This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52012PC0015
Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Directive 2004/40/EC on minimum health and safety requirements regarding the exposure of workers to the risks arising from physical agents (electromagnetic fields) (eighteenth individual Directive within the meaning of Article 16(1) of Directive 89/391/EEC)
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2004/40/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2004/40/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)
/* KOM/2012/015 slutlig - 2012/0003 (COD) */
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2004/40/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) /* KOM/2012/015 slutlig - 2012/0003 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
1.1.
Motiv och syfte
Förslaget syftar till att förlänga tidsfristen
för införlivande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/40/EG av den 29
april 2004 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering
för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i
arbetet (18:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)[1] till den
30 april 2014. År 2006 delgav läkarkåren kommissionen sina
farhågor när det gäller införlivandet av direktivet, och menade att
gränsvärdena för exponering i direktivet skulle medföra orimliga begränsningar
för användning och utveckling av magnetisk resonanstomografi (MR), som
i dag anses nödvändig för diagnos och behandling av en rad olika sjukdomar.
Andra branscher har sedan dess uttryckt oro över direktivets konsekvenser för
deras verksamhet. Kommissionen har därför vidtagit en rad
åtgärder. För att kommissionen skulle kunna genomföra en
ingående analys och föreslå ändringar framflyttades tidsfristen för
införlivande av direktivet från den 30 april 2008 till den 30 april 2012
genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/40/EG av den 23 april 2008 om
minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som
har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet[2]. Kommissionen granskade omständigheterna noga
och bedömde de senaste vetenskapliga studierna, bl.a. en som initierats av
kommissionen, av hur de nya gränsvärdena i direktivet kunde inverka negativt på
medicinsk användning av magnetisk resonanstomografi (MR). Efter ett avsevärt
antal samråd med berörda parter och under vederbörligt hänsynstagande till de
senaste vetenskapliga rekommendationerna[3] antog kommissionen den 14 juni 2011
förslaget KOM(2011) 348 till nytt direktiv för att ändra och ersätta
direktiv 2004/40/EG, i syfte att säkerställa ett fullgott skydd för
arbetstagarnas hälsa och säkerhet och samtidigt göra det möjligt för medicinsk
och annan verksamhet där elektromagnetiska fält används att fortgå och
utvecklas. Antagandet har försenats främst på grund av att nya internationella
rekommendationer om arbetstagarnas och allmänhetens exponering för
elektromagnetiska fält inte offentliggjordes förrän i december 2010, i stället
för under 2009 som förväntades. Ett annat syfte med förslaget
KOM(2011) 348 är att uppdatera och förbättra en rad andra bestämmelser i
direktiv 2004/40/EG. Dessutom införs några nyheter som är tänkta att göra det
lättare för arbetsgivarna, särskilt småföretagen, att genomföra åtgärderna. När kommissionens förslag väl antagits inledde
Europaparlamentet och rådet genast processen för att ändra direktiv 2004/40/EG
före den 30 april 2012. Europaparlamentet och rådet torde dock
knappast bli färdiga med lagstiftningsprocessen före den 30 april 2012 på grund
av följande: ·
Ämnets tekniska komplexitet, som kräver långvariga
diskussioner med nationella experter. ·
De starkt skiljaktiga meningarna om några centrala
delar i förslaget. Därför krävs ett nytt direktiv om en andra
förlängning av tidsfristen för införlivande av direktiv 2004/40/EG. Det måste
undvikas att ett oklart rättsläge uppstår efter den 30 april 2012, dvs. den
tidsfrist som medlemsstaterna har för att införliva det nuvarande direktivet
2004/40/EG, om inga ytterligare åtgärder vidtas. Ett sådant oklart rättsläge skulle få två
följder: –
Kommissionen skulle i princip vara tvungen att
inleda överträdelseförfaranden för underlåtenhet att anmäla
genomförandeåtgärder mot de medlemsstater som ännu inte införlivat direktivet. –
Direktiv 2004/40/EG skulle börja ha direkt vertikal
effekt i alla medlemsstaternas nationella rättsordningar, och allmänheten
skulle kunna lagföra sina regeringar för underlåtenhet att införliva
direktivet. Kommissionen anser det därför lämpligt att
förlänga tidsfristen för införlivande av direktivet med två år, så att
Europaparlamentet och rådet får tillräckligt med tid på sig att diskutera och
nå en kompromiss på grundval av kommissionens förslag KOM(2011) 348 till
nytt direktiv om uppdatering, förbättring, upphävande och ersättande av
direktiv 2004/40/EG.
1.2.
Direktiv 2004/40/EG
Direktiv 2004/40/EG är det artonde
särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG av
den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av
arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Det gäller de negativa kortvariga
hälsoeffekterna på arbetstagare som utsätts för elektromagnetiska fält i
arbetet. Eftersom direktivet innebär att minimikrav
fastställs, kan de enskilda medlemsstaterna besluta att tillämpa strängare
krav. I direktivet fastställs gränsvärden för
exponering för tidsvarierande elektriska, magnetiska och elektromagnetiska fält
i intervallet 0–300 GHz[4].
Ingen arbetstagare får utsättas för värden som överstiger dessa gränsvärden,
som grundar sig på hälsoaspekter och biologiska hänsynstaganden. I direktivet fastställs också insatsvärden
både för tidsvarierande fält och för statiska fält. Dessa värden är direkt
mätbara och anger ett tröskelvärde över vilket arbetsgivaren måste vidta en
eller flera av de åtgärder som fastställs i direktivet. Iakttagande av dessa
insatsvärden säkrar dessutom att motsvarande gränsvärden för exponering
iakttas. Direktivets gränsvärden har fastställts på
grundval av rekommendationer utfärdade 1988 av Internationella kommissionen för
skydd mot icke-joniserande strålning (ICNIRP), vilket är den internationella
organisation som är behörig för bedömning av hälsoeffekterna av denna typ av
strålning. ICNIRP arbetar i nära samarbete med andra internationella
organisationer, exempelvis Världshälsoorganisationen (WHO), Internationella
arbetsorganisationen (ILO), den internationella strålskyddsorganisationen
(IRPA), Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), Europeiska
organisationen för standardisering inom elområdet (Cenelec), Internationella elektrotekniska
kommissionen (IEC), Internationella belysningskommissionen (CIE) och
ingenjörsorganisationen IEEE (Institute of Electrical and Electronic
Engineers). Direktivet grundar sig på samma grundläggande
synsätt på förebyggande arbete som redan mera allmänt framgår av ramdirektivet
89/391/EEG: –
Skydd av alla arbetstagare, vilket innebär att alla
arbetstagare som utsätts för samma risker har samma rätt till skydd, oavsett
bransch. –
Arbetsgivaren har skyldighet att kartlägga och
utvärdera riskerna. –
De kartlagda riskerna ska avlägsnas eller, om detta
inte är möjligt, minimeras. –
Specifik information till, utbildning av och samråd
med de berörda arbetstagarna. –
Lämpliga hälsokontroller. Direktivet ska tillämpas på alla branscher
utan undantag och ska införlivas i den nationella lagstiftningen senast
den 30 april 2012, om inga andra åtgärder vidtas. Vid diskussionerna som föregick direktivets
antagande dryftades särskilt klinisk magnettomografi både i rådet och i
Europaparlamentet. Nationella experter från bl.a. National Radiation Protection
Board (NRPB) i Förenade kungariket, Institut national de recherche et de
sécurité (INRS) i Frankrike, Arbetshälsoinstitutet i Finland och Bundesamt für
Strahlenschutz (BfS) i Tyskland tillhandahöll tekniskt stöd i samband med
förhandlingarna i rådet. Rådets ordförande inhämtade vid flera tillfällen
yttranden från ICNIRP. I avsaknad av bevis för icke önskvärda
konsekvenser antog Europaparlamentet och rådet direktivet, med vissa ändringar
av kommissionens föreslagna gränsvärden. Till exempel fastställde de inte något
gränsvärde för exponering för statiska magnetfält, som utgör en viktig del i
magnettomografi, eftersom detta gränsvärde höll på att ändras mot bakgrund av
de senaste vetenskapliga rön som blev tillgängliga när direktivet antogs.
1.3.
Förslag till nytt direktiv,
KOM(2011) 348
Meningen med förslaget till nytt direktiv är
att uppdatera, förbättra, upphäva och ersätta direktiv 2004/40/EG. Ett
antal centrala principer och bestämmelser från direktiv 2004/40/EG kvarstår i
förslaget. De viktigaste ändringarna i förslaget, som
bygger på de senaste vetenskapliga rönen, är följande: –
Tydligare definitioner, särskilt avseende negativa
hälsoeffekter (artikel 2 i direktiv 2004/40/EG). –
Ett reviderat system för gräns- och referensvärden
som skiljer sig från nuvarande gränsvärden och insatsvärden för intervallet
0–100 kHz (vilket kommer att påverka artiklarna 2 och 3 i
direktiv 2004/40/EG samt bilagan). –
Införande av indikatorer för att möjliggöra
mätningar och beräkningar (artikel 3.3) och för att ge vägledning om hur
osäkra mätvärden bör hanteras. Genom lagstiftningen om produktsäkerhet i
direktiven 1999/5/EG och 2006/95/EG säkerställs att varken allmänheten eller
arbetstagarna utsätts för nivåer som ligger över dem i rekommendationen 1999/519/EG,
förutsatt att produkterna används på avsett vis. Eftersom de nivåer som
fastställts för allmänheten är lägre än de som gäller arbetstagare och
inbegriper skydd mot långsiktiga effekter, innebär det att bestämmelserna i
dessa direktiv ger tillräckligt skydd om de efterlevs i dessa situationer. –
Införande av viss vägledning som ska ge förenklade
men mer effektiva riskbedömningar (artikel 4), för att underlätta
utvärderingar och begränsa bördan för små och medelstora företag. –
Införande av en begränsad men välavvägd
flexibilitet genom förslag om vissa begränsade undantag från insatsvärden och
gränsvärden för industrin. Förslaget innehåller två särskilda undantag, ett för
medicinsk magnettomografi (MR) och ett för militära styrkor. Ett tredje
undantag gäller särskilda fall och är förenat med sträng kontroll och tillstånd
av medlemsstaterna och ska åtföljas av en utvärdering. Medlemsstaterna ska
underrätta kommissionen om alla tillstånd som beviljats. Dessa tre undantag,
som föreslås efter samråd med de berörda parterna och är tydligt avgränsade,
garanterar en hög nivå på hälso- och säkerhetsskyddet utan att i onödan hämma
medicinsk eller industriell verksamhet. –
Införande av en grund för hälsokontroller
(artikel 8). –
Särskild uppmärksamhet fästs vid det specifika
fallet medicinska tillämpningar med magnetresonans och relaterade verksamheter.
–
Bestämmelser om kompletterande icke-bindande
åtgärder såsom en icke-bindande praktisk vägledning.
2.
SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS
2.1.
Samråd med berörda parter
Samråd med rådgivande kommittén för
arbetsmiljöfrågor Företrädare för arbetsmarknadens parter och de
27 medlemsstaterna möttes i plenum i rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor
den 1 december 2011, och tillstyrkte en förlängning av tidsfristen för införlivande
av direktiv 2004/40/EG i medlemsstaternas nationella rättsordningar för att
undvika ett oklart rättsläge efter den 30 april 2012 och för att ge
Europaparlamentet och rådet tillräckligt med tid för att nå en kompromiss kring
kommissionens förslag KOM(2011) 348. Samråd med arbetsmarknadens parter på
EU-nivå Med beaktande av att förslaget bara ändrar
tidsfristen för införlivandet av direktivet och inte direktivet i sak, och
efter samråd med kommissionens rättstjänst och generalsekretariat, har det beslutats
att det i det här fallet inte är nödvändigt att formellt samråda med
arbetsmarknadens parter på EU-nivå i enlighet med artikel 154 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt. Icke desto mindre informerades
arbetsmarknadens parter på EU-nivå i alla branscher om förslaget genom en
skrivelse från kommissionsledamot Andor och uppmanades att lämna synpunkter.
2.2.
Översändande av förslaget till de nationella
parlamenten,
Utkast till lagstiftning, däribland
kommissionens förslag, som lämnas till Europaparlamentet och rådet ska också
översändas till de nationella parlamenten i enlighet med protokoll (nr 1)
om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördragen. Enligt artikel 4 i protokollet ska en
tidsfrist på åtta veckor iakttas mellan den dag då ett utkast till
lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens
officiella språk och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära
dagordning för antagande av detta eller för antagande av en ståndpunkt inom ramen
för ett lagstiftningsförfarande. I brådskande fall kan dock enligt
artikel 4 undantag göras, varvid skälen ska anges i rådets akt eller
ståndpunkt. Antagandet av detta förslag av Europaparlamentet och rådet måste
betraktas som ytterst brådskande på ovan angivna grunder, vilka även
sammanfattas här: Kommissionens förslag KOM(2011) 348, som
håller på att behandlas av Europaparlamentet och rådet, var avsett att
uppdatera, förbättra, upphäva och ersätta direktiv 2004/40/EG före
den 30 april 2012. Därför har nästan inga medlemsstater införlivat direktiv
2004/40/EG utan väntar på det nya, uppdaterade direktivet på grundval av
ovannämnda förslag. Med tanke på ämnets komplexitet och de djupt
delade meningarna i rådet, förefaller det dock uteslutet att Europaparlamentet
och rådet skulle kunna anta förslaget före den 30 april 2012. Det här förslaget, som endast går ut på att
förlänga tidsfristen för införlivande av direktiv 2004/40/EG med två år,
måste därför antas skyndsamt inom den korta tid som återstår. Om förslaget inte
antas före den 30 april 2012, kan det uppstå rättsliga skadeverkningar
i den nationella rättsordningen i de medlemsstater som ännu inte införlivat
direktivet (se avsnitt 1.1).
2.3.
Konsekvensbedömning
Med tanke på förslagets brådskande karaktär
och dess begränsade konsekvenser åtföljs det inte av någon separat
konsekvensbedömning. Om inget görs i detta skede skulle merparten
medlemsstater, dvs. de som ännu inte införlivat direktiv 2004/40/EG i
nationell rätt, bli skyldiga att göra det och börja tillämpa det inom mycket
kort tid, dvs. inom den nuvarande tidsfristen som löper ut den 30 april
2012, vilket kan få allvarliga konsekvenser för kontinuiteten i den hälso- och
sjukvård där magnettomografi används. Viss industriell verksamhet skulle också
kunna drabbas. I varje medlemsstat som inte införlivar
direktivet inom tidsfristen skulle ett mycket oklart rättsläge uppstå.
Enligt principen om EU-direktivens vertikala direkta effekt, som domstolen
slagit fast, kan allmänheten lagföra dem i nationell domstol för underlåtenhet
att införliva direktivet. Kommissionen skulle dessutom i princip vara tvungen
att inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstaterna för underlåtenhet att
anmäla genomförandeåtgärder. Att förlänga tidsfristen för att införliva
direktivet gör det möjligt att inte otillbörligt hindra användningen av
magnettomografi eller annan industriell verksamhet. Samtidigt ger förlängningen
tillräckligt med tid för att direktivet, särskilt gränsvärdena för exponering,
ska kunna uppdateras och förbättras genom ett nytt direktiv på grundval av
kommissionens förslag KOM(2011) 348. Med utgångspunkt i nya vetenskapliga
rön skulle detta ge ett fullgott skydd för arbetstagare och garantera
näringsverksamhetens kontinuitet. Den föreslagna ändringen gäller bara
medlemsstaternas skyldighet att införliva direktivet senast den 30 april 2012,
så att tidsfristen förlängs till den 30 april 2014. Direktivet ändras inte i
sak, så företagen åläggs alltså inga nya förpliktelser.
3.
FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER
3.1.
Sammanfattning av föreslagna åtgärder
Förslaget ändrar artikel 13.1 i direktiv
2004/40/EG så att tidsfristen för införlivande förlängs till
den 30 april 2014.
3.2.
Rättslig grund
Artikel 153.2 i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt.
3.3.
Subsidiaritetsprincipen
Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom
förslaget avser ett område – skyddet av arbetstagares hälsa och säkerhet i
arbetet – där Europeiska unionen inte ensam är behörig. Målen för förslaget kan inte i tillräcklig
utsträckning uppnås av medlemsstaterna, eftersom bestämmelser i direktiv inte
kan ändras eller upphävas på nationell nivå. Målen för förslaget kan endast uppnås på
unionsnivå eftersom det ändrar en gällande unionsrättsakt, vilket
medlemsstaterna inte kan göra på egen hand. Subsidiaritetsprincipen följs i och med att
förslaget leder till ändringar av befintliga unionsåtgärder.
3.4.
Proportionalitetsprincipen
Av följande skäl är förslaget förenligt med
proportionalitetsprincipen: Gällande EU-lagstiftning ändras inte i sak,
utan det innebär bara att tidsfristen för införlivande av direktiv 2004/40/EG
förlängs till den 30 april 2014 för att undvika ett oklart rättsläge efter
utgången av den nuvarande tidsfristen och för att ge Europaparlamentet och
rådet tillräckligt med tid att diskutera och enas om en kompromiss kring
kommissionens förslag KOM(2011) 348, vars syfte är att uppdatera,
förbättra, upphäva och ersätta direktiv 2004/40/EG.
3.5.
Val av regleringsform
Föreslagen regleringsform: direktiv. Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga
eftersom det rör sig om en ändring av ett direktiv, så den enda möjligheten är
ett nytt direktiv.
4.
BUDGETKONSEKVENSER
–
Förslaget påverkar inte EU:s budget.
5.
ÖVRIGT
·
Förenkling Förslaget innebär inte att lagstiftningen
förenklas. Det innebär endast att tidsfristen för införlivandet av direktiv
2004/40/EG förlängs till den 30 april 2014. ·
Upphävande av gällande lagstiftning Gällande lagstiftning upphävs inte om
förslaget antas. ·
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Förslaget gäller ett område som omfattas av
EES-avtalet och rättsakten bör därför utsträckas till att gälla EES-länderna. ·
Ingående förklaring av förslaget per kapitel
eller artikel Genom förslaget förlängs tidsfristen för
införlivandet av direktiv 2004/40/EG till den 30 april 2014. Dessa
ytterligare två år för införlivandet av direktivet i nationell rätt motiveras
av de farhågor som nämns och till viss del besannats om att direktivets
gränsvärden kan få orimliga följder på kontinuiteten i medicinsk behandling där
magnettomografi används. Förlängningen ger tillräckligt med tid för att
direktivet, särskilt gränsvärdena för exponering, ska kunna uppdateras och
förbättras genom ett nytt direktiv på grundval av kommissionens förslag
KOM(2011) 348, som nu behandlas av parlamentet och rådet, vars mål är att
garantera en fullgott skydd för arbetstagare och säkra kontinuiteten i
medicinsk behandling och annan verksamhet. Genom förlängningen med två år
undviks också rättsliga skadeverkningar i rättsordningen i de medlemsstater som
ännu inte införlivat direktivet. I artikel 1 i förslaget ändras artikel 13.1
”Införlivande” i direktiv 2004/40/EG i enlighet med detta. 2012/0003 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2004/40/EG om
minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som
har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18:e
särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 153.2, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och
sociala kommitténs yttrande[5], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[6], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1)
Efter antagandet av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2004/40/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för arbetstagares
hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska
agens (elektromagnetiska fält) i arbetet[7] uttrycktes allvarliga farhågor från berörda
parter, särskilt läkarkåren, om hur införlivandet av direktivet eventuellt
skulle kunna påverka bruket av medicinska behandlingsmetoder som bygger på
bilddiagnostik. Farhågor uttrycktes också för direktivets inverkan på viss
industriell verksamhet. (2)
Kommissionen granskade de berörda parternas
argument och beslöt att se över några bestämmelser i direktiv 2004/40/EG i
ljuset av nya vetenskapliga rön. (3)
Tidsfristen för införlivande av direktiv 2004/40/EG
förlängdes därför till och med den 30 april 2012 genom direktiv 2008/46/EG av
den 23 april 2008[8]
så att ett nytt direktiv kunde antas på grundval av det senaste underlaget. (4)
Den 14 juni 2011 antog kommissionen ett
förslag till nytt direktiv som var avsett att ersätta direktiv 2004/40/EG. Det
nya direktivet bör medföra både en hög nivå på skyddet av arbetstagarnas hälsa
och säkerhet och säkerställa kontinuiteten i och utvecklingen av medicinsk och
annan verksamhet där elektromagnetiska fält används. Därför har de flesta
medlemsstater ännu inte införlivat direktiv 2004/40/EG i väntan på att det nya
direktivet ska antas. (5)
Med tanke på ämnets tekniska komplexitet är det
dock osannolikt att det nya direktivet antas innan tidsfristen för
införlivandet av direktiv 2004/40/EG löper ut. (6)
Tidsfristen bör därför förlängas. (7)
Av denna anledning och med tanke på den mycket
korta tid som återstår innan tidsfristen löper ut den 30 april 2012 måste
det garanteras att det här direktivet skyndsamt antas av Europaparlamentet och
rådet och träder i kraft så snart som möjligt. (8)
När det gäller översändande till de nationella
parlamenten i enlighet med protokoll (nr 1) om de nationella parlamentens
roll i Europeiska unionen har undantaget för brådskande fall enligt
artikel 4 i protokollet tillämpats på den tidsfrist på åtta veckor som ska
iakttas mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt
för de nationella parlamenten och den dag då utkastet förs upp på rådets
preliminära dagordning för antagande av detta eller för antagande av en
ståndpunkt inom ramen för ett lagstiftningsförfarande. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 I artikel 13.1 i direktiv 2004/40/EG
ska ”30 april 2012” ersättas med ”30 april
2014”. Artikel 2 Detta direktiv träder i kraft samma dag som
det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 3 Detta direktiv riktar sig till
medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande [1] EUT L 184, 24.5.2004,
s. 23. [2] EUT L 114, 26.4.2008,
s. 88. [3] Särskilt
rekommendationerna Internationella kommissionen för skydd mot icke-joniserande
strålning (ICNIRP) för statiska magnetfält (april 2009) samt elektriska och
magnetiska fält i intervallet 1 Hz till 100 kHz (december 2010). [4] 300 GHz:
Frekvenser på 300 miljarder hertz eller cykler i sekunden. Hertz (symbol Hz) är
den internationella enheten för frekvens. [5] EUT C […], […], s. […]. [6] EUT C […], […], s. […]. [7] EUT L
184, 24.5.2004, s. 1. [8] EUT L 114
, 26.4.2008, s. 88.