This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013DC0122
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITEE AND THE COMITTEE OF THE REGIONS Smart regulation - Responding to the needs of small and medium - sized enterprises
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÈN Smart lagstiftning - tillgodose de små och medelstora företagens behov
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÈN Smart lagstiftning - tillgodose de små och medelstora företagens behov
/* COM/2013/0122 final */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÈN Smart lagstiftning - tillgodose de små och medelstora företagens behov /* COM/2013/0122 final */
Smart
lagstiftning – tillgodose de små och medelstora företagens behov 1. Inledning Små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska
ekonomin och bidrar väsentligt till innovation, tillväxt och skapande av
sysselsättning. I EU sysselsätter cirka 20,7
miljoner små och medelstora företag 67 % av arbetskraften i den privata
sektorn. En nyligen genomförd undersökning
visar att 85 % av nettoökningen i fråga om nya arbetstillfällen i EU
mellan 2002 och 2010 skapades av små och medelstora företag. Detta visar tydligt
deras betydelse för ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning i Europa[1]. De små och medelstora företagen utvecklas bäst i ett
företagsklimat i vilket regleringen tar hänsyn till deras behov, samtidigt som
fastställda politiska mål fullföljs. Reglering
är nödvändig på den inre marknaden för att skapa lika villkor genom att
garantera rättvis konkurrens, bidra till människors hälsa och säkerhet samt
skydda miljön, arbetstagare och konsumenter. Det
är ett instrument genom vilket EU:s offentliga politiska mål uppnås till gagn
för Europas medborgare. Detta instrument bör
utformas med små och medelstora företag i åtanke. Sedan antagandet av småföretagsakten (Small Business Act)
har en minskning av de administrativa bördorna och hänsynstagande genom att
lyssna till de små och medelstora företagen varit fast förankrade i
kommissionens arbete. I kommissionens
meddelande ”Att minska regelbördan för små och medelstora företag – Anpassning
av EU:s regler till småföretagens behov” från 2011 tas detta arbete ett steg
vidare. Det bygger på principen ”tänk småskaligt
först” som anges i småföretagsakten, som
kräver att man tar hänsyn till konsekvenserna för små och medelstora företag
vid utformningen av lagstiftning och att befintlig lagstiftning förenklas[2].
Genom småföretagsakten infördes
möjligheten till undantag för mikroföretag från bestämmelserna när det är
berättigat och regellättnader för små och medelstora företag[3].
Nyligen rekommenderades i uppdateringen av meddelandet om
industripolitiken[4]
förenklingar av regler och administration, särskilt för små och medelstora
företag och framhöll betydelsen av ett enkelt, stabilt och förutsägbart
långsiktigt regelverk för investering i ny teknik och innovation. Slutligen kommer det nya programmet om lagstiftningens
ändamålsenlighet och resultat (Regulatory Fitness and Performance Programme,
nedan kallat Refit-programmet) att göra det möjligt att identifiera
möjligheter till förenklingar, onödiga regelkostnader och områden för
resultatförbättring till en integrerad och stabil del av utformningen av
politiken och programplaneringen[5]. I detta meddelande undersöks framstegen på följande områden: ·
Tillämpning
av undantag för mikroföretag. ·
Införandet
av regellättnader för små och medelstora företag. ·
Införandet
av en resultattavla för små och medelstora företag. ·
Säkerställandet
av lagstiftningens ändamålsenlighet. Kommissionen
identifierar också de framtida åtgärder som kommer att vidtas för små och
medelstora företag vid utformningen av politiken och programplaneringen. 2. Undantag för mikroföretag från
EU-lagstiftning Innan Europeiska kommissionen föreslår nya initiativ eller
översyner av befintlig EU-lagstiftning utförs ett omfattande förberedande
arbete. Detta börjar med offentliggörandet av
färdplaner som informerar berörda parter om tänkbara kommissionsinitiativ,
tillgängliga uppgifter och planerat förberedande och rådgivande arbete. Dessa färdplaner innehåller uppgifter om
ursprunglig problemformulering, syften, alternativ, preliminär bedömning av konsekvenserna
och den planerade tidsplanen. De är offentliga
handlingar och en rad berörda parter – från små och medelstora företag till
arbetsmarknadsparterna – kan lämna synpunkter på dem, vilket också sker i
praktiken. Färdplanerna anger också när och hur berörda
parter kommer att rådfrågas[6]. Kommissionens
bedömer de potentiella ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av
samtliga sina förslag med stor inverkan genom konsekvensbedömningar. De innehåller olika alternativ för hur man kan
hantera problemen, av vilket ett av dem alltid måste vara ett alternativ med
oförändrad situation. Konsekvensbedömningarna
genomgår en oberoende kvalitetskontroll innan kommissionen antar sitt förslag. Genom konsekvensbedömningen strävar kommissionen efter att undvika
onödigt betungande regelverk. Den analyserar
huruvida mikroföretag kan undantas från att omfattas av initiativet, utan att
undergräva det potentiella förslagets syfte. Exempel på
undantag för små och medelstora företag som har antagits av EU:s lagstiftare
och som håller på att införlivas av medlemsstaterna: o Små butiker som
säljer elektrisk och elektronisk utrustning behöver inte reservera extra
utrymme för att uppfylla skyldigheten om återtagande enligt det nya direktivet
om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning[7].
Skyldigheten om återtagande gäller bara återförsäljningsbutiker med en yta som
överstiger 400m2. Exempel på
undantag för små och medelstora företag som har föreslagits av kommissionen och
som nu är föremål för EU:s lagstiftningsförfarande: o Tillverkare som
ansvarar för mindre än 500 nybilsregistreringar per år undantas från
kravet på att ha ett koldioxidmål enligt kommissionens förslag till förordning
om ändring av förordning (EG) nr 443/2009 om utsläpp från bilar[8]. o Vissa kategorier
av fordon som körs inom en radie på mindre än 100 km från företagets
etableringsort föreslås undantas från förordning (EG) nr 561/2006 och därför
från kravet på färdskrivare[9]. o
Det
föreslås i en ny allmän uppgiftsskyddsförordning[10] att företag med färre än 250
anställda inte behöver ett uppgiftsskyddsombud och att särskilda åtgärder måste
övervägas för små och medelstora företag i samband med kommissionens delegerade
akter i syfte att ytterligare specificera kriterierna för att bedöma om det
behövs en konsekvensbedömning av uppgiftsskyddet. o Små och
medelstora företag med färre än 250 anställda behöver inte uppfylla kravet i
kommissionens förslag om kvinnor i bolagsstyrelser[11], enligt
vilket företag som har mindre än 40 % företagsexterna styrelsemedlemmar
ska tillämpa transparenta urvalsförfaranden som grundas på neutrala
urvalskriterier för att uppnå 40 % senast den 1 januari 2020. Konsekvensbedömningarna
har också visat att det inte alltid är möjligt att undanta mikroföretag. De kan till exempel inte undantas när det finns
tydliga bevis på att ett undantag av dem skulle innebära att målen i
förordningen inte kan uppnås exempelvis när det gäller att skydda arbetstagarna
eller konsumenterna. De kan inte undantas från
EU-fördragets krav på skydd av exempelvis de grundläggande rättigheterna. Slutligen kan de inte undantas om lagstiftningen
särskilt inriktas mot små företag såsom brevlådeföretag[12], vilka
kringgår lagstiftningen om exempelvis tjänster och konkurrens. I sådana fall där mikroföretag inte kan undantas
från lagstiftningsförslagen ska analysen och orsakerna förklaras i
konsekvensbedömningen. Gränser för
möjliga undantag: -
När
problemet med att EU:s minimistandarder för arbetarskydd kringgås genom
brevlådeföretag[13]
togs upp mot bakgrund av direktivet om utstationering av arbetstagare
blev det tydligt att mikroföretag inte kunde uteslutas.
Detta berodde på att sådana brevlådeföretag, nästan per definition, är
mikroföretag och att utesluta dem skulle ha undergrävt åtgärdens huvudsakliga
mål att stoppa otillbörliga affärsmetoder och
orättvis behandling av anställda. -
I
kommissionens förslag till en ny förordning om narkotikaprekursorer var
ett allmänt undantag för mikroföretag omöjligt, eftersom detta skulle ha skapat
ett lätt sätt att undergräva lagstiftningens mål. Narkotikasmugglare
kunde ha etablerat sig som mikroföretag i syfte att undgå myndigheternas
kontroller. Samtidigt tar det befintliga
regelverket redan hänsyn till de särskilda behoven hos mikroföretagen eftersom
de nuvarande tröskelvärdena gör det möjligt för företagen att sälja eller köpa
narkotikaprekursorer under vissa kvantiteter som undantas från de flesta
skyldigheter. 3. Tonvikt på
regellättnader för små och medelstora företag När undantag inte är möjliga försöker man skräddarsy
lagstiftningsförslag för små och medelstora företag, som till exempel genom att införa ett lättare regelverk för mindre
företag, lägre avgifter, osv[14]. Exempel på
regellättnader för små och medelstora företag som nyligen antagits av EU:s lagstiftare
och som nyligen har trätt i kraft eller håller på att införlivas av
medlemsstaterna: -
Små
och medelstora företag uppmuntras, men är inte skyldiga, att genomföra en
energibesiktning enligt det nya direktivet om energieffektivitet 2012/27/EU. Medlemsstaterna får inrätta stödordningar för små
och medelstora företag, däribland om de har ingått frivilliga överenskommelser,
för att täcka kostnader, både för en energibesiktning och genomförandet av
mycket kostnadseffektiva revisionsrekommendationerna.
-
Mikroföretag
kan nu välja enklare sätt att visa att varje styckvis framställd byggprodukt
som de släpper ut på marknaden uppfyller tillämpliga produktstandarder i
enlighet med förordning (EU) nr 305/2011. Exempel på
regellättnader för små och medelstora företag som har föreslagits av
kommissionen och som nu är föremål för EU:s lagstiftningsförfarande: -
Kommissionen
har lagt fram förslag om att göra det lättare för små och medelstora företag
att delta i offentlig upphandling. Anbudsgivare
för offentlig upphandling kan lämna in en egen försäkran, istället för
ursprungliga handlingar eller intyg, som visar att de uppfyller kriterierna för
stödberättigande. Bara den anbudsgivare som
tilldelas kontraktet ombeds lämna de ursprungliga handlingarna. Att dela upp anbud i mindre partier kommer att
uppmuntras. Tillsammans med en ökad användning
av e-upphandling underlättar dessa nya regler i det föreslagna direktivet om
offentlig upphandling[15]
små och medelstora företags deltagande i kontrakt till ett värde av cirka
18 % av EU:s BNP. Vidare låter vissa delar
av EU-lagstiftningen varje medlemsstat att bestämma om den vill införa
regellättnader för små och medelstora företag (t.ex. i fråga om information
till och samråd med arbetstagarna[16],
livsmedelshygien[17],
avfall[18]
och årsredovisningar[19]). 4. Resultattavlan för små och medelstora
företag Kommissionen offentliggör en årlig resultattavla[20] som omfattar
regleringsmässiga initiativ som förväntas ha en betydande inverkan på små och
medelstora företag. Resultattavlan ger alla berörda parter, bland annat nätverk
av nationella företrädare för små och medelstora företag, möjlighet att se var
och hur framstegen i fråga om lagstiftning som är av relevans för små och
medelstora företag görs på EU-nivå. Den gör det möjligt att spåra framsteg i
lagstiftningsarbetet från kommissionens förslag till genomförandet i
medlemsstaterna. I resultattavlan beskrivs de viktigaste frågorna och vilka
ståndpunkter som tagits avseende dessa genom hela lagstiftningsarbetet, man
markerar om regelbördan ökat eller minskat i de olika stadierna från
kommissionens antagande av förslaget till genomförandet. Övervakningen av
genomförandet i medlemsstaterna kommer att göra det möjligt att bedöma
resultatet på den nivå som direkt påverkar företagen på grundval av bästa
praxis[21].
Den kommer att redogöra för hur olika strategier för genomförandet påverkar det
övergripande resultatet. De viktigaste rättsakterna och lagstiftningsförslagen som
noga övervakas i resultattavlan angavs i rapporten ”Att minska regelbördan för små
och medelstora företag – anpassning EU:s regler till småföretagens behov” i
november 2011[22].
Av de 13 förtecknade initiativen har kommissionen antagit tre förslag[23] som anges i
årets resultattavla. I resultattavlan rapporteras också om andra initiativ som
under 2012 ansågs ha en betydande inverkan på små och medelstora företag. 5. Stöd till och
samråd med små och medelstora företag 5.1 Samråd med små
och medelstora företag – Allmänna aspekter Små
och medelstora företag och organisationer som företräder deras intressen är
intresserade av att få veta vilka nya lagstiftningsinitiativ som övervägs inom
kommissionen, vilken inverkan de kan ha och när företagen kan lämna synpunkter
under förberedelseprocessen. De har välkomnat
offentliggörandet av färdplanerna och många små och medelstora företag har bett
om att i ett tidigare skede få information om kommande samråd. Kommissionen uppdaterar sina normer för samråd och
planerar att offentliggöra en löpande tidsplan för planerade samråd på
webbplatsen ”Din röst i Europa”. Den har också
inrättat en varningsmekanism i öppenhetsregistret för att informera berörda
parter om färdplaner och kommande samråd. Genom småföretagsakten har man också infört en stark
styrningsmekanism som bygger på ett nära samarbete med medlemsstaterna och
berörda parter i små och medelstora företag.
Genomförandet av småföretagsakten stöds nu av
företrädarna för små och medelstora företag,
ett nätverk av företrädare på hög nivå från medlemsstaterna. Inrättandet av en
enda kontaktpunkt för alla frågor som rör småföretagsakten i medlemsstaterna har stärkt tillämpningen av dess
principer och gör det möjligt för medlemsstaterna att utbyta bästa praxis. För
att direkt involvera berörda parter deltar representativa branschorganisationer
för små och medelstora företag på europeisk nivå som observatörer i nätverkets
möten. Syftet med denna verksamhet är att se
till att en minskning av regelbördan prioriteras i medlemsstaterna genom ett
ökat utbyte av bästa praxis. Nätverket har
exempelvis varit avgörande för att minska tiden för att starta ett företag i
Europa[24]. I medlemsstaterna har utnämningen av en företrädare
för små och medelstora företag och genomförandet av testet för små och
medelstora företag införts som kriterier för medlemsstaterna för att få småföretagsinriktat
stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden[25]. Regelbundna årliga möten mellan sammanslutningar av små och
medelstora företag och kommissionen hålls nu också för att fastställa och
övervaka relevanta prioriterade initiativ för små och medelstora företag i
kommissionens arbetsprogram (se bilaga II i kommissionens arbetsdokument som
bifogas detta meddelande) om förväntade konsekvenser för små och medelstora
företag. Kommissionen använder Enterprise
Europe Network (EEN) för att samråda med små och medelstora företag, inklusive
mikroföretag, direkt om kommande lagstiftning (småföretagspanelens samråd) och
samla in deras synpunkter på den befintliga EU-lagstiftningen
(småföretagsdatabasen för återkoppling). Branschorganisationer
och medlemsstaterna har välkomnat en sådan utveckling som viktig för
småföretagspolitiken i EU. Kommissionen anordnade dessutom konferenser med små och
medelstora företag från Tyskland, Nederländerna, Sverige, Förenade kungariket,
Polen och Italien under 2012. Dessa
konferenser gav företagare från små och medelstora företag och mikroföretag
möjlighet att ta upp sina problem på olika områden som arbetsrätt, reglering av
saluföring av produkter och tillhörande process för fastställande av europeiska
produktstandarder som bekräftar produkternas överensstämmelse med rättsliga
krav, hälsa och säkerhet, miljö, moms, livsmedelshygien och märkning. Konferenserna gav också möjlighet till personlig
diskussion och utbyte av detaljerade uppgifter och synpunkter. De uppgifter som samlas in ger underlag för
Refit-programmets kartläggning och programplanering. Kommissionen
samråder också regelbundet med småföretagsorganisationer genom samråd med
arbetsmarknadens partner och inom ramen för kommittéerna för dialogen mellan
arbetsmarknadens parter. Sammanslutningarna av
små och medelstora företag har aktivt bidragit till utformningen och
genomförandet av arbetsprogrammet för arbetsmarknadens parter på europeisk nivå
2012 – 2014[26]. Slutligen har småföretagsperspektivet blivit en central del
för högnivågruppen för administrativa bördor, en expertgrupp som inrättades
2007 för att bistå kommissionen i dess arbete för att minska de administrativa
bördorna till följd av EU-lagstiftning. Kommissionen förlängde nyligen gruppens
mandat till oktober 2014[27].
Gruppen kommer att ge råd om EU:s rättsliga åtgärder som antagits av
parlamentet och rådet enligt programmet för minskade administrativa bördor och
undersöka hur EU:s 27 medlemsstater har genomfört dessa åtgärder. Små och
medelstora företag kommer att höras om i vilken utsträckning de vidtagna
åtgärderna har gjort en verklig skillnad för dem. Detta arbete kommer att
underlätta utbytet av information mellan medlemsstaterna om olika sätt att
genomföra EU:s lagstiftning och bidra till en bättre förståelse för den
slutliga inverkan av de åtgärder som vidtas. 5.2 Samråd om de tio
rättsakter som är mest betungande Kommissionen uppmanade småföretagen och
branschorganisationer som företräder deras intressen att fastställa de tio
rättsakter som de anser vara mest betungande i ett öppet EU-övergripande
internetbaserat samråd från och med oktober till och med december 2012. Dessa
kunde väljas ut från en icke-uttömmande förteckning eller väljas ut fritt. De
ombads inte motivera eller förklara sina val, även om vissa valde att göra det.
De ombads inte heller fastställa om bördan härrörde från EU-lagstiftning eller
nationell lagstiftning. Genom samrådet gavs de små och medelstora företagen
möjlighet att på ett direkt sätt låta kommissionen ta del av deras svårigheter.
Kommissionens arbetsdokument som bifogas
detta meddelande innehåller en sammanfattning av resultaten av samrådet. Alla svar bedöms och uppföljningsåtgärderna kommer
att ingå som en del av kommissionens program för lagstiftningens ändamålsenlighet
(se avsnitt 6 nedan)[28]. Samrådet om de tio mest betungande rättsakterna gav
sammanlagt 1 000 svar[29]. Det riktade sig till enskilda små och medelstora
företag (över 600 svar från små och medelstora företag i EU, varav 40%
mikroföretag) och organisationer som företräder små och medelstora företags
intressen på olika nivåer i EU (nästan 150 svar). Synpunkter
inkom från nästan alla EU-medlemsstater och också från vissa länder utanför EU,
främst Turkiet. De politikområden i EU-lagstiftningen som lyftes fram av det
högsta antalet enskilda små och medelstora företag och de branschorganisationer
som företräder deras intressen förtecknas i
bilaga III (se kommissionens arbetsdokument som bifogas detta meddelande). Reach-förordningen (registrering, utvärdering, godkännande
och begränsning av kemikalier - förordning (EG) nr 1907/2006) var den EU-åtgärd
som oftast togs upp av både enskilda små och medelstora företag och de
branschorganisationer som företräder deras intressen.
Båda typerna av samrådsdeltagare nämnde också:
mervärdesskattelagstiftningen[30],
direktivet om allmän produktsäkerhet (direktiv 2001/95/EG), direktivet om
erkännande av yrkeskvalifikationer (direktiv 2005/36/EG) och direktivet om
skydd av personuppgifter (direktiv 95/46/EG). Även
om de identifierar olika specifika lagstiftningsåtgärder anser båda kategorier
av svarande att avfallslagstiftningen[31]
också är bland de mest betungande tillsammans med arbetsmarknadsrelaterad
lagstiftning[32]. Lagstiftning om färdskrivare vid vägtransporter
(förordning (EEG) nr 3821/85), samordning av
förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster
(direktiv 2004/18/EG), och den moderniserade tullkodexen (förordning (EG) nr
450/2008) togs också upp bland de tio mest betungande rättsakterna. 6. Svar på samråden
med små och medelstora företag Kommissionen
anser att resultaten från samrådet, däribland samrådet om de tio mest betungande
rättsakterna ska vara viktiga signaler om vad som
berör små och medelstora företag. Den kommer att
följa upp dessa samråd på olika sätt. I första hand håller man på att arbeta
med flera inslag i lagstiftningen som identifierades under samrådet: -
Registrering,
utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) - förordning
(EG) nr 1907/2006: en översyn avslutades under
2012 och antogs i början av 2013. Den
understöddes av en rad tematiska studier med synpunkter från mer än 1 600
företag. I översynen dras slutsatsen att
Reach-fördraget fungerar väl och bidrar till alla mål som för närvarande kan
bedömas[33]. Men det framhålls också att andelen av bördan för
att uppnå resultatet är oproportionerligt stor för små och medelstora företag
och att denna fråga måste tas upp eftersom många fler småföretag kommer att
delta i nästa fas av registrering av ämnen fram till 2018. I detta sammanhang konstaterar kommissionen att
ändringar i den normativa delen av Reach-förordningen inte kommer att föreslås,
men den lämnar särskilda rekommendationer om att minska förordningens inverkan
på små och medelstora företag. Det bör dock
noteras att ett förslag om att anpassa storleken på de avgifter som ska betalas
till Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) i förhållande till företagets
storlek övervägs i samband med en ändring av förordning (EG) nr 340/2008. -
Gemensamt
system för mervärdesskatt (moms) – rådets direktiv 2006/112/EG: Kommissionen har offentliggjort ett meddelande[34] mot ett
enklare, robustare och effektivare mervärdesskattesystem som anpassats till den
inre marknaden. Ett åtgärdspaket föreslogs av
kommissionen under 2012 för att underlätta införandet av en enda
mini-kontaktpunkt under 2015 så att beskattningen av
telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och elektroniska
tjänster är bättre lämpad för små och medelstora företag genom att göra det
möjligt för tjänsteleverantörer att uppfylla sina skyldigheter inom hela EU
genom att lämna en enda mervärdesskattedeklaration och mervärdesskattebetalning
i den medlemsstat där de är etablerade. Kommissionen
kommer att trycka på för en breddning av denna enda kontaktpunkt. En förbättring som nyligen gjorts är att sedan
januari 2013 tillåter lagstiftningen[35]
medlemsstaterna att införa ett frivilligt system som innebär att företag med en
årlig omsättning på mindre än 2 000 000 euro kan skjuta upp utbetalning av mervärdesskatt
till skattemyndigheten till dess att de faktiskt har mottagit betalning av sina
kunder (”kassamässig redovisning”). Kommissionen
har också drivit förbättringar av direktivet om återbetalning av mervärdesskatt
för att se till att det fungerar som det är tänkt och underlättar elektronisk
inlämning av krav på återbetalning av mervärdesskatt. -
Direktiv
2001/95/EG om allmän produktsäkerhet: Som del av ”Paketet om
produktsäkerhet och marknadskontroll” som antogs den 13 februari 2013 föreslår
kommissionen att man ska upphäva direktiv 2001/95/EG och direktiv 87/357/EEG om
livsmedelsimiterande produkter och ersätta dem med en förordning om
produktsäkerhet för konsumenter. På grund av sakfrågan och syftet med den
föreslagna förordningen kan inte de små och medelstora företagen undantas från
kraven i förordningen, eftersom regler som syftar till att skydda människors
hälsa och säkerhet måste tillämpas oavsett den ekonomiska aktörens storlek.
Paketet avspeglar dock den vikt som kommissionen fäster vid småföretagens behov
och ger den vägledning och hjälp de behöver för att kunna uppfylla reglerna. -
Förfarandena
vid offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten, varor eller
tjänster - direktiv 2004/18/EG: Kommissionen har
föreslagit ett nytt direktiv om offentlig upphandling[36]
under 2011 som fortfarande diskuteras i EU:s lagstiftningsförfarande i
Europaparlamentet och rådet. Det skulle
underlätta de små och medelstora företagens deltagande i kontrakten, eftersom
betydande förenkling införts i procedurerna, inklusive egen försäkran och att
mindre partier uppmuntras. -
Åtgärder
för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet,
rådets direktiv 89/391/EEG: Kommissionen har
inlett en omfattande utvärdering av åtgärderna under 2012 för att bedöma de
viktigaste direktivens relevans, effektivitet och konsekvens och över 20
dotterdirektiv. Resultaten kommer att redovisas under 2015. -
EU:s
avfallslagstiftning: Under 2013 kommer
kommissionen att inleda en omfattande översyn av EU:s avfallspolitik och
lagstiftning som omfattar viktiga mål i ramdirektivet om avfall, direktivet om
deponering av avfall och direktivet om förpackningar och förpackningsavfall, en
efterhandsutvärdering (kontroll av ändamålsenligheten) i fem direktiv som rör
separata avfallsflöden och en bedömning av hur man bättre kan komma tillrätta
med problemet med plastavfall. -
Arbetstidsdirektivet
– direktiv 2003/88: Kommissionen genomförde en omfattande översyn av detta
direktiv under 2010, utifrån vilken den konstaterade att en revidering var
nödvändig. Arbetsmarknadens parter deltog i samrådet genom att samtycka till
att förhandla om villkoren för en sådan översyn. Arbetsmarknadens parter har
dock nyligen meddelat att dessa förhandlingar har upphävts utan att någon
överenskommelse uppnåtts. Kommissionen håller för närvarande på att undersöka
hur man ska gå vidare. -
Färdskrivare
vid vägtransporter – rådets förordning (EEG) nr 3821/85: Under 2011 lade
kommissionen fram ett förslag till ny förordning[37] som
fortfarande diskuteras i Europaparlamentet och rådet.
Små och medelstora företag skulle gynnas eftersom vissa typer av fordon
inom en radie på mindre än 100 km från den plats där företaget är beläget inte
skulle behöva ha en färdskrivare installerad. -
Erkännande av yrkeskvalifikationer – direktiv 2005/36/EG:
Under 2011 föreslog kommissionen ett nytt direktiv[38]
som skulle modernisera det nuvarande direktivet. Det diskuteras fortfarande i
Europaparlamentet och rådet. Det skulle hjälpa de små och medelstora
företagen, eftersom det skulle underlätta rörlighet för arbetstagare genom att,
bland andra åtgärder, inrätta ett europeiskt yrkeskort.
Kortet skulle göra det snabbare och lättare för de myndigheter i
medlemsstaterna som reglerar dessa verksamheter att avsluta formella
förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer som erhållits i andra
medlemsstater. Framgången med och tidpunkten
för enskilda rekryteringar kan ha proportionellt sett större konsekvenser för
mindre operatörer. I andra hand ska resultaten bidra till
kartläggningen av EU-lagstiftning som utförs inom ramen för det nyligen
meddelade programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit)[39]. Refit innebär att man i ett första steg kartlägger
lagstiftningsmässiga och politiska områden för att identifiera eventuella överdrivna
bördor, inkonsekvenser, brister, ineffektiva åtgärder och kumulativa effekter.
Uppmärksamhet kommer att ägnas möjlig regelbelastning
som uppstår genom det sätt EU-lagstiftningen genomförs på nationell, regional
och lokal nivå. Kommissionen kommer att ta hänsyn till de små och medelstora
företagens specifika förhållanden och vikten av ett stabilt regelverk, vilket
uttryckts under många av samråden med små och medelstora företag. I vissa fall kommer resultaten av
kartläggningen att göra det möjligt att meddela att ett förslag om att revidera
lagstiftning snabbt kan inledas eftersom det finns klara belägg för behovet av
kostnadsminskning och förenkling av regelverket. I andra fall kan en detaljerad
utvärdering vara nödvändig, eftersom det finns en allmän potential för att
förenkla reglerna och minska regelverkets bördor, men det krävs ytterligare
bedömning. I ännu andra fall kommer ingen omgående
uppföljningsåtgärd att behövas, det vill säga när lagstiftningen eller vissa
lagstiftningsfrågor anses vara kostnadseffektiva eller när det är för tidigt
att bedöma deras resultat eller kostnadseffektivitet. Refit ska också säkerställa samordning
och prioritering vid den genomgång av EU:s regelverk som inleddes 2011 för att
stärka tillämpningen av principen ”tänk småskaligt först” och att identifiera
eventuella ytterligare undantag eller minskade bördor för små och medelstora
företag, i synnerhet mikroföretag. Refits fleråriga planer kommer att
offentliggöras och intressenter och andra berörda parter kommer att kunna lämna
synpunkter. Därmed kommer berörda parter,
inbegripet små och medelstora företag och mikroföretag att ges möjlighet till
bättre förståelse och bidra mer till kommissionens arbete. Refits kartläggning och fleråriga planering kommer att ta
hänsyn till det arbete som kommissionen redan åtagit sig, antingen på grund av
rättsliga krav i gällande EU-lagstiftning för undersökningar, utvärderingar
eller rapporter, eller till följd av dess befintliga utvärderingsplanering. Kommissionen har åtagit sig att regelbundet
utvärdera frågan om EU:s lagstiftning har uppnått sina mål, och om det finns
enklare och billigare sätt att få samma fördelar, och nå samma resultat[40]. I detta sammanhang kommer kommissionen att
undersöka om de små och medelstora företagen finner en lag lätt att förstå och
genomföra, samt vad som behöver förbättras. När det i sådana utvärderingar
konstateras att det finns möjligheter att införa enklare system, kan detta ge
upphov till mer småföretagarvänlig lagstiftning, samtidigt som hänsyn tas till
fördragsbaserade krav på samråd inom vissa politikområden och att vederbörlig
hänsyn tas till synpunkter från andra berörda parter. 7. Nästa steg Kommissionen kommer även fortsättningsvis
att ägna de små och medelstora företagen noga uppmärksamhet vid sin utformning
och översyn av politiken. Refit-programmet
kommer att genomföras löpande med resultat, inklusive resultattavlan för små
och medelstora företag som årligen offentliggörs och där aktörerna kan lämna
sina synpunkter. Samråden och dialogen mellan
små och medelstora företag och kommissionen kommer att förbättras ytterligare
genom företrädarna för små och medelstora företag, ökad användning av European
Enterprise Network och konferenser för små och medelstora företag, samt i
samråden med arbetsmarknadens parter. Kommissionen
kommer att ytterligare stärka de sätt på vilket den får uppgifter och
synpunkter från små och medelstora företag när den reviderar sina riktlinjer
för utvärdering och konsekvensbedömning under 2013 respektive 2014. Detta analytiska arbete kommer att kräva ett fullgott
faktaunderlag och statistiska uppgifter för att fullt ut kunna bedöma
konsekvenserna för små och medelstora företag. Styrnings- och samrådsmekanismerna i småföretagsakten kommer
att spela en central roll i arbetet för att minimera regelbördan för små och
medelstora företag och säkerställa ett brett underlag för samråd med och
deltagande av småföretagen, inklusive medlemsstaterna.
Nätverket av nationella företrädare för små och medelstora företag
kommer i stor utsträckning att fortsätta att bidra till övervakningen av
kommissionens arbetsprogram för konsekvenserna för små och medelstora företag
och att se till att en minskning av regelbördan prioriteras i medlemsstaterna
genom ett ökat utbyte av bästa praxis. Regelbundna
möten kommer att hållas med branschorganisationerna för de små och medelstora
företagen för att noggrant övervaka tillämpningen av principen ”tänk småskaligt
först” i kommissionens kommande initiativ som fastställts som prioriteringar. Kommissionen kommer att fortsätta stärka Enterprise
Europe Network (EEN) för att förbättra sin kapacitet att tillhandahålla
förklaringar av EU-lagstiftningen och att få små och medelstora företags
synpunkter på EU:s lagstiftning via panelerna för små och medelstora företag. Att ta hänsyn till de små och medelstora företagens
perspektiv är ett gemensamt uppdrag. Europaparlamentet
och rådet uppmanas att se till att inga onödiga bördor läggs på de små och
medelstora företagen i EU:s lagstiftningsprocess. Medlemsstaterna
uppmanas att använda de möjligheter som EU:s lagstiftning ger för att minska
bördan för små och medelstora företag. __________________________________________________ Arbetsdokument från kommissionen Resultattavlan för små och medelstora företag Små och medelstora företags prioriterade ärenden i
kommissionens arbetsprogram 2013 Resultaten
av samrådet om de tio mest betungande rättsakterna [1] http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/facts-figures-analysis/performance-review/files/supporting-documents/2012/do-smes-create-more-and-better-jobs_en.pdf [2] KOM(2008) 394 slutlig, s. 7. [3] Kommissionens meddelande ”Att
minska regelbördan för små och medelstora företag – Anpassning av EU:s regler
till småföretagens behov”, KOM(2011) 803. [4] COM(2012) 582
final – Meddelande från Europeiska kommissionen till Europaparlamentet, rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén - En starkare
europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning - Uppdatering av
meddelandet om industripolitiken. [5] COM(2012) 746 final http://ec.europa.eu/governance/better_regulation/documents/com_2013_en.pdf [6] På det socialpolitiska området, görs exempelvis genom
fördraget samråd med arbetsmarknadens parter obligatoriska innan kommissionen
kan lägga fram förslag. [7]
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av 4 juli 2012 om avfall
som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE),
EUT L 197, 24.7.2012, s. 38. [8] Kommissionens förslag till
förordning om ändring av förordning (EG) nr 443/2009 för att fastställa
tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen
från nya personbilar, COM(2012) 393. [9]
Kommissionens
förslag till förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om
färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 561/2006, KOM(2011) 451. [10] COM(2012) 11. [11]
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om en jämnare
könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade
företag och därmed sammanhängande åtgärder, COM(2012) 614 final. [12] Brevlådeföretag är företag som
har inrättats i syfte att dra fördel av juridiska kryphål samtidigt som de inte
själva tillhandahåller någon tjänst till kunderna, utan snarare utgör ett
främre led för tjänster som tillhandahålls av deras ägare. Sådana företag är
normalt mycket små och består ofta enbart av en brevlåda, därav namnet. [13] Företag som det är formellt
etablerade i en viss medlemsstat utan koppling till deras verksamhet i syfte
att undvika bestämmelser i en annan medlemsstat. [14] KOM(2011) 803, s. 6. [15] KOM(2011) 896. [16]
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om
inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare. [17]
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari
2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som
gäller livsmedelssäkerhet. Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004
om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt
ursprung. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den
29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig
kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som
livsmedel. [18] Europaparlamentets och rådets
direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall. [19] Europaparlamentets och rådets
direktiv 2012/6/EU av den 14 mars 2012 om ändring av rådets direktiv
78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag vad gäller mikroenheter. [20] Se kommissionens arbetsdokument
som bifogas detta meddelande. [21]http://ec.europa.eu/dgs/secretariat_general/admin_burden/best_practice_report/best_practice_report_en.htm [22] Se bilaga II till kommissionens
meddelande KOM(2011) 803. [23] Förslag till ett reviderat
direktiv om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av
personuppgifter (KOM(2012) 11) och förslag till ett reviderat direktiv om
offentlig upphandling (KOM(2011) 896). Förslaget till ett reviderat direktiv om
avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning har
redan lett till ett reviderat direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall
som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE). [24] http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/business-environment/start-up-procedures/progress-
2011/index_en.htm [25] KOM(2011) 615
slutlig/2. [26] http://www.ueapme.com/IMG/pdf/EUSD_work_prog_2012-2014.pdf [27] http://ec.europa.eu/dgs/secretariat_general/admin_burden/ind_stakeholders/ind_stakeholders_en.htm [28] COM(2012) 746 final http://ec.europa.eu/governance/better_regulation/documents/com_2013_en.pdf [29] Resultaten av samrådet har
offentliggjorts på webbplatsen Din röst i Europa. [30] Gemensamt system för
mervärdesskatt - rådets direktiv 2006/112/EG, återbetalning av mervärdesskatt
till skattskyldiga personer som inte är etablerade i den återbetalande
medlemsstaten men i en annan medlemsstat - rådets direktiv 2008/9/EG. [31] Transport av avfall (förordning
(EG) nr 1013/2006), ramdirektivet om avfall (direktiv 2008/98) och förteckning
över avfall (kommissionens beslut 2000/532/EG). [32]
Man hänvisade till
följande direktiv i samband med svaren på samrådet: åtgärder för att främja
förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet - direktiv
89/391/EEG – utstationering av arbetstagare – direktiv 96/71/EG, arbetstidens
förläggning – direktiv 2003/88. [33] COM(2013) 49. [34] KOM(2011) 851. [35] Direktiv
2010/45/EG. [36] KOM(2011) 896. [37] KOM(2011) 451. [38] KOM(2011)
883 slutlig. [39] COM(2012) 746. Se avsnitt 7. [40] COM(2012)746. Se även avsnitt 7.