This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52012DC0196
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS European Strategy for a Better Internet for Children
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN Europeisk strategi för ett bättre internet för barn
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN Europeisk strategi för ett bättre internet för barn
/* COM/2012/0196 final */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN Europeisk strategi för ett bättre internet för barn /* COM/2012/0196 final */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL
EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT
REGIONKOMMITTÉN Europeisk strategi för ett bättre internet
för barn De långsiktiga
effekterna av att inte investera tillräckligt i politik som rör barn[1] kan få allvarliga konsekvenser
för våra samhällen, vilket betonas i EU-agendan för barns rättigheter[2]. Den digitala agenda
för Europa[3]
syftar till att digitalisera hela EU; barn har emellertid särskilda behov och
är särskilt utsatta på internet, och detta måste hanteras särskilt så att
internet blir något som barn kan utnyttja för att få tillgång till kunskaper,
kommunicera, utveckla sina färdigheter och förbättra sina utsikter till arbete
och anställbarhet[4].
Barn kommer, genom
allt fler produkter och i lägre ålder, mer och mer i kontakt med internet. Det
är därför nödvändigt att nu utveckla en lämplig strategi för att uppfylla deras
behov. Nytt innehåll och nya tjänster av högre kvalitet, som riktas till barn,
måste utvecklas. Säkerheten på nätet för barn måste garanteras. Samtidigt visar
analyser att en bättre och bredare användning av internet bland barn banar väg
för en intensiv affärsutveckling när det gäller innovativt innehåll och
innovativa onlinetjänster. Den inre marknadens storlek gör att europeiska
företag har goda förutsättningar att ta tillvara dessa möjligheter för tillväxt
och sysselsättning. För att skapa ett bättre internet för barn
krävs en kombination av strategier, vilket betonas i rådets slutsatser om
skyddet av barn i den digitala världen av den 28 november 2011. Åtgärder håller
på att tas fram på nationell nivå, europeisk nivå eller sektorsnivå. Dessa
måste ingå i en EU-omfattande strategi, som utvecklar baskrav och undviker
splittring. Reglering är fortfarande ett alternativ, men där så är lämpligt bör
detta helst undvikas till förmån för mer anpassningsbara självreglerande
instrument samt utbildning och egenmakt. Strategin är uppbyggd kring följande fyra
pelare som kompletterar varandra: 1) stimulera kvalitetsinnehåll online för
ungdomar; 2) öka medvetenhet och egenmakt; 3) skapa en säker miljö för barn på
nätet; 4) bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn.
Den innehåller förslag till en rad åtgärder som ska genomföras av kommissionen,
medlemsstaterna och hela värdekedjan inom industrin. 1. Varför behövs en europeisk
strategi nu? 1.1. Nya möjligheter för barn och
för affärsutveckling Även om internet inte skapades med barn i
åtanke använder 75 % av barnen och ungdomarna i 6–17-årsåldern i Europa
internet, enligt föräldrarnas uppgift[5].
15- och 16-åringarna rapporterar att de började använda nätet när de var 11.
Som jämförelse anger 9- och 10-åringarna att de i genomsnitt började använda
nätet när de var 7. 33 % av de 9–16-åringar som använder nätet uppger att
de gör detta med mobiltelefon eller annan handhållen utrustning[6]. Barn har särskilda behov och är särskilt
utsatta, och skillnaden måste beaktas. Internet och IKT ger barn många olika
möjligheter att leka, lära, vara innovativa och kreativa, att kommunicera och
uttrycka sig, att samarbeta och delta i samhället, att bli mer medvetna om
världen omkring sig, och att utveckla grundläggande färdigheter och utöva sina
rättigheter[7].
Men barn behöver också skyddas. Att uppmärksamma barns behov banar väg för en
lång rad affärsmöjligheter. Den globala marknaden för digitalt innehåll
förväntas överstiga 113 miljarder euro 2012[8].
Marknaden för mobilapplikationer motsvarade ett värde på 5 miljarder euro och
förväntas växa till 27 miljarder euro fram till 2015 (främst till följd av
spel) och med mer än 5 miljarder mobilabonnemang världen över. Försäljningen på
den globala marknaden för tv-spel förutspås överstiga 62 miljarder euro[9]. Med den breda spridningen av
handdatorer, smarta telefoner och bärbara datorer som barn använder i mycket
hög grad är den potentiella marknaden för interaktivt kreativt och pedagogiskt
innehåll online för både små barn och tonåringar betydande. Applikationer och
spel online och i mobilen medför enorma möjligheter för affärsutveckling, särskilt
för små och medelstora företag och konstruktörer, eftersom de möjliggör direkt
kontakt med potentiella användare/kunder. Barnen skulle själva kunna bli
innovatörer på nätet och starta företag. 1.2. Aktuella brister och problem 1.2.1. Marknadsfragmentering Kommissionens rapport[10] om hur befintliga
rekommendationer om skydd av barn genomförs i medlemsstaterna visar att de i
stort sett gör allt större ansträngningar för att ta itu med digitala
utmaningar, men de åtgärder som vidtas räcker inte. Olika insatser, antingen
reglerande eller självreglerande, genomförs i medlemsstaterna – t.ex. för
föräldrakontroll, innehållsklassificering och rapportering av skadligt och
olagligt innehåll. I Storbritannien har internetleverantörer
antagit en uppförandekod[11]
som främjar ”aktivt val”[12],
vars genomförande varje tjänsteleverantör får besluta om; i Frankrike är
internetleverantörerna skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla programvara
för föräldrakontroll; i Tyskland kan en certifierad ”programvara för skydd av
ungdomar” användas för att förhindra att barn får tillgång till webbplatser med
skadligt innehåll. I andra länder finns inga sådana bestämmelser. I Tyskland införs även en ram för
självreglering som gör det möjligt för tjänsteleverantörer att klassificera
olika typer av innehåll online, t.ex. video, webbplatser eller onlinespel. I
Storbritannien var en av rekommendationerna i Bailey-rapporten[13] att åldersklassificera
musikvideor. I andra länder finns inga bestämmelser för klassificering av
innehåll online. I Finland och Belgien har uppförandekoder för
industrin också förhandlats fram, för sociala medier i det första fallet och
avseende ett större antal leverantörer i det andra. I länder som Storbritannien, Spanien, Italien
och Tjeckien införs olika rapporteringsmekanismer för skadligt och olagligt
innehåll och beteende med stöd av olika aktörer som t.ex. polisen,
icke-statliga organisationer och industrin. Även om dessa åtgärder kan ha en positiv
inverkan på marknader och användare nationellt kan de också leda till ökad
marknadsfragmentering och hinder, särskilt för europeiska leverantörer,
däribland små och medelstora företag som inte har tillräckliga resurser för att
hantera olika strategier i olika länder och inte kan dra nytta av den digitala
inre marknaden. Samtidigt är det tydligt att inte alla barn i Europa har samma
möjligheter till egenmakt och skydd på nätet. 1.2.2. Marknadens oförmåga att
leverera skyddsåtgärder och kvalitetsinnehåll i hela Europa Det återstår att identifiera barn som en
målgrupp värd att investera i. Integrering av verktyg som skyddar dem och ger
dem möjlighet att hantera sin närvaro på nätet på ett säkert och ansvarsfullt
sätt (t.ex. föräldrakontroll) i produkter eller tjänster ses ofta som en
tilläggskostnad, och företagen är desto mer motvilliga att utveckla och införa
sådana verktyg om de inte är säkra på att det kommer att finnas en tillräckligt
stor marknad för att sådana investeringar ska kunna motiveras. I samband med benchmarking av föräldrakontroll[14] har det visat sig att de flesta
verktyg bara är effektiva på engelska. Nya produkter medför ytterligare
problem; det finns inte många verktyg lämpade för spelkonsoler, handdatorer och
mobiltelefoner – produkter som barn i allt högre grad använder för att koppla
upp sig på nätet – och det finns inga lösningar för användare som utnyttjar
innehåll i en mobiltelefon eller en handdator via en applikation och inte en
webbläsare. Samtidigt finns inte tillräcklig mycket
kvalitetsinnehåll tillgängligt. Enligt en Europaomfattande undersökning[15] tycker endast 32 % av
9–12-åringarna att det finns tillräckligt mycket ”bra saker för barn” i deras
ålder att göra på nätet[16].
På områden som t.ex. applikationer används
system för innehållsklassificering som inte utvecklats för marknader och
användare i Europa. 1.2.3. Hantering av risker i syfte
att bygga upp förtroende för tjänster och innehåll Forskning visar att riskerna rankas tämligen
likartat i varje land i Europa, trots stor variation mellan länderna[17]. Under 2010 rapporterade fyra
av tio barn i Europa att de hade stött på någon av följande risker:
kommunicerat online med någon de aldrig hade träffat i verkligheten;
användargenererat innehåll som propagerar för anorexi, självskada, drogmissbruk
eller självmord; sexuella bilder online och missbruk av personuppgifter; möten
med människor de först träffat online; nätmobbning[18]. Nya beteendemönster uppstår
också, t.ex. att sprida upptagningar med mobilkamera av fysiskt våld mot andra
barn[19]
eller att skicka/ta emot sexuella bilder/meddelanden till/från kamrater[20]. Nya tjänster med potentiell inverkan på
integriteten, t.ex. geolokalisering, blir alltmer populära. Även reklamen
blomstrar på nätet, och barn har inte utvecklat förmågan att förhålla sig
kritiskt till den[21].
Dessutom används internet i allt högre grad
för att rekrytera offer för människohandel och för att göra reklam för denna
verksamhet, inklusive barn[22].
Det är också en miljö där det är lätt att distribuera material med övergrepp
mot barn. Även om detta inte är förknippat med barns användning av internet är
det ett problem som påverkar barn som offer. Enligt Internet Watch Foundation
(IWF) är över 40 % av de bekräftade webbadresserna (webbhotellets
lokalisering) med sexuella övergrepp mot barn lokaliserade i Europa och
Ryssland. Bilder på sexuella övergrepp mot barn distribueras nu även online via
andra kanaler än webbplatser (t.ex. peer-to-peer). Med tanke på att internet är
gränslöst och att bilder på övergrepp mot barn är olagliga i Europa krävs
åtgärder på europeisk nivå på detta område. 1.2.4. Bristande färdigheter 2015 förväntas 90 % av jobben inom alla
sektorer kräva teknisk kompetens; endast 25 % av ungdomarna i EU uppger
emellertid att deras grundläggande färdigheter rörande internet ligger på en
”hög” nivå (t.ex. användning av internet för telefonsamtal, skapa en webbsida,
fildelning peer-to-peer)[23].
Forskning visar att det finns allvarliga brister beträffande de digitala
färdigheterna bland barnen i Europa, trots den allmänna uppfattningen att de är
”digitala infödingar”. Exempelvis uppger 38 % av de 9–12-åringar i Europa
som använder internet att de har en personlig profil på en mötesplats på nätet.
Det är dock bara 56 % av 11–12-åringarna som säger att de vet hur man
ändrar sekretessinställningarna[24].
Forskning tyder också på ett samband mellan omfattningen på de digitala
färdigheterna och aktiviteterna på nätet[25].
Att utveckla kunskaperna om säkerhet kan därför uppmuntra andra färdigheter i
samband med andra aktiviteter online. 2. Ett nytt ekosystem: en
europeisk strategi för ett bättre internet för barn En rad strategier har under åren utvecklats på
europeisk nivå till stöd för barn. De var emellertid ofta specifika, t.ex. med
inriktning på mediekanaler[26]
eller teknikplattformar[27],
och har inte kombinerats i en sammanhängande ram. Hittills har EU:s politik
inte tillräckligt tagit hänsyn till att barn utgör en särskild målgrupp för
internet, som kräver ett nytt ekosystem till stöd för sina behov. Europa
behöver en strategi som förhindrar marknadsfragmentering och skapar en säkrare
och berikande miljö för alla barn som använder nätet i EU. Det föreslås att en rad instrument kombineras
som grundar sig på lagstiftning, självreglering och finansiellt stöd.
Lagstiftning kommer att tillämpas, men självreglering kommer att ges företräde
eftersom den fortfarande är den mest flexibla formen för att uppnå konkreta
resultat på området. Det måste dock vara en dynamisk process som reagerar på
nya utmaningar, t.ex. teknisk konvergens[28],
och som tillhandahåller lämpliga mekanismer för benchmarking och oberoende
kontroll. Kommissionen kommer också att finansiera åtgärder inom ramen för
strategin genom programmet Säkrare Internet[29]
(2009–2013), Fonden för ett sammanlänkat Europa[30] och Horisont 2020 från 2014[31]. 2.1. Högkvalitativt innehåll
online för barn och ungdomar Att stimulera produktionen av högkvalitativt
innehåll online för barn och ungdomar gynnar både dem själva och utvecklingen
av den digitala inre marknaden. Strategin ligger till grund för två typer av
åtgärder som helt klart är nära sammankopplade och endast kan ge resultat om de
vidtas parallellt. 2.1.1. Stimulera produktionen av
kreativt och pedagogiskt innehåll online för barn Barn behöver ”lekplatser” på nätet där de kan
både leka och lära; tonåringar kan använda kreativa och pedagogiska spel för att
stimulera fantasin, och samtidigt uppmuntras att använda internet på ett
positivt sätt. Samtidigt kommer tekniken att användas mer och mer i klassrummen
och bland alla åldrar. Interaktivt lärande med hjälp av teknik kan stimulera
kreativitet och kritiskt tänkande. För att underlätta detta är det nödvändigt
att stimulera produktionen av innehåll som både gynnar barns utveckling och den
europeiska digitala inre marknaden. Vissa medlemsstater, t.ex. Tyskland, har
tagit initiativ till att stimulera produktion och synlighet när det gäller
kvalitetsinnehåll för barn med särskilda kriterier och/eller krav. 2.1.2. Främja positiva erfarenheter
på nätet för barn Majoriteten av ungdomarna ”konsumerar”
fortfarande snarare än skapar på nätet. Syftet är att uppmuntra kreativitet och
en positiv användning av internet som inte bara kommer att hjälpa dem att
utveckla sina digitala färdigheter utan också ge dem möjlighet att växa och
utforma sin värld på ett säkert och kreativt sätt, att bygga gemenskaper, och
att vara aktiva i ett deltagarinriktat samhälle. Detta kan också leda till
teknisk innovation och nya företag som bidrar till den digitala inre marknaden. Kommissionen kommer att ·
stödja driftskompatibla plattformar för verktyg som
säkerställer tillgång till åldersanpassat innehåll (t.ex. vita listor[32] eller barnvänliga webbläsare),
och samtidigt överväga frågan om fortlöpande kvalitetskontroll, ·
stimulera innovation i kreativt innehåll av och för
barn genom att stödja projekt och initiativ som t.ex. tävlingen Best Children’s
Online Content. Industrin bör ·
utveckla och erbjuda riktat och interaktivt
innehåll av god kvalitet för barn samt användarvänliga verktyg som uppmuntrar
deras kreativitet och underlättar deras lärande, ·
ge finansiellt och/eller tekniskt stöd till barns, skolors
eller icke-statliga organisationers initiativ på området. Medlemsstaterna
bör ·
se till att det nationella stödet motsvarar
kommissionens stöd till initiativ som syftar till att skapa högkvalitativt
innehåll online för barn, och de bör aktivt främja sådana initiativ, ·
sinsemellan samordna insatserna på detta område,
med stöd från kommissionen, och införa normer för kvalitativt innehåll online
för barn[33]. 2.2. Öka medvetenhet och egenmakt Barn, deras föräldrar, vårdnadshavare och
lärare måste vara medvetna om de risker barn kan utsättas för på nätet samt om
de verktyg och strategier som finns för att skydda sig eller hantera dem. Barn
måste utveckla sitt kritiska tänkande och sina digitala färdigheter och
mediekunskaper för att aktivt kunna bidra i ett deltagarinriktat samhälle. De
behöver tillgång till och råd om hur man använder verktyg som är anpassade till
deras ålder som kan hjälpa dem att agera säkert och ansvarstagande på nätet.
Åtgärderna för medvetenhet och egenmakt bör vara inriktade på utveckling av
egenskydd och eget ansvar i miljön på nätet för barn. 2.2.1. Digital kompetens och
mediekunskap[34]
samt undervisning om säkerhet på nätet i skolor Digital kompetens och mediekunskap är
avgörande för barns användning av internet. Eftersom barn börjar använda
internet i mycket låg ålder måste utbildningen i säkerhet på nätet börja i den
tidiga barndomen, och strategierna för genomförande anpassas till behov och
nivå avseende självständighet hos små barn och tonåringar. Skolor är den bästa
platsen för att nå merparten av alla barn, oavsett ålder, inkomst eller
bakgrund, liksom även andra viktiga mottagare av information angående
säkerheten på internet, t.ex. lärare och (indirekt) föräldrar. Säkerhet på
nätet som särskilt ämne ingår för närvarande i läroplanen i 23
utbildningssystem i Europa[35],
men genomförs inte i tillräcklig grad på grund av brist på relevant
undervisningsmaterial online. Undervisning om säkerhet på nätet i skolor är en
åtgärd som också efterlyses i den digitala agendan för Europa. Medlemsstaterna
bör ·
intensifiera genomförandet av strategier för att
senast 2013 införa undervisning om säkerhet online i skolornas läroplaner, ·
förstärka den informella undervisningen om säkerhet
online och se till att det finns en policy för säkerhet online i skolorna och
lämplig utbildning för lärarna, ·
stödja offentlig-privata partnerskap för att uppnå
ovannämnda mål. Kommissionen kommer att ·
främja kartläggning och utbyte av bästa metoder
bland medlemsstaterna för formell och informell utbildning om säkerhet online,
införande av relevant utbildningsinnehåll samt offentlig-privata partnerskap
som syftar till att nå barn, föräldrar, lärare och vårdnadshavare, ·
utveckla en specifik modul inom Europass för
digital kompetens och förbättra indikatorerna för användning och effekter av
IKT i utbildning. Industrin bör ·
delta i offentlig-privata partnerskap för att
stödja utveckling av interaktiva verktyg och plattformar för material för
utbildning och information för lärare och barn, på grundval av befintliga
initiativ[36]. 2.2.2. Öka informationsverksamheten
och ungdomars deltagande God praxis måste spridas så att
informationskampanjer alltid når alla barn, föräldrar, lärare och
vårdnadshavare i EU[37].
Strategier för ökad medvetenhet måste ta hänsyn till olika utvecklingsnivåer
hos yngre barn och tonåringar, och särskilt beakta de mest utsatta barnen, även
barn med inlärnings- och förståndshandikapp. Samtidigt är kamratutbildning en
värdefull strategi för barn i alla åldrar för att lära känna sina rättigheter
och skyldigheter på nätet. Kommissionen kommer att ·
fr.o.m. 2014 finansiera inrättandet av en
EU-omfattande driftskompatibel tjänsteinfrastruktur för att stödja centrumen
för ett säkrare internet, som tillhandahåller information om säkerhet online
och verktyg för information till allmänheten, samt plattformar för ungdomars
deltagande (plattformen ska också innefatta riktmärken för utbyte av bästa
praxis[38]), ·
modernisera Europeiska ungdomsportalen, i linje med
EU-strategin för ungdomar[39],
för att kunna erbjuda en säker och dynamisk virtuell miljö för
informationsutbyte för ungdomar; syftet är att den ska bli en referens när det
gäller kvalitativ information för ungdomar om studier, arbete, volontärarbete,
ungdomsutbyte, kultur, kreativitet, hälsa och andra ungdomsrelaterade områden i
Europa, och för ungdomars deltagande på nätet, och ska nå alla unga i Europa,
också ungdomar med sämre förutsättningar. Medlemsstaterna
bör ·
se till att det nationella stödet
motsvarar kommissionens stöd till offentliga informationskampanjer på nationell
nivå, ·
engagera barn i utvecklingen av nationella
kampanjer och/eller nationell lagstiftning med inverkan på deras aktiviteter på
nätet, ·
se till att det nationella stödet motsvarar
kommissionens stöd till de nationella ungdomspanelerna. Industrin bör stödja en ökning av informationsverksamheten genom ·
bidrag med finansiering och tekniskt stöd till
icke-statliga organisationer och utbildningsanordnare för utveckling av
resurser, ·
spridning av informationsmaterial till sina kunder,
antingen vid försäljningsstället eller på nätet. 2.2.3. Enkla och robusta
rapporteringsverktyg för användarna För att öka barns möjligheter att hantera
risker som t.ex. nätmobbning och gromning[40]
bör robusta mekanismer för rapportering av innehåll och kontakter som verkar
vara skadliga för barn finnas tillgängliga i hela EU och i anslutning till alla
tjänster och anordningar online. Dessa mekanismer kompletterar också målet att
underlätta för medborgarna att rapportera it-brottslighet, särskilt i samband
med utvecklingen av nätverket av nationella plattformar för rapportering om
it-brottslighet och det framtida Europeiska it-brottscentrumet[41]. Samtidigt kommer de att komplettera
telefonjourerna för 116-nummer som erbjuder hjälp och stöd till försvunna barn
och deras föräldrar[42]
eftersom våld mot barn via nätet kan ligga bakom en del fall då barn försvinner
från hemmet. Industrin bör ·
i samarbete med berörda nationella aktörer inrätta
och utveckla en EU-omfattande mekanism som gör det möjligt för barn som
använder deras tjänster att rapportera skadligt innehåll och beteende. Den bör
vara synlig, lätt att hitta, igenkännlig och tillgänglig för alla och överallt
där ett barn kan behöva den vid aktiviteter på nätet. Den bör ha tydliga och
allmänt kända rapporteringskategorier och en tydlig back-office-infrastruktur
som säkerställer snabb och lämplig uppföljning. Rapporthanteringen bör ske i
enlighet med gällande lagstiftning om uppgiftsskydd. Kommissionen kommer att ·
underlätta samarbete mellan parterna i branschen
som är inblandade i alleuropeiska avtal om självreglering och hjälptjänsterna
för ett säkrare internet, ·
överväga lagstiftning om resultaten från industrins
initiativ uteblir, ·
fortsätta att se till att direktivet om
samhällsomfattande tjänster genomförs korrekt när det gäller kravet på medlemsstaterna
att göra telefonjourerna för 116 000-nummer operativa, och ska också ge
ekonomiskt stöd för inrättande och drift av telefonjourer för försvunna barn. Medlemsstaterna
bör ·
ge det stöd som krävs för inrättande och utbyggnad
av rapporteringsmekanismerna, särskilt om samarbete med partner som t.ex.
hjälptjänster och brottsbekämpande organ är nödvändigt, ·
kontrollera att de fungerar effektivt på nationell
nivå, ·
göra telefonjourerna för 116 000-nummer
operativa. 2.3. Skapa en säker miljö för barn
på nätet Egenmakt och utbildning måste ökas, men också
kompletteras med skydd. Detta beror på att barn inte alltid ser de potentiella
risker de står inför på nätet och/eller är inte alltid medvetna om de möjliga
konsekvenserna av sitt handlande. Barns exponering för skadligt beteende eller
innehåll kan emellertid leda till smärtsamma erfarenheter på nätet eller risker
i den verkliga världen. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder som gör att
barn inte kommer i kontakt med sådant innehåll eller beteende. De föreslagna
åtgärderna omfattar både yngre barn och tonåringar eftersom barn i olika åldrar
använder ny teknik på olika sätt och det inte är möjligt att hitta en lösning
som passar för alla barn eller för deras säkerhet på nätet. Skillnaderna i
angreppssätt mellan åldersgrupperna beskrivs där så krävs. 2.3.1. Åldersanpassade
sekretessinställningar Även om integritetsrisker finns för alla
användare är barn en särskilt utsatt grupp. Framför allt mycket unga barn vet
inte hur man ändrar sekretessinställningarna och förstår inte vilka
konsekvenserna av deras handlingar kan bli, t.ex. att bli ett lätt mål för
gromning eller att riskera sitt rykte på nätet. De förinställda
sekretessinställningarna för barn bör därför hanteras på ett sätt som
garanterar att de är så säkra som möjligt. Industrin förväntas ·
införa[43]
klara förinställda åldersanpassade sekretessinställningar, med tydlig
information och varningar till minderåriga om de potentiella konsekvenserna för
integriteten av att ändra de förinställda sekretessinställningarna och
kontextuella uppgifterna, med avseende på varje uppgift som krävs eller förslås
för att skapa en profil på nätet, ·
införa tekniska hjälpmedel för elektronisk
identifiering och autentisering. Kommissionen ·
har föreslagit en ny dataskyddsförordning som tar
särskild hänsyn till barns integritet och inför ”rätten att glömmas bort”, ·
avser att under 2012 föreslå en alleuropeisk ram
för elektronisk autentisering som kommer att möjliggöra användning av
personliga attribut (i synnerhet ålder) för att säkerställa efterlevnad av de
åldersrelaterade bestämmelserna i den förslagna dataskyddsförordningen, ·
kommer att stödja FoU för utveckling av tekniska
hjälpmedel för elektronisk identifiering och autentisering för relevanta
tjänster inom hela EU, och utnyttjande av dem. Medlemsstaterna
bör ·
se till att EU:s lagstiftning på detta område
genomförs på nationell nivå, ·
uppmuntra antagandet av självreglerande åtgärder
inom industrin och följa genomförandet av dem på nationell nivå, ·
stödja informationsverksamheten på nationell nivå. 2.3.2. Ökad tillgänglighet till och
användning av föräldrakontroll 80 % av föräldrarna tror att bättre
tillgänglighet till och prestanda hos verktygen för föräldrakontroll skulle
bidra till att barnens användning av internet blir både säkrare och effektivare[44]. I genomsnitt är det
emellertid endast 28 % av föräldrarna i Europa som blockerar eller
filtrerar webbplatser som deras barn besöker[45].
Föräldrakontroll är, med vederbörlig hänsyn till yttrandefriheten, en
kompletterande åtgärd som ger möjlighet att ställa in filtreringen av innehåll
och övervaka aktiviteter på nätet, och bidrar därmed till att skydda yngre barn
från att se olämpligt innehåll på internet. Det är nödvändigt att se till att
verktygen för föräldrakontroll i större utsträckning finns tillgängliga på
flera språk så att föräldrarna kan göra ett väl underbyggt val huruvida dessa
verktyg ska användas. Industrin bör ·
säkerställa att det för alla produkter som är
tillgängliga i Europa och som kan anslutas till internet finns föräldrakontroll
som är enkel att konfigurera, användarvänlig och tillgänglig för alla.
Verktygen bör vara effektiva för varje typ av produkt och för alla typer av
innehåll, inbegripet användargenererat innehåll. De bör motsvara bästa praxis
så att ansvarighet och insyn kan säkerställas. Man bör informera om verktygen
så att medvetenheten om att de finns och kan användas blir så stor som möjligt. Kommissionen kommer att ·
stödja benchmarking och provning av verktyg för
föräldrakontroll och relevanta stödtjänster för att ge föräldrar och barn
egenmakt, ·
stödja FoU i syfte att undersöka hur system för
åldersmärkning och innehållsklassificering ska kunna tolkas av effektiv
föräldrakontroll som kan hantera ett större antal språk, ·
överväga lagstiftningsåtgärder om självregleringen
inom industrin inte leder till resultat. Medlemsstaterna uppmanas att ·
stödja industrins insatser på detta område och
följa upp genomförandet av dem på produkter som säljs på deras territorium, ·
regelbundet prova och certifiera verktyg för
föräldrakontroll, ·
främja tillgången på dem. 2.3.3. Bredare användning av
åldersmärkning och innehållsklassificering En av riskerna för barn på nätet är att se
olämpligt innehåll (t.ex. pornografi eller våld). Ambitionen är en allmänt
tillämplig, öppen och konsekvent strategi för åldersmärkning och
innehållsklassificering i hela EU för olika innehåll/tjänster (inbegripet
onlinespel, applikationer, utbildningsinnehåll och annat kulturellt innehåll),
och att utforska innovativa lösningar (t.ex. användarmärkning eller automatisk
märkning). Systemet bör innefatta åldersgrupper som föräldrarna begriper, och
samtidigt beakta att samma innehåll kan märkas som lämpligt för olika
åldersgrupper i olika länder. Detta tillvägagångssätt bör användas konsekvent
inom alla sektorer för att därmed ta itu med olikheterna i genomförandet av
nuvarande system för olika media, i syfte att gynna konkurrensen på marknaden. Industrin bör ·
införa en EU-strategi för åldersmärkning och
innehållsklassificering för olika tjänster enligt ovan, och som bygger på
framgångarna med befintliga initiativ som t.ex. PEGI, ·
undersöka hur dessa system ska kunna tolkas av
föräldrakontroller. Kommissionen kommer att stödja ·
självreglering på detta område, men kommer också
att undersöka eventuella lagstiftningsåtgärder om självregleringen inom
industrin inte leder till resultat, ·
utbyggnad av driftskompatibla plattformar, från och
med 2014, för tillhandahållande av åldersanpassade tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att ·
samarbeta i linje med sina egna bestämmelser på området
och uppmuntra relevanta berörda parter på nationell nivå att bidra till
utformningen och genomförandet av EU:s system för åldersmärkning och
innehållsklassificering, ·
stödja den process för klagomål som krävs för att
sådana system ska fungera korrekt. 2.3.4. Annonsering på nätet och
slöseri med pengar Barn, framför allt yngre barn, har inte
utvecklat förmågan att förhålla sig kritiskt till reklambudskap. I virtuella
världar kan barn ofta betala för virtuella varor via sina mobiltelefoner, genom
att ringa eller skicka sms, och därmed behövs inte föräldrarnas
förhandsgodkännande[46].
Barn kan också försöka få tillgång till sidor för spel om pengar online eller
till onlinespel. De kan ladda ner ringsignaler till mobiltelefonen eller
oavsiktligt ansluta till internet på sina mobiltelefoner. Alla detta kan
innebära höga avgifter. Syftet är att se till att normer för
annonsering på nätet som är riktad till barn möjliggör en skyddsnivå som är
jämförbar med den som gäller för annonsering i samband med audiovisuella tjänster[47] och att, med avseende på
beteendestyrd annonsering, inga sådana segment skapas med barn som målgrupp,
samt att se till att barns onlineköp eller via mobiltelefon inte leder till
oförutsedda höga kostnader. Industrin ska följa gällande lagstiftning[48],
särskilt vad gäller internetprofiler och beteendestyrd annonsering. Den bör ·
tillhandahålla öppen, tydlig och åldersanpassad
information om kostnaderna för onlinetjänster och undvika standardinställningar
som lätt gör det möjligt för barn att få tillgång till betaltjänster som kostar
extra, ·
undvika att direkt vända sig till barn och
uppmuntra dem att köpa virtuella varor eller krediter via sina mobiltelefoner
eller andra metoder som inte kräver föräldrakontroll i förväg; i sådana
sammanhang bör tidiga varningar om tilläggskostnader övervägas för att ge barn
och föräldrar egenmakt, ·
utgå ifrån självreglerande standarder, såsom de som
definieras av European Advertising Standards Alliance for beteendestyrd
annonsering[49],
och aktivt vidta åtgärder för att undvika att barn utsätts för olämplig reklam
i någon form genom medier online, ·
vidta åtgärder för att hindra barn från att få
tillgång till sidor för spel om pengar online. Kommissionen kommer att ·
skynda på förstärkningen av befintlig
EU-lagstiftning och stimulera till ytterligare självreglerande åtgärder i syfte
att skydda barn bättre från olämplig annonsering och slöseri med pengar, ·
undersöka ytterligare lagstiftning om resultaten
från självreglerande åtgärder uteblir, ·
utreda den mer omfattande frågan om barn som
konsumenter i den kommande konsumentagendan, ·
i ett meddelande om spel om pengar online på den
inre marknaden, som ska presenteras 2012, undersöka hur minderåriga bäst kan
skyddas. Medlemsstaterna uppmanas att ·
se till att företag som är verksamma på nationell
nivå respekterar lagstiftningen på detta område, ·
stödja industrin i utvecklingen av uppförandekoder
beträffande olämplig annonsering på nätet och övervaka genomförandet av dem på
nationell nivå. 2.4. Bekämpa sexuella övergrepp
mot barn och sexuell exploatering av barn Internet används i allt högre grad för att
sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn. Det finns ett antal
problem som måste lösas; det är nödvändigt att identifiera, rädda och stödja
offren, vidta åtgärder mot förövarna och se till att den fortsatta spridningen
av bilder minskar genom att man upptäcker och tar bort bilder på sexuella
övergrepp mot barn från internet och förhindrar att de laddas upp på nytt. 2.4.1. Snabbare och systematisk
identifiering av material med sexuella övergrepp mot barn som sprids via olika
kanaler på nätet; anmälan och avlägsnande av sådant material Möjligheterna för rapportering (telefonjourer)
som för närvarande finns, där invånarna kan anmäla olagligt innehåll, måste
göras mer synliga, liksom även kopplingarna till EU-omfattande system och
åtgärder för rapportering av it-brottslighet som kan komma att utvecklas i
framtiden. De systematiska insatserna för upptäckt, avlägsnande och
förebyggande av uppladdning på nytt av bilder på sexuella övergrepp mot barn
måste förbättras. Åtgärderna på detta område måste uppfylla
bestämmelserna i det nya direktivet om bekämpande av sexuellt utnyttjande av
barn och barnpornografi[50],
direktivet om e-handel[51]
samt med gällande lagstiftning om dataskydd och EU-stadgan om de grundläggande
rättigheterna. Kommissionen kommer att ·
stödja samarbetet mellan industrin,
brottsbekämpande organ och telefonjourer för att förbättra processen och
förkorta tiden för avlägsnande av bilder på sexuella övergrepp mot barn,
samordna delningen av verktyg och resurser och fortsätta att stödja nätverket
med telefonjourer INHOPE som underlättar för allmänheten att rapportera
olagligt innehåll, och att följa upp med lämpliga åtgärder för att fortsätta
förkorta tiderna för avlägsnande, samt att undersöka hur synlighet för
allmänheten kan förbättras, ·
stödja FoU och spridning avseende innovativa
tekniska metoder för polisutredningar, dvs. för mer effektiv kartläggning och
matchning av material med sexuella övergrepp mot barn som sprids via olika
kanaler på internet, och för att avlägsna bilder på sexuella övergrepp mot barn
och förhindra att de laddas upp på nytt, ·
stödja utbildning för brottsbekämpande organ, ·
anta ett horisontellt initiativ om förfaranden för
anmälan och insats. Det kommer särskilt att inriktas på hinder för effektiva
mekanismer för anmälan och avlägsnande avseende samtliga typer av olagligt
innehåll, inbegripet bilder på sexuella övergrepp mot barn.[52] Medlemsstaterna
bör ·
öka resurserna till brottsbekämpande organ som
arbetar mot material med övergrepp mot barn på nätet, ·
se till att det, i enlighet med direktivet om
bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn, finns effektiva utredningsverktyg
så att utredarnas möjligheter att identifiera barn som fallit offer för
övergrepp kan förbättras, och som garanterar att det finns effektiva
skyddsmekanismer för att säkerställa den demokratiska ansvarigheten när sådana
verktyg används, ·
bidra med motsvarande stöd för telefonjourernas
drift och synlighet på nationell nivå, där allmänheten kan rapportera olagligt
innehåll som upptäckts på nätet, ·
bidra till en förbättring av samarbetet mellan
telefonjourerna och industrin i syfte att ta bort material med övergrepp mot
barn. Industrin ·
kommer att uppmuntras till att vidta åtgärder,
bl.a. proaktiva insatser, för att ta bort material med sexuella övergrepp mot
barn från internet, ·
bör stärka samarbetet med brottsbekämpande organ
och telefonjourer för att förbättra förfarandena för anmälan och avlägsnande
och fastställa riktmärken, ·
kommer att uppmuntras att utveckla och använda
verktyg för att effektivisera identifieringen av bilder på sexuella övergrepp
mot barn, förfarandena för anmälan och avlägsnande samt det förebyggande
arbetet mot uppladdning på nytt av sådant material. 2.4.2. Samarbete med internationella
partner för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av
barn Eftersom det inte finns några nationsgränser
för internet är det internationella samarbetet viktigt. En övergripande
strategi behövs för att man ska kunna ta itu med problemen på ett mer samordnat
och hållbart sätt. Material med sexuella övergrepp mot barn kan betraktas och
rapporteras i ett land, samtidigt som det lagras i ett tredjeland och har
laddats upp från ytterligare ett annat land; mer än hälften av det material med
sexuella övergrepp mot barn som rapporterades till Internet Watch Foundation
under 2011 konstaterades vara lagrat utanför Europa.[53] I samma rapport konstateras
att metoderna för distribution och åtkomst av materialet fortsätter att ändras
allt eftersom tekniken förändras; detta innebär att telefonjourerna måste
fortsätta att utveckla sina strategier och verktyg så att de gemensamt kan
identifiera och bekämpa förekomsten av material med övergrepp mot barn i dess
ständigt nya sammanhang online. Kommissionen kommer att ·
uppmuntra nätverket med telefonjourer INHOPE att
bredda medlemskapet globalt; för närvarande ingår länder som Ryssland, Japan,
Förenta staterna, Sydafrika, Australien och Sydkorea, ·
stödja genomförandet av Europarådets konvention om
it-relaterad brottslighet och främjandet av dess principer genom tekniska och
rättsliga skyddsåtgärder, ·
samarbeta med internationella partner via
strukturer som t.ex. EU:s och Förenta staternas arbetsgrupp för it-säkerhet och
it-brottslighet, där gemensamma prioriteringar på området fastställs,
inbegripet samarbete för att få bort barnpornografi från internet och för att
öka barns egenmakt online, ·
samorganisera en konferens för EU och Förenta
staterna hösten 2012, ·
försöka nå ut till andra regioner i världen och
stödja samarbete på global nivå. Medlemsstaterna uppmanas att ·
stödja kommissionen i insatserna för att stärka
samarbetet med internationella partner. Industrin uppmanas att ·
utbyta bästa praxis på området och samarbeta med
partner över hela världen. 3. Slutsatser Även om internet, de produkter som används för
att få tillgång till internet och de tjänster som finns att tillgå idag inte
utvecklades särskilt för barn visar forskningen att barn blivit alltmer
framträdande som användare. Barn är därför en särskild grupp som behöver
uppmärksammas – barns beteende på nätet idag kommer att vara till hjälp för
utformningen av morgondagens digitala värld. En samlad europeisk insats på
detta område kommer att stödja utvecklingen av kompatibel och hållbar
infrastruktur för ett bättre internet för barn, och kommer att främja tillväxt
och innovation. Ökad medvetenhet, digitala färdigheter och mediekunskap för
barn kommer att förbättra deras anställbarhet och möjligheter att hitta jobb,
och hjälpa dem att bli trygga digitala medborgare. Stimulans av potentialen för
interaktivt innehåll för barn kommer att bidra till en livskraftig europeisk
digital inre marknad. Pågående effektiv självreglering inom industrin för skydd
av och ökad egenmakt hos ungdomar, med lämpliga riktmärken och oberoende
övervakningssystem, behövs för att bygga upp förtroende för en hållbar och
ansvarsfull modell för styrning som skulle kunna medföra flexiblare, lämpligare
och mer marknadsanpassade lösningar än något lagstiftningsinitiativ. Samtidigt
kommer kommissionen att fortsätta att verka för att frågor om barns säkerhet på
nätet hamnar på dagordningen vid evenemang som t.ex. Forumet för förvaltning av
internet, och utbyta bästa metoder med andra internationella organisationer som
är verksamma på detta område. Kommissionen kommer att fortsätta att uppmuntra
EU-finansierade projekt för samarbete med internationella partner, och kommer
att fortsätta att anordna den internationella konferensen Safer Internet
Forum som har sammanfört berörda parter från hela världen för diskussion om
barns säkerhet på nätet sedan 2004. Myndigheterna i medlemsstaterna, industrin och
andra berörda parter uppmanas att stödja den föreslagna strategin och att vidta
åtgärder för att den ska kunna genomföras med framgång genom samarbete med alla
andra berörda grupper. Kommissionen kommer att införa riktmärken för
strategier och åtgärder för barns säkerhet på nätet i Europa, inbegripet en
analys av använda resurser och fördelningen av dem mellan kommissionen,
medlemsstaterna, den privata och den frivilliga sektorn. Den kommer också att
noga övervaka genomförandet av befintliga avtal om självreglering som
undertecknats av industrin. Översikt av åtgärder Åtgärd || Huvudaktörer || Tidsram Första pelaren – Högkvalitativt innehåll online för barn och ungdomar Stimulera produktionen av kreativt och pedagogiskt innehåll online för barn || Kommissionen, med stöd från medlemsstaterna och industrin || Kontinuerligt från 2012 Främja positiva erfarenheter på nätet för barn || Kommissionen, med stöd från medlemsstaterna och industrin || Kontinuerligt från 2012 Andra pelaren – Öka medvetenhet och egenmakt Digital kompetens och mediekunskap samt undervisning om säkerhet på nätet i skolor || Medlemsstaterna, med stöd från kommissionen och industrin || Senast 2013 Öka informationsverksamheten och ungdomars deltagande || Kommissionen, med stöd från medlemsstaterna och industrin || Kontinuerligt från 2012 Enkla och robusta rapporteringsverktyg för användarna || Industrin, med stöd från kommissionen och medlemsstaterna || De första resultaten senast slutet av 2012. Fullständigt genomförande inom 18 månader Tredje pelaren – Skapa en säker miljö för barn på nätet Åldersanpassade sekretessinställningar || Industrin, med stöd från kommissionen och medlemsstaterna || De första resultaten senast slutet av 2012. Fullständigt genomförande inom 18 månader Ökad tillgänglighet till och användning av föräldrakontroll || Industrin, med stöd från kommissionen och medlemsstaterna || De första resultaten senast slutet av 2012. Fullständigt genomförande inom 18 månader Bredare användning av åldersmärkning och innehållsklassificering || Industrin, med stöd från kommissionen och medlemsstaterna || De första resultaten senast slutet av 2012. Färdiga förslag inom 18 månader Annonsering online och slöseri med pengar || Industrin, med stöd från kommissionen och medlemsstaterna || Kontinuerligt från 2012 Fjärde pelaren – Bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn Snabbare och systematisk identifiering av material med sexuella övergrepp mot barn som sprids via olika kanaler på nätet; anmälan och avlägsnande av sådant material || Kommissionen, med stöd från medlemsstaterna och industrin || Kontinuerligt från 2012, med de första resultaten senast slutet av 2012 Samarbete med internationella partner för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn || Kommissionen, med stöd från medlemsstaterna och industrin || Kontinuerligt från 2012 [1] Med barn avses i detta sammanhang personer under 18 år
enligt definitionen i FN-konventionen om barnets rättigheter. [2] KOM(2011) 60 slutlig. [3] KOM(2010) 245 slutlig/2. [4] Huvudprioriteringar i EU:s strategi för e-kompetens, E-kompetens
för 2000-talet, KOM(2007) 496. [5] Flash Eurobarometer 2008. [6] Källa: Livingstone, S., Haddon, L., Görzig, A., & Ólafsson,
K: Risks and safety on the internet: The perspective of European children.
Full findings. (2011), framtagen inom ramen för projektet EU Kids Online
II. [7] Enligt
EU-agendan för barns rättigheter – KOM(2011) 60 slutlig – som innehåller
allmänna principer för att se till att EU:s insatser kan tjäna som föredöme när
det gäller att garantera efterlevnaden av stadgan om de grundläggande
rättigheterna och FN-konventionen om barnets rättigheter. Som en del av
EU-agendan för barns rättigheter har kommissionen inrättat Barnhörnan online (http://europa.eu/kids-corner/) och EU:s webbplats om barnets rättigheter (http://ec.europa.eu/0-18/). [8] http://www.tavess.com/DigitalContentDelivery_June11.php,
20 mars 2012. Alla uppgifter i dollar omräknades till euro den 20 mars 2012. [9] The Economist, nätutgåvan, den 20 mars 2012. Alla
uppgifter i dollar omräknades till euro den 20 mars 2012.
http://www.economist.com/node/21541164?frsc=dg%7Cb. [10] Att skydda barn i den digitala världen, KOM(2011) 556
slutlig. [11] Code of Practice on Parental controls, som
undertecknats av BT, Talk Talk, Virgin Media och Sky.
http://www.productsandservices.bt.com/consumer/assets/downloads/BT_TalkTalk_Sky_Virgin_Code_of_Practice_28_Oct.pdf. [12] Detta innebär att kunderna i samband med köpet tillfrågas
om de vill ha föräldrakontroll, och erbjuds detta kostnadsfritt. [13] http://www.education.gov.uk/inthenews/inthenews/a0077662/bailey-review-of-the-commercialisation-and-sexualisation-of-childhood-final-report-published.
[14] Kommissionen finansierar studien SIP Bench för
expertbedömning av produkter, verktyg och tjänster som gör att användarna kan
kontrollera barns tillgång till olämpligt innehåll online. [15] Se fotnot 6. [16] En europatävling för kvalitetsinnehåll online för barn
arrangerades 2011 av kommissionen tillsammans med centrum för ett säkrare
internet i Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island,
Italien, Lettland, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien och Spanien.
Tävlingen hade två kategorier – innehåll som gjorts av vuxna och innehåll som
gjorts av tonåringar för yngre barn. Innehållet som lämnades in i kategorin
”innehåll som gjorts av vuxna” var mycket ojämnt mellan de deltagande länderna,
med alltifrån 3 bidrag i Portugal, 6 i Italien och 7 i Slovenien, till 84 i
Polen, 92 i Tyskland och 200 i Nederländerna. [17] Källa: Livingstone, S., & Haddon, L.: EU Kids Online Final Report (2009),
framtagen inom ramen för projektet EU Kids Online I. [18] Källa: O'Neill, B., Livingstone, S., & McLaughlin, S: Final
recommendations for policy, methodology and research (2011), framtaget inom
ramen för projektet EU Kids Online II. [19] Allmänt känt som ”happy slapping”. [20] Allmänt känt som ”sexting”. [21] OECD (2011) The protection of children online: Risks
faced by children online and policies to protect them, OECD Digital Economy
Papers, nr 179, OECD Publishing. [22] Se Europols rapport Organised Crime Threat Assessment
(2011) och Europarådets studie Misuse of the Internet for the recruitment of
victims of trafficking in human beings (2007). [23] E-skills faktablad: http://eskills-week.ec.europa.eu/c/document_library/get_file?uuid=6f0a6d8e-49e7-42ac-8f2b-f5adba460afc&groupId=10136. [24] Källa: Livingstone, S., Ólafsson, K. & Staksrud, E.: Social
Networking, Age and Privacy (2011) , framtaget inom ramen för projektet EU
Kids Online II. [25] Se fotnot 6. [26] Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den
10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i
medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av
audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster); Rådets
rekommendation 98/560/EG av den 24 september 1998 om utvecklingen av
konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och
informationstjänster genom främjande av nationella system för att uppnå en
jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga
värdigheten; Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/952/EG av den 20
december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten
till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för
audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster. [27] European Framework for the Safer Use of Mobile Phones
by Younger Teenagers and Children är undertecknat av mobiloperatörer och
visar på deras vilja att tillhandahålla mekanismer för åtkomstkontroll, öka
medvetenheten och främja utbildning, klassificera kommersiellt innehåll och ta
itu med olagligt innehåll i produkter för mobila sociala nätverk eller på
internet; Safer Social Networking Principles for the EU är undertecknat
av tjänsteleverantörer för sociala nätverk och förpliktar dem att öka
säkerhetsmedvetenheten med hjälp av pedagogiska meddelanden, säkerställa
åldersanpassade tjänster, ge användarna inflytande genom verktyg och teknik,
tillhandahålla rapporteringsmekanismer som är lätta att använda, reagera på
underrättelser om olagligt innehåll eller beteende, möjliggöra och främja säkra
tillvägagångssätt när det gäller personuppgifter och integritet, och att
utvärdera metoder för granskning av olagligt eller förbjudet innehåll/beteende;
PEGI är ett europeiskt avtal för åldersmärkning av datorspel och tv-spel, och
omfattar 30 europeiska länder. [28] Självregleringen kommer inledningsvis att bygga på Coalition
to make the internet a better place for kids som förhandlades fram med
hjälp av kommissionen och som har stöd av större företag verksamma i Europa
inom alla industrisektorer, och som har åtagit sig att arbeta för att genomföra
fem konkreta åtgärder senast december 2012. [29] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1351/2008/EG av 16
december 2008 om inrättande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att skydda
barn som använder Internet och annan kommunikationsteknik. [30] Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som inrättats
inom ramen för den fleråriga budgetramen – En budget för Europa 2020, KOM(2011)
500, delarna I och II; Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, KOM(2011) 665 – utan att det
påverkar det slutliga beslutet och de slutliga beloppen för förslagen till FSE
och EU:s fleråriga budgetram, med beaktande av det bredare politiska
sammanhanget för Europa 2020-strategin. [31] EU:s ramprogram för forskning och innovation, utan att det
påverkar det slutliga beslutet och de slutliga beloppen för förslagen till
Horisont 2020 och EU:s fleråriga budgetram, med beaktande av det bredare
politiska sammanhanget för Europa 2020-strategin. [32] I detta sammanhang avser termen en kontrollerad lista med
webbplatser med högkvalitativt innehåll online för ungdomar. Listan skulle
upprättas och underhållas av specialister på området (offentliga och/eller
privata) efter förslag på webbplatser från användare eller direkta ansökningar
från företag om att föras upp på listan, som exempelvis det tyska initiativet fragFINN. [33] En inventering av riktlinjerna för framställning och
tillhandahållande av innehåll online för barn och ungdomar gjordes 2010 inom
ramen för programmet Säkrare Internet, http://ec.europa.eu/information_society/activities/sip/docs/competition/final_draft.pdf.
[34] I sitt meddelande till Europaparlamentet, rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En europeisk
strategi för mediekunskap i den digitala miljön, KOM(2007) 833, och i sin
rekommendation av den 20 augusti 2009 om mediekunskap i den digitala miljön för
en mer konkurrenskraftig audiovisuell industri och innehållsindustri och för
ett kunskapssamhälle för alla, K(2009) 6464, beskriver kommissionen en
europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön. [35] http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/thematic_reports/121EN.pdf. [36] T.ex. www.teachtoday.eu. [37] Även befintliga insatser ska användas, t.ex. European
e-Skills week. [38] Med förbehåll för antagandet av nödvändig lagstiftning. [39] KOM(2009) 200 slutlig och rådets resolution av den 27
november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet
(2010–2018). [40] Gromning avser handlingar som vidtas avsiktligen för att
vinna barns förtroende och upprätta en känslomässig kontakt med ett barn, i
sexuellt syfte eller för utnyttjande. [41] KOM(2012) 140 slutlig [42] Kommissionens beslut 2007/116/EG av den 15 februari 2007
om att reservera den nationella nummerserien som börjar med ”116” för
harmoniserade nummer för harmoniserade tjänster av samhälleligt värde.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om
samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska
kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande
tjänster). [43] Åtgärder som rör integritetsskydd och skydd av
personuppgifter måste överensstämma med relevant europeisk lagstiftning,
inbegripet resultaten av översynen av den pågående översynen av det gällande
dataskyddsdirektivet. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24
oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av
personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Kommissionen
har lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och
om det fria flödet av sådana uppgifter, KOM(2012) 11 slutlig. [44] Se fotnot 5. [45] Se fotnot 6. [46] Den nederländska stiftelsen My Child online
presenterade 2011 rapporten Pas op je Portemonnee enligt vilken det
finns ett ökande antal klagomål avseende pengar som barn spenderar i virtuella
världar. Det brittiska dokumentet Briefing on the internet, e-commerce,
children and young people ger en översikt över aspekter som rör barn och
e-handel. [47] I enlighet med direktivet om audiovisuella medietjänster. [48] Inbegripet de gällande dataskyddsdirektivet och direktivet
om integritet och elektronisk kommunikation. Reklam och affärsmetoder med barn
som målgrupp bör uppfylla reglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv om
otillbörliga affärsmetoder 2005/29/EG. [49] http://www.easa-alliance.org/page.aspx/386. [50] Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av
den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell
exploatering av barn och barnpornografi kriminaliseras barnpornografibrott,
gromning, sexuella övergrepp med webbkamera och betraktande av barnpornografi
på nätet utan att ladda ner filer. [51] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8
juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster,
särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk
handel”) utgör grunden för förfarandena för anmälan och avlägsnande. [52] I enlighet med meddelandet om samstämmiga ramar för att
öka tilltron till en inre e-marknad för e-handel och nättjänster, KOM(2011)
942. [53] Internet Watch Foundation (telefonjouren i
Storbritannien), Annual and Charity Report, 2011.