This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013PC0027
Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the European Union Agency for Railways and repealing Regulation (EC) No 881/2004
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004
/* COM/2013/027 final - 2013/0014 (COD) */
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 /* COM/2013/027 final - 2013/0014 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
1.1.
EU:s järnvägspolitik: den senaste utvecklingen
I sin vitbok Färdplan för ett gemensamt
europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt
transportsystem, som antogs den 28 mars 2011 (nedan kallad vitboken
från 2011), beskriver kommissionen sin vision av det gemensamma europeiska
järnvägstransportområdet, dvs. en inre järnvägsmarknad där järnvägsföretag i EU
kan tillhandahålla tjänster utan onödiga tekniska och administrativa hinder. I sina slutsatser från januari 2012
betonar även Europeiska rådet betydelsen av att frigöra den tillväxtskapande
potentialen hos en fullt integrerad inre marknad, bland annat när det gäller
nätverksindustrier.[1] I sitt meddelande om
insatser för stabilitet, tillväxt och arbetstillfällen, antaget den 30 maj 2012[2],
betonar kommissionen å sin sida vikten av att ytterligare förenkla regelverket
och minska hindren för inträde på järnvägstransportmarknaderna, och lämnar
landsspecifika rekommendationer i detta avseende. Den 6 juni 2012
antog kommissionen meddelandet Bättre styrning av den inre marknaden, där
transportsektorns betydelse också lyfts fram.[3] EU:s
järnvägsmarknad har förändrats enormt under det senaste årtiondet.
Förändringarna har införts gradvis genom de tre ”järnvägspaketen” (samt vissa
åtföljande rättsakter), med syftet att öppna de nationella marknaderna och se
till att järnvägarna blir mer konkurrenskraftiga och driftskompatibla på
EU-nivå, samtidigt som en hög säkerhetsnivå upprätthålls. Trots att EU-lagstiftningen
och andra åtgärder (EU:s regelverk) om inrättandet av en inre marknad för
järnvägstransporttjänster har förändrats avsevärt har järnvägarnas andel av
transporten inom EU förblivit blygsam. Kommissionen har därför lagt fram ett
fjärde järnvägspaket med målsättningen att öka
järnvägstransporttjänsternas kvalitet och effektivitet genom att undanröja de
kvarstående hindren på järnvägsmarknaden. Denna förordning ingår i det fjärde
järnvägspaketet och inriktas på att undanröja kvarstående administrativa och
tekniska hinder, särskilt genom att införa ett gemensamt synsätt på reglerna
för säkerhet och driftskompatibilitet. Syftet är att öka stordriftsfördelarna
för de järnvägsföretag som är verksamma i EU, sänka de administrativa
kostnaderna och påskynda de administrativa förfarandena samt undvika dold
diskriminering. Detta ska uppnås genom en europeisk järnvägsbyrå. Den nya
förordningen kommer att ersätta den ursprungliga förordningen om inrättandet av
en europeisk järnvägsbyrå (järnvägsbyråförordningen), så att byrån blir en
verklig myndighet på området för säkerhet och driftskompatibilitet.
1.2.
Varför ersätts den nuvarande ändrade förordning
(EG) nr 881/2004 av en ny rättsakt?
Sedan den ursprungliga förordningen
utarbetades 2004 har järnvägarna i EU och Europeiska järnvägsbyrån utvecklats i
flera olika aspekter. Man har lärt sig alltmer om hur EU:s inre järnvägsmarknad
fungerar, även när det gäller driftskompatibilitet och säkerhetsaspekter. Ny
lagstiftning har antagits, vilket ledde till att järnvägsbyråförordningen
ändrades (2008) och till att byråns befintliga arbetsuppgifter utvecklades,
dock utan att förordningen ändrades (t.ex. beslut 2011/155/EU). I den konsekvensbedömning som åtföljer detta
förslag beskrivs en rad åtgärder som ger byrån nya befogenheter och
rationaliserar nuvarande förfaranden. Dessutom måste en rad ändringar göras för att
förbättra byråns funktionssätt enligt resultaten av utvärderingen av den
ursprungliga järnvägsbyråförordningen och av byråns arbete (2009–2010) samt
rekommendationerna i det gemensamma uttalandet från kommissionen,
Europaparlamentet och rådet om decentraliserade organ och ståndpunkten från
järnvägsbyråns styrelse om byråns framtid (2012). Detta rör särskilt
förbättringar av byråns inre organisation, styrning och beslutsprocesser samt
byråns förbindelser med intressenter. Genom en ny förordning kommer även rättsaktens
struktur att klargöras (t.ex. genom att artiklar stryks eller omnumreras), och
den kommer också att bli mer logisk (t.ex. genom att artiklar flyttas till mer
relevanta kapitel, nya kapitel skapas och inaktuella kapitel tas bort).
Avslutningsvis ändras även järnvägssäkerhets- och
järnvägsdriftskompatibilitetsdirektiven genom detta lagstiftningspaket. Dessa
direktiv är nära kopplade till Europeiska järnvägsbyråns verksamhet, och det
måste framgå i denna förordning. På grundval av ovanstående, och med hänsyn
till rättstjänstens yttrande, kommer kommissionen att föreslå en ny
järnvägsbyråförordning som ersätter den ursprungliga förordning (EG)
nr 881/2004. Det ska göras ett antal ändringar av förordning
(EG) nr 881/2004, vilka kan grupperas i följande tre kategorier: ·
Nya bestämmelser: Byrån
ges nya arbetsuppgifter (utfärdande av godkännanden för utsläppande av fordon
på marknaden, godkännanden av ibruktagande avseende delsystem för
trafikstyrning och signalering samt säkerhetsintyg), förstärkt kontroll över de
nationella myndigheterna, utökade befogenheter i förhållande till nationella
regler, nya medel till byråns budget (avgifter och taxor) och
överklagandenämnden. Vissa nya bestämmelser – särskilt i delen om intern
organisation – är en följd av den gemensamma ansatsen för EU:s decentraliserade
organ. ·
Förtydliganden/förenklingar av befintliga
bestämmelser: Detta gäller särskilt byråns
arbetsmetoder, det europeiska trafikstyrningssystemet
för tåg (ERTMS), järnvägspersonal, register samt andra uppgifter. ·
Uppdateringar till
följd av förändringar av den rättsliga och politiska ramen. Bestämmelser om
byråns interna organisationsstruktur och drift samt hänvisningar till kommittéförfarandet
och delegerade akter. ·
Redaktionella ändringar
av den ursprungliga förordningen.
1.3.
Kopplingar mellan denna förordning och direktiven
om driftskompatibilitet och säkerhet
Direktiv 2008/57/EG
(järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet) och direktiv 2004/49/EG
(järnvägssäkerhetsdirektivet) är nära kopplade till den ursprungliga
förordningen (EG) nr 881/2004. I det fjärde järnvägspaketet föreslås en
omarbetning av dessa direktiv. Likväl kommer kopplingarna till föreliggande
förordning att kvarstå. Detta beror framför allt på att byrån verkar på
områdena driftskompatibilitet och säkerhet, där den rättsliga grunden
tillhandahålls av dessa direktiv. I föreliggande förordning avser kopplingarna
framför allt följande områden: –
Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet
(TSD:er, järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet), gemensamma säkerhetsmål
(järnvägssäkerhetsdirektivet) och gemensamma säkerhetsmetoder
(järnvägssäkerhetsdirektivet). Byrån har ansvaret för att utarbeta
rekommendationer på dessa områden, vilka sedan ska antas av kommissionen, och
för att avge yttranden till kommissionen om underlåtenhet att tillämpa TSD:er. –
Säkerhetsintyg. Byrån har ansvaret för att utfärda
dessa, medan det fullständiga förfarandet för deras tillämpning anges i
järnvägssäkerhetsdirektivet. –
Register. Byrån har ansvaret för att utfärda
rekommendationer till kommissionen om specifikationer för register (som det
hänvisas till i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet) och översynen av dessa
samt för att se till att allmänheten har tillgång till dem. –
Godkännanden för utsläppande på marknaden av
järnvägsfordon och fordonstyper, och godkännanden att ta i bruk avseende
delsystem för trafikstyrning och signalering. Byrån har ansvaret för att
utfärda dessa, medan det fullständiga förfarandet för deras tillämpning anges i
järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet. –
Telematikapplikationer och det europeiska
trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS). Detta är specifika områden som
regleras av relevanta TSD:er antagna enligt järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet,
där byrån har en viktig roll att spela som systemansvarig myndighet. –
Anmälda organ för bedömning av överensstämmelse.
Byrån har ansvaret för att stödja och övervaka deras verksamhet. Inrättandet
och tilldelningen av uppgifter sker dock genom
järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet. –
Nationella säkerhetsmyndigheter. Byrån har ansvaret
för att stödja och övervaka deras verksamhet. Inrättandet och tilldelningen av
uppgifter sker dock genom järnvägssäkerhetsdirektivet. –
Nationella bestämmelser på järnvägsområdet. Byrån
har ansvaret för att utreda hur dessa kan minskas, medan förfarandet för att
anmäla dem anges i järnvägssäkerhetsdirektivet och
järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER
OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Kommissionen har fortlöpande diskuterat
utvecklingen av det gemensamma europeiska järnvägsområdet med
branschföreträdare. Under åren 2010–2011 genomförde kommissionen en
efterhandsbedömning av förordning (EG) nr 881/2004 och Europeiska järnvägsbyråns
funktionssätt.[4] Denna bedömning, och
EU-organens allmänna utvärdering som gjordes 2009, visade på järnvägsbyråns
mervärde och innehöll mer allmänt information om intressenternas positiva
inställning till byrån samt till byråns resultat. Resultaten av bedömningen har
varit ett viktigt tillskott till det förberedande arbetet för
konsekvensanalysen i samband med översynen av förordningen. Kommissionen
genomförde en grundlig konsekvensbedömning som underlag för
lagstiftningsförslagen för att förbättra det gemensamma europeiska arbetet på
säkerhets- och driftkompatibilitetsområdet. En ledningsgrupp för
konsekvensbedömningen inrättades i juni 2011. Generaldirektoratet för
rörlighet och transport (GD MOVE) bjöd in samtliga andra generaldirektorat
att delta. En extern konsult utarbetade en
konsekvensanalys och genomförde ett riktat samråd med intressenterna. Det
riktade samrådet inleddes den 18 november 2011 med en
internetundersökning som avslutades den 30 december 2011. Därefter
följde intervjuer med de viktigaste intressenterna och ett seminarium för
intressenter i slutet av februari 2012. Sedan dess har generaldirektoratet för
transport och rörlighet anordnat bilaterala möten med sektorn för att bedöma
deras synpunkter på vad som bör göras på området säkerhet och
driftskompatibilitet. Med tanke på initiativets tekniska karaktär
genomfördes inget offentligt samråd. Kommissionen såg emellertid till att alla
berörda parter hördes i god tid, och diskussionerna omfattade alla viktiga
delar av initiativet. Konsekvensanalysnämnden Konsekvensanalysnämnden sammanträdde den
5 september 2012 och utfärdade därefter ett positivt yttrande.
Följande viktiga rekommendationer från nämnden infogades i
konsekvensanalysrapporten: –
Mer statistik och information om samrådet med intressenterna
lades till. –
Förväntade synergier med andra delar av det fjärde
järnvägspaketet lades till, och indirekta följder klargjordes. –
De centrala åtgärderna, som är gemensamma för
alternativen 2–5, beskrevs mer detaljerat och skillnaderna mellan respektive
åtgärd klargjordes. –
De metoder som använts i konsekvensanalysen
klargjordes och förklarades på ett bättre sätt, logiken förtydligades genom
förbättrad korshänvisning. –
De administrativa kostnaderna för de ekonomiska
aktörerna (järnvägsoperatörer) och kostnaderna för de offentliga
förvaltningarna (nationella myndigheter, Europeiska järnvägsbyrån och
kommissionen) särskildes på ett tydligare sätt. Identifierade alternativ: På grundval av en analys av de enskilda
åtgärderna har kommissionen identifierat fem politikalternativ
(alternativen 2–6) förutom grundscenariot. På grund av sin utformning rör
alternativen 2–5 huvudsakligen samspelet mellan Europeiska järnvägsbyrån (nedan
kallad byrån) och de nationella myndigheterna. De är följaktligen
utformade för att uppfylla de tre operativa målen. Alternativ 6 utgörs av
en uppsättning övergripande åtgärder, varav de flesta är oberoende i
förhållande till samspelet mellan byrån och de nationella myndigheterna, vilket
innebär att de kan tillämpas parallellt med alternativen 2–5. Syftet är att
dessa åtgärder ska bidra till att förstärka slutresultatet. Alternativ 1: Grundscenario (inga åtgärder) –
fortsätta på den väg som för närvarande stakats ut för sektorn. Alternativ 2: Ökad samordningsroll för byrån
för att garantera en konsekvent strategi för certifiering av järnvägsföretag
samt fordonsgodkännanden. Alternativ 3: Byrån ska fungera som en enda
kontaktpunkt: de nationella säkerhetsmyndigheterna fattar de slutliga besluten
om certifiering och godkännanden av järnvägsfordon, medan byrån utför ingångs-
och utgångskontroller av ansökningar och av besluten. Alternativ 4: Europeiska järnvägsbyrån och de
nationella myndigheterna har delade befogenheter. De slutliga besluten om
certifiering och godkännanden fattas av byrån. Alternativ 5: Europeiska järnvägsbyrån tar
över de nationella säkerhetsmyndigheternas arbetsuppgifter när det gäller
certifiering av järnvägsföretag och fordonsgodkännanden. Alternativ 6: Övergripande åtgärder som
omfattar andra lagstiftnings- och icke‑lagstiftningsåtgärder (förutom
delat ansvar mellan de nationella myndigheterna och Europeiska järnvägsbyrån),
som kan genomföras för att förbättra sektorns konkurrenskraft, exempelvis genom
att stärka byråns roll i spridning av järnvägsrelaterad information och
utbildning eller övergå från nationella tekniska bestämmelser och
säkerhetsbestämmelser till ett system med EU-bestämmelser (genom att
järnvägsbyrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna kartlägger onödiga
regler och de nationella myndigheterna därefter uppmanas att avskaffa dessa
regler, samtidigt som möjligheterna att införa nya regler begränsas). Effekter av alternativen: Miljökonsekvenserna
av samtliga alternativ bedömdes vara positiva, om än låga. De sociala
konsekvenserna av samtliga alternativ bedömdes vara låga/marginella. I tabellen nedan visas ekonomiska fördelar
(effektivitet) och antalet uppnådda mål (ändamålsenlighet) för olika
kombinationer av alternativen: Alternativ || Effektivitet (sammanlagd nettofördel, miljoner euro) || Ändamålsenlighet (antal uppfyllda operativa mål) Alternativ 2 + 6: Förstärkt samordningsroll för byrån + övergripande åtgärder || 411 || 1 Alternativ 3 + 6: Järnvägsbyrån fungerar som en enda kontaktpunkt + övergripande åtgärder || 461 || 2 Alternativ 4 + 6: Delade befogenheter för järnvägsbyrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna + övergripande åtgärder || 497 || 3 Alternativ 5 + 6: Järnvägsbyrån tar över de nationella myndigheternas arbetsuppgifter när det gäller godkännande och certifiering + övergripande åtgärder || 476 || 3 Av analysen drogs slutsatsen att alternativ 4
(kombinerat med alternativ 6) var det alternativ som är att föredra eftersom
det ger den bästa avvägningen mellan resultaten när det gäller –
industrin, i form av minskade kostnader och kortare
handläggningstider för säkerhetsintyg och godkännanden av fordon och andra
delsystem, –
alternativets kostnader för EU:s budget, –
alternativets kostnader för de nationella
myndigheterna, –
förenlighet med subsidiaritets- och
proportionalitetsprinciperna, –
lösa identifierade problem, och –
uppfylla målen. Mer information om konsekvensanalysen och
resultaten av samrådet med intressenterna lämnas i kommissionens arbetsdokument
som åtföljer lagstiftningsförslagen om att undanröja de kvarstående
administrativa och tekniska hindren på driftskompatibilitets- och
säkerhetsområdet inom EU:s järnvägsmarknad. Arbetsdokumentet kommer att
offentliggöras på webbplatsen för kommissionens generaldirektorat efter
antagandet av denna rättsakt. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER I detta avsnitt kommenteras och förklaras de
viktigaste bestämmelserna i den nya järnvägsbyråförordningen, vid behov i
förhållande till ändringarna av den ursprungliga texten i förordning (EG) nr
881/2004. KAPITEL 1 – PRINCIPER: Artikel 1: Syftena har setts över så att de
överensstämmer med byråns nya uppgifter och flyttas till skälen. Av
tydlighetsskäl infogas i stället avsnittet ”Syfte och tillämpningsområde”. Artikel 2: Juridisk ställning flyttas hit,
eftersom det är lämpligare (tidigare den ursprungliga artikel 22). Artikel 3: Artikeln ändras för att anpassas
till byråns nya typer av akter. KAPITEL 2 – ARBETSMETODER: Detta kapitel är nytt, och läggs till för att
täcka punkter som tidigare behandlades i andra kapitel, men som i själva verket
handlar om byråns metoder för att uppfylla sina syften. Artikel 4: Artikeln om arbetsgrupper har
formulerats om för att öka den rättsliga klarheten. Särskilt hänvisningen till
den europeiska organisationen för driftskompatibilitet för järnvägar (AEIF) är
nu inaktuell och kan strykas. Den ursprungliga artikel 24.4 flyttades hit
i stället för artikeln om Europeiska järnvägsbyråns personal. Styrelsen ska
anta arbetsordningen. Artikel 7: Konsekvensbedömning. Enligt den
ursprungliga texten begränsades kostnads–nyttoanalyserna endast till
säkerhetsfrågor (artikel 6.4). Denna uppgift bör inte ingå i någon av
byråns speciella verksamheter. Det är följaktligen nödvändigt att flytta dessa
stycken till ett allmänt avsnitt, göra dem allmänt tillgängliga och formulera
tydliga uppgifter. Detta överensstämmer med ståndpunkten från
reflektionsgruppen om byråns framtid och med principerna om aktivitetsbaserad
budgetering och förvaltning. Artikel 8: Utredningar. Tidigare
artikel 20 – den har flyttats eftersom utredningar är ett sätt att uppnå
syftena och inte utgör arbetsuppgifter i sig. Artikel 9: Utlåtanden. Tidigare
artikel 10 om tekniska utlåtanden. Ordet ”teknisk” stryks enligt
direktiven, punkt 2a.b utgår eftersom den är föråldrad, punkt 3
(ursprungligen punkt 2b) ändras för att utöka dess tillämpningsområde (som
tidigare endast begränsades till tekniska specifikationer för
driftskompatibilitet (TSD:er), utan en tydlig motivering). Artikel 10: Besök i medlemsstaterna. Tidigare
artikel 33 – har flyttats till detta avsnitt eftersom besöken är ett sätt
att uppnå järnvägsbyråns syften. KAPITEL 3 – UPPGIFTER AVSEENDE
JÄRNVÄGSSÄKERHET: Artikel 11: Tekniskt stöd – säkerhet. Smärre
ändringar i syfte att tydliggöra byråns uppgifter. Artikel 12: Säkerhetsintyg. Ny roll för byrån
(utfärdande av säkerhetsintyg) enligt förslag i konsekvensanalysrapporten och
enligt det ändrade järnvägssäkerhetsdirektivet. Artikel 13: Underhåll av fordon. Ny artikel –
text som har blivit över från det ursprungliga kapitel 3a har förenklats
och flyttats till avsnittet om säkerhet, eftersom det är det mest relevanta. Artikel 14: Transport av farligt gods på
järnväg. Ny artikel, som syftar till att formalisera byråns faktiska verksamhet
på området för transport av farligt gods. KAPITEL 4 – UPPGIFTER AVSEENDE
DRIFTSKOMPATIBILITET: Artikel 15: Tekniskt stöd –
driftskompatibilitet. Denna artikel ändras något så att den anpassas till
ändringar i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet (leden b och c) och för att
klargöra byråns befintliga arbetsuppgifter. Artikel 16: Godkännanden av fordon. Ny artikel
– handlar om byråns nya funktion i utfärdandet av godkännanden att ta i bruk
järnvägsfordon för marknadsföring enligt förslaget i konsekvensbedömningen och
i överensstämmelse med det ändrade järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet. Artikel 17: Godkännanden
av fordonstyper. Ny artikel, som handlar om byråns nya roll när det gäller
utfärdande av godkännanden för utsläppande på marknaden av fordonstyper, i
linje med det ändrade driftskompatibilitetsdirektivet. Artikel 18: Godkännande att ta i bruk avseende
delsystem för trafikstyrning och signalering. Ny artikel, som handlar om byråns
nya roll när det gäller godkännanden av utrustning för markbaserad
trafikstyrning och signalering, vilket är kopplat till byråns funktion som
systemansvarig myndighet och följderna av dess nya uppgift att utfärda
godkännanden att ta i bruk järnvägsfordon för
marknadsföring för ERTMS (för att se till att de godkännanden för
marknadsföring som utfärdas för järnvägsfordon med ERTMS-utrustning ombord är förenliga med systemen för markbaserad
trafikstyrning). Artikel 19:
Telematikapplikationer. Ny artikel för att formalisera den roll som byrån redan
har, enligt TSD TAP/TAF, och i linje med konsekvensanalysrapporten. Artikel 20: Stöd till anmälda organ för
bedömning av överensstämmelse. Ändrad – bestämmelser om kommissionens
övervakning av anmälda organ har flyttats till det nya avsnittet om
övervakning. Återstoden av texten handlar om stöd för anmälda organ.
(Kommissionen tilldelade byrån uppgifter avseende NB Rail (samordningsgruppen
med anmälda organ) från och med den 20 april 2011, och denna
verksamhet pågår redan. Detta måste framgå ordentligt av lagstiftningen.) KAPITEL 5 – UPPGIFTER AVSEENDE NATIONELLA
BESTÄMMELSER (placeras nu efter kapitlet om driftskompatibilitet): Artiklarna 21, 22 och 23: Nationella
bestämmelser. Nya artiklar som omfattar de ursprungliga artiklarna 9a och 9b,
som har ändrats för att anpassa förfarandena till järnvägsdriftskompabilitets-
och järnvägssäkerhetsdirektiven och beakta byråns utökade befogenheter i förhållande
till nationella bestämmelser till följd av konsekvensanalysrapporten och
förslaget till rapport från arbetsgruppen för nationella säkerhetsbestämmelser.
Förvaltningen av it-databasen överlåts tydligt till byrån i syfte att klargöra
det tidigare delade ansvaret (byrån och kommissionen) och för att lösa de
rådande tekniska problemen samt problemen med samordning och
ansvarsförhållanden. KAPITEL 6 –
UPPGIFTER AVSEENDE ERTMS: ERTMS bör behandlas i ett nytt separat kapitel. Artiklarna 24–28:
Uppgifter avseende ERTMS. Dessa artiklar omfattar den ursprungliga
artikel 21a, som ändrades för att klargöra byråns och andra aktörers
respektive ansvarsområden i förhållande till ERTMS, förbättra spridningen av
ERTMS och klargöra byråns nuvarande verksamhet på detta område.
Artikel 13e ändras enligt kommissionens preliminära utvärdering av fyra
års teknisk uppföljning. KAPITEL 7 – UPPGIFTER AVSEENDE
ÖVERVAKNING AV DET GEMENSAMMA EUROPEISKA JÄRNVÄGSOMRÅDET: Nytt kapitel – flera
olika övervakningsuppgifter samlas nu i ett enda kapitel i syfte att göra
bestämmelserna synligare och tydligare. Artikel 29: Övervakning av nationella
säkerhetsmyndigheter. Ny artikel – ny uppgift för byrån: Tillsyn av de
nationella säkerhetsmyndigheterna enligt förslaget i konsekvensanalysrapporten
(och i utvärderingen av järnvägsbyråförordningen). Artikel 30: Övervakning av anmälda organ. Ny
artikel – ny uppgift för byrån: Kontroll över anmälda organ enligt förslaget i
konsekvensbedömningen. Artikel 31: Övervakning av utveckling inom
driftskompatibilitet och säkerhet. Grundas delvis på den ursprungliga
artikel 9 (punkterna 1 och 2 är nya, byråns säkerhetsövervakningsuppgifter
tydliggörs). Den ursprungliga artikel 14 ändras (punkterna 3 och 4 är
nya så att två separata rapporter om driftskompatibilitet och säkerhet slås
ihop till en). Punkt 5 grundas på artikel 21b (2a) enligt
konsekvensanalysrapporten och utvärderingen av järnvägsbyråförordningen. KAPITEL 8 – ANDRA UPPGIFTER (nytt kapitel
som kombinerar tidigare kapitel om register, järnvägspersonal och andra
uppgifter): Artikel 32: Järnvägspersonal. Kombinerar de
ursprungliga artiklarna 16b, 16c och 17 för att förenkla. Vissa uppgifter är
föråldrade, medan andra beskrivs i direktiv 2007/59/EG. Syftet med ändringarna
är följaktligen att undvika rättslig oklarhet och upprepningar. Artikel 33: Register. I denna artikel
kombineras de ursprungliga artiklarna 18 och 19. Uppdateras och anpassas till
lagstiftningen. Artikel 34: Nätverk av nationella
säkerhetsmyndigheter, utredningsorgan och representativa organ. Tidigare delvis
i den ursprungliga artikel 6.5 och artikel 9. En punkt om nätverket av
representativa organ har lagts till (punkt 2) i syfte att förbättra och
strukturera samordningen av intressenterna inom ramen för byråns verksamhet.
Punkt 3 har lagts till för att förbättra och strukturera samråden för alla
intressenter och i slutändan få resultat av högre kvalitet från byrån (i linje
med utvärderingen av järnvägsbyråförordningen och ståndpunkten om byråns
framtid). Artikel 35: Kommunikation och spridning. Ny
artikel, som delvis formaliserar byråns nuvarande verksamhet och som härrör
från konsekvensanalysrapporten, utvärderingen av järnvägsbyråförordningen och
ståndpunkten om byråns framtid. Artikel 36: Forskning och
innovationsfrämjande. Ursprunglig artikel där forskning läggs till i syfte att
formalisera de uppgifter som byrån i stor utsträckning redan utför. Detta är i
linje med ståndpunkten från järnvägsbyråns styrelse om byråns framtid. Artikel 37: Stöd till kommissionen. Ändras
något. Artikel 38: Stöd till bedömning av
järnvägsprojekt. Ursprungligen artikel 15. Räckvidden har utvidgats för
att täcka säkerhet. Artikel 39: Stöd till medlemsstater och
intressenter. Ny artikel enligt konsekvensanalysrapporten (åtgärd från
alternativ 6) samt resultaten från utvärderingen av järnvägsbyråförordningen. Artikel 40: Internationella förbindelser. Ny
artikel för att formalisera de uppgifter som byrån i stor utsträckning redan
utför. Detta är i linje med ståndpunkten från järnvägsbyråns styrelse om byråns
framtid. Artikel 41: Reservdelar. Ny artikel – ny
uppgift i linje med konsekvensanalysrapporten. KAPITEL 9 – BYRÅNS ORGANISATION: I
huvudsak utarbetat enligt det gemensamma uttalandet från kommissionen,
Europaparlamentet och rådet om decentraliserade organ och den gemensamma
ansatsen (2012), särskilt avseende styrelsens utvidgade befogenheter,
inrättande av en direktion, fleråriga arbetsprogram samt andra
standardbestämmelser om personal och budgetfrågor. Andra viktiga förändringar: Artikel 48: Årliga och fleråriga
arbetsprogram. En ny separat artikel om arbetsprogrammen bedömdes vara lämplig
för tydlighetens skull enligt det gemensamma uttalandet och rekommendationerna
från Europeiska revisionsrätten och Europaparlamentet samt ståndpunkten från
järnvägsbyråns styrelse om byråns framtid (flerårig budgetram,
verksamhetsbaserad budgetering och aktivitetsbaserad förvaltning, förbindelser
med intressenter). Artiklarna 51–57: Överklagandenämnd. Ny
artikel – en överklagandenämnd är nödvändig eftersom byråns befogenheter utökas
(utfärdande av godkännanden av järnvägsfordon för utsläppande på marknaden samt
säkerhetsintyg). I konsekvensanalysen föreslås att en oberoende
överklagandenämnd ska inrättas utanför byrån, men den lösning som redan finns
för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) är lämpligare, grundad på
relevanta bestämmelser i Easaförordningen. KAPITEL 10 – FINANSIELLA BESTÄMMELSER: Artikel 58.2: Nytt led c – nya
inkomstkällor för byrån läggs till (externa avgifter och taxor för utfärdande
av godkännanden av järnvägsfordon och säkerhetsintyg (nya uppgifter)). Nytt led
e i syfte att bringa artikeln i överensstämmelse med Easaförordningen. KAPITEL 11 – PERSONAL: Nytt kapitel, som i
huvudsak följer standardbestämmelserna enligt den gemensamma ansatsen för decentraliserade
organ (artiklarna 62 och 63). Artikel 61: Personal – Allmänna bestämmelser.
Ursprungligen artikel 24, som ändras enligt det gemensamma uttalandet om
decentraliserade organ, utvärderingen av järnvägsbyråförordningen och
ståndpunkten från järnvägsbyråns styrelse om byråns framtid. Tidigare
begränsningar av längsta varaktighet för anställningsavtal tas bort. KAPITEL 12 – ALLMÄNNA BESTÄMMELSER: Artiklarna 64, 66–68, 70–72: Flyttas från
andra delar av den ursprungliga förordningen och ändras vid behov enligt det
gemensamma uttalandet om decentraliserade organ. Artikel 65: Avtal om säte och villkor för
verksamheten. Ny artikel, enligt det gemensamma uttalandet om decentraliserade
organ (2012). Artikel 69: Samarbete med nationella
myndigheter och organ. Ny artikel som en följd av byråns nya befogenheter att
utfärda intyg och godkännanden. Samarbete med nationella organ och myndigheter
bedöms i vissa fall vara nödvändigt på grund av deras sakkunskap. Möjlighet att
lägga ut en del av byråns uppgifter på (under)leverantörer. KAPITEL 13 – SLUTBESTÄMMELSER: nytt kapitel Artiklarna 73 och 74: Delegerade akter. Nya
artiklar till följd av järnvägsbyråns nya befogenheter (utfärdande av
godkännanden för utsläppande av fordon på marknaden, egna medel) och behovet av
åtgärder inom ramen för dess delegerade befogenheter. Detta liknar utformningen
av Easa. Artikel 75: Kommittéförfarande. Ny artikel,
för att inte hänvisa till andra akter (direktivet om driftskompatibilitet). Artikel 76: Utvärdering och översyn. Den ursprungliga
artikeln ändras enligt det gemensamma uttalandet om decentraliserade organ. ARTIKLAR I FÖRORDNING (EG) NR 881/2004 SOM
INTE ÄNDRAS: 5, 6, 58, 59, 60. 4. BUDGETKONSEKVENSER Denna nya förordning utgör den rättsliga
grunden för budget- och personalåtaganden för Europeiska järnvägsbyrån.
Detaljerade beräkningar lämnas i bilagan, i finansieringsöversikten för
rättsakten. Det är viktigt att påpeka att följande frågor
när det gäller tillsättning av personal för byrån ingår i denna akt: 1.
Resursberäkningar från två tidigare
finansieringsöversikter för rättsakter som bifogats den ursprungliga förordning
(EG) nr 881/2004 och ändringsförordningen från 2008 (förordning (EU)
nr 1335/2008), enligt vilka byrån tilldelades 104 tillfälligt
anställda. 2.
Budgetförfaranden för perioden 2005–2013, genom
vilka budgetmyndigheten beviljade byrån 39 extra tjänster för att täcka
ytterligare uppgifter som inte anges i den ursprungliga förordningen, vilket
leder till sammanlagt 143 tjänster för tillfälligt anställda 2013. 3.
Resurskonsekvenserna av byråns nya uppgifter och
utökade befogenheter enligt denna nya förordning beräknas uppgå till 43
personer. När det gäller punkt 2 ska det
påpekas att antalet tjänster har ökat gradvis sedan byrån inrättades 2005.
Dessa förändringar har kontrollerats årligen och har antagits av
budgetmyndigheten varje år enligt det antal tjänster som föreslagits av
kommissionen. Huvudskälet till skillnaden mellan punkterna 1 och 2 är att
antalet funktioner och verksamheter, exempelvis rättsliga frågor, dataskyddstjänsteman,
styrelsens sekretariat, upphandling, lokalförvaltning och tjänsten som
förvaltningschef inte fanns med i den ursprungliga förordningen, eller
åtminstone inte planerades utföras av särskild personal. För några
verksamhetsområden, bland annat personal-, it- och ekonomiavdelningarna, var
resursbehoven avsevärt underskattade. När det gäller den ekonomiska utvärderingen
härrör denna verksamhet från att byrån inrättades för att bidra till ett
integrerat och konkurrenskraftigt järnvägsområde. Denna uppgift har varit en
integrerad del i byråns verksamhet ända sedan starten – även om ingen särskild
personal avsattes för detta i finansieringsöversikten. Behovet av denna
verksamhet är obestridligt, och har dessutom ökat nyligen till följd av den aktivitetsbaserade
budgeteringsmetoden. Detta framgår genom att en ny artikel föreslås i den nya
järnvägsbyråförordningen. Förutom utvecklingen på detta område har
kommissionen genom flera rättsakter gett byrån ytterligare uppgifter, vilket
får resurskonsekvenser. Detta har dock inte avspeglats ordentligt i
finansieringsöversikten. I kommissionens beslut 2011/155/EU om offentliggörande och förvaltning av det referensdokument
som avses i artikel 27.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2008/57/EG om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen, ges
järnvägsbyrån till exempel ytterligare uppgifter, nämligen att öka insynen i
och förenkla de förfaranden som tillämpas för godkännande av järnvägsfordon och
delsystem. Byråns uppgift i detta sammanhang är närmare bestämt att
dokumentera godkännandeförfarandena i medlemsstaterna och nationella
bestämmelser om godkännande av järnvägsfordon, kontrollera att uppgifterna är
konsekventa, stödja de nationella säkerhetsmyndigheterna samt administrera och
underhålla data. När det gäller punkt 3 härrör
budget- och personalkonsekvenserna av de nya och utökade uppgifterna främst
från beräkningarna i konsekvensanalysen, genomförandet av rekommendationerna i
det gemensamma uttalandet från kommissionen, Europaparlamentet och rådet om
decentraliserade organ, rekommendationer från revisionsrätten och den interna
revisionstjänsten och utvärderingen av järnvägsbyråförordningen. Alla ändringar
av lagstiftningen förklaras i detalj i del 3 i detta memorandum. Det beräknas
att totalt 70 personer behövs för att sköta dessa nya och utökade
uppgifter. I detta ingår nyanställning av ytterligare 43 personer jämfört med
byråns nuvarande personalstyrka. Dessa 43 nya personer kommer att sköta
utfärdandet av godkännanden och intyg, och personalkostnaderna för dessa
personer kommer att täckas av externa avgifter och taxor. Behovet av de
ytterligare 27 personer som krävs kommer däremot att täckas genom intern
omplacering av byråns nuvarande personal. EU-budgeten kommer därför inte att påverkas
(med undantag för åren 2015 och 2016, när det ännu inte kommer att finnas
tillgång till externa avgifter och taxor). Den planerade nyanställningen av ytterligare
43 personer omfattar följande kategorier: ·
Tekniska experter (41 personer). Dessa ska sköta
utfärdandet av godkännanden av utsläppande på marknaden av järnvägsfordon och
fordonstyper (30), godkännanden för ibruktagande avseende delsystem för
trafikstyrning och signalering (6) samt säkerhetsintyg (5). ·
Tillhörande administrativ personal (2), däribland
en revisor för att sköta förvaltningen av ett planerat system med externa
avgifter och taxor, inbegripet samarbete med nationella myndigheter. De externa avgifterna och taxorna ska även
täcka tillhörande omkostnader, framför allt för ·
översättning av byråns beslut till nationella
språk, ·
de it-system som behövs för bokföringsändamål
(externa avgifter och taxor). De resterande 27 personerna, som ska
tillsättas genom intern omplacering av byråns befintliga personal, ska ansvara
för ·
övervakning av nationella säkerhetsmyndigheter och
anmälda organ, och genomförandet av nationell lagstiftning på säkerhets- och
driftskompatibilitetsområdet, ·
minskning av antalet nationella bestämmelser, ·
rådgivning och stöd till medlemsstater och
intressenter, spridning av järnvägsrelaterad information och utbildning samt
samordning av standardiserbara reservdelar. Byrån beräknas belasta EU:s budget med
sammanlagt 157,113 miljoner euro under perioden 2015–2020. Kostnaderna för
EU-budgeten för de nya uppgifterna uppgår till 0,4113 miljoner euro eftersom de
från och med 2017 kommer att täckas av avgifter från industrin. Ändringarna kommer också att påverka
kommissionens resurser (inom generaldirektoratet för transport och rörlighet).
I detta avseende innehåller förordningen följande punkter: 1.
Resursberäkningar från två tidigare
finansieringsöversikter för rättsakter som bifogats den ursprungliga förordning
(EG) nr 881/2004 och ändringsförordningen från 2008 (förordning (EU)
nr 1335/2008), enligt vilka byrån tilldelades två tjänstemän/tillfälligt
anställda. 2.
Ändringar för perioden 2005–2013, med tre extra
anställda hos kommissionen som arbetar med frågor som rör järnvägsbyrån, i
syfte att täcka ytterligare uppgifter som inte anges i den ursprungliga
förordningen. Kommissionens sammanlagda personalbehov för
detta initiativ kommer att uppgå till fem personer, utan att nyanställda
begärs. 2013/0014 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr
881/2004 (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 91.1, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med
beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[5], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[6], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) För att ett europeiskt
järnvägsområde utan gränser gradvis ska kunna bildas måste unionen fastställa
tekniska föreskrifter för järnvägarna. Det gäller tekniska frågor och
säkerhetsfrågor, eftersom dessa områden alltid är knutna till varandra och båda
kräver större harmonisering på unionsnivå. Under de senaste två årtiondena har
relevant järnvägslagstiftning antagits, särskilt tre järnvägspaket, varav
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om
säkerhet på gemenskapens järnvägar och Europaparlamentets och rådets direktiv
2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos
järnvägssystemet inom gemenskapen är de mest relevanta. (2) För att de två målen om
säkerhet och driftskompatibilitet ska kunna uppfyllas på en och samma gång
krävs ett omfattande sakkunnigarbete, som måste ledas av ett särskilt organ.
Det är skälet till varför – som en del av det andra järnvägspaketet 2004 inom
ramen för unionens befintliga institutioner och med bibehållande av maktbalansen
inom unionen – en europeisk järnvägsbyrå med ansvar för säkerhet och
driftskompatibilitet (nedan kallad byrån) måste inrättas. (3) Europeiska järnvägsbyrån
inrättades ursprungligen genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 881/2004 av den 29 april 2004[7]. Syftet med byrån är att
främja inrättandet av ett europeiskt järnvägsområde utan gränser och blåsa nytt
liv i järnvägssektorn, samtidigt som sektorns väsentliga fördelar på
säkerhetsområdet förstärks. Förordning (EG) nr 881/2004 måste ersättas med en
ny akt till följd av de många ändringarna i byråns uppgifter och dess interna
organisation. (4) I det fjärde järnvägspaketet
föreslås viktiga förändringar för att förbättra det gemensamma europeiska
järnvägsområdet genom ändringar i form av omarbetningar av direktiv 2004/49/EG
och direktiv 2008/57/EG, som båda är direkt kopplade till byråns uppgifter. I
dessa direktiv och i denna förordning föreskrivs särskilt utförandet av
uppgifter i samband med utfärdandet av fordonsgodkännanden och säkerhetsintyg
på unionsnivå. Det innebär att byrån får en viktigare roll. (5) Byrån bör bidra till
inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde utan gränser och dess
effektiva funktionssätt samt garantera en hög säkerhetsnivå och förbättra
järnvägssektorns konkurrenskraft. Detta bör uppnås genom att byrån bidrar med
sakkunskap i tekniska frågor till genomförandet av unionslagstiftningen genom
ökad driftskompatibilitet mellan olika järnvägssystem samt att lägga fast en
gemensam inriktning för arbetet med säkerheten inom det europeiska
järnvägssystemet. Byrån ska även utöva sitt ansvar som EU-myndighet med ansvar
för utfärdande av godkännanden för utsläppande på marknaden av järnvägsfordon
och fordonstyper, säkerhetsintyg för järnvägsföretag och godkännanden att ta i
bruk avseende delsystem för trafikstyrning och signalering. Dessutom ska den
övervaka nationella bestämmelser på järnvägsområdet och utöva tillsyn över
nationella myndigheter med behörighet inom området för driftskompatibilitet och
säkerhet på järnvägar och deras arbete. (6) Under arbetet med att uppnå
dessa mål bör byrån ta hänsyn fullt ut till utvidgningen av
Europeiska unionen och till de särskilda krav som har samband med
järnvägsförbindelserna med tredjeland. Byrån ska ha exklusiv behörighet i fråga
om de uppgifter och befogenheter som den tilldelats. (7) När byrån utför sina
uppgifter, särskilt när den utarbetar rekommendationer, bör den ta största
hänsyn till extern sakkunskap på järnvägsområdet. Denna sakkunskap bör
huvudsakligen bygga på sakkunniga från järnvägssektorn och relevanta nationella
myndigheter. De bör bilda kompetenta och representativa arbetsgrupper inom
byrån. (8) För att ge insikt i de
ekonomiska effekterna på järnvägssektorn och dess inverkan på samhället, för
att göra det möjligt för andra att fatta välgrundade beslut och för att på ett
effektivare sätt hantera arbetsprioriteringarna och resursfördelningen i byrån,
bör byrån vidareutveckla sin medverkan i konsekvensbedömningarna. (9) Byrån bör ge oberoende och
objektivt tekniskt stöd, främst till kommissionen. Direktiv …
[järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet] utgör en grund för att utarbeta och
omarbeta tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD), medan
direktiv … [järnvägssäkerhetsdirektivet] utgör en grund för att utarbeta och
omarbeta gemensamma säkerhetsmetoder och gemensamma säkerhetsmål. Kontinuiteten
i arbetet med och utvecklingen av TSD:er, gemensamma säkerhetsmetoder och
gemensamma säkerhetsmål över tid kräver en permanent teknisk ram och särskild
personal i ett specialiserat organ. I detta syfte bör byrån vara ansvarig för
att ge kommissionen rekommendationer om utarbetandet och omarbetandet av
TSD:er, gemensamma säkerhetsmetoder och gemensamma säkerhetsmål. De nationella
säkerhetsorganisationerna och tillsynsmyndigheterna bör i lika hög grad kunna
begära ett oberoende tekniskt yttrande från byrån. (10) Järnvägsföretagen har ställts
inför olika problem när de har ansökt om säkerhetsintyg från behöriga
nationella myndigheter. Det har rört sig om allt från utdragna förfaranden och
överdrivna kostnader till orättvis behandling, särskilt av nya aktörer. Intyg
som utfärdas i en medlemsstat har inte erkänts utan förbehåll i andra
medlemsstater, vilket har varit till skada för det gemensamma europeiska järnvägsområdet.
För att göra förfarandena för utfärdande av säkerhetsintyg till järnvägsföretag
effektivare och mer opartiska är det nödvändigt att införa ett gemensamt
säkerhetsintyg som gäller i hela unionen och som utfärdas av byrån. Det
omarbetade direktiv … [järnvägssäkerhetsdirektivet] utgör en grund för detta. (11) När det gäller järnvägsfordon
ger direktiv 2008/57/EG för närvarande godkännande av ibruktagande i enskilda
medlemsstater, med undantag av vissa fall. Arbetsgruppen för
fordonsgodkännande, som kommissionen inrättade 2011, diskuterade flera fall där
tillverkare och järnvägsföretag har drabbats av att godkännandeförfarandet har
tagit för lång tid och kostat för mycket. Den föreslog flera förbättringar.
Eftersom vissa problem beror på att det nuvarande förfarandet för
fordonsgodkännande är komplicerat bör förfarandet förenklas. Varje
järnvägsfordon bör endast få ett godkännande. Detta godkännande av att fordon
och fordonstyper släpps ut på marknaden bör utfärdas av byrån. Detta skulle ge
verkliga fördelar för sektorn, genom att minska förfarandets kostnader och
varaktighet, och skulle minska risken för möjlig diskriminering, särskilt av
nya företag som vill etablera sig på järnvägsmarknaden. Det omarbetade direktiv
… [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet] utgör en grund för detta. (12) För att ytterligare utveckla
det gemensamma europeiska järnvägsområdet, särskilt när det gäller att förse
godstransportkunder och resenärer med lämplig information, och med beaktande av
byråns nuvarande deltagande, måste byrån ges en stärkt roll på området för
telematikapplikationer. Då kan dessa utvecklas konsekvent och användas snarast. (13) Med tanke på betydelsen av det
europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) för den friktionsfria
utvecklingen av det gemensamma europeiska järnvägsområdet och dess säkerhet,
och med tanke på dess fragmentariska utveckling hittills, är det nödvändigt att
stärka den övergripande samordningen av ERTMS på unionsnivå. Därför bör byrån,
i egenskap av det mest behöriga unionsorganet, ges en mer framträdande roll på
området för att se till att ERTMS utvecklas konsekvent, för att bidra till att
ERTMS-utrustningen överensstämmer med gällande specifikationer och för att se
till att ERTMS-relaterade europeiska forskningsprogram samordnas med
utvecklingen av ERTMS tekniska specifikationer. För att förfarandena för
utfärdande av godkännanden av ibruktagande avseende delsystem för
trafikstyrning och signalering ska bli mer effektiva och opartiska är det
nödvändigt att gå över till ett enda godkännande som gäller i hela unionen och
utfärdas av byrån. Det omarbetade direktiv …
[järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet] utgör en grund för detta. (14) Behöriga nationella
myndigheter har normalt tagit ut avgifter för utfärdande av fordonsgodkännanden
och säkerhetsintyg. I och med att behörigheten överförs till unionsnivå bör
byrån ha rätt att ta ut avgifter av de sökande för utfärdande av de intyg och
godkännanden som nämns i föregående skäl. Avgifterna bör vara lika höga eller
lägre än det nuvarande unionsgenomsnittet och bör fastställas i en delegerad
akt som antas av kommissionen. (15) Målet är att funktioner och
uppgifter ska överföras från medlemsstaterna till byrån på ett effektivt sätt,
utan att den nuvarande höga säkerhetsnivån försvagas. Byrån bör ha tillräckliga
resurser för sin nya uppgifter, och den bör tilldelas dessa resurser när ett
klart definierat behov uppstår. Med hänsyn till sakkunskapen hos de nationella
myndigheterna, särskilt de nationella säkerhetsmyndigheterna, bör byrån ha
möjlighet att utnyttja denna sakkunskap på lämpligt sätt när den beviljar
relevanta godkännanden och intyg. Utstationering av nationella experter till
byrån bör uppmuntras i detta syfte. (16) Enligt direktiv …
[järnvägssäkerhetsdirektivet] och direktiv … [driftskompatibilitetsdirektivet]
ska nationella säkerhetsåtgärder genomgå en granskning med avseende på deras
betydelse för säkerheten och driftskompatibiliteten samt förenligheten med
konkurrensbestämmelserna. Genom direktiven begränsas även medlemsstaternas
möjligheter att anta nya nationella regler. Det nuvarande systemet, som
fortfarande omfattar ett stort antal nationella regler, kan leda till
konflikter med unionens regler och skapar en risk för otillräcklig insyn och
dold diskriminering av utländska aktörer, särskilt små och nya aktörer. För att
gå över till ett system med verkligt öppna och opartiska järnvägsregler på
unionsnivå måste en gradvis minskning av nationella regler förstärkas. Ett
yttrande grundat på oberoende och opartisk sakkunskap är nödvändigt på
unionsnivå. I detta syfte måste byråns roll stärkas. (17) Resultaten, organisationen och
beslutsförfarandena på området för driftskompatibilitet och järnvägssäkerhet
varierar i hög grad mellan olika nationella säkerhetsmyndigheter och anmälda
organ för bedömning av överensstämmelse, vilket har en skadlig effekt på det
gemensamma europeiska järnvägsområdets friktionsfria funktion. Särskilt små och
medelstora företag som vill etablera sig på järnvägsmarknaden i en annan
medlemsstat kan påverkas negativt. Därför är det väsentligt med stärkt
samordning för att uppnå större harmonisering på unionsnivå. I detta syfte bör
byrån övervaka de nationella säkerhetsmyndigheterna och anmälda organen för
bedömning av överensstämmelse genom granskningar och inspektioner. (18) När det gäller säkerheten är
det viktigt att sörja för största möjliga öppenhet och en välfungerande
informationsspridning. En resultatanalys som grundas på gemensamma indikatorer
och kopplar ihop samtliga parter inom sektorn är viktig och bör därför utföras.
Beträffande statistik är det nödvändigt att bedriva ett nära samarbete med
Eurostat. (19) För att övervaka utvecklingen
inom driftskompatibilitet och järnvägssäkerhet bör byrån vara ansvarig för att
offentliggöra en relevant rapport vartannat år. Med tanke på dess tekniska
sakkunskap och opartiskhet bör byrån även stödja kommissionen vid övervakningen
av genomförandet av unionens lagstiftning om järnvägssäkerhet och
driftskompatibilitet. (20) Driftskompatibiliteten hos det
transeuropeiska nätet bör öka, och de nya investeringsprojekt som tilldelas
unionsbidrag bör uppfylla målet för driftskompatibilitet i enlighet med
Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG av den
23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det
transeuropeiska transportnätet[8]. Europeiska järnvägsbyrån
är den institution som bäst kan bidra till dessa mål. (21) Underhåll av rullande materiel
är en viktig del i säkerhetsarbetet. Någon i verklig mening europaomfattande
marknad för underhåll av järnvägsutrustning finns inte, vilket beror på att det
saknas ett system för certifiering av järnvägsverkstäder för underhåll. Det
innebär extrakostnader och tomtransporter för sektorn. Ett europeiskt system
för certifiering av järnvägsverkstäder för underhåll bör därför successivt
utformas och uppdateras. Byrån är det organ som är bäst skickat att föreslå
lämpliga lösningar för kommissionen. (22) Yrkeskraven för lokförare är
av stor betydelse för både säkerheten och driftskompatibiliteten i unionen.
Yrkeskraven är också en förutsättning för den fria rörligheten för
arbetstagarna inom järnvägssektorn. I denna fråga bör den befintliga ramen för
dialogen mellan arbetsmarknadens parter (den s.k. sociala dialogen) följas.
Byrån bör bistå med den sakkunskap som behövs för att ta hänsyn till denna
aspekt på unionsnivå. (23) Byrån bör organisera och
underlätta samarbetet mellan de nationella säkerhetsmyndigheterna, de
nationella utredningsorganen och de representativa organen i järnvägssektorn
som agerar på europeisk nivå, för att främja god praxis, utbyte av relevant
information och insamling av järnvägsrelaterade data samt för att övervaka
järnvägssystemets allmänna säkerhet. (24) För att sörja för största
möjliga öppenhet och insyn och se till att alla parter får lika tillgång till
relevant information bör de dokument som måste utarbetas under arbetet med
driftskompatibilitet och säkerhet vara offentliga. Samma sak gäller för
trafiktillstånd, säkerhetsintyg och andra relevanta järnvägsdokument. Byrån bör
tillhandahålla välfungerande hjälpmedel för denna informationsspridning och
offentliggörandet av information. (25) En viktig uppgift som byrån
bör uppmuntra, med tanke på sin position och ställning, är främjandet av
innovations- och forskningsverksamhet inom järnvägsområdet. Finansiellt stöd
som ges inom ramen för byråns verksamhet i detta avseende får dock inte leda
till en snedvridning på den berörda marknaden. (26) För att öka verkan av unionens
finansiella stöd samt dess kvalitet och förenlighet med relevanta tekniska
bestämmelser bör byrån, som det enda unionsorganet med ansenlig kompetens på
järnvägsområdet, spela en aktiv roll vid bedömningen av järnvägsprojekt. (27) Lagstiftningen om
driftskompatibilitet och säkerhet på järnvägsområdet samt byråns genomförandehandledningar
eller rekommendationer kan ibland ge upphov till tolkningsproblem och andra
problem för intressenterna. En korrekt och enhetlig förståelse av dessa akter
är en förutsättning för att järnvägsregelverket ska kunna genomföras effektivt
och järnvägsmarknaden ska fungera. Därför bör byrån aktivt satsa på utbildning
och förklarande verksamhet i detta avseende. (28) För att kunna fullgöra sina
uppgifter bör byrån ha ställning som juridisk person och ha en egen budget, som
till största delen finansieras genom medel från unionen och avgifter och taxor
som betalas av sökande. För att byrån ska kunna agera självständigt i sin
dagliga verksamhet och vid utarbetandet av sina yttranden och rekommendationer,
bör det råda insyn i byråns verksamhet. Byråns verkställande direktör bör bära
det fulla ansvaret. Byråns personal bör ha en oberoende ställning och bör ha en
lämplig avvägning mellan kortvariga anställningsavtal och
tillsvidareanställningsavtal, för att bevara kunskapen i organisationen och
företagskontinuiteten, samtidigt som det nödvändiga och pågående utbytet av
sakkunskap med järnvägssektorn behålls. (29) För att effektivt kunna
kontrollera hur byrån fungerar bör medlemsstaterna och kommissionen vara
företrädda i byråns styrelse. Denna styrelse bör ha de befogenheter som är
nödvändiga, bland annat för att fastställa budgeten och godkänna de årliga och
fleråriga arbetsprogrammen. (30) För att säkerställa insyn i
och öppen redovisning av styrelsens beslut bör företrädare för berörda sektorer
närvara under överläggningarna, dock utan rösträtt, eftersom denna är
förbehållen myndigheternas företrädare som är ansvariga inför myndigheter för
demokratisk kontroll. Sektorns företrädare bör utses av kommissionen med hänsyn
till representativitet på unionsnivå för järnvägsföretag,
infrastrukturförvaltare, järnvägsindustrin, fackföreningar, resenärer och
godstransportkunder. (31) En rådgivande direktion bör
inrättas, som ska förbereda styrelsens möten och ge råd om beslut. (32) Det är nödvändigt att se till
att de parter som påverkas av byråns beslut har nödvändiga rättsmedel på ett
oberoende och opartiskt sätt. En lämplig överklagandemekanism bör inrättas så
att den verkställande direktörens beslut kan överklagas till en särskild
överklagandenämnd, vars beslut i sin tur kan överklagas till domstolen. (33) Ett större strategiskt
perspektiv på byråns verksamhet skulle göra det lättare att planera och
förvalta dess resurser på ett effektivare sätt och skulle bidra till resultat
av högre kvalitet. Därför bör styrelsen anta och regelbundet uppdatera ett
flerårigt arbetsprogram, efter lämpligt samråd med berörda intressenter. (34) Byråns verksamhet bör bedrivas
på ett öppet sätt. Europaparlamentet bör tillförsäkras en fungerande
tillsynsrätt och bör för detta ändamål ha möjlighet att höra byråns
verkställande direktör och höras om det fleråriga arbetsprogrammet. Byrån bör
också tillämpa unionens relevanta lagstiftning om allmänhetens tillgång till
handlingar. (35) I takt med att allt fler
decentraliserade organ har inrättats på senare år har budgetmyndigheten försökt
förbättra insynen i och kontrollen av förvaltningen av unionsanslagen till
organen, särskilt när det gäller budgetering av avgifter, finansiell kontroll,
befogenheter att bevilja ansvarsfrihet, avsättning till pensionssystemet samt
det interna budgetförfarandet (uppförandekod). På liknande sätt bör
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den
25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning (Olaf)[9] tillämpas fullt ut på
byrån. Byrån bör också ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den
25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och
Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av
Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)[10]. (36) Eftersom målen för den
föreslagna åtgärden, nämligen att inrätta ett särskilt organ med uppgift att
utarbeta gemensamma lösningar för järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet,
inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av att
det arbete som ska göras är av gemensam art och de därför bättre kan uppnås på
unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i
artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma
artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå
dessa mål. (37) För att på rätt sätt
fastställa nivån på de avgifter och taxor som byrån har rätt att ta ut bör
befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för artiklar som
rör utfärdande och förnyande av godkännanden av ibruktagande avseende delsystem
för trafikstyrning och signalering, godkännanden av att fordon och fordonstyper
släpps ut på marknaden samt säkerhetsintyg. Det är särskilt viktigt att
kommissionen samråder med experter och andra parter under sitt förberedande
arbete.
När kommissionen utarbetar och upprättar delegerade akter bör den se till att
relevanta handlingar överlämnas samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt till
Europaparlamentet och rådet. (38) För att säkerställa
genomförandet av artiklarna 21 och 22 i denna förordning om granskning av
nationella bestämmelser och gällande bestämmelser bör kommissionen tilldelas
genomförandebefogenheter. (39) För att säkerställa enhetliga
villkor för genomförandet av artiklarna 29, 30, 31 och 51 i denna
förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa
befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av
allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens
utövande av sina genomförandebefogenheter. (40) Det är nödvändigt att
genomföra vissa principer avseende byråns styrning för att följa det gemensamma
uttalandet om decentraliserade organ och den gemensamma ansats som bifogats
detta, som överenskoms i juli 2012 av den interinstitutionella arbetsgruppen om
decentraliserade organ, vars syfte är att harmonisera byråernas verksamhet och
förbättra deras resultat. (41) Denna förordning står i
överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns
särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL 1 PRINCIPER Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde 1.
Genom denna förordning inrättas Europeiska unionens
järnvägsbyrå (nedan kallad byrån). 2.
I denna förordning finns bestämmelser om följande: (a)
Byråns inrättande och uppgifter. (b)
Medlemsstaternas uppgifter. 3.
Denna förordning ska tillämpas på (a)
driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom
unionen såsom föreskrivs i direktiv …/…/EU
[järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet], (b)
säkerhet på unionens järnvägar såsom föreskrivs i
direktiv …/…/EU [järnvägssäkerhetsdirektivet], (c)
behörighetsprövning av lokförare såsom föreskrivs i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG av den 23 oktober
2007 om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på
järnvägssystemet i gemenskapen [lokförardirektivet]. Artikel 2 Juridisk
ställning 1.
Byrån ska vara ett unionsorgan med status som
juridisk person. 2.
Byrån ska i alla medlemsstater ha den mest
vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den
nationella lagstiftningen. Den ska särskilt kunna förvärva eller avyttra fast
och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. 3.
Byrån ska företrädas av sin direktör. Artikel 3 Byråns
olika akter Byrån får (a)
ge rekommendationer till kommissionen om
tillämpningen av artiklarna 11, 13, 14, 15, 23, 24, 26, 30, 32, 31, 33 och
41, (b)
rikta rekommendationer till medlemsstaterna om
tillämpningen av artiklarna 21, 22 och 30, (c)
avge yttranden till kommissionen i enlighet med
artiklarna 9, 21, 22 och 38 och till berörda myndigheter i medlemsstaterna
i enlighet med artikel 9, (d)
avge beslut i enlighet med artiklarna 12, 16, 17
och 18, (e)
avge yttranden som utgör godtagbara sätt att
uppfylla kraven i enlighet med artikel 15, (f)
avge tekniska dokument i enlighet med
artikel 15, (g)
avge revisionsrapporter i enlighet med artiklarna
29 och 30, (h)
utfärda riktlinjer och andra icke-bindande dokument
som underlättar tillämpningen av lagstiftningen om driftskompatibilitet och
säkerhet på järnvägsområdet i enlighet med artiklarna 11, 15 och 24. KAPITEL 2 ARBETSMETODER Artikel 4 Arbetsgruppens inrättande och
sammansättning 1.
Byrån ska inrätta ett begränsat antal arbetsgrupper
för utarbetandet av rekommendationer, särskilt om tekniska specifikationer för
driftskompatibilitet (TSD:er), gemensamma säkerhetsmål och gemensamma säkerhetsmetoder.
Byrån får på kommissionens begäran eller på eget
initiativ inrätta arbetsgrupper i andra berättigade fall, efter samråd med
kommissionen. 2.
Byrån ska utse experter till arbetsgrupperna. Byrån ska till arbetsgrupperna utse företrädare
som nomineras av behöriga nationella myndigheter till de arbetsgrupper i vilka
de önskar delta. Byrån ska till arbetsgrupperna utse fackmän ur
järnvägssektorn från den förteckning som avses i punkt 3. Den ska se till att
de järnvägssektorer och de användare, som kan påverkas av åtgärder som föreslås
av kommissionen på grundval av rekommendationer från byrån, är adekvat
representerade. Byrån får vid behov komplettera arbetsgrupperna
med oberoende experter och företrädare för internationella organisationer med
erkänd kompetens inom det berörda området. Personal vid byrån får inte utses
till arbetsgrupperna. 3.
Varje representativt organ som avses i artikel 34
ska till byrån översända en förteckning med de bäst kvalificerade experter som
har i uppdrag att företräda dem i varje arbetsgrupp. 4.
När det arbete som utförs av arbetsgrupperna har en
omedelbar effekt beträffande arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet för dem som
arbetar inom näringen, ska företrädare för arbetstagarorganisationerna delta i
de berörda arbetsgrupperna som fullvärdiga medlemmar. 5.
Kostnader för resor och uppehälle för
arbetsgruppens medlemmar ska ersättas av byrån i enlighet med de regler och
tariffer som styrelsen fastställt. 6.
Arbetsgrupperna ska ha en företrädare för byrån som
ordförande. 7.
Arbetsgruppernas arbete ska präglas av öppenhet.
Styrelsen ska fastställa en arbetsordning för arbetsgrupperna. Artikel 5 Samråd med arbetsmarknadens parter När de arbetsuppgifter som avses i
artiklarna 11, 12, 15 och 32 direkt påverkar den sociala miljön eller
arbetsförhållandena för de som arbetar inom näringen, ska byrån samråda med
arbetsmarknadens parter i den branschvisa dialogkommitté som inrättats enligt
beslut 98/500/EG[11]. Samrådet ska hållas innan byrån lämnar sina
rekommendationer till kommissionen. Byrån ska vederbörligen beakta dessa samråd
och ska alltid stå till förfogande för att ge förklaringar avseende dessa
rekommendationer. Byrån ska till kommissionen överlämna de yttranden som
inkommit från den branschvisa dialogkommittén, varefter kommissionen i sin tur
ska lämna dem vidare till den kommitté som avses i artikel 75. Artikel 6 Samråd
med godstransportkunder och resenärer När de
arbetsuppgifter som avses i artiklarna 11 och 15 direkt påverkar
godstransportkunder och resenärer, ska byrån samråda med de organisationer som
företräder dem. Förteckningen över de organisationer med vilka samråd ska
hållas ska upprättas av den kommitté som avses i artikel 75. Samrådet
ska hållas innan byrån lämnar sina förslag till kommissionen. Byrån ska
vederbörligen beakta dessa samråd och ska alltid stå till förfogande för att ge
förklaringar avseende dessa förslag. Byrån ska till kommissionen överlämna de
yttranden som inkommit från de berörda organisationerna, varefter kommissionen
i sin tur ska lämna dem vidare till den kommitté som avses i artikel 75. Artikel 7 Konsekvensbedömning 1.
Byrån ska genomföra en konsekvensbedömning av sina
rekommendationer och yttranden. Styrelsen ska anta en konsekvensbedömningsmetod
som bygger på kommissionens metod. Byrån ska upprätthålla kontakt med
kommissionen för att se till att relevant arbete vid kommissionen beaktas på
vederbörligt sätt. 2.
Innan byrån inleder en verksamhet som ingår i
arbetsprogrammet ska den genomföra en tidig konsekvensbedömning av denna
verksamhet, som ska fastställa (a)
vilket problem som ska lösas och sannolika
lösningar, (b)
i vilken utsträckning en bestämd åtgärd, t.ex. en
rekommendation eller yttrande från byrån, kommer att krävas, (c)
byråns förväntade bidrag till lösningen av
problemet. Varje verksamhet och projekt i arbetsprogrammet
ska dessutom genomgå en effektivitetsanalys, individuellt och i kombination med
varandra, för att byråns budget och resurser ska användas på bästa sätt. 3.
Byrån får genomföra en efterhandsutvärdering av den
lagstiftning som utgår från dess rekommendationer. 4.
Medlemsstaterna ska förse byrån med nödvändiga
uppgifter för konsekvensbedömningarna. Artikel 8 Utredningar Byrån
ska, när så krävs för att utföra dess uppgifter, låta göra utredningar som ska
finansieras inom ramen för dess egen budget. Artikel 9 Yttranden 1.
Byrån ska lämna yttranden på begäran av de
nationella regleringsorgan som avses i artikel 55 i
direktiv 2012/34/EU [direktiv om inrättandet av ett gemensamt europeiskt
järnvägsområde (omarbetning)] om säkerhets- och driftskompatibilitetsaspekter i
ärenden som de ska pröva. 2.
Byrån ska på kommissionens begäran lämna yttranden
om ändringar av akter som antas på grundval av direktiv …
[järnvägskompatibilitetsdirektivet] eller direktiv …
[järnvägssäkerhetsdirektivet], särskilt om påstådda brister påpekas. 3.
När det gäller de yttranden som avses i föregående
punkter och i andra artiklar i denna förordning ska byrån lämna sina yttranden
inom två månader, såvida inte annat överenskommits. Byrån ska offentliggöra
sina yttranden inom två månader. I den version av yttrandet som byrån
offentliggör ska allt material som rör affärshemligheter ha rensats bort. Artikel 10 Besök i medlemsstaterna 1.
Byrån får genomföra besök i medlemsstaterna för att
kunna utföra sina uppgifter, särskilt de uppgifter som avses i artiklarna 12,
21, 22, 16, 17, 27, 29, 30, 31 och 38, i enlighet med de riktlinjer som
styrelsen fastställt. 2.
Byrån ska underrätta den berörda medlemsstaten om
det planerade besöket, namnen på byråns bemyndigade tjänstemän och vilket datum
besöket ska inledas. De bemyndigade tjänstemännen ska genomföra besöket efter
uppvisande av ett beslut från den verkställande direktören, där syftet och
målet med besöket anges. 3.
Medlemsstaternas nationella myndigheter ska
underlätta arbetet för byråns personal. 4.
Efter varje besök ska byrån upprätta en rapport och
skicka den till kommissionen och den berörda medlemsstaten. 5.
Föregående punkter påverkar inte de inspektioner
som avses i artiklarna 29.6 och 30.6, som ska genomföras i enlighet med det
förfarande som beskrivs där. KAPITEL 3 UPPGIFTER AVSEENDE JÄRNVÄGSSÄKERHET Artikel 11 Tekniskt stöd – rekommendationer om
järnvägssäkerhet 1.
Byrån ska ge rekommendationer till kommissionen om
de gemensamma säkerhetsmetoder och gemensamma säkerhetsmål som anges i
artiklarna 6 och 7 i direktiv … [järnvägssäkerhetsdirektivet]. Byrån ska också
avge rekommendationer om den regelbundna översynen av de gemensamma
säkerhetsmetoderna och de gemensamma säkerhetsmålen till kommissionen. 2.
Byrån ska på begäran av kommissionen eller på eget
initiativ avge yttranden om andra åtgärder på säkerhetsområdet. 3.
Byrån får utfärda riktlinjer och andra
icke-bindande dokument för att underlätta genomförandet av lagstiftning om
järnvägssäkerhet. Artikel 12 Säkerhetsintyg Byrån ska utfärda gemensamma säkerhetsintyg i
enlighet med artiklarna 10 och 11 i direktiv …
[järnvägssäkerhetsdirektivet]. Artikel 13 Underhåll av fordon 1.
Byrån ska bistå kommissionen med avseende på
systemet för certifiering av enheter som är ansvariga för underhåll i enlighet
med artikel 14.6 i direktiv … [järnvägssäkerhetsdirektivet]. 2.
Byrån ska ge rekommendationer till kommissionen med
hänsyn till artikel 14.7 i direktiv … [järnvägssäkerhetsdirektivet]. 3.
Inom ramen för de rapporter som avses i
artikel 30.2 i denna förordning ska byrån analysera de alternativa
åtgärder för vilka beslut fattas enligt artikel 15 i direktiv …
[järnvägssäkerhetsdirektivet]. Artikel 14 Transport av farligt gods på järnväg Byrån ska följa utvecklingen av lagstiftningen
om transport av farligt gods på järnväg i den mening som avses i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG[12]
och jämföra detta med lagstiftningen om säkerhet och driftskompatibilitet,
särskilt de grundläggande kraven. Byrån ska bistå kommissionen och får avge
yttranden på begäran av kommissionen eller på eget initiativ. KAPITEL 4 UPPGIFTER
AVSEENDE DRIFTSKOMPATIBILITET Artikel 15 Tekniskt stöd på området för
järnvägsdriftskompatibilitet 1.
Byrån ska (a)
ge rekommendationer till kommissionen om TSD:er och
översyner av dessa i enlighet med artikel 5 i direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet],
(b)
ge rekommendationer till kommissionen om mallarna
för EU kontrollförklaringen och för handlingar i det tekniska underlag som
måste åtfölja den, i enlighet med artikel 15 i direktiv …
[järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet], (c)
ge rekommendationer till kommissionen om
specifikationer för register och översyner av dessa i enlighet med
artiklarna 43, 44 och 45 i direktiv …
[järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet], (d)
avge yttranden som utgör godtagbara sätt att
uppfylla kraven för brister hos TSD:er i enlighet med artikel 6.2 i
direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet], (e)
avge yttranden till kommissionen om krav på
icke-tillämpning av TSD:er av medlemsstaterna, i enlighet med artikel 7 i
direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet], (f)
utfärda tekniska dokument i enlighet med
artikel 4.9 i direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet], (g)
ge rekommendationer till kommissionen avseende
arbetsvillkoren för all personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. 2.
För utarbetandet av de rekommendationer som avses i
punkt 1 a och b ska byrån (a)
se till att TSD:er och specifikationer för register
anpassas till den tekniska utvecklingen, marknadstendenserna och de sociala
behoven, (b)
sörja för samordningen av dels utvecklings- och
uppdateringsarbetet i fråga om TSD:er, dels arbetet med att ta fram
Europastandarder som visar sig vara nödvändiga för driftskompatibiliteten;
byrån ska vidare upprätthålla kontakter med de europeiska
standardiseringsorganen i relevanta frågor. 3.
Byrån får utfärda riktlinjer och andra
icke-bindande dokument för att underlätta genomförandet av lagstiftning om
järnvägsdriftskompatibilitet. Artikel 16 Godkännande
för utsläppande på marknaden av fordon Byrån ska utfärda godkännanden för utsläppande
på marknaden av järnvägsfordon i enlighet med artikel 20 i direktiv …
[järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet]. Artikel 17 Godkännanden för utsläppande på
marknaden av fordonstyper Byrån ska utfärda godkännanden för utsläppande
på marknaden av fordonstyper i enlighet med artikel 22 i direktiv …
[järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet]. Artikel 18 Godkännande
att ta i bruk avseende delsystem för trafikstyrning och signalering Byrån ska utfärda godkännanden att ta i bruk
de delsystem för trafikstyrning och signalering som ingår i järnvägssystemet
och som är belägna eller används inom hela unionen, i enlighet med artikel 18 i
direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet]. Artikel 19 Telematikapplikationer
1.
Byrån ska fungera som systemansvarig myndighet och
vara ansvarig för att underhålla de tekniska specifikationerna avseende
telematikapplikationerna, i enlighet med relevanta TSD:er. 2.
Byrån ska fastställa, offentliggöra och tillämpa
förfarandet för behandling av ansökningar om ändringar av dessa specifikationer.
För detta ändamål ska byrån inrätta och underhålla ett register över
ansökningar om ändring av specifikationer för telematikapplikationer och deras
status. 3.
Byrån ska utveckla och underhålla tekniska verktyg
för förvaltning av de olika versionerna av specifikationerna för
telematikapplikationer. 4.
Byrån ska bistå kommissionen vid övervakningen av
införandet av telematikapplikationerna i enlighet med relevanta TSD:er. Artikel 20 Stöd till anmälda organ för bedömning
av överensstämmelse 1.
Byrån ska stödja verksamheten vid anmälda organ som
ansvarar för förfarandena för bedömning av överensstämmelse enligt artikel 27 i
direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet]. Det stödet ska bland
annat särskilt bestå i att byrån utarbetar riktlinjer för bedömning av
komponenters överensstämmelse eller lämplighet enligt vad som avses i
artikel 9 i direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet] samt
riktlinjer för förfarandet för EG‑kontrollförklaring i enlighet med
artikel 10 i direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet]. 2.
Byrån ska underlätta samarbetet mellan anmälda
organ för bedömning av överensstämmelse och särskilt fungera som tekniskt
sekretariat för deras samordningsgrupp. KAPITEL 5 UPPGIFTER AVSEENDE NATIONELLA BESTÄMMELSER Artikel 21 Kontroll av förslag till nationella
bestämmelser 1.
Byrån ska inom två månader från mottagandet
kontrollera förslag till nationella bestämmelser, som lämnas in i enlighet med (a)
artikel 8.2 i direktiv …
[järnvägssäkerhetsdirektivet], (b)
artikel 14 i direktiv … [driftskompatibilitetsdirektivet]. 2.
Om byrån efter den kontroll som avses i punkt 1
anser att de berörda nationella bestämmelserna leder till att de grundläggande
kraven för driftskompatibilitet uppfylls, de gemensamma säkerhetsmetoderna
respekteras och de gemensamma säkerhetsmålen uppnås och att de inte medför
godtycklig diskriminering eller en dold begränsning av
järnvägstransportverksamheten mellan medlemsstaterna, ska den informera
kommissionen och de berörda medlemsstaterna om sin positiva bedömning. Kommissionen
kan därefter validera bestämmelserna i det it-system som avses i artikel 23. 3.
Om den kontroll som avses i punkt 1 leder till en
negativ bedömning ska byrån (a)
utfärda en rekommendation som riktas till den
berörda medlemsstaten med angivande av skälen till att den berörda bestämmelsen
inte ska träda i kraft och/eller tillämpas, (b)
underrätta kommissionen om sin negativa bedömning. 4.
Om den berörda medlemsstaten inte vidtar åtgärder
inom två månader efter mottagande av en rekommendation från byrån i enlighet med
punkt 3a får kommissionen, efter att ha mottagit de upplysningar som avses
i punkt 3b och efter att ha hört den berörda medlemsstatens synpunkter,
anta ett beslut som riktas till medlemsstaten med en begäran om att ändra
förslaget till bestämmelse eller avbryta antagandet, ikraftträdandet eller
genomförandet. Artikel 22 Kontroll av gällande nationella
bestämmelser 1.
Byrån ska inom två månader från mottagandet
kontrollera nationella bestämmelser, som lämnas in i enlighet med artikel 14.3
i direktiv … [driftskompatibilitetsdirektivet]. 2.
Om byrån efter den kontroll som avses i punkt 1
anser att de berörda nationella bestämmelserna leder till att de grundläggande
kraven för driftskompatibilitet uppfylls, de gemensamma säkerhetsmetoderna
respekteras och de gemensamma säkerhetsmålen uppnås och att de inte medför
godtycklig diskriminering eller en dold begränsning av
järnvägstransportverksamheten mellan medlemsstaterna, ska den informera
kommissionen och de berörda medlemsstaterna om sin positiva bedömning. Kommissionen
kan därefter validera bestämmelserna i det it-system som avses i artikel 23. 3.
Om den kontroll som avses i punkt 1 leder till en
negativ bedömning ska byrån (a)
utfärda en rekommendation som riktas till den
berörda medlemsstaten med angivande av skälen till att den berörda bestämmelsen
ska ändras eller upphävas, (b)
underrätta kommissionen om sin negativa bedömning. 4.
Om den berörda medlemsstaten inte vidtar åtgärder
inom två månader efter mottagande av en rekommendation från byrån i enlighet
med punkt 3a får kommissionen, efter att ha mottagit de upplysningar som
avses i punkt 3b och efter att ha hört den berörda medlemsstatens
synpunkter, anta ett beslut som riktas till medlemsstaten med en begäran om att
ändra eller upphäva bestämmelsen i fråga. 5.
Det förfarande som beskrivs i punkterna 2 och
3 ska på motsvarande sätt gälla när byrån får kännedom om att en nationell
bestämmelse, vare sig den antagits eller ej, är överflödig eller strider mot de
gemensamma säkerhetsmetoderna, de gemensamma säkerhetsmålen, TDS:erna eller
annan unionslagstiftning på järnvägsområdet. Artikel 23 It-system för inlämnande av
anmälningar och klassificering av nationella bestämmelser 1.
Byrån ska inrätta och driva ett särskilt it-system
över de nationella bestämmelser som avses i artiklarna 21.1 och 22.1. Systemet
ska finnas tillgängligt för berörda intressenter och allmänheten. 2.
Medlemsstaterna ska anmäla de nationella
bestämmelser som avses i artiklarna 21.1 och 22.1 till byrån och kommissionen
via det it-system som avses i punkt 1. Byrån ska offentliggöra
bestämmelserna i detta system och använda det för att underrätta kommissionen i
enlighet med artiklarna 21 och 22. 3.
Byrån ska klassificera anmälda nationella
bestämmelser i enlighet med artikel 14.8 i direktiv …
[driftskompatibilitetsdirektivet]. I detta syfte ska den använda det system som
avses i första punkten i denna artikel. 4.
Byrån ska klassificera nationella bestämmelser i
enlighet med artikel 8.2 i direktiv … [järnvägssäkerhetsdirektivet], med
beaktande av hur EU-lagstiftningen har utvecklats. Byrån ska i detta syfte
utveckla ett verktyg för hantering av bestämmelser som medlemsstaterna ska
använda för att förenkla sina system av nationella bestämmelser. Byrån ska
använda det system som avses i första punkten i denna artikel för att offentliggöra
verktyget för hantering av bestämmelser. KAPITEL 6 Uppgifter avseende det europeiska
trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) Artikel 24 Systemansvarig
myndighet för ERTMS 1.
Byrån ska fungera som systemansvarig myndighet och
vara ansvarig för att underhålla de tekniska specifikationerna avseende ERTMS. 2.
Byrån ska fastställa, offentliggöra och tillämpa
förfarandet för behandling av ansökningar om ändringar av dessa
specifikationer. För detta ändamål ska byrån inrätta och underhålla ett
register över ansökningar om ändringar av ERTMS-specifikationer och deras
status. 3.
Byrån ska rekommendera antagande av en ny version
av tekniska ERTMS‑specifikationer. Den ska dock endast göra detta när den
tidigare versionen har fått tillräcklig spridning. Utvecklingen av nya
versioner ska inte inverka menligt på vare sig spridningen av ERTMS, den
tillförlitlighet som krävs för specifikationerna för att tillverkningen av
ERTMS-utrustning ska optimeras, järnvägsföretagens återbäring på sina
investeringar eller den effektiva planeringen av utbyggnaden av ERTMS. 4.
Byrån ska utveckla och underhålla tekniska verktyg
för förvaltning av de olika versionerna av ERTMS för att säkerställa den
tekniska och operativa driftskompatibiliteten mellan järnvägsnät och fordon som
utrustats med olika versioner och för att ge incitament för ett snabbt
införande av den aktuella versionen och av eventuella nyare versioner. 5.
I enlighet med artikel 5.10 i direktiv …
[järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet] ska byrån säkerställa att successiva
versioner av ERTMS-utrustning är tekniskt förenliga med tidigare versioner. 6.
Byrån ska utarbeta och sprida relevanta riktlinjer
för tillämpning till intressenterna och dokument som förklarar de tekniska
specifikationerna för ERTMS. Artikel 25 Tillfällig
arbetsgrupp för anmälda organ för bedömning av överensstämmelse 1.
Byrån ska inrätta och inneha ordförandeskapet för
en tillfällig arbetsgrupp för anmälda organ för bedömning av överensstämmelse,
enligt artikel 27 i direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet]. Arbetsgruppen ska ha till uppgift att kontrollera
att det förfarande för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters
överensstämmelse eller lämplighet enligt artikel 9 i direktiv …
[järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet] samt förfarandena för EG-kontroll
enligt artikel 10 i direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet], som
de anmälda organ som ansvarar för förfarandena för bedömning av
överensstämmelse ska följa, tillämpas på ett enhetligt sätt. 2.
Byrån ska vartannat år rapportera till kommissionen
om arbetet i den arbetsgrupp som avses i punkt 1. Rapporten ska innehålla
närvarostatistik över företrädare för de anmälda organen för bedömning av
överensstämmelse. 3.
Byrån ska utvärdera tillämpningen av förfarandet
för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse och av
EG-kontrollförfarandet för ERTMS-utrustning och vartannat år lämna en rapport
till kommissionen om eventuella förbättringar. Artikel 26 Stöd till teknisk och operativ överensstämmelse mellan delsystem för
fordonsbaserad och markbaserad ERTMS 1.
Byrån får på järnvägsföretagens begäran hjälpa dem
att kontrollera den tekniska och operativa överensstämmelsen mellan delsystem
för fordonsbaserad och markbaserad ERTMS innan fordon tas i bruk. 2.
Om byrån finner att det finns en risk för bristande
teknisk och operativ överensstämmelse mellan järnvägsnät och järnvägsfordon som
är utrustade med ERTMS-utrustning inom ramen för särskilda ERTMS-projekt får
den begära att berörda aktörer, särskilt tillverkare, anmälda organ som
ansvarar för förfarandena för bedömning av överensstämmelse, järnvägsföretag,
infrastrukturförvaltare och nationella säkerhetsmyndigheter lämnar alla
relevanta upplysningar om de förfaranden för EG-kontroll och ibruktagande som
de tillämpar och om operativa villkor. Byrån ska underrätta kommissionen om en
sådan risk och i förekommande fall rekommendera lämpliga åtgärder för
kommissionen. Artikel 27 Stöd
till genomförande av ERTMS och ERTMS-projekt 1.
Byrån ska övervaka genomförandet av ERTMS enligt
den genomförandeplan som anges i beslut 2012/88/EU[13]
och ska övervaka samordningen av installationen av ERTMS längs de
transeuropeiska transportkorridorerna och godskorridorerna som anges i
förordning (EU) nr 913/2010[14]. 2.
Byrån ska säkerställa teknisk uppföljning av
unionsfinansierade projekt för genomförande av ERTMS, i förekommande fall
analyser av upphandlingsspecifikationer vid tidpunkten för meddelanden om
upphandling. Byrån ska också vid behov hjälpa mottagare av EU-medel att
säkerställa att de tekniska lösningar som genomförs i projekten är fullständigt
förenliga med TSD:er avseende trafikstyrning och
signalering och att de därmed är fullständigt driftskompatibla. Artikel 28 Ackreditering av laboratorier 1.
Byrån ska stödja harmoniserad ackreditering av
ERTMS-laboratorier i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 765/2008[15], särskilt genom att ge
lämpliga riktlinjer till ackrediteringsorganen. 2.
Byrån får delta som observatör i de
sakkunnigbedömningar som krävs i enlighet med förordning
(EG) nr 765/2008. KAPITEL 7 UPPGIFTER AVSEENDE ÖVERVAKNING AV DET GEMENSAMMA
EUROPEISKA JÄRNVÄGSOMRÅDET Artikel 29 Övervakning av nationella
säkerhetsmyndigheter 1.
Byrån ska övervaka de nationella
säkerhetsmyndigheternas arbete och beslutsprocesser genom granskning och
inspektioner. 2.
Byrån ska ha rätt att granska (a)
de nationella säkerhetsmyndigheternas förmåga att
fullgöra uppgifter avseende säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägar, (b)
effektiviteten i de nationella
säkerhetsmyndigheternas övervakning av aktörernas säkerhetsstyrningssystem
enligt vad som avses i artikel 16 i direktiv …
[järnvägssäkerhetsdirektivet]. Granskningsförfarandena ska antas av styrelsen. 3.
Byrån ska lägga fram granskningsrapporter och sända
dem till de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna och till kommissionen.
Varje granskningsrapport ska särskilt innehålla en förteckning över eventuella
brister som fastställts av byrån samt rekommendationer om förbättringar. 4.
Om byrån anser att de brister som avses i punkt 3
leder till att den berörda nationella säkerhetsmyndigheten förhindras att
utföra sina uppgifter avseende järnvägssäkerhet och
järnvägsdriftskompatibilitet på ett effektivt sätt, ska den rekommendera den
nationella säkerhetsmyndigheten att vidta lämpliga åtgärder inom en tidsgräns
som ska fastställas med beaktande av bristens allvarlighetsgrad. 5.
Om den berörda nationella säkerhetsmyndigheten inte
samtycker till de rekommendationer som avses i punkt 4 eller om den inte
vidtar några åtgärder till följd av byråns rekommendationer inom tre månader
från mottagande av rekommendationerna, får kommissionen fatta ett beslut inom
sex månader i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 75. 6.
Byrån ska även ha rätt att genomföra anmälda och
oanmälda inspektioner av nationella säkerhetsmyndigheter, för att kontrollera
bestämda områden i deras verksamhet, särskilt granska dokument, förfaranden och
register som står i samband med de uppgifter som avses i artikel 16 i direktiv
… [järnvägssäkerhetsdirektivet]. Inspektionerna får genomföras tillfälligt eller
enligt en plan som utarbetas av byrån. Inspektionen ska inte ta mer än två
dagar. Medlemsstaternas nationella myndigheter ska underlätta arbetet för
byråns personal. Byrån ska ge kommissionen en rapport om varje inspektion. Artikel 30 Övervakning av anmälda organ för
bedömning av överensstämmelse 1.
Byrån ska övervaka arbetet i de anmälda organen för
bedömning av överensstämmelse genom stöd till ackrediteringsorgan, granskningar
och genom inspektioner, enligt punkt punkterna 2–5. 2.
Byrån ska stödja harmoniserad ackreditering av
anmälda organ för bedömning av överensstämmelse, särskilt genom att ge
ackrediteringsorgan lämplig vägledning om utvärderingskriterier och förfaranden
för att bedöma huruvida de anmälda organen uppfyller villkoren i artikel 27 i
direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet], via den europeiska
ackrediteringsinfrastruktur som anges i artikel 14 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering
och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av
förordning (EEG) nr 339/93. 3.
När det gäller anmälda organ för bedömning av
överensstämmelse som inte är ackrediterade i enlighet med artikel 24 i
direktiv […] [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet] får byrån granska dessa
organs arbete med att uppfylla de krav som anges i artikel 27 i det
direktivet. Granskningsförfarandet ska antas av styrelsen. 4.
Byrån ska avge granskningsrapporter som omfattar de
verksamheter som avses i punkt 3 och ska sända dem till det berörda
anmälda organet för bedömning av överensstämmelse och till kommissionen. Varje
granskningsrapport ska särskilt innehålla upplysningar om eventuella brister
som fastställts av byrån samt rekommendationer om förbättringar. Om byrån anser
att sådana brister leder till att det berörda anmälda organet förhindras att
utföra sina uppgifter avseende järnvägssäkerhet och
järnvägsdriftskompatibilitet på ett effektivt sätt, ska den utarbeta en
rekommendation med krav på att den medlemsstat där det anmälda organet har sitt
säte ska vidta nödvändiga åtgärder inom en fastställd tidsgräns. 5.
Om den berörda medlemsstaten inte samtycker till de
rekommendationer som avses i punkt 4 eller om det anmälda organet inte
vidtar några åtgärder till följd av byråns rekommendationer inom tre månader
från mottagande av rekommendationerna, får kommissionen fatta ett beslut inom
sex månader i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 75. 6.
Byrån får, inbegripet i samarbete med de relevanta
nationella ackrediteringsorganen, genomföra anmälda eller oanmälda inspektioner
av anmälda organ för bedömning av överensstämmelse, för att kontrollera
bestämda områden i deras verksamhet, särskilt granska dokument, intyg och
register som står i samband med de uppgifter som avses i artikel 27 i direktiv
… [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet]. Inspektionerna får genomföras
tillfälligt eller enligt en plan som utarbetas av byrån. Inspektionen ska inte
ta mer än två dagar. De anmälda organen för bedömning av överensstämmelse ska
underlätta arbetet för byråns personal. Byrån ska ge kommissionen en rapport om
varje inspektion. Artikel 31 Övervakning av utveckling inom
driftskompatibilitet och säkerhet 1.
Tillsammans med nätverket av nationella
utredningsorgan ska byrån samla in relevanta uppgifter om olyckor och tillbud
och övervaka de nationella utredningsorganens bidrag till säkerheten i hela
järnvägssystemet. 2.
Byrån ska kontrollera hur arbetet framskrider när
det gäller att göra järnvägssystemen säkra. Byrån får särskilt begära hjälp
från de nätverk som avses i artikel 34, inklusive insamling av uppgifter.
Byrån ska också använda sig av de uppgifter som Eurostat samlar in. Byrån ska
samarbeta med Eurostat så att dubbelarbete undviks och sörja för att de
gemensamma säkerhetsindikatorerna överensstämmer med motsvarande indikatorer
för andra transportsätt. 3.
Byrån ska, på kommissionens begäran, lämna
rekommendationer om hur järnvägssystemens driftskompatibilitet kan förbättras,
särskilt genom att underlätta samordningen mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare
eller mellan infrastrukturförvaltare. 4.
Byrån ska kontrollera hur arbetet framskrider när
det gäller att göra järnvägssystemen driftskompatibla och säkra. Byrån ska
vartannat år för kommissionen lägga fram och offentliggöra en rapport om
framstegen med driftskompatibilitet och säkerhet inom det gemensamma europeiska
järnvägsområdet. 5.
Byrån ska på kommissionens begäran lämna rapporter
om situationen för genomförandet och tillämpningen av EU-lagstiftningen om
säkerhet och driftskompatibilitet i en viss medlemsstat. KAPITEL 8 ANDRA UPPGIFTER Artikel 32 Järnvägspersonal 1.
Byrån ska utföra lämpliga uppgifter avseende
järnvägspersonal enligt artiklarna 4, 20, 22, 23, 25, 28, 33, 34, 35 och
37 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG[16]. 2.
Kommissionen får begära att byrån utför andra
uppgifter med avseende på järnvägspersonal i enlighet med
direktiv 2007/59/EG. 3.
Byrån ska höra behöriga myndigheter i frågor som
rör järnvägspersonal och om de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2. Byrån
får främja samarbete mellan dessa myndigheter, bland annat genom att vid behov
anordna möten med myndigheternas företrädare. Artikel 33 Register
och tillgång till register 1.
Byrån ska upprätta och föra de EU-register som
avses i artiklarna 43, 44 och 45 i direktiv …
[järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet]. Byrån ska fungera som systemansvarig
myndighet för alla register och databaser som avses i
järnvägssäkerhetsdirektivet, järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet och
lokförardirektivet. Detta ska särskilt innebära att byrån (a)
utarbetar och underhåller specifikationerna av
registren, (b)
samordnar utvecklingen i medlemsstaterna avseende
registren, (c)
ger berörda parter vägledning om registren, (d)
ger rekommendationer till kommissionen om
förbättringar av specifikationen av befintliga register och eventuella behov av
att upprätta nya register. 2.
Byrån ska offentliggöra följande dokument och
register i enlighet med direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet]
och direktiv … [järnvägssäkerhetsdirektivet]: (a)
EG-kontrollförklaringar för delsystem. (b)
EG-försäkran om överensstämmelse för
driftskompatibilitetskomponenter och EG-försäkran för lämplighet för användning
av driftskompatibilitetskomponenter. (c)
Tillstånd som utfärdas i enlighet med direktiv …
[direktivet om inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde
(omarbetning)]. (d)
Säkerhetsintyg utfärdade i enlighet med
artikel 10 i direktiv … [järnvägssäkerhetsdirektivet]. (e)
Utredningsrapporter som sänds till byrån i enlighet
med artikel 24 i direktiv … [järnvägssäkerhetsdirektivet]. (f)
Nationella regler som anmälts till kommissionen i
enlighet med artikel 8 i direktiv … [järnvägssäkerhetsdirektivet] och
artikel 14 i direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet]. (g)
Fordonsregister, bland annat via länkar till
relevanta nationella register. (h)
Infrastrukturregister, bland annat via länkar till
relevanta nationella register. (i)
Det europeiska registret över godkända
fordonstyper. (j)
Register över begäran om ändringar och planerade
ändringar i ERTMS‑specifikationerna. (k)
Register över ansökningar om ändringar och
planerade ändringar av TSD:er för telematikapplikationer för persontrafik (TAP)
och för telematikapplikationer för godstrafik (TAF). (l)
Register över märkningar avseende
fordonsinnehavaren som innehas av byrån i enlighet med TSD:n om drift och
trafikledning. (m)
Kvalitetsrapporter som utfärdats i enlighet med
artikel 28.2 i förordning (EG) nr 1371/2007. 3.
Kommissionen och medlemsstaterna ska diskutera och
enas om de praktiska villkoren för översändandet av de handlingar som avses i
punkt 2 på grundval av ett utkast från byrån. 4.
När handlingarna enligt punkt 1 översänds, får
de berörda organen ange vilka handlingar som av säkerhetsskäl inte ska lämnas
ut till allmänheten. 5.
Nationella myndigheter med ansvar för utfärdande av
de tillstånd och intyg som avses i leden c och d i punkt 2 ska, inom en
månad från det att beslutet fattades, meddela byrån varje enskilt beslut om
utfärdande, förnyande, ändring eller upphävande av dessa tillstånd och intyg. 6.
Byrån får ta med sådana offentliga handlingar eller
länkar som har betydelse för målen i denna förordning i den offentliga
databasen, med beaktande av tillämplig EU‑lagstiftning om uppgiftsskydd. Artikel 34 Nätverk av nationella
säkerhetsmyndigheter, utredningsorgan och representativa organ 1.
Byrån ska inrätta ett nätverk av nationella
säkerhetsmyndigheter och ett nätverk av de utredningsorgan som avses i
artikel 21 i direktiv … [järnvägssäkerhetsdirektivet]. Byrån ska
tillhandahålla ett sekretariat för dessa nätverk. Nätverken ska särskilt ha
följande uppgifter: (a)
Utbyta information om järnvägssäkerhet och
järnvägsdriftskompatibilitet. (b)
Främja god praxis. (c)
Lämna uppgifter om järnvägssäkerhet till byrån,
särskilt uppgifter om gemensamma säkerhetsindikatorer. Byrån ska underlätta samarbetet mellan dessa
nätverk. Den får särskilt besluta att anordna gemensamma möten för båda
nätverken. 2.
Byrån ska inrätta ett nätverk av representativa
organ från järnvägssektorn. Nätverket ska vara verksamt på unionsnivå. En
förteckning över dessa organ ska anges i en genomförandeakt som antas av
kommissionen, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 75.
Byrån ska tillhandahålla ett sekretariat för nätverket. Nätverket ska särskilt
ha följande uppgifter: (a)
Utbyta information om järnvägssäkerhet och
järnvägsdriftskompatibilitet. (b)
Främja god praxis. (c)
Lämna uppgifter om järnvägssäkerhet och
järnvägsdriftskompatibilitet till byrån. 3.
De nätverk som avses i punkterna 1 och 2 får
utfärda icke-bindande yttranden om de utkast till rekommendationer som avses i
artikel 9.2. 4.
Byrån får inrätta andra nätverk av organ eller
myndigheter som har ansvar för en del av järnvägssystemet. 5.
Kommissionen får delta i mötena för de nätverk som
avses i denna artikel. Artikel 35 Kommunikation
och spridning Byrån ska till
relevanta intressenter kommunicera och sprida information om den europeiska
järnvägslagstiftningen och om standarder och vägledning på järnvägsområdet
enligt relevanta kommunikations- och informationsspridningsplaner som antas av
styrelsen. Dessa planer ska grundas på en behovsanalys och ska regelbundet
uppdateras av styrelsen. Artikel 36 Forskning och innovationsfrämjande 1.
Byrån ska på kommissionens begäran bidra till
forskning på järnvägsområdet på unionsnivå, bland annat genom att stödja
relevanta kommissionsavdelningar och representativa organ. Byrån ska bidra utan
att det påverkar annan forskning på unionsnivå. 2.
Kommissionen får ålägga byrån att främja
innovationsverksamhet som syftar till förbättringar av järnvägars
driftskompatibilitet och säkerhet, särskilt i fråga om utnyttjande av ny informationsteknik
och spår- och söksystem. Artikel 37 Stöd till kommissionen 1.
Byrån ska på kommissionens begäran bistå
kommissionen i genomförandet av den unionslagstiftning som syftar till att
förbättra järnvägssystemens driftskompatibilitet och att utarbeta en gemensam
säkerhetsstrategi för det europeiska järnvägssystemet. 2.
Det kan bland annat röra sig om följande: (a)
Ge tekniska råd i frågor som kräver specifik
sakkunskap. (b)
Samla in information genom de nätverk som avses i
artikel 34. Artikel 38 Stöd
till bedömning av järnvägsprojekt Utan att det påverkar undantagen enligt
artikel 9 i direktiv … [järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet] ska
byrån, på kommissionens begäran, med avseende på driftskompatibilitet och
säkerhet granska varje projekt som rör förnyelse av utformning, konstruktion,
förnyelse eller uppgradering av det delsystem som omfattas av en ansökan om
ekonomiskt bidrag från unionen. Byrån ska avge sitt utlåtande huruvida
projektet överensstämmer med relevant driftskompatibilitets- och säkerhetslagstiftning
på järnvägsområdet inom en tidsperiod som ska fastställas i samråd med
kommissionen utifrån projektets betydelse och de tillgängliga resurserna och
som inte får överstiga två månader. Artikel 39 Stöd till medlemsstater,
kandidatländer och intressenter 1.
Byrån ska på eget initiativ eller på begäran från
kommissionen, medlemsstater, kandidatländer eller de nätverk som avses i
artikel 34 arbeta med utbildningsverksamhet och andra lämpliga verksamheter
avseende tillämpning och förklaring av lagstiftningen om driftskompatibilitet
och säkerhet och relaterade resurser hos byrån, exempelvis register,
genomförandehandledningar eller rekommendationer. 2.
Karaktären hos och omfattningen av de verksamheter
som avses i punkt 1 ska beslutas av styrelsen och anges i arbetsprogrammet. Artikel 40 Internationella
förbindelser 1.
I den mån det är nödvändigt för att uppfylla de
syften som fastställs i denna förordning och utan att det påverkar de
respektive behörighetsområdena hos medlemsstaterna och unionens institutioner,
inklusive Europeiska utrikestjänsten, får byrån upprätta kontakt med och ingå
administrativa avtal med tillsynsmyndigheter, internationella organisationer
och myndigheter i tredjeländer som är behöriga i frågor som omfattas av byråns
verksamhet för att ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen
och främja unionens lagstiftning och standarder på järnvägsområdet. 2.
Dessa avtal får varken medföra några juridiska
förpliktelser för unionen och dess medlemsstater eller hindra medlemsstaterna
och deras behöriga myndigheter från att ingå bilaterala eller multilaterala
avtal med dessa tillsynsmyndigheter, internationella organisationer och
myndigheter i tredjeländer. Utformningen av verksamheten och samarbetet på
detta område ska först diskuteras med kommissionen, och byrån ska regelbundet
rapportera om dessa frågor till kommissionen. 3.
Styrelsen ska anta en strategi för förbindelserna
med tredjeländer eller internationella organisationer i de frågor som byrån har
behörighet för. Strategin ska ingå i byråns årliga och fleråriga arbetsprogram,
med en specifikation av nödvändiga resursbehov. Artikel 41 Samordning
avseende reservdelar Byrån
ska bidra till att kartlägga järnvägsreservdelar som kan standardiseras. För
detta ändamål får byrån inrätta en arbetsgrupp som ska samordna intressenternas
arbete, och får knyta kontakter med europeiska standardiseringsorgan. Byrån ska
lämna lämpliga rekommendationer till kommissionen. KAPITEL 9 BYRÅNS ORGANISATION Artikel 42 Förvaltnings- och ledningsstruktur Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av (a)
en styrelse, som ska ha de uppgifter som anges i
artikel 47, (b)
en direktion, som ska ha de uppgifter som anges i
artikel 49, (c)
en verkställande direktör med det ansvar som anges
i artikel 50, (d)
en överklagandenämnd som ska ha de ansvarsområden
som anges i artiklarna 54–56. Artikel 43 Styrelsens
sammansättning 1.
Styrelsen ska bestå av en företrädare från varje
medlemsstat och fyra företrädare för kommissionen, samtliga med rösträtt. Sex företrädare som inte ska ha rösträtt ska även
ingå i styrelsen, vilka på europeisk nivå ska företräda följande grupper: (a)
Järnvägsföretag. (b)
Infrastrukturförvaltare. (c)
Järnvägsindustrin. (d)
Fackföreningar. (e)
Resenärer. (f)
Godstransportkunder. För var och en av dessa kategorier ska
kommissionen utse en företrädare och en suppleant utifrån en förteckning med
fyra namn som tagits fram av deras respektive europeiska organisationer. 2.
Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses
mot bakgrund av deras kunskaper om organets huvudsakliga verksamhet med
särskild hänsyn till relevanta färdigheter som rör ledarskap, administration
och budget. Alla parter ska öka ansträngningarna för att begränsa omsättningen
av företrädare i styrelsen i syfte att säkerställa kontinuiteten i styrelsens
arbete. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i
styrelsen. 3.
Medlemsstaterna och kommissionen ska utse sina
ledamöter i styrelsen samt en suppleant, som ska företräda ledamoten i hans
eller hennes frånvaro. 4.
Mandatperioden för ledamöterna ska vara fyra år och
får förnyas. 5.
I förekommande fall ska medverkan av företrädare
för tredjeland och villkoren för detta fastställas genom de förfaranden som
avses i artikel 68. Artikel 44 Styrelsens ordförande 1.
Styrelsen ska med två tredjedelars majoritet av
sina röstberättigade ledamöter välja en ordförande bland företrädarna för
medlemsstaterna och en vice ordförande bland ledamöterna. Vice ordföranden ska inträda i ordförandens ställe
när den senare inte kan fullgöra sina plikter. 2.
Ordförandens och vice ordförandens mandatperiod ska
vara fyra år och får förnyas. Om emellertid uppdraget som styrelseledamot
upphör någon gång under mandatperioden upphör också mandatperioden automatiskt
vid denna tidpunkt. Artikel 45 Sammanträden 1.
Styrelsens sammanträden ska sammankallas av dess
ordförande. Byråns verkställande direktör ska delta i sammanträdena. 2.
Styrelsen ska sammanträda minst två gånger om året.
Den ska också sammanträda på initiativ av ordföranden, på begäran av
kommissionen, på begäran av en majoritet av dess ledamöter eller av en tredjedel
av medlemsstaternas företrädare i styrelsen. Artikel 46 Omröstning Såvida inte något annat anges i denna
förordning ska styrelsen fatta sina beslut med absolut majoritet av de
röstberättigade ledamöterna. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst. Artikel 47 Styrelsens uppgifter 1.
För att säkerställa att byrån fullgör sina
uppgifter ska styrelsen utföra följande uppgifter: (a)
Anta en årsrapport om byråns verksamhet under
föregående år, senast den 1 juli översända årsrapporten till
Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten och offentliggöra
den. (b)
Varje år med två tredjedelars majoritet av sina
röstberättigade ledamöter, efter att ha mottagit kommissionens yttrande och i
enlighet med artikel 48, anta byråns årliga arbetsprogram för det kommande
året och ett strategiskt flerårigt arbetsprogram. (c)
Med två tredjedelars majoritet av sina
röstberättigade ledamöter anta byråns årsbudget och utöva andra uppgifter i
samband med byråns budget i enlighet med kapitel 10. (d)
Utarbeta förfaranden för de beslut som ska fattas
av den verkställande direktören. (e)
Anta riktlinjer för besök i enlighet med
artikel 10. (f)
Fastställa sin arbetsordning. (g)
Anta och uppdatera de kommunikations- och
informationsspridningsplaner som avses i artikel 35. (h)
Anta förfaranden för utförandet av de revisioner
som avses i artiklarna 29 och 30. (i)
I enlighet med punkt 2, med avseende på byråns
personal utöva de befogenheter som i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän
tilldelas tillsättningsmyndigheten och i anställningsvillkoren för övriga anställda
tilldelas den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal
(tillsättningsbefogenheter). (j)
Anta lämpliga genomförandebestämmelser för tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och
anställningsvillkoren för övriga anställda i enlighet med det förfarande som
anges i artikel 10 i tjänsteföreskrifterna. (k)
Utse den verkställande direktören och förlänga hans
eller hennes mandatperiod eller avsätta honom eller henne från sin befattning
med två tredjedelars majoritet bland sina röstberättigade ledamöter, i enlighet
med artikel 62. (l)
Anta en strategi mot bedrägerier, som står i
proportion till bedrägeririsker med beaktande av en kostnads–nyttoanalys av de
åtgärder som ska vidtas. (m)
Säkerställa lämplig uppföljning av slutsatserna och
rekommendationerna i de undersökningar som utförts av Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning (Olaf) samt interna eller externa revisionsrapporter och
utvärderingar. (n)
Anta bestämmelser för förebyggande och hantering av
intressekonflikter med avseende på ledamöterna i styrelsen och överklagandenämnden.
2.
Styrelsen ska, i enlighet med det förfarande som
anges i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut grundat på
artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i
anställningsvillkoren för övriga anställda om att till den verkställande
direktören delegera relevant behörighet att sluta anställningsavtal och
fastställa på vilka villkor denna delegering av befogenheter kan dras in. Den
verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter. Vid tillämpningen av föregående punkt får
styrelsen vid mycket särskilda omständigheter genom beslut tillfälligt dra in
den verkställande direktörens behörighet att sluta anställningsavtal och sådan
behörighet som denne sedan delegerar vidare, och utöva den själv eller delegera
den till en av sina ledamöter eller till någon annan anställd än den
verkställande direktören. Artikel 48 Årliga och fleråriga arbetsprogram 1.
Styrelsen ska senast den 30 november varje år,
efter att ha beaktat kommissionens yttrande, anta byråns arbetsprogram för det
kommande året och översända det till medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet,
kommissionen och till de nätverk som avses i artikel 34. 2.
Arbetsprogrammet ska antas utan att det påverkar
unionens årliga budgetförfarande. Om kommissionen inom 15 dagar från den tidpunkt
då arbetsprogrammet antagits meddelar att den inte samtycker till
arbetsprogrammet, ska styrelsen behandla det igen och inom två månader, vid den
andra behandlingen, anta det eventuellt ändrade arbetsprogrammet, antingen med
två tredjedelars majoritet bland röstberättigade ledamöter, inbegripet av
samtliga kommissionens företrädare, eller med enhällighet bland
medlemsstaternas företrädare. 3.
I byråns arbetsprogram ska syftet anges för varje
verksamhet. Som en allmän regel ska det för varje särskild åtgärd och projekt
finnas en tydlig koppling mellan varje åtgärd och projekt och nödvändiga
resurser i enlighet med principerna om aktivitetsbaserad budgetering och
förvaltning och den tidiga konsekvensbedömning som föreskrivs i artikel 7.2. 4.
När byrån anförtros en ny uppgift ska styrelsen vid
behov ändra det antagna arbetsprogrammet. Om en ny uppgift ska införas i
arbetsprogrammet ska en analys av konsekvenserna för personal- och
budgetresurser utföras, vilket kan leda till ett beslut att skjuta upp andra åtgärder. 5.
Styrelsen ska också senast den 30 november
varje år anta och uppdatera ett strategiskt flerårigt arbetsprogram.
Kommissionens yttrande ska beaktas. Europaparlamentet och de nätverk som avses
i artikel 34 ska rådfrågas om utkastet. Det antagna fleråriga
arbetsprogrammet ska översändas till medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet,
kommissionen och till de nätverk som avses i artikel 34. Artikel 49 Direktionen 1.
Styrelsen ska bistås av en direktion. 2.
Direktionen ska utarbeta utkast till beslut som ska
antas av styrelsen. Om så är nödvändigt på grund av brådskande skäl ska
direktionen fatta provisoriska beslut på styrelsens vägnar, särskilt om
administrativa och budgetära frågor. Tillsammans med styrelsen ska direktionen
säkerställa lämplig uppföljning av slutsatserna och rekommendationerna i de
undersökningar som utförts av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)
och interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar. Utan att det påverkar den verkställande
direktörens ansvarsskyldigheter i enlighet med artikel 30 ska direktionen
bistå och råda den verkställande direktören i genomförandet av styrelsens
beslut, i syfte att förstärka övervakningen av den administrativa och budgetära
förvaltningen. 3.
Direktionen ska bestå av ordföranden för styrelsen,
en av kommissionens företrädare i styrelsen och [fyra] andra styrelseledamöter.
Styrelsen ska utse ledamöterna i direktionen och dess ordförande. 4.
Direktionens ledamöter ska utses för samma tid som
styrelsens ledamöter. 5.
Direktionen ska sammanträda minst var tredje månad.
Direktionens ordförande ska sammankalla extra sammanträden på begäran från
direktionens ledamöter. 6.
Direktionens arbetsordning ska fastställas av
styrelsen. Artikel 50 Den verkställande direktörens
uppgifter 1.
Byrån ska ledas av den verkställande direktören,
som ska vara fullständigt oavhängig i sin ämbetsutövning. Den verkställande
direktören är ansvarig för sin verksamhet inför styrelsen. 2.
Utan att det påverkar befogenheterna för
kommissionen, styrelsen eller den verkställande kommittén får den verkställande
direktören varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller
något annat organ. 3.
Den verkställande direktören ska på uppmaning
rapportera till Europaparlamentet om utförandet av sina uppgifter. Rådet får
uppmana den verkställande direktören att rapportera om uppgifternas utförande. 4.
Den verkställande direktören ska i rättsligt
hänseende vara byråns företrädare. Han eller hon ska anta beslut,
rekommendationer, yttranden och byråns andra formella akter. 5.
Den verkställande direktören ska ansvara för byråns
administrativa ledning och för utförandet av de uppgifter som byrån tilldelas i
denna förordning. Den verkställande direktören ska i synnerhet ha ansvaret för
följande: (a)
myndighetens dagliga förvaltning, (b)
verkställande av de beslut som antas av styrelsen, (c)
utarbeta det årliga arbetsprogrammet och det
strategiska fleråriga arbetsprogrammet och översända dem till styrelsen efter
att ha hört kommissionen, (d)
genomföra det årliga arbetsprogrammet och det
strategiska fleråriga arbetsprogrammet och, i så stor utsträckning som möjligt,
bemöta begäran om bistånd från kommissionen i samband med byråns uppgifter i
enlighet med denna förordning, (e)
rapportera till styrelsen om genomförandet av det
strategiska fleråriga arbetsprogrammet, (f)
vidta erforderliga åtgärder, däribland fastställa
interna förvaltningsbestämmelser och offentliggöra meddelanden, för att tillse
att byrån fungerar i enlighet med denna förordning, (g)
organisera ett effektivt kontrollsystem för att
kunna jämföra byråns resultat med verksamhetens mål och fastställa förfaranden
för regelbunden utvärdering baserade på erkända branschnormer, (h)
varje år utarbeta ett utkast till allmän rapport på
grundval av de kontroll- och utvärderingssystem som avses i led g och lägga
fram det för styrelsen, (i)
utarbeta ett utkast till beräkning av byråns
intäkter och utgifter i enlighet med artikel 58 samt genomföra budgeten i
enlighet med artikel 59, (j)
utarbeta den årliga rapporten om byråns
verksamheter och lägga fram den inför styrelsen för granskning, (k)
utarbeta en handlingsplan som uppföljning till
slutsatser från efterhandsutvärderingar och rapportera till kommissionen om
framstegen två gånger om året, (l)
skydda unionens finansiella intressen genom att
förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig
verksamhet med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt
betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom effektiva,
proportionerliga och avskräckande åtgärder och ekonomiska påföljder, (m)
utarbeta en bedrägeribekämpningsstrategi för byrån
och lägga fram den inför styrelsen för godkännande, (n)
utarbeta ett förslag till budgetordning för byrån,
som ska antas av styrelsen i enlighet med artikel 60, samt utarbeta
genomförandeåtgärder. Artikel 51 Inrättande
och sammansättning av överklagandenämnden 1.
Byrån ska inrätta en eller flera
överklagandenämnder. 2.
En överklagandenämnd ska bestå av en ordförande och
två ledamöter. Varje ledamot ska ha en suppleant, som ska företräda ledamoten i
hans eller hennes frånvaro. 3.
Styrelsen ska utse ordföranden, de övriga
ledamöterna och deras suppleanter från en förteckning över kvalificerade
sökande vilken fastställts av kommissionen. 4.
Överklagandenämnden får begära att styrelsen utser
ytterligare två ledamöter och deras suppleanter från förteckningen i
punkt 4 om den anser att ärendet så kräver. 5.
På förslag av byrån ska kommissionen fastställa en
arbetsordning för överklagandenämnden, efter samråd med styrelsen och i
enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 75. Artikel 52 Överklagandenämndernas ledamöter 1.
Mandatperioden för överklagandenämndens ledamöter
och suppleanter ska vara fyra år och får förnyas. 2.
Överklagandenämndens ledamöter ska vara oberoende
och får inte utföra andra uppgifter inom byrån. De får inte vara bundna av
några instruktioner när de fattar beslut. 3.
Under mandatperioden får överklagandenämndernas
ledamöter inte avsättas från sina tjänster eller strykas ur förteckningen över
kvalificerade sökande såvida det inte finns allvarliga skäl för en sådan
avsättning eller strykning och kommissionen, efter yttrande från styrelsen,
fattar beslut om detta. Artikel 53 Jäv 1.
Överklagandenämndernas ledamöter får inte delta i
överklagandeförfarandet om de har något personligt intresse i ärendet, om de
tidigare har företrätt någon av parterna i förfarandet eller om de varit med om
att fatta det beslut som överklagas. 2.
Ledamöter i överklagandenämnden som av något av de
skäl som avses i punkt 1 eller av något annat skäl anser att de inte bör
delta i ett överklagandeförfarande ska informera den överklagandenämnd som
beslutar om jäv i enlighet därmed. Artikel 54 Beslut
som kan överklagas 1.
Beslut som fattats av byrån i enlighet med
artiklarna 12, 16, 17 och 18 får överklagas till överklagandenämnden. 2.
Ett överklagande i enlighet med punkt 1 ska
inte hindra verkställighet. Byrån får däremot upphäva verkställandet av det
ifrågasatta beslutet om den anser att omständigheterna motiverar det. Artikel 55 Personer som har rätt att överklaga,
tidsgränser och form 1.
Varje fysisk eller juridisk person får överklaga
ett beslut från byrån enligt artiklarna 12, 16, 17 och 18. 2.
Överklagandet med motivering ska sändas skriftligen
till byrån inom två månader efter det att åtgärden meddelats den berörda
personen eller, om så inte är fallet, inom två månader efter det att den
berörda personen fick kännedom om åtgärden. Artikel 56 Prövning av och beslut om
överklaganden 1.
Under överklagandeförfarandet ska
överklagandenämnden agera snabbt. Den ska vid behov anmoda parterna att inom
viss tid inkomma med synpunkter på meddelanden från nämnden eller på inlagor
från andra parter i överklagandeförfarandet. Parterna i överklagandeförfarandet
ska ha rätt att framställa sin sak muntligt. 2.
Överklagandenämnden får utöva lämpliga befogenheter
som omfattas av byråns behörighet eller återförvisa ärendet till behörigt organ
inom byrån. Det behöriga organet ska vara bundet av överklagandenämndens
beslut. Artikel 57 Överklagande till Europeiska unionens
domstol 1.
Talan om ogiltigförklaring av beslut som fattats av
byrån i enlighet med artiklarna 12, 16, 17 och 18 kan väckas vid
EU-domstolen först efter det att möjligheterna att överklaga inom byrån
uttömts. 2.
Byrån ska vidta alla de åtgärder som krävs för att
följa EU-domstolens dom. KAPITEL 10 FINANSIELLA BESTÄMMELSER Artikel 58 Budget 1.
En beräkning ska utarbetas över byråns samtliga
intäkter och utgifter för varje budgetår, som sammanfaller med kalenderåret,
och ska föras in i byråns budget. Det ska råda balans mellan intäkterna och
utgifterna. 2.
Byråns intäkter ska bestå av (a)
bidrag från unionen, (b)
i förekommande fall bidrag från tredjeland som
deltar i byråns verksamhet i enlighet med artikel 68, (c)
avgifter som betalats av sökande för samt
innehavare av intyg och godkännanden som utfärdats av byrån i enlighet med
artiklarna 12, 16, 17 och 18, (d)
avgifter för publikationer, utbildning och andra
tjänster som byrån tillhandahåller, (e)
frivilliga ekonomiska bidrag från medlemsstaterna,
tredjeländer eller andra enheter, om bidraget inte hotar byråns oberoende och
opartiskhet. 3.
Byråns utgifter ska omfatta kostnader för personal,
administration, infrastruktur och drift. 4.
Det ska råda balans mellan intäkterna och
utgifterna. 5.
Varje år ska styrelsen, på grundval av ett utkast
från den verkställande direktören på grundval av aktivitetsbaserad budgetering,
utarbeta en beräkning av byråns intäkter och utgifter för nästkommande
budgetår. Senast den 31 januari ska styrelsen överlämna denna beräkning,
som också ska innehålla ett utkast till tjänsteförteckning, till kommissionen. 6.
Beräkningen ska överlämnas av kommissionen till
Europaparlamentet och rådet (nedan kallad budgetmyndigheten) tillsammans
med det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget. 7.
På grundval av den utarbetade beräkningen ska
kommissionen i det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna
budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga med avseende på
tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag som ska belasta den allmänna
budgeten, och som den ska förelägga budgetmyndigheten i enlighet med
artikel 314 i fördraget, tillsammans med en beskrivning och motivering av
eventuella skillnader mellan byråns utarbetade beräkning och det bidrag som ska
belasta den allmänna budgeten. 8.
Budgetmyndigheten ska bevilja anslagen för bidrag
till byrån. Budgetmyndigheten ska anta byråns tjänsteförteckning. 9.
Styrelsen ska anta budgeten med två tredjedelars
majoritet av sina röstberättigade ledamöter. Byråns budget blir definitiv när
Europeiska unionens allmänna budget slutligen antas. Vid behov ska den anpassas
i enlighet därmed. 10.
Styrelsen ska snarast möjligt meddela
budgetmyndigheten om sin avsikt att genomföra eventuella projekt som kan ha
väsentliga ekonomiska konsekvenser för finansieringen av budgeten, särskilt
fastighetsprojekt, t.ex. hyra eller köp av fastigheter. Den ska informera
kommissionen om detta. Om en av budgetmyndighetens båda parter meddelar att den
har för avsikt att avge ett yttrande om projektet, ska den överlämna yttrandet
till styrelsen inom sex veckor från det att den informerats om projektet. Artikel 59 Genomförande och budgetuppföljning 1.
Den verkställande direktören ska genomföra byråns
budget. 2.
Senast den 1 mars som följer på utgången av
budgetåret ska byråns räkenskapsförare förse kommissionens räkenskapsförare med
de preliminära räkenskaperna och en rapport om budgetförvaltningen och den
finansiella förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare ska
konsolidera institutionernas och de decentraliserade organens preliminära
räkenskaper i enlighet med artikel 147 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012
(den allmänna budgetförordningen). 3.
Senast den 31 mars som följer på utgången av
budgetåret ska kommissionens räkenskapsförare förse revisionsrätten med byråns
preliminära räkenskaper och rapporten om budgetförvaltningen och den
finansiella förvaltningen under budgetåret. Rapporten om budgetförvaltningen
och den finansiella förvaltningen under budgetåret ska även överlämnas till
Europaparlamentet och rådet. Revisionsrätten ska granska räkenskaperna i
enlighet med artikel 287 i fördraget. Den ska årligen offentliggöra en
rapport om byråns verksamhet. 4.
Efter det att revisionsrättens synpunkter på byråns
preliminära räkenskaper i enlighet med bestämmelserna i artikel 148 i
budgetförordningen inkommit, ska den verkställande direktören upprätta byråns
slutliga räkenskaper på eget ansvar och överlämna dem till styrelsen för
yttrande. 5.
Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga
redovisningar. 6.
Senast den 1 juli som följer på utgången av
budgetåret ska den verkställande direktören överlämna de slutliga räkenskaperna
tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen
och revisionsrätten. 7.
De slutliga redovisningarna ska offentliggöras. 8.
Senast den 30 september efter det budgetår som
löpt ut ska den verkställande direktören till revisionsrätten översända ett
svar på dess synpunkter. Denne ska även skicka detta svar till styrelsen. 9.
Den verkställande direktören ska på
Europaparlamentets begäran, i enlighet med artikel 165.3 i
budgetförordningen, för parlamentet lägga fram alla uppgifter som behövs för
att utföra arbetet med beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. 10.
Europaparlamentet ska före den 30 april år
n + 2, på rekommendation av rådet som ska fatta beslut med
kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för
budgetens genomförande under budgetår n. Artikel 60 Budgetförordning Styrelsen ska anta byråns finansiella regler
efter samråd med kommissionen. De får inte avvika från förordning (EG, Euratom)
nr 2343/2002[17] med mindre detta är
nödvändigt på grund av särdragen i byråns verksamhet och kommissionen har givit
sitt samtycke i förväg. KAPITEL 11 PERSONAL Artikel 61 Allmänna
bestämmelser 1.
Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska
unionen, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen och
bestämmelser som antagits gemensamt av Europeiska unionens institutioner för
tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ska gälla för
byråns personal. 2.
I tjänstens intresse ska byrån rekrytera (a)
personal som är kvalificerad för avtal om
tillsvidareanställning, och (b)
personal som inte är kvalificerad för avtal om
tillsvidareanställning. Lämpliga genomförandebestämmelser till denna punkt
ska antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 110 i
tjänsteföreskrifterna. 3.
Byrån ska vidta lämpliga åtgärder för att
organisera sina avdelningar så att eventuella intressekonflikter undviks. Artikel 62 Verkställande direktör 1.
Den verkställande direktören ska vara tillfälligt
anställd vid byrån i enlighet med artikel 2a i anställningsvillkoren för
övriga anställda i Europeiska unionen. 2.
Den verkställande direktören ska utses av styrelsen
från en förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen på grundval av
ett öppet och transparent urvalsförfarande. I det avtal som sluts med den verkställande
direktören ska byrån företrädas av styrelsens ordförande. Den kandidat som styrelsen väljer kan före
utnämningen anmodas att göra ett uttalande inför behörigt utskott i
Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna. 3.
Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara
fem år. Vid periodens utgång ska kommissionen göra en utvärdering. I
utvärderingen ska kommissionen särskilt bedöma den verkställande direktörens
arbetsinsats och byråns framtida uppgifter och utmaningar. 4.
Styrelsen får på förslag av kommissionen, med
beaktande av den utvärderingsrapport som avses i punkt 3, förlänga den
verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst fem år. 5.
Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om sin
avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Under den månad
som föregår förlängningen av mandatperioden kan den verkställande direktören
ombes att göra ett uttalande inför Europaparlamentets behöriga utskott och
besvara frågor från utskottsledamöterna. 6.
En verkställande direktör vars mandatperiod har
förlängts får inte delta i ett annat urvalsförfarande för samma befattning vid
slutet på den sammantagna mandatperioden. 7.
Den verkställande direktören kan avsättas från sin
post endast efter styrelsebeslut på förslag av kommissionen. Artikel 63 Utstationerade
nationella experter och övrig personal Byrån får också använda utstationerade
nationella experter och övrig personal som inte är anställd av byrån enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren
för övriga anställda. Styrelsen ska anta ett beslut om bestämmelser
för utstationering av nationella experter till byrån. KAPITEL 12 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 64 Immunitet
och privilegier Byrån och dess personal ska omfattas av protokollet
om Europeiska unionens immunitet och privilegier. Artikel 65 Avtal om säte och villkor för
verksamheten 1.
De nödvändiga bestämmelserna om de lokaler och
anläggningar som värdmedlemsstaten ska ställa till byråns förfogande samt de
särskilda regler i värdmedlemsstaten som ska tillämpas på den verkställande
direktören, på styrelseledamöterna, på byråns anställda och på deras
familjemedlemmar ska fastställas i en överenskommelse om säte mellan byrån och
värdmedlemsstaten som ingås efter att ha godkänts av styrelsen och senast 2015. 2.
Värdmedlemsstaten ska garantera bästa möjliga
verksamhetsvillkor för byrån, inklusive en flerspråkig skolundervisning med
europeisk inriktning samt lämpliga transporter. Artikel 66 Ansvarsbestämmelser 1.
Byråns avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den
lag som är tillämplig på avtalet i fråga. 2.
Europeiska unionens domstol ska vara behörig att
träffa avgöranden enligt skiljedomsklausul i ett avtal som byrån ingått. 3.
Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån
ersätta skada som orsakats av dess avdelningar eller av dess anställda under
tjänsteutövning, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för
medlemsstaternas rättsordningar. 4.
Europeiska unionens domstol ska vara behörig i
tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3. Artikel 67 Språkordning 1.
Bestämmelserna i förordning nr 1 av den
15 april 1958 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska
gemenskapen[18] ska tillämpas på byrån. 2.
De översättningar som krävs för byråns verksamhet
ska tillhandahållas av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ. Artikel 68 Tredjeländers deltagande i byråns
arbete 1.
Utan att det påverkar tillämpningen av
artikel 40 ska byrån vara öppen för deltagande av tredjeländer, i
synnerhet länder inom ramen för europeiska grannskapspolitiken,
utvidgningspolitiken och Efta-länder som har ingått sådana avtal med unionen
som innebär att de berörda länderna antagit och tillämpar unionens
lagstiftning, eller motsvarande nationella åtgärder, inom det område som
omfattas av förordningen. 2.
I enlighet med tillämpliga bestämmelser i de avtal
som avses i punkt 1 ska överenskommelser träffas mellan byrån och
tredjeländerna där det fastställs detaljerade regler för de berörda ländernas
deltagande i byråns verksamhet, särskilt karaktären hos och omfattningen av
deras deltagande. Överenskommelserna ska innehålla bestämmelser om ekonomiska
bidrag och personal. De får innehålla bestämmelser om ej röstberättigade
företrädare i styrelsen. Byrån ska underteckna överenskommelserna efter att
ha fått kommissionens samtycke och efter samråd med styrelsen. Artikel 69 Samarbete
med nationella myndigheter och organ 1.
Byrån får ingå avtal med relevanta nationella
myndigheter, särskilt de nationella säkerhetsmyndigheterna, och andra behöriga
organ, för genomförandet av artiklarna 12, 16, 17 och 18. 2.
Avtalen kan innebära att vissa av byråns uppgifter
läggs ut på de nationella myndigheterna, t.ex. att kontrollera och förbereda
underlag, kontrollera teknisk överensstämmelse, genomföra besök och utarbeta
tekniska studier. 3.
Byrån ska se till att avtalen minst omfattar
specificerade uppgiftsbeskrivningar och resultatvillkor, tidsfrister samt
betalningarnas storlek och betalningsplaner. 4.
Avtalen i punkterna 1, 2 och 3 ingås utan att det
påverkar byråns övergripande ansvar för utförandet av dess uppgifter enligt
artiklarna 12, 16, 17 och 18. Artikel 70 Öppenhet Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 1049/2001[19] ska tillämpas på de
handlingar som finns hos byrån. Styrelsen ska anta rutiner för tillämpningen
av förordning (EG) nr 1049/2001 senast den […]. Beslut som fattas av byrån i enlighet med
artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får prövas genom ett
klagomål till ombudsmannen eller genom att talan väcks vid Europeiska unionens
domstol i enlighet med artikel 228 respektive artikel 263 i
fördraget. Byrån ska behandla personuppgifter i enlighet
med förordning (EG) nr 45/2001. Artikel 71 Säkerhetsbestämmelser för skydd av
sekretessbelagda uppgifter Byrån ska tillämpa de säkerhetsprinciper som
anges i kommissionens säkerhetsregler för säkerhetsskyddsklassificerade
EU-uppgifter och känsliga icke-sekretessbelagda uppgifter i enlighet med
bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den
29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna. Detta ska bland
annat omfatta utbyte, behandling och lagring av sådana uppgifter. Artikel 72 Bedrägeribekämpning 1.
För att underlätta bekämpning av bedrägeri,
korruption och annan olaglig verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1073/1999 ska byrån senast sex månader från denna
förordnings ikraftträdande ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av
den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning (Olaf) och anta lämpliga bestämmelser som ska gälla byråns
samtliga anställda genom användning av den mall som finns i bilagan till
avtalet. 2.
Kommissionen och revisionsrätten ska ha befogenhet
att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos
alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit
unionsfinansiering från byrån. 3.
Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får
göra utredningar, däribland kontroller på platsen och inspektioner, i enlighet
med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1073/1999[20] och rådets förordning
(Euratom, EG) nr 2185/96[21] i syfte att fastställa
om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som
påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidrag eller kontrakt som
finansierats av byrån. 4.
Utan att det påverkar tillämpningen av
punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision och utredningar
uttryckligen tillerkännas revisionsrätten och Olaf enligt deras respektive
befogenheter i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella
organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås av byrån. KAPITEL 13 SLUTBESTÄMMELSER Artikel 73 Delegerade akter avseende
artiklarna 12, 16, 17 och 18 1.
Kommissionen ska bemyndigas att anta delegerade
akter i enlighet med artikel 74 om avgifter och taxor vid tillämpningen av
artiklarna 12, 16, 17 och 18. 2.
De åtgärder som avses i punkt 1 ska särskilt
fastställa de ärenden för vilka avgifter och taxor enligt artiklarna 12, 16, 17
och 18 ska betalas, beloppen för avgifterna och taxorna samt sättet på vilket
de ska betalas. 3.
Avgifter och taxor ska tas ut för (a)
utfärdande och förnyande av godkännanden av
ibruktagande avseende delsystem för trafikstyrning och signalering,
godkännanden för utsläppande på marknaden av fordon och fordonstyper, bland
annat möjlig uppgift om förenlighet med järnvägsnät eller järnvägslinjer, (b)
utfärdande och förnyande av säkerhetsintyg, (c)
tillhandahållande av tjänster, som ska avspegla den
faktiska kostnaden för varje enskild tjänst, (d)
behandling av överklaganden. Samtliga avgifter och taxor ska anges och betalas
i euro. 4.
Beloppen för avgifter och taxor ska fastställas på
en sådan nivå att inkomsten från den räcker för att täcka de tillhandahållna
tjänsternas fulla kostnad. I synnerhet ska samtliga byråns utgifter för
personal som sysslar med den verksamhet som avses i punkt 3, även
arbetsgivarens bidrag till pensionssystemet, avspeglas i denna kostnad. Om
tillhandahållandet av tjänster som omfattas av avgifter ger upphov till en
återkommande obalans ska det vara obligatoriskt att se över avgiftsnivån. Artikel 74 Utövande av delegering 1.
Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller
på de villkor som fastställs i denna artikel. 2.
Den delegerade befogenhet som avses i artikel 73
ska ges till kommissionen för en obestämd tid från den dag då denna förordning
träder i kraft. 3.
Den delegerade befogenhet som avses i artikel 73
får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om
återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet
upphör att gälla. Det får verkan dagen efter det att beslutet har
offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid en
senare tidpunkt som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten av
delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4.
Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska
kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 5.
En delegerad akt som antagits enligt artikel 73 ska
träda i kraft endast om ingen invändning görs av Europaparlamentet eller rådet
inom [två månader] efter det att akten överlämnades till Europaparlamentet och
rådet eller om Europaparlamentet och rådet, innan fristen har löpt ut, har
informerat kommissionen om att de inte kommer att göra några invändningar.
Denna period ska förlängas med [två månader] om Europaparlamentet eller rådet
begär detta. Artikel 75 Kommittéförfarande Kommissionen ska biträdas av en kommitté som
inrättats i enlighet med artikel 21 i direktiv 96/48/EG. Denna
kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr
182/2011. När det hänvisas till denna artikel ska
artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Artikel 76 Utvärdering och översyn 1.
Senast fem år efter det att byrån har inlett sin
verksamhet och vart femte år därefter ska kommissionen genomföra en
utvärdering, för att i synnerhet granska effekterna, ändamålsenligheten och
effektiviteten i byråns arbete samt dess arbetsmetoder. Bedömningen ska
särskilt omfatta eventuella behov av att ändra byråns mandat samt de finansiella
följderna av sådana ändringar. 2.
Kommissionen ska översända utvärderingsrapporten
och sina slutsatser om denna till Europaparlamentet, rådet och styrelsen.
Resultaten från utvärderingen ska offentliggöras. 3.
I varannan utvärderingsrapport ska även byråns
resultat granskas mot bakgrund av dess syften, mandat och uppgifter. Artikel 77 Övergångsbestämmelser 1.
Byrån ersätter och efterföljer Europeiska
järnvägsbyrån, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 881/2004, när det gäller alla ägarförhållanden, avtal, rättsliga
förpliktelser, anställningskontrakt, ekonomiska åtaganden och skulder. 2.
Genom undantag från artikel 43 ska de
styrelseledamöter, som utsågs enligt förordning (EG) nr 881/2004 före dagen för
denna förordnings ikraftträdande, sitta kvar tills deras mandatperiod som
styrelseledamöter löper ut. Genom undantag från artikel 49 ska den
verkställande direktör som har utsetts enligt förordning (EG) nr 881/2004 sitta
kvar fram till dess att mandatperioden löper ut. 3.
Genom undantag från artikel 61 ska alla gällande
anställningskontrakt på dagen för denna förordnings ikraftträdande uppfyllas
tills de löper ut. Artikel 78 Upphävande Förordning (EG) nr 881/2004 ska upphöra att
gälla. Artikel 79 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tjugonde
dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Denna förordning är till alla delar
bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA FINANSIERINGSÖVERSIKT
FÖR RÄTTSAKT
1.
GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.
Förslagets eller initiativets beteckning
Förslag
till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens
järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004
1.2.
Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade
förvaltningen och budgeteringen[22]
06:
Transport och rörlighet 0602:
Land-, luft- och sjötransport 060208:
Europeiska järnvägsbyrån 06020801:
Europeiska järnvägsbyrån – Bidrag till avdelningarna 1 och 2 06020802:
Europeiska järnvägsbyrån – Bidrag till avdelning 3
1.3.
Typ av förslag eller initiativ
¨ Ny åtgärd. ¨ Ny åtgärd som
bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd.[23] ý Befintlig åtgärd vars genomförande
förlängs i tiden. ¨ Tidigare åtgärd
som omformas till eller ersätts av en ny.
1.4.
Mål
1.4.1.
Fleråriga strategiska mål för kommissionen som
förslaget eller initiativet är avsett att bidra till
Målen/mervärdet
för EU är förenliga med Europa 2020-strategin: Byrån
bidrar till en driftskompatibel, säker och hållbar järnvägstransport för EU:s
ekonomi och för EU:s medborgare. Detta är helt i enlighet med de
tre prioriteringarna i Europa 2020-strategin: –
Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Byrån
bidrar till att utveckla bästa möjliga tekniska standarder för järnvägsfordon
och järnvägsinfrastruktur, och främjar därmed kunskap och innovation. –
Hållbar tillväxt: främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare
ekonomi. Byrån bidrar till att göra EU:s transportsektor mer hållbar och
miljövänlig, genom att begränsa den totala utsläppsmängden och
energiförbrukningen. Järnvägstransporten bidrar till klimat- och energimålen
”20/20/20” och flaggskeppsinitiativet ”Ett resurseffektivt Europa”. Byrån har
sin roll att spela när det gäller genomförande. –
Tillväxt för alla: stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social
och territoriell sammanhållning. Järnvägstransporten är en grundläggande faktor
för att säkra territoriell sammanhållning när det gäller randområden och deras
anslutning till stomnätet. Järnvägarna är ett hållbart transportsätt till
överkomliga priser för stora delar av befolkningen, och bidrar därmed till ökad
social rörlighet, förbättrade sysselsättningsmöjligheter och minskade
skillnader mellan mindre och mer välmående regioner och länder i EU.
1.4.2.
Specifika mål eller verksamheter inom den
verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs
Budgetområde: 06 02 Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och
budgeteringen: 060208 Europeiska järnvägsbyrån: -
Punkt 06 02 08 01 – Europeiska järnvägsbyrån – Bidrag enligt
avdelningarna 1 och 2 (administrativa utgifter) -
Punkt 06 02 08 02 – Europeiska järnvägsbyrån – Bidrag enligt
avdelning 3 (driftskostnader) Särskilda mål: Särskilt mål 1: Öka effektiviteten i
förfarandena för säkerhetsintyg och godkännanden på järnvägsområdet genom att
utfärda gemensamma säkerhetsintyg, fordonsgodkännanden för utsläppande på
marknaden och godkännanden av ibruktagande avseende delsystem för
trafikstyrning och signalering som gäller inom hela EU samt genom att garantera
icke-diskriminering. Särskilt mål 2: Öka konsekvensen i EU:s
järnvägslagstiftning genom att övervaka nationella järnvägsmyndigheter och
minska antalet nationella bestämmelser på järnvägsområdet. Särskilt mål 3: Förbättra genomförandet och
tillämpningen av EU:s järnvägslagstiftning genom ökat bistånd till
kommissionen, medlemsstaterna och intressenterna. Särskilt mål 4: Bistå kommissionen i inrättandet
och uppdateringen av sekundärlagstiftning om driftskompatibilitet och säkerhet
på järnvägsområdet, bland annat genom att utarbeta en gemensam
järnvägssäkerhetsstrategi. Särskilt mål 5: Säkerställa en konsekvent
utveckling av ERTMS i EU och främja ERTMS utanför EU. Särskilt mål 6: Garantera lämplig
behörighetsprövning av lokförare samt andra relaterade uppgifter i enlighet med
direktiv 2007/59/EG. Särskilt mål 7: Föra och uppdatera offentliga
register och databaser över järnvägssäkerhet och järnvägsdriftskompatibilitet.
1.4.3.
Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som
förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av
befolkningen som berörs. Resultat
kopplade till de särskilda målen: Resultat av särskilt mål 1: Minskade kostnader
för sökande och kortare handläggningstid för utfärdande av säkerhetsintyg,
fordonsgodkännanden för utsläppande på marknaden och godkännanden av
ibruktagande avseende delsystem för trafikstyrning och signalering. Samma krav
för alla sökande i EU och garanterad icke-diskriminering av operatörer. Resultat av särskilt mål 2: Harmonisering av
tillämpningen av EU:s järnvägslagstiftning och de nationella myndigheternas
praxis, tydligare och mer transparenta rättsliga krav och driftsvillkor i EU
genom undanröjande av onödiga regler för att därigenom minska riskerna för
diskriminering av operatörer. Resultat av särskilt mål 3: Insatser för att
öka intressenternas och medlemsstaternas förståelse för järnvägslagstiftningen
för att se till att det gemensamma järnvägsområdet fungerar smidigt, åtgärder
för att göra arbetet vid kommissionens berörda avdelningar mer ändamålsenligt
och effektivt. Resultat av särskilt mål 4: Öka
driftskompatibiliteten och säkerheten hos det europeiska järnvägsområdet,
vilket gynnar järnvägsföretagen, kunderna och resenärerna. Resultat av särskilt mål 5: Se till att ERTMS
genomförs mer konsekvent inom EU och att ERTMS-utrustningen uppfyller gällande
specifikationer, främja ERTMS‑standarder utanför EU. Resultat av särskilt mål 6: Behandla lokförare
på ett konsekvent sätt inom hela EU. Resultat av särskilt mål 7: Skapa insyn för
intressenter, medlemsstater och allmänheten när det gäller viktiga uppgifter om
järnvägskompatibilitet och järnvägssäkerhet.
1.4.4.
Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan
Ange vilka indikatorer
som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs. Indikatorer för särskilt mål 1: -
antal utfärdade säkerhetsintyg, -
antal utfärdade fordonsgodkännanden för utsläppande på marknaden, - -
antal utfärdade godkännanden av ibruktagande avseende delsystem för
trafikstyrning och signalering. Indikatorer för särskilt mål 2: -
antal revisionsrapporter som utfärdats av nationella myndigheter, -
antal upphävda nationella bestämmelser, -
antal nationella korsaccepterade nationella bestämmelser, -
andra resultat i fråga om kontroll och övervakning. Indikatorer för särskilt mål 3: -
antal utvärderingsrapporter av järnvägslagstiftningens genomförande, -
antal utvärderade järnvägsprojekt, -
antal anordnade informations- och utbildningsdagar (seminarier, konferenser), -
antal utfärdade tolkningsmeddelanden, -
antal stödbesök, -
andra resultat när det gäller ökat stöd. Indikatorer för särskilt mål 4: -
antal rekommendationer om nya tekniska specifikationer för driftskompabilitet
(TSD:er) som skickats till kommissionen, -
antal rekommendationer om översyn av tekniska specifikationer för
driftskompatibilitet (TSD:er) som skickats till kommissionen, -
antal rekommendationer om nya gemensamma säkerhetsmetoder som skickats till
kommissionen, -
antal rekommendationer om översyn av gemensamma säkerhetsmetoder som skickats
till kommissionen, -
antal yttranden som lämnats till kommissionen, medlemsstaterna och andra
intressenter, -
antal utfärdade konsekvensanalyser och kostnads–nyttoanalyser, -
andra resultat när det gäller ökad driftskompatibilitet och säkerhet. Indikatorer för särskilt mål 5: -
antal utfärdade rekommendationer om ändringar och nya versioner av ERTMS, -
antal utvärderingsrapporter av genomförandet av bedömning av överensstämmelse
och EG-kontrollförfarandet för ERTMS-utrustning som lämnats till kommissionen, -
antal rekommendationer som lämnats till kommissionen om bristande teknisk
överensstämmelse inom ramen för ERTMS-projekt, -
andra resultat när det gäller åtgärderna för att säkerställa en konsekvent
utveckling och spridning av ERTMS. Indikatorer för särskilt mål 6: -
antal lokförare som behörighetsprövats i enlighet med lokförardirektivet, -
andra resultat när det gäller harmonisering av villkor för lokförare. Indikatorer för särskilt mål 7: -
antal upprättade och underhållna offentliga databaser och register, -
andra resultat när det gäller insyn i järnvägsrelaterad data.
1.5.
Motivering till förslaget eller initiativet
1.5.1.
Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt
Göra
det möjligt för Europeiska järnvägsbyrån att inleda nya verksamheter och
fullgöra befintliga uppgifter som är nödvändiga för att uppnå en fullständigt
driftskompatibel och säker inre järnvägsmarknad (det gemensamma europeiska
järnvägsområdet).
1.5.2.
Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå
EU:s
nuvarande åtgärder på området (Europeiska järnvägsbyråns uppgifter) fastställs
i förordning (EG) nr 881/2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå.
Genom direktiv 2004/49/EG, direktiv 2008/57/EG och direktiv 2007/59/EG har
dessutom byrån, direkt eller indirekt, getts andra uppgifter. På liknande sätt
har en hel del sekundärlagstiftning, som kommissionen har antagit enligt dessa
direktiv, särskilt TSD:er, gemensamma säkerhetsmetoder och gemensamma säkerhetsmål,
påverkat Europeiska järnvägsbyråns verksamhet och arbete. Syftet med
föreliggande förordning är att kombinera alla byråns befintliga uppgifter i en
enda rättsakt och utsträcka dess uppgifter på områden där det är motiverat. Enligt
vitboken om transport från 2011 (Färdplan för ett gemensamt europeiskt
transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem)
och resultaten av den konsekvensbedömning som åtföljer detta initiativ medför
detta förslag mervärde på unionsnivå genom att befintliga tekniska och
administrativa hinder undanröjs inom järnvägssektorn. Detta ska särskilt uppnås
genom att -
göra godkännanden av järnvägsfordon och säkerhetsintyg för järnvägsföretag mer
effektiva (billigare och snabbare) och opartiska, genom att de flyttas till
EU-nivå, -
förbättra konsekvensen och tillämpningen av EU:s regelverk på järnvägsområdet
genom att byrån ges i uppgift att övervaka arbetet vid nationella myndigheter
med ansvar för järnvägsdriftskompatibilitet och järnvägssäkerhet. -
främja utvecklingen mot verkligt gemensamma järnvägsstandarder genom att byrån
ökar sina insatser för att minska antalet nationella bestämmelser på
järnvägsområdet. -
förbättra användningen av EU-medel för järnvägarna (TEN, Sammanhållningsfonden,
strukturfonderna, forskningsprogram etc.). EU:s
deltagande via Europeiska järnvägsbyrån ger ökat mervärde tack vare -
en särskild organisationsstruktur och kvalificerad personal varav ett antal
redan finns tillgängliga, -
positiv erfarenhet av pålitliga och beprövade metoder (t.ex. använda det
upprättade och operativa nätverket av nationella säkerhetsmyndigheter), -
byråns objektivitet och opartiskhet, som är högt uppskattad bland
intressenterna.
1.5.3.
Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder
Utvärderingen
av järnvägsbyråförordningen och byråns funktionssätt (2009–2010) samt den
allmänna utvärderingen av EU:s organ 2009 visade båda att byrån tillför
mervärde. Syftet
med detta initiativ är att (genom en översyn av järnvägsbyråförordningen)
genomföra rekommendationerna från kommissionen, revisionsrätten och den interna
revisionstjänsten i samband med utvärderingen av byrån samt rekommendationerna
i det gemensamma uttalandet från kommissionen, Europaparlamentet och rådet om
decentraliserade organ, särskilt med avseende på byråns interna
organisationsstruktur, styrning och funktionssätt.
1.5.4.
Förenlighet med andra relevanta instrument och
eventuella synergieffekter
Förslaget är förenligt med vitboken om transport
från 2011, särskilt initiativen 1 och 19 i denna: Få till stånd ett harmoniserat typgodkännande av
fordon och enhetlig säkerhetscertifiering av järnvägsföretag genom att stärka
Europeiska järnvägsbyrån (ERA). Stärka ERA:s roll på området järnvägssäkerhet,
särskilt dess övervakning av åtgärder som vidtas av nationella säkerhetsmyndigheter
och den progressiva harmoniseringen av dessa åtgärder. Förslaget
är också förenligt med EU:s politik för och lagstiftning om järnvägssäkerhet
och järnvägsdriftskompabilitet, särskilt direktiven 2004/49/EG
(järnvägssäkerhetsdirektivet) och 2008/57/EG
(järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet). Dessa tre granskade rättsakter är
sammankopplade och inriktas på att undanröja kvarstående administrativa och
tekniska hinder, särskilt genom att införa ett gemensamt synsätt på reglerna
för säkerhet och driftskompatibilitet. Syftet är att öka stordriftsfördelarna
för järnvägsföretag som är verksamma i EU, sänka de administrativa kostnaderna
och påskynda de administrativa förfarandena samt undvika dold diskriminering. Detta
initiativ ingår dessutom i det bredare fjärde järnvägspaketet, vars syfte –
förutom det mål som beskrivs ovan – är att öppna inrikesmarknaden för
passagerartrafik och optimera styrningen av infrastrukturförvaltningen, vilket
särskilt förväntas ge synergier när det gäller att minska diskrimineringen i
tillgång till infrastruktur, särskilt genom att hindren för tillgång minskas
för nya marknadsdeltagare. Det
finns också starka synergieffekter mellan Europeiska järnvägsbyråns uppgifter
och genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet när det gäller
utvärdering av järnvägsprojekt, mer valuta för pengarna och effektivitet i de
projekt som finansieras genom EU-medel. Detta
initiativ är dessutom förenligt med rekommendationerna från revisionsrätten och
den interna revisionstjänsten samt rekommendationerna i det gemensamma
uttalandet från kommissionen, Europaparlamentet och rådet om decentraliserade
organ och utvärderingen av byrån och syftar till att genomföra dessa. Syftet
med initiativet är slutligen att införa ett antal uppgifter och åtgärder i
järnvägsbyråförordningen som tilldelats byrån genom andra rättsakter, särskilt
direktiv 2007/59/EG, kommissionens beslut om tekniska specifikationer för
driftskompatibilitet (TSD:er) samt de gemensamma säkerhetsmetoderna.
1.6.
Tid under vilken åtgärden kommer att pågå
respektive påverka resursanvändningen
x Förslag eller initiativ som pågår under
en obegränsad tid –
Efter en inledande period 2015–2020, –
beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7.
Planerad metod för genomförandet[24]
¨ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen x Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till –
¨ genomförandeorgan –
x organ som inrättats av unionen[25] –
¨ nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts
uppgifter som faller inom offentlig förvaltning –
¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda
åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och
som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i
artikel 49 i budgetförordningen ¨ Delad förvaltning
med medlemsstaterna ¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer ¨ Gemensam förvaltning
med internationella organisationer (ange vilka)
2.
FÖRVALTNING
2.1.
Bestämmelser om uppföljning och rapportering
Ange intervall och
andra villkor för sådana åtgärder. Alla
EU-organ omfattas av ett strikt övervakningssystem som bland annat består av en
internrevisionsfunktion, kommissionens tjänst för internrevision, styrelsen,
kommissionen, revisionsrätten och budgetmyndigheten. Detta system fastställs i förordningen
om inrättande av Europeiska järnvägsbyrån och kommer att fortsätta att gälla.
2.2.
Administrations- och kontrollsystem
2.2.1.
Risker som identifierats
Ej
tillämpligt
2.2.2.
Planerade kontrollmetoder
Ej
tillämpligt
2.3.
Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter
Beskriv förebyggande
åtgärder (befintliga eller planerade) Bedrägeribekämpande
åtgärder anges i artikel 41 i förordningen om inrättande av Europeiska
järnvägsbyrån och kommer att fortsätta att gälla.
3.
BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.
Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och
budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”) Ska anges i ordningsföljden rubriker och
budgetposter i den fleråriga budgetramen. Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av utgifter || Typ av avgift || Nummer [Beteckning] || Diff./Icke-diff.([26]) || Från Eftaländer[27] || från kandidatländer[28] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen 1.1 || 06.02.08 [Budgetrubrik för Europeiska järnvägsbyrån] || Icke-diff. anslag || JA || NEJ || NEJ || NEJ
3.2.
Beräknad inverkan på utgifterna
Innan man går in på detaljerna kring den beräknade
effekten av det aktuella förslaget är det viktigt att framhålla att denna
beräkning än så länge är preliminär eftersom den är beroende av att
budgetmyndigheten antar den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
3.2.1.
Sammanfattning av den beräknade inverkan på
utgifterna
Miljoner euro (löpande priser, avrundat till tre
decimaler) Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 1 || Smart tillväxt för alla GD: MOVE || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2015–2020 Administrativa anslag || || || || || || || Budgetrubrik (nr) 06.02.08 [Budgetrubrik ERA] Grund: - Startpunkt – 25 miljoner euro budgetåret 2013, - 2 % beskattning tillämpas på de anställda 2014–2017 - 1 % ökning av årsbudgeten på grund av årlig justering. Från 2017 och framåt tillkommer externa intäkter från avgifter och taxor, vilket innebär att det inte görs anspråk på EU-budgeten för ny personal. || Åtaganden || (1) || 25,613 (inklusive 0,113 för nya uppgifter) || 26 (inkl. 0,3 för nya uppgifter) || 26 (0 för nya uppgifter) || 26,25 (0 för nya uppgifter) || 26,5 (0 för nya uppgifter) || 26,75 (0 för nya uppgifter) || 157,113 (varav 0,413 för att täcka nya uppgifter 2015–2016) Betalningar || (2) || 25,613 || 26 || 26 || 26,25 || 26,5 || 26,75 || 157,113 TOTALA anslag för GD MOVE || Åtaganden || (5)=1+3 || 25,613 || 26 || 26 || 26,25 || 26,5 || 26,75 || 154,93 (varav 5,28 för att täcka nya uppgifter 2015–2016) Betalningar || (6)=2+4 || 25,613 || 26 || 26 || 26,25 || 26,5 || 26,75 || 157,113 TOTALA anslag för RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =5 || 25,613 || 26 || 26 || 26,25 || 26,5 || 26,75 || 157,113 (varav 0,413 för att täcka nya uppgifter 2015–2016) Betalningar || =6 || 25,613 || 26 || 26 || 26,25 || 26,5 || 26,75 || 157,113 Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter” Miljoner euro (löpande utgifter, avrundat till tre
decimaler) || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2015–2020 GD: MOVE || Personalresurser Grund: Nuvarande budget för personal vid GD MOVE som arbetar med järnvägsrelaterade uppgifter (0,655 milj. euro – 5 anställda) tillämpat varje år plus en årlig justering på 1 % || 0,655 || 0,66 || 0,665 || 0,67 || 0,675 || 0,68 || 4,005 Övriga administrativa utgifter || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 TOTALT GD MOVE || Anslag || 0,655 || 0,66 || 0,665 || 0,67 || 0,675 || 0,68 || 4,005 TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa betalningar) || 0,655 || 0,65 || 0,665 || 0,67 || 0,675 || 0,68 || 4,005 Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 26,268 || 26,66 || 26,665 || 26,92 || 27,175 || 27,43 || 161,118 Betalningar || 26,268 || 26,66 || 26,665 || 26,92 || 27,175 || 27,43 || 161,118
3.2.2.
Utkast till tjänsteförteckning för Europeiska
järnvägsbyrån 2015–2020
ALL NY PERSONAL FINANSIERAS MED EXTERNA
AVGIFTER FRÅN 2017: Föreslagen personal för Europeiska järnvägsbyrån 2015–2020 [grund: 143 anställda som omfattas av tjänsteförteckningen 2013 och 2 % beskattning fram till 2017 (– 2–3 personer per å)] || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 Lönegrad AD || || 101 || 100 || 99 || 99 || 99 || 99 Nya med AD-lönegrad || || 0 || 0 || 12 || 14 || 14 || 14 Lönegrad AD totalt || || 101 || 100 || 111 || 113 || 113 || 113 Lönegrad AST || || 37 || 36 || 34 || 34 || 34 || 34 Nya med AST-lönegrad || || 0 || 0 || 4 || 4 || 4 || 4 AST totalt || || 37 || 36 || 38 || 38 || 38 || 38 Delsumma tjänster som omfattas av tjänsteförteckningen || || 138 || 136 || 149 || 151 || 151 || 151 Utstationerade nationella experter || || 6 || 6 || 6 || 6 || 6 || 6 Nya utstationerade nationella experter || || 2 || 5 || 12 || 13 || 13 || 13 Utstationerade nationella experter, totalt || || 8 || 11 || 18 || 19 || 19 || 19 Kontraktsanställda || || 15 || 15 || 15 || 15 || 15 || 15 Nya kontraktsanställda || || 1 || 3 || 7 || 9 || 10 || 12 Kontraktsanställda totalt || || 16 || 18 || 22 || 24 || 25 || 27 Nya tjänster kumulativt || || 5 || 10 || 35 || 40 || 41 || 43 Inverkan på tjänster i tjänsteförteckningen || || 0 || 0 || 16 || 18 || 18 || 18 TOTALT || || 162 || 165 || 189 || 194 || 195 || 197 || || || || || || ||
3.2.3.
Beräknad inverkan på administrativa anslag och
driftsanslag
–
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk. –
x Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag och administrativa
anslag tas i anspråk enligt följande: –
Observera att de resultatbeteckningar som anges
nedan avser byråns totala budget (avdelningarna 1 + 2 + 3). –
Observera att kostnaderna för
resultatbeteckningarna i själva verket det särskilda målet 1 kommer att utgöra
en inkomst för byrån. Byrån kommer att ta ut en avgift från externa sökande för
utfärdandet av dessa handlingar. De är därför märkta inom parentes och läggs
inte till totalsumman för kostnaderna för samtliga resultat. Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till
tre decimaler) Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT || || || || Typ av resultat[29] || Genomsnittliga kostnader för resultat || Antal resultat || Kostnad || || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat totalt || Summa kostnad || Särskilt mål 1[30]: Öka effektiviteten i förfarandena för säkerhetsintyg och godkännanden på järnvägsområdet genom att utfärda gemensamma säkerhetsintyg, fordonsgodkännanden för utsläppande på marknaden och godkännanden av ibruktagande avseende delsystem för trafikstyrning och signalering som gäller inom hela EU samt genom att garantera icke-diskriminering. || || || || || || || || || || || || || || Gemensamma säkerhetsintyg || Antal utfärdade säkerhetsintyg || (0,01) kommer att täckas av avgifter och taxor || 0 || || 0 || || 110 || (1,1) || 110 || (1,1) || 110 || (1,1) || 110 || (1,1) || 440 || (4,4) kommer att täcka av avgifter och taxor Godkännande av fordon för utsläppande på marknaden || Antal utfärdade fordonsgodkännanden för utsläppande på marknaden. || (0,017) kommer att täckas av avgifter och taxor || 0 || || 0 || || 456 || (7,752) || 452 || (7,684) || 449 || (7,632) || 447 || (7,598) || 1804 || (30,67) kommer att täcka av avgifter och taxor Systemmyndighet för ERTMS || Antal utfärdade godkännanden av ibruktagande avseende delsystem för trafikstyrning och signalering || (0.05) kommer att täcka av avgifter och taxor || 0 || || 0 || || 30 || (1,5) || 32 || (1,6) || 35 || (1,75) || 40 || (2) || 137 || (6.,85) kommer att täcka av avgifter och taxor Delsumma särskilt mål 1 || || || || || || (10,352) || || (10,384) || || (10,482) || || (10,698) || || (41,92) Särskilt mål 2: Öka konsekvensen i EU:s järnvägslagstiftning genom att övervaka nationella järnvägsmyndigheter och minska antalet nationella bestämmelser på järnvägsområdet || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat totalt || Summa kostnad Övervaka nationella myndigheter || Antal utfärdade revisionsrapporter || 0,2 || 2 || 0,4 || 3 || 0,6 || 5 || 1 || 5 || 1 || 5 || 1 || 5 || 1 || 25 || 5 Minska skillnader mellan nationella bestämmelser och öka korsacceptans || Antal upphävda nationella bestämmelser || 0,0015 || 1000 || 1,5 || 1500 || 2,25 || 1500 || 2,25 || 2000 || 3 || 1500 || 2,25 || 1500 || 2,25 || 9000 || 13,5 Antal nationella bestämmelser med korsacceptans || 0,001 || 1000 || 1,0 || 1000 || 1,0 || 1000 || 1,0 || 1000 || 1,0 || 1000 || 1,0 || 1000 || 1,0 || 8000 || 6,0 Övrigt || Andra resultat när det gäller kontroll och övervakning || 0,001 || 100 || 0,1 || 100 || 0,1 || 125 || 0,125 || 125 || 0,125 || 150 || 0,15 || 150 || 0,15 || 750 || 0,75 Delsumma särskilt mål 2 || || || || || || || || || || || || || || 25,25 Särskilt mål 3: Förbättra genomförandet och tillämpningen av EU:s järnvägslagstiftning genom ökat bistånd till kommissionen, medlemsstaterna och intressenterna samt andra uppgifter || || || || || || || || || || || || || || Stöd till kommissionen || Antal utvärderingsrapporter av järnvägslagstiftningens genomförande || 0,1 || 3 || 0,3 || 5 || 0,5 || 7 || 0,7 || 10 || 1 || 14 || 1 || 18 || 1 || 57 || 5,7 Antal utvärderade järnvägsprojekt || 0,05 || 5 || 0,25 || 7 || 0,35 || 10 || 0,5 || 15 || 0,75 || 20 || 1 || 25 || 1,25 || 82 || 4,1 Stöd till medlemsstater och andra intressenter || Antal anordnade informations- och utbildningsdagar (seminarier, konferenser) || 0,1 || 5 || 0,5 || 7 || 0,7 || 10 || 1 || 12 || 1,2 || 14 || 1,4 || 16 || 1,6 || 64 || 6,4 Antal utfärdade tillämpningsdokument || 0,1 || 2 || 0,2 || 2 || 0,2 || 4 || 0,4 || 8 || 0,8 || 10 || 1 || 10 || 1 || 36 || 3,6 Antal stödbesök || 0,1 || 2 || 0,2 || 4 || 0,4 || 8 || 0,8 || 10 || 1 || 10 || 1 || 12 || 1,2 || 46 || 4,6 Övriga uppgifter || Andra resultat när det gäller ökat stöd || 0,001 || 100 || 0,1 || 100 || 0,1 || 100 || 0,1 || 100 || 0,1 || 100 || 0,1 || 100 || 0,1 || 600 || 0,6 Delsumma särskilt mål 3 || || || || || || || || || || || || || || 25 Särskilt mål 4: Bistå kommissionen i inrättandet och uppdateringen av sekundärlagstiftning om driftskompatibilitet och säkerhet på järnvägsområdet, bland annat genom att utarbeta en gemensam järnvägssäkerhetsstrategi || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat totalt || Summa kostnad Öka driftskompatibiliteten || Antal rekommendationer om nya tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD:er) som skickats till kommissionen || 1 || 0 || 0 || 0 || 0 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 4 || 4 Antal rekommendationer om översyn av tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD:er) som skickats till kommissionen || 0,6 || 4 || 2,4 || 4 || 2,4 || 4 || 2,4 || 4 || 2,4 || 4 || 2,4 || 4 || 2,4 || 24 || 14,4 Öka säkerheten || Antal nya gemensamma säkerhetsmetoder som skickats till kommissionen || 1 || 0 || 0 || 0 || 0 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 4 || 4 Antal omarbetade gemensamma säkerhetsmetoder som skickats till kommissionen || 0,6 || 4 || 2,4 || 4 || 2,4 || 4 || 2,4 || 4 || 2,4 || 4 || 2,4 || 4 || 2,4 || 24 || 14,4 Underlätta genomförandet av det gemensamma europeiska järnvägsområdet || Antal yttranden som lämnats till kommissionen, medlemsstaterna och andra intressenter || 0,2 || 6 || 1,2 || 6 || 1,2 || 8 || 1,6 || 8 || 1,6 || 8 || 1,6 || 8 || 1,6 || 44 || 8,8 Antal utfärdade konsekvensanalyser och kostnads–nyttoanalyser || 0,06 || 20 || 1,2 || 20 || 12 || 25 || 1,5 || 27 || 1,62 || 29 || 1,74 || 30 || 1,8 || 151 || 9,06 Övrigt || Andra resultat när det gäller ökad driftskompatibilitet och säkerhet || 0,006 || 50 || 0,3 || 80 || 0,48 || 80 || 0,48 || 80 || 0,48 || 80 || 0,48 || 80 || 0,48 || 450 || 2,7 Delsumma särskilt mål 4 || || || || || || || || || || || || || || 57,36 Särskilt mål 5: Säkerställa en konsekvent utveckling av ERTMS i EU och främja ERTMS utanför EU || || || || || || || || || || || || || || Systemmyndighet för ERTMS || Antal utfärdade rekommendationer om ändringar och nya versioner av ERTMS || 0,7 || 2 || 1,4 || 2 || 1,4 || 4 || 2,8 || 5 || 3,5 || 6 || 4,2 || 8 || 5,6 || 27 || 18,9 Kontroll av genomförandet av ERTMS || Antal utvärderingsrapporter av genomförandet av bedömning av överensstämmelse och EG-kontrollförfarandet för ERTMS-utrustning som lämnats till kommissionen || 0,04 || 8 || 0,32 || 12 || 0,48 || 20 || 0,8 || 25 || 1 || 30 || 1,2 || 30 || 1,2 || 125 || 5 Antal rekommendationer som lämnats till kommissionen om bristande teknisk överensstämmelse inom ramen för ERTMS-projekt || 0,1 || 3 || 0,3 || 3 || 0,3 || 5 || 0,5 || 8 || 0,8 || 10 || 1 || 12 || 1,2 || 41 || 4,1 Övriga uppgifter || Andra resultat när det gäller åtgärderna för att säkerställa en konsekvent utveckling och spridning av ERTMS || 0,001 || 100 || 0,1 || 100 || 0,1 || 100 || 0,1 || 100 || 0,1 || 100 || 0,1 || 100 || 0,1 || 600 || 0,6 Delsumma särskilt mål 5 || || || || || || || || || || || || || || 28,6 Särskilt mål 6: Garantera lämplig behörighetsprövning av lokförare samt andra relaterade uppgifter i enlighet med direktiv 2007/59/EG || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat totalt || Summa kostnad Harmonisering av kriterier för lokförare || Antal åtgärder när det gäller harmonisering av villkor för lokförare som vidtagits i enlighet med lokförardirektivet || 0,6 || 2 || 1,2 || 2 || 1,2 || 2 || 1,2 || 2 || 1,2 || 2 || 1,2 || 2 || 1,2 || 12 || 7,2 Övriga resultat || 0,001 || 10 || 0,01 || 10 || 0,01 || 10 || 0,01 || 10 || 0,01 || 10 || 0,01 || 10 || 0,01 || 60 || 0,.6 Delsumma särskilt mål 6 || || || || || || || || || || || || || || 7,8 Särskilt mål 7: Föra och uppdatera offentliga register och databaser över järnvägssäkerhet och järnvägsdriftskompatibilitet || || || || || || || || || || || || || || Skapa insyn för intressenter och allmänheten när det gäller viktiga uppgifter om järnvägskompatibilitet och järnvägssäkerhet || Antal upprättade och underhållna offentliga databaser och register || 0,1 || 15 || 1,5 || 17 || 1,7 || 20 || 2 || 20 || 2 || 25 || 2,5 || 25 || 2,5 || 122 || 12,2 Övriga resultat || 0,001 || 10 || 0,01 || 15 || 0,015 || 15 || 0,015 || 15 || 0,015 || 15 || 0,015 || 15 || 0,015 || 80 || 0,8 Delsumma särskilt mål 7 || || || || || || || || || || || || || || 13 TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || 157,01
3.2.4.
Beräknad inverkan på de administrativa anslagen
3.2.4.1.
Sammanfattning
–
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i
anspråk. –
x Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk
enligt följande: Beräkningsgrund: Antal anställda vid GD MOVE som
arbetar med ERA‑relaterade uppgifter (5 personer, 0,131 miljoner euro per
person och år + årlig justering) tillämpat på varje år. Ingen ökning till följd
av byråns utökade befogenheter. Miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT2015–2020 Tjänstemän (AD-tjänster) || 0,655 || 0,66 || 0,665 || 0,67 || 0,675 || 0,68 || 4,005 Tjänstemän (AST-tjänster) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 Kontraktsanställda || || || || || || || Tillfälligt anställda || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 Utstationerade nationella experter || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 TOTALT || 0,655 || 0,66 || 0,665 || 0,67 || 0,675 || 0,68 || 4,005
3.2.4.2.
Beräknat personalbehov
–
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk. –
x Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt
följande: Beräkningsgrund: Antal anställda vid GD MOVE som
arbetar med ERA‑relaterade uppgifter (5 personer, 0,131 miljoner euro per
person och år) tillämpat på varje år. Ingen ökning till följd av byråns utökade
befogenheter. Uppgifterna ska anges i heltal (eller med
högst en decimal). || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 5 || 5 || 5 || 5 || 5 || 5 XX 01 01 02 (vid delegationer) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter: HTE)[31] XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 XX 01 04 yy[32] || – vid huvudkontoret[33] || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 – vid delegationer || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier, utstationerade nationella experter som arbetar med indirekta forskningsutgifter) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier, utstationerade nationella experter som arbetar med direkta forskningsutgifter) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 Annan budgetrubrik (ange vilken) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 TOTALT || 5 || 5 || 5 || 5 || 5 || 5 XX motsvarar det
politikområde eller den avdelning i budgeten som avses. Personalbehoven ska
täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att
förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom
generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan
tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga
förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i
fråga om budgetmedel. Beskrivning av arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda || Nuvarande personal vid GD MOVE har hand om ERA-relaterade frågor, bland annat följande: - Hantering av de genomförandeåtgärder som antas till följd av byråns rekommendationer (kommissionens beslut och förordningar) om säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet. - Administrativ samordning och kontroll över byrån: arbetsprogram, fleråriga planer för personalpolitiken, sammanträden i styrelsen och dess underkommitté. - Politisk samordning: deltagande i ERA:s arbetsgrupper, innehåll i arbetsprogrammet, kommissionens mandat till ERA, sammanträden på arbetsnivå. - Hantering av ERA:s yttranden. - Ansvarsuppgifter när det gäller ekonomi och redovisning för ERA från kommissionens sida (budget, ansvarsfrihet osv.). Extern personal ||
3.2.5.
Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
–
¨ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga
budgetramen. –
x Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken
i den fleråriga budgetramen. Förklara i förekommande fall vilka ändringar i
planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp. Byråns
budgetrubrik (06.02.08) måste anpassas till det belopp som anges i denna
finansieringsöversikt (totalt 157,113 miljoner euro för perioden
2015–2020). För
närvarande anges endast vägledande belopp för organen i budgetramen. Det
vägledande beloppet för Europeiska järnvägsbyrån uppskattades innan resultaten
från konsekvensanalysen och andra beräkningar i samband med detta initiativ var
kända. För
perioden 2015–2020 kommer byråns ställning att ändras från ”byrå som är i full
verksamhet” till ”byrå som har fått nya uppgifter”. –
¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen
utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.[34] Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda
rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.
3.2.6.
Bidrag från tredje part
–
Förslaget eller initiativet kommer att
medfinansieras enligt följande: Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Totalt Bidrag från Eftaländerna Norge och Island beräknas uppgå till 2 % av budgeten || 0,5 || 0,5 || 0,5 || 0,5 || 0,5 || 0,5 || 3 TOTALT antal medfinansierade anslag || 0,5 || 0,5 || 0,5 || 0,5 || 0,5 || 0,5 || 3
3.3.
Beräknad inverkan på inkomsterna
–
¨ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida. –
x Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: –
x Påverkan på egna medel –
¨ Påverkan på ”diverse inkomster” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Tillgängliga anslag för innevarande budgetår || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[35] 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 06.02.08 [Budgetrubrik för Europeiska järnvägsbyrån] || || || || 10,352 || 10,384 || 10,482 || 10,698 Ange med vilken metod
inverkan på inkomsterna har beräknats. Det
kommer att bli möjligt att ta ut avgifter av externa sökande för några av de
nya uppgifter som planeras för byrån (säkerhetsintyg, fordonsgodkännanden för
utsläppande på marknaden och godkännanden av ibruktagande avseende delsystem
för trafikstyrning och signalering). Enligt
konsekvensanalysen kommer dessa nya uppgifter att inledas 2017. Byråns intäkter
beräknades enligt följande: -
Kostnad för utfärdande av säkerhetsintyg: 0,01 miljoner euro. -
Kostnad för att utfärda ett fordonsgodkännande: 0,017 miljoner euro. -
Kostnad för att utfärda ett godkännande av ibruktagande avseende delsystem för
trafikstyrning och signalering: 0,05 miljoner euro. -
Respektive antal för samtliga typer av beslut som utfärdas varje år anges i
tabell 3.2.3. Sammanfattning
av beräkningsmetod: De
avgifter som fastställs i konsekvensanalysrapporten har räknats fram genom att
ta genomsnittet av de nuvarande avgifter som betalas av aktörer som vill ha ett
säkerhetsintyg eller ett fordonsgodkännande i EU. En liknande metod användes
för godkännanden av ibruktagande avseende delsystem för trafikstyrning och
signalering. Det fanns stora variationer i de betalade avgifterna och även en
stor skillnad mellan de avgifter som betalas i EU-15-medlemsstaterna (ungefär
20 000 000 euro för säkerhetsintyg och 28 000 euro för
godkännanden) och de avgifter som betalas i EU-12-medlemsstaterna (ungefär
3 000 euro för säkerhetsintyg och 17 000 euro för godkännanden). När
dessa avgifters framtida värde bestämdes antogs det att ett värde ungefär mitt
emellan det låga genomsnittet och det höga genomsnittet skulle vara det
lämpligaste, med tanke på byråns personalkostnader och de mer rationaliserade
förfarandena för behandling av ansökningar. Det
är viktigt att notera att de beräkningar som har fastställts för avgifterna är
genomsnitt för samtliga typer av säkerhetsintyg och fordonsgodkännanden.
Fyra typer av säkerhetsintyg och 20 typer av fordonsgodkännanden
fastställdes i konsekvensanalysen. Även om ”centraliseringsprocessen” med ERA
kommer att leda till att antalet typer av intyg och godkännanden minskar kommer
det fortfarande att finnas flera kategorier. Det kommer exempelvis fortfarande
att användas olika förfaranden för godkännande av ett lok och av en vagn.
Därför måste avgifterna vara olika för dessa två kategorier. Framför allt
kommer avgifterna för vagngodkännanden att vara lägre än genomsnittet och
avgifterna för lok och motorvagnar att vara högre. Den
siffra (pris per godkännande/intyg) som räknades fram i
konsekvensanalysrapporten är tänkt som ett genomsnitt. Det skulle vara upp till
byrån att bestämma de exakta avgifterna för olika kategorier, i syfte att se
till att genomsnittet av de insamlade avgifterna är lika med eller högre än
detta genomsnitt. Syftet med beräkningen är dock att ge en realistisk men
konservativ uppskattning av byråns inkomster. Det är inte uteslutet att de
avgifter som tas ut faktiskt kan leda till ett högre genomsnitt, om det är
nödvändigt och motiverat. När
det gäller antalet godkännanden och intyg räknades dessa fram med utgångspunkt
i den nuvarande nivån av godkännanden och intyg. För säkerhetsintyg antogs det
för kommande år att antalet nya aktörer på marknaden skulle leda till att fler
intyg utfärdas över tid, medan antalet kan minska genom att typerna av
säkerhetsintyg eventuellt förändras. Som en konservativ uppskattning antogs
därför att det inte kommer att ske någon förändring i det totala antalet
säkerhetsintyg per år. För
fordonsgodkännanden användes en något annorlunda metod: modellen utgår från
nuvarande godkännandenivåer enligt intressenterna och olika studier. Även om
antalet nya aktörer sannolikt kommer att öka och även antalet fordon som ska
godkännas i absoluta tal därför kommer att vara större, håller sig dock nya
aktörer i högre grad till beprövad teknik och därför till rullande materiel som
redan har godkänts. I takt med standardiseringen i industrin kommer det i
framtiden dessutom att finnas färre fordonstyper att godkänna, vilket leder
till en viss minskning i antalet godkännanden. I modellen delades analysen återigen
upp i EU-15- och EU‑12‑medlemsstater. GD
MOVE anser att beräkningarna är robusta och väl grundade på befintliga och
kontrollerbara uppgifter från intressenter och Europeiska järnvägsbyrån.
Närmare upplysningar om metoden lämnas i den konsekvensanalysrapport som
åtföljer detta förslag, särskilt i bilaga VII. [1] http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ec/127599.pdf. [2] COM(2012) 299 final. [3] COM(2012) 259 final. [4] http://ec.europa.eu/transport/evaluations/doc/2011_era-evaluation-881-2004.pdf. [5] EUT C … s. …. [6] EUT C … s. …. [7] EUT C 164,
30.4.2004, s. 1. [8] EGT L 228, 9.9.1996, s. 1. [9] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1. [10] EGT L 136, 31.5.1999,
s. 15. [11] Kommissionens beslut 98/500/EG av den
20 maj 1998 om inrättande av branschvisa dialogkommittéer för att
främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå (EGT L
225, 12.8.1998, s. 27). [12] EUT L 260,
30.9.2008, s. 13. [13] EUT L 51, 23.2.2012, s. 1. [14] EUT L 276, 20.10.2010, s. 22. [15] EUT L 218, 13.8.2008, s. 30. [16] EUT L 315,
3.12.2007, s. 51. [17] Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den
23 december 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses
i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med
budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357,
31.12.2002, s. 72). [18] EGT 17, 6.10.1958, s. 385. [19] EGT L 145, 31.5.2001, s. 43. [20] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1. [21] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2. [22] ABM: verksamhetsbaserad förvaltning – ABB:
verksamhetsbaserad budgetering. [23] De åtgärder som avses i artikel 49.6 a och b i
budgetförordningen. [24] Uppgifter om förvaltningsmetoder och hänvisningar till
budgetförordningen återfinns på webbplatsen BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html. [25] De åtgärder som avses i artikel 185 i budgetförordningen. [26] Diff. = differentierade anslag/icke-diff. = icke-differentierade anslag. [27] Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. [28] Kandidatländer och, där så är tillämpligt, potentiella
kandidatländer från västra Balkan. [29] Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster
som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal
kilometer väg som har byggts). [30] Enligt beskrivningen i avsnitt 1.4.2.
”Särskilda mål …”. [31] KA = kontraktsanställda, INT = byråns anställda
(Intérimaire), JED = Jeune Expert en Délégation (unga delegerade experter), LA
= lokala aktörer, SNE = utstationerade nationella experter. [32] Under taket för finansiering av extern personal genom
driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). [33] Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF). [34] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella
avtalet. [35] När det gäller traditionella egna medel (tullar och
sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag
för uppbördskostnader.