This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52012DC0765
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL Review of Directive 2009/125/EC of the European Parliament and of the Council of 21 October 2009 establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast) 2012 Review
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning) 2012 års översyn
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning) 2012 års översyn
/* COM/2012/0765 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning) 2012 års översyn /* COM/2012/0765 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL
EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att
fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning) 2012 års översyn (Text av betydelse för EES) 1. Inledning Enligt artikel 21 i ekodesigndirektivet ska
kommissionen senast 2012 se över ekodesigndirektivets effektivitet, inklusive
genomförandeåtgärder, och bedöma lämpligheten av att utvidga direktivets tillämpningsområde
till produkter som inte är energirelaterade. 2. Direktivets effektivitet Under 2011 lanserade kommissionen en särskild
undersökning (nedan kallad utvärderingen) som syftade till fullständig
översyn av effektiviteten av i) direktivet och dess genomförandeåtgärder, ii)
ekodesignmetoden, iii) tröskeln för genomförandeåtgärder enligt artikel 15 i
direktivet, iv) marknadsövervakning, och v) åtgärder för självreglering[1]. En särskild undersökning genomfördes i syfte
att uppdatera ekodesignmetoden och resulterade i metoden för ekodesign för
energirelaterade produkter[2].
I utvärderingen drogs slutsatsen att rent
allmänt uppnår ekodesigndirektivet sina politiska mål (fri rörlighet för varor
och miljöskydd) och att ingen översyn av direktivet för närvarande bedöms vara
lämplig eller nödvändig för att öka dess effektivitet, inklusive dess
genomförandeåtgärder. I undersökningen påpekades särskilt följande: ·
I princip uppnår direktivet sina politiska mål.
Sedan 2005 har genomförandeåtgärderna främst varit inriktade på
energieffektivitet. Tillgängliga uppgifter visar en utveckling mot
energieffektivitet för alla produkter som omfattas av genomförandeåtgärder för
ekodesign[3].
·
Det är för tidigt att korrekt utvärdera den totala
effekten av direktivet och de obligatoriska genomförandeåtgärderna och
självregleringsåtgärderna eftersom den tid de tillämpats inte varit
tillräckligt lång. För ett av de tolv nya ekodesignkrav som hade antagits vid
tiden för utvärderingen hade nivå-1-krav ännu inte trätt i kraft och för åtta
genomförandeåtgärder hade nivå-2-krav ännu inte trätt i kraft. Dessutom har
inget av de två föreslagna frivilliga avtalen hittills officiellt godkänts av
kommissionen[4].
·
Det anses att de vägledande kriterierna för att
anta genomförandeåtgärder för ekodesign enligt artikel 15 i ekodesigndirektivet
fortfarande är riktiga. ·
Flera metodfrågor har tagits upp i undersökningen
om den (nya) metoden för ekodesign av energirelaterade produkter. Undersökningen har också visat på ett antal
utmaningar på EU-nivå och medlemsstaternas nivå vid tillämpningen av
ekodesigndirektivet och dess genomförandeåtgärder, inbegripet: ·
Komplicerat och långt förberedande förfarande. ·
Begränsade uppgifter för att kunna informera inför
politiska beslut (t.ex. marknadsutveckling och tekniska förändringar,
marknadsuppgifter, resultat från marknadsövervakningen etc.). ·
Otillräcklig samordning av ekodesignkraven med
annan EU-lagstiftning, t.ex. direktivet om avfall som utgörs av eller
innehåller elektriska eller elektroniska produkter, direktivet om begränsning
av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter
och direktivet om om byggnaders energiprestanda. ·
Otillräckliga resurser för att hantera den allt
större mängden lagstiftnings-, kommunikations- och standardiseringsarbete. ·
Fråga om vissa av kravens ambitionsnivå,
särskilt krav-1. ·
Den återstående potentialen för att hantera
frågor som inte är energirelaterade avseende energirelaterade produkter (t.ex.
materialeffektivitet och återvinning). ·
Förseningar i utarbetandet av lämpliga
harmoniserade standarder. ·
Otillräcklig och ineffektiv marknadsövervakning[5]. Kommissionen har på grundval av denna studie
dragit ett antal slutsatser om vilka åtgärder som ska vidtas. Kommissionen
vidtar följaktligen åtgärder som kommer att bidra till en bättre tillämpning av
direktivet och dess genomförandeåtgärder. De mest relevanta åtgärderna skulle
vara följande: ·
Att delegera det arbete som inte är
lagstiftningsarbete (särskilt kommunikationsinsatser) till externa organ, så
att kommissionens resurser används till utvecklingen och genomförandet av
rättsligt bindande akter. Kommissionen kommer att använda Europa direkt[6] för att svara på allmänhetens
frågor om ekodesign och märkning av däck. Kommissionen upprättar tillsammans
med genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation en särskild
”kommunikationshelpdesk” som kommer att ge stöd till i) förberedelser och
informationskampanjer om ekodesign och energimärkning och ii) att besvara
frågor från medborgare, intressegrupper och andra berörda parter. ·
Att fortsätta att utnyttja andra EU-organs tekniska
expertis, inklusive Gemensamma forskningscentret och Genomförandeorganet för
konkurrenskraft och innovation. Exempelvis kommer Gemensamma forskningscentret
att delta mer i utarbetandet av tekniskt stöd för nya genomförandeåtgärder och
följa standardiseringsarbetet för utvalda produktgrupper samt bidra till att
utveckla en mer integrerad lagstiftningsprocess för olika politiska redskap
(ekodesign, energimärkning, ekomärkning, miljöanpassad offentlig upphandling,
direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller
elektroniska produkter och direktivet om begränsning av användningen av vissa
farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter etc.) ·
Att fortsätta att öka användningen av den
sakkunskap som finns hos berörda parter (medlemsstaterna, industrin och
icke-statliga organisationer), särskilt att se över och omarbeta befintliga
genomförandeåtgärder[7]. ·
Att även upprätta en databas om energieffektivitet
och andra miljöaspekter av produkter som släpps ut på EU-marknaden. ·
Att anlita externa experter (inbegripet ”konsulter
för den nya metoden”) för att på nära håll följa de europeiska
standardiseringsorganens standardiseringsarbete för genomförandeåtgärder
avseende ekodesign. Dessutom stöd till icke-statliga organisationer för att
göra det möjligt för dem att aktivt delta i standardiseringsarbetet. ·
Att börja en årlig insamling av uppgifter för
marknadskontroll och de gemensamma marknadsövervakningsåtgärderna mellan
nationella myndigheter inom arbetsprogrammet 2013 Intelligent energi för Europa
för att stärka verkställigheten av lagstiftningen om ekodesign och
energimärkning. En databas om energieffektivitet och andra miljöaspekter av
produkter som släpps ut på EU-marknaden inrättas också. 3. Utvidga direktivets tillämpningsområde I enlighet med artikel 21 i direktivet
bedömdes i undersökningen också lämpligheten av att utvidga direktivets
tillämpningsområde till produkter som inte är energirelaterade. På grundval av undersökningen har kommissionen
dragit slutsatsen att det för tillfället inte finns något behov att utvidga
ekodesigndirektivets tillämpningsområde till produkter som inte är
energirelaterade. I undersökningen påpekades särskilt följande: ·
De otillräckliga erfarenheterna av det nuvarande
direktivets tillämpningsområde (som i 2009 års omarbetning utökats till
energirelaterade produkter). Hittills har alla genomförandeåtgärder som
utarbetats av kommissionen gällt energianvändande produkter. Arbetsplanen för
ekodesign för 2012–2014 innehåller de första energirelaterade produktgrupperna,
t.ex. fönster och värmeisolering. ·
Behovet av att i första hand slutföra
lagstiftningsarbetet enligt 2005 års ekodesigndirektiv och den första
arbetsplanen för ekodesign 2009–2011. Annars skulle den ökande arbetsbördan
till följd av behovet av att genomföra de befintliga arbetsplanerna[8] och att inleda förberedande
undersökningar för nya produktgrupper, tillsammans med begränsade resurser,
riskera att försena arbetet med produktgrupper som inte är energirelaterade
(åtminstone till 2015). ·
Det krävs ett annorlunda tillvägagångssätt för
produkter som inte är energirelaterade. Till skillnad från energianvändande
produkter har många produkter som inte är energirelaterade (t.ex. livsmedel,
drycker, textil) en betydande miljöpåverkan, huvudsakligen under livscykelns
första fas (t.ex. produktion av råvaror genom nötkreatur och grödor) och därför
skulle produktprovning inte längre vara lämplig för bedömning av
överensstämmelse. ·
De nuvarande stora svårigheterna med att fastställa
verkställbara krav på ekodesign för de icke-energirelaterade produkter som har
störst sparpotential[9].
4. Slutsats Kommissionen hörde samrådsforumet för
ekodesign den 19 april 2012 om rekommendationerna i utvärderingen och om sina
preliminära slutsatser. Kommissionens synpunkter på hur man kan gå vidare för
att förbättra direktivets effektivitet, inklusive dess genomförandeåtgärder,
samt på dess tillämpningsområde har fått ett brett stöd av berörda parter[10]. Kommissionen drar därför slutsatsen att det
inte finns något behov av en omedelbar översyn av ekodesigndirektivet eller att
utvidga dess tillämpningsområde till produkter som inte är energirelaterade och
föreslår följande: ·
Om så är lämpligt kan särskilda aspekter av
ekodesigndirektivet som varit föremål för denna översyn omprövas vid den
kommande översynen av energimärkningsdirektivet 2014. Effekterna av
förordningar om genomförande av ekodesign och delegerade förordningar om
energimärkning som gäller för samma energirelaterade produkt hänger ofta samman
och kompletterar varandra. ·
En eventuell framtida utvärdering för att se
över vissa aspekter av ekodesigndirektivet bör ·
beakta resultaten av 2011 års utvärdering och om
nödvändigt aktualisera dess rekommendationer. ·
mot bakgrund av bevis som nyligen blivit
tillgängliga, särskilt uppmärksamma de aspekter som inte har bedömts fullt ut i
2011 års utvärdering (t.ex. genomförandeåtgärdernas och de harmoniserade
standardernas effektivitet och en bättre samordning mellan genomförandet av de
två direktiven). Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta
tillsammans med medlemsstaterna och de berörda parterna för att förbättra
genomförandet av ekodesigndirektivet och dess genomförandeåtgärder. [1] För slutrapporten (som offentliggjordes i mars 2012)
se http://cses.co.uk/ecodesign_evaluation [2] För den nya metoden, se http://www.meerp.eu/ [3] I tre fall (belysning i hemmen, standby,
cirkulationspumpar) har ekodesignkrav direkt bidragit till denna utveckling. I
ett fall (TV-apparater) får den tekniska utvecklingen anses ha spelat störst
roll. I ett fall (externa nätaggregat) är uppgifterna inte tillräckliga för att
man ska kunna bedöma verkan av genomförandeåtgärden. [4] Frivillig överenskommelse om komplexa digitalboxar, som
fortfarande planeras att erkännas 2012, medan avtalet om
bildåtergivningsprodukter kommer att erkännas 2013. [5] Uppskattningsvis 10–20% av de produkter som omfattas av
genomförandeåtgärderna uppfyller inte normerna. [6] Se http://europa.eu/europedirect/index_sv.htm [7] Elva tillämpningsåtgärder kommer att ses över i slutet
av 2014 (åtta ekodesignåtgärder och tre energimärkningsåtgärder). [8] Huvudsakligen genomförandeåtgärder, kommunikation och
rättsligt arbete och arbetet med 35 standarder. [9] Produktkrav verkar kunna genomföras för produkter som
inte är energirelaterade, t.ex. möbler, rengöringskemikalier, madrasser och
leksaker. Dessa produkter står dock för en mindre del av den totala
miljöpåverkan av de produkter som inte är energirelaterade. [10] Se protokollet från samrådsforumet för ekodesign av den 19
april 2012
http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sustainable-business/ecodesign/consultation-forum/files/20120419_minutes_en.pdf