This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013PC0040
Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Regulation (EU) No 912/2010 setting up the European GNSS Agency
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS
/* COM/2013/040 final - 2013/0022 (COD) */
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS /* COM/2013/040 final - 2013/0022 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Säkerhetskraven
intar en central plats när det gäller att utforma, bygga ut och driva
infrastrukturer som kommit till via programmen Galileo och Egnos och som när de
används kan påverka unionens och dess medlemsstaters säkerhet. Faktum är att
satellitnavigeringssystemen på grund av sin strategiska dimension är känsliga
infrastrukturer som är särskilt utsatta för missbruk. Med tanke på den alltmer
utbredda användningen av satellitbaserad radionavigering inom många verksamhetsområden
kan avbrott i tjänster dessutom orsaka omfattande skador i dagens samhälle. Enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om
det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos
och Galileo)[1] ska kommissionen handlägga alla säkerhetsrelaterade aspekter av
Galileo- och Egnosprogrammens två system. Systemens säkerhet är likväl i sig
föremål för säkerhetsackreditering, som innebär kontroll av att systemen
uppfyller säkerhetskraven och säkerställande av att relevanta
säkerhetsbestämmelser och förordningar som är tillämpliga på rådet och
kommissionen uppfylls. I likhet med övrig ackrediteringsverksamhet ska
säkerhetsackrediteringen av de två europeiska satellitnavigeringssystemen skötas
självständigt, särskilt i förhållande till alla de aktörer som deltar i arbetet
med att utforma, konstruera och driva dessa system. Europeiska
byrån för GNSS har ansvaret för ackrediteringen genom tillämpning av
bestämmelserna i såväl Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
683/2008 som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av
den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS och om
upphävande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 om inrättandet av
strukturer för förvaltning av de europeiska programmen för satellitbaserad
radionavigering och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 683/2008[2]. I den senare förordningen anges villkoren för den
ackrediteringsuppgift som byrån fått i uppdrag och särskilda föreskrifter finns
om att beslut som avser säkerhetsackreditering ska fattas självständigt i
förhållande till kommissionen och de enheter som ansvarar för genomförandet av
programmen. Skyldigheten att agera självständigt bör även gälla övriga
uppgifter som byrån fått i uppdrag att utföra. För
att garantera att säkerhetsackrediteringen sköts på ett självständigt sätt, i
stor utsträckning även i förhållande till övriga verksamheter som anförtrotts
Europeiska byrån för GNSS, förses byrån i förordning (EU) nr 912/2010 med ett
självständigt organ, styrelsen för säkerhetsackreditering, som tillsammans med
den verkställande direktören och byråns styrelse utgör byråns tre organ.
Styrelsen för säkerhetsackreditering har samma ställning som byråns styrelse
och är ensam behörig att fatta ackrediteringsbeslut. Besluten fattas dock på
byråns vägnar i likhet med beslut som fattas av byråns styrelse, eftersom
endast byrån har status som juridisk person. Europeiska
byrån för GNSS är således organiserad på ett särskilt sätt, eftersom det inom
byrån finns en uppdelning mellan de verksamheter som avser
säkerhetsackreditering av system och byråns övriga verksamhet, bl.a. ledningen
av säkerhetscentrumet, deltagande i arbetet med att förbereda marknadsföringen
av systemen och alla de verksamheter som kommissionen kan delegera till byrån. Den
30 november 2011 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och
rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska
satellitnavigeringssystemen[3]. Tanken är att denna framtida GNSS-förordning ska ersätta förordning
(EG) nr 683/2008 fr.o.m. den 1 januari 2014 och ange ramen för styrningen av
programmen under perioden 2014–2020. I förordningen föreskrivs särskilt att
största delen av de uppgifter som hänger samman med användningen av Galileo-
och Egnossystemen ska tilldelas Europeiska byrån för GNSS. Den önskan som
kommissionen ger uttryck för i sitt förslag om att delegera dessa uppgifter
till byrån delas av Europaparlamentet och rådet, som har dryftat texten sedan
början av 2012. Rådet antog den 7 juni 2012 en allmän partiell riktlinje
(dokument 11105/12 av den 11 juni 2012) som bekräftar detta synsätt. Att
Europeiska byrån för GNSS ska sköta driften av de båda systemen efter 2013
beror dock på hur framtiden gestaltar sig för ackrediteringsverksamheterna inom
byrån. Med hänsyn tagen till risken för intressekonflikter och att det inte
samtidigt går att vara både kärande och svarande verkar det svårt att förena
behovet av självständiga beslut om säkerhetsackreditering med den
omständigheten att besluten fattas inom ett organ som också ansvarar för
driften. Detta trots att styrelsen för säkerhetsackreditering enligt förordning
(EU) nr 912/2010 som nämnt ska ha en viss självständighet. Kommissionen, som är
medveten om detta problem, tänker sig i sitt förslag till framtida
GNSS-förordning att säkerhetsackrediteringen av systemen skulle kunna vara en
av byråns uppgifter ”fram till den 30 juni 2016”, då driften ska ha nått full
omfattning. Kommissionen lämnar således öppet hur det blir med ackrediteringen
efter detta datum, vilket får bli en fråga som ska behandlas i ett senare
förslag. Kommissionens
synsätt vad gäller datumet 30 juni 2016 har vunnit ett omfattande stöd i de
olika parlamentsutskotten. I rådet har medlemsstaterna påpekat behovet av att
ackrediteringsverksamheten sköts på ett självständigt sätt och uttryckt
önskemål om att frågan om hur det ska bli med säkerhetsackrediteringen av
systemen efter den 1 januari 2014 måtte få en lösning så snart som möjligt.
Rådet antog dessutom den 7 juni 2012 en förklaring (dokument 11279/12 ADD 1)
enligt vilken ackrediteringen bör utföras strikt oberoende i förhållande till
övriga uppgifter som tilldelats Europeiska byrån för GNSS, att en strukturell
och effektiv uppspaltning av byråns olika verksamheter bör genomföras i detta
syfte senast den 1 januari 2014 och att ordföranden för styrelsen för
säkerhetsackreditering bör vara ensam ansvarig för byråns ackrediteringsarbete.
Rådet har i enlighet med detta uppmanat kommissionen att i god tid lägga fram
ett förslag om ändring av förordning (EU) nr i denna riktning. Det
är viktigt att lösa frågan om hur det ska bli med säkerhetsackrediteringen av
de europeiska satellitnavigeringssystemen i samband med den kommande
budgetramen för perioden 2014–2020. Detta innebär att förordning (EU) nr
912/2010 måste ändras. En
ändring av förordning (EU) nr 912/2010 är ett bra tillfälle att införa
ändringar som gör att den blir förenlig med de principer som förekommer i den
gemensamma förklaringen till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om
decentraliserade organ, som kommissionen godkände den 12 juni 2012. Det
ovannämnda förslag om en framtida GNSS-förordning som kommissionen antog den 30
november 2011 och som gör det möjligt att tilldela Europeiska byrån för GNSS
nya uppgifter (bl.a. uppgifter som avser driften), har stor inverkan på byråns
personalbehov och därmed också på dess framtida budget. Det är därför viktigt
att ändra finansieringsöversikten för förordning (EU) nr 912/2010. 2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH
KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Kommissionens
förslag har inte varit föremål för någon konsekvensbedömning och inte föregåtts
av några formella samråd med berörda parter. Eftersom
det rör sig om ändringar som har till syfte att anpassa förordning (EU) nr
912/2010 till principerna för den interinstitutionella strategin rörande
decentraliserade byråer, har en konsekvensbedömning och formella samråd med
berörda parter inte behövts, eftersom denna strategi i sig var ett resultat av
samråd mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Vad
gäller de ändringar som avser säkerhetsackreditering av europeiska
satellitnavigeringssystem bör det noteras att medlemsstaterna, som är mycket
involverade i alla säkerhetsfrågor, i det här fallet är de viktigaste – kanske
t.o.m. de enda – berörda parterna bortsett från EU-institutionerna och
Europeiska byrån för GNSS. Medlemsstaterna har konsulterats i denna fråga i
samband med diskussionerna om den framtida GNSS-förordningen i rådet, som
meddelade sin ståndpunkt i ovannämnda förklaring av den 7 juni 2012. Dessutom
har bestämmelserna i den modell som slutligen valdes diskuterats ingående med
Europeiska byrån för GNSS. Europaparlamentet har förelagts förslaget till den
framtida GNSS-förordningen, men ännu inte tagit ställning i denna fråga. De
olika tänkbara teoretiska lösningarna för säkerhetsackreditering av systemen
efter 2013 har gåtts igenom. Det rör sig om sex olika alternativa lösningar. 1) Säkerhetsackrediteringen överlåts på den privata sektorn: Säkerhetsackrediteringen
av de europeiska satellitnavigeringssystemen har direkt relevans för säkerheten
för unionen och dess medlemsstater, som vill delta aktivt i
ackrediteringsarbetet och ackrediteringsbesluten. Därför kan det inte på allvar
bli tal om att överlåta en sådan ackrediteringsverksamhet på den privata
sektorn. 2) En ny tillsynsmyndighet skapas för säkerhetsackreditering: Det
kan synas klokt att inrätta en tillsynsmyndighet för säkerhetsackrediteringen
av europeiska GNSS-system, men planerna hindras av att EU-institutionerna sedan
flera år tillbaka inte vill inrätta några nya tillsynsmyndigheter. Dessutom
skulle denna lösning bli dyr, rentav oproportionerligt dyr, sett till de reella
behoven. Faktum är att ett dussintal fast anställda ansvarar för säkerhetsackrediteringen
av systemen. 3) Säkerhetsackrediteringen överlåts på en befintlig tillsynsmyndighet: Ett
alternativ till att inrätta en ny myndighet vore att låta en befintlig
myndighet sköta säkerhetsackrediteringen. Av de olika unionsmyndigheterna
förefaller endast Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (AESA) och, i mindre
utsträckning, Europeiska försvarsbyrån vara i stånd att svara för
säkerhetsackrediteringen av komplexa system som Galileo och Egnos. Det
bör dock påpekas att ett sådant ackrediteringsuppdrag inte faller inom ramen
för de uppgifter dessa myndigheter har i dagens läge. Eftersom AESA på sikt ska
börja sköta certifieringen av Egnos finns det dessutom en allvarlig risk för
intressekonflikter mellan denna framtida certifieringsuppgift och ett eventuellt
säkerhetsackrediteringsuppdrag. Vad gäller Europeiska försvarsbyrån, som främst
har till uppgift att främja samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller
vapen och försvarsindustri, skulle en överföring av säkerhetsackrediteringen av
Galileo och Egnos kunna verka strida mot påståendena att de är civila system
under civil kontroll. 4)
Säkerhetsackrediteringen överlåts på kommissionen: I
samband med förberedelserna 2007 med förordning (EG) nr 683/2008, som har
reformerat styrningen av programmen, planerade man att anförtro kommissionen
säkerhetsackrediteringen av de europeiska satellitnavigeringssystemen. Man
avstod då från denna lösning eftersom den verkade omöjlig att förena med kravet
på oberoende, eftersom kommissionen enligt den förordningen ska ”handlägga alla
frågor som har att göra med systemens säkerhet”. Samma problem kvarstår i dag
eftersom det också i den framtida GNSS-förordningen, som ska ersätta förordning
(EG) nr 683/2008 fr.o.m. den 1 januari 2014, är tänkt att kommissionen ska garantera
programmens säkerhet och även systemens. Dessutom är medlemsstaterna mycket
måna om strukturen på styrelsen för säkerhetsackreditering i dess nuvarande
utformning inom Europeiska byrån för GNSS och det vore rent administrativt
svårt att ympa in en sådan myndighet i kommissionens avdelningar. 5) Säkerhetsackrediteringen överlåts på rådet: Att
överlåta säkerhetsackrediteringen av de europeiska GNSS-systemen på rådet har
många fördelar. För det första deltar rådet överhuvudtaget inte i förvaltningen
av programmen och dess oberoende skulle inte ifrågasättas. Vidare har rådet
viss sakkunskap när det gäller ackreditering av komplexa system eftersom det
redan har ackrediterat ett femtiotal system för sina egna behov. Dessutom är
rådet bäst skickat att ta de politiska konsekvenserna av ackrediteringsbeslut,
som kan få betydande följder för genomförandet av programmen i fråga om
kostnader och tidsplan. Slutligen gäller att de medlemsstater som vill delta
mycket aktivt i ackrediteringsprocessen naturligtvis är mycket bättre
representerade i rådet än i övriga unionsorgan. Nackdelarna
med denna lösning väger ändå tyngre än fördelarna. Rådet är inget
förvaltningsorgan, och även om det i praktiken har erfarenhet av att
ackreditera flera system har det hittills enbart varit fråga om interna system
som ska säkra rådets egen funktion. Dessutom gäller att om strukturen för
styrelsen för säkerhetsackreditering, jämte underordnade organ, i nuvarande
form förs över till och direkt inympas i rådets generalsekretariat, med sin
personal med bl.a. fast anställda tjänstemän, medför detta rent administrativt
samma problem som en överföring till kommissionen. 6) Verksamheterna
inom Europeiska byrån för GNSS uppdelas tydligare: I
det här fallet handlar det om att byråns interna organisation ändras så att det
inte längre kan råda några tvivel om att ackrediteringen är oberoende i
förhållande till byråns övriga verksamheter. Denna
lösning, som innebär en ytterligare uppdelning av verksamheterna vid Europeiska
byrån för GNSS och större självständighet för de två olika enheterna under
samma rättsliga och institutionella tak, gör det möjligt att garantera en
tillräcklig grad av självständighet vid ackrediteringsarbetet och det har
slutligen visat sig vara den lösning som är minst kostsam och enklast och
lättast att genomföra. Denna lösning rekommenderades dessutom av rådet i dess
förklaring av den 7 juni 2012. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER Vad
gäller behovet av att garantera oberoendet för de verksamheter som hänger
samman med säkerhetsackrediteringen av systemen och att i detta syfte förstärka
uppdelningen mellan detta arbete och övriga verksamheter i Europeiska byrån för
GNSS, innebär förslaget i huvudsak att styrelsen för säkerhetsackreditering och
dess ordförande ges större befogenheter och att dessa delvis anpassas till
byråns styrelses och den verkställande direktörens befogenheter. Tanken
är således att styrelsen för säkerhetsackreditering ska förbereda och godkänna
den del av byråns arbetsprogram som beskriver de operativa verksamheter som
hänger samman med säkerhetsackrediteringen av systemen samt den del av den
årliga rapporten om byråns verksamhet och planer som hänger samman med
säkerhetsackrediteringen av systemen och i god tid översända dem till styrelsen
så att de kan fogas till byråns arbetsprogram och årsrapport. Styrelsen för
säkerhetsackreditering ska också fungera som disciplinär myndighet över sin
ordförande. Ordföranden
för styrelsen för säkerhetsackreditering ges, vad gäller
säkerhetsackrediteringen, en roll som är jämförbar med den verkställande
direktörens med avseende på byråns övriga verksamheter. Förutom det ansvar att
företräda byrån som ordföranden redan har enligt förordning (EU) nr 912/2010 i
dess nuvarande lydelse, ska han eller hon i fortsättningen även leda säkerhetsackrediteringsarbetet
under ledning av styrelsen för säkerhetsackreditering och garantera
genomförandet av den del av byråns arbetsprogram som gäller ackreditering.
Ordföranden kan också uppmanas av Europaparlamentet eller rådet att lägga fram
en rapport om fullgörandet av sina uppgifter och lämna en redogörelse inför
dessa institutioner. Anpassningen
till principerna i den interinstitutionella strategin rörande decentraliserade
organ rör bl.a. reglerna för styrelsebeslut, mandattidens längd för ledamöterna
av byråns styrelse och styrelsen för säkerhetsackreditering samt för deras
ordföranden, förekomsten av ett flerårigt arbetsprogram, byråns styrelses
befogenheter när det gäller personalförvaltning, utvärdering och översyn av
arbetsordningen, förebyggandet av intressekonflikter samt behandlingen av
känslig information som inte är sekretessbelagd. 4. BUDGETKONSEKVENSER De
rättsliga aspekterna av förslaget i punkt 3 ovan har i sig inte några
budgetkonsekvenser. Däremot
får de nya personalbehoven finansiella konsekvenser i finansieringsöversikten
för förordning (EU) nr 912/2010 som åtföljer förslaget med anledning av de nya
uppgifter som byrån kan komma att tilldelas, t.ex. driften av de europeiska
GNSS-systemen. I budgettermer har de nödvändiga beloppen redan tagits med i
kommissionens förslag för nästa budgetram för 2014–2020. De kommer att
finansieras genom omfördelning inom budgetrubrikerna för GNSS-programmen på
samma sätt som tilläggsbehoven för år 2013. Det bör noteras att de utgifter som
avser byråns nya personalbehov delvis kommer att kompenseras genom att
kommissionens tjänsteförteckning kommer att reduceras med 30 tjänster under
samma period 2014–2020. Budgetdetaljerna anges i den bifogade
finansieringsöversikten för rättsakter. Det
bör i alla händelser påpekas att de siffror som nämns i finansieringsöversikten
är beroende av att budgetmyndigheten antar budgetramen för 2014–2020 och att
den framtida GNSS-förordningen antas. 2013/0022 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 om
inrättande av Europeiska byrån för GNSS EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET HAR
ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 172, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och
sociala kommitténs yttrande[4], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[5], i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet,
och av följande skäl: (1) Av de kombinerade
bestämmelserna i artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska
satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)[6] och artikel 2 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av
Europeiska byrån för GNSS och om upphävande av rådets förordning (EG) nr
1321/2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska
programmen för satellitbaserad radionavigering och om ändring av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008[7] följer att Europeiska byrån för
GNSS (nedan kallad byrån) sköter säkerhetsackrediteringen av de europeiska
satellitnavigeringssystemen (nedan kallade systemen) och, i detta syfte inleder
och övervakar tillämpningen av säkerhetsförfaranden och genomför inspektioner
av systemens säkerhet. (2) Förordning (EU) nr 912/2010,
särskilt i kapitel III, förklarar på vilka villkor byrån utför sina uppgifter
vad gäller säkerhetsackreditering av systemen. I synnerhet föreskrivs att
besluten om säkerhetsackreditering ska fattas oberoende i förhållande till
kommissionen och de enheter som ansvarar för genomförandet av de europeiska
satellitnavigeringsprogrammen (nedan kallade programmen) och att
säkerhetsackrediteringsmyndigheten därmed är ett självständigt organ inom byrån
som fattar oberoende beslut. (3) Genom tillämpning av denna
princip inrättas genom förordning (EU) nr 912/2010 styrelsen för säkerhetsackreditering
av europeiska GNSS-system (nedan kallad styrelsen för säkerhetsackreditering)
som, parallellt med byråns styrelse och den verkställande direktören, är ett av
de tre organen inom byrån. Förstnämnda organ ska utföra de uppgifter som anförtrotts
byrån vad avser säkerhetsackreditering och på byråns vägnar fatta beslut om
säkerhetsackreditering. Det ska fastställa sin arbetsordning och utse sin
ordförande. (4) Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr xxx/2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska
satellitnavigeringssystemen[8],
som ersätter förordning (EG) nr 683/2008 och träder i kraft den 1 januari 2014,
anger ledningsstrukturen för programmen under perioden 2014–2020. Byrån kommer
att få fler uppgifter och kommer framförallt att kunna spela en viktig roll i
samband med driften av systemen. (5) I detta nya sammanhang är det
ytterst viktigt att styrelsen för säkerhetsackreditering verkligen kan fullgöra
sina uppgifter helt självständigt, särskilt i förhållande till byråns övriga
organ och verksamheter. Det är således av stor betydelse att inom själva byrån
separera ackrediteringsverksamheten från byråns övriga verksamheter, såsom
ledningen av säkerhetscentrumet, arbetet med att marknadsföra systemen och
övriga verksamheter som kommissionen kan tänkas delegera till byrån, särskilt
när det gäller driften av systemen. Därför bör en konkret och effektiv
strukturell uppdelning av byråns olika verksamheter genomföras senast den 1
januari 2014. (6) För att detta ska kunna ske
är det viktigt att ändra förordning (EU) nr 912/2010, främst för att ge
styrelsen för säkerhetsackreditering och dess ordförande större självständighet
och befogenheter som till stor del jämställs med byråns styrelse och
verkställande direktör, med en skyldighet till samarbete mellan byråns olika
organ. (7) Styrelsen för
säkerhetsackreditering och inte byråns styrelse bör lämpligen förbereda och
godkänna den del av byråns arbetsprogram som beskriver de operativa
verksamheter som hänger samman med säkerhetsackrediteringen av systemen samt
den del av den årliga rapporten om byråns verksamhet och planer som hänger
samman med säkerhetsackrediteringen av systemen och i god tid översända dem
till byråns styrelse för att fogas till byråns arbetsprogram och årliga
rapport. Den bör också utöva disciplinär myndighet över sin ordförande. (8) Ordföranden för styrelsen för
säkerhetsackreditering bör helst ges en roll som är jämförbar med den
verkställande direktörens roll inom byråns övriga verksamheter. Förutom att
företräda byrån redan som redan föreskrivs enligt förordning (EU) nr 912/2010 i
dess lydelse av den 22 september 2010, bör ordföranden för styrelsen för
säkerhetsackreditering således ha hand om säkerhetsackrediteringsarbetet under
ledning av nämnda styrelse och genomföra den del av byråns arbetsprogram som
avser ackreditering. Ordföranden bör också, på uppmaning av Europaparlamentet
eller rådet, kunna lägga fram en rapport om utförandet av sina uppgifter och
att göra ett uttalande inför institutionerna. (9) Dessutom vore det ändamålsenligt
för att bevara oberoendet för styrelsen för säkerhetsackreditering och undvika
eventuella intressekonflikter att styrelsen för säkerhetsackreditering och den
personal inom byrån som den förfogar över utför sitt arbete på en plats som
garanterar deras oberoende och självständighet i förhållande till byråns övriga
verksamheter, särskilt i förhållande till de operativa verksamheterna i samband
med driften av systemen och för byråns interna personalregler för att garantera
oberoendet och självständigheten för den personal som utför
säkerhetsackreditering i förhållande till den personal som utför byråns övriga
uppgifter. (10) Eftersom flera tredjeländer
deltar i EU:s GNSS-program, däribland i säkerhetsfrågor, bör det dessutom
uttryckligen föreskrivas att företrädare för tredjeländer kan delta i det
arbete som utförs av styrelsen för säkerhetsackreditering, på villkor som
återstår att fastställa. (11) Förordning (EU) nr 912/2010
måste bringas i överensstämmelse med principerna i Europaparlamentets, rådets
och kommissionens gemensamma strategi avseende decentraliserade byråer som de
tre institutionerna antog den 5 juli, 26 juni respektive 12 juni 2012, särskilt
vad gäller reglerna för antagande av styrelsebeslut, mandatperioden för
ledamöterna i byråns styrelse och styrelsen för säkerhetsackreditering och för
deras ordföranden, förekomsten av ett flerårigt arbetsprogram, byråns styrelses
befogenheter när det gäller personalförvaltning, utvärdering och ändring av
arbetsordningen, förebyggande av intressekonflikter samt behandlingen av
känslig information som inte är sekretessbelagd. (12) Under hela utgiftscykeln bör
Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella
åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter,
att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts
felaktigt och att fastställa påföljder vid behov. (13) Eftersom artikel [8] i
förordning (EU) nr xxx/2013 (den framtida GNSS-förordningen) ger
medlemsstaterna möjlighet att bidra med extra medel för att finansiera vissa
programinslag, bör byrån slutligen tillåtas tilldela offentliga kontrakt
gemensamt med medlemsstaterna när så behövs för att den ska kunna utföra sina
uppgifter. (14) Därför bör förordning (EG) nr
912/2010 ändras. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Förordning (EU) nr 912/2010 ska ändras på
följande sätt: 1. Artikel 3 ska ersättas med följande: ”Artikel 3 Interna organ 1. Byråns interna organ ska vara
följande: a)
Styrelsen. b)
Verkställande direktören. c)
Styrelsen för säkerhetsackreditering av europeiska
GNSS-system. 2. Byråns organ ska utföra de
uppgifter som definieras i artikel 6, 8 respektive 11 i överensstämmelse med de
riktlinjer som utfärdats av kommissionen i enlighet med artikel 16 i förordning
(EG) nr 683/2008. 3. Styrelsen och verkställande
direktören å ena sidan och styrelsen för säkerhetsackreditering för europeiska
GNSS-system och dess ordförande å andra sidan ska samarbeta för att se till att
byrån fungerar på det sätt som föreskrivs i byråns interna regler, till exempel
styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för
säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån,
bestämmelserna om tillämpning av tjänsteföreskrifterna samt villkoren för
tillgång till handlingar.” 2. Artikel 4 ska ersättas med följande: ”Artikel 4 Rättslig status och lokalkontor 1. Byrån ska vara ett
unionsorgan. Den ska ha status som juridisk person. 2. Byrån ska i varje medlemsstat
ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt
den nationella lagstiftningen. Den ska särskilt kunna förvärva eller avyttra
lös och fast egendom och föra talan inför domstolar och andra myndigheter. 3. Byrån får besluta att inrätta
lokalkontor i medlemsstaterna, förutsatt att dessa samtycker, eller i
tredjeländer som deltar i byråns arbete i enlighet med artikel 23. Bestämmelserna om inrättandet av byrån och dess
verksamhet i medlemsstaterna och mottagande tredjeländer och om de förmåner
dessa beviljat den verkställande direktören, styrelseledamöterna, byråns
personal och deras familjemedlemmar omfattas av särskilda avtal mellan byrån
och dessa medlemsstater och läner. De särskilda avtalen ska godkännas av
styrelsen. Medlemsstaterna och mottagande tredjeländer ska
erbjuda en optimal ram för byråns verksamhet, som särskilt innebär följande: a) Lokalerna ska vara tillgängliga. b) Det ska finnas en
utbildningsinfrastruktur som lämpar sig för barnen till anställda och
utstationerade nationella experter. c) Anställdas familjemedlemmar och
utstationerade nationella experter ska ha tillträde till arbetsmarknaden samt
tillgång till det sociala trygghetssystemet och hälso- och sjukvård. 4. Med förbehåll för vad som
anges i artikel 11a.1 d ska byrån företrädas av sin verkställande direktör. 3. Artikel 5 ska ändras på följande
sätt: a)
Punkt 2 ska ersättas med följande: ”2. Styrelsen ska bestå av a) en företrädare som utses av varje
medlemsstat, b) fem företrädare som utses av
kommissionen, och c) en företrädare utan rösträtt som utses
av Europaparlamentet. Styrelseledamöternas mandatperiod ska vara fyra år
och den kan förnyas. En företrädare för styrelsen för
säkerhetsackreditering av europeiska GNSS-system, en företrädare för unionens
höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den
höga representanten) och en företrädare för Europeiska rymdorganisationen
(nedan kallad ESA) ska bjudas in att delta som observatörer i styrelsens
möten.” b)
Punkt 4 ska ersättas med följande: ”4. Styrelsen ska bland sina ledamöter välja en
ordförande och en vice ordförande. Vice ordföranden ska automatiskt ersätta
ordföranden när denne är förhindrad att utöva sina uppgifter. Mandatperioden
för ordföranden och vice ordföranden ska vara två år, vilken kan förnyas en
gång, och ska upphöra när de inte längre är styrelseledamöter.” c)
Punkt 6 ska ersättas med följande: ” 6. Om inte annat föreskrivs i denna
förordning ska styrelsen fatta sina beslut med absolut majoritet av de
ledamöter som är röstberättigade. Två tredjedelars majoritet av samtliga ledamöter
med rösträtt krävs för val av ordförande och vice ordförande för styrelsen samt
för antagande av budgeten och arbetsprogrammen.” 4. Artikel 6 ska ersättas med följande: ”Artikel 6 Styrelsens uppgifter 1. Styrelsen ska se till att
byrån fullgör det uppdrag som den anförtrotts på de villkor som fastställs i
denna förordning och fatta alla nödvändiga beslut i detta avseende, utan att
det påverkar de befogenheter som styrelsen för säkerhetsackreditering har
tilldelats för de verksamheter som omfattas av kapitel III. 2. Styrelsen ska också a)
senast den 30 juni det första året av den fleråriga
budgetram som föreskrivs i artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt, anta byråns fleråriga arbetsprogram för den period som omfattas
av den fleråriga budgetramen efter att i detta program ha tagit med den del som
utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 11.3
b, och efter att ha inhämtat kommissionens yttrande, b)
senast den 15 november varje år anta byråns
arbetsprogram för det kommande året efter att i detta program ha tagit med den
del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med
artikel 11.3 c, och efter att ha inhämtat kommissionens yttrande, c)
utöva de budgetfunktioner som avses i artikel 13.5,
13.6, 13.10 och 13.11 och artikel 14.5, d)
kontrollera driften av säkerhetscentrumet för
Galileo (nedan kallat säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo eller GSMC), i
enlighet med artikel 16 a ii i förordning (EG) nr 683/2008, e)
anta tillämpningsföreskrifter till
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001
om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens
handlingar(*), i enlighet med artikel 21, f)
anta den årliga rapporten om byråns verksamhet och
planer efter att i denna ha tagit med den del som utarbetats av styrelsen för
säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 11.3 d och översända rapporten
till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten senast den 1
juli, g)
säkerställa lämplig uppföljning av slutsatserna och
rekommendationerna i de utvärderingar som avses i artikel 26 samt i de
undersökningar som utförts av Europeiuska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),
och i olika interna eller externa revisionsrapporter och till budgetmyndigheten
översända all information med relevans för resultaten av
utvärderingsförfarandena, h)
konsulteras av verkställande direktören om de
delegeringsavtal som ingåtts mellan kommissionen och byrån enligt artikel [15.1
d] i förordning [den framtida GNSS-förordningen] innan avtalen
undertecknas, i)
anta sin arbetsordning. 3. Vad gäller byråns personal
har styrelsen de befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt
tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och den myndighet som
har befogenhet att ingå avtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda
i Europeiska gemenskaperna (nedan kallat befogenheter som
tillsättningsmyndighet). I enlighet med förfarandet i artikel 110 i
tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen kan styrelsen fatta
ett beslut på grundval av artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i
Europeiska unionen och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda i
Europeiska gemenskaperna om att delegera befogenheter som tillsättningsmyndighet
till den verkställande direktören och fastställa villkoren för när denna
delegering av befogenheter kan upphävas. Den verkställande direktören får vidaredelegera
dessa befogenheter. Vid tillämpning av andra stycket kan styrelsen om
synnerliga skäl föreligger genom ett beslut tillfälligt upphäva en delegering till
den verkställande direktören av befogenheter som tillsättningsmyndighet och de
befogenheter som denne vidaredelegerat, och utöva dem själv eller delegera dem till
en av sina ledamöter eller en annan anställd än den verkställande direktören. Genom undantag från andra stycket ska styrelsen
till ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering delegera de
befogenheter som avses i första stycket vad gäller rekrytering, bedömning och
ändring av lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som
omfattas av kapitel III samt eventuella disciplinära åtgärder mot dessa
anställda. Styrelsen ska anta tillämpningsföreskrifter till
tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och
anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna enligt
det förfarande som anges i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna. Den ska först
samråda med styrelsen för säkerhetsackreditering och ta vederbörlig hänsyn till
dess synpunkter vad gäller rekrytering, bedömning och ändring av
lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som omfattas av
kapitel III samt eventuella disciplinära åtgärder. Styrelsen ska också vidta åtgärder som gäller
utstationering av nationella experter som avses i artikel 15c, efter att ha
samrått med styrelsen för säkerhetsackreditering och tagit vederbörlig hänsyn
till dess synpunkter. 4. Styrelsen utser den
verkställande direktören och kan förlänga eller upphäva dennes mandat i
enlighet med artikel 15b.4. Styrelsen utövar disciplinär myndighet över den
verkställande direktören. _________________ (*) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.” 5. Artikel 7 ska ersättas med följande: ”Artikel 7 Verkställande
direktören Byrån leds av sin verkställande direktör, som
utför sina arbetsuppgifter under styrelsens överinseende, utan att det påverkar
de befogenheter som genom artiklarna 11 och 11a tilldelats styrelsen för
säkerhetsackreditering och dennas ordförande enligt artikel 11.” 6. Artikel 8 ska ändras på följande
sätt: ”Artikel 8 Den verkställande
direktörens arbetsuppgifter Verkställande direktören 1. ska ha ansvaret för att företräda byrån,
med undantag för verksamhet och beslut i enlighet med kapitlen II och III, samt
svara för dess ledning, ska underteckna de delegeringsavtal som ingåtts mellan
kommissionen och byrån enligt artikel [15.1 d] i förordning [den framtida
GNSS-förordningen], 2. ska förbereda styrelsens arbete och, utan
rösträtt, delta i styrelsens arbete, 3. ska under styrelsens överinseende svara för
genomförandet av byråns årliga arbetsprogram, med undantag för den del av
programmet som omfattas av kapitel III, 4. ska vidta alla nödvändiga åtgärder för
att se till att byrån verkar i enlighet med denna förordning, bl.a. genom att
anta föreskrifter för den interna administrationen och offentliggörandet av
meddelanden, 5. ska göra en preliminär beräkning av
byråns inkomster och utgifter i enlighet med artikel 13 och genomföra budgeten
i enlighet med artikel 14, 6. ska varje år, med vederbörlig hänsyn tagen
till de synpunkter som ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering
lagt fram vad gäller de verksamheter som omfattas av kapitel III, utarbeta ett
utkast till en allmän rapport och lägga fram det för styrelsen, 7. ska se till att byrån, som huvudman för
GSMC, kan följa de föreskrifter som anges i gemensam åtgärd 2004/552/Gusp, 8. ska fastställa byråns
organisationsstruktur och förelägga styrelsen denna för godkännande, 9. ska, med avseende på byråns personal,
utöva de befogenheter som avses i artikel 6.3 första stycket i den mån dessa
befogenheter ska delegeras till honom eller henne i enlighet med andra stycket
i samma punkt, 10. får med styrelsens godkännande vidta de
åtgärder som krävs för att inrätta lokalkontor i medlemsstaterna i enlighet med
artikel 4, 11. ska se till att sekretariatet och alla
nödvändiga resurser för att verksamheten ska fungera väl tillhandahålls
styrelsen för säkerhetsackreditering och de organ som avses i artikel 11.11. 12. ska utarbeta en åtgärdsplan för
övervakning av slutsatser och rekommendationer om de utvärderingar som gjorts
och halvårsvis lämna en rapport till kommissionen om de framsteg som gjorts, 13. ska vidta följande åtgärder till skydd för
unionens ekonomiska intressen: i) vidta åtgärder mot bedrägeri, korruption och
annan olaglig verksamhet samt vidta verkningsfulla övervakningsåtgärder, ii) om oriktigheter upptäcks, återkräva felaktigt
utbetalda medel genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa
och ekonomiska påföljder, 14. ska utarbeta en
bedrägeribekämpningsstrategi för byrån och översända den till styrelsen för
godkännande.” 7. Följande artikel ska införas som
artikel 8a: ”Artikel 8a Arbetsprogram och
årsrapport 1. I det fleråriga arbetsprogram
som avses i artikel 6.2 a anges de åtgärder som byrån ska genomföra inom den
period som omfattas av den fleråriga budgetramen enligt artikel 312 i fördraget
om Europeiska unionen funktionssätt, däribland de åtgärder med anknytning till
internationella förbindelser och kommunikation som byrån ansvarar för. I detta
program fastställs vilka personella och ekonomiska resurser som ska avsättas
för varje verksamhet. Resultatet av de utvärderingar som avses i artikel 26
kommer att beaktas i programmet. 2. På grundval av det fleråriga
arbetsprogrammet fastställs i det årliga arbetsprogram som avses i artikel 6.2
b vilka åtgärder byrån ska genomföra under det kommande året, däribland de
åtgärder med anknytning till internationella förbindelser och kommunikation som
byrån ansvarar för. I detta program fastställs vilka personella och ekonomiska
resurser som ska avsättas för varje verksamhet. I informationssyfte ska det
innehålla de uppgifter som kommissionen, i förekommande fall, har delegerat
till byrån enligt artikel [15.1 d i förordningen (den framtida GNSS-förordningen).
3. I den årliga allmänna rapport
som avses i artikel 8 f görs en inventering av genomförandet av byråns
arbetsprogram.” 8. Artikel 10 g ska ersättas med
följande: ”g) Ackrediteringsmyndigheten för de europeiska
GNSS-systemen är ett självständigt organ inom byrån som fattar helt oberoende
beslut, även i förhållande till kommissionen och andra organ med ansvar för att
genomföra programmen samt i förhållande till byråns verkställande direktör och
styrelse.” 9. Artikel 11 ska ändras på följande
sätt: a)
Punkt 3 ska ersättas med följande: ”3. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska a) sköta säkerhetsackrediteringen av system
för att fastställa att systemen överensstämmer med de säkerhetskrav som avses i
artikel 13 i förordning (EG) nr 683/2008 och med de relevanta
säkerhetsbestämmelser och förordningar som är tillämpliga på rådet och
kommissionen, b) utarbeta och godkänna den del av det
fleråriga arbetsprogrammet enligt artikel 8.1 som avser operativa verksamheter
enligt detta kapitel och de personella och ekonomiska resurser som är
nödvändiga för att genomföra dem, och i god tid översända det till styrelsen så
att det kan tas in i det berörda fleråriga arbetsprogrammet, c) utarbeta och godkänna den del av det
årliga arbetsprogrammet enligt artikel 8.2 som avser operativa verksamheter i
föreliggande kapitel och de personella och ekonomiska resurser som är
nödvändiga för att genomföra dem, och i god tid översända det till styrelsen så
att det kan tas in i arbetsprogrammet i fråga, d) utarbeta och godkänna den del av den
årliga rapporten enligt artikel 6.2 f som avser byråns verksamhet och planer i
föreliggande kapitel och de personella och ekonomiska resurser som är
nödvändiga för att slutföra den och i god tid översända den till styrelsen så
att den kan tas in i rapporten i fråga. e) utöva disciplinär myndighet över sin
ordförande. f) fastställa sin arbetsordning.” b)
Punkterna 7 och 8 ska ersättas med följande: ”7. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bestå
av en företrädare per medlemsstat, en företrädare för kommissionen och en
företrädare för den höga representanten. Mandattiden för ledamöterna i
styrelsen för säkerhetsackreditering ska vara fyra år med möjlighet till
förlängning. En företrädare för ESA ska bjudas in att delta i styrelsemötena i styrelsen
för säkerhetsackreditering som observatör. Deltagande av företrädare för
tredjeländer och villkoren för detta ska i förekommande fall fastställas i de
överenskommelser som avses i artikel 23. 8. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bland
sina ledamöter välja en ordförande och en vice ordförande med två tredjedelars
majoritet bland de ledamöter som har rösträtt. Vice ordföranden ska automatiskt
ersätta ordföranden när denne är förhindrad att fullgöra sina åligganden. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha
befogenhet att avsätta ordföranden och vice ordföranden. Styrelsen ska fatta
sitt beslut om avsättning med två tredjedelars majoritet. Mandatperioden för ordföranden och vice
ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska vara två år, med
möjlighet till förlängning. Mandatperioden upphör när ordföranden eller vice
ordföranden inte längre är ledamot i styrelsen för säkerhetsackreditering.” c)
Punkt 9 ska utgå. d)
Punkt 10 ska ersättas med följande: ”10. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha
tillgång till alla personella och materiella resurser som krävs för att
tillhandahålla lämpligt administrativt stöd och göra det möjligt för den att
tillsammans med de organ som anges i punkt 11 utföra sina uppgifter på ett
oberoende sätt, särskilt när det gäller att handlägga ärenden, inleda
säkerhetsförfaranden och övervaka deras genomförande, inspektera systemens
säkerhet, bereda beslut och organisera sina möten. Den har dessutom tillgång
till all den information, som den behöver för att fullgöra sina uppgifter, och
som byrån förfogar över, utan att det påverkar de principer för självständighet
och oberoende som avses i artikel 10 g.” e)
Följande ska läggas till som punkt 17: ”17. Styrelsen för säkerhetsackreditering och den
personal inom byrån som den förfogar över ska utföra sitt arbete på ett sätt
som garanterar självständigheten och oberoendet i förhållande till byråns
övriga verksamheter, särskilt i förhållande till operativa verksamheter i
samband med driften av systemen.” 10. Efter artikel 11 ska följande artikel
11a läggas till: ”Artikel 11a Arbetsuppgifter
som åligger ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering 1. Ordföranden för styrelsen för
säkerhetsackreditering ska a) leda säkerhetsackrediteringen under
ledning av styrelsen för säkerhetsackreditering, b) under ledning av styrelsen för
säkerhetsackreditering svara för genomförandet av den del av byråns
arbetsprogram som avser föreliggande kapitel, c) samarbeta med den verkställande
direktören och hjälpa denne att upprätta den tjänsteförteckning som avses i
artikel 13.3, d) företräda byrån vid alla verksamheter och
beslut som omfattas av föreliggande kapitel, e) ska, med avseende på den del av byråns
personal som är involverad i de verksamheter som omfattas av detta kapitel,
utöva de befogenheter enligt artikel 6.3 första stycket som delegerats till
honom eller henne i enlighet med fjärde stycket i samma punkt, 2. Ordföranden för styrelsen för
säkerhetsackreditering får av Europaparlamentet eller rådet uppmanas att lägga
fram en rapport om utförandet av sina uppgifter och att göra ett uttalande
inför de institutionerna.” 11. Artikel 13 ska ändras på följande
sätt: a)
Punkt 3 ska ersättas med följande: ”3. Den verkställande direktören ska för de
verksamheter som omfattas av kapitel III, i nära samarbete med ordföranden för
styrelsen för säkerhetsackreditering, utarbeta ett förslag till inkomst- och
utgiftsberäkning för det följande budgetåret och översända det till styrelsen
och till styrelsen för säkerhetsackreditering, åtföljt av ett utkast till
tjänsteförteckning.” b)
Punkt 5 ska ersättas med följande: ”5. Styrelsen ska varje år på grundval av
förslaget till beräkning av inkomster och utgifter och i nära samarbete med
styrelsen för säkerhetsackreditering lägga fram en beräkning av inkomster och
utgifter för byrån för det följande budgetåret för de verksamheter som omfattas
av kapitel III.” 12. Artikel 14.10 ska ersättas med
följande: Europaparlamentet ska före den 30 april år n + 2
på rekommendation av rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet,
bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande
år n, utom för den del av budgetgenomförandet som avser uppgifter som i
förekommande fall har anförtrotts byrån enligt artikel [15.1 ) i förordningen [den
framtida GNSS-förordningen], på vilken ska tillämpas det förfarande som
avses i artiklarna 164 och 165 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU,
Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens
allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr
1605/2002. _________________ (*) EGT L 298, 26.10.2012, s. 1. ” 13. Efter kapitel IV ska följande kapitel
IVa införas: ”KAPITEL IVa PERSONALRESURSER Artikel 15a Personal 1. Tjänsteföreskrifterna för
tjänstemän i Europeiska unionen, anställningsvillkoren för övriga anställda i
Europeiska unionen och de tillämpningsföreskrifter för tjänsteföreskrifterna
och anställningsvillkoren som antagits gemensamt av Europeiska unionens
institutioner ska gälla för den personal som är anställd vid byrån. 2. Byråns interna regler, till
exempel styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för
säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån,
bestämmelserna om tillämpning av tjänsteföreskrifterna samt villkoren för
tillgång till handlingar, garanterar självständighet och oberoende för den
personal som utövar verksamheter inom säkerhetsackreditering gentemot den
personal som utövar byråns övriga verksamheter, i enlighet med artikel 10 g. Artikel 15b Den verkställande
direktören: utnämning och mandat 1. Den verkställande direktören
ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i
anställningsvillkoren för övriga anställda vid unionen. 2. Den verkställande direktören
ska utses av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings-
och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning
över kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent
uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts
i Europeiska unionens officiella tidning och i andra publikationer. Ordföranden för styrelsen ska företräda byrån när
avtalet med den verkställande direktören ingås. Styrelsen ska fatta sitt beslut om att utse den
verkställande direktören med två tredjedelars majoritet. 3. Den verkställande direktörens
mandatperiod ska vara fem år. När mandatperioden löper ut ska kommissionen göra
en utvärdering som bekatar de resultat som den verkställande direktören har
uppnått. På förslag av kommissionen på grundval av den
utvärdering som avses i första stycket får styrelsen förlänga den verkställande
direktörens mandatperiod en gång med högst en femårsperiod. Beslutet om att förlänga den verkställande
direktörens mandatperiod ska antas med två tredjedelars majoritet. En verkställande direktör vars mandatperiod har
förlängts får inte delta i ett urvalsförfarande för samma tjänst efter det att
hans eller hennes mandatperiod har förlängts. 4. Styrelsen får på förslag från
kommissionen avsätta den verkställande direktören, vilket ska ske genom ett
beslut med två tredjedelars majoritet. 5. Europaparlamentet eller rådet
får uppmana den verkställande direktören att lägga fram en rapport om
utförandet av sina uppgifter och att göra ett uttalande inför de
institutionerna. Artikel 15c Utstationerade
nationella experter Byrån får också anlita nationella experter.
Dessa experter ska ha ett vederbörligt personalsäkerhetsgodkännande.” 14. Artikel 16 ska ändras på följande
sätt: ”Artikel 16 Bedrägeribekämpning 1. För bekämpning av bedrägeri,
korruption och annan olaglig verksamhet ska Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1073/1999 (*) gälla utan inskränkning. I detta syfte ska
byrån ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999
mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas
kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning (Olaf) (**) och anta lämpliga bestämmelser som ska gälla
byråns personal och nationella experter genom att använda den beslutsmall som
finns i bilagan till ovannämnda avtal. 2. Revisionsrätten ska ha
befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar som lämnats till den
eller inspektioner på platsen, hos dem som mottagit utbetalningar från byrån
samt hos uppdragstagare och underleverantörer som har erhållit
unionsfinansiering via byrån. 3. När det gäller bidrag som
finansierats eller avtal som ingåtts av byrån kan Olaf genomföra utredningar,
vilket omfattar kontroller och inspektioner på platsen, i enlighet med
bestämmelserna i förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom,
EG) nr 2185/96 (***), för att bekämpa bedrägeri, korruption och annan olaglig
verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen. 4. Utan att det påverkar
tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska befogenheten att
utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas revisionsrätten och
Olaf enligt deras respektive befogenheter i samarbetsavtal med tredjeland eller
internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som
ingås av byrån. _________________ (*) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1. (**) EGT L 136, 31.5.1999, s. 15. (***) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.” 15. Artikel 17 ska ersättas med följande: ”Artikel 17 Privilegier och
immunitet Protokoll nr 7 om Europeiska unionens
immunitet och privilegier ska tillämpas på byrån och dess personal.” 16. Artikel 18 ska utgå. 17. Artikel 22 ska ersättas med följande: ”Artikel 22 Säkerhetsbestämmelser
om skydd av sekretessbelagd eller känslig information Byrån ska tillämpa kommissionens
säkerhetsbestämmelser om skydd av sekretessbelagda EU-uppgifter som fastställs
i bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29
november 2001 om ändring av de interna stadgarna (*). Den ska också tillämpa
dem på känslig information som inte är sekretessbelagd. Detta ska bl.a. omfatta
bestämmelser om utbyte, hantering och lagring av sådan information. _________________ (*) EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.” 18. Efter artikel 22 ska följande artikel
22a läggas till: ”Artikel 22a Intressekonflikter 1. Den verkställande direktören
och de tjänstemän som tillfälligt avdelats från medlemsstaterna och
kommissionen ska göra en åtagandeförklaring och en intresseförklaring som visar
att det inte föreligger några direkta eller indirekta intressekonflikter som
skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Dessa förklaringar ska ges in
skriftligen vid inträde i tjänst och de förnyas vid eventuell ändring av de
personliga förhållandena. 2. Externa sakkunniga som deltar
i tillfälliga arbetsgrupper ska före varje möte som de deltar i skriftligen
redovisa eventuella intressen som kan påverka deras oberoende i förhållande
till frågorna på dagordningen. 3. Styrelsen och styrelsen för
säkerhetsackreditering ska tillämpa en strategi som gör det möjligt att undvika
intressekonflikter.” 19. Efter artikel 23 ska följande artikel
23a läggas till: ”Artikel 23a Gemensam
upphandling tillsammans med medlemsstaterna När byrån utför sina uppgifter ska den
tillåtas att tilldela offentliga kontrakt gemensamt med medlemsstaterna i
enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29
oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets
förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens
allmänna budget (*). _________________ (*) EGT L 362, 31.12.2002, s. 1.” 20. Artikel 26 ska ersättas med följande: ”Artikel 26 Utvärdering och
översyn av denna förordning 1. Kommissionen ska senast 2016
och därefter vart femte år göra en utvärdering av byrån, särskilt med avseende
på dess effektivitet, ändamålsenlighet, funktion, arbetsmetoder, resursbehov
och hur den använder de resurser den tilldelats. Denna utvärdering innefattar
framförallt en undersökning av om byråns uppgifter eventuellt måste ändras och
vilka budgetkonsekvenser en sådan ändring skulle få. 2. Kommissionen ska översända
utvärderingsrapporten samt sina egna slutsatser om rapportens innehåll till
Europaparlamentet, rådet, byråns styrelse och styrelsen för
säkerhetsackreditering. Resultaten av utvärderingen ska offentliggöras. 3. Varannan utvärdering omfattar
en granskning av byråns bokslut med hänsyn tagen till dess mål och uppgifter.
Om kommissionen anser att det inte längre är motiverat att ha kvar byrån med
hänsyn till de mål och uppgifter den har tilldelats kan kommissionen föreslå
att denna förordning upphävs.” Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den [tjugonde]
dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Denna
förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla
medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET
ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning 1.2. Berörda
politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1.3. Typ
av förslag eller initiativ 1.4. Mål 1.5. Motivering
till förslaget eller initiativet 1.6. Tid
under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen 1.7. Planerad
metod för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser
om uppföljning och rapportering 2.2. Administrations-
och kontrollsystem 2.3. Åtgärder
för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda
rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens
utgiftsdel 3.2. Beräknad
inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av
den beräknade inverkan på utgifterna 3.2.2. Beräknad inverkan på
byråns anslag 3.2.3. Beräknad inverkan på
byråns personalresurser 3.2.4. Förenlighet med den
gällande fleråriga budgetramen 3.2.5. Bidrag från tredje
part 3.3. Beräknad inverkan på
inkomsterna 3.4. Beräknad inverkan på
kommissionens personalresurser FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR
RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET
ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets
beteckning Europaparlamentets
och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 av den
22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS – ändring av
finansieringsöversikten 1.2. Berörda politikområden i den
verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[9] Berörda
politikområden: Näringsliv Kapitel
02 05: program för satellitbaserad
radionavigering (Galileo och EGNOS) 1.3. Typ av förslag eller
initiativ ¨ Ny åtgärd ¨ Ny åtgärd som
bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[10] ¨ Befintlig åtgärd
vars genomförande förlängs i tiden þ Tidigare åtgärd
som omformas till eller ersätts av en ny 1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för
kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till Främja
den europeiska närvaron i rymden och utveckla satellittjänster Programmen
för satellitnavigering (nedan kallade programmen) är flaggskeppsprojekt för
unionen. Målet är att tillhandahålla satellitnavigeringstjänster som ska leda
till omfattande utveckling inom många verksamhetsområden, stärka den tekniska
innovationen och öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft, och därigenom
skapa arbetstillfällen, kommersiella intäkter och samhällsekonomisk nytta. De
ingår i Europa 2020-strategin och politikområdena för hållbar utveckling. Syftet
med Galileoprogrammet är närmare bestämt att upprätta ett europeiskt globalt
satellitnavigeringssystem (nedan kallat GNSS). Det ska förse användare i hela
världen med positionsbestämnings-, synkroniserings- och navigeringstjänster som
ligger till grund för en mängd tillämpningar inom bl.a. transporter,
värdepappershantering, elförsörjning, väderprognoser och vägtullar. Egnos
är ett europeiskt system utformat för att förbättra det amerikanska
GPS-systemets prestanda i Europa. Systemet gör det möjligt att använda
befintliga satellitnavigeringstjänster för tillämpningar som är avgörande för
säkerheten t.ex. inom luftfart och sjöfart för flygning och landning av
flygplan eller färd med fartyg i hamninlopp. På
grundval av den styrningsstruktur som kommissionen har presenterat i sitt
förslag till förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska
satellitnavigeringssystemen[11]
och på grundval av den förvaltningsstruktur som Europaparlamentet och rådet
förespråkar i sin allmänna partiella riktlinje som antogs den 7 juni 2012, ska
Europeiska byrån för GNSS (nedan kallad byrån) bli en viktig aktör under
systemens driftsfas. Med
tanke på att förordningen om uppbyggnad och drift av europeiska
satellinavigeringssystem (nedan kallad GNSS-förordningen) fortfarande
diskuteras av medlagstiftarna och således ännu inte har antagits och att den är
beroende av det slutliga beslutet om nästa fleråriga budgetram kan en del av de
antaganden som ligger till grund för denna finansieringsöversikt komma att
ändras. 1.4.2. Specifika mål eller
verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen
som berörs Eftersom
byrån deltar alltmer aktivt i programmens driftsfas är syftet med detta förslag
att ge styrelsen för säkerhetsackreditering (ett av byråns tre organ) en mer oberoende
ställning och säkerställa att tillräckliga personella och ekonomiska resurser
ställs till förfogande så att byrån kan utföra sina uppgifter. 1. Säkerhetsackreditering: De
europeiska satellitnavigeringssystemen är avgörande infrastrukturer på grund av
sin strategiska betydelse. De skulle kunna missbrukas, vilket skulle äventyra
unionens och dess medlemsstaters säkerhet. Dessutom skulle varje avbrott i
tjänsterna kunna medföra stora förluster för den europeiska ekonomin, eftersom
alltfler ekonomiska sektorer är beroende av satellitnavigering. En
oberoende säkerhetsackreditering är ytterst viktig för att systemens säkerhet
ska kunna garanteras. En sådan ackreditering garanterar att säkerhetsåtgärderna
är tillräckliga för att skydda systemet mot hot och svagheter, att själva
systemet inte drabbas av oacceptabla risker under sin livscykel och att det kan
behandla, lagra och överföra känslig eller sekretessbelagd information utan
oacceptabla risker, i enlighet med särskilda rådande förhållanden. Eftersom
byrån kommer att delta i programmen som ett led i den nya styrningsstrukturen,
bör uppdelningen mellan säkerhetsackreditering och övriga verksamheter
förtydligas för att undvika intressekonflikter mellan dessa två typer av
verksamheter och bevara säkerhetsackrediteringens oberoende. 2. Utveckling av marknad och tillämpningar: Byrån
bör bidra till marknadsföringen av de tjänster som Galileo och Egnos erbjuder
för att underlätta intresset från marknadens sida. Marknadsföringen av dessa
tjänster är en mycket viktig aspekt för att optimera den samhällsekonomiska
nytta systemen väntas föra med sig. 3. Drift av Galileo-säkerhetsövervakningscentrum och utveckling av
PRS-tillämpningar: Byrån
ska ansvara för driften av Galileo-säkerhetsövervakningscentrumen (GSMC – Galileo
Security Monitoring Centre). GSMC
anses vara Galileo-systemets ”hjärna” vad gäller säkerhetsaspekten i dess
helhet. Det rör sig om ett driftscentrum som är ytterst viktigt för hela
systemet. Det kommer att ha kapacitet att analysera och avvärja olika hot eller
angrepp. Det måste således vara operativt innan Galileotjänsterna har tagits i
bruk och skötas dygnet runt av kvalificerade experter. Centrumet är geografiskt
uppdelat mellan två orter, Saint-Germain-en-Laye i Frankrike och Swanwick i
Storbritannien. 4. Drift av systemen: Målet
med driften av systemen är att tillhandahålla tjänster av hög kvalitet som
tillgodoser användarnas behov samt att alla åtgärder vidtas för att dessa
tjänster ska få största och snabbast möjliga spridning. En struktur som lämpar
sig för driften av systemen är nödvändig för att garantera driften av systemen
på lång sikt och optimera den samhällsekonomiska nyttan. Styrningen
bör anpassas till de olika programmen (Galileo och Egnos) i den mån dessa
befinner sig på olika utvecklingsstadier. Den bör också anpassas till de faser
programmen befinner sig i för att undvika risken för avbrott i
tillhandahållandet av tjänsterna. Medan Egnos redan är operativt och befinner
sig i driftsfasen går Galileo snart in i en avgörande utvecklingsfas med
leverans av tjänster som innebär inledningen av dess driftsfas. För
Egnos gäller följande: -
Driftsfasen inleddes i oktober 2009. -
Kommissionen har för närvarande ansvaret för driften av Egnos. Detta ansvar
kommer att överföras på byrån från och med den 1 januari 2014, enligt planerna
successivt från och med 2012. -
Enligt de nya styrningsramar som föreslås (från och med 2014) ska byrån leda
all verksamhet som gäller driften av Egnos och lägga ut vissa driftsrelaterade
verksamheter på andra enheter, särskilt operatören av Egnossystemet. För
Galileo gäller följande: -
olika programfaser kommer att överlappa varandra under de närmaste åren. -
under det pågående utbyggnadsfasen kommer den nuvarande organisationen att
fortbestå för att garantera kontinuitet och koherens i denna fas. Kommissionen
förblir således ansvarig för att fullborda Galileo-programmets infrastruktur. -
under driftsfasen, som beräknas börja 2014 då de första tjänsterna ska
tilhandahållas, tar byrån successivt över ledningen av de verksamheter som
hänger samman med denna driftsfas på grundval av ett delegeringsavtal med
kommissionen. Byrån kommer att ansvara för samordningen av alla uppgifter som
hänger samman med driften av systemet, t.ex. underhåll, uppgifter som är
nödvändiga för att garantera systemets funktion, tillhandahållandet av tjänster
och införandet av framtida generationer av systemen. Den bör också bidra till
arbetet med att fastställa kraven för de framtida systemen och ge feedback om
hur de driftsrelaterade behoven och användarnas behov utvecklar sig. Denna
driftsfas är en ny fas i programmet och den ska skötas genom att kommissionen
delegerar programförvaltningen till byrån. Byrån
bör ha tillräckligt med personal så att den kan sköta uppgiften att driva
systemen. För att garantera tjänsternas kontinuitet och en bra start för
Galileos driftsfas år 2014 är det av yttersta vikt att fastställa de nödvändiga
övergångsperioderna före 2014. Specifikt mål Utveckla
och tillhandahålla infrastruktur och tjänster som bygger på satellitnavigering
(Galileo) Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och
budgeteringen 02
05 PROGRAM FÖR SATELLITNAVIGERING (GALILEO OCH EGNOS) 1.4.3. Verkan eller resultat som
förväntas Beskriv den verkan som
förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av
befolkningen som berörs. De
europeiska satellitnavigeringsprogrammen inleddes för över ett årtionde sedan
med den politiska ambitionen att utveckla och driva ett världsomspännande
system som ger Europeiska unionen möjlighet att vinna strategiska och
ekonomiska fördelar och tillhandahålla satellitnavigeringstjänster som är
perfekt anpassade till civila ändamål. Galileo
och Egnos kommer att medföra stora samhällsekonomiska fördelar för Europeiska
unionen av följande skäl: i)
Direkta fördelar på grund av tillväxten på nedströmsmarknaderna för
satellittjänster (mottagare och tillämpningar). Om exempelvis fler flygplan
förses med GNSS-mottagare ökar tillverkarnas intäkter. ii)
Indirekta fördelar tack vare framväxten av nya tillämpningar. Om flyg tar
kortare tid tack vare bättre navigering, förorenar flygplanen mindre och
passagerarna vinner dyrbar tid. Dessutom medför säkrare transportmedel och
effektivare räddningstjänster att fler liv kan räddas. iii)
Direkta fördelar på grund av tillväxten på uppströmsmarknaderna och avknoppad
teknik inom andra sektorer. Investeringarna i GNSS-segmentet uppströms gynnar
industrin. Dessutom kommer andra sektorer också att gynnas av utvecklingen inom
rymdindustrin. Instrument som konstruerats för att kontrollera och övervaka
raket- eller tankstrukturers stabilitet kan också användas t.ex. inom
fordonsindustrin, bygg- och anläggningssektorn, energisektorn och
försörjningssektorn. Även
om det införs ett självständigt system inom Galileoprogrammet kommer tjänsterna
att optimeras tack vare dess interoperabilitet med andra system, t.ex. det
amerikanska GPS- eller det ryska Glonass-systemet. På så sätt kan samarbetet
med andra länder som tillhandahåller satellitnavigeringstjänster leda till
största möjliga nytta för användare, allmänhet och ekonomin i stort. Genom
att byrån kommer att ha hand om driften av systemen och
säkerhetsackrediteringen kommer den att spela en nyckelroll i
tillhandahållandet av tjänster. Den kommer också att ha en viktig roll när det
gäller att främja utvecklingen av nedströmsmarknaderna. Därför kommer byråns
resultat att direkt påverka de samhällsekonomiska fördelar man väntar sig av
systemen. 1.4.4. Indikatorer för bedömning av
resultat eller verkan Ange vilka indikatorer
som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs. De
indikatorer som ska göra det möjligt att följa upp byråns resultat kommer att
fastställas utifrån typ av verksamhet, såsom anges nedan: 1. Säkerhetsackreditering: Byrån
ska garantera att säkerhetsackrediteringen sköts snabbt och väl i varje skede
av Galileoprogrammet (t.ex. för att möjliggöra satellituppskjutningarna).
Genomförandet kommer att utvärderas på grundval av hur det bidrar till en
lyckad utbyggnad av infrastrukturen och hur många inspektioner/kontroller av
säkerheten som utförs varje år. Dessa
inspektioner och kontroller består av en teknisk detaljgranskning, utförd av
eller för den behöriga myndigheten eller en företrädare för denna, av aspekter
som gäller systemens säkerhet, en säkerhetsrelaterad kryptografisk produkt
eller it-produkt. Utvärderingen bekräftar att de säkerhetsfunktioner som krävs
faktiskt finns och kontrollerar att dessa funktioner fungerar som de ska.
Utvärderingen avgör i hur hög grad systemets säkerhetskrav har tillgodosetts
och fastställer systemets tillförlitlighet. Antalet
inspektioner/kontroller hänger samman med verksamheten och utplaceringen av
markstationer. Enligt
uppskattning kommer omkring 10 inspektioner/kontroller per år att utföras
mellan 2013 och 2015, därefter omkring fem per år under perioden 2016–2020. 2. Utveckling av marknad och tillämpningar: Byråns
verksamhet i samband med marknadsföringen av tjänsterna kommer att utvärderas
på grundval av marknadens intresse av de tjänster som tillhandahålls av Egnos
och Galileo med hjälp av särskilda indikatorer som ska utvecklas för tjänsterna
när de har tagits drift, t.ex. antalet flygplatser som har tillgång till
inflygningsprocedurer som bygger på Egnos, antalet traktorer försedda med
Egnos-mottagare eller uppskattning av de totala samhällsekonomiska fördelarna
med systemet. Hittills
har 82 flygplatser utvecklat inflygningsprocedurer som använder Egnos-systemet.
Målet är att 50 % av de relevanta flygplatserna ska ha utvecklat Egnosbaserade
inflygningsprocedurer fram till 2020. 3. Drift av Galileo-säkerhetsövervakningscentrum och utveckling av
PRS-tillämpningar: Resultaten
av dessa verksamheter kan mätas i antalet operativa procedurer. Målet är att
500 procedurer ska vara operativa år 2016. Eftersom centrumen ännu inte är i
drift har inga procedurer ännu införts. 4. Drift av systemen: Enligt
förslaget till förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska
satellitnavigeringssystemen ska de aktuella verksamheterna baseras på ett
delegeringsavtal mellan kommissionen och byrån. Delegeringsavtalet kommer i
detalj att ange de operativa indikatorerna så att det går att följa hur
verksamheterna utförs, vilket är fallet i dag med Egnos. 1.5. Motivering till förslaget
eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på
kort eller lång sikt Med
beaktande av de aktuella siffrorna om byrån kan den inte utföra de nya
arbetsuppgifterna i förslaget till förordning om uppbyggnad och drift av de
europeiska satellitnavigeringssystemen, särskilt inte på området ”drift”. Det
finns därför skäl att revidera finansieringsöversikten för att anpassa den till
byråns verkliga personalbehov. Dessutom
bör det noteras att genomförandet av den föreslagna styrningsmodellen kräver
att byrån har lämplig teknisk och operativ personal med hög expertisnivå inom
ett område som är mycket specialiserat. Byråns organisationsstruktur bör likaså
ta hänsyn till verksamheternas särdrag. Även
om byrån inte kommer att utföra alla verksamheter internt och kommer att lägga
ut många av de uppgifter som rör tjänsterna och utvecklandet av ny teknik och
nya generationer av system bör den ha lämplig teknisk expertis för att kunna
sköta den offentliga upphandling som är nödvändig, kontrollera verksamheter som
externaliserats och utarbeta rapporter av hög kvalitet för kommissionen. Med
beaktande av programmens komplexitet är det också viktigt att undvika alla
problem med immateriella rättigheter som kan hindra förvärv, överföring,
utnyttjande och tillämpning av information som är väsentlig för en framgångsrik
verksamhet och följaktligen kan äventyra att programmen fungerar problemfritt,
rationellt och effektivt. Denna
extra personal kommer att finansieras genom omfördelning inom budgetrubrikerna
för GNSS-programmen. 1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på
unionsnivå EU:s
rätt att agera grundar sig på artikel 172 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt och på GNSS-förordningen. De
system som byggts upp inom de europeiska satellitnavigeringsprogrammen utgör
infrastruktur inom de transeuropeiska näten, som används långt utanför
medlemsstaternas gränser. Dessutom kan tjänsterna från de systemen bidra till
de transeuropeiska nätens utveckling inom transportinfrastruktur,
telekommunikationer och energi. Medlemsstaterna
kan inte på egen hand bygga upp system för satellitnavigering eftersom det
överstiger deras ekonomiska och tekniska förmåga. Därför krävs det insatser på
EU-nivå. 1.5.3. Huvudsakliga erfarenheter från
liknande försök eller åtgärder Ej
tillämpligt. 1.5.4. Förenlighet med andra
finansieringsformer och eventuella synergieffekter Samverkan
med andra befintliga eller framtida rymdprogram är möjliga, t.ex. för att vidga
användarbasen (tillämpningar för nedströmsmarknaden). Man
bör också sträva efter synergifördelar med andra avdelningar vid Europeiska
kommissionen när det gäller forskning och innovation. Tillämpningar och teknik
som använder satellitnavigeringssystem kan påverka olika sektorer inom ekonomi
och samhälle, t.ex. transporter, energi, lokaliseringstjänster, banktjänster,
jordbruk osv. Det är viktigt att garantera att programmen för forskning och
innovation samordnas på kommissionsnivå för att optimera de samhällsekonomiska
fördelarna med de program som inletts inom dessa verksamhetssektorer. Dessutom
bör samarbetet med gemensamma forskningscentrumet stärkas. Programmen skulle
kunna utnyttja sin vetenskapliga och tekniska expertis och sina ultramoderna
test- och mätningsanläggningar för verksamheter som rör GNSS-systemens säkerhet
och utvecklingen av GNSS-baserade tillämpningar. 1.6. Tid under vilken åtgärden
kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen ¨ Förslag eller initiativ som pågår under
begränsad tid –
¨ Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den
DD/MM]ÅÅÅÅ. –
¨ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ. þ Förslag eller initiativ som pågår under
en obegränsad tid –
Genomförande med tilltagande intensitet från 2014
till 2016. –
Därefter beräknas genomförandetakten nå en stabil
nivå. 1.7. Planerad metod för
genomförandet[12] þ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till –
¨ genomförandeorgan –
þ organ som inrättats av Europeiska unionen[13] –
¨ nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts
uppgifter som faller inom offentlig förvaltning –
¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda
åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som
anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i
budgetförordningen ¨ Gemensam förvaltning
med internationella organisationer (ange vilka) Vid fler än en metod,
ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”. Anmärkningar Den nuvarande
ramen för styrning utformades för konstruktion och installation av Galileo och
för Egnos inledande driftsfas, dvs. perioden 2008–2013. Denna ram måste ses
över eftersom Galileos installationsfas kommer att fortsätta efter 2013 och en
ny fas av programmet kommer att inledas 2014 då de första tjänsterna
tillhandahålls. Styrningen av Egnos bör också fastställas eftersom systemet
gått in i sin operativa fas. Syftet med förslaget till GNSS-förordning, som för
närvarande diskuteras av Europaparlamentet och rådet, är att fastställa en ram
för styrningen av programmen i detta nya sammanhang. Såsom redan
nämnts i förslaget till GNSS-förordning bör en stabil, varaktig och långsiktig
ram för styrningen fastställas. Denna ram ska optimera och rationalisera
användningen av befintliga resurser och underlätta en successiv övergång mellan
installations- och driftsfasen, utan avbrott i tjänsterna. 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning
och rapportering Ange intervall och
andra villkor för sådana åtgärder. Inom
ramen för sina uppgifter ska byrån tillämpa de bestämmelser om uppföljning och
rapportering som fastställs i den gemensamma strategi rörande decentraliserade
organ som antagits av kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Byrån ska
därför föreslå följande: -
En strategisk ram (ett flerårigt arbetsprogram) med huvudsakliga åtgärder,
preliminär budget och tidsplan för uppfyllelse av sina mål senast den
30 juni 2014. -
Senast den 15 november varje år lägga fram ett årligt arbetsprogram för
påföljande år där strategin omsätts i detaljerade åtgärder och indikatorer. -
En årsrapport som utvärderar hur det årliga arbetsprogrammet har genomförts. Dessutom
kommer byråns arbete att utvärderas vart femte år med avseende på dess mål och
uppdrag. Dessutom ska byråns berättigande omprövas vart tionde år. Utöver
dessa standardåtgärder bör byrån, vad gäller de uppgifter som kommissionen
delegerat till den, se till att det i alla avtal som tecknas inom programmen
Galileo och Egnos ingår villkor om övervakning och ekonomisk kontroll. I alla
former för uppföljning och utvärdering bör särskild vikt fästas vid kontroll av
programmens kostnader nä de tillhandahåller tjänster enligt fastställd
tidsplan. Dessutom
kommer kommissionen, inom ramen för sina befogenheter att i politiskt hänseende
övervaka Galileo- och Egnosprogrammen, förbättra rutinerna för uppföljning och
utvärdering genom att kräva detaljerade årliga förvaltningsplaner och
lägesrapporter samt genom att hålla regelbundna möten om hur programmen
fungerar och genom ekonomi- och teknikrevisioner. Slutligen
kommer byrån i samband med den dagliga ledningen av verksamheten att använda en
riskhanteringsmekanism och lämpliga verktyg för att hålla nere
programkostnaderna med hjälp av bättre kostnadsskattningar och med hänsyn tagen
till tidigare erfarenheter och hur systemet faktiskt utnyttjas. 2.2. Administrations- och
kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats Byrån
kommer att ansvara för kritiska systemfunktioner, systemens säkerhet och
marknadslanseringen av dessa. Om
byrån inte har den organisationsstruktur och den personal den behöver äventyras
driften. De
största riskerna som konstaterats är följande: •
Marknadsrisker: Marknadslanseringen av de tjänster som de europeiska
satellitnavigeringssystemen erbjuder är beroende av två viktiga faktorer:
Tjänsternas kvalitet och marknadens benägenhet att ta till sig de nya
tjänsterna. Sämre tekniska prestanda än utlovat eller avbrott i
tjänsteleveranserna skulle ha en negativ effekt på användarna i hela världen
och leda till att infrastrukturerna inte används. Därför är det ytterst viktigt
att driften av systemen är effektiv. Dessutom måste det säkerställas att det
finns tillförlitliga mottagare tillgängliga för alla tjänster som Galileo bör
tillhandahålla, särskilt för den offentligt reglerade tjänsten (Public
Regulated Service, PRS), och informera användarna om de tjänster som
tillhandahålls av Galileo och Egnos för att optimera marknadsintresset och
därmed de samhällsekonomiska fördelar som systemen väntas föra med sig. •
Teknikrisker: Satellitnavigering bygger på den senaste, oprövade tekniken, vars
specifikationer hela tiden utvecklas. Effektiva förfaranden måste tas i bruk för
att garantera att utvecklingen och de nya generationerna av dessa system
grundar sig på användarnas mest aktuella behov och den teknik som har den bästa
prestandan. Byrån bör ha tillräckliga resurser för att kunna införa dessa
förfaranden och förse kommissionen med den information den behöver för att
kunna fastställa prioriteringar vad gäller utvecklandet av byråns uppdrag. •
Industriella risker: I uppbyggnaden av denna infrastruktur deltar många
industriaktörer i flera länder, som måste samordnas effektivt så att deras
arbete utmynnar i tillförlitliga, helt integrerade system, särskilt i
säkerhetshänseende. Om inte programmen samordnas effektivt kan en brist på
resurser för byråns del leda till förseningar och merkostnader. •
Säkerhetsrisker: Byrån ska se till att systemens säkerhet garanteras på ett
effektivt sätt för att garantera säkerheten för unionen och dess medlemsstater. •
Styrningsrisk: Styrningen av programmen kräver att olika enheter arbetar
tillsammans, och därför måste en tillräcklig stabilitet och organisationsnivå
garanteras. Byrån kommer att spela en viktig roll för driften av programmen,
och därför skulle dess oförmåga att fungera effektivt utgöra en stor risk när
det gäller styrningen. 2.2.2. Planerade kontrollmetoder Byråns
räkenskaper ska läggas fram för revisionsrätten för godkännande och omfattas av
förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Kommissionens interna
revisionstjänst är byråns internrevisor. Dessutom arbetar byrån på en
kvalitets- och säkerhetscertifiering av sina förfaranden med verkan från och
med 2014. 2.3. Åtgärder för att förebygga
bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter Beskriv förebyggande
åtgärder (befintliga eller planerade). Organet
övervakas av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den
fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel · Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”) Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd
och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga
budgeten i nummerföljd Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag Nummer [Beteckning……………………………....….] || Diff. anslag/ Icke-diff. anslag ([14]) || från Efta-länder[15] || från kandidatländer[16] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen 1 || 02.0502.01 Europeiska byrån för GNSS – Rubrikerna 1 och 2 02.0502.02 Europeiska byrån för GNSS – Rubrik 3 || Diff. anslag || JA || NEJ || NEJ || NEJ · Nya budgetrubriker som föreslås Redovisa de berörda
rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de
berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag Nummer [Beteckning……………………………....….] || Diff. anslag/ Icke-diff. anslag || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen || Inga nya budgetrubriker föreslås || || || || || 3.2. Beräknad inverkan på
utgifterna Innan man i detalj går in på det föreliggande
förslagets beräknade inverkan på utgifterna är det viktigt att framhålla att
denna uppskattning är preliminär i detta skede, eftersom den är beroende av att
budgetmyndigheten antar nästa fleråriga budgetram för perioden 2014–2020[17]. Dessutom kan vissa antaganden som legat till
grund för denna finansieringsöversikt komma att ändras. Ramen för styrningen av
programmen och de uppgifter den medför för byrån fastställs inte i detta
lagförslag utan i GNSS-förordningen, som håller på att diskuteras av
Europaparlamentet och rådet. Behovet av mer personal föranleds av de nya
uppgifter som byrån tilldelas genom GNSS-förordningen. Kommissionen förbehåller sig sålunda rätten
att ändra sitt förslag om stora ändringar görs i den finansiering eller den ram
för styrningen som föreslås i texten till den framtida GNSS-förordningen. Om
budgetmyndigheten beslutar att drastiskt minska anslagen för programmen måste
de uppgifter och den personalstyrka som byrån tilldelas således omprövas. På
samma sätt gäller att om budgetmyndigheten beslutar att ge byrån fler uppgifter
bör personalbehovet omprövas. Till exempel i Europaparlamentets förslag till
rapport om förordningen om uppbyggnad och drift av europeiska satellitnavigeringssystem[18] (föredragande: Marian-Jean Marinescu) förutses att byrån ska ges i
uppdrag att leda ”expertcentrum”, som ska främja utvecklingen och införandet av
GNSS-tillämpningar, utöver de verksamheter som kommissionen har gett byrån i
uppdrag i sitt förslag till GNSS-förordning. 3.2.1. Sammanfattning av den
beräknade inverkan på utgifterna Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Rubrik i den fleråriga budgetramen: || Nummer || Rubrik 1 – Smart tillväxt för alla [Organ]: <…….> || || || 2013[19][20] || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014-2020 Budgetrubrik 02.050201 Europeiska byrån för GNSS – Rubrikerna 1 och 2 || Åtaganden || (1) || 11,087[21] || 18,632 || 21,495 || 22,710 || 22,272 || 24,623 || 24,497 || 25,239 || 159,468 Betalningar || (2) || 11,087 || 18,632 || 21,495 || 22,710 || 22,272 || 24,623 || 24,497 || 25,239 || 159,468 Budgetrubrik 02.050202 Europeiska byrån för GNSS – Rubrik 3 || Åtaganden || (1a) || 2,363 || 6,550 || 6,150 || 6,100 || 6,150 || 6,800 || 6,800 || 6,300 || 44,85 Betalningar || (2a) || 2,363 || 6,550 || 6,150 || 6,100 || 6,150 || 6,800 || 6,800 || 6,300 || 44,85 || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || TOTALA anslag för Europeiska byrån för GNSS || Åtaganden || =1+1a -3a || 13,450 || 25,182 || 27,645 || 28,810 || 28,422 || 31,423 || 31,297 || 31,539 || 204,318 Betalningar || =2+2a -3b || 13,450 || 25,182 || 27,645 || 28,810 || 28,422 || 31,423 || 31,297 || 31,539 || 204,318 Anslagen för byrån för perioden 2014–2020 har
redan tagits med i kommissionens förslag till ny flerårig budgetram för
2014–2020. De nya uppgifter och de kostnader som hänger samman med dem kommer
att finansieras genom omfördelning inom GNSS-programmet, såsom ursprungligen
planerades för åren 2013–2020. Inverkan på utgifterna är följande och uppgår
till 117,1 miljoner euro.
Budgetrubrik 02.0501 Europeiska satellitnavigeringsprogram (Egnos och Galileo) || Åtaganden || (3a) || -1,750 || -13,482 || -15,645 || -16,610 || -16,022 || -18,723 || -18,297 || -18,339 || -117,118 || Betalningar || (3b) || -1,750 || -13,482 || -15,645 || -16,610 || -16,022 || -18,723 || -18,297 || -18,339 || -117,118 TOTALA anslag För Europeiska byrån för GNSS i den löpande fleråriga budgetramen || Åtaganden || =1+1a +3a || || 11,700 || 12,000 || 12,200 || 12,400 || 12,700 || 13,000 || 13,200 || 87,200 Betalningar || =2+2a +3b || || 11,700 || 12,000 || 12,200 || 12,400 || 12,700 || 13,000 || 13,200 || 87,200 Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (se punkt 1.6) || TOTALT GD: <…….> || Personalresurser || || || || || || || || 0 Övriga administrativa utgifter || || || || || || || || 0 GD <….> TOTALT || Anslag || || || || || || || || 0 TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa betalningar) || || || || || || || || Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || || || År N[22] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (se punkt 1.6) || TOTALT TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || || || || || || || 0 Betalningar || || || || || || || || 0 3.2.2. Beräknad inverkan på anslagen
för Europeiska byrån för GNSS – uppdelning per mål och rubrik Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till
tre decimaler) || Mål- och resultatbeteck-ning ò || || || År 2013 || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || || År 2020 || RESULTAT || Typ || Genom-snittliga kostna-der || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Mål nr 1 – Säkerhetsackreditering (GNSS) || || Avdelning 1 och 2 || || || || 2,123 || || 2,749 || || 2,804 || || 2,762 || || 2,637 || || 2,878 || || 2,845 || || 2,912 || Avdelning 3 || || || || 1,043 || || 1,400 || || 1,400 || || 1,400 || || 1,400 || || 1,400 || || 1,400 || || 1,400 || Delsumma för specifikt mål nr 1 || || 3,166 || || 4,149 || || 4,204 || || 4,162 || || 4,037 || || 4,278 || || 4,245 || || 4,312 || Mål nr 2 – Utveckling av marknader och tillämpningar, inklusive certifiering av kvalitet och kommunikation i GNSS || || Avdelning 1 och 2 || || || || 1,415 || || 1,833 || || 1,869 || || 1,688 || || 1,612 || || 1,759 || || 1,739 || || 1,780 || Avdelning 3 || || || || 664 || || 3,750 || || 3,250 || || 3,200 || || 3,250 || || 3,750 || || 3,750 || || 3,250 || Delsumma för specifikt mål nr 2 || || 2,079 || || 5,583 || || 5,119 || || 4,888 || || 4,862 || || 5,509 || || 5,489 || || 5,030 || Mål nr 3 - Drift av Galileo Security Monitoring Centres och utveckling av PRS-tillämpningar: || || Avdelning 1 och 2 || || 3,303 || || 5,193 || || 5,763 || || 6,138 || || 5,861 || || 6,396 || || 6,322 || || 6,472 || Avdelning 3 || || 656 || || 1,400 || || 1,500 || || 1,500 || || 1,500 || || 1,650 || || 1,650 || || 1,650 || Delsumma för specifikt mål nr 3 || || 3,959 || || 6,593 || || 7,263 || || 7,638 || || 7,361 || || 8,046 || || 7,972 || || 8,122 || Mål nr 4 – Drift av GNSS-systemen || || Avdelning 1 och 2 || || 1,750 || || 6,567 || || 8,878 || || 9,974 || || 10,110 || || 11,352 || || 11,379 || || 11,811 || Stöd (upphandling, finansiering, personalresurser, projektförvaltning och kontroll, juridiska frågor, kommunikation) || || Avdelning 1 och 2 || || 2,496 || || 2,291 || || 2,181 || || 2,148 || || 2,051 || || 2,238 || || 2,213 || || 2,265 || TOTALA KOSTNADER FÖR EUROPEISKA BYRÅN FÖR GNSS || || 13,450 || || 25,182 || || 27,645 || || 28,810 || || 28,422 || || 31,423 || || 31,297 || || 31,539 || De antaganden som ligger till grund för
beräkningen av anslagen för byrån för perioden 2013–2020 är följande: –
Den nya GNSS-förordningen, som för närvarande
diskuteras av Europaparlamentet och rådet, torde antas enligt de villkor som
kommissionen har föreslagit. Om så sker bör ledningen av Egnos driftsfas föras
över på byrån och ledningen av Galileoprogrammets driftsfas delegeras till
byrån fr.o.m. den 1 januari 2014. För att byrån ska kunna utföra denna viktiga
uppgift bör den tilldelas tillräckliga personal- och budgetresurser för att
klara de olika programetapperna. De krav som GNSS-programmen ställer och
utvecklingen av dessa bör medföra en utvidgning av byrån, som bör vara särskilt
snabb t.o.m. 2016 och därför fortsätta i långsam takt. –
Förberedelser pågår för att inrätta
Galileo-säkerhetsövervakningscentrum i Frankrike och Storbritannien.
Utplaceringen av dem förväntas ske mellan 2013 och 2014 och operativa
utvärderingstest som pågår 24 månader ska inledas vid den tidpunkten, vilket
förklarar varför man måste räkna med nyanställningar och engångskostnader under
2014. Le besoin de ce centre a été mis en lumière en particulier lors des
travaux détaillés pour la préparation des services.HIT Detta center ska
tilldelas kvalificerade operatörer som sköter programvara och utrustning med
ingående kunskaper om systemets säkerhetsaspekter och som ska ha utbildats i
installation och successivt tillhandahållande av tjänsterna. De ska särskilt
uppfylla kraven vad gäller tillträde till PRS (Public Regulated Service) för
användare av PRS. De ska också utarbeta arbetsrutiner samt övervaka och hantera
säkerhetsincidenter över hela systemet. –
Inrättandet av byrån i Prag föranleder inga hyresutgifter
före 2017. Efter den tidpunkten bör byrån betala hyra till de tjeckiska
myndigheterna till ett belopp som motsvarar 25 % av de hyrda lokalernas
marknadsvärde. En uppskattning har gjorts på grundval av rådande prisnivå i
Prag. Byrån bör även betala hyra för övriga lokaler där den bedriver sin
verksamhet, t.ex. i Frankrike (Saint-Germain-en-Laye, Toulouse), Storbritannien
(Swanwick) och Nederländerna (ESTEC, Europeiska rymdorganisationen). –
Byråns personalkostnader beräknas på grundval av
kommissionens genomsnittliga kostnader. Man räknar med en relativt liten
personalomsättning och med att ny personal träder i tjänst i april varje år.
Dessutom beaktas korrigeringskoefficienter för levnadskostnader (som i Prag är
15 % lägre än i Bryssel, där de i sin tur är 16 % lägre än i
Frankrike). –
Löner, hyror, utgifter för informationstjänster och
de tjänster som tillhandahålls av kommissionen samt porto- och
telekommunikationstjänster är kostnader med en beräknad inflationstakt på
3 % per år. Övriga beräknade kostnader påverkas inte av inflationen,
vilket i praktiken innebär en minskning av byråns faktiska kostnader. –
De nuvarande administrativa utgifterna har
beräknats på grundval av de faktiska kostnaderna 2011 och 2012, utan höjning på
grund av inflation. –
Under åren 2012 och 2013 kommer byråns it-nät och
it-utrustning att förnyas totalt i samband med att byrån flyttar till Prag i
september 2012. På grund av slitage och värdeminskning kommer utrustningen att
förnyas 2018, både i högkvarteret och i Galileo-säkerhetsövervakningscentrumen. –
Under perioden 2014–2020 kommer en del av de
viktigaste kommunikationsverksamheterna igång: de första Galileotjänsterna
2014–2015, full driftsfas för Galileo 2018–2019. Dessa viktiga händelser kräver
att fler marknadssegment tas med i byråns kommunikationskampanjer och att dess
webbplatser och kommunikationsverktyg får en ansiktslyftning (vilket inkluderar
en förbättring av innehållstjänsterna i realtid). –
Kostnaderna beräknas utifrån antagandet att den
ökade åtskillnaden mellan säkerhetsackrediteringen och byråns övriga
verksamheter inte leder till en dubblering av centrala förvaltningstjänster. I tabellen nedan anges anslagen i detalj för
byrån för perioden 2013–2020. 3.2.3. Beräknad inverkan på byråns
personalresurser och budget 3.2.3.1. Sammanfattning –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i
anspråk. –
þ Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk
enligt följande: Miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) || 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT Tjänstemän (AD-tjänster) || || || || || || || || || Tjänstemän (AST-tjänster) || || || || || || || || || Kontrakts-anställda || || 1,125 || 1,276 || 1,376 || 1,393 || 1,435 || 1,478 || 1,522 || 9,606 Tillfälligt anställda || || 9,768 || 11,081 || 13,071 || 12,960 || 13,550 || 14,061 || 14,599 || 89,090 Utstationerade nationella experter || || || || || || || || || TOTALT || || 10,893 || 12,357 || 14,447 || 14,353 || 14,985 || 15,539 || 16,122 || 98,696 Personalkostnaderna beräknas på grundval av
följande huvudhypoteser: - lönenivå för tillfälligt
anställda = kommissionens genomsnittsnivå (95 000 euro + inflation) - lönenivå för kontraktsanställda =
kommissionens genomsnittsnivå (FGIII och FGIV totalt = 40 000 euro
+ inflation) - årlig inflation på 3 % - minskning av personalkostnaderna med
3 % genom personalrotation - minskning med 25 % av kostnaderna för
rekrytering av ny personal - genomsnittligt inträde i tjänst den 1 april - kostnader för installation av personal
enligt tjänsteföreskrifterna: bosättningsbidrag, dagtraktamente (endast tre
månader), flyttkostnader, resekostnader. Byråns personalbehov för perioden 2013–2020
(antal personer) || 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 Tillfälligt anställda || 77 || 97 || 109 || 117 || 121 || 123 || 124 || 125 UNA / KA || 17 || 25 || 29 || 31 || 31 || 31 || 31 || 31 TOTALT || 94 || 122 || 138 || 148 || 152 || 154 || 155 || 156 Byråns personal efter verksamhet (antal personer) || 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 Personal som direkt medverkar i driften av GNSS-systemen || 20 || 43 || 57 || 65 || 69 || 71 || 72 || 73 Personal som direkt arbetar för säkerhetsöver-vakningscentrumet för Galileo || 28 || 34 || 37 || 40 || 40 || 40 || 40 || 40 Personal som arbetar med egentliga uppgifter vid Europeiska byrån för GNSS (nuvarande uppgifter) || 46 || 45 || 44 || 43 || 43 || 43 || 43 || 43 TOTALT || 94 || 122 || 138 || 148 || 152 || 154 || 155 || 156 Byråns personal efter verksamhet (i % av hela
personalstyrkan) || 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 Andelen anställda som arbetar med driftsuppgifter || 21 % || 35 % || 41 % || 44 % || 45 % || 46 % || 46 % || 47 % Andelen anställda som arbetar vid GSMC || 30 % || 29 % || 27 % || 26 % || 26 % || 26 % || 26 % || 26 % Andelen anställda som arbetar med egentliga uppgifter vid Europeiska byrån för GNSS || 49 % || 36 % || 32 % || 30 % || 29 % || 28 % || 28 % || 27 % TOTALT || 100% || 100% || 100% || 100% || 100% || 100% || 100% || 100% Såsom anges ovan kommer byrån att ha i uppgift
att utföra olika uppgifter, av vilka en del är nya och andra endast en
förlängning av nuvarande uppgifter. Minskningen av byråns nuvarande
personalstyrka med 5 % har genomförts och lett till att 3
heltidsekvivalenter för utförandet av dessa uppgifter har dragits in, dvs. 1
heltidsekvivalent per år 2014, 2015 respektive 2016. Kommissionen har bedömt byråns personalbehov
efter samråd med byrån och på grundval av en undersökning som i detalj anger
alla verksamheter som ska utföras i samband med driften av programmen[23]. Beskrivning av arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda || 1. Säkerhetsackreditering av GNSS-systemen (egentlig uppgift för byrån) 2. Ledning av Galileo-säkerhetsövervakningscentrumen (egentlig uppgift för byrån, som kommer att utvidgas huvudsakligen under 2014, efter att de första tjänsterna inrättats 2012 och 2013) 3. Utveckling av marknad och GNSS-tillämpningar, inklusive teknik avsedd för PRS-användare (egentlig uppgift för byrån, eventuellt kompletterad med ytterligare delegerade uppgifter) 4. GNSS-meddelanden: (egentlig uppgift för byrån) 5. Drift av GNSS-systemen (ny uppgift som delegerats av kommissionen – driften av Egnos innebär en överföring av befogenheter från kommissionen till byrån, eftersom driften av det system som bygger på Galileo-programmet innebär att uppgifter som avser styrningen av programmet delegeras till byrån) Arbetsuppgifterna under programmens driftsfas har identifierats och strukturerats i en schematisk uppdelning. Ansvaret för all driftsverksamhet kommer att delegeras till byrån, som ska samordna verksamheten men inte nödvändigtvis genomföra den. Det bör noteras att största delen av verksamheterna har sin grund i behovet av att säkerställa tjänsterna och att de för närvarande inte finns med i den nuvarande organisationen av programmen. I den schematiska uppdelningen av uppgifterna kan alla verksamheter som avser driften fördelas på fem områden på följande sätt: - Ledning av programgenomförandet, vilket i huvudsak omfattar följande: o I detalj ange de övergripande mål som fastställts av kommissionen och i internationella och bilaterala avtal samt systemets säkerhetskrav i form av ett tekniskt dokument med uppdragskrav (Mission Requirement Document). o Kontrollera planeringen av programmen samt kostnads- och riskaspekten o Svara för ingående och uppföljning av de avtal och kontrakt som driften av programmen kräver. - Utarbeta programmen, dvs. utforma framtida utveckling i enlighet med dokumentet om uppdragskrav, samordna standardiseringen av systemet, utveckla och validera nya infrastrukturer (inklusive programvara), sköta den tekniska sidan av uppdraget och utvärdera systemets prestanda. - Infrastrukturdelen, dvs. ledning av infrastrukturprojektet, skötsel av den tekniska sidan av systemet, uppbyggnad av rymd- och markinfrastruktur och installation av systemuppdateringar. - Drift och tillhandahållande av tjänster, dvs. ledning av tjänsterna, drift av infrastrukturer och övervakning av verksamheterna. - Använda tjänsterna genom att fastställa och tillämpa en affärsstrategi, främja användningen och införandet av dessa tjänster och främja utformningen och utvecklingen av nya tillämpningar. Extern personal || Främst stöduppgifter och administrativa uppgifter som ska garantera att verksamheten löper friktionsfritt. Fr.o.m. 2015 utgör stödpersonalen 16 % av byråns hela personalstyrka och ligger därmed på en anspråkslös nivå jämfört med andra organ och med EU (stödpersonalens andel beräknas uppgå till 25 % för EU-organ i full drift och vara ännu högre inom kommissionen). I tabellen nedan anges tjänstefördelningen i
detalj för byrån för perioden 2013–2020: Den extra personal som behövs för att driva
systemen består huvudsakligen av AD-tjänstemän, varav mindre än 10 % i
ledningsuppgifter (i lönegraderna AD10–AD12). De flesta övriga tjänstemännen
rekryteras i lönegraderna AD6–AD9, med hänsyn tagen till svårigheterna att
rekrytera erfaren personal med högt specialiserad teknisk kompetens. 3.2.3.2. Beräknat personalbehov för det
ansvariga generaldirektoratet –
þ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.
Förslaget kräver inte att kommissionen tar i bruk
ytterligare personalresurser. Tvärtom planeras nedskärningar (se punkt 3.4). –
¨ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk
enligt följande: 3.2.4. Förenlighet med den gällande
fleråriga budgetramen –
þ Förslaget/initiativet är förenligt med den fleråriga budgetramen för
2013 och – vad gäller de kommande åren – med kommissionens förslag för
budgetramen för 2014–2020. –
¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda
rubriken i den fleråriga budgetramen –
¨ Förslaget/initiativet kräver tillämpning av flexibilitetsinstrumentet
eller revidering av den fleråriga budgetramen[24]. Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda
rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp. 3.2.5. Bidrag från tredje part –
þ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller
initiativet. –
Förslaget eller initiativet kommer att
medfinansieras enligt följande: 3.3. Beräknad inverkan på
inkomsterna –
þ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida. –
¨ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: –
¨ Påverkan på egna medel –
¨ Påverkan på ”diverse inkomster” 3.4. Beräknad inverkan på
kommissionens personalresurser Även om denna finansieringsöversikt
koncentreras på hur delegeringen av nya ansvarsområden för operativ styrning av
GNSS-programmen kommer att påverka byrån, finns det ändå skäl att också fundera
över på hur den framtida styrningen av GNSS-programmen kan komma att påverka
kommissionens personalresurser. Såsom förklaras ovan är det främst nya
uppgifter som överförs på byrån och därför saknar de motsvarighet i den
nuvarande organisationen av GNSS-programmen. Medan de uppgifter som hänger
samman med driften av Egnos kommer att överföras från kommissionen till byrån
är däremot de till byrån delegerade uppgifter som avser driften av
Galileoprogrammet nya uppgifter, eftersom systemet ännu inte är operativt.
Orsaken är att Galileo ännu inte tillhandahåller några tjänster, och den
berörda personalen vid kommissionen och byrån har först och främst arbetat med
att bygga ut infrastrukturen. Att gå över till en operativ infrastruktur och
börja tillhandahålla tjänster som kan rädda liv kräver helt nya arbetsuppgifter
och mer personal. Medan kommissionen och byråns personal tillsammans kommer att
öka med 31 %, kommer den genomsnittliga årliga budgeten att öka med 103 %
mellan 2007–2013 och 2014–2020. Under några år framöver och till dess att den
relevanta milstolpen har nåtts kommer kommissionen fortsättningsvis att ha
ansvaret för utbyggnaden av Galileo-infrastrukturen och behålla den personal
som övervakar detta arbete. Därefter kommer kommissionens roll främst att
handla om politisk övervakning av programmen, och därför föreslår den att
sammanlagt 30 tjänster ska strykas från dess tjänsteförteckning under perioden
2014–2020. Denna minskning återspeglar framförallt följande: 2)
Överföringen till byrån av Egnos operativa
verksamheter (där driftsfasen av Galileoprogrammet är en ny uppgift) som kommer
att leda till en personalminskning på 3 heltidsekvivalenter (3,3 %) vid
GNSS för kommissionens del. 3)
Den princip om en personalminskning som
kommissionen beslutat om när det gäller befintliga verksamheter. Detta kommer
att leda till en ytterligare personalminskning på 12 heltidsekvivalenter (13
%). 4)
Principen om att minska personalen med ytterligare
15 heltidsekvivalenter efter en intern omfördelning inom kommissionen. Personalutvecklingen vid kommissionen för GNSS-tjänsternas
del är således följande: Kommissionsanställda som arbetar med GNSS-uppgifter || 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Minskning totalt Minskning || 0 || -3 || || || -3 || -4 || -5 || 0 || -15 TOTALT || 92 || 89 || 89 || 89 || 86 || 82 || 77 || 77 || Den ytterligare minskning som avses i punkt 3)
ovan kommer att fördelas icke-linjärt över de sju åren. Minskningen med 30
tjänster är helt fristående och går således utöver den horisontella
personalminskning på 5 % som kommissionen ämnar genomföra mellan 2013 och
2017. Samltiga dessa tjänster kommer att dras av från kommissionens
tjänsteförteckning. Ytterligare minskning av kommissionens
personal || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Minskning totalt Ytterligare minskning av kommissionens personal TOTALT || -2 || -3 || -3 || -2 || -2 || -2 || -1 || -15 Personalbehoven ska täckas med personal inom
generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga,
eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs
kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande
generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av
anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel. Denna minskning genomförs trots att
kommissionen behåller det övergripande ansvaret för GNSS-programmen och trots
att rådet och Europaparlamentet har tänkt sig flera nya uppgifter för
kommissionen (såsom konstaterats i samband med förhandlingarna om den nya
GNSS-förordningen), t.ex. fastställandet av en ny politik för immateriella
rättigheter, uppdragsutveckling och stränga rapporteringskrav för
GNSS-kommittén, rådet och Europaparlamentet. Kommissionen kommer att bemöda sig
om att ta sig an dessa nya uppgifter genom interna omplaceringar. Närmare bestämt kan kommissionens framtida
roll sammanfattas i följande sex verksamhetsblock: –
Bidra till att uppnå EU:s mer övergripande
strategiska mål: målet är att främja en integrering av GNSS-tekniken i olika
forskningsområden och att beakta dem i sektorspecifika strategiska initiativ,
t.ex. transportsätt, jordbruk, rörlighet för personer, tidsbestämning eller
energi. Syftet är att garantera att EU:s politik på dessa områden på bästa sätt
tar tillvara den innovativa potentialen och mervärdet i de europeiska
satellinavigeringssystemen. –
Fastställa och vidareutveckla de övergripande målen
för programmen med hänsyn tagen till politiska krav och behoven hos andra
aktörer och användare samt omsätta dessa krav och behov i programstrategi och
tekniska krav. –
Fastställa och anpassa förhållandena för
genomförande. I enlighet med kommissionens strategiska mål för dessa program
krävs nödvändiga åtgärder för att genomföra dem (t.ex. delegeringsavtal), överenskommelser
om placeringsorterna för anläggningarna och lämpliga standarder. Dessutom
kommer kommissionen att fortsättningsvis ansvara för systemens säkerhet. Den
bör därför fastställa säkerhetskraven och säkra samordningen av
säkerhetsfrågor. –
Fastställa och utveckla GNSS-relaterad politik samt
skapa en lagstiftningsmässig och internationell miljö som som gör att målen för
GNSS-programmen kan uppnås. Som ett led i arbetet med att utarbeta en
lagstiftningsram för GNSS-programmen kommer kommissionen att ta upp frågan om
GNSS-användarnas säkerhet, utvärdera systemens och satellitnavigeringssystemens
sårbarhet och föreslå korrigerande åtgärder, säkerställa harmoniseringen av de
europeiska satellitnavigeringstjänsterna, öka stabiliteten för att ge branschen
möjlighet att planera framtida investeringar samt öka säkerheten (t.ex. genom
åtgärder för att minska beroendet av GPS-systemet). På det internationella
området kommer kommissionen att formulera och framförhandla internationella
avtal och samordna sin verksamhet med internationella organ för att garantera
kompatibilitet och interoperabilitet med andra GNSS-system. –
Övervaka genomförandet av programmen. Även om
kommissionen inte kommer att ha ansvaret för den operativa ledningen av
programmen, behåller den det övergripande ansvaret för att de fungerar väl, och
den kommer att hållas ansvarig för eventuella merkostnader och förseningar.
Därför är det viktigt att kommissionen noggrant övervakar hur programmen
genomförs av Europeiska rymdorganisationen (när det gäller slutförandet av
installationsfasen) och av Europeiska byrån för GNSS (när det gäller
driftsfasen). Medlemsstaterna och Europaparlamentet har också lagt fram mycket
stränga rapporteringskrav i det förslag till GNSS-förordning som nu är föremål
för medbeslutandeförfarande. Slutligen kommer kommissionen att se till att
dessa rapporter utarbetas, presenteras och delges GNSS-kommittén och särskilt
till budgetmyndigheten. –
Sköta förbindelserna med berörda parter genom att
förse dem med aktuell, positiv, sammanhängande och användbar information om hur
arbetet med Egnos- och Galileoprogrammen framskrider, samt genom regelbundna
professionella rapporter för en intern och extern publik. [1] EUT L 196, 24.7.2008, s. 1. [2] EUT L 276, 20.10.2010, s. 11. [3] KOM(2011) 814 slutlig. [4] EUT C […], […], s. […]. [5] EUT C […], […], s. […]. [6] EUT L 196, 24.7.2008, s. 1. [7] EUT L 276, 20.10.2010, s. 11. [8] EUT L … …...2013, s. …[Det bör noteras att så länge som
denna förordning och den förordning som genomför den fleråriga budgetramen ännu
inte har antagits kan omfattningen av de uppgifter som Europeiska byrån för
GNSS tilldelats och motsvarande budgetanslag inte betraktas som slutgiltiga] [9] Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad
budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB. [10] I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b
i budgetförordningen. [11] KOM(2011) 814 slutlig. [12] Närmare förklaringar av de olika metoderna för
genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen
återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_fr.html [13] Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen. [14] Differentierade respektive icke-differentierade anslag. [15] Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. [16] Kandidatländer och i förekommande fall potentiella
kandidatländer på västra Balkan. [17] En budget för Europa 2020, KOM(2011) 500, 29.6.2011. [18] PE489.561v02-00. [19] Detta belopp skiljer sig från de anslag som tilldelats
byrån för 2013 eftersom det beaktar finansieringen av ytterligare 20 tjänster
under 2013 genom omfördelning av GNSS-programmen. Kommissionen kommer att lägga
fram ett förslag för budgetmyndigheten under 2013. [20] Till detta belopp ska läggas överföringen av restbeloppet
av resultatet (0,709) och bidraget från tredjeländer (0,325). De totala
disponibla anslagen uppgår således till 14,484 för år 2013. [21] Detta belopp omfattar 1,75 för finansiering av ytterligare
20 tjänster 2013. Uppskattningen består av sex månaders lön för 2013 på grund
av den tid som behövs för att tillsätta de 20 nya tjänsterna. [22] Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska
börja genomföras. [23] Undersökningen genomfördes 2011 för EGNOS och 2012 för
Galileo av konsultföretaget Roland Berger. Den utmynnade i ett schema uppdelat
i de uppgifter som är nödvändiga för att driva systemen, inklusive den personal
som behövs för att utföra dessa uppgifter. En sammanfattning av dessa uppgifter
har tagits med i tabellen över de uppgifter som ska utföras. [24] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.