2.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/70

—

Regionkommittén påminner Europeiska kommissionen om att de lokala och regionala myndigheterna ofta till stor del har ansvar för genomförandet av politiken för sysselsättning och utbildning. Därför är den territoriella dimensionen i dessa politikområden mycket viktig, och vi beklagar att kommissionens meddelande inte innehåller en särskild hänvisning till regionernas och de lokala myndigheternas kompetens.

—

Vi välkomnar de åtgärder som ingår i pakten för tillväxt och sysselsättning. Regionkommittén framhåller kopplingen mellan denna pakt och tillväxtprogrammen inom ramen för den fleråriga budgetramen 2014–2020, i första hand rubrik 1 om hållbar tillväxt.

—

ReK uppmanar medlemsstaterna att beakta kommissionens riktlinjer vid planeringen av de nationella reformplanerna, med särskild hänsyn tagen till frågan om flexicurity, som är en reell utmaning för den europeiska arbetsmarknaden.

—

Vi anser att det är viktigt att främja olika former av egenföretagande och entreprenörskap, med särskilt fokus på nya företag som startas av unga. Detta kan göra det möjligt att effektivare använda resurser som annars används på ett improduktivt sätt (kostnader för förtidspension och arbetslöshetsersättning).

—

Vi föreslår att regionerna och de lokala myndigheterna i högre grad involveras vid utformningen av strategier för incitament till "gröna jobb" i de nationella sysselsättningsplanerna.

—

Vi ser positivt på förslaget att förbättra Eures, bl.a. genom införandet av en "Match-and-Map"-tjänst, som skulle bidra till att skapa en klar geografisk bild av var det finns lediga arbetsplatser. Vi vill i detta sammanhang erinra om praktikstipendiernas nationella och regionala betydelse och föreslår att de integreras bättre med Enterprise Europe Network och med regionerna och handelskamrarna.

Föredragande

Marialuisa COPPOLA (IT–PPE), ledamot av regionfullmäktige/medlem av regionstyrelsen i Venetien

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning

COM(2012) 173 final

1.

Regionkommittén välkomnar kommissionens meddelande Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning och påminner om att full sysselsättning och social sammanhållning är mål som fastställs i EUF-fördraget och att dessa ska eftersträvas med respekt för proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna (artiklarna 3, 4, 5, 6 och 9 i EUF-fördraget). ReK betraktar kommissionens meddelande som ett politiskt dokument och anser att det vore bra om det följdes upp med konkreta lagstiftningsförslag av medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna.

2.

Kommissionen lägger tonvikten på behovet av strukturella reformer på nationell nivå, främst för att avreglera tjänste- och arbetsmarknaderna. Regionkommittén instämmer i behovet av sådana reformer, men skulle ha önskat mer konkreta förslag till åtgärder för att stimulera sysselsättningen inom den gröna ekonomin.

3.

ReK vill återigen uppmana kommissionen att integrera artikel 9 i EUF-fördraget om främjande av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd och kampen mot social utestängning i alla sina förslag, i synnerhet i förslagen som rör genomförandet av Europeiska kommissionens meddelande Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning.

4.

Vi ger vårt fasta stöd till Europa 2020-strategin och dess instrument (t.ex. de nationella reformprogrammen) och till åtagandet att uppnå sysselsättningsmålen. Vi uppmanar medlemsstaterna att fortsätta på vägen mot tillväxt och innovation enligt denna strategi.

5.

Vi konstaterar dock med oro att de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan medlemsstaterna (och mellan de olika regionerna) håller på att bli större i stället för mindre.

6.

ReK betonar att man för att uppnå de sysselsättningsmål som anges i Europa 2020-strategin bör beakta den territoriella dimensionen och ge medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna möjlighet att bibehålla tillräcklig flexibilitet när det gäller att fastställa egna prioriteringar och utforma adekvata politiska svar. En korrekt användning av sammanhållningspolitikens fonder är också viktigt här. Därför är flernivåstyre – med respekt för subsidiaritetsprincipen, särskilt i samband med utarbetandet av de nationella reformprogrammen – med säkerhet den metod som är lämpligast för att uppfylla lokala behov och mest effektivt uppnå sysselsättningsmålen.

7.

Kommittén anser att de aktuella och framtida utmaningarna vad gäller sysselsättningen inte bara utgörs av ungdomsarbetslösheten utan även av arbetslösheten bland gruppen över 55 år, funktionshindrade, invandrare och bland kvinnor, samt ökningen av långtidsarbetslösheten. Vi uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma dessa grupper, som utgör ett värdefullt och erfaret mänskligt kapital.

8.

Vi påminner kommissionen om att de lokala och regionala myndigheterna ofta till stor del har ansvar för genomförandet av politiken för sysselsättning och utbildning. Därför är den territoriella dimensionen i dessa politikområden mycket viktig, och vi beklagar att kommissionens meddelande inte innehåller en särskild hänvisning till regionernas och de lokala myndigheternas kompetens.

9.

Regionkommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra de åtgärder som krävs för att bekämpa och eliminera den skadliga praxisen med social dumpning och svartarbete, som bland annat är kopplat till olika former av utnyttjande av illegal invandring.

10.

Vi uppmanar kommissionen att främja den europeiska industrins och de europeiska tjänsternas konkurrenskraft genom att stärka EU:s ekonomiska styrning i syfte att undvika en återgång till protektionism.

11.

Regionkommittén gläder sig åt att tillväxt och sysselsättning var centrala teman under Europeiska rådet den 28–29 juni 2012 och att man under toppmötet erkände behovet av att aktivera instrumenten och politiken på alla förvaltningsnivåer i EU för att skapa arbetstillfällen och tillväxt.

12.

Kommittén betonar att konsolideringen av medlemsstaternas budgetar inte är ett mål i sig. De lokala och regionala myndigheterna bör bjudas in att bidra på ett välavvägt sätt med respekt för proportionalitetsprincipen och utan att deras ekonomiska tillväxt och den territoriella och sociala sammanhållningen äventyras.

13.

Vi välkomnar generellt de åtgärder som är inriktade på medlemsstaterna och åtgärderna på EU-nivå som ingår i pakten för tillväxt och sysselsättning. Regionkommittén framhåller kopplingen mellan denna pakt och tillväxtprogrammen inom ramen för den fleråriga budgetramen 2014–2020, i första hand rubrik 1 om hållbar tillväxt. De länder som undertecknat pakten måste nu inta en konsekvent hållning i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen. När det gäller de europeiska åtgärder som fastställs i rådets slutsatser betonar kommittén i synnerhet behovet av att stärka den inre marknaden, förenkla lagstiftningen, engagera EIB och snabbt inleda pilotfasen av initiativet med projektobligationer för att finansiera snabba åtgärder till stöd för tillväxten. Det är mycket viktigt att undvika såväl snedvridning av konkurrensen under pilotfasen som en situation där projekten inte är kommersiellt lönsamma. Instrumentet bör inte ersätta kapital från medlemsstaterna, regionala och lokala organ eller privat kapital. Beslut om en fortsättning efter pilotfasen bör fattas först efter det att oberoende utvärderingar har genomförts. I dessa utvärderingar är det viktigt att undersöka om de utvalda projekten har skapat ett mervärde för EU.

14.

När det gäller införandet av initiativet med projektobligationer för att finansiera strategisk infrastruktur hänvisar ReK till sitt yttrande om "Fonden för ett sammanlänkat Europa" (1), där det rekommenderas att de lokala och regionala myndigheterna involveras i projekt för transeuropeiska nät i syfte att maximera fördelarna för medborgarna.

15.

Vi beklagar dock att rådets slutsatser inte åtföljts av snabba åtgärder i alla medlemsstater och att de inte har varit tillräckligt effektiva för att främja ytterligare åtgärder för ökad tillväxt.

16.

Regionkommittén välkomnar Europeiska kommissionens förslag, som syftar till att skapa nya arbetstillfällen, särskilt vad gäller att minska skattetrycket för företagen utan att det påverkar budgeten, utan i stället minskar skattekilen till förmån för andra inkomstformer (t.ex. miljöavgifter).

17.

ReK framhåller också vikten av att, i synnerhet med tanke på den ekonomiska krisen, inte bara inrikta insatserna på att skapa nya arbetstillfällen och uppmuntra till strukturomvandlingar, utan i synnerhet på att bevara dem som redan finns.

18.

Vi menar att de instrument som finns tillgängliga på europeisk, nationell och regional nivå samt inom handelskammare måste användas, samordnas och samverka bättre (särskilt genom en uppmaning att utnyttja inte bara Europeiska socialfonden utan också Europeiska regionala utvecklingsfonden) i syfte att stödja egenföretagande, socialt företagande, utbildning varvad med arbete och skapande av nya företag. Bättre samordning säkerställer att instrumenten kan utnyttjas på ett effektivare sätt.

19.

ReK anser att en europeisk tillväxtagenda som syftar till att skapa hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet måste utgå från en ambition att utforma en konkret strategi för industriell förnyelse i Europa som baseras på ett aktivt engagemang från offentliga myndigheter på alla nivåer och en stark industripolitik som främjar de små och medelstora företagens (som utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och representerar dess kulturella och produktiva historia) och tjänstesektorns konkurrenskraft. En sådan strategi för industriell förnyelse förutsätter att Europeiska kommissionen fullt ut utnyttjar Lissabonfördragets möjligheter på det industripolitiska området genom att "ta lämpliga initiativ för att främja en samordning [av medlemsstaternas industripolitik], särskilt initiativ med syftet att fastställa riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa praxis och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering" (artikel 173 i EUF-fördraget). En sådan strategi för industriell förnyelse, som bör utformas efter halvtidsöversynen av flaggskeppsinitiativet "En industripolitik för en globaliserad tid", bör framför allt syfta till att förbättra tillgången till krediter, minska de administrativa bördorna och skapa ett bättre klimat för företagande, vilket Regionkommittén i samarbete med kommissionen bidrar till genom utmärkelsen Europeiska entreprenörsregioner (EER). ReK vill också understryka vikten av en fungerande och effektiv offentlig sektor som en nödvändighet för den ekonomiska tillväxten.

20.

Vi anser att den viktigaste faktorn för de europeiska företagens konkurrenskraft är att öka produktiviteten genom en effektiv och hållbar förvaltning av resurserna och med hjälp av långsiktig utbildning, innovation och gemensamt ansvar. Därför är det viktigt att erkänna och utnyttja erfarenheterna hos de företag som verkar för ökad hållbarhet, också genom användning av europeisk certifiering.

21.

När det gäller att framhäva den europeiska produktionens kvalitet understryker ReK att en kompletterande EU-ursprungsmärkning vid sidan av de nationella ursprungs- och kvalitetsmärkningarna skulle kunna få positiva följder för företagen och därmed också för sysselsättningen.

22.

Vi hänvisar till ReK:s yttrande om paketet "Sociala företag" (som rör kommissionens meddelanden COM(2011) 681–685 final) och betonar att social och miljömässig hållbarhet kan ha positiva effekter på företagens konkurrenskraft, riskhantering, kostnadskontroll, långvariga kundrelationer och innovationskapacitet.

23.

Vi välkomnar de åtgärder som syftar till att främja skapandet av arbetstillfällen inom verksamheter som rör miljöhållbarhet, vårdsektorn och IKT (vilket också framgår av ReK:s presidiums slutsatser av den 22–23 mars 2012). Det är bland annat viktigt att erinra om att den europeiska arbetsmarknaden fortfarande i stor utsträckning består av arbetstagare som är anställda inom industri- och tillverkningssektorerna, vilka har bidragit till att forma den europeiska utvecklingen. Vi menar därför att man måste lägga större vikt vid dessa jobb och utforma instrument för omskolning av de mänskliga resurserna.

24.

Vi erinrar om att övergången till en hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp nödvändigtvis medför en omstrukturering av den nuvarande arbetsmarknaden som på alla sätt bör stödjas med adekvata främjande åtgärder.

25.

Vi ansluter oss till förslaget att förlänga Progress-instrumentet för mikrokrediter, eftersom det gör det möjligt att tillhandahålla små belopp till uppgifter som är socialt nyttiga och förtjänstfulla.

26.

ReK stöder kommissionens förslag att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska få fortsätta, med tanke på att de europeiska företagen fortfarande befinner sig i en situation präglad av kris och osäkerhet. Vi förväntar oss dock att få större klarhet om programmets framtid och hoppas att de nya förfarandena för utnyttjande av fonden blir smidigare, snabbare och säkrare.

27.

Regionkommittén uppmanar medlemsstaterna att beakta Europeiska kommissionens riktlinjer vid planeringen av de nationella reformplanerna, med särskild hänsyn tagen till frågan om flexicurity, som är en reell utmaning för den europeiska arbetsmarknaden. En politik som tar hänsyn till behovet av arbetsflexibilitet och som samtidigt skyddar medborgarna bör absolut utformas tillsammans med regionerna och de lokala myndigheterna. Kommittén beklagar dessutom att inte alla medlemsstater – trots det politiska åtagande som gjordes vid Europeiska rådets vårmöte 2012 och de riktlinjer som kommissionen fastställt i meddelandet – har lagt fram några nationella sysselsättningsplaner i sina nationella reformprogram för 2012, med kompletta sysselsättningsskapande åtgärdspaket, i synnerhet vad gäller "gröna" arbetstillfällen.

28.

Vi är oroade över den höga arbetslöshetsnivån för ungdomar i EU, både för dem som aldrig har kommit in på arbetsmarknaden och för dem som har blivit arbetslösa. Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla de åtgärder som krävs för att se till att ungdomarna får ett kvalificerat och kvalificerande arbete som ger dem ekonomisk självständighet och stabilitet.

29.

Vi noterar att några medlemsstater i högre grad än andra har uppnått en kritisk nivå vad gäller ungdomsarbetslösheten, och uppmanar därför kommissionen att särskilt uppmärksamt följa denna situation och sörja för en utökad kontroll av de program som satts igång samt att skyndsamt fortsätta arbetet med förslaget till rådets rekommendation om ett ungdomsgarantiinstrument.

30.

Vi konstaterar att arbetsgivare i vissa medlemsstater missbrukar praktiksystemen, och vi välkomnar därför förslaget att införa kvalitetskriterier för praktikprogram. Vi rekommenderar dock att man inte inför alltför strikta bestämmelser, eftersom det kan innebära en risk för att företagen inte använder praktiksystemen.

31.

Kommittén uppmanar medlemsstaterna att se till att samtliga praktikanter senast 2013, genom praktikantkontrakt, får ett adekvat skydd och nödvändig information såväl om sina egna rättigheter och skyldigheter som om arbetsgivarens.

32.

Möjligheterna till att anordna praktiktjänstgöringar för studenterna vid universiteten inom EU bör vara goda, eftersom detta skulle göra studenterna närmare bekanta med arbetslivet. Det är mycket viktigt att bygga en bro mellan den akademiska världen och arbetslivet, något som också kan ske genom program som handlingsprogrammet för livslångt lärande och Erasmus för unga företagare. I synnerhet det sistnämnda har visat sig vara ett effektivt instrument för att stimulera företagande, vilket är viktigt för att komma över krisen.

33.

ReK hoppas att de regionala myndigheterna kan få en viktig roll som bro mellan utbildningsvärlden och arbetsmarknaden genom att främja överenskommelser som innebär att universiteten erkänner arbete som utförts direkt hos företag under studietiden, i offentliga institutioner eller organisationer inom den tredje sektorn. Detta kan ske med hjälp av avtal mellan regionala eller lokala utbildningsmyndigheter, arbetsmarknadens parter och representanter för företag och universitet.

34.

Vi konstaterar att praktiktjänstgöring i nuläget utgör en av ungdomarnas viktigaste vägar in på arbetsmarknaden, men påpekar att det faktiskt inte är ovanligt att ungdomar går från en praktikplats till en annan, utan möjlighet att få ett verkligt anställningskontrakt som ger dem de garantier som krävs. Vi beklagar därför att kommissionens förslag inte ger medlemsstaterna någon vägledning när det gäller hur de ska reglera och övervinna denna situation på bästa sätt genom adekvata arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller exempelvis skatteincitament och andra lämpliga åtgärder.

35.

Kommittén erinrar om att ungdomarna utgör en grundläggande resurs tack vare sin naturliga kapacitet att vara innovativa och samla kunskap, och att företag, organisationer och offentliga organ också borde betrakta dem som en sådan. Praktiktjänstgöringen ger ett mervärde när den utbildade praktikanten blir till en aktiv resurs för företaget, organisationen eller det offentliga organet, som därför har intresse av att fortsätta arbeta med honom eller henne.

36.

Kommittén hoppas att EU-länderna inom kort kommer att anpassa sina utbildningssystem till de föränderliga villkoren på den globala arbetsmarknaden. Den främsta indikatorn för utvärdering av utbildningen – andelen inskrivna – fyller inte sin funktion på ett adekvat sätt. Därför bör man försöka finna nya, effektivare möjligheter att utvärdera utbildningspolitiken. Vi rekommenderar att man omdefinierar målen för högre utbildning och att man anpassar systemen för mätning, kontroll och finansiering till marknadens behov.

37.

Vi instämmer i att det finns en brist på lämplig kompetens för att uppfylla den framtida arbetsmarknadens krav och ser därför positivt på förslaget om en EU-översikt över färdigheter, som så snart som möjligt bör leda till fullt erkännande av kvalifikationer och meriter, vilket är ett nödvändigt steg för att kunna skapa en reell inre arbetsmarknad inom EU.

38.

Vi understryker att det kommande europeiska färdighetspasset inte får vara ett instrument som sänker standarden. I stället måste det skapa förutsättningar för en reell uppvärdering av de praktiska färdigheter (inom tillverkning, hantverk osv.) som representerar det allra bästa i våra regioner och som därmed slutligen främjar meritokrati.

39.

Vi konstaterar att det i nuläget saknas ett samspel mellan utbildning och arbetsliv, och föreslår därför att man främjar utbildning varvad med arbete genom den ovannämnda praktiktjänstgöringen, men även genom utbildningsprogram i skolor och på universitet som genomförs direkt av yrkesverksamma.

40.

Vi föreslår att det inrättas specifika utbytesprogram för tjänstemän inom offentlig förvaltning och företag för att minska klyftan mellan den offentliga förvaltningen och företagens behov samt för att uppnå ömsesidig förståelse och spridning av bästa praxis.

41.

Kommittén föreslår dessutom att man främjar fortbildning (med hjälp av lämpliga program som medfinansieras med de europeiska fonderna) av arbetstagare.

42.

Vi anser att det är viktigt att främja olika former av egenföretagande och entreprenörskap, med särskilt fokus på nya företag som startas av unga. Detta kan göra det möjligt att effektivare använda resurser som annars används på ett improduktivt sätt (kostnader för förtidspension och arbetslöshetsersättning).

43.

Vi instämmer i att man måste främja åtgärder som kan leda fram till en europeisk arbetsmarknad och underlätta invånarnas och arbetstagarnas rörlighet inom EU, t.ex. genom att undanröja skattehinder och ge möjlighet att överföra såväl rättigheter till arbetslöshetsersättning som pensionsrättigheter.

44.

Vi är övertygade om att efterlevnaden av skyldigheterna och försvaret av mobila arbetstagares rättigheter även fortsättningsvis måste utgöra en av EU:s prioriteringar, i syfte att främja en välfungerande rörlighet på den inre marknaden. För att uppnå detta skulle man kunna integrera hjälptjänsten Solvit i Enterprise Europe Network, så att arbetsgivare och arbetstagare kan få närmare kontakt med en tjänst som utgör en samlad referenspunkt för europeiska frågor.

45.

Vi ser positivt på förslaget att förbättra Eures, bl.a. genom införandet av en "Match-and-Map"-tjänst, som skulle bidra till att skapa en klar geografisk bild av var det finns lediga arbetsplatser. Vi vill i detta sammanhang erinra om praktikstipendiernas nationella och regionala betydelse och föreslår att de integreras bättre med Enterprise Europe Network och med regionerna och handelskamrarna (som har den fördelen att de har nära kontakter med näringslivet och känner till dess behov och problem).

46.

För att undvika dubbelarbete uppmanar ReK kommissionen att kartlägga befintliga undersökningar av överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan på de nationella arbetsmarknaderna. Utbyte och samordning när det gäller dessa uppgifter kan vara avgörande för en bra rörlighet inom EU. Vi vill i detta sammanhang lyfta fram Excelsior-undersökningen, som utförts av det italienska handelskammarsystemet.

47.

Vi välkomnar det samråd om ekonomisk migration som ska inledas före 2012 års utgång, och föreslår att man särskilt undersöker frågan om cirkulär migration och främjar en harmonisering av de nationella reglerna.

48.

Regionkommittén ser positivt på en ökad samordning av styresformerna i EU och framhåller regionernas och de lokala myndigheternas viktiga roll i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

49.

Vi ställer oss bakom förslaget att årligen offentliggöra ett riktmärkningssystem med utvalda sysselsättningsindikatorer. Ett sådant system bör omfatta inte bara den nationella arbetsmarknaden utan också arbetsmarknaden på regional nivå ner till NUTS 2-nivå, så att man kan finna lösningar som bättre avspeglar den faktiska situationen.

50.

Vi hyser förhoppningen att det kommande europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) ska kunna samla in mer omfattande regional statistik för nivån NUTS 2, i syfte att ta fram konkreta indikatorer för att förbättra styresformerna i EU och öka ansvarstagandet på olika förvaltningsnivåer.

51.

Vi instämmer i att det finns behov av att införa former för övervakning av framstegen i genomförandet av de nationella sysselsättningsplanerna, förutsatt att det inte samtidigt införs sanktioner med konsekvenser på regional och lokal nivå.

52.

Regionkommittén anser att man måste nå fram till en enhetlig definition av "gröna jobb", dvs. miljövänliga och hållbara arbetstillfällen. Därför måste man ta fram indikatorer som ska utgöra den enda europeiska referensmetoden för mätning.

53.

Vi föreslår att regionerna och de lokala myndigheterna i högre grad involveras vid utformningen av strategier för incitament till "gröna jobb" i de nationella sysselsättningsplanerna.

54.

Vi föreslår att man utvärderar möjligheten att utveckla begreppet metadistrikt för miljö och hållbar utveckling (dvs. ett kluster som inte är bundet till företagens fysiska närhet, men som tack vare ny teknik möjliggör samarbete och samtidigt konkurrens, som är grunden för industridistriktens framgång), i syfte att tillhandahålla en institutionell bas och ge ett erkännande åt "gröna" ekonomiska aktiviteter.

55.

Kommittén anser att det är nödvändigt att samordna och komplettera alla instrument som används (på europeisk, nationell och regional nivå) för att få fram den information som behövs om den "gröna" kompetens som i framtiden kommer att krävas på marknaden, så att man undviker onödigt resursslöseri och dubbelarbete.

56.

Kommittén uppskattar informations- och spridningsaktiviteterna i program som "Intelligent energi – Europa".

57.

Vi ser mycket positivt på samarbetet med Europeiska investeringsbanken, och föreslår framför allt att Elenaprogrammet ska stärkas för att hjälpa regionerna och de lokala myndigheterna att mobilisera de finansiella resurser som krävs för program för hållbar och förnybar energi.

58.

Vi instämmer helt i att Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden bör vara de viktigaste instrumenten för att främja utvecklingen av ny kompetens och nya arbetstillfällen.

59.

Vi anser dock att man måste uppmuntra en innovativ användning av dessa fonder och främja en utbildning som också beaktar den internationella rörligheten, så att den kan äga rum där det finns bästa praxis vad gäller miljömässig hållbarhet.

60.

Även om vi med intresse tar del av förslaget att främja "gröna" investeringar inom ramen för Progress-instrumentet för mikrokrediter, kan vi inte inse varför det skulle vara nödvändigt att anordna ett "forum för berörda parter".

61.

Vi föreslår att man i stället ger de finansiella förmedlare som deltar i Progress-programmet ekonomiska incitament att främja miljövänliga projekt.

62.

Vi erkänner partnerskapets betydelse som instrument för en konkret tillämpning av principen om flernivåstyre och uppmuntrar användningen av det.

63.

Vi anser att det är viktigt att främja en bred strategisk samordning mellan arbetsförmedlingar i syfte att minska skillnaderna mellan olika medlemsstater. Vi hoppas därför att Pares-instrumentet kan anpassas till detta mål.

64.

Vi ser positivt på utbytet av god praxis, bl.a. genom offentliggörandet av en särskild handbok, förutsatt att utbytet följs upp med konkreta åtgärder.

65.

Regionkommittén ställer sig helt bakom förslaget att förbättra planeringen och prognoserna för sysselsättning inom hälso- och sjukvården i Europeiska unionen.

66.

Vi hoppas dock att plattformen med medlemsstater snabbt kommer att kunna öka överensstämmelsen mellan utbildningsvägarna för att möjliggöra administrativ förenkling och öka vårdpersonalens rörlighet inom Europeiska unionen.

67.

Vi menar därför att utarbetandet av riktlinjer för utbyte av utbildningskapacitet inom vårdyrkena bör påbörjas redan 2013, eftersom inventeringen av kapaciteten endast bör utgöra en förberedande etapp till utarbetandet av riktlinjerna.

68.

Vi hyser tvivel om förslaget att inrätta ett europeiskt kompetensråd för vård- och omsorgspersonal och en allians för sektorskompetens på pilotbasis, eftersom vi inte ser vilket mervärde förslaget har.

69.

Kommittén anser att den föreslagna europeiska plattformen med medlemsstater kan utgöra en tillräcklig och nödvändig mekanism för att kartlägga den kompetens som finns i de olika medlemsstaterna och utarbeta minimikrav vad gäller utbildningen av vårdpersonal, inbegripet sjuksköterskor och omsorgspersonal.

70.

ReK ser positivt på att man vill undersöka bästa praxis för rekrytering och bibehållande av personal, men anser att det ska ske med minst möjliga kostnader. Vi föreslår därför att man först genomför ett riktat samråd i frågan och därefter (på basis av samrådsresultatet) gör en bedömning av om det behövs andra former av undersökningar.

71.

Vi erinrar om att det vid rekrytering av vårdpersonal är nödvändigt att förhindra svartarbete, särskilt när det gäller omsorgspersonal som arbetar i hemmet.

72.

Vi anser att det är nödvändigt att WHO:s regler för god praxis tillämpas på ett enhetligt sätt i hela Europeiska unionen, men med tanke på att reglerna inte är bindande behövs mer information om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att se till att reglerna tillämpas.

73.

Regionkommittén bifaller förslaget att inrätta ett partnerskap för att involvera aktörer från IKT-marknaden, handelskammare, offentliga organ och forskningsinstitut i syfte att organisera utbildningsinitiativ som rör de kvalifikationer som marknaden kräver.

74.

Vi anser dock att man utöver att stödja en informationskampanj och åtgärder för att främja karriärer på IKT-området för ungdomar också bör öka investeringarna i denna sektor (kommissionens undersökningar visar att sådana investeringar ökar produktiviteten), och förbättra sektorns konkurrenskraft med hjälp av lämpliga metoder som respekterar olikheterna mellan medlemsstaterna (det kan till exempel handla om sammanslutningar av företag).

75.

Vi rekommenderar att man fastställer åtgärder för att stödja nyetableringar i syfte att främja sysselsättningen inom IKT-sektorn. Exempel på sådana åtgärder är inrättandet av företagsinkubatorer i anslutning till forsknings- och teknikparker (där man kan samla nya högteknologiska företag tack vare gynnsamma förhållanden och på så sätt skapa en lämplig miljö för synergier mellan företag) och direkta investeringar från regionala finansieringsorgan (som genom att förse ett nytt företag med riskkapital under de första verksamhetsåren kan göra finansieringen enklare och säkrare och kompensera för avsaknaden av privat riskkapital).

76.

Eftersom IKT-sektorn är ung och expanderar i takt med marknadens behov, föreslår vi att stödaktiviteterna omfattar utbildning av arbetstagare över 55 år, med särskild hänsyn till den offentliga sektorn, där en långsammare personalomsättning har höjt de anställdas medelålder rejält och minskat användningen av ny informations- och telekommunikationsteknik som stöder tjänsteutbudet.

77.

Vi välkomnar vidareutvecklingen av den europeiska e-kompetensramen och efterlyser en större samordning med andra liknande initiativ (t.ex. Europeiska datakörkortet) för att undvika att initiativen överlappar varandra.

78.

Vi ser positivt på att man vill finansiera ett pilotprojekt för att göra en kartläggning av utfärdade certifieringar, under förutsättning att detta projekt används som ett första steg i riktning mot en standardisering av certifieringarna.

79.

Vi godtar synpunkten att det är Europeiska socialfonden som i första hand bör användas för att genomföra denna politik, men erinrar om att det är bättre att målinrikta medlen om man vill uppnå konkreta resultat.