovisning och alla relevanta
handlingar och uppgifter. Kommissionen får utföra alla slags inspektioner, även
på plats, som krävs för att kontrollera att denna förordning och relevanta
delegeringsavtal följs. 3. När så är motiverat av brådska
eller oförutsebara omständigheter, eller på motiverad begäran av operatören,
får kommissionen agera i operatörens ställe och tillfälligt upphäva
delegeringsavtalet för den tid och de handlingar som krävs för att utföra de
erforderliga handlingarna. 4. Klagomål om operatörernas
tilldelning av avtal och bidrag under genomförandet av delegeringsavtalet eller
arbetsprogrammet kan lämnas till kommissionen. Sådana klagomål får dock endast
röra avsiktligt felaktigt agerande, grov försumlighet eller bedrägeri och får
bara lämnas in efter det att alla rättsmedel hos operatören har uttömts. Artikel 15
Copernicus data- och informationspolicy 1. Copernicusdata och
Copernicusinformation ska tillgängliggöras fullständigt, öppet och
kostnadsfritt, med följande förbehåll: a) Licensvillkor för data och information
från tredje part. b) Spridningsformat, egenskaper och
distributionssätt. c) Unionens eller dess medlemsstaters
säkerhetsintressen och yttre förbindelser. d) Risk för störning, av säkerhetsskäl eller
tekniska skäl, i det system som sammanställer Copernicusdata och
Copernicusinformation. Artikel 16
Begränsningar och villkor för tillgång och användning 1. Kommissionen får anta
delegerade akter enligt artikel 22 med avseende på följande: a) Villkor och förfaranden för tillgång
till, registrering av och användning av Copernicusdata och
Copernicusinformation, inbegripet format, egenskaper och spridningssätt. b) Villkor och förfaranden för översändning
och användning av satellitdata som sänds till mottagarstationer som inte ingår
i Copernicusprogrammet. c) Villkor och förfaranden för arkivering av
Copernicusdata och Copernicusinformation. d) Särskilda tekniska kriterier som krävs
för att förebygga störningar av Copernicus data- och informationssystem, bland
annat tillgångsprioritering. e) Kriterier för begränsning av spridningen
av Copernicusdata och Copernicusinformation på grund av motstridiga rättigheter
eller säkerhetsintressen. f) Kriterier för säkerhetsbedömningens
utförande. 2. Kommissionen ska utforma
relevanta licenser för såväl Copernicusdata och Copernicusinformation som data
och information från tredje part, och översändning av satellitdata till
mottagarstationer som inte ingår i Copernicusprogrammet, i enlighet med denna
förordning och sådana delegerade akter som avses i punkt 1. Artikel 17
Skydd av säkerhetsintressen 1. Kommissionen ska på förhand
utföra en säkerhetsbedömning av Copernicusdata och Copernicusinformation för
att avgöra vilka data och vilken information som är väsentliga för skyddet av
unionens säkerhet eller nationell säkerhet. 2. Medlemsstaterna och
tredjeländer som medverkar i Copernicusprogrammet enligt artikel 10 får
begära att kommissionen genomför en ny säkerhetsbedömning när säkerhetsläget
motiverar det. 3. Om ingen säkerhetsbedömning
på förhand kan genomföras inom den tid som står till buds för insamling och
produktion av Copernicusdata och Copernicusinformation får kommissionen
genomföra en säkerhetsbedömning på plats. 4. Kommissionen ska utfärda
anvisningar för begränsning av spridningen av Copernicusdata och Copernicusinformation
i enskilda fall enligt kriterier som antas enligt artikel 16.1 f. I
brådskande fall ska kommissionens anvisningar antas så snabbt som krävs för att
de ska få avsedd verkan. Kommissionen ska vidta den minst störande åtgärden med
avseende på Copernicusprogrammets mål och Copernicus data- och
informationspolicy. Anvisningarna ska vara proportionella, även med avseende på
åtgärdens varaktighet och geografiska räckvidd, och skyddet av det
ifrågavarande säkerhetsintresset ska vägas mot tillgång till data och
information från andra källor. Artikel 18
Skyddet av unionens ekonomiska intressen 1. Kommissionen ska se till att
unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som
finansieras enligt det här programmet, genom förebyggande åtgärder mot
bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller
och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt
vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och
ekonomiska påföljder. 2. Kommissionen eller dess
företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på
grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare,
uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt det
här programmet. 3. Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning (OLAF) får göra utredningar, däribland kontroller på
platsen och inspektioner, i enlighet med förfarandena i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som
utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) och rådets förordning
(Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och
inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska
gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter i
syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan
olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med
bidragsavtal, bidragsbeslut eller avtal som finansieras enligt det här
programmet. 4. Utan att det påverkar
tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision
och utredningar uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och
Olaf enligt deras respektive befogenheter i samarbetsavtal med tredjeland eller
internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som
ingås för genomförandet av det här programmet. Artikel 19
Äganderätt 1. Unionen eller ett särskilt
utsett organ eller en särskilt utsedd fond ska vara ägare till alla materiella
tillgångar och innehavare av alla immateriella tillgångar som skapas eller
utvecklas inom Copernicusprogrammet, med förbehåll för avtal med tredje part
och för befintliga rättigheter. 2. Villkoren för överlåtelse av
äganderätt till unionen ska anges i sådana avtal som avses i punkt 1. 3. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 22 för att fastställa villkoren
för alla efterföljande överlåtelser av äganderätt från unionen. I den
delegerade akten ska det övertagande organet eller fonden anges enligt öppna,
objektiva kriterier som inte får leda till att någon intressekonflikt uppstår. Artikel 20
Bistånd till kommissionen 1. Kommissionen får bistås av
företrädare för slutanvändarna, oberoende experter, särskilt i säkerhetsfrågor,
och företrädare för berörda nationella organ, särskilt nationella
rymdmyndigheter, som tillhandahåller nödvändigt tekniskt och vetenskapligt
kunnande och återkoppling från användarna. Artikel 21
Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av
en kommitté (nedan kallad Copernicuskommittén). Den kommittén ska vara
en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. 2. När det hänvisas till denna
punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. 3. När det hänvisas till denna
punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Artikel 22
Utövande av delegering 1. Kommissionens rätt att anta
delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i denna artikel. 2. Den befogenhet att anta
delegerade akter som avses i artiklarna 16.1 och 19.3 ska ges till
kommissionen från och med den 1 januari 2014 och tills vidare. 3. Delegeringen av befogenhet
får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om
återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet
upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska
unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum.
Beslutet påverkar inte giltigheten för delegerade akter som redan trätt i
kraft. 4. När kommissionen antagit en
delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet. 5. En delegerad akt som antas
enligt artiklarna 16.1 och 19.3 ska träda i kraft endast om varken
Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten
inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet
och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den
perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända.
Fristen kan förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets
initiativ. Artikel 23
Utvärdering 1. Senast den 30 juni 2018 ska
kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport om uppfyllelsen av målen för alla
uppgifter som finansieras av Copernicusprogrammet i fråga om resultat och
genomslag, europeiskt mervärde och effektiv resursanvändning. Särskilt ska det
bedömas huruvida alla mål fortfarande är relevanta, och hur åtgärderna bidrar
till de mål som nämns i artiklarna 2 och 3. 2. Kommissionen ska utföra den
utvärdering som avses i punkt 1 i nära samarbete med operatörerna och
Copernicusprogrammets användare, och ska granska Copernicusprogrammets
ändamålsenlighet och effektivitet och dess bidrag till de mål som nämns i
artiklarna 2 och 3. Kommissionen ska vidarebefordra resultatet av dessa
utvärderingar till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala
kommittén och Regionkommittén. 3. Kommissionen får, när så krävs
med bistånd av oberoende enheter, företa en utvärdering av hur projekten har
genomförts och vilken inverkan de har haft i syfte att bedöma om målen har
uppnåtts, bland annat i fråga om miljöskydd. 4. Kommissionen får begära att
en medlemsstat tillhandahåller en särskild utvärdering av åtgärder och därtill
hörande projekt som får stöd enligt denna förordning, eller i förekommande fall
förser kommissionen med de uppgifter och det bistånd som krävs för att
utvärdera sådana projekt. Artikel 24
Upphävande Förordning (EU) nr
911/2010 ska upphöra att gälla. Hänvisningar till den
upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen. Artikel 25
Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tjugonde
dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari
2014. Denna förordning är till alla delar
bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET 1.1. Förslagets beteckning 1.2. Berört
politikområde i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1.3. Typ
av förslag 1.4. Mål
1.5. Motivering
till förslaget eller initiativet 1.6. Tid
under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen: 1.7. Planerade
metoder för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser
om övervakning och rapportering 2.2. Förvaltnings-
och kontrollsystem 2.3. Åtgärder
för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda
rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens
utgiftsdel 3.2. Beräknad
inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på
utgifterna 3.2.2. Beräknad
inverkan på driftsanslagen 3.2.3. Beräknad
inverkan på de administrativa anslagen 3.2.4. Förenlighet
med den gällande fleråriga budgetramen 3.2.5. Bidrag
från tredje part 3.3. Beräknad inverkan på
inkomsterna FINANSIERINGSÖVERSIKT
FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET 1.1. Förslagets beteckning Förslag
till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av
Copernicusprogrammet 1.2. Berört politikområde i den
verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[14] Avdelning
02: Näringsliv Kapitel
02 06: Copernicus 1.3. Typ av förslag ¨ Ny åtgärd ¨ Ny åtgärd som bygger
på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[15] þ Befintlig åtgärd
vars genomförande förlängs i tiden ¨ Tidigare åtgärd som omformas
till eller ersätts av en ny 1.4. Mål Copernicus är det nya namnet på EU:s
jordobservationsprogram GMES (Global Monitoring for Environment and Security).
Det omfattar all verksamhet som krävs för störningsfritt tillhandahållande av
korrekta, tillförlitliga data och uppgifter om miljöfrågor och säkerhetsfrågor
till användare i EU och medlemsstaterna som fattar, genomför eller övervakar
politiska beslut. Copernicus är tänkt att förse EU med en kontinuerlig,
oberoende och tillförlitlig tillgång till observationsuppgifter. Copernicus är ett program som ska genomföras
inom Europa 2020-strategin för smart, hållbar tillväxt för alla. Dess bidrag
till tillväxt och ekonomisk stabilitet, vilket skall uppnås genom en ökad
satsning på kommersiella tillämpningar med mervärde, gör programmet till en del
av flaggskeppsinitiativet för industripolitik i kölvattnet av
Europa 2020-strategin[16].
Copernicusprogrammet ska bidra till följande
allmänna mål: a) Miljöskydd och stöd till räddningstjänst
och säkerhetsinsatser. b) Stöd till Europa 2020-strategin genom att
bidra till målet om smart, hållbar tillväxt för alla; det ska särskilt bidra
till ekonomisk stabilitet och tillväxt genom att stärka de kommersiella
tillämpningarna. Med Copernicusanvändare avses europeiska,
nationella, regionala och lokala organ som har i uppgift att utforma,
genomföra, tillämpa eller övervaka en offentlig tjänst eller offentlig politik
på de områden som nämns i artikel 4.1 i förordningen. Följande grupper kommer
att beröras mest: –
Offentliga myndigheter på europeisk, nationell,
regional och lokal nivå (som användare och bidragsgivare), även i tredje länder
(t.ex. deltagande länder och de som drar nytta av t.ex. det europeiska
jordövervakningsprogrammet GMES och det särskilda initiativet för Afrika). –
Användare i senare led, i synnerhet små och
medelstora företag. –
Slutanvändare (regionala och lokala myndigheter,
offentliga institutioner inklusive universitet, forskningscentrer samt även
enskilda medborgare som använder offentliga tjänster som drar nytta av
Copernicus) och kunder i senare led. 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för
kommissionen som förslaget är avsett att bidra till Avsikten är att Copernicus ska bidra till
Europa 2020-strategins mål på följande sätt: –
Skapa ”en mer resurseffektiv, grönare ekonomi” –
vilket i synnerhet innebär bevarande och förvaltning av miljöresurser,
ekosystem och biologisk mångfald. Effektivitetsvinster kan uppnås som en följd
av ett bättre genomförande av EU:s åtgärder inom politikområden såsom
transport, genom t.ex. isövervakning för att möjliggöra bättre fartygsrutter,
jordbruk, t.ex. genom stöd till ”smart jordbruk” som minskar behoven av
insatsvaror, och energi, genom mätning av den solstrålning som är nödvändig för
produktion av solcellsenergi. –
Skapa ”en mer konkurrenskraftig ekonomi” – som ett
flaggskepp inom industri- och rymdpolitiken ska Copernicus främja EU‑industrins
konkurrenskraft och dess tekniska försprång i rymden och på andra områden. Ett
särskilt syfte är att skapa affärsmöjligheter för små och medelstora företag
genom att främja innovation i senare led och utveckla nya tjänster som bygger
på Copernicusinformation. –
Skapa ”en ekonomi baserad på kunskap” – Copernicus
ska bidra till en bättre förståelse av de globala utmaningarna samt stödja
utvecklingen av forskning och vetenskap genom att tillhandahålla kritiska data. –
Skapa ”en ekonomi baserad på innovation” –
Copernicus möjliggör framväxten av innovativa tjänster i senare led. Det är
inriktat på att skapa partnerskap mellan forskningen och näringslivet och kan
sätta standarden för hur forskning och utveckling kan överföras och utnyttjas
för affärsverksamhet. –
Skapa ”en ekonomi med hög sysselsättning” –
Copernicus skapar ytterligare potential för nya arbetstillfällen genom att
främja ökad efterfrågan på högkvalificerade arbetstagare. –
Bidra till ”ekonomisk, social och territoriell
sammanhållning” – vilket avser behovet av ny markbaserad infrastruktur särskilt
i EU-12. Genom att skapa nya affärsmöjligheter för små och medelstora företag i
alla EU:s medlemsstater kommer Copernicus att stimulera dessa länder som släpar
efter när det gäller markövervaknings- eller räddningstjänster och kan därför
bidra till målet om en bättre sammanhållning mellan medlemsstaterna.
Copernicustjänsterna är definitionsmässigt alleuropeiska och uppfyller
europeiska behov. 1.4.2. Specifika mål eller
verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som
berörs Copernicusprogrammet omfattar följande specifika
mål: Specifikt mål nr 1: Copernicustjänster Copernicus markövervakningstjänst kommer att
inriktas på en periodisk kartläggning av marktäcket på europeisk, regional och
nationell nivå, och dynamisk markövervakning. Copernicus havsövervakningstjänst kommer att
tillhandahålla information om det fysiska tillståndet i hav och marina
ekosystem i både världshaven och de regionala europeiska havsområdena.
Tillämpningsområdena för Copernicus havsövervakningstjänster omfattar
sjösäkerhet, havsmiljö och kustregioner, havsresurser samt meteorologiska
säsongsprognoser och klimatövervakning. Genom Copernicus atmosfärövervakningstjänst
säkerställs övervakningen av luftens kvalitet på europeisk nivå och atmosfärens
kemiska sammansättning på global nivå. Framför allt ska tjänsten bistå med
information till system för övervakning av luftkvaliteten på allt från lokal
till nationell nivå samt bidra till övervakningen av atmosfärkemiska
klimatvariabler. Copernicus klimatförändringstjänst ska
möjliggöra anpassning till klimatförändringarna och begränsning av deras
konsekvenser. Övervakningen bör framför allt kunna bidra till att man får fram
väsentliga klimatvariabler, klimatanalyser och prognoser i en skala som är relevant
för anpassnings- och lindringsstrategier och som behövs för att relevanta
tjänster ska kunna tillhandahållas. Copernicus nödreaktionstjänst ska tillhandahålla
en kombination av kartor och/eller olika nivåer av förbehandlade data som stöd
för katastrofhanteringsaktörer på europeisk, nationell eller regional nivå vid
katastrofer såsom stormar, bränder, översvämningar, jordbävningar,
vulkanutbrott, katastrofer som framkallats avsiktligt eller oavsiktligt genom
människors handlingar och andra humanitära katastrofer. Tjänsten omfattar hela
krishanteringscykeln: förebyggande, beredskap, reaktioner och återhämtning. Copernicus säkerhetstjänst ska tillhandahålla
information som ger EU stöd vid hanteringen av utmaningar på säkerhetsområdet,
särskilt gränsövervakning, övervakning till havs och stöd för EU:s yttre
åtgärder. Copernicus jordbaserade komponent ska generera
observationer genom luftbaserade, havsbaserade och jordbaserade installationer
för tjänsteområdena. Tillgång till referensdata krävs för att trafiken ska
kunna drivas. Även om detta främst är en angelägenhet för medlemsstaterna kan
programmet bidra till en gränsöverskridande harmonisering av jordbaserade data
inom EU och ytterligare insamling av jordbaserade data utanför EU. Verksamheten
kommer att anförtros enheter som ansvarar för tjänsterna. Även övergripande verksamhet ingår som stöd till
den övergripande förvaltningen av de medel som tilldelas enligt denna
förordning och ansvarar för övervakningen av genomförandet av all
programverksamhet, särskilt med avseende på kostnader, tidsplaner och prestanda
samt inrättande av lämpliga mekanismer och strukturella åtgärder för att
kartlägga, kontrollera, begränsa och övervaka riskerna i samband med
programmet; relationerna med tredje land och internationella organisationer;
rapportering till medlemsstaterna; samordning med verksamhet på nationell nivå,
unionsnivå och internationell nivå, särskilt Geoss; samordning av frivilliga
bidrag från medlemsstaterna; säkerställande av programmets komplementaritet och
samstämmighet med unionens övriga relevanta politikområden, instrument och
åtgärder samt fastställande av användarnas behov och övervakningen av deras
genomförande. Specifikt mål nr 2: Rymden Copernicus rymdkomponent ska garantera hållbara
rymdbaserade observationer för Copernicustjänsterna. Där ingår drift av den särskilda rymdbaserade
infrastrukturen (dvs. Sentinelsatelliterna), tillträde till tredjeparters
rymdverksamhet, spridning av data, tekniskt bistånd till kommissionen när det
gäller konsolidering av datakraven för tjänsten, kartläggning av luckor i
observationerna och bidrag till specifikationerna för ny rymdverksamhet. I utvecklingsverksamheten ingår konstruktion och
upphandling av nya delar till rymdinfrastrukturen, tillhandahållande av tekniskt
bistånd till kommissionen för att omsätta tjänstens krav i specifikationer för
nya rymduppdrag med stöd av operatörer som driver rymdbaserad infrastruktur
samt samordning av utvecklingen av rymdverksamheten, däribland utveckling för
att modernisera och komplettera Copernicus rymdkomponent. 1.4.3. Förväntade resultat och
effekter Man planerar att ta fram tjänster som ska
garantera systemets långsiktiga hållbarhet och täcka nya användares behov vilka
hittills inte kommit till uttryck. Fördelen med detta är att Copernicus kan
fortsätta att alltid reagera på användarnas behov på ett hållbart sätt, vilket
ökar användarnas utnyttjande och utveckling av senare marknadsled. Ekonomiska effekter: Utvecklingen av nya produkter och tjänster kommer att stimulera produkt-
och processinnovation och därmed få en långsiktig inverkan på den europeiska
industrin. Fullständig kontinuitet i Copernicustjänsterna skulle avsevärt
förbättra möjligheterna att främja industrins konkurrenskraft och utvecklingen
av ekonomiskt livskraftiga företag. Miljöpåverkan: Tillgången
på lång sikt till Copernicustjänster stöder målet att Europa ska spela en
viktig roll när det gäller klimatförändringarna. Det kommer också att
säkerställa ett verkligt partnerskap i det globala systemet av jordobservationssystem
(Geoss). Sociala konsekvenser: Nya arbetstillfällen skulle skapas, inte bara inom satellitindustrin
och inom FoU, utan också i företag som är kopplade till utvecklingen av ny
teknik för jordobservation samt tillhörande industrier och tjänster. Än
viktigare är att ett hållbart engagemang kommer att underlätta utvecklingen av
tjänsterna i senare led, där effekterna på sysselsättningen skulle vara
betydande. 1.4.4. Indikatorer för bedömning av
resultat och verkan Hur väl målen uppnås kommer att mätas med
hjälp av följande indikatorer: a) Uppgifter och information med mervärde
som tillgängliggjorts i enlighet med leveranskraven för den servicenivån. b) Användning av data och information, mätt
som utvecklingen av antalet användare, mängden lästa data och
mervärdesinformation samt spridningen i medlemsstaterna. c) Marknadspenetration och konkurrenskraft
för de europeiska operatörerna i senare led. Särskilda verktyg kommer att införas för att
regelbundet mäta dessa parametrar, framför allt genom att inkludera särskilda
krav i de delegeringsavtal och/eller kontrakt som ska upprättas med aktörer.
Särskilda studier kommer att göras i flera viktiga skeden i programmet för att
mäta graden av nöjdhet hos (eventuella) användare, marknadspenetrationen och effekten
av Copernicus på konkurrenskraften hos sektorerna i senare led. Dessutom kan det förväntas att en stor del av
genomförandet av programmet delegeras till tredjeparter. Delegeringsavtalen
kommer att innehålla mål och indikatorer som gör det möjligt att övervaka
operatörernas resultat. Dessa indikatorer kommer även att användas för den
övergripande bevakningen av programmet. De inbegriper följande: –
Upprättande på operativ nivå av de sex tjänsterna,
som alla ska vara operativa senast 2017. –
Leverans i överensstämmelse med budgetramen och
planeringen av servicedata enligt delegeringsavtal och/eller avtal med aktörer. –
Antalet användare av tjänsterna och hur nöjda de
är. –
Utvecklingen av sektorn i senare led som använder
Copernicusdata och Copernicusinformation. –
Uppskjutning och utnyttjande av de planerade
satelliterna eller instrumenten, inklusive leverans i rätt tid av
observationsdata i lämpligt format till de identifierade användarna, enligt den
planering som ska överenskommas i det dokument där långtidsprognoserna för
rymdkomponenten avhandlas. –
Fastställande och utveckling inom budgetramen samt
planering av nya satelliter och tillhörande marksegment, enligt
långtidsprognoserna och det delegeringsavtal som ska upprättas med ESA. 1.5. Motivering till förslaget
eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på
kort eller lång sikt Otillförlitlig information om jordens
tillstånd för offentliga användare EU, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och
deras respektive medlemsstater har under de senaste 30 åren gjort betydande
FoU-utvecklingsinsatser inom jordobservation för att utveckla infrastrukturen
och föroperativa jordobservationstjänster. Många av de jordobservationstjänster
som finns i Europa är dock otillräckliga, eftersom det fortfarande finns
brister i infrastrukturen och det inte finns några garantier för att tjänsterna
kommer att vara tillgängliga på längre sikt. Data som tillhandahålls via de
befintliga tjänsterna omfattar inte samtliga de parametrar som beslutsfattare
behöver[17]
eller tillhandahålls inte kontinuerligt och på ett varaktigt sätt, i synnerhet
eftersom tjänstens livstid eller den underliggande observationsinfrastrukturen
är begränsad av budgetskäl och/eller tekniska skäl. Om inte detta problem
åtgärdas får det stora konsekvenser på både kort och lång sikt. På kort sikt
kommer till exempel inga kartor att vara tillgängliga för civilskyddet vid
naturkatastrofer och på längre sikt kommer beslutsfattarna inte att förfoga
över uppgifter om klimatförändringarna. Investeringar i senare led i riskzonen Copernicusprogrammet finansierar på grundval
av förordningen om den inledande driftsfasen under perioden 2011–2013 ett antal
operativa verksamheter. Med det nuvarande programmet, som omfattar den
inledande driftsfasen, har ett första steg tagits i riktning mot ett
jordobservationssystem. Det är dock fortfarande begränsat i tid (dvs.
2011–2013). Denna risk för störningar utgör ett stort
problem både för slutanvändare som offentliga myndigheter och för
tjänsteleverantörer i senare led, eftersom de troligen inte kommer att satsa på
omogna högriskmarknader och dessutom skulle ha ytterligare svårigheter med att
anskaffa kapital. Innovationspotentialen i riskzonen Störningar skulle också innebära att
FoU-investeringar inte omsätts i innovation. Därför kommer möjligheten att
frigöra den innovationskapacitet som är kopplad till Copernicus, som främst är
en tjänst med anknytning till innovation, inte att utnyttjas. Detta skulle vara
olyckligt, särskilt mot bakgrund av att EU:s innovationspolitik borde vara mer
inriktad på tjänstesektorn, som olika studier visar[18]. Konsekvenser för sysselsättningen Slutligen är satellittillämpningssystem den
huvudsakliga inkomstkällan för den europeiska rymdindustrin
(3,1 miljarder euro), och detta är det största exportområdet (med
1,13 miljarder euro)[19].
Ett av de två mest betydande segmenten när det gäller inkomster är
jordobservation (t.ex. Copernicus Sentinelsatelliter). För närvarande står
jordobservationssystemen för omkring 30 % av den europeiska rymdindustrins
totala inkomster. Förutom denna direkta inverkan på branschens försäljning
påverkar Copernicus konkurrenskraften och lönsamheten i den europeiska
rymdrelaterade tillverkningsindustrin på ett väsentligt sätt. Export och handel
är i hög grad beroende av sektorns relativa konkurrenskraft. Därför skulle
effekterna av Copernicus på sysselsättningen inom sektorn bli betydande med
uppskattningsvis 35 000 arbetstillfällen under perioden 2015–2030. 1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på
unionsnivå Den rättsliga grunden för det europeiska
jordobservationsprogrammet (Copernicus) är artikel 189 i EUF-fördraget,
som gör det möjligt för EU att utveckla sitt eget rymdprogram. I artikel 2
i förordning 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och
dess inledande driftsfas finns en förteckning över den verksamhet som ingår i
programmet. Dessutom är det ett strategiskt mål för Europa 2020-strategin att
Copernicus ska ge resultat. Ansvaret för finansiering av driften och
ersättningen av den rymdinfrastruktur som tagits fram med EU-medel och
mellanstatliga medel kan inte axlas enbart av de enskilda medlemsstaterna på
grund av kostnaderna. Inom området rymdbaserade observationer för operativ
meteorologi har de europeiska länderna samlat sina resurser för att utveckla
och utnyttja meteorologiska satelliter inom Eumetsat (European Organisation
for the Exploitation of Meteorological Satellites). EU-länderna har också
tagit fram demonstrationsmodeller av miljösatelliter genom Europeiska
rymdorganisationen (ESA) eller sina nationella rymdorgan. De kunde dock inte
finna något sätt att samarbeta kring finansieringen av långvariga operativa
program inom miljöövervakning vilka liknar de som finns inom meteorologi. Det
framstår som alltmer avgörande att kunna bedriva sådana observationer utan avbrott,
med tanke på det ökande politiska trycket på myndigheterna att fatta
välgrundade beslut inom miljö, säkerhet och klimatförändringar samt behovet att
följa internationella överenskommelser. För tjänster med alleuropeisk eller
internationell omfattning kan medlemsstaterna inte i tillräckligt hög grad nå
målet för den föreslagna åtgärden, eftersom medlemsstaternas resurser behöver
samlas på EU-nivå. Tillhandahållandet av andra tjänster (t.ex. kartor för
nödsituationer eller ämnesuppdelade markövervakningskartor av begränsad
geografisk omfattning) kan bättre uppnås på EU-nivå av två anledningar. För det
första kan en enhetligare, centraliserad förvaltning av indata från rymd- eller
jordbaserade källor skapa stordriftsfördelar. För det andra skulle ett tillhandahållande
av jordövervakningstjänster på nationell nivå som inte samordnas leda till
dubbelarbete och försvåra eller till och med omöjliggöra övervakningen av
tillämpningen av EU:s miljölagstiftning enligt tydliga, objektiva kriterier. Om
de uppgifter som sammanställs på nationell nivå inte är jämförbara blir det
omöjligt för kommissionen att avgöra om miljölagstiftningen verkligen iakttas
korrekt i alla medlemsstater. Dessutom innebär åtgärder på EU-nivå
stordriftsfördelar och därigenom bättre valuta för det allmännas pengar.
EU-åtgärder tillför alltså ett tydligt mervärde. 1.5.3. Erfarenheter från liknande
försök eller åtgärder Detta förslag bygger på erfarenheter under
utvecklingen av Copernicus som ett forskningsinitiativ under de senaste tolv
åren och den inledande driftsfasen under perioden 2011–2013. Dessa erfarenheter
visar att det fortfarande krävs forskningsstöd för att Copernicus ska kunna
fortsätta att utvecklas, men att det nu även är nödvändigt att stödja
jordobservationstjänster och driften av satelliter om man ska kunna dra full
nytta av de investeringar som gjorts och tillgodose ovannämnda behov. 1.5.4. Förenlighet med andra
finansieringsformer och eventuella synergieffekter Under driftsfasen kommer Copernicus att kunna
tillhandahålla information till beslutsfattare, offentliga myndigheter, företag
och Europas medborgare. Detta innebär att Copernicus, som en självständig
EU-ledd informationskälla, ska stödja alla EU:s berörda politikområden,
instrument och åtgärder där kunskap om hur vår planet förändras är av största
vikt. Följande exempel på Copernicus bidrag till
EU:s politik på andra områden kan ges: Internationellt samarbete: En utvidgning av
Copernicustjänsterna till Afrika är ett konkret bidrag till EU:s
utvecklingspolitik. Satellitbaserad jordobservation medger exempelvis
övervakning av grödor under jordbrukssäsongen och utveckling av ett system för
tidig varning för livsmedelssäkerhet som kan användas i utsatta regioner
världen över. Dessutom kan vissa Copernicustillämpningar förse beslutsfattarna
med information om naturresurser i Afrika. Transportpolitik: Genom att optimera fartygsrutterna kan
Copernicus havstjänst minimera bränsleförbrukning och utsläpp. Miljöpolitik: Copernicustjänsterna tillhandahåller
systematiska eller periodiskt återkommande information i olika skala som är
nödvändiga för kontinuerlig övervakning av miljön till havs, i atmosfären och
på land. I detta sammanhang kan miljöbilder som samlats in genom Copernicus ge
underlag för att övervaka målen i den nya europeiska strategin för biologisk
mångfald, eller som ett instrument för övervakning av sådana resurser som trä,
vatten, mineraler, mark, luft (kvalitet) och många andra används effektivt på
europeisk och global nivå. Humanitärt bistånd: Copernicustjänsterna spelar också en
viktig roll vid katastrofhantering både inom och utanför EU, genom att
tillhandahålla uppdaterad information som är avgörande för beslutsfattare,
driftsplanerare och folk ute på fältet. Energi: Copernicus kan ge Europa en tillförlitlig
informationskälla för solenergi och bidra till övervakningen av
kärnvapenspridning eller avveckling av kärnanläggningar. Regionalpolitik: På EU-nivå erbjuder Copernicus
markövervakningstjänst harmoniserade produkter som avser landtäcket och
förändringar av landtäcket. Denna information är viktig i samband med
markanvändning och urbaniseringspolitik. Klimatförändringspolitiken: Det finns flera
Copernicustjänster som berör klimatrelaterade frågor, t.ex. skogsövervakning
och information om markkol, övervakning av havs- och isnivåerna samt analys av
växthusgaser och flöden. Säkerhet: Copernicus kan bidra till gränsövervakningen och
havsövervakningen. I detta sammanhang har GD Energi och transport och GD
Inrikes frågor inrättat ett nära samarbete sedan 2008. Jordbruk: Copernicus skulle kunna bidra till att förbättra
snabb och tillförlitlig övervakning av användningen av jordbruksmark och av hur
den förändras på europeisk, nationell och regional nivå, genom att tillhandahålla
gemensamma metoder och indikatorer som täcker såväl olika tidsperioder som
olika geografiska och tematiska områden. Den gemensamma jordbrukspolitiken
skulle kunna använda Copernicus för att övervaka arealuttagspolitiken. Havsrelaterad politik: Copernicus bidrar till förståelsen
av havet, dess dynamik och dess påverkan på klimatförändringarna.
Tillämpningarna på detta område omfattar följande: Sjöfartsskydd, oljeutsläpp,
förvaltning av marina resurser, klimatförändringar, säsongsmässiga prognoser,
kustverksamhet, isövervakning och vattenkvalitet. 1.6. Tid under vilken åtgärden
kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen: þ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad
tid –
þ Förslaget eller initiativet ska gälla från 2014 till 2020. –
þ Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2020. ¨ Förslag eller initiativ som pågår under
en obegränsad tid –
Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ –
beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå. 1.7. Planerad metod för
genomförandet[20] þ Förvaltningen sköts direkt av kommissionen. þ Indirekt förvaltning genom delegering till –
¨ genomförandeorgan –
þ byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[21] –
þ nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts
uppgifter som faller inom offentlig förvaltning –
¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda
åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som
anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i
budgetförordningen ¨ Delad förvaltning
med medlemsstaterna ¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer þ Internationella organisationer. Vid fler än en metod,
ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”. Anmärkningar: Copernicus bygger på tillgänglig kapacitet i
Europa, vilket innebär att man undviker onödigt dubbelarbete och istället söker
efter synergier mellan befintliga nationella eller internationella resurser.
Dessutom anses det att kommissionen varken har den interna arbetskraft eller
det kunnande som krävs för att ensam förvalta detta komplexa operativa system
bestående av olika system. I linje med målet att förenkla och förbättra
genomförandet av EU:s utgiftsprogram föreslås därför att stora delar av
programmet ska genomföras indirekt enligt artikel 58 i budgetförordningen,
genom delegering av befogenheter till ett antal relevanta organ på respektive
områden. Med hjälp av delegeringsavtal kommer kommissionen även i
fortsättningen att ansvara för programmet, men genomförandeansvaret kommer att
överföras till ett antal operatörer. Kommissionen kommer, med stöd av kommittén
och oberoende experter, att inrikta sig på att fastställa programbesluten på
hög nivå och övervaka genomförandet. Operatörerna kommer att ombes lämna in
årliga arbetsprogram och årliga verksamhetsrapporter tillsammans med
revisionsintyg. Fram till 2013 samfinansierades utvecklingen
av rymdkomponenten mellan EU och ESA genom ett bidrag till ESA:s program för
GMES rymdkomponenter (GSC) från sjunde ramprogrammets rymdforskningsdel och det
europeiska jordövervakningsprogrammet enligt förordningen om det europeiska
jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas. Kommissionen
har på EU:s vägnar bidragit med en tredjedel av den totala budgeten för ESA:s
program för det europeiska jordövervakningsprogrammets rymdkomponenter, dvs.
cirka 780 miljoner euro av totalt 2,4 miljarder euro. I
detta syfte upprättades 2008 ett delegeringsavtal mellan EU, företrädd av
kommissionen, och ESA. Detta avtal upprättades inom ramavtalet mellan EU och
ESA. Eftersom ESA har en unik sakkunskap och är det enda organet för
forsknings- och utvecklingsverksamhet i fråga om rymdrelaterade program på
europeisk nivå, föreslås det att ESA även i fortsättningen ska få sköta
utvecklingsarbetet inom Copernicus, dvs. utformning, konstruktion och
upphandling av satelliter och tillhörande marksegment. Det anses att ESA kan
fortsätta att samfinansiera utvecklingsverksamheten, särskilt när det gäller
utvecklingen av en ny generation satelliter, till skillnad från när det gäller
upphandlingen av enheter som är repliker av redan utvecklade enheter. Det föreslås även att driften av den
utvecklade infrastrukturen ska anförtros både till ESA och till Eumetsat. ESA
kommer att ansvara för driften av satellitsystemen Sentinels 1 och 2 samt för
arbetet med marksegmentet av Sentinel 3. ESA har utformat och samordnat
utformningen och upphandlingen av marksegmentet och har erfarenhet av många
vetenskapliga uppdrag, och har därför goda förutsättningar att hantera dessa
uppgifter. Eumetsat kommer att ansvara för driften av satelliter och instrument
som är särskilt relevanta för atmosfäriska och marina ändamål, som ligger
mycket nära och ofta är identiska med dess eget kompetensområde. Det bör
påpekas att det europeiska jordövervakningsprogrammets satellitsystem Sentinels
4 och 5 är instrument som finns ombord på Eumetsat egna satelliter. Dessutom
kommer mottagningen, behandlingen och spridningen av data till största delen
att ske med hjälp av Eumetsats kapacitet att kombinera flera uppdrag. Båda organisationerna
kommer att ansvara för åtkomst och tillhandahållande av observationer från
deltagande uppdrag på sina respektive sakkunskapsområden. En av de viktigaste produkterna av
marktjänsterna är en heltäckande och aktuell bedömning av landtäcket och förändringar
i landtäcket. Corine Land Cover har tillhandahållit tidsserier innehållande
data om landtäcket och markutnyttjandet på hela den Europeiska kontinenten
sedan 1990. Detta möjliggör övervakning av ändringar i jordytan som uppstår
genom samverkan mellan både naturliga processer och mänsklig verksamhet. Sedan
1994 är det Europeiska miljöbyrån som genomför Corine. Europeiska miljöbyrån är
ett organ inom Europeiska unionen vars uppgift är att erbjuda god, oberoende
information om miljön för dem som ägnar sig åt att utveckla, anta, genomföra
och utvärdera miljöpolitik, och även för allmänheten. Europeiska miljöbyrån
ansvarar också för samordningen av det europeiska nätverket för
miljöinformation och miljöövervakning (Eionet), där nationella experter bidrar till
insamlingen och valideringen av miljödata. Under det europeiska
jordövervakningsprogrammets inledande driftsfas (2011–2013) har samordningen av
de alleuropeiska och lokala aspekterna av marktjänsten skötts av Europeiska
miljöbyrån och genomförts på ett centraliserat sätt, med upphandling via ram-
och tjänstekontrakt för tjänsteleverantörerna och decentraliserat genomförande
med hjälp av bidragsavtal med nationella programkontor som är Europeiska
miljöbyråns direkt berörda parter. Det bör dessutom påpekas att marktjänsten
till stor del består av mätningar på plats och geografiska referensdata.
Europeiska miljöbyrån har goda förutsättningar att sköta sina uppgifter genom
nationella miljö- och/eller kartorgan. Det måste erkännas vilka uppenbara
synergieffekter som kan uppnås mellan Copernicus och Europeiska miljöbyråns
grundläggande ansvarsområden, och vilken unik position miljöbyrån har i sin
egenskap av Eionet-samordnare gentemot de nationella miljöorganen i deras roll
som berörda parter inom Copernicus; därför föreslås det att genomförandet av
dessa två delar av marktjänsten även i fortsättingen ska delegeras till
Europeiska miljöbyrån. Sedan 2008 har arbetet med att inrätta ett
europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) för att stärka kontrollerna av Schengenområdets
yttre gränser pågått, särskilt när det gäller havsgränsen mot söder och
landgränserna mot öster. Eurosur kommer att ge medlemsstaterna en gemensam
teknisk (infrastruktur) och operativ ram (arbetsflöde) för att öka
medvetenheten om den situation som råder vid deras yttre gränser och öka
reaktionsförmågan hos de nationella myndigheter i medlemsstaterna som övervakar
EU:s gränser. Ett av de mål man kommit överens om är att inrätta en gemensam
tillämpning av övervakningsverktygen (satelliter, obemannade luftfartyg,
aerostater osv.) med Frontex som stöd. Frontex är den Europeiska byrån för
förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna för Europeiska
unionens medlemsstater. Den främjar, samordnar och utvecklar gränskontrollen i
Europa. När det gäller säkerhetstjänstens gränskontroll är ett aktivt samarbete
med Frontex av avgörande betydelse. Frontex har deltagit i alla projekt inom
sjunde ramprogrammet där detta förberetts, liksom andra liknande projekt inom
sjunde ramprogrammets delområde säkerhet. Det bör påpekas att Frontex behov av
att förlita sig på det europeiska jordövervakningsprogrammet/Copernicus för
dessa verksamheter erkänns i kommissionens förslag till förordning om Eurosur[22]. Det föreslås därför att
genomförandet av denna programdel ska delegeras till Frontex. När det gäller säkerhetsövervakning till havs
föreslås att genomförandet av detta ska delegeras till Europeiska
sjösäkerhetsbyrån. Faktum är att Europeiska sjösäkerhetsbyråns mandat omfattar
ett visst ansvar för sjösäkerhet och en skyldighet att bistå kommissionen i
verksamhet med anknytning till detta. Europeiska sjösäkerhetsbyrån har en
allmänt erkänd sakkunskap när det gäller genomförandet av CleanSeaNet, ett
operativt program för sjösäkerhet som är beroende av jordobservation. Den
deltar också aktivt i flera FoU‑projekt som sysslar med att förbereda
Copernicus säkerhetstjänst. 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om övervakning
och rapportering Ett övervakningssystem kommer att införas för
att garantera att tjänsterna håller högsta möjliga kvalitet och att resurserna
används så effektivt som möjligt. Övervakningen kommer att löpa under hela
programmets giltighetstid Det kommer att bygga på regelbundna rapporter från
genomförandepartnerna. 2.2. Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1. Risker som identifierats Alla risker med programmet kommer att
registreras i ett centralt register. Till varje risk knyts en sannolikhetsgrad
och en inverkansklassificering. Riskregistret kommer också att innehålla en
förteckning över åtgärder som kan minska sannolikheten för att risken
förverkligas. Riskerna är klassificerade i följande kategorier: Tekniska risker: T.ex. satellitnavigering bygger på den
senaste, oprövade tekniken, vars specifikationer hela tiden utvecklas. Industriella risker: I uppbyggnaden av denna infrastruktur
deltar många industriaktörer i flera länder, som måste samordnas effektivt så
att deras arbete utmynnar i tillförlitliga, helt integrerade system, särskilt
ur säkerhetshänseende. Marknadsrisker: Det som måste undvikas är att den tekniska
prestandan blir lägre än vad som utlovats och får en negativ effekt på
användarna och att infrastrukturen inte används som en följd av detta. Förseningsrisker: Alla förseningar av genomförandet skulle
äventyra möjligheterna. Styrningsrisk: Styrningen av programmen kräver att olika
enheter arbetar tillsammans, och därför måste en tillräcklig stabilitet och
organisationsnivå garanteras. Dessutom måste meningsskiljaktigheter mellan de
olika berörda aktörerna beaktas i flera viktiga frågor. Här bör man överväga
viss riskdelning, bl.a. av ekonomiska risker och säkerhetsrisker, mellan de
aktörer som har bäst möjligheter att bära dem. Dessutom kommer programbudgeten till största
delen att genomföras med indirekt förvaltning, genom delegeringsavtal och, i
marginell mån, genom centraliserad förvaltning där kommissionen kommer att
använda sig av ekonomiska bidrag och offentlig upphandling. Riskerna skiljer
sig från varandra beroende på vilken typ av utgift som avses. Vid revisioner
som Europeiska revisionsrätten genomfört och vid kommissionens egna
efterhandsrevisioner har man upptäckt följande huvudsakliga risker, som också
skulle kunna gälla det nya programmet: För delegeringsavtal: De huvudsakliga riskerna
gäller stödberättigande för operatörerna (företag med vilka kommissionen ingår
delegeringsavtal), avtalsvillkor (att kommissionens krav finns med i
avtalshandlingarna), korrekta förfaranden (underlåtenhet att följa de
förfaranden som kommissionen föreskrivit) och resultat (bristande uppfyllelse
av förutbestämda mål). Dessa risker kommer att analyseras mot
bakgrund av följande faktorer: Viktiga delar av förvaltnings- och kontrollförfarandena
genomförs av operatörerna. Kommissionen måste i stor utsträckning förlita sig på operatörernas
förvaltnings- och kontrollsystem. Det är viktigt att garantera tillräckliga kontroller och
tydliga ansvarsområden för alla berörda parter. För ekonomiska bidrag: De komplicerade
reglerna för stödberättigande kostnader och vissa stödmottagares (små och
medelstora företag) begränsade ekonomiska expertis kan medföra en hög risk för
att kostnaderna inte redovisas på korrekt sätt (t.ex. indirekta kostnader och
kostnader för utrustning). Det faktum att det inte finns en komplett
databas med uppgifter om stödmottagare, projekt och redovisade kostnader gör
det svårt att upptäcka stödmottagare som medför en risk, eventuella
kostnadsersättningar som begärts två gånger eller andra oriktigheter, och
bedrägeribekämpningen blir därför ineffektiv. För offentlig upphandling: Fel som inte
upptäcks eller oklarheter i anbud och anbudsspecifikationer som inte rättas
till kan leda till att kontrakten inte fullgörs på korrekt sätt. 2.2.2. Planerade kontrollmetoder Olika kontrollmetoder planeras för de olika
risker som anges ovan. 2.2.2.1. Delegeringsavtal Uppgifter om internkontrollsystemen Man planerar att inrätta ett förvaltnings- och
kontrollsystem på grundval av följande: Förhandsbedömning av operatören. Riskbaserad övervakning, även på grundval av
standardiserad redovisning. Förebyggande åtgärder i form av lämpliga krav angående
stödberättigande, avtalsvillkor, förfaranden och resultat. Avtalsvillkor om påföljder som gör det möjligt att vidta
korrigerande åtgärder om det i samband med genomförandet begåtts fel som gäller
kraven angående stödberättigande, avtalsvillkor, förfaranden och resultat. Förhandskontroller av utbetalningarna från
generaldirektoratet till operatörens förvaltningskonto. Samordning av ränteåtgärder. Medverkan i förvaltningen. Rätt att i revisionssyfte få tillgång till uppgifter från
operatörer, underförmedlare och slutliga stödmottagare. En fullständig verifieringskedja som omfattar alla led i
genomförandet. Granskning av regelefterlevnad och effektivitetsrevisioner
av kommissionens tjänstemän. Åtgärder för att bygga upp säkerhet med beaktande av det
system för internkontroll och internrevision som tillämpas av operatörerna och
underförmedlarna, och som svarar mot kraven angående stödberättigande,
avtalsvillkor, förfaranden och resultat. Kontroll av årsredovisningar av externa revisorer. Årliga revisionsförklaringar från operatörerna. Kontrollen av att förfarandena fungerar som de
ska kommer att ske genom följande olika informationskanaler: Ledningens kännedom om generaldirektoratets
internkontrollsystem, baserad på deras dagliga arbete och erfarenheter. Generaldirektoratets formella kontroll-,
uppföljnings- och övervakningssystem. Resultaten av den årliga översynen av
internkontrollstandarderna (de grundläggande kraven har uppfyllts fullt ut). Resultaten av riskbedömningen. Förhands- och efterhandskontroller, inklusive rapportering
om undantag eller brister i internkontrollen. Resultaten från generaldirektoratets externa finansiella
revisioner. Revisioner och rådgivningsarbete som utförts av
generaldirektoratets enhet för internrevision. Utvärderingar av programmen av externa
utvärderare. Revisioner som genomförts av enheten för
internrevision, tjänsten för internrevision eller revisionsrätten kommer att ge
ytterligare uppgifter om kontrollsystemens lämplighet. Uppskattning av kostnader för och fördelar
med de kontroller som förutsätts enligt kontrollsystemet De planerade kontrollerna anses i stort
överensstämma med definitionen av internkontroll i COSO-modellen, dvs. att
internkontroll är en process som är avsedd att ge rimliga garantier för
måluppfyllelse i fråga om transaktionernas effektivitet och ändamålsenlighet,
tillförlitligheten i finansiell rapportering och efterlevnaden av gällande
lagar och förordningar. Kostnaderna för kontrollerna uppskattas med hjälp av en
övergripande metod som omfattar alla insatser som direkt eller indirekt är
relaterade till kontrollen av rättigheterna för operatörerna och uppgifternas
korrekthet. Om möjligt är kontrollerna specificerade för de olika skedena i
förvaltningen och överensstämmer med beskrivningen av det planerade
kontrollsystemet. Bland de justeringar man gör för att beakta de
förändringar som det nya förslaget väntas föra med sig finns bl.a. uppgifterna
för samordningen av ränteåtgärder och ytterligare avtalsvillkor om påföljder
som gör det möjligt att införa korrigerande åtgärder om kraven inte har följts
vid genomförandet. Bedömning av förväntad risk för
överträdelser av de gällande reglerna Inom det planerade kontrollsystemet kommer den
förväntade risken för överträdelser (definierad som förväntad risk för fel vad
gäller lagligheten och korrektheten på transaktionsnivå) att vara under
2 % sett över flera år, dock till en lägre kostnad tack vare att de nya
åtgärder som vidtagits minskar riskerna både när det gäller frekvens och
konsekvenser. Felfrekvensen förväntas minska tack vare att
de gällande reglerna och SMART-kraven förtydligas, att avtalsvillkoren om
påföljder stärks och att räntorna samordnas i högre utsträckning. En mindre del av programmets budget kan komma
att genomföras genom direkt centraliserad förvaltning (se nedan) genom bidrag
och offentlig upphandling. 2.2.2.2. Bidrag Uppgifter om internkontrollsystemen Den befintliga ramen för internkontroll bygger
på kommissionens internkontrollstandarder, förfaranden som gör det möjligt att
välja ut de bästa projekten och använda dem som grund för lagstiftningsarbete,
förvaltning av projekt och kontrakt under projektens hela livscykel,
förhandskontroller av ersättningskrav, inklusive revisionsintyg,
förhandsattestering av metoderna för kostnadsberäkning, efterhandsrevisioner
och efterhandskorrigeringar samt utvärdering. Dokumentationen vid anbudsinfordringar
innehåller detaljerade uppgifter om reglerna för bidragsberättigande och de
vanligaste felen när det gäller personalkostnader. Bidragsmottagarna uppmanas
att redan vid förslagsinlämningen lämna tillräckligt detaljerade uppgifter om
beräknade kostnader så att man kan göra förhandskontroller och upptäcka
eventuella fel och missförstånd samt om nödvändigt anpassa bidragsavtalet eller
ändra genomförandet av det. Detta kommer att öka den rättsliga säkerheten för
bidragsmottagarna och minska risken för fel. Efterhandskontroller kommer att göras för att
fastställa den genomsnittliga felfrekvens som kommer att kvarstå, trots
utbildning, förhandskontroller och korrigeringar. Programmets strategi för
efterhandsrevision kommer att grunda sig på den finansiella revisionen av
transaktioner enligt den statistiska urvalsmetoden MUS (Monetary Unit
Sampling), kompletterat med ett riskbaserat urval. Strategin för
efterhandsrevision kommer i fråga om laglighet och korrekthet att kompletteras med
en operativ utvärdering och bedrägeribekämpningsstrategin. Uppskattning av kostnader för och fördelar
med de kontroller som förutsätts enligt kontrollsystemet Det måste finnas balans mellan att å ena sidan
göra programmet mer attraktivt genom att minska kontrollbördan för
bidragsmottagarna (ökat förtroende och risktagande genom ökad användning av
standardbelopp, schablonbelopp och enhetskostnader) och att å andra sidan
garantera att felfrekvensen är så låg som möjligt. Generaldirektoratet för näringsliv kommer att
upprätta ett kostnadseffektivt internkontrollsystem som ska ge rimliga
garantier för att felrisken årligen ligger på 2–5 % under den fleråriga
utgiftsperioden. Det slutliga målet är att uppnå en kvarstående felfrekvens som
ligger så nära 2 % som möjligt då de fleråriga programmen avslutas, när
budgetkonsekvenserna av alla revisioner, korrigeringar och
återhämtningsåtgärder har beaktats. Revisionsstrategin har som mål att ge en
rättvis och tillförlitig bild av felrisken och att effektivt undersöka alla
tecken på bedrägeri. Att förslagen kontrolleras innan bidragsavtalen
undertecknas och att reglerna för bidragsberättigande tydliggörs bör inte
förlänga upphandlingen. De delegerade utanordnarna ska varje år rapportera om
kontrollernas kostnader och fördelar och kommissionen ska inom ramen för
halvtidsutvärderingen rapportera till den lagstiftande myndigheten om vilken
nivå på efterlevnaden man kan uppnå. Bedömning av förväntad risk för
överträdelser av de gällande reglerna A. Befintliga felkällor Baserat på de resultat som uppnåtts så här
långt har återkommande fel hittats inom följande områden: Personalkostnader – att man kräver utbetalning av
genomsnittliga kostnader eller budgeterade kostnader (snarare än faktiska
kostnader), att man inte registrerar den tid som man ägnat åt programmet, att
man fakturerar icke bidragsberättigande utgiftsposter (kostnader för företagets
ägare/ledare). Övriga direkta kostnader – vanliga fel är bl.a. att
man ingår underleverantörsavtal utan förhandstillstånd eller utan att
respektera reglerna om kostnadseffektivitet. Indirekta kostnader – i många fall är de indirekta
kostnaderna en fast procentandel av de direkta kostnaderna och felen i de
indirekta kostnaderna är således proportionerliga till felen i de direkta kostnaderna. B. Föreslagna förenklingar Programmet kommer att kunna dra fördel av
förenklingsåtgärderna i treårsöversynen av budgetförordningen. Kommissionen
kommer att utnyttja möjligheten att anta förenklingsåtgärder bl.a.
standardiserade enhetskostnader för ägare/ledare av små och medelstora företag
eller schablonbelopp för personalkostnader, i enlighet med de
räkenskapsprinciper som bidragsmottagarna normalt sett tillämpar. C. Möjligheten att förbättra efterlevnaden
genom ändrade kontroller Utgångspunkten är status quo, baserat på de
bidragsrevisioner rörande sjunde ramprogrammet som hittills genomförts. Man kan
dock anta följande: Bidragsmottagarna inom det framtida Copernicusprogrammet
liknar dem som deltog inom sjunde ramprogrammet. En tredjedel av felkällorna kommer att vara samma som
beskrivs i punkt B. Mot bakgrund av dessa antaganden förväntas
förenklingsåtgärderna i budgetförordningen minska felfrekvensen. Tydliggörandet
av reglerna för bidragsberättigande i förhand förväntas minska felen ytterligare. Slutsats: Alla de åtgärder som avses
ovan har som slutgiltigt mål att uppnå en kvarstående felfrekvens som ligger så
nära 2 % som möjligt i slutet av livscykeln. Detta scenario baseras på antagandet att
förenklingsåtgärderna inte kommer att ändras i något väsentligt avseende under
beslutsprocessen. 2.2.2.3. Offentlig upphandling Ramen för internkontroll, som bygger på
kommissionens internkontrollstandarder, på de offentliga
upphandlingsförfarandena för urval av det bästa förslaget och på kontraktsförvaltning
under hela projektets eller kontraktets löptid samt förhandskontroll av
fakturor och utbetalningar, ska förhindra att den slutliga felfrekvensen
överstiger 2 %. 2.3. Åtgärder
för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga
eller planerade) Inom ramen för kommissionens strategi mot
bedrägerier[23]
och med stöd från Olaf och dess nätverk för förebyggande och upptäckt av
bedrägerier (FPDNet) har generaldirektoratet för näringsliv utvecklat en egen
strategi för bedrägeribekämpning med åtgärder för att förebygga och upptäcka
bedrägerier och oriktigheter, såväl internt som hos bidragsmottagare och
uppdragstagare. Strategin för bedrägeribekämpning kommer att uppdateras varje
år. Enligt GD Näringslivs bedrägeribekämpningsstrategi
ska man när det gäller bidrag upprätta ett centralt register över alla
bidragsmottagare (samordnare, partner, underleverantörer och andra aktörer) och
projekt (rapporter och kostnadsdeklarationer). Denna databas kommer, i kombination
med det planerade förvärvet av ett kraftfullt verktyg för dataanalys för att
upptäcka tecken på bedrägeri eller varningssignaler (röd flagg), att förbättra
kontrollfunktionerna och möjligheterna till revision väsentligt. För att öka kunskaperna om och kapaciteten för
förebyggande och effektiva kontroller kommer man enligt GD Näringslivs
bedrägeribekämpningsstrategi att erbjuda särskild utbildning och
informationsmaterial. En kontrollstrategi för utvärdering av bidragsmottagarnas
finansiella och tekniska kapacitet kommer att utvecklas och genomföras där
registreringar i it-verktyg och flaggning för förhands- och
efterhandsrevisioner ska ingå; bidragsmottagarna kommer därefter att delas in i
riskkategorier utifrån bedrägeriindikatorer. Dessutom kommer man att utveckla förfaranden
och riktlinjer för riskbaserade efterhandsrevisioner med inriktning på
potentiella fall av bedrägerier och oriktigheter. Denna strategi för
bedrägeribekämpning kommer också att vara bättre anpassad till
internkontrollstandarderna, i synnerhet riskbedömningen, och till
bedrägeribekämpningsstrategier från andra generaldirektorat och underordnade
enheter. 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den
fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel Befintliga budgetrubriker (även kallade
”budgetposter”) som föreslås Redovisa de
berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan
rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag Nummer [Beteckning….] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen [1] || 02010404 — Stödutgifter för europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus) || Icke-diff. || JA || NEJ || JA || NEJ [1] || 020601 – Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus) || Diff. || JA || NEJ || JA || NEJ [1] || 020602 – Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)) || Diff. || JA || NEJ || JA || NEJ 3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den
beräknade inverkan på utgifterna Miljoner
euro (avrundat till tre decimaler) Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 1 || Smart tillväxt för alla GD Näringsliv || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 || TOTALT Driftsanslag || || || || || || || || || 020601 || Åtaganden || (1) || 58,500 || 179,721 || 189,426 || 197,952 || 208,610 || 283,691 || 210,291 || || 1 328,191 Betalningar || (2) || 29,215 || 195,417 || 188,779 || 197,673 || 207,871 || 266,906 || 231,030 || 11,300 || 1 328,191 020602 || Åtaganden || (1) || 301,933 || 373,949 || 394,141 || 411,880 || 434,051 || 590,279 || 437,566 || || 2 943,799 Betalningar || (2) || 150,785 || 406,608 || 392,796 || 412,159 || 434,790 || 555,362 || 480,717 || 110,582 || 2 943,799 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[24] || || || || || || || || || 02010404 || || (3) || 2,500 || 2,700 || 2,700 || 2,800 || 2,900 || 2,900 || 3,000 || || 19,500 TOTALA anslag GD Näringsliv || Åtaganden || =1+1a +3 || 362,933 || 556,370 || 586,267 || 612,632 || 645,561 || 876,870 || 650,847 || || 4 291,480 Betalningar || =2+2a+3 || 182,500 || 604,725 || 584,275 || 612,632 || 645,561 || 825,168 || 714,737 || 121,882 || 4 291,480 Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter” Miljoner
euro (avrundat till tre decimaler) || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT GD Näringsliv || Personalresurser || 4 497 || 5 259 || 5 894 || 5 894 || 5 894 || 5 894 || 5 894 || 39,226 Övriga administrativa utgifter || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 2,401 TOTALT GD NÄRINGSLIV || Anslag || 4,840 || 5,602 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 41,627 TOTALA anslag under RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 4,840 || 5,602 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 41,627 Miljoner
euro (avrundat till tre decimaler) || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 || TOTALT TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 367,774 || 561,972 || 592,504 || 618,869 || 651,807 || 883,107 || 657,084 || || 4 333,117 Betalningar || 187,340 || 610,327 || 590,512 || 618,009 || 649,529 || 831,408 || 720,974 || 125,018 || 4 333,117 3.2.2. Beräknad inverkan på
driftsanslagen –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk –
þ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt
följande: Åtagandebemyndiganden
i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Mål || ÅR 2014 || ÅR 2015 || ÅR 2016 || ÅR 2017 || ÅR 2018 || ÅR 2019 || ÅR 2020 || TOTALT SPECIFIKT MÅL nr 1: Copernicustjänster || 58 500,00 || 179,721 || 189,426 || 197,952 || 208,610 || 283,691 || 210,291 || 1 386,688 SPECIFIKT MÅL nr 2: Rymden || 301 934,00 || 373,949 || 394,141 || 411,881 || 434,059 || 590,279 || 437,556 || 2 885,302 TOTALA KOSTNADER || 360,434 || 553,670 || 583,567 || 609,832 || 642,670 || 873,970 || 647,847 || 4 271,990 3.2.3. Beräknad inverkan på de
administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning ¨ Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i
anspråk þ Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk
enligt följande: Miljoner euro (avrundat till tre
decimaler) || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Personalresurser || 4,497 || 5,259 || 5,894 || 5,894 || 5,894 || 5,894 || 5,894 || 39,226 Övriga administrativa utgifter || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 2,401 Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 4,840 || 5,602 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 41,627 || || || || || || || || Belopp utanför RUBRIK 5[25] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Personalresurser || || || || || || || || Övriga administrativa utgifter || 2,500 || 2,700 || 2,700 || 2,800 || 2,900 || 2,900 || 3,000 || 19,500 Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || || || || || || || || || TOTALT || 7,340 || 8,302 || 8,937 || 9,037 || 9,137 || 9,137 || 9,237 || 61,127 3.2.3.2. Beräknat personalbehov –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk –
þ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt
följande: Uppgifterna
ska anges i heltal (eller med högst en decimal) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) 02 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 28 || 34 || 39 || 39 || 39 || 39 || 39 02 01 01 02 (vid delegationer) || - || - || - || - || - || - || - 02 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || - || - || - || - || - || - || - 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter)[26] 02 01 02 01(kontraktsanställda, vikarier och nationella experter – totalt) || 14 || 14 || 14 || 14 || 14 || 14 || 14 02 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga delegerade experter, lokalanställda och utstationerade nationella experter vid delegationerna) || - || - || - || - || - || - || - 02 01 04 yy [27] || - || - || - || - || - || - || - || 0 - || - || - || - || - || - || - || 0 02 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och utstationerade nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || - || - || - || - || - || - || - 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och utstationerade nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || - || - || - || - || - || - || - Annan budgetrubrik (ange vilken) || - || - || - || - || - || - || - TOTALT || 42 || 48 || 53 || 53 || 53 || 53 || 53 Personalbehoven ska
täckas med den personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att
förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet,
om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det
förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för
tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga
om budgetmedel. De nuvarande personalresurserna
(år 2013) är 29 heltidsekvivalenter (17 tjänster som tas upp i
tjänsteförteckningen och 12 tjänster besatta av extern personal): Denna
gradvisa ökning till 53 heltidsekvivalenter (+ 22 tjänster som tas upp i
tjänsteförteckningen och + 2 tjänster besatta av extern personal) bör
täckas in på följande sätt: Efter översynen 2016 av alla befintliga
delegeringsavtal krävs en ny bedömning av de tilldelade resurserna för att
säkerställa att de politiska målen kan uppnås med tillgänglig personal. De
faktiska siffrorna för åren 2016–2019 är preliminära och kan komma att
revideras. –
När det gäller de 22 ytterligare tjänster som tas
upp i tjänsteförteckningen (EPP) skulle 8 tjänster täckas in genom omfördelning
inom direktorat G i GD Näringsliv (en omorganisation planeras: rymdpolitiken
ska slås samman med rymdforskningen och rymdutvecklingen), medan de återstående
4 tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen skulle täckas in genom en
omfördelning inom GD Näringsliv. De återstående 10 tjänster som tas upp i
tjänsteförteckningen ska täckas in genom kommissionens omfördelningspool
och/eller genom utstationerad personal från generaldirektorat som berörs av
Copernicus enligt kommissionens beslut om inrättandet av GMES från 2006 (K
(2006) 673). Ett förslag till ändring av detta beslut kommer att läggas fram. –
När det gäller extern personal kommer 2 ytterligare
heltidsekvivalenter som begärs 2014 att täckas in genom intern omplacering och
om så krävs skulle ytterligare resurser kunna begäras efter 2016 års översyn
och torde beviljas till GD Näringsliv inom ramen för den årliga
anslagstilldelningen. Beskrivning av arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda || – Förbereda och övervaka genomförandet av programmet, bland annat fastställandet av användarnas krav. – Välja delegerade organ. – Förhandla om delegeringsavtal (sexfaldig ökning). – Övervaka delegerade organ (fyrfaldig ökning). – Övervaka genomförandet av budgeten med indirekt förvaltning. – Tillhandahålla rättsliga bedömningar som underlag för politiska beslut. – Se till att föreslagna lösningar överensstämmer med gällande regler. – Sörja för en sund ekonomisk förvaltning och komplettera de finansiella transaktioner som är relaterade till kontraktsförvaltningen. – Vidta de åtgärder som krävs för effektiv kostnadskontroll. – Följa upp internationellt samarbete och förhandla fram internationella avtal. – Övervaka säkerhetsaspekterna av Copernicus. – Upprätthålla förbindelser med medlemsstaterna, i synnerhet när det gäller den jordbaserade komponenten. – Utföra riskbedömning och riskreducering (större risker på grund av finansiell exponering för det ökade anslaget). – Förbindelser med Europaparlamentet och rådet enligt artiklarna 58 och 60–61 i budgetförordningen. – Förebygga bedrägerier och oegentligheter samt upprätthålla kontakter med OLAF och revisionsrätten. – Ta fram en datastrategi och främja dess genomförande hos alla berörda parter. – Främja upptagning hos användarna i medlemsstaterna. Extern personal || Tillhandahålla stöd i samband med de uppgifter som beskrivs ovan. 3.2.4. Förenlighet med den gällande
fleråriga budgetramen –
þ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga
budgetramen –
¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken
i den fleråriga budgetramen –
¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen
utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen[28]
revideras 3.2.5. Bidrag från tredje part –
¨ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller
initiativet –
þ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande: –
¨ Programmet kommer att vara öppet för deltagande av tredjeländer men
ännu har inget formellt avtal slutits. Anslag
i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Totalt Ange vilket organ som bidrar till finansieringen || || || || || || || || TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || || 3.3. Beräknad inverkan på
inkomsterna –
þ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida –
¨ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: –
¨ Påverkan på egna medel –
¨ Påverkan på ”diverse inkomster” Miljoner
euro (avrundat till tre decimaler) Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Tillgängliga anslag för innevarande budgetår || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[29] År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) Artikel …. || || || || || || || || Ange vilka
budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i
diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål. . Ange med vilken metod
inverkan på inkomsterna har beräknats. . [1] COM(2012) 42 final, 8 februari 2012. [2] KOM(2005)
565 slutlig, 10 november 2005. [3] KOM(2008) 748
slutlig, 11 december 2008. [4] KOM(2009)
223 slutlig, 20 maj 2009. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet
(GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1). [5] KOM(2009) 589
slutlig, 28 oktober 2009. [6] EUT C , , s. . [7] EUT C , , s. . [8] KOM(2005) 565 slutlig, 10 november 2005. [9] EUT
L 276, 20.10.2010, s. 1. [10] EUT
L 108, 25.4.2007, s. 1. [11] EUT L
, , s. . [12] EUT
L 298, 26.10.2012, s. 1. [13] EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. [14] Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad
budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB. [15] I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b
i budgetförordningen. [16] COM(2013) 108 final av den 28 februari 2013. [17] Särskilt
har europeiska beslutsfattare för närvarande inte tillgång till information av
tillräcklig kvalitet och som aggregerats på europeisk eller global nivå. [18] Se t.ex. Next generation innovation policy, the
future of EU innovation policy to support market growth, CEPS och Ernst & Young, 2011. [19] The European Space Industry in 2010,
ASD-Eurospace, 15:e utgåvan, juni 2011. [20] Närmare förklaringar av de olika metoderna för
genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen
återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html [21] Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen. [22] KOM(2011) 873 slutlig. [23] KOM(2011) 376, 24.6.2011. [24] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för
genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare
s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. [25] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för
genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare
s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. [26] [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar: CA=
kontraktsanställda; INT = vikarier (interimspersonal), JED = ”Jeune
Expert en Délégation” (unga delegerade experter), LA= lokalanställda; SNE =
utstationerade nationella experter. [27] Särskilt tak för finansiering av extern personal genom
driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). [28] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. [29] När det gäller traditionella egna medel (tullar och
sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag
för uppbördskostnader.