This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52011PC0789
Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on a mechanism for monitoring and reporting greenhouse gas emissions and for reporting other information at national and Union level relevant to climate change
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen
/* KOM/2011/0789 slutlig - 2011/0372 (COD) */
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen /* KOM/2011/0789 slutlig - 2011/0372 (COD) */
MOTIVERING
1.
BAKGRUND
Efter ett brett samråd med medlemsstater och
berörda parter och en konsekvensanalys föreslår kommissionen en ändring av
övervakningsmekanismen som upprättades enligt Europeiska parlamentets och
rådets[1]
beslut nr 280/2004/EG genom att ersätta det beslutet. Förslaget syftar till att
förbättra det befintliga övervaknings- och rapporteringssystemet för att
säkerställa uppfyllandet av unionens och medlemsstaternas åtagande och
förpliktelser enligt gällande och framtida internationella klimatförändringsöverenskommelser,
för att uppfylla de lagliga kraven i paketet om klimatinsatser och förnybar
energi och för att understödja utveckling av instrument för begränsning och
anpassning av klimatförändringar på unionsnivå. Kommissionen föreslår att beslut nr
280/2004/EG ersätts av en förordning med anledning av lagstiftningens bredare
ram, det ökade antalet berörda parter, övervakningsmekanismens starkt tekniska
och harmoniserade slag och för att underlätta dess genomförande. ·
Motiv och syfte Ändamålet med Förenta nationernas konvention
om klimatförändringar (UNFCCC), som godkändes å Europeiska gemenskapens vägnar
genom rådets beslut 94/69/EG[2]
av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om
klimatförändring, är att uppnå en stabilisering av koncentrationen av
växthusgaser (GHG) i atmosfären på en nivå som skulle förhindra farliga
antropogena inverkningar på klimatsystemet. För att uppfylla detta mål får den
övergripande globala årliga ökningen av ytans medeltemperatur inte överskrida
2 ºC över de förindustriella nivåerna. Den fjärde utvärderingsrapporten
från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) visar att de
globala utsläppen av växthusgaser måste kulminera 2020 för att nå detta mål. Kyotoprotokollet, vilket antogs av unionen den
31 maj 2002[3]
trädde i kraft den 16 februari 2005. Protokollet ställer upp bindande mål för
att minska eller begränsa utsläppen av växthusgaser för unionen och
medlemsstaterna (förutom Malta och Cypern). I mars 2007 gjorde det Europeiska
rådet även ett starkt åtagande att minska EU:s övergripande utsläpp av
växthusgaser med minst 20 % under nivåerna för 1990 till 2020 och med
30 % under förutsättning att de andra i-länderna åtar sig jämförbara
utsläppsminskningar och att de ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländerna
bidrar i enlighet med deras respektive förmågor. Paketet om klimatinsatser och
förnybar energi som antogs i december 2008 omvandlade minskningsmålen på
20 % till lag. Dessa mål förekommer även i beslut 2/CP.15 (”Köpenhamnsöverenskommelsen”),
vilken unionen och medlemsstaterna godkände den 28 januari 2010. Syftet med beslut nr 280/2004/EG, nedan kallat
”beslutet om övervakningsmekanism”, var att fastställa en mekanism för att
övervaka alla utsläpp från källor och upptag i sänkor för växthusgaser som inte
omfattas av Montrealprotokollet, att utvärdera medlemsstaternas framsteg med
sina åtaganden enligt UNFCCC och Kyotoprotokollet, att genomföra
rapporteringskraven enligt UNFCCC och Kyotoprotokollet, och se till att de uppgifter
som unionen och medlemsstaterna rapporterar till UNFCCC-sekretariatet inkommer
i tid och är uttömmande, tillförlitliga, samstämmiga, jämförbara samt präglas
av öppenhet. Syftena med den föreslagna granskningen är att –
i övervakningsmekanismen återspegla
rapporteringskraven som uppstår från UNFCCC, Kyotoprotokollet och kommande
beslut som antas i enlighet därmed avseende utsläpp av växthusgaser och
ekonomiskt och tekniskt understöd till utvecklingsländerna, –
hjälpa unionen och medlemsstaterna uppfylla sina
begränsningsåtaganden och genomföra paketet om klimatinsatser och förnybar
energi, –
understödja utveckling av nya unionsinstrument för
klimatförändringsbegränsning och anpassning. Detta förslag gör även förbättringar i
övervaknings- och rapporteringskraven om utsläpp av växthusgaser som följer av
sex års erfarenheter av beslut nr 280/2004/EG och dess
genomförandebestämmelser, nämligen beslut nr 2005/166/EG[4], och erfarenheter från att
genomföra olika UNFCCC-krav. ·
Allmän bakgrund Behovet att granska beslutet om
övervakningsmekanism är baserat på följande skäl. –
Beslut nr 280/2004/EG om en mekanism för
övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av
Kyotoprotokollet och dess genomförandebestämmelser är de huvudsakliga instrumenten
för övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp. De anger
detaljerna för rapportering av antropogena växthusgasutsläpp från källor och
upptag i sänkor, för att ge information om nationella program för att minska
utsläppen, om prognoser för växthusgasutsläpp och om klimatförändringspolitik
och åtgärder enligt UNFCCC. –
Sex års erfarenhet av att tillämpa dessa två beslut
och erfarenheter som gjorts under internationella förhandlingar och vid
tillämpning av olika UNFCCC-krav har visat att det finns områden där betydande
förbättringar skulle kunna åstadkommas. Dessutom kräver behovet av att öka
begränsande åtgärder på EU- och medlemsstaternas nivå och att uppfylla nya och
kommande internationella och inhemska åtaganden, inbegripande Europa 2020-strategin,
ett förbättrat övervaknings- och rapporteringssystem. –
För att möta farhågorna om det tilltagande hotet
från en global klimatförändring till följd av ökande koncentrationer av
växthusgaser i atmosfären genomför och planerar unionen en rad olika åtgärder
och begränsningspolitik. Att skapa ett stabilt övervaknings-, utvärderings-,
rapporterings- och verifieringsramverk för utsläpp av växthusgaser är en viktig
del av denna process eftersom det på ett effektivare sätt låter EU utveckla och
tillämpa kommande politiska strategier och att bedöma och visa att man
uppfyller sina åtaganden. –
På partskonferensen för FN:s ramkonvention om
klimatförändringar (COP) i UNFCCC:s regi i Köpenhamn (COP 15) åtog unionen och
medlemsstaterna sig att tillhandahålla betydande snabbstarts- och långsiktig
klimatfinansiering och tekniskt stöd till utvecklingsländer. På COP 16 i Cancun
kom länderna överens om (punkt 40 i beslut 1/CP.16) att varje i-land inom
UNFCCC ska öka rapporteringen om tillhandahållandet av ekonomisk, teknisk och
kapacitetsbyggande understöd till utvecklingsländernas parter. En utökad
rapportering är avgörande för erkännandet av unionens och medlemsstaternas
ansträngningar för att uppfylla sina åtaganden. Närmare bestämt kommer granskningen av
beslutet om övervakningsmekanism att försöka ta itu med följande problem: (1)
Det befintliga övervaknings- och
rapporteringssystemet för utsläpp av växthusgaser och begränsande åtgärder är
inte tillräckligt för att tillämpa nya krav som följer av ny lagstiftning och nya
internationella utvecklingar inom UNFCCC. Paketet om klimatinsatser och förnybar energi
som rådet och det europeiska parlamentet kom överens om 2009 införde nya krav
på övervakning och rapportering för medlemsstaterna. Dessa behöver införlivas i
det befintliga övervaknings- och rapporteringssystemet för att få effekt. ”Cancunöverenskommelserna”
(beslut 1/CP.16) inom UNFCCC kräver också förbättrad rapportering av utsläpp
och begränsande åtgärder i uppföljningen av Kyotoprotokollet. (2)
Det finns otillräcklig information på EU-nivå för
att stödja utveckling och tillämpning av framtida politiska strategier. Inom ett antal områden/sektorer med stor
betydelse för en minskning av växthusgasutsläpp och vidtagande av åtgärder på
EU-nivå finns det för närvarande ingen, eller otillräcklig information för att
underbygga utformning och tillämpning av en effektiv politik. Dessa områden är
a) sjötransporter, b) luftfart, c) markanvändning, förändrad markanvändning och
skogsbruk (LULUCF), och d) anpassning. (3)
Det nuvarande övervaknings- och
rapporteringssystemet tar itu med utsläpp av växthusgaser och begränsande
åtgärder och tar inte hänsyn till och säkerställer inte heller efterlevnad av
nya åtaganden inom UNFCCC avseende tillhandahållandet av ekonomiskt och
tekniskt understöd till utvecklingsländer. Unionen har gjort ett internationellt åtagande
att ge utvecklingsländer betydande snabbstarts- och långsiktigt ekonomiskt och
tekniskt klimatstöd. Öppenhet och vittomfattande information om typen av och
mängden stöd som ges är avgörande för att säkerställa unionens synlighet, att
unionens klimatförändringsbudskap framförs på ett effektivt sätt och
trovärdighet gentemot våra internationella partner. Problemen som identifieras
ovan har ofta lett till allvarlig kritik från andra länder om att unionen och
dess medlemsstater inte uppfyller sina åtaganden och dessa behöver åtgärdas. (4)
Ytterligare upplysningar och information behövs för
att övervaka framstegen som görs mot utsläppsbegränsningsmålen, i synnerhet
enligt Europa 2020-strategin. Europa 2020-strategin, unionens nya
integrerade ekonomiska politiska strategi för tillväxt och jobb, inbegriper
unionens och nationella utsläppsbegränsningsmål som överordnade mål. (5)
När det gäller de uppgifter som rapporteras enligt
beslutet om övervakningsmekanism finns en observerad brist på öppenhet, de
inkommer inte i tid, har bristande konsekvens, är inte uttömmande,
tillförlitliga eller jämförbara. Den förhållandevis höga andelen fall med
otillräcklig efterlevnad under de senaste åren tyder på att det befintliga
övervaknings- och rapporteringssystemets öppenhet, tillförlitlighet, konsekvens
och effektivitet skulle kunna förbättras. (6)
Erfarenheten har visat att det finns ett trängande
behov av att förenkla och effektivisera de nuvarande rapporteringskraven. Erfarenheterna från genomförandet av beslutet
om övervakningsmekanism har visat att vissa rapporteringskrav inte gav de
förväntade resultaten eller så användes inte informationen på förväntat sätt.
Det har även visat sig att kopplingarna mellan rapporteringsinstrumenten skulle
kunna förbättras. ·
Gällande bestämmelser Övervakningsmekanismen är för tillfället
upprättad enligt beslut nr 280/2004/EG, vilket kommer att upphävas av detta
förslag. ·
Förenlighet med Europeiska unionens politiska
strategier och mål på andra områden Granskningen av beslutet om
övervakningsmekanism –
bidrar till de övergripande målen för paketet om
klimatinsatser och förnybar energi att minska de globala utsläppen av
växthusgaser, är förenligt med de enskilda rättsliga instrumenten som antagits
som en del av paketet och syftar till att förbättra genomförandet av
ytterligare politiska strategier på områden som ännu inte omfattas i
tillräcklig grad av paketet, –
ligger i linje med diskussionerna inom UNFCCC om
framtida mätnings-, rapporterings- och verifieringssystem (MRV) för utsläpp,
åtgärder och tillhandahållandet av ekonomiskt stöd både avseende de problem som
föreslås till att omfattas och rapporteringsområdena som valts ut för
förbättring, –
ligger i linje med Europa 2020-strategin, vilken
inbegriper åtagandet att begränsa utsläppen som ett av sina överordnade mål och
som kräver att uppdaterad och aktuell information görs tillgänglig om
klimatförändringsåtgärder för att övervaka framstegen som gjorts av
medlemsstaterna och unionen, –
ligger i linje med förenklingen av och en bättre
tillsyn av unionens mål, eftersom granskningen bygger på erfarenheter som
gjorts vid genomförandet av och den återkoppling man fått från berörda parter.
Granskningen syftar till att ta itu med svagheterna och problemen som
identifierats och att förenkla rapporteringskraven, på lämpligt sätt. De nya
kraven har anpassats efter och noggrant tagit hänsyn till befintliga
rapporteringsflöden och informationsbehov.
2.
RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH
KONSEKVENSANALYSER
·
Samrådsmetoder, huvudmålsektorer och allmän
profil på de svarande Förutom expertmöten och arbetsmöten hölls ett
samråd på internet med berörda offentliga parter som täcker alla aspekter av
den planerade granskningen av beslut nr 280/2004 från den 7 mars 2011 till den
29 april 2011. Frågeformuläret på internet var tillgängligt från
generaldirektoratets hemsidor för klimatåtgärder och ”Din röst”.
Frågeformuläret gjordes tillgängligt på alla officiella språk och vederbörlig
omsorg togs för att informera berörda parter. Svar mottogs från enskilda
privatpersoner, nationella myndigheter, icke-statliga organisationer, privata
företag, industrigrupper och en forskningsinstitution. ·
Resultatet av den offentliga samrådsprocessen
på internet Informationen som samlades in via samrådet med
de berörda parterna på internet antyder att EU:s medborgare har ett stort
intresse för klimatförändringsinformation och stödjer ytterligare förbättringar
av rapporteringssystemet, i synnerhet avseende informationens omfattning och öppenhet.
Sammanfattningsvis tyckte de svarande att, trots en förhållandevis god mängd av
och kvalitet på information och uppgifter om klimatförändringar finns det
fortfarande utrymme för förbättringar och majoriteten av de svarande ansåg att
det skulle vara värt att förbättra kraven på alla de områden som beaktas i
denna konsekvensanalys. Resultaten av samrådet finns tillgängliga på internet[5]. ·
Medlemsstaternas samråd Två arbetsmöten, en serie tekniska och
sektorspecifika expertmöten och ett antal projekt utfördes 2009, 2010 och 2011
för att informera medlemsstaterna om granskningen av beslutet om
övervakningsmekanism. Vid dessa möten kom medlemsstaterna överens om att det
fanns ett behov av att granska beslutet om övervakningsmekanism för att ta
hänsyn till utvecklingen inom unionen och på internationell nivå och
erfarenheter man fått genom dess genomförande. Medlemsstaterna var emellertid
oroade över att få en ökad administrativ börda. Sju medlemsstater (Finland, Tyskland, Ungern,
Nederländerna, Slovakien, Spanien och Sverige) åtog sig frivilligt att
tillhandahålla information om den administrativa bördan/kostnaderna. Dessa
medlemsstater tillfrågades två gånger via frågeformulär. Emellertid svarade
endast 5 (Finland, Tyskland, Nederländerna och Sverige) på det andra
frågeformuläret. Den låga andelen svar på det andra frågeformuläret beror
främst på det faktum att frågorna främst gällde nya bestämmelser som kommer att
införas enligt den nya förordningen om övervakningsmekanism. Således fann
medlemsstaterna det svårt att uppskatta den möjliga administrativa bördan. Som
en uppföljning och i enlighet med rådet från styrgruppen för konsekvensanalys
kontaktades medlemsstaternas representanter via telefon och e-post för att få
ytterligare upplysningar eller för att klargöra den inlämnade informationen.
Denna process genererade den slutliga informationen om den administrativa
bördan som underbygger konsekvensanalysen. ·
Konsekvensanalys Konsekvensanalysen undersökte flera problem,
inbegripande: –
EU-gransknings- och efterlevnadscykel enligt
beslutet om insatsfördelning. –
Rapporteringskraven för utsläpp från internationell
sjötransport. –
Rapporteringskrav avseende icke CO2-relaterade
konsekvenser från luftfart för det globala klimatet. –
Rapporteringskrav om anpassning. –
Ytterligare rapporteringskrav om LULUCF. –
Rapporteringskrav om ekonomiskt och tekniskt stöd
som ges till utvecklingsländer. –
Förenlighet med andra lagliga EU-instrument som
inriktar sig på luftföroreningar och förbättringar som grundar sig på tidigare
erfarenheter från genomförandet. Konsekvensanalysen beaktade olika politiska
alternativ för var och en av dessa frågor. De möjliga ekonomiska och
miljörelaterade konsekvenserna har beaktats i detalj. Den detaljerade
utvärderingen av alternativen presenteras i konsekvensanalysen som åtföljer
förslaget, vilket kommer att finnas tillgängligt på följande adress: http://ec.europa.eu/clima/studies/g-gas/index_en.htm. ·
Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Huvudsyftet med denna förordning är att hjälpa
unionen och dess medlemsstater uppfylla sina nationella, unionsrelaterade och
internationella åtaganden och mål och att vidareutveckla politiken genom
rapportering som är öppen, tillförlitlig, överensstämmande, jämförbar och
uttömmande. Befintliga internationella rapporteringskrav
gör det redan nödvändigt med årlig rapportering av utsläppen av växthusgaser
och rapportering av annan klimatrelaterad information (prognoser, begränsande
åtgärder, stöd som ges till utvecklingsländer, anpassning) vart fjärde år.
Denna rapportering har emellertid länge ansetts otillräcklig och det har
utövats starka internationella påtryckningar för att förbättra och utöka de
befintliga rapporteringskraven, liksom att öka rapporteringsfrekvensen. Detta
är särskilt viktigt i dessa avgörande tider när den ekonomiska utvecklingen har
en markant inverkan på begränsningspolitikens utveckling och där rapportering
av tidiga varningssignaler väsentligen kan påverka ett lands förmåga att vidta
åtgärder och kan se till att en hållbar ekonomisk tillväxt förblir fristående
från utsläppen av växthusgaser. Dessa hänsyn överfördes till konkreta krav i de
nyligen gjorda internationella överenskommelserna i Cancun (beslut 1/CP.16),
vilka verkligen också kräver en stor mängd stabil, uttömmande information (om
prognoser, begränsande åtgärder, stöd som ges till utvecklingsländer) på
tvåårsbasis för att underbygga de åtaganden som parterna har beslutat sig för.
De internationella kraven kompletterar även nyligen fastställda krav på EU-nivå
genom paketet med klimatinsatser och förnybar energi där det återigen finns ett
tydligt erkännande av behovet av bättre och mer aktuella uppgifter och
information. Slutligen kommer insamling av mer aktuell information från
medlemsstaterna, särskilt om deras växthusgasprognoser och begränsande
åtgärder, att bidra till genomföringen av Europa 2020-strategin, vilken
inbegriper de europeiska och nationella utsläppsbegränsningsmålen som
överordnade mål. I detta sammanhang föreslår denna förordning en förbättring av
övervaknings-, rapporterings- och granskningsramverket inom EU, vilket således
möjliggör tillämpning av inhemska och internationella åtaganden och vilket
möjliggör tillämpning av nuvarande politiska strategier och effektiv
vidareutveckling av politiken. Eftersom osäkerheten som är kopplad till ett
klimatsystem efter Kyotoprotokollet och behovet av en årlig efterlevnadscykel
för tillämpningen av ESD, inbegriper detta förslag upprättandet av en
granskningsprocess på unionsnivå för växthusgasuppgifter som inlämnas av
medlemsstaterna, vilket säkerställer att efterlevnaden av ESD-målen bedöms på
ett uttömmande, öppet, trovärdigt och tidsenligt sätt, vilket avtalats i
paketet om klimatinsatser och förnybar energi. Förslaget intar ett ansvarsfullt
förhållningssätt till rapportering om utsläpp från internationell sjötransport
och LULUCF-sektorn där politiska diskussioner, både inom unionen och
internationellt, pågår. Det ser till att övervakningsmekanismen tillhandahåller
ett tillräckligt ramverk för att ställa detaljerade rapporteringskrav vid ett
senare stadium när ett konkret politiskt resultat uppnåtts, oavsett om det är
på internationell eller unionsnivå. Detta säkerställer förenlighet med ett
framtida politiskt ramverk, undviker dubbelarbete och ser till att unionen kan
genomföra de detaljerade kraven så effektivt som möjligt. Förslaget säkerställer förenlighet med
befintlig unionspolitik om klimatkonsekvenser som inte kommer från CO2
av luftfarten, eftersom det kräver att kommissionen vartannat år utvärderar de
konsekvenserna baserat på de senaste tillgängliga utsläppsuppgifterna och
vetenskapliga framstegen. Detta tillvägagångssätt skiljer sig från de som
undersökts i konsekvensanalysen och återspeglar den användbara information som
inkommit från kommissionens andra avdelningar under den avdelningsöverskridande
samrådsprocessen. Det inbegreps i förslaget eftersom det bedömdes uppnå
likvärdiga fördelar med en betydligt mindre administrativ börda. Avseende rapporteringen av prognoser,
politiska strategier och åtgärder kräver förslaget årlig rapportering för att
möjliggöra den årliga utvärderingen av de åtaganden som EU gjort på nationell
och internationell nivå, men även för att möjliggöra tidiga och effektiva
korrigerande åtgärder. Det bör noteras att många medlemsstater redan
rapporterar uppdaterad information varje år om de anser att informationen som
lämnats in under föregående år är obsolet. Förslaget intar ett pragmatiskt
förhållningssätt på så sätt att det inte kräver att dubbel bakgrundsinformation
ska lämnas in till kommissionen utan försöker snarare se till att de befintliga
tekniska bakgrundsrapporterna görs tillgängliga för att informera allmänheten. Avseende ekonomiskt och tekniskt stöd
förbättrar förslaget rapporteringen baserat på vanliga metoder, i linje med
unionens förpliktelse att tillhandahålla öppen och uttömmande information om
det ekonomiska och tekniska stöd den ger till utvecklingsländer. En årlig rapportering av anpassningsåtgärder
kommer att hjälpa till att identifiera åtgärder som vidtagits av medlemsstater
och utveckla en unionsövergripande anpassningsstrategi. Den kommer även att ge
information och uppgifter om EU:s clearinghouse-mekanism, vilken kommer att
vara ett användbart verktyg för nationella, regionala och lokala
beslutsfattare. I linje med konsekvensanalysen är detta ett effektivt
alternativ eftersom den inbegriper en begränsad administrativ börda men ser
till att unionen bättre kan uppfylla sina internationella
rapporteringsförpliktelser. Till sist förbättrar förslaget befintliga
nationella system i medlemsstaterna för att ta itu med rapportering av
prognoser, politiska strategier och åtgärder och ger förenlighet med andra
lagliga instrument som inriktar sig på luftföroreningar. Detta är en effektiv
väg framåt eftersom den, trots den tillhörande bördan, på längre sikt kommer
att leda till bättre efterlevnad, förenkling och lägre kostnader. Förslaget
inbegriper även bättre bestämmelser för kvalitetssäkring/kvalitetskontroll och
inför strömlinjeformade rapporteringsformat och riktlinjer för att öka
kvaliteten och fullständigheten för informationen som tillhandahålls och för
att förenkla befintliga rapporteringskrav utan att införa en överdriven
administrativ börda.
3.
RÄTTSLIGA ASPEKTER
·
Rättslig grund Den rättsliga grunden för
lagstiftningsförslaget är artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt. Förslaget eftersträvar ett rättfärdigt mål inom ramen för
artikel 191.1 av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nämligen att bekämpa
klimatförändringar (begränsning och anpassning). Förslagets syfte är att
förbättra tillgängligheten för information för unionens politik och
beslutsfattning och koordinering och förenlighet för unionens och
medlemsstaternas rapportering enligt UNFCCC. Detta syfte kan inte uppnås med
mindre restriktiva medel. Det påverkar inte den nuvarande allmänna uppdelningen
av ansvaret mellan unionen och medlemsstaterna för övervakning,
uppgiftsinsamling och rapportering som fastställts av beslutet om övervakningsmekanism. ·
Subsidiaritetsprincipen För att EU-åtgärder ska vara berättigade måste
subsidiaritetsprincipen följas: (a)
Problemets gränsöverskridande natur
(nödvändighetstestet) Klimatförändringars gränsöverskridande natur
är en viktig aspekt vid bedömning av huruvida unionsåtgärder är nödvändiga.
Enbart inhemska åtgärder skulle inte åstadkomma efterlevnad av internationellt
överenskomna åtaganden och skulle inte räcka för att uppfylla syftena och målen
som ställts upp i beslutet om insatsfördelning. Det är därför nödvändigt för
unionen att skapa ett fullmaktsramverk för att uppfylla internationella och
unionskrav, vilket säkerställer harmoniserad rapportering där så är möjligt. En
förbättring av rapporteringseffektiviteten, vilket kräver samordning av en rad
olika instrument, och att rapporteringen enligt UNFCCC sker i tid och har rätt
kvalitet genom att samla uppgifter från alla 27 medlemsstaterna, kräver också
samordning på unionsnivå. (b)
Effektivitetstestet (utökat värde) Förutom det faktum att de flesta av de föreslagna
ändringarna uppstått från befintlig eller kommande unions- och internationella
krav skulle åtgärder på unionsnivå ge tydliga fördelar jämfört med åtgärder på
nationell nivå på grund av sin effektivitet. Eftersom de övergripande
åtagandena görs på unionsnivå är det effektivast att utveckla de erforderliga
rapporteringsinstrumenten på unionsnivå. För att övervinna de identifierade
problemen, såsom kvaliteten på och lägligheten i rapporteringen från unionen
och medlemsstaterna, krävs dessutom samordning av information och metoder
mellan alla 27 medlemsstaterna, vilket är effektivare på unionsnivå. Erfarenheten, i synnerhet från rapportering av
växthusgasutsläpp till UNFCCC, har visat att beslutet om övervakningsmekanism
på ett betydande sätt har bidragit till att underlätta och genomdriva
rapportering av god kvalitet. De ytterligare kontroller och analyser av
medlemsstaternas uppgifter enligt beslutet om övervakningsmekanism har lett
till bättre kvalitet på rapporteringen till UNFCCC, har proaktivt bistått
medlemsstater vid uppfyllandet av deras åtaganden och har även starkt bidragit
till att begränsa antalet fall med dålig efterlevnad av UNFCCC. Den ökade
möjligheten till tvångsåtgärder för efterlevnad som blir resultatet av
möjligheten för kommissionen att inleda överträdelseförfaranden har även varit
avgörande. Det förväntas att den utökning av
rapporteringen enligt den ändrade övervakningsmekanismen till nya områden som
omfattas av UNFCCC, såsom ekonomiskt och tekniskt understöd, kommer att ge
betydande fördelar. Rapporteringen enligt den ändrade övervakningsmekanismen
kommer att ge en mer detaljerad bedömning och uppskattning av medlemsstaternas
upplysningar och kommer att se till att glapp och svagheter tydligt pekas ut
och konkreta åtgärder vidtas för att ta itu med dem, vilket är två områden inom
rapporteringen som är avgörande för unionens internationella trovärdighet.
Dessutom kommer rapportering enligt den ändrade övervakningsmekanismen att
åtminstone säkerställa några gemensamma lägsta standarder, eftersom
informationen har rapporterats på ett ganska inkonsekvent sätt. Slutligen
kommer tillämpningen av överträdelseförfaranden att vara viktig för att se till
att eventuella kvarvarande frågor hanteras internt inom unionen till skillnad
mot i UNFCCC, där de politiska och lagliga följderna skulle kunna bli
betydande. Avseende rapportering av anpassningar, kommer
den ändrade övervakningsmekanismen att ha liknande fördelar som de som nämnts
ovan med den ytterligare fördelen att den även kommer att ge en plattform för
att utbyta bästa praxis. Eftersom anpassning är ett problem som delas av alla
medlemsstater kommer en centralisering av informationsrapporteringen att
förbättra förståelsen av anpassningsbehoven, och att identifiera bästa praxis
och glapp som skulle kunna tas itu med, antingen genom åtgärder på unionsnivå
eller genom samarbete mellan medlemsstaterna. ·
Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med
proportionalitetsprincipen av följande skäl: Det går inte längre än vad som är nödvändigt
för att uppnå målen med att förbättra kvaliteten på
klimatförändringsuppgifterna och att säkerställa efterlevnad av internationella
och unionskrav. Förslaget är står i proportion till unionens
övergripande mål att nå sina utsläppsminskningsmål för växthusgaser enligt
Kyotoprotokollet, unionens mål som ingår i paketet med klimatinsatser och
förnybar energi, Köpenhamnsöverenskommelsen och beslutet 1/CP.16
(Cancunöverenskommelserna”). Förslaget inför en övervakningsmekanism som är
liknande, vad gäller praxis och förfaranden, den som redan tillämpas enligt
beslut nr 280/2004/EG.
4.
BUDGETKONSEKVENSER
Som anges i
redovisningen som åtföljer denna förordning kommer förordningen att tillämpas
med användning av den befintliga budgeten och kommer inte att inverka på den
fleråriga budgetramen.
5.
ALTERNATIVA ASPEKTER
·
Översyn/ändring/tidsbegränsning Förslaget inbegriper en bestämmelse som låter
kommissionen granska denna förordning i samband med framtida beslut avseende
UNFCCC och Kyotoprotokollet eller annan unionslagstiftning. Där så är
nödvändigt kommer kommissionen att ge Europaparlamentet och rådet förslag till
ändringar av denna förordning, ändra befintliga delegerade rättsakter eller
anta nya. 2011/0372 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om en mekanism för att övervaka och
rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på
nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, med beaktande av kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala
kommitténs yttrande[6],
med beaktande av Regionkommitténs yttrande[7], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1)
Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG
av den 11 februari 2004 om en mekanism för att övervaka utsläpp av växthusgaser
inom gemenskapen och för genomförandet av Kyotoprotokollet[8] fastställde en ram för att
övervaka antropogena växthusgasutsläpp från källor och upptag av växthusgaser i
sänkor, under utvärdering av framstegen som görs mot att uppfylla åtagandena
avseende dessa utsläpp och genomföra övervaknings- och rapporteringskraven
enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (”UNFCCC”)[9] och Kyotoprotokollet[10] i den Europeiska unionen. För
att ta hänsyn till utvecklingen på senare tid och i framtiden på internationell
nivå avseende UNFCCC och Kyotoprotokollet och att genomföra nya övervaknings-
och rapporteringskrav som föreskrivs av unionens lagstiftning, bör beslutet i
fråga ersättas. Beslut nr 280/2004/EG bör ersättas av en förordning med
anledning av lagstiftningens bredare ram, inbegripandet av ytterligare
kategorier av personer till vilka förpliktelserna riktar sig, de mer komplexa
och mycket tekniska bestämmelserna som införs, det ökade behovet av enhetliga
regler som gäller i hela unionen och för att underlätta genomförandet. (2)
Ändamålet med UNFCCC är att stabilisera
koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på en nivå som skulle förhindra
farliga antropogena störningar av klimatsystemet. För att uppnå det målet bör
den övergripande årliga globala ökningen av ytans medeltemperatur inte
överskrida 2 °C över de förindustriella nivåerna. (3)
Det finns ett behov av noggrann övervakning och
rapportering och regelbunden utvärdering av unionens och medlemsstaternas
utsläpp av växthusgaser och deras ansträngningar för att ta itu med
klimatförändringarna. (4)
Beslut 1/CP.15 från partskonferensen för FN:s
ramkonvention om klimatförändringar (”beslut 1/CP.15” eller ”Köpenhamnsöverenskommelsen”)
och beslut 1/CP.16 från partskonferensen för FN:s ramkonvention om
klimatförändringar (”beslut 1/CP.16” eller ”Cancunöverenskommelserna”) bidrog
väsentligt till framsteg med att ta itu med utmaningarna från
klimatförändringarna på ett balanserat sätt. De besluten införde nya
övervaknings- och rapporteringskrav som gäller genomförandet av ambitiösa
utsläppsminskningar vilka unionen och dess medlemsstater har åtagit sig och gav
stöd till utvecklingsländer. De besluten erkände även betydelsen av att ta itu
med anpassning med samma prioritet som begränsning. Beslut 1/CP.16 kräver också
att i-länder utarbetar utvecklingsstrategier eller -planer med låga
koldioxidutsläpp. Sådana strategier eller planer förväntas bidra till att bygga
ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och säkerställa en fortsatt stark tillväxt
och hållbar utveckling. Denna förordning skulle, genom sina delegerade
rättsakter, underlätta genomförandet av dessa och framtida övervaknings- och
rapporteringskrav som kommer av ytterligare beslut eller godkännandet av en
internationell överenskommelse i UNFCCC. (5)
Paketet om klimatinsatser och förnybar energi som
antogs 2009, i synnerhet beslut nr 406/2009/EG av den 23 april om
medlemsstaternas ansträngningar för att minska sina utsläpp av växthusgaser för
att uppfylla gemenskapens åtaganden för minskningar av utsläpp av växthusgaser
fram till 2020[11]
och direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 som ändrar direktiv 2003/87/EG i
avsikt att förbättra och utöka gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter
för växthusgaser[12],
markerar ett annat fast åtagande av unionen och medlemsstaterna för att
väsentligt minska sina utsläpp av växthusgaser. Unionens system för att
övervaka och rapportera utsläpp bör också uppdateras i ljuset av nya krav
enligt den lagstiftningen. (6)
Enligt ramkonventionen ska unionen och dess
medlemsstater utveckla, regelbundet uppdatera, offentliggöra och meddela
partskonferensen nationella inventeringar av antropogena utsläpp från källor
och upptag i sänkor av alla växthusgaser som inte omfattas av
Montrealprotokollet från 1987 om ämnen som bryter ned ozonskiktet enligt Wienkonventionen om skydd av ozonskiktet (Montrealprotokollet)[13], med tillämpning av jämförbara
metoder som ska godkännas av partskonferensen. (7)
Artikel 5.1 av Kyotoprotokollet kräver att unionen
och medlemsstaterna ska upprätta och upprätthålla ett nationellt system för att
uppskatta antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla
växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet, i avsikt att säkerställa
genomförandet av andra bestämmelser i Kyotoprotokollet. Beslut 1/CP.16 kräver
även upprättandet av nationella arrangemang för att uppskatta de antropogena
utsläppen från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser som inte
regleras av Montrealprotokollet. Denna förordning skulle möjliggöra
genomförandet av båda de kraven. (8)
Erfarenheterna från genomförandet av beslut nr
280/2004/EG har visat på behovet av att öka synergin mellan och förenligheten
av rapporteringen enligt andra lagliga instrument, i synnerhet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003,
vilket upprättar ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom
gemenskapen och som ändrar rådets direktiv 96/61/EG[14], med Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett
europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om
ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG[15], med Europaparlamentets och
rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för
vissa föroreningar i atmosfären[16],
med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj
2006 om vissa fluorerade växthusgaser[17]
och med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22
oktober 2008[18]
om energistatistik. Samtidigt som en effektivisering av rapporteringskraven
kommer att kräva ändring av enskilda rättsliga instrument är användningen av
konsekventa uppgifter för att rapportera utsläppen av växthusgaser nödvändig
för att säkerställa kvaliteten på utsläppsrapporteringen. (9)
Den fjärde utvärderingsrapporten från den
mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) identifierade en global
uppvärmningspotential för kvävetrifluorid (”NF3”) som är ungefär
17 000 gånger den för CO2. NF3 används i ökande
omfattning inom elektronikindustrin för att ersätta perfluorkolväten (PFC) och
svavelhexafluorid (SF6). I enlighet med artikel 191.2 av fördraget
om Europeiska unionens funktionssätt måste unionens miljöpolitik baseras på
försiktighetsprincipen. Den principen kräver övervakning av NF3 för
att bedöma utsläppsnivåerna inom unionen och, om så krävs, att definiera
begränsande åtgärder. (10)
Uppgifterna som nu rapporteras i de nationella
växthusgasinventeringarna och de nationella och unionsregistren är inte
tillräckligt för att, på medlemsstatsnivå, bestämma, CO2-utsläppen
från civil luftfart på nationell nivå som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG.
Genom att anta rapporteringsförpliktelser bör unionen inte lägga bördor på
medlemsstater och små och medelstora företag (”SMF”) som är oproportionerliga i
förhållande till de eftersträvade målen. CO2-utsläpp från flygningar
som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG utgör endast en mycket liten del av de
totala utsläppen av växthusgaser och att upprätta ett rapporteringssystem för
dessa utsläpp skulle innebära en omotiverad börda i ljuset av befintliga krav
på den bredare sektorn enligt direktiv 2003/87/EG. Därför bör utsläpp av CO2
från IPCC-källor i kategori ”1.A.3.A civil luftfart” behandlas som om de är
lika med noll enligt artiklarna 3 och 7.1 i beslut nr 406/2009/EG. (11)
Samtidigt som utsläpp och upptag av växthusgaser i
samband med markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk (”LULUCF”)
ingår i unionens mål för utsläppsminskningar enligt Kyotoprotokollet, ingår de
inte i målet på 20 % för 2020 enligt paketet om klimatinsatser och
förnybar energi. Beslut nr 406/2009/EG och direktiv 2003/87/EG kräver att
kommissionen utvärderar sätt att inbegripa LULUCF i målet för 2020. Tidpunkten
för detta arbete villkorades mot resultaten av förhandlingarna om en
internationell överenskommelse om klimatförändringar. I frånvaro av en sådan
överenskommelse vid slutet av 2010 får kommissionen lägga ett förslag med
syftet att den föreslagna rättsakten träder i kraft från 2013. Denna förordning
bör möjliggöra genomförandet av rapporteringskraven enligt en internationell
överenskommelse eller sådan unionslagstiftning. (12)
Unionen och medlemsstaterna bör sträva mot att
tillhandahålla den senaste informationen om sina utsläpp av växthusgaser, i
synnerhet enligt ramen för Europa 2020-strategin och dess angivna tidsgränser.
Denna förordning bör möjliggöra att sådana uppskattningar tas fram på kortast
möjliga tid genom att använda statistisk och annan information. (13)
Kraven på övervakning och rapportering av utsläpp
från sjötransporter av medlemsstaterna bör antas på ett sätt som kompletterar
och är förenligt med alla krav som man kommer överens om i UNFCCC eller, i
möjligaste mån, med krav som gäller fartyg i sammanhanget för den
internationella sjöfartsorganisationen (”IMO”) eller genom en unionsåtgärd som
tar itu med utsläpp av växthusgaser från sjötransporter. Sådan övervakning och
rapportering skulle ge en förbättrad förståelse av dessa utsläpp och skulle
understödja ett effektivt genomförande av politiken. (14)
Erfarenheterna som gjorts vid genomförandet av
beslut nr 280/2004/EG visade på behovet att förbättra öppenheten,
tillförlitligheten, överensstämmelsen, fullständigheten och jämförbarheten för
information som rapporteras om politiska strategier, åtgärder och prognoser. Beslut
nr 406/2009/EG kräver att medlemsstaterna rapporterar sina beräknade framsteg
mot att uppfylla sina förpliktelser enligt det beslutet, inbegripande
information om nationella politiska strategier, åtgärder och nationella
prognoser. Europa 2020-strategin anger en integrerad ekonomisk politisk
dagordning som kräver att unionen och medlemsstaterna gör ytterligare
ansträngningar för att rapportera politiska strategier och åtgärder mot
klimatförändringar och deras beräknade inverkan på utsläppen i tid. Att skapa
nationella system på unions- och medlemsstatsnivå förenat med bättre riktlinjer
för rapporteringen bör väsentligen bidra till att dessa mål uppnås. För att
säkerställa att unionen uppfyller sina internationella och nationella
rapporteringskrav om växthusgasprognoser och utvärdera dess framsteg mot att
uppfylla sina internationella och interna åtaganden och förpliktelser bör
kommissionen även ta fram och använda prognostiska uppskattningar för
växthusgaserna. (15)
Bättre information från medlemsstaterna behövs för
att övervaka deras framsteg mot och åtgärder för att anpassa sig till
klimatförändringar. Denna information behövs för att utforma en vittomfattande
unionsanpassningsstrategi som följer vitboken med titeln ”Att anpassa sig till
klimatförändring: mot en europeisk åtgärdsram”.[19] Rapportering av information om
anpassningar kommer att möjliggöra för medlemsstater att utbyta bästa praxis
och utvärdera deras behov och beredskapsnivån för att hantera
klimatförändringar. (16)
Enligt beslut 1/CP.15 åtog sig unionen och
medlemsstaterna att ge betydande ekonomiskt klimatunderstöd för att stödja
anpassning och begränsande åtgärder i utvecklingsländer. I enlighet med punkt
40 i beslut 1/CP.16 måste varje i-land som är en part i ramkonventionen
förbättra rapporteringen om tillhandahållandet av ekonomiskt, tekniskt och
kapacitetsbyggande understöd till parter som är utvecklingsländer. En
förbättrad rapportering är nödvändig för att identifiera unionens och
medlemsstaternas ansträngningar för att uppfylla sina åtaganden. Beslut 1/CP.16
upprättade även en ny teknikmekanism för att förbättra den internationella
tekniköverföringen. Denna förordning bör se till att stabil aktuell information
om tekniköverföringsaktiviteter till utvecklingsländer görs tillgänglig. (17)
Som ett resultat av ändringar som gjorts inom
direktiv 2008/101/EG[20]
tillämpar direktiv 2003/87/EG nu systemet för handel med utsläppsrätter för
växthusgaser inom unionen även för luftfartsaktiviteter. Detta direktiv
innehåller bestämmelser om användningen av auktionsintäkterna, om rapportering
av medlemsstaternas användning av auktionsintäkterna, och om åtgärderna som
vidtas för att sälja luftfartsrätter enligt artikel 3d.1 eller 2 i det
direktivet för att övervaka att 100 % av de intäkterna eller en
motsvarande summa används för syftet av en eller flera av de åtgärder som
hänvisas till i artikel 3d.4 av direktiv 2003/87/EG. Som ett resultat av
ändringarna som gjorts i direktiv 2009/29/EG innehåller direktiv 2003/87/EG nu
även rapporteringskrav om användningen av auktionsintäkterna av vilka minst
50 % bör användas för syftet av en eller flera av åtgärderna som det
hänvisas till i artikel 10.3 av direktiv 2003/87/EG. Öppenhet kring
användningen av intäkter som genererats genom auktionering av utsläppsrätter
enligt direktiv 2003/87/EG är avgörande för att underbygga unionens åtaganden.
Rapportering om användningen av de intäkterna bör ge bevis för de faktiska
utbetalade summorna, om huruvida intäkterna fördelats för utbetalning via
direkta projektinvesteringar, investeringsfonder, eller skattemässig eller
ekonomisk stödpolitik och typen av och referenser för de politiska
strategierna, projekten eller fonderna. (18)
Enligt ramkonventionen ska unionen och dess
medlemsstater utveckla, regelbundet uppdatera, publicera och rapportera nationella
meddelanden och tvåårsrapporter till partskonferensen med hjälp av
riktlinjerna, metodiken och formaten som partskonferensen kommit överens om.
Beslut 1/CP.16 kräver förbättrad rapportering av begränsningsmål och
tillhandahållandet av ekonomiskt, tekniskt och kapacitetsbyggande understöd
till parter som är utvecklingsländer. (19)
Beslut nr 406/2009/EG omvandlade den rådande årliga
rapporteringscykeln till en årlig åtagandecykel som kräver en omfattande
granskning av medlemsstaternas växthusgasinventeringar inom en kortare tidsram
än den nuvarande inventeringsgranskningen enligt ramkonventionen, för att
möjliggöra användning av flexibilitet och tillämpning av korrigerande åtgärder
vid slutet av varje aktuellt år, om så behövs. På grund av osäkerheterna kring
framtida utvecklingar inom ramkonventionen och Kyotoprotokollet krävs det ett
upprättande av en granskningsprocess på unionsnivå av växthusgasinventeringarna
som inlämnas av medlemsstaterna för att säkerställa att efterlevnad av
förpliktelserna enligt beslut nr 406/2009/EG utvärderas på ett trovärdigt,
överensstämmande, öppet och tidsenligt sätt. (20)
Ett antal tekniska aspekter i samband med
rapporteringen av utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor,
såsom globala uppvärmningspotentialer (GWP), ramen för de rapporterade
växthusgaserna och de metodologiska riktlinjerna från IPCC som ska användas för
att förbereda de nationella växthusgasinventeringarna, diskuteras för
närvarande inom ramkonventionsprocessen. Ändringar av de metodologiska aspekterna
i samband med ramkonventionsprocessen och efterföljande omberäkningar av
tidsserien för utsläpp av växthusgaser kan ändra nivån och trenderna för
utsläppen av växthusgaser. Kommissionen bör övervaka sådana utvecklingar på
internationell nivå och, där så är nödvändigt, föreslå en ändring av denna
förordning för att säkerställa förenlighet med metodiken som används i samband
med ramkonventionsprocessen. (21)
Utsläppen av växthusgaser över de rapporterade
tidsserierna bör uppskattas med användning av samma metoder. De underliggande
aktivitetsuppgifterna och utsläppsfaktorerna bör erhållas och användas på ett
konsekvent sätt, vilket säkerställer att förändringar i utsläppstrenderna inte
införs som ett resultat av ändringar av uppskattningsmetoder eller -antaganden.
Omberäkningarna bör utföras i enlighet med överenskomna riktlinjer och bör
utföras med tanke på att förbättra överensstämmelse, tillförlitlighet och
fullständighet i de rapporterade tidsserierna, och genomförandet av mer
detaljerade metoder. Där metodiken eller sättet på vilket underliggande
aktivitetsuppgifter och utsläppsfaktorer samlas in har ändrat sig, bör
medlemsstaterna omberäkna inventeringarna för den rapporterade tidsserien och
utvärdera behovet av omberäkningar baserat på de skäl som anges i de
överenskomna riktlinjerna, i synnerhet för nyckelkategorier. Denna förordning
bör fastställa om och under vilka villkor man tar hänsyn till effekterna av
sådana omberäkningar. (22)
Luftfarten har en inverkan på det globala klimatet
genom utsläpp av koldioxid (CO2) men även genom andra utsläpp och
mekanismer, inbegripande utsläpp av kväveoxider och förstärkning av cirrusmoln.
I ljuset av den snabba utvecklingen vad beträffar den vetenskapliga förståelsen
av dessa konsekvenser bör en uppdaterad utvärdering av de icke CO2-relaterade
effekterna av luftfarten för det globala klimatet genomföras regelbundet i
samband med denna förordning. (23)
Den europeiska miljöbyrån (EEA) syftar till att
understödja en hållbar utveckling och hjälpa till med att åstadkomma betydande
och mätbara förbättringar av Europas miljö genom att ge målinriktad, relevant
och tillförlitlig information i tid till beslutsfattare, offentliga
institutioner och allmänheten. EEA bör bistå kommissionen, när så är lämpligt,
med övervaknings- och rapporteringsarbete, särskilt i samband med unionens
inventeringssystem och dess prognoser, politiska strategier och åtgärdssystem,
med att utföra den årliga expertgranskningen av medlemsstaternas inventeringar,
att utvärdera de framsteg som görs mot dess utsläppsminskningsåtaganden,
klimatförändringskonsekvenser, sårbarhet och anpassning, och med att
kommunicera sund klimatinformation till allmänheten. (24)
Kommissionen bör följa genomförandet av
övervaknings- och rapporteringskraven enligt denna förordning och framtida
utvecklingar inom ramkonventionen och Kyotoprotokollet för att säkerställa
konsekvensen. I detta avseende bör kommissionen, när så är lämpligt, upphäva
eller ändra bestämmelser enligt denna förordning. (25)
För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet
av artikel 20.5 av denna förordning bör kommissionen tilldelas
genomförandebefogenheter. För att upprätta harmoniserade rapporteringskrav för
att övervaka utsläppen av växthusgaser och annan information som är relevant
för klimatförändringspolitiken, bör befogenheten att anta rättsakter i enlighet
med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till
kommissionen avseende ändringen av bilaga I till denna förordning,
medlemsstaternas rapportering av LULUCF och sjötransport, medlemsstaternas
nationella system, expertgranskningen av medlemsstaternas inventeringsdata, de
detaljerade kraven om innehållet i, strukturen på, formatet och
inlämningsprocesserna för medlemsstaternas rapportering, liksom upphävande och
ändrande av vissa förpliktelser enligt denna förordning. Det är av särskild
betydelse att kommissionen genomför samråd under sitt förberedande arbete,
inbegripande på expertnivå. När kommissionen förbereder och utformar delegerade
akter bör den se till att relevanta handlingar samtidigt, punktligt och på ett
lämpligt sätt tillställs Europaparlamentet och rådet. (26)
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, enligt
artikel 1 i denna förordning inte, på grund av sin natur, i tillräcklig
utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det på grund av den planerade
åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan
unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i
fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i
samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att
uppnå dessa mål. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE: Kapitel 1 Syfte, tillämpningsområde och definitioner Artikel 1 Syfte Genom denna förordning inrättas en mekanism
för (a)
kontroll av att de uppgifter som unionen och dess
medlemsstater rapporterar till UNFCCC-sekretariatet inkommer i tid, präglas av
öppenhet, är tillförlitliga, överensstämmande, jämförbara samt uttömmande, (b)
rapportering och verifiering av information
avseende åtaganden enligt UNFCCC och Kyotoprotokollet och beslut som fattats i
enlighet därmed och utvärdering av framstegen som görs mot att uppfylla de
åtagandena, (c)
övervakning och rapportering av alla antropogena
utsläpp från källor och all reduktion genom upptag i sänkor i medlemsstaterna
av växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet om ämnen som bryter
ned ozonskiktet, (d)
övervakning, rapportering, granskning och
verifiering av utsläpp av växthusgaser och annan information enligt artikel 6 i
beslut nr 406/2009/EG, (e)
rapportering av utsläpp av CO2 från
sjötransporter, (f)
övervakning och rapportering av användningen av
intäkter som genereras genom auktionering av utsläppsrätter enligt artikel
3d.1, 2 eller 10.1 i direktiv 2003/87/EG, enligt artiklarna 3d.4 och 10.3 av det
direktivet, (g)
övervakning av och rapportering om åtgärder som
vidtas av medlemsstater för att anpassa sig till klimatförändringens
oundvikliga konsekvenser, (h)
utvärdering av framstegen som görs av
medlemsstaterna mot att uppfylla sina förpliktelser enligt beslut nr
406/2009/EG, (i)
insamling av information och uppgifter som är
nödvändig för att stödja utformning och bedömning av unionens framtida
klimatförändringspolitik. Artikel 2 Tillämpningsområde Denna förordning ska gälla (a)
unionens och dess medlemsstaters utvecklingsstrategier
med låga koldioxidutsläpp och alla uppdateringar därav i enlighet med beslut
1/CP.16, (b)
utsläpp av växthusgaser som räknas upp i bilaga I
från sektorer och källor och minskningar genom upptag i sänkor som omfattas av
de nationella växthusgasinventeringarna enligt artikel 4, punkt 1 a, av FN:s
ramkonvention och som släpps ut inom medlemsstaternas territorier, (c)
utsläpp av växthusgaser som omfattas av artikel 2.1
i beslut nr 406/2009/EG, (d)
utsläpp av växthusgaser från marina fartyg som
angör medlemsstaternas hamnar, (e)
klimatkonsekvenser som inte kommer av CO2,
vilka är förknippade med utsläpp från civil luftfart, (f)
unionens och dess medlemsstaters prognoser för
utsläpp av antropogena växthusgaser från källor och minskningar genom upptag i
sänkor och medlemsstaternas politiska strategier och åtgärder, (g)
samlat, projektspecifikt och landsspecifikt
ekonomiskt och tekniskt stöd till utvecklingsländer, (h)
användningen av intäkter från auktionering av
utsläppsrätter enligt artiklarna 3d.1 och 2 och 10.1 i direktiv 2003/87/EG, (i)
medlemsstaternas åtgärder på nationell och regional
nivå för att anpassa sig till klimatförändringen. Artikel 3 Definitioner I denna förordning avses med (1)
global uppvärmningspotential: för en gas, det totala bidraget till den globala uppvärmningen som
följer av utsläpp av en enhet av den gasen i förhållande till en enhet av en
referensgas, koldioxid, vilken tilldelas värdet 1, (2)
nationellt inventeringssystem: ett system av institutionella, lagliga och processrättsliga
arrangemang som upprättats inom en medlemsstat för att uppskatta de antropogena
utsläppen från källor och minskningar genom upptag i sänkor av växthusgaser som
inte omfattas av Montrealprotokollet, och för att rapportera och arkivera
inventeringsinformation i enlighet med beslut 19/CMP.1 från partskonferensen
för FN:s ramkonvention om klimatförändringar, vilken tjänstgör som mötesplatsen
för Kyotoprotokollets parter (”beslut 19/CMP.1”) eller andra relevanta beslut
enligt ramkonventionen eller Kyotoprotokollet, (3)
behöriga inventeringsmyndigheter: den eller de myndigheter som anförtrotts uppgiften att samla in
växthusgasinventeringen inom en medlemsstats nationella inventeringssystem, (4)
kvalitetssäkring: ett
planerat system för granskningsprocedurer för att säkerställa att uppgifternas
kvalitetsmål uppfylls och att bästa möjliga uppskattningar och information
rapporteras för att stödja kvalitetskontrollprogrammets effektivitet och för
att bistå medlemsstaterna, (5)
kvalitetskontroll: ett
system av rutinmässiga tekniska aktiviteter för att mäta och kontrollera
kvaliteten på informationen och uppskattningar som samlats in i syfte att
säkerställa uppgifternas integritet, korrekthet och fullständighet, att
identifiera och ta itu med fel och utelämnanden och att arkivera uppgifter och
annat material som använts samt att registrera alla kvalitetssäkringsaktiviteter,
(6)
indikator: en
kvantitativ eller kvalitativ faktor eller variabel som bidrar till att bättre
förstå framstegen som görs genom att genomföra politiska strategier och
åtgärder och trender för utsläpp av växthusgaser, (7)
tilldelad utsläppsenhet (AAU): en enhet som utfärdats i enlighet med relevanta bestämmelser i
bilagan till beslutet från partskonferensen för FN:s ramkonvention om
klimatförändringar vilken tjänstgör som mötesplatsen för Kyotoprotokollets
parter (”beslut 13/CMP.1”), (8)
sänkkredit (RMU): en
enhet som utfärdats i enlighet med relevanta bestämmelser i bilaga I till
beslut 13/CMP.1 eller i andra relevanta beslut från ramkonventionens eller
Kyotoprotokollets parter, (9)
utsläppsminskningsenhet (ERU): en enhet som utfärdats i enlighet med relevanta bestämmelser i
bilagan till beslut 13/CMP.1 och relevanta beslut som antagits i enlighet med
ramkonventionen eller Kyotoprotokollet, (10)
certifierad utsläppsminskning (CER): en enhet som utfärdats enligt artikel 12 av Kyotoprotokollet och
underlydande krav, liksom de relevanta bestämmelserna i bilagan till beslut
13/CMP.1, (11)
nationellt register:
ett register i form av en standardiserad elektronisk databas vilken inbegriper
uppgifter om utfärdande, innehav, överföring, inköp av, annullering och
återlösen av ERU, CER, AAU och RMU och överföring av ERU, CER och AAU, (12)
politiska strategier och åtgärder: alla politiska, administrativa och rättsliga instrument vilka syftar
till att genomföra åtaganden enligt artikel 4, punkterna 2 a och b, av
ramkonventionen, inbegripande de som inte har begränsning och minskning av
utsläpp av växthusgaser som sitt främsta mål, (13)
nationellt system för politiska strategier och
åtgärder och prognoser: ett system av institutionella,
rättsliga och processrättsliga arrangemang som upprättats inom en medlemsstat
för att rapportera politiska strategier och åtgärder och för att ta fram och
rapportera prognoser för utsläpp av antropogena växthusgaser från källor och
minskningar genom upptag i sänkor enligt kraven i artikel 13 i denna
förordning, (14)
förhandsbedömning av politiska strategier och
åtgärder: en utvärdering av de beräknade framtida
effekterna av en politisk strategi eller åtgärd, (15)
efterhandsbedömning av politiska strategier och
åtgärder: en utvärdering av de tidigare effekterna av
en politisk strategi eller åtgärd, (16)
prognoser utan åtgärder:
prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och minskningar
genom upptag i sänkor som utesluter effekterna av alla politiska strategier och
åtgärder som är planerade, antagna eller genomförda efter det år som valts som
utgångspunkt för den aktuella prognosen, (17)
prognoser med åtgärder:
prognoser av antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och minskningar
genom upptag i sänkor som omfattar effekterna, uttryckta som minskningar av
utsläpp av växthusgaser, av politiska strategier och åtgärder som har antagits
och genomförts, (18)
prognoser med ytterligare åtgärder: prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och
minskningar genom upptag i sänkor som omfattar effekterna, uttryckta som
minskningar av utsläppen av växthusgaser i politiska strategier och åtgärder
som har antagits och genomförts för att minska klimatförändringarna liksom
politiska strategier och åtgärder som är planerade, (19)
känslighetsanalys: en
undersökning av en modellalgoritm eller ett antagande för att kvantifiera hur
känsliga eller stabila modellens utdata är i förhållande till variationer hos
inmatade uppgifter eller underliggande antaganden. Den genomförs genom att
variera de inmatade värdena eller modellekvationerna och observera hur
modellens utdata varierar på motsvarande sätt, (20)
klimatförändringsminskningsrelaterat bistånd: stöd för aktiviteter i utvecklingsländer som bidrar till syftet att
stabilisera växthusgaskoncentrationerna i atmosfären på en nivå som skulle
förhindra farliga antropogena störningar av klimatsystemet, (21)
klimatförändringsanpassningsrelaterat bistånd: stöd för aktiviteter i utvecklingsländer som är avsedda att minska
sårbarheten i mänskliga eller naturliga system för konsekvenserna av
klimatförändringar och klimatrelaterade risker, genom att upprätthålla eller
öka utvecklingsländernas anpassningsförmåga och återhämtningsförmåga, (22)
tekniska korrigeringar:
justeringar av de nationella växthusgasinventeringarnas uppskattningar som görs
i samband med granskningen enligt artikel 20 av denna förordning när inlämnade
inventeringsuppgifter är ofullständiga eller tagits fram på ett sådant sätt att
de inte är konsekventa med internationella eller unionsregler eller riktlinjer
och som är avsedda att ersätta ursprungligen inlämnade uppskattningar, (23)
omberäkningar: i
enlighet med rapporteringsriktlinjerna från FN:s ramkonvention om årliga
inventeringar, ett förfarande för att återuppskatta antropogena utsläpp av
växthusgaser från källor och minskningar genom upptag i tidigare inlämnade
inventeringar som en följd av ändrad metodik, ändringar av sättet på vilket
utsläppsfaktorer och aktivitetsuppgifter erhålls och används, eller
inbegripandet av nya käll- och sänkkategorier. Kapitel 2 Utvecklingsstrategier med låga
koldioxidutsläpp Artikel 4 Utvecklingsstrategier med låga
koldioxidutsläpp 1.
Medlemsstaterna och kommissionen ska å unionens
vägnar vardera utarbeta och genomföra utvecklingsstrategier med låga koldioxidutsläpp
för att bidra till (a)
en öppen och tillförlitlig övervakning av de
faktiska och beräknade framstegen som görs av medlemsstaterna, inbegripande
bidraget från unionens åtgärder, för att uppfylla unionens och medlemsstaternas
åtaganden enligt ramkonventionen för att begränsa eller minska de antropogena
utsläppen av växthusgaser, (b)
att uppfylla åtagandena för att minska utsläppen av
växthusgaser som medlemsstaterna gjort enligt beslut nr 406/2009/EG och uppnå
långsiktiga utsläppsminskningar och förbättringar av minskningar genom upptag i
sänkor i alla sektorer i linje med unionens mål att minska utsläppen med 80
till 95 % för 2050 jämfört med nivåerna 1990, i samband med nödvändiga
minskningar, enligt IPCC, för i-länderna som en grupp. 2.
Medlemsstaterna ska inkomma med sin
utvecklingsstrategi för låga koldioxidutsläpp till kommissionen ett år efter
att denna förordning trätt i kraft eller i enlighet med den tidtabell som man
kommit överens om internationellt i samband med ramkonventionsprocessen. 3.
Kommissionen och medlemsstaterna ska göra sina
motsvarande utvecklingsstrategier för låga koldioxidutsläpp offentligt
tillgängliga för allmänheten och alla uppdateringar därav. Kapitel 3 Rapportering av historiska utsläpp av
växthusgaser och minskningar Artikel 5 Nationella inventeringssystem 1.
Medlemsstaterna ska upprätta, bedriva och
kontinuerligt försöka förbättra nationella inventeringssystem för att uppskatta
antropogena utsläpp från källor och minskningar genom upptag i sänkor av
växthusgaser som räknas upp i bilaga I till denna förordning och säkerställa
tidsenlighet, öppenhet, tillförlitlighet, överensstämmelse och jämförbarhet för
att deras växthusgasinventeringar är uttömmande. 2.
Medlemsstaterna ska se till att deras behöriga
inventeringsmyndigheter får tillgång till och att deras nationella
inventeringssystem ger förutsättningarna för att deras behöriga myndigheter får
tillgång till (a)
uppgifter om och metoder som rapporteras för
verksamhet och anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG i syfte att bereda
nationella växthusgasinventeringar för att säkerställa överensstämmelse mellan
de rapporterade utsläppen av växthusgaser enligt unionens system för handel med
utsläppsrätter och de nationella växthusgasinventeringarna, (b)
uppgifter som samlas in via rapporteringssystemen
om fluorerade gaser i de olika sektorerna, som upprättats enligt artikel 6.4 i
förordning (EG) nr 842/2006 för att ta fram nationella växthusgasinventeringar, (c)
utsläpp, underliggande uppgifter och metodik som
rapporterats av anläggningar enligt förordning (EG) nr 166/2006 för att ta fram
nationella växthusgasinventeringar, (d)
uppgifter som rapporterats enligt förordning (EG)
nr 1099/2008. 3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga
inventeringsmyndigheter och deras nationella inventeringssystem ger förutsättningarna
för att deras behöriga inventeringsmyndigheter (a)
använder sig av rapporteringssystem som upprättats
enligt artikel 6.4 i förordning (EG) nr 842/2006 för att förbättra
uppskattningen av fluorerade gaser i växthusgasinventeringarna, (b)
kan genomföra de årliga konsekvenskontrollerna som
hänvisas till i leden l och m i artikel 7.1 i denna förordning, Artikel 6 Unionens inventeringssystem Ett inventeringssystem upprättas härmed inom
unionen för att säkerställa de nationella inventeringarnas tidsenlighet,
öppenhet, tillförlitlighet, överensstämmelse, jämförbarhet och fullständighet
avseende unionens växthusgasinventering. Kommissionen ska administrera,
upprätthålla och kontinuerligt försöka förbättra detta system, vilket ska
inbegripa (a)
ett program för kvalitetssäkring och
kvalitetskontroll, vilket ska inbegripa att fastställa kvalitetsmål och att
utarbeta en kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollplan för inventeringen.
Kommissionen ska bistå medlemsstaterna vid genomförandet av deras program för
kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, (b)
ett förfarande för att, genom samråd med berörd
medlemsstat, uppskatta alla uppgifter som saknas i dess nationella inventering, (c)
en årlig expertgranskning av medlemsstaternas
växthusgasinventeringar. Artikel 7 Växthusgasinventeringar 1.
Senast den 15 januari varje år (”år X”) ska
medlemsstaterna rapportera följande till kommissionen: (a)
Deras antropogena utsläpp av växthusgaser som
räknas upp i bilaga I till denna förordning och de antropogena utsläppen av
växthusgaser som det hänvisas till i artikel 2.1 i beslut nr 406/2009/EG för år
X-2, utan förfång för rapporteringen av växthusgaser som räknas upp i bilaga I
till denna förordning ska utsläppen av koldioxid (CO2) från
IPCC-källor i kategorin ”1.A.3.A civil luftfart” anses vara lika med noll
enligt artiklarna 3 och 7.1 i beslut nr 406(2009/EG. (b)
Uppgifter om deras utsläpp av koloxid (CO),
svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx) och flyktiga organiska ämnen
(VOC) som även rapporteras enligt artikel 7 i direktiv 2001/81/EG, för år X-2. (c)
Deras antropogena utsläpp av växthusgaser från
källor och minskningar av CO2 genom upptag i sänkor som följer av
LULUCF, för år X-2. (d)
Deras antropogena utsläpp av växthusgaser från
källor och minskningar av CO2 genom upptag i sänkor som följer av
LULUCF-aktiviteter enligt Kyotoprotokollet och information om bokföringen av
dessa utsläpp av växthusgaser och minskningar från markanvändning, ändrad
markanvändning och skogsbruk, i enlighet med artikel 3, punkt 3, och där
medlemsstaterna bestämmer sig för att använda sig av den, artikel 3, punkt 4 i
Kyotoprotokollet, och tillämpliga beslut för åren mellan 2008 och X-2.
Medlemsstater som valde att bokföra skötsel av åkermark, skötsel av betesmark
eller förnyelse av vegetationen enligt artikel 3, punkt 4, i Kyotoprotokollet
ska dessutom rapportera utsläpp av växthusgaser från källor och minskningar
genom upptag i sänkor för varje sådan aktivitet för året 1990. (e)
Varje ändring av de uppgifter som avses i leden a-d
för åren mellan 1990 och år X-3, med angivande av skälen till dessa ändringar. (f)
Uppgifter om indikatorer för året X-2. (g)
information från dess nationella register om
utfärdande, inköp, innehav, överföring, annullering, återlösning och överföring
av AAU, RMU, ERU och CER för året X-1, (h)
Sammanfattande information om slutförda
överföringar enligt artikel 3.4 och 5 i beslut nr 406/2009/EG, för året X-1. (i)
Information om användningen av gemensamt
genomförande, mekanismen för ren utveckling och handel med internationella
utsläppsrätter, enligt artiklarna 6, 12 och 17 av Kyotoprotokollet, eller någon
annan flexibel mekanism som följer av bestämmelser i instrument som antagits av
ramkonventionens parter eller partskonferensen för FN:s ramkonvention för
klimatförändringar vilken tjänar som mötesplatsen för Kyotoprotokollets parter,
för att uppfylla deras kvantifierade åtaganden för utsläppsbegränsningar eller
minskningar enligt artikel 2 i beslut nr 2002/358/EG[21] och Kyotoprotokollet eller
framtida åtaganden inom UNFCCC eller Kyotoprotokollet, för år X-2. (j)
Information om stegen som vidtas för att förbättra
inventeringens uppskattningar, i synnerhet inom områden av inventeringen som
har varit föremål för justeringar eller rekommendationer efter
expertgranskningar. (k)
Den faktiska eller uppskattade fördelningen av de
verifierade utsläppen som rapporteras av anläggningar och aktörer enligt
direktiv 2003/87/EG till källkategorierna i den nationella
växthusgasinventeringen och förhållandet mellan de verifierade utsläppen och de
totala utsläppen av växthusgaser i dessa källkategorier, för år X-2. (l)
Resultaten av kontrollerna av hur förenliga
utsläppen som rapporterats i växthusgasinventeringarna är, för år X-2, med (i) de verifierade utsläppen som
rapporterats enligt rådets direktiv 2003/87/EG, (ii) utsläppen på anläggningsnivå som
rapporterats enligt förordning (EG) nr 166/2006. (m)
Resultaten av kontroller av hur förenliga
aktiviteterna, bakgrundsuppgifterna och antagandena som använts för att
uppskatta utsläppen vid utarbetandet av växthusgasinventeringarna, för år X-2,
är med (i) uppgifterna och antagandena som använts
för att ta fram inventeringar av luftföroreningar enligt rådets direktiv
2001/81/EG, (ii) uppgifterna som rapporterats enligt
artikel 6.1 i förordning (EG) nr 842/2006, (iii) energiuppgifterna som rapporterats
enligt artikel 4 och bilaga B till förordning (EG) nr 1099/2008, (n)
En beskrivning av alla ändringar som gjorts på
deras nationella inventeringssystem, (o)
En beskrivning av alla ändringar som gjorts i det
nationella registret. (p)
Alla andra aspekter i den nationella
växthusgasinventeringsrapporten som behövs för att ta fram unionens
växthusgasinventeringsrapport, såsom information om medlemsstatens plan för
kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, en allmän osäkerhetsutvärdering och en
allmän bedömning av fullständigheten. Under det första rapporteringsåret enligt
denna förordning ska medlemsstaten informera kommissionen om sin avsikt att
använda sig av bestämmelserna enligt artikel 3.4 och 5 i beslut nr 406/2009/EG. 2.
Senast den 15 mars varje år ska medlemsstaterna
översända sin fullständiga och uppdaterade nationella inventeringsrapport till
kommissionen. En sådan rapport ska innehålla all den information som anges i
punkt 1 av denna artikel och alla efterföljande uppdateringar av den
informationen. 3.
Medlemsstaterna ska senast den 15 april varje år
lämna nationella inventeringar till UNFCCC-sekretariatet, vilka ska innehålla
samma information som lämnats till kommissionen i enlighet med punkt 2 i denna
artikel. 4.
Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna
varje år sammanställa en inventering av växthusgaser i unionen och en
inventeringsrapport över dessa och lämna dessa till UNFCCC-sekretariatet senast
den 15 april varje år. 5.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade
rättsakter enligt artikel 29 i denna förordning för att (a)
lägga till eller ta bort ämnen från listan över
växthusgaser i bilaga I till denna förordning, (b)
ställa upp övervaknings- och rapporteringskrav för
LULUCF, i enlighet med alla nya internationella överenskommelser eller en
lagstiftningsakt som antas i enlighet med artikel 9 i beslut nr 406/2009/EG. Artikel 8 Uppskattade växthusgasinventeringar Medlemsstaterna ska senast den 31 juli varje
år (år X') lämna in en rapport till kommissionen om uppskattade
växthusgasinventeringar för år X-1. Kommissionen ska, baserat på
medlemsstaternas uppskattade växthusgasinventeringar eller, där så är
nödvändigt baserat på deras egna uppskattningar, årligen sammanställa en
approximativ växthusgasinventering för unionen. Kommissionen ska senast den 30
september varje år göra denna information tillgänglig för allmänheten. Artikel 9 Förfaranden för att slutföra
utsläppsuppskattningar 1.
Kommissionen ska utföra en inledande kontroll av
uppgifterna som lämnats in av medlemsstaterna enligt artikel 7.1 i denna
förordning avseende hur uttömmande de är och eventuella problem. Den ska sända
resultaten till medlemsstaten inom 6 veckor från inlämningsfristens utgång.
Medlemsstaterna ska senast den 15 mars svara på alla frågor som uppkommer i
samband med den inledande kontrollen, tillsammans med den slutliga inlämningen
av inventeringen för år X-2. 2.
När en medlemsstat inte svarar på frågorna som
kommissionen ställer eller inte lämnar in fullständiga
inventeringsuppskattningar som krävs för att sammanställa inventeringen för
unionen senast den 15 mars, ska kommissionen utarbeta uppskattningar som ska
användas i stället för motsvarande uppskattningar i medlemsstatens inventering.
Kommissionen ska för detta ändamål använda metoder som är förenliga med
riktlinjerna som är tillämpliga för att utarbeta utkast till de nationella
växthusgasinventeringarna. Artikel 10 Rapportering av CO2-utsläpp från
sjötransporter 1.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta en
delegerad rättsakt i enlighet med artikel 29 i denna förordning för att ange
kraven för övervakningen och rapporteringen av CO2-utsläpp från
sjötransporter avseende marina fartyg som angör medlemsstatens hamnar.
Övervaknings- och rapporteringskraven som antas ska vara förenliga med de
överenskomna kraven från UNFCCC och, såvitt det går, med krav som gäller fartyg
i samband med IMO eller genom unionslagstiftning som inriktar sig på utsläpp av
växthusgaser från sjötransporter. Övervaknings- och rapporteringskraven ska
såvitt det går minimera medlemsstaternas arbetsbelastning vilket omfattar genom
användning av centraliserad insamling och underhåll av uppgifter. 2.
När en rättsakt har antagits enligt punkt 1, ska
medlemsstaterna senast den 15 januari varje år ('år X') fastställa och
rapportera CO2-utsläppen från sjötransporter till kommissionen för
år X-2. Kapitel 4 Register Artikel 11 Upprättande och hantering av register 1.
Unionen och medlemsstaterna ska upprätta och
upprätthålla register för att tillförlitligt redogöra för utfärdande, innehav,
överföring, inköp, annullering och återlösen av AAU, RMU, ERU och CER och
överföring av AAU, RMU, ERU och CER. Medlemsstaterna kan även använda dessa
register för att tillförlitligt redogöra för enheterna som hänvisas till i
artikel 11a.5 i direktiv 2003/87/EG. 2.
Unionen och medlemsstaterna får låta sina register
ingå i ett konsoliderat system, tillsammans med en eller flera andra
medlemsstater. 3.
De uppgifter som avses i punkt 1 i denna artikel
ska göras tillgängliga för den centrala förvaltare som utses i enlighet med
artikel 20 i direktiv 2003/87/EG. 4.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta en
delegerad rättsakt i enlighet med artikel 29 i denna förordning för att
upprätta unionsregistret som avses i punkt 1 i denna artikel. Artikel 12 Tillbakadragande av enheter enligt
Kyotoprotokollet 1.
Varje år under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod
ska medlemsstaterna, efter att de avslutat översynen av sina nationella
inventeringar enligt Kyotoprotokollet, inklusive lösning av eventuella
genomförandefrågor, dra tillbaka AAU, RMU, ERU och CER från registret som
motsvarar deras nettoutsläpp under det aktuella året. 2.
Avseende tillbakadragandeperiodens sista år under
Kyotoprotokollet ska medlemsstaterna dra tillbaka enheter från registret före
utgången av den ytterligare perioden för att uppfylla åtaganden som anges i
beslut 11/CMP.1 från partskonferensen för FN:s ramkonvention om
klimatförändringar, vilken tjänstgör som mötesplatsen för Kyotoprotokollets
parter. Kapitel 5 Rapportering av politiska strategier,
åtgärder och prognoser för utsläpp av växthusgaser från källor och upptaget i
sänkor Artikel 13 Nationella system för politiska strategier,
åtgärder och prognoser 1.
Medlemsstaterna och kommissionen ska, senast ett år
efter att denna förordning trätt i kraft, upprätta, hantera och kontinuerligt
försöka förbättra nationella system för att rapportera om politiska strategier
och åtgärder för att ta fram och rapportera om prognoser för antropogena
utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor. Dessa nationella
system ska inbegripa alla institutionella, lagliga och processrättsliga arrangemang
som upprättats i en medlemsstat och unionen för att utvärdera politiska
strategier och för att utfärda prognoser om antropogena utsläpp av växthusgaser
från källor och upptag i sänkor. 2.
De ska syfta till informationens punktlighet,
öppenhet, tillförlitlighet, överensstämmelse, jämförbarhet och fullständighet
som rapporteras om politiska strategier och åtgärder och prognoser för
antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor, som
hänvisas till i artiklarna 14 och 15 i denna förordning, inbegripande
användningen och tillämpningen av uppgifter, metoder och modeller, och
genomförandet av aktiviteter för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll och
känslighetsanalys. Artikel 14 Rapportering av politiska strategier och
åtgärder 1.
Senast den 15 mars varje år (år X) ska
medlemsstaterna till kommissionen överlämna (a)
en beskrivning av sina nationella system för att
rapportera om politiska strategier och åtgärder och för att utarbeta och
rapportera om prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser och upptag i
sänkor enligt artikel 13.1 i denna förordning, eller information om alla
ändringar som gjorts i det systemet när en sådan beskrivning redan har
inlämnats, (b)
all ytterligare information eller uppdateringar som
är relevanta för deras utvecklingsstrategier för låga koldioxidutsläpp som
hänvisas till i artikel 4 i denna förordning och de framsteg som gjorts med
genomförandet av dessa strategier, (c)
information om nationella politiska strategier och
åtgärder, och om genomförandet av unionens politiska strategier och åtgärder
som begränsar eller minskar utsläppen av växthusgaser från källor eller ökar
upptaget i sänkor, uppdelade på sektorer och växthusgaser som det hänvisas till
i bilaga I till denna förordning. Denna information ska korshänvisa till
tillämpliga nationella eller unionens politiska strategier, särskilt de om
luftkvalitet och ska inbegripa (i) den politiska strategins eller åtgärdens
syfte och en kort beskrivning av den politiska strategin eller åtgärden, (ii) typen av instrument för den politiska
strategin, (iii) läget för genomförandet, (iv) indikatorer för att övervaka och
utvärdera framstegen som görs med tiden, (v) kvantitativa uppskattningar av effekterna
för utsläppen från källor, och upptagen i sänkor av växthusgaser
uppdelade enligt –
resultaten av förhandsbedömningar av effekterna av
varje politisk strategi och åtgärd, uppskattningarna ska göras i en följd av 4
kommande år som slutar med 0 eller 5 omedelbart efter år X, med en åtskillnad
mellan utsläpp av växthusgaser som omfattas av direktiv 2003/87/EG och de som
omfattas av beslut nr 406/2009/EG, –
resultaten av efterhandsbedömningar av effekterna
av varje politisk strategi och åtgärd för begränsningen av klimatförändringar
där de finns tillgängliga, med åtskillnad mellan utsläpp av växthusgaser som
omfattas av direktiv 2003/87/EG och de som omfattas av beslut nr 406/2009/EG. (vi) uppskattningar av de beräknade
kostnaderna för politiska strategier och åtgärder, liksom uppskattningar, när
så är lämpligt, av de verkliga kostnaderna för politiska strategier och
åtgärder, (vii) alla hänvisningar till bedömningen och
de underbyggande tekniska rapporterna som det hänvisas till i punkt 2 i denna
artikel, (d)
information om genomförda eller planerade politiska
strategier och åtgärder avsedda att genomföra relevant unionslagstiftning och
information om nationella förfaranden för efterlevnad och tvångsåtgärder, (e)
den information som avses i led d i artikel 6.1 i
beslut nr 406/2009/EG, (f)
information om i vilken utsträckning medlemsstatens
åtgärd utgör en betydande del av de insatser som vidtas på nationell nivå samt
i vilken utsträckning den beräknade användningen av gemensamt genomförande,
mekanismen för ren utveckling och internationell handel med utsläppsrätter
faktiskt är supplementära till de nationella åtgärderna i enlighet med
tillämpliga bestämmelser i Kyotoprotokollet och antagna tillämpliga beslut. 2.
Medlemsstaterna ska för allmänheten offentliggöra,
i elektronisk form, alla bedömningar av kostnaderna för och effekterna av
nationella politiska strategier och åtgärder, och all information om
genomförandet av unionens politiska strategier och åtgärder som begränsar eller
minskar utsläppen av växthusgaser från källor eller ökar upptagen i sänkor
tillsammans med alla tekniska rapporter som underbygger dessa bedömningar.
Dessa bör inbegripa beskrivningar av de modeller och metodologiska
tillvägagångssätt som använts, definitioner och underliggande antaganden. Artikel 15 Rapportering av
prognoser 1.
Medlemsstaterna ska senast den 15 mars varje år ('år
X') till kommissionen rapportera nationella prognoser för antropogena utsläpp
av växthusgaser från källor och upptag i sänkor, organiserade efter gas och
sektor. De prognoserna ska inbegripa kvantitativa uppskattningar i en följd av
4 kommande år som slutar med 0 eller 5 omedelbart efter år X. De nationella
prognoserna ska ta hänsyn till alla politiska strategier och åtgärder som antas
på unionsnivå och inbegripa (a)
prognoser utan åtgärder, prognoser med åtgärder och
prognoser med ytterligare åtgärder, (b)
totala växthusgasprognoser och separata
uppskattningar för de beräknade utsläppen av växthusgaser för utsläppskällorna
som omfattas av direktiv 2003/87/EG och av beslut nr 406/2009/EG, (c)
en tydlig angivelse av de nationella, regionala och
unionens politiska strategier och åtgärder som inbegrips i prognoserna för
antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor. Där sådana
politiska strategier och åtgärder inte inbegrips ska detta tydligt anges och
förklaras, (d)
resultaten från känslighetsanalysen av prognoserna, (e)
alla relevanta hänvisningar till bedömningen och de
tekniska rapporterna som underbygger dessa bedömningar som avses i punkt 3 i
denna artikel. 2.
När en medlemsstat inte lämnar in uttömmande
beräknade uppskattningar senast den 15 mars varje år får kommissionen utarbeta
de uppskattningar som krävs för att sammanställa unionens prognoser. 3.
Medlemsstaterna ska för allmänheten offentliggöra,
i elektronisk form, sina nationella prognoser för utsläpp av växthusgaser från
källor och upptag i sänkor tillsammans med alla tekniska rapporter som
underbygger dessa prognoser. Dessa bör inbegripa beskrivningar av de modeller
och metodologiska tillvägagångssätt som använts, definitioner och underliggande
antaganden. Kapitel 6 Rapportering om övrig information som är
relevant för klimatförändring. Artikel 16 Rapportering om nationella
anpassningsåtgärder Senast den 15 mars varje år ska
medlemsstaterna översända en rapport till kommissionen med information om deras
genomförda, eller planerade, åtgärder för anpassning till klimatförändring, i
synnerhet med avseende på nationella, eller regionala, anpassningsstrategier
och anpassningsåtgärder. Denna information ska innefatta budgetallokering per
politisk sektor och, för varje anpassningsåtgärd, huvudsaklig målsättning, typ
av instrument, status för genomförande och konsekvenskategori för
klimatförändring (såsom översvämning, förhöjning av havsvattennivån, extrema
temperaturer, torka och extrema väderförhållanden). Artikel 17 Rapportering om finansiellt och teknologiskt
stöd till utvecklingsländer. Senast den 15 mars varje år (”år X”) ska
medlemsstaterna, med utgångspunkt i bästa tillgängliga uppgifter, översända
till kommissionen (a)
information om finansiellt stöd som har avsatts och
betalats ut i enlighet med UNFCCC för år X-1, om finansiellt stöd som har
avsatts för år X och om det planerade tillhandahållandet av stöd. Denna
information ska omfatta följande (i) huruvida de finansiella resurser som
medlemsstaterna har tillhandahållit utvecklingsländer är nya, och
kompletterande, mot bakgrund av UNFCCC, och hur detta beräknades, ii) information om eventuella finansiella
resurser som allokerades av medlemsstaterna i samband med genomförandet av
UNFCCC per kanaltyp, såsom bilaterala, regionala eller andra multilaterala
kanaler, iii) kvantitativ information om finansflöden
baserade på de så kallade ”Rio-markörerna för bistånd gällande begränsning av
och anpassning till klimatförändringen” (Rio-markörerna) som introducerades av
OECD:s hjälpkommitté för utveckling, och metodologisk information angående
genomförande av Rio-markörernas klimatförändringsmetodologi, (iv) detaljerad information om bistånd som
tillhandahålls av både den offentliga och privata sektorn till
utvecklingsländer som är särskilt känsliga för klimatförändringens konsekvenser
under anpassning till sådana klimatförändringskonsekvenser, (v) utförlig information om hjälp som
tillhandahålls både av den offentliga och privata sektorn, i förekommande fall,
till utvecklingsländer, för att begränsa utsläpp av växthusgaser, (b)
information om medlemsstaternas verksamhet för
teknologiöverföring till utvecklingsländer enligt UNFCCC, och om överförda
teknologier för år X-1; information om planerade åtgärder med avseende på
teknologiöverföring till utvecklingsländer enligt UNFCCC, och om teknologier
som ska överföras för år X och efterföljande år. Det ska omfatta information om
huruvida den överförda teknologin användes för att begränsa eller anpassa sig
till konsekvenserna av klimatförändringen, mottagarland, mängd lämnat stöd och
typ av överförd teknologi. Artikel 18 Rapportering om användning av
auktionsintäkter och projektkrediter. 1.
Medlemsstater ska senast den 15 mars varje år (”år
X”) för år X-1 till kommissionen inlämna (a)
en detaljerad motivering som omnämns i artikel 6.2
i beslut 406/2009/EC, (b)
information om intäkterna under år X-1 som har
genererats av medlemsstaten genom auktionering av utsläppsrätter i enlighet med
artikel 10.1 i direktiv 2003/87/EC. Denna information ska även inbegripa
specifik och detaljerad information om användningen av 50 % av intäkterna,
och de vidtagna åtgärderna till följd av detta, med en specificering av
kategorin för sådana vidtagna åtgärder i enlighet med artikel 10.3 i direktiv
2003/87/EG, samt med angivande av mottagarlandet eller -regionen i fråga, (c)
information om användningen av alla intäkter som
har genererats av medlemsstaten genom auktionering av utsläppsrätter för
luftfart i enlighet med artikel 3d.1 eller 2 i direktiv 2003/87/EC, (d)
informationen som anges i led b i artikel 6.1 i beslut
406/2009/EG och information om hur deras förvärvspolitik förbättrar ingåendet
av ett internationellt avtal om klimatförändring. 2.
För medlemsstater som väljer att använda ett belopp
motsvarande de genererade auktionsintäkterna för syften i enlighet med artikel
3d.4 och 10.3 i direktiv 2003/87/EG, gäller kraven under leden b och c i punkt
1 i denna artikel för detta belopp. 3.
Auktionsintäkter som inte har betalats ut vid
tidpunkten då en medlemsstat inlämnar en rapport till kommissionen i enlighet
med denna artikel ska kvantifieras och rapporteras i rapporter för
efterföljande år. 4.
Medlemsstater ska göra rapporter till kommissionen
enligt denna artikel tillgängliga för allmänheten. Artikel 19 Tvåårsrapporter och nationella
meddelanden. 1.
Unionen och medlemsstaterna ska inlämna
tvåårsrapporter i överensstämmelse med beslut 1/CP.16 och nationella
meddelanden till UNFCC:s sekretariat i överensstämmelse med artikel 12 i
UNFCCC. 2.
Medlemsstater ska också inlämna nationella
meddelanden och rapporter vartannat år till kommissionen. Kapitel 7 Expertgranskning på unionsnivå av utsläpp
av växthusgaser inom unionen. Artikel 20 Expertgranskning av inventeringen 1.
Kommissionen ska genomföra en inledande
expertgranskning av nationella inventeringsdata som inlämnats av medlemsstaterna
i enlighet med artikel 7.2 i denna förordning i syfte att fastställa den årliga
utsläppsallokeringen som följer av bestämmelserna i underpunkt fyra i artikel
3.2 i beslut 406/2009/EG. 2.
Kommissionen ska med utgångspunkt i data, som har
rapporterats för år 2013, genomföra en årlig expertgranskning av nationella
inventeringsdata, som har inlämnats av medlemsstater i enlighet med artikel 7.2
i denna förordning för att övervaka medlemsstaternas efterlevnad av att minska
eller begränsa sina utsläpp av växthusgas i enlighet med artikel 3 i beslut nr
406/2009/EG, och alla andra mål för minskning, eller begränsning, av
växthusgaser som har fastslagits i unionens lagstiftning. 3.
De inledande och årliga expertgranskningarna ska
inbegripa (a)
kontroller för att verifiera transparens,
korrekthet, överensstämmelse, jämförbarhet och fullständighet i inlämnad
information, (b)
kontroller för att identifiera fall där
inventeringsdata framtas på ett sätt som är icke-överensstämmande med UNFCCC:s
vägledningsdokumentation eller unionsregler, och (c)
i förekommande fall, beräkna de nödvändiga tekniska
korrigeringarna. 4.
Kommissionen ska bemyndigas att anta delegerade
akter i överensstämmelse med artikel 29 i denna förordning för att fastställa
uppföranderegler för expertgranskningarna som anges i punkt 1 och 2 i denna
artikel, inklusive uppgifterna som anges i punkt 3 i denna artikel. 5.
Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att
fastställa den totala mängden utsläpp för det relevanta året, som framgår av
den korrigerade inventeringsdatan för varje medlemsstat efter att den relevanta
årliga granskningen har slutförts. 6.
Data, inbegripet ändringar av sådana data, som
uppstår till följd av att en medlemsstat använder sina flexibiliteter i
enlighet med artikel 3 och 5 i beslut nr 406/2009/EG för varje medlemsstat, ska
på det vis som de har förtecknats i registren, vilka har upprättats i enlighet
med artikel 11 i beslut nr 406/2009/EG och artikel 19 i direktiv 2003/87/EG,
komma ifråga för tillämpning av artikel 7.1 i beslut nr 406/2009/EG vid det
datum som infaller en månad efter publiceringsdatumet för en genomförandelag,
som har antagits i enlighet med punkt 5 i denna artikel. Artikel 21 Hantering av omberäkningarnas
konsekvenser 1.
När den årliga expertgranskningen av
inventeringsdata med avseende på år 2020 har slutförts, i enlighet med artikel
20 i denna förordning, ska kommissionen, i enlighet med den formel som anges i
bilaga II till den förordningen, beräkna den omberäknade summan
växthusgasutsläpp för varje medlemsstat. 2.
Kommissionen ska, utan avseende på artikel 31.2 i
denna förordning, bland annat använda den omräknade summan som anges i punkt 1
i denna artikel, när den ger förslag på mål för minskning eller begränsning av
utsläpp för varje medlemsstat under perioden efter 2020, i enlighet med artikel
14 i beslut nr 406/2009/EG. 3.
Kommissionen ska genast publicera resultat av
beräkningarna, som har gjorts i enlighet med punkt 1 i denna artikel. Kapitel 8 Bedömning av framsteg mot unionrelaterade
och internationella åtaganden Artikel 22 Bedömning av framsteg 1.
Kommissionen ska, i syfte att fastställa om det har
gjorts tillräckliga framsteg, med utgångspunkt i informationen som har
rapporterats i artiklarna 7, 8, 11 och 15 i denna förordning, och i samråd med
medlemsstaterna, årligen bedöma framstegen som har gjorts av unionen och
medlemsstaterna för att uppfylla det nedanstående (a)
åtaganden enligt artikel 4 i UNFCCC och artikel 3 i
Kyotoprotokollet, såsom de vidare har fastställts i beslut som har antagits av
partskonferensen för UNFCCC, eller av partskonferensen för UNFCCC som tjänstgör
som mötesplatsen för Kyotoprotokollets parter, (b)
skyldigheter fastställda i artikel 3 i beslut nr
406/2009/EG. 2.
Kommissionen ska vartannat år bedöma luftfartens
totala inverkan på det globala klimatet, inbegripet genom icke CO2-relaterade
utsläpp, såsom kväveoxider, och effekter såsom förstärkning av cirrusmoln,
baserat på de utsläppsdata som har tillhandahållits av medlemsstater i enlighet
med artikel 7 i denna förordning, samt, i förekommande fall, förbättra dess
kvantifiering med hänvisning till vetenskapliga framsteg och flygtrafikdata. 3.
Kommissionen ska senast den 31 oktober varje år, i
enlighet med bestämmelserna i punkt 1 och 2 i denna artikel, inlämna en rapport
som sammanfattar slutsatserna av bedömningarna till Europaparlamentet och
rådet. Artikel 23 Rapport om tilläggsperioden för att
uppfylla åtagandena i enlighet med Kyotoprotokollet. Unionen och varje medlemsstat ska lämna en
rapport till UNFCCC-sekretariatet om den i Marrakech-överenskommelsen angivna
tilläggsperioden för fullgörande av åtagandena, då den perioden löper ut. Kapitel 9 Samarbete och stöd Artikel 24 Samarbete mellan medlemsstaterna och
unionen Medlemsstaterna och unionen ska samarbeta och
till fullo samordna sig sinsemellan med avseende på skyldigheter enligt denna
förordning beträffande (a)
att sammanställa unionens växthusgasinventering och
unionens rapport om växthusgasinventering, i enlighet med artikel 7.4 i denna
förordning, (b)
att förbereda unionens nationella meddelande i
enlighet med artikel 12 i UNFCCC och tvåårsrapporten i enlighet med beslut
1/CP.16, (c)
gransknings- och efterlevnadsförfaranden enligt
UNFCC och Kyotoprotokollet i överensstämmelse med varje tillämpligt beslut
enligt UNFCCC eller Kyotoprotokollet, liksom även unionens förfarande för
granskning av medlemsstaternas växthusgasinventeringar, som anges i artikel 20
i denna förordning, (d)
alla justeringar i enlighet med artikel 5, punkt 2,
i Kyotoprotokollet, eller till följd av unionens granskningsförfarande, som det
hänvisas till i artikel 20 av denna förordning, eller andra ändringar av
inventeringar och inlämnade inventeringsrapporter, till UNFCCC-sekretariatet, (e)
sammanställandet av unionens approximativa
inventering av växthusgaser, i enlighet med artikel 8 i denna förordning, (f)
rapportering om tillbakadragande av tilldelade
utsläppsenheter, certifierade utsläppsminskningar, utsläppsminskningenheter
eller sänkkrediter, efter den tilläggsperiod som avses i punkt 14 i beslut
13/CMP.1 för uppfyllande av åtaganden i enlighet med artikel 3, punkt 1, i
Kyotoprotokollet. Artikel 25 Europeiska miljöbyråns roll Europeiska miljöbyrån ska bistå kommissionen i
dess arbete för efterlevnad av artikel 6 till 10, 13 till 20, 22 och 23 i denna
förordning i överensstämmelse med dess årliga arbetsprogram. Detta ska
inbegripa hjälp med (a)
att sammanställa unionens inventering av
växthusgaser och framtagande av unionens rapport om inventeringen av
växthusgaser, (b)
att utföra kvalitetssäkrings- och
kvalitetskontrollförfaranden för förberedelse av unionens inventering av
växthusgaser, (c)
att ta fram uppskattningar av data, som inte har
rapporterats i inventeringarna av nationella växthusgaser, (d)
att genomföra den årliga expertgranskningen, (e)
att sammanställa unionens uppskattade inventering
av växthusgaser, (f)
att sammanställa informationen, som har
rapporterats av medlemsstater om beräkningar, politik och åtgärder, (g)
att utföra kvalitetssäkrings- och
kvalitetskontrollförfaranden för informationen som har rapporterats av
medlemsstater om beräkningar, politik och åtgärder, (h)
at förbereda uppskattningar för data om beräkningar
som inte har rapporterats av medlemsstaterna, (i)
att sammanställa data som har förberetts av
kommissionen för den årliga rapporten till Europaparlamentet och rådet, (j)
att sprida information som har insamlats under denna
förordning, inbegripet att upprätthålla och uppdatera en databas om medlemsstaternas
begränsningspolitik och -åtgärder, och en clearingcentral för inverkan,
sårbarheter och anpassnin Bör granskas ingående om tid finns g till
klimatförändring. Kapitel 10 Delegering Artikel 26 Detaljerade rapporteringskrav Kommissionen ska, i
överensstämmelse med artikel 29 i denna förordning, vara bemyndigad att anta
delegerade akter för att fastställa detaljerade rapporteringsregler, inbegripet
regler om innehåll, struktur, format och inlämningsförfaranden för
medlemsstaternas rapporterande av information, i enlighet med artiklarna 4, 5,
7, 8 och 13 till 19 i denna förordning. Artikel 27 Krav på nationella system Kommissionen ska vara bemyndigad att anta
delegerade akter i överensstämmelse med artikel 29 i denna förordning för att
fastställa krav om inrättande, drift och funktion vad beträffar
medlemsstaternas nationella system, i enlighet med artiklarna 5 och 13 i denna
förordning. Artikel 28 Upphävande, eller ändring, av skyldigheter Kommissionen ska vara bemyndigad att anta
delegerade akter i överensstämmelse med artikel 29 i denna förordning för att
upphäva artikel 4 till 7, 10 till 12, 14, 15, 17 och 19 i denna förordning,
eller någon del därav, eller att ändra dessa artiklar, om den skulle dra
slutsatsen att internationella eller andra utvecklingar ger upphov till en
situation där skyldigheterna till följd av de bestämda artiklarna inte längre
är nödvändiga, inte står i proportion till de motsvarande fördelarna eller inte
överensstämmer med eller är dubblerar kraven enligt UNFCCC. En akt som antas i
enlighet med denna artikel ska inte göra unionsrelaterade, eller
internationella, rapporteringsskyldigheter mer betungande för medlemsstater. Artikel 29 Utövande av delegering 1.
Rätten att anta delegerade akter tilldelas
kommissionen på de villkor som fastställs i denna artikel. 2.
Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna
7, 10, 11, 20 och 26 till 28 i denna förordning ska tilldelas kommissionen på
obestämd tid från det datum då denna förordning träder i kraft. 3.
Europaparlamentet eller rådet kan när som helst
återkalla delegeringen av de befogenheter som avses i artiklarna 7, 10, 11, 20
och 26 till 28 i denna förordning. Beslutet om återkallande avslutar
delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Det får verkan dagen
efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning, eller vid en senare tidpunkt som anges i beslutet. Det påverkar
inte giltigheten för delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4.
Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska
kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 5.
En delegerad akt som antagits i enlighet med
artiklarna 7, 10, 11, 20 eller 26 till 38 ska träda i kraft endast om
Europaparlamentet, eller rådet, inte har gjort några invändningar senast två
månader efter det att akten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om
Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löpt ut, båda har informerat
kommissionen om att de inte har några invändningar. Perioden ska förlängas med
två månader på initiativ av Europaparlamentet eller rådet. Kapitel 11 Slutbestämmelser Artikel 30 Kommittéförfarande Kommissionen
ska biträdas av en kommitté för klimatförändringar. Denna kommitté ska vara en
kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.[22]. Artikel 31 Granskning 1.
Kommissionen ska regelbundet granska överensstämmelsen
mellan övervakning och rapporteringsbestämmelser enligt denna förordning med
framtida beslut med avseende på UNFCCC och Kyotoprotokollet, eller annan
unionslagstiftning. 2.
Om det under åtagandeperioden enligt beslut nr
406/2009/EC förekommer en ändring av internationella regler avseende
uppskattning av utsläppet av växthusgaser för framtagandet av inventeringar av
växthusgaser, ska kommissionen bedöma i vilken utsträckning de nya reglerna
gäller för syftena i beslut nr 406/2009/EC. Artikel 32 Upphävande Beslut 280/2004/EG ska upphöra att gälla. Hänvisningar till den upphävda förordningen
ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt
jämförelsetabellen i bilaga III. Artikel 33 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tjugonde
dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Denna förordning är till alla delar
bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den […] På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA I Växthusgaser Koldioxid (CO2)2) Metan (CH4)4 Dikväveoxid (N2O)
Svavelhexafluorid
(SF6)) Kvävetriodluorid
NF3) Fluorkolväten
(HFCs): HFC-23 CHF3 HFC-32 CH2F2 HFC-41 CH3F HFC-125 CHF2CF3 HFC-134 CHF2CHF2 HFC-134a CH2FCF3 HFC-143 CH2FCHF2 HFC-143a CH3CF3 HFC-152 CH2FCH2F HFC-152a CH3CHF2 HFC-161 CH3CH2F HFC-227ea CF3CHFCF3 HFC-236cb CF3CF2CH2F HFC-236ea CF3CHFCHF2 HFC-236fa CF3CH2CF3 HFC-245fa CHF2CH2CF3 HFC-245ca CH2FCF2CHF2 HFC-365mfc CH3CF2CH2CF3 HFC-43-10mee CF3CHFCHFCF2CF3
eller (C5H2F10) Perfluorkolväten (PFC) PFC-14, Perfluormetan, CF4 PFC-116, Perfluoroetan, C2F6 PFC-218, Perfluoropropan, C3F8 PFC-318, Perfluorocyklobutan, c-C4F8 Perfluorocyklopropan c-C3F6 PFC-3-1-10, Perfluorobutan, C4F10 PFC-4-1-12, Perfluoropentan, C5F12 PFC-5-1-14, Perfluorohexan, C6F14 PFC-9-1-18, C10F18 BILAGA II Den omräknade summan av
växthusgasutsläpp från medlemsstater som avses i artikel 21.1 Den omräknade summan av växthusgasutsläpp från en
medlemsstat ska beräknas enligt följande formel: Där: –
ti,2012 är medlemsstaten årliga
utsläppsallokering enligt fastställandet i fjärde punkten av artikel 3.2 och
artikel 10 i beslut 406/2009/EC. –
ti,2022 är medlemsstatens årliga
utsläppsallokering per år i enlighet med fjärde punkten av artikel 3.2 och
artikel 10 i beslut 406/2009/EG som det skulle ha beräknats om granskade
inventeringsdata som inlämnades 2022 hade använts som indata. –
ei,j är medlemsstatens växthusgasutsläpp
per år i som fastställts i enlighet med akter som antagits av kommissionen till
följd av artikel 20.5 efter expertgranskningen av inventeringen år j. BILAGA III Jämförelsetabell Beslut 280/2004/EG || Denna förordning Artikel 1 || Artikel 1 Artikel 2.1 || Artikel 4.1 Artikel 2.2 || - Artikel 2.3 || Artikel 4.3 Artikel 3.1 || Artikel 7.1 och artikel 7.2 Artikel 3.2 || Artikel 14.1 och artikel 15.1 Artikel 3.3 || Artikel 26, Artikel 27, Artikel 28, Artikel 29 Artikel 4.1 || Artikel 6 Artikel 4.2 || Artikel 6 Artikel 4.3 || Artikel 25 Artikel 4.4 || Artikel 5.1 Artikel 5.1 || Artikel 22.1 artikel 5.2 || Artikel 22.3 Artikel 5.3 || - Artikel 5.4 || - Artikel 5.5 || Artikel 23 Artikel 5.6 || - Artikel 5.7 || Artikel 25 Artikel 6.1 || Artikel 11.1 Artikel 6.2 || Artikel 11.3 Artikel 7.1 || - Artikel 7.2 || Artikel 12.1 och artikel 12.2 Artikel 7.3 || - Artikel 8.1 || Artikel 24 Artikel 8.2 || Artikel 7.3 Artikel 8.3 || - Artikel 9.1 || Artikel 30 Artikel 9.2 || - Artikel 9.3 || - Artikel 10 || Artikel 11 || Artikel 32 Artikel 12 || Artikel 33 FINANSIERINGSÖVERSIKT
FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT 1. RAMVERK FÖR
FÖRSLAG/INITIATIV 1.1. Förslagets/initiativets titel
Förordning
från Europaparlamentet och rådet om en mekanism för att övervaka och rapportera
utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell
och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen. 1.2. Berörda politiska områden i
ABM/ABB-strukturen[23]
ÅTGÄRD
FÖR MILJÖ OCH KLIMAT [07] 1.3. Förslaget/initiativets art ¨ Förslaget/initiativet
gäller en ny åtgärd ¨ Förslaget/initiativet
gäller en ny åtgärd som uppföljning till ett pilotprojekt/en förberedande
åtgärd[24] ¨ Förslaget/initiativet
gäller förlängningen av en befintlig åtgärd x Förslaget/initiativet
gäller en åtgärd omdirigerad till en ny åtgärd. 1.4. Mål 1.4.1. Kommissionens fleråriga
strategiska mål som förslaget/initiativet inriktar sig på Detta
förslag ligger inbäddat i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt
för alla. Det bidrar direkt till att uppnå ett av strategins fem överordnade
mål för att uppnå en minskning på 20 % av utsläpp fram till 2020. 1.4.2. Specifika mål och
ABM/ABB-åtgärder gällande AMP Specifikt mål: Genomförande
av EU-politik och lagstiftning för klimatåtgärder (ABB-kod 07 12) Berörda ABM/ABB-åtgärder: 07
12 01 (Genomförande av EU-politik och lagstiftning för klimatåtgärder) 1.4.3. Förväntat (-de) resultat och
effekt Specificera effekterna
som förslaget/initiativet skulle ha på de berörda mottagarlanden/grupperna. Den
befintliga övervakningsmekanismen behöver ändras för att genomföra viss
klimatförändringspolitik och tillhandahålla fördelar till alla medborgare och
affärsverksamheter, i synnerhet gällande luftkvalitet, säkerställande av
energileverans och främjandet av grön ekonomisk tillväxt och innovation. Detta
förslag kommer också hjälpa till att öka EU:s trovärdighet genom att
kvalitetsmässig information om åtgärden som har vidtagits för att bekämpa
klimatförändringar kommer att tillhandahållas. Förslaget kommer genom insamling
av denna information också säkerställa att EU kommer att vara bättre förberett
för framtida klimatrelaterade utmaningar. 1.4.4. Indikatorer för resultat och
konsekvens Specificera
indikatorerna för övervakning av förslaget/initiativets genomförande. Följande
indikatorer motsvarar de allmänna, specifika och operativa målen med förslaget: -
Antalet fall av icke-efterlevnad som har fastställts på EU-nivå eller under
UNFCC. -
Antalet rapporter som har inlämnats i tid till kommissionen och/eller UNFCCC. -
Överensstämmelsen mellan rapporter på EU-nivå, och de som har inlämnats av
medlemsstater, enligt vad som framgår av EU- och UNFCCC-granskningar. -
Överensstämmelse mellan utsläppsdata som har rapporterats av medlemsstaterna
under MMD, och andra rapporteringsinstrument, såsom det framgår av EU- och
UNFCCC-granskningar. -
Fullständigheten i medlemsstaters rapporter inlämnade till kommissionen och
under UNFCCC vid jämförelse med befintliga krav. -
Medlemsstaters användning av gemensamma rapporteringsmetodologier och format
när de rapporterar om ekonomiskt och teknologiskt stöd. -
Medlemsstaters användning av inhemska och internationella metodologiska och
rapporteringsmässiga riktlinjer. -
Fullständigheten i medlemsstater rapporter som har inlämnats till kommissionen
och UNFCCC jämfört med existerande krav. -
Medlemsstaters användning av gemensamma rapporteringsförfaranden och format för
beräkningar, politik, åtgärder och faktiska utsläpp. -
Tillgängligheten till data och information och skapandet av nya
informationsflöden inom områden som förslaget inriktar sig på. 1.5. Förslaget/initiativets motiv 1.5.1. Krav som ska uppfyllas på kort
och lång sikt Det
kortsiktiga målet med detta förslag är att i betydande grad bidra till EU:s mål
om utsläppsminskning för 2020 och att uppnå EU 2020-strategin. Förslaget har
också ett långsiktigt mål, nämligen att uppnå utsläppsminskningar inom EU efter
2020. Kortsiktigt
kommer kommissionen behöva lansera upphandlingsförfaranden för att erhålla den
tekniska assistans som behövs för att genomföra förslaget, i synnerhet för
expertgranskningen av inventeringen enligt bestämmelserna i artikel 20 i
förslaget. 1.5.2. Mervärde i EU-engagemanget Några
av bestämmelserna som inbegrips i detta förslag behöver genomföras på EU-nivå,
eftersom detta krävs enligt EU-lag, nämligen beslut nr 406/2009/EG och det
reviderade direktivet 2003/87/EG. Eftersom
de övergripande klimatåtagandena görs på EU-nivå är det också mer effektivt att
utveckla de nödvändiga rapporteringsinstrumenten på EU-nivå. Därutöver krävs
det för att överkomma de identifierade problemen, såsom överensstämmelse och
läglighet för EU:s och medlemsstaternas rapportering till FN:s ramkonvention om
klimatförändringar att data och metoder i alla 27 medlemsstaterna samordnas,
vilket kan utföras mer effektivt på EU-nivå. 1.5.3. Den lärdom som har dragits av
tidigare, liknande erfarenheter Förslaget
tar i beaktande erfarenheter från genomförandet av beslut nr 280/2004/EG och
återkopplingen från berörda intressenter. Förslaget siktar mot att ta itu med
svagheter och problem som har identifierats och att, i förekommande fall,
förenkla rapporteringskraven. I synnerhet har erfarenhet av att genomföra
beslutet om övervakningsmekanism visat att vissa rapporteringsinstrument inte
gav de förväntade resultaten (t.ex. efterfrågade indikatorer), eller så
användes inte informationen efter förväntan. Dessa krav ändras därför för att
se till att rapporteringen är meningsfull och ändamålsenlig. Nya krav justeras
i enlighet med befintliga rapporteringsflöden och informationsbehov. 1.5.4. Koherens och möjlig synergi
med andra instrument Förslaget
är nära relaterat till Europa 2020-strategin och flaggskeppsinitiativet Europa
2020 för ett resurseffektivt Europa. Det överensstämmer med och kompletterar
EU:s klimat-, energi- och socialpolitik. 1.6. Varaktighet och finansiell
effekt ¨ Förslag/initiativ med begränsad
varaktighet –
¨ Förslag/initiativ i kraft fr.o.m. [DD/MM]ÅÅÅÅ till [DD/MM]ÅÅÅÅ –
¨ Finansiell verkan fr.o.m. ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ x Förslag/initiativ med obegränsad
varaktighet –
Genomförande kommer troligen att starta 2013,
beroende på framstegen med den lagstiftande processen 1.7. Planerade förvaltningssätt[25] x Centraliserad direkt förvaltning av kommissionen ¨ Centraliserad indirekt förvaltning med delegering av genomförande av uppgifter till –
¨ verkställande byråer, –
¨ organ som har skapats av gemenskaperna,[26] –
¨ nationella organ från offentliga sektorn med allmännyttig tjänst som
uppdrag, –
¨ personer som har anförtrotts genomförande av speciella åtgärder i
enlighet med rubrik V i fördraget om Europeiska unionen, och som har
identifierats i den relevanta, grundläggande akten enligt vad som avses i
artikel 49 i budgetförordningen. ¨ Gemensam förvaltning med medlemsstaterna ¨ Decentraliserad förvaltning med tredje länder ¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ska anges) Om fler än ett
förvaltningssätt anges, vänligen tillhandahåll uppgifter i avsnittet ”Kommentarer”. Kommentarer Medlemsstaterna
kommer att ansvara för att genomföra huvuddelen av detta förslag. Kommissionen
kommer att ge medlemsstaterna vägledning och bedöma rapporterna som inlämnas av
dem. Den kommer att kontrollera, granska och sammanställa en del av
informationen som ingår i dessa rapporter. 2. FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER 2.1. Bestämmelser om uppföljning och
rapportering Ange frekvens och
villkor. Efterlevnad
av rapporterna som erfordras enligt förslaget med inhemska och internationella
krav kommer att visa om förslaget uppnår sina mål. Rapporterna
som tas fram enligt förslaget kommer att fortsätta granskas på EU-nivå
och/eller internationell nivå årligen, vartannat eller vart fjärde år.
Bedömningen av faktiska utsläpp kommer att fortsätta vara övergripande och
genomföras av experter på både EU-nivå och internationell nivå. Målet med
bedömningen är att hjälpa till att förbättra rapportering och att bedöma
efterlevnaden av mål och åtaganden. Bedömningen av all annan klimatdata och
-information föreslås nu även genomföras på en årsbasis på EU-nivå med fokus på
fullständighet och efterlevnad av vägledning, medan denna bedömning kommer att
göras på internationell nivå vartannat och vart fjärde år. Bedömningen
genomförs, återigen, av experter, och målet är att bedöma efterlevnaden och att
identifiera områden som behöver förbättras ytterligare. 2.2. Förvaltnings- och
kontrollsystem 2.2.1. Identifierad (-e) risk (-er) Eftersom
förslaget är en förordning inbegriper den inte nationellt införlivande.
Riskerna med genomförandet av denna förordning är begränsade, eftersom den
föreslagna mekanismen är en fortsättning på och förbättring av den nuvarande
mekanismen. 2.2.2. Planerade kontrollmetoder De
åtgärder som ska vidtas för att hantera sådana risker kommer att vara desamma
som nu: ökad dialog och samarbete med medlemsstaterna, i synnerhet genom
kommittén om klimatförändringar och dess arbetsgrupper, användningen av
kommittéförfarande och teknisk hjälp från Europeiska miljöbyrån. 2.3. Åtgärder för att förebygga
bedrägeri och oegentligheter Specificera befintliga
och planerade åtgärder för förebyggande och skydd. Med
tanke på de inblandade summorna och typen av upphandling utgör detta initiativ
inte någon särskild risk för bedrägeri. Kommissionen kommer att förvalta och
kontrollera arbetet genom att använda sitt vanliga verktyg, såsom GD CLIMA:s
årliga förvaltningsplan. Interna
kontrollstandarder nr. 2, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15 och 16 är av särskild
betydelse. Dessutom kommer principerna som har fastslagits i rådets förordning
(EG, Euratom) 1605/202 (budgetförordningen) om dess genomförandebestämmelser
att gälla i sin helhet. Upphandlingsförfaranden
kommer att styras av GD CLIMA:s finanskrets: en delvis decentraliserad krets
som kännetecknas av hierarkiskt oberoende från AO(s)D för personer som utför
finansiell initiering och verifiering. En
intern kontrollkommitté (ENVAC) kommer också att undersöka processen för att
välja entreprenör och verifiera överensstämmelsen i förfarandena, som antas av
utanordnarna med reglerna i budgetförordningen, och genomförandebestämmelserna
för en kombination av ett slumpmässigt exempel och ett riskbaserat exempel på
allmänna upphandlingskontrakt. Utöver
dessa åtgärder kommer delegerade akter även att fastställa tekniska riktlinjer
som ska styra expertgranskningarna som avses i artikel 20. Dessa riktlinjer
kommer att säkerställa att personerna som genomför expertgranskningarna är
oberoende och lämpligt kvalificerade. 3. FÖRSLAGET/INITIATIVETS
UPPSKATTADE FINANSIELLA VERKAN 3.1. Rubrik (-er) i det fleråriga
finansiella ramverket och budgetposter som påverkas · Befintliga budgetposter I ordningen av
fleråriga finansiella ramverksrubriker och budgetposter. Rubrik för flerårigt finansiellt ramverk || Budgetpost || Typ av utgift || Bidrag Antal [Beskrivning…………………...……….] || Diff./icke-diff ([27]) || från EFTA-[28] länder || från kandidatländer[29] || från tredjeländer || enligt vad som avses i artikel 18.1 aa i budgetförordningen 2 || 07.12.01 [Genomförande av unionspolitik och lagstiftning om klimatåtgärder] || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ 5 || 07.01.02.11 [Annan förvaltningsutgift] || Icke-diff || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ · Nya budgetposter begärda - NEJ I ordningen av fleråriga rubriker för finansiella ramverk
och budgetposter. Rubrik för flerårigt finansiellt ramverk || Budgetpost || Typ av utgift || Bidrag Antal [Rubrik……………………………………..] || Diff./Icke-diff() || från EFTA- länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt vad som avses i artikel 18.1 aa i budgetförordningen || [XX.YY.YY.YY] || || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ 3.2. Uppskattad konsekvens för
utgift 3.2.1. Sammanfattning av uppskattad konsekvens
för utgifter FÖRSLAGET KOMMER ATT GENOMFÖRAS MED ANVÄNDNING
AV DEN BEFINTLIGA BUDGETEN OCH KOMMER INTE ATT INVERKA PÅ DET FLERÅRIGA
FINANSIELLA RAMVERKET. EUR-miljoner (till 3 decimalutrymmen) Rubrik för flerårigt finansiellt ramverk: || Antal || [Rubrik 2] GD: <CLIMA> || || || År N[30] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT Driftsanslag || || || || || || || || Nummer för budgetpost 07.12.01 || Åtaganden || (1) || 0,2540 || 1,6310 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10.04 Betalningar || (2) || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665 Anslag av administrativ art som finansieras från ramen för specifika program[31] || || || || || || || || Budgetpostens nummer || || (3) || || || || || || || || TOTALT antal anslag for GD <CLIMA> || Åtaganden || =1+1a +3 || 0,2540 || 1,6310 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10.04 Betalningar || =2+2a +3 || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665 TOTALT antal driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0,2540 || 1,6310 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10.04 Betalningar || (5) || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665 TOTALT antal anslag av administrativ art finansierade från ramen för specifika program || (6) || || || || || || || || TOTALT antal anslag under RUBRIK <2> i det fleråriga finansiella ramverket || Åtaganden || =4+ 6 || 0,2540 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10.04 Betalningar || =5+ 6 || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665 Om fler än en rubrik påverkas av
förslaget/initiativet: TOTALT antal driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0,2540 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10,04 Betalningar || (5) || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665 TOTALT antal anslag av administrativ art finansierade från ramen för specifika program || (6) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 TOTALT antal anslag under RUBRIKERNA 1 till 4 i det fleråriga finansiella ramverket (Referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || 0,2540 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 10,04 Betalningar || =5+ 6 || 0,2540 || 1,256 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 1,631 || 9,665 Rubrik för flerårigt finansiellt ramverk: || 5 || Administrativa utgifter EUR-miljoner (till 3 decimalutrymmen) || || || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT GD: <CLIMA> || Personella resurser || 0.254 || 0.508 || 0.508 || 0.508 || 0.508 || 0.508 || 0.508 || 3.302 Andra administrativa utgifter || 0.275 || 0.275 || 0.275 || 0.275 || 0.275 || 0.275 || 0.275 || 1.925 TOTALT antal GD <CLIMA> || Anslag || 0.529 || 0.783 || 0.783 || 0.783 || 0.783 || 0.783 || 0.783 || 5.227 TOTALT antal anslag under RUBRIK 5 i det fleråriga finansiella ramverket || (Summa åtaganden= = summa betalningar) || 0,529 || 0,783 || 0.783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 5,227 EUR-miljoner (till 3 decimalutrymmen) || || || År N[32] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT TOTALT antal anslag under RUBRIKERNA1 till 5 i det fleråriga finansiella ramverket || Åtaganden || 0,783 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 15,267 Betalningar || 0,783 || 2,039 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 2,414 || 14,892 3.2.2. Uppskattad effekt på
driftsanslag –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte användning av nya driftsanslag
(initiativet är en del av det nuvarande finansiella ramverket) –
x Förslaget/initiativet kräver användning av driftsanslag enligt vad som
förklaras nedan: Åtagandeanslag i EUR-miljoner (till 3 decimalutrymmen) Åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT RESULTAT Typ av resultat[33] || Genomsnittskostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad SPECIFIKT MÅL Genomförande av EU-politik och lagstiftning för klimatåtgärder (ABB-kod 07 12) - Resultat || Tekniskt stöd || 0,717 || 2 || 0,254 || 2 || 1,631 || 2 || 1,631 || 2 || 1,631 || 2 || 1,631 || 2 || 1,631 || 2 || 1,631 || 14 || 10.04 Delsumma för specifikt mål || 1 || 0,254 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 7 || 10.04 Total kostnad || 1 || 0,254 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 1 || 1,631 || 7 || 10.04 3.2.3. Uppskattad effekt på anslag av
en administrativ art 3.2.3.1. Sammanfattning –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte användning av administrativa anslag
–
x Förslaget/initiativet kräver användning av administrativa anslag
enligt vad som förklaras nedan: (initiativet är en del av det nuvarande
finansiella ramverket) Behoven av administrativa anslag ska täckas
genom den allokering som redan har beviljats för att förvalta denna åtgärd
och/eller återinsättas inom GD, kompletterat som fallet kan vara av ytterligare
en allokering som har beviljats det förvaltande GD inom ramverket för den
årliga allokeringsproceduren, som lyder under budgetrestriktioner. EUR-miljoner (till 3
decimalutrymmen) || År N [34] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT RUBRIK 5 i det fleråriga finansiella ramverket || || || || || || || || Personella resurser || 0,254[35] || 0,508 || 0,508 || 0,508 || 0,508 || 0,508 || 0,508 || 3.302 Andra administrativa utgifter || 0,275[36] || 0,275 || 0,275 || 0,275 || 0,275 || 0,275 || 0,275 || 1,925 Delsumma RUBRIK 5 i det fleråriga finansiella ramverket || 0,529 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 5,227 Utom RUBRIK 5[37] i det fleråriga finansiella ramverket || || || || || || || || Personella resurser || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 Andra utgifter av en administrativ art || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 Delsumma utom RUBRIK 5 i det fleråriga finansiella ramverket || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 TOTALT || 0,529 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 0,783 || 5,227 3.2.3.2. Uppskattade behov av personella
resurser –
¨ Förslaget/initiativet behöver inte användning av personella resurser –
x Förslaget/initiativet behöver användning av de för närvarande
allokerade personella resurserna, enligt vad som förklaras nedan: Uppskattningen ska uttryckas i fulla belopp
(eller åtminstone ett decimalutrymme) || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) Poster för inrättningsplan (officiella och tillfälliga aktörer) || 07 01 01 01 (Högkvarter och kommissionens representationskontor ) || 254000[38] || 508000 || 508000 || 508000 || 508000 || 508000 || 508000 XX 01 01 02 (Delegationer) || || || || || || || XX 01 05 01 (Indirekt forskning) || || || || || || || 10 01 05 01 (Direkt forskning) || || || || || || || Extern personal (i motsvarande heltidsenhet: FTE)[39] || XX 01 02 01 (CA, INT, SNE från det ”globala ramverket”) || || || || || || || XX 01 02 02 (CA, INT, JED, LA och SNE i delegationerna) || || || || || || || XX 01 04 yy [40] || - vid högkvarter[41] || || || || || || || - i delegationer || || || || || || || XX 01 05 02 (CA, INT, SNE — Indirekt forskning) || || || || || || || 10 01 05 02 (CA, INT, SNE — Direkt forskning) || || || || || || || Andra budgetposter (specificera) || || || || || || || TOTALT || 254000 || 508000 || 508000 || 508000 || 508000 || 508000 || 508000 XX är det
berörda politiska området eller budgetposten. De personella
resurserna kommer att uppfyllas av personal från GD som redan har utsetts till
att förvalta åtgärden och/eller har återinsatts inom GD, vid behov tillsammans
med någon ytterligare allokering som har beviljats det förvaltande GD under det
årliga allokeringsförfarandet, underlydande budgetrestriktioner. Beskrivning av
uppgifter som ska utföras: Tjänstemän och tillfälliga aktörer || Vidta åtgärd för att genomföra kommissionens krav (t.ex. medlemsstatsrapporter, genomföra analys, följa upp genomförande). Extern personal || 3.2.4. Kompabilitet med det nuvarande
finansiella ramverket –
x Förslaget/initiativet är kompatibelt med det nuvarande fleråriga
finansiella ramverket. –
¨ Förslaget/initiativet kommer att medföra omprogrammering av den
relevanta rubriken i det fleråriga finansiella ramverket. Förklara vilken slags omprogrammering som krävs,
specificera de berörda budgetposterna och de motsvarande beloppen. …. –
¨ Förslaget/initiativet kräver tillämpning av
flexibilitetsinstrumentet, eller granskning av det fleråriga finansiella
ramverket [42]. Förklara vad som krävs, genom att specificera de
berörda rubrikerna och budgetposterna, samt de motsvarande beloppen. …….. 3.2.5. Tredje parters bidrag –
x Förslaget/initiativet ger inte utrymme för medfinansiering av tredje
parter –
Förslaget/initiativet ger utrymme för
medfinansieringen som uppskattas nedan: Anslag i EUR-miljoner (till 3 decimaler) || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... ange så många år som är nödvändigt för att visa konsekvensens varaktighet (se punkt 1.6) || Summa Specificera det medfinansierande organet || || || || || || || || SUMMA medfinansierade anslag || || || || || || || || 3.3. Uppskattad effekt på intäkt –
x Förslaget/initiativet har ingen finansiell effekt på intäkten. –
¨ Förslaget/initiativet har följande finansiella effekt: ¨ på egna medel ¨ på övriga intäkter EUR-miljoner (till 3 decimalutrymmen) Budgetintäktspost: || Anslag finns tillgängliga för det innevarande budgetåret: || Effekt av förslaget/initiativet[43] År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || ... inför så många kolumner som behövs för att återspegla effektens varaktighet (se punkt 1.6) Artikel …………. || || || || || || || || För övrig avsatt intäkt,
specificera den berörda budgetposten/budgetposterna. …. Specificera metoden för
att beräkna effekten på intäkten. …. [1] EUT
L 49, 19.2.2004, s.1. [2] EGT L 33, 7.2.1994, s. 11 [3] EGT L 130, 15.5.2002, s. 1 [4] EUT
L 55, 1.3.2005, s. 57 [5] http://ec.europa.eu/clima/consultations/0008/index_en.htm [6] EUT
C, s. . [7] EUT
C, s. . [8] EUT
L 49, 19.2.2004, s.1. [9] EGT L 33, 7.2.1994, s. 13 [10] EGT L 130, 15.5.2002, s. 4 [11] EUT
L 140, 5.6.2009, s. 136 [12] EUT
L 140, 5.6.2009, s. 63. [13] EGT
L 297, 31.10.1988, s. 21 [14] EUT
L 275, 25.10.2003, s. 32. [15] EUT
L 33, 4.2.2006, s. 1. [16] EGT
L 309, 27.11.2001, s. 22. [17] EUT
L 161, 14.6.2006, s. 1. [18] EUT L 304, 4.11.2008, s. 1. [19] KOM(2009) 147 slutlig. [20] EUT
L 8, 13.1.2009, s. 3. [21] EGT L 130, 15.5.2002, s. 1. [22] EUT L 55, 28.2.2011, p.13. [23] ABM: Aktivitetsbaserad förvaltning, Activity-Based
Management, ABB: Aktivitetsbaserad budgetering, Activity-Based Budgeting. [24] Såsom avses i artikel 49.6 a i budgetförordningen. [25] Uppgifter om förvaltningssätt och hänvisningar till
budgetförordningen kan hittas på webbplatsen BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html. [26] Såsom det hänvisas till i artikel 185 i
budgetförordningen. [27] Diff. = Differentierade anslag / Non-Diff. = Icke-differentierade anslag. [28] EFTA: Europeiska frihandelssammanslutningen. [29] Kandidatländer och, där det behövs, potentiella
kandidatländer från Västra Balkan. [30] År N är det år då genomförandet av förslaget/inititativet
startar. Den bästa uppskattningen för närvarande är 2013. [31] Tekniskt och/eller administrativt stöd och utgifter till
stöd för genomförandet av EU-programmen och/eller åtgärder (tidigare BA-rader),
indirekt forskning, direkt forskning. [32] År N är det år då genomförandet av förslaget/inititativet
startar. [33] Produktioner är produkter och tjänster som ska levereras
(t.ex.: antal studentutbyten som har finansierats, antal km byggda vägar,
byggnader, etc.). [34] År N är det år då genomförandet av förslaget/inititativet
startar. [35] Varje årsbelopp i
denna post inkluderar 0,127M€ motsvarande personal som arbetar med
genomförandet av beslut nr 280/2004/EG (som upphävs genom förslaget). [36] Årsbeloppen i denna post motsvarar befintliga kostnader
med avseende på genomförandet av beslut nr 280/2004/EG (som upphävs genom
förslaget). [37] Tekniskt och/eller administrativt stöd och utgifter till
stöd för genomförandet av EU-programmen och/eller åtgärder (tidigare BA-rader),
indirekt forskning, direkt forskning. [38] Varje årsbelopp i denna post inkluderar 0,127M€
motsvarande personal som arbetar med genomförandet av beslut nr 280/2004/EG
(som upphävs genom förslaget). [39] CA= Contract Agent (Kontraktsaktör) INT= byråpersonal (‘Intérimaire’)
JED= ‘Jeune Expert en Délégation’ (Unga delegationsexperter) LA= Local
Agent, (Lokal aktör) SNE= Sekonderad nationell expert. [40] Går under extern personal från driftsanslag (tidigare BA-rader). [41] Väsentligen för strukturfonder, Europeiska jordbruksfonden
för landsbygdsutveckling (EAFRD) och Europeiska fiskerifonden (EFF). [42] Se punkterna 19 och 24 i det Interinstitutionella avtalet. [43] Vad beträffar traditionellt ägda resurser (tullavgifter,
sockeravgifter), måste de angivna beloppen vara nettobelopp, t. ex. bruttobelopp
efter avdrag för 25 % i indrivningskostnader.