{SEC(2011)1130 final}

{SEC(2011)1131 final}

MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

· Allmän bakgrund

I meddelandet En budget för Europa 2020[1] lyfte kommissionen fram ett flertal missförhållanden som allvarligt hotar den sociala sammanhållningen och konkurrenskraften och som därför måste rättas till. Det rör sig främst om kompetensbrister, otillräckliga aktiva arbetsmarknadsåtgärder och utbildningssystem, social utestängning inom marginaliserade grupper samt en låg arbetskraftsrörlighet.

Mot denna bakgrund är det givet att man måste stödja arbetstagare som förlorat sitt arbete till följd av de omfattande omstruktureringar som blivit följden då såväl tillverkningsindustrin som handelsmönstren blivit allt mer globala. Under den fleråriga budgetramen 2014–2020 bör därför ett engångsstöd riktas till just denna målgrupp. Precis som under programperioden 2007–2013 ska detta stöd kanaliseras genom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som är ett av de särskilda instrument som kan utnyttjas utan att det påverkar utgiftstaken i den fleråriga budgetramen.

Kommissionen påpekar i meddelandet vidare att unionen genom fonden bör kunna bevilja stöd vid massuppsägningar som beror på en oförutsedd kris i den lokala, regionala eller nationella ekonomin. Dessutom kommer det att bli möjligt för jordbrukare att få ett övergångsstöd via fonden för att de ska kunna anpassa sig till den nya marknadssituation som uppstår när unionen sluter handelsavtal som påverkar jordbruksprodukter.

· Motiv och syfte

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) upprättades ursprungligen för programperioden 2007–2013 genom förordning (EG) nr 1927/2006[2]. Syftet var att ge unionen ett redskap som gör det möjligt att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen, särskilt när denna arbetslöshet får betydande negativa konsekvenser för den regionala eller lokala ekonomin. Genom fonden samfinansieras aktiva arbetsmarknadsåtgärder som ska hjälpa arbetstagare att komma tillbaka in på arbetsmarknaden i områden, sektorer och regioner eller på arbetsmarknader som drabbats av en allvarlig ekonomisk störning.

Mot bakgrund av hur snabbt den finansiella och ekonomiska krisen bredde ut sig 2008 och hur omfattande den blev konstaterade kommissionen i sitt meddelande En ekonomisk återhämtningsplan för Europa[3] att förordning (EG) nr 1927/2006 borde ses över. I samband med översynen[4] infördes en del bestående förändringar som grundade sig på erfarenheterna under de första åren som stöd betalades ut genom fonden, men det främsta syftet var ändå att från den 1 maj 2009 till den 30 december 2011 utvidga fondens tillämpningsområde så att även arbetstagare som blivit uppsagda som en direkt följd av den ekonomiska och finansiella krisen skulle kunna få stöd från unionen. Samtidigt ökades unionens samfinansieringsandel från 50 % till 65 % vilket minskade trycket på EU-länderna. Med beaktande av den nuvarande ekonomiska situationen och behovet av budgetåtstramning har kommissionen lagt fram ett förslag[5] om att förlänga det tillfälliga undantaget på grund av krisen till och med den 31 december 2013, dvs. lika länge som förordning (EG) nr 1927/2006 ska tillämpas.

Det främsta syftet med detta förslag är att garantera att stöd kan fortsätta att betalas ut genom fonden även under den kommande programperioden, i enlighet med de grundläggande principer som fastställts för den fleråriga budgetramen 2014–2020. Därmed blir det också möjligt att bevilja stöd från fonden till jordbrukare.

I linje med det grundläggande syftet med förordning (EG) nr 1927/2006 vill man genom detta förslag visa att det finns en solidaritet på unionsnivå med uppsagda arbetstagare som drabbats på grund av särskilda omständigheter och att man i enlighet med målen i strategin Europa 2020 vill stödja dem så att de snabbt kommer in på arbetsmarknaden igen.

Stöd från fonden kommer att beviljas när arbetstagare har blivit uppsagda till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln, vilket är det ursprungliga syftet med fonden enligt artikel 1 i förordning (EG) nr 1927/2006. Men fonden kommer också att kunna reagera på plötsliga kriser som leder till allvarliga störningar i den lokala, regionala eller nationella ekonomin. En sådan plötslig kris kan till exempel utlösas av en betydande ekonomisk nedgång i länder som är viktiga handelspartner, en kollaps på finansmarknaderna som under 2008, ett allvarligt problem med energiförsörjningen eller tillgången på råvaror, eller en naturkatastrof. Fonden kommer också att kunna utnyttjas för att hjälpa jordbrukare att anpassa sig till en ny marknadssituation som uppstått till följd av ett handelsavtal som unionen ingått, till exempel om jordbruksprodukter. De förhandlingar som för närvarande förs med Mercosurländerna och inom ramen för WHO:s Doharunda kan eventuellt ge upphov till sådana handelsavtal.

För att fonden ska bevara sin ställning som ett meningsfullt instrument på europeisk nivå krävs det ett visst antal uppsägningar för att en ansökan om stöd från fonden ska kunna lämnas in. Erfarenheterna av tillämpningen av förordning (EG) nr 1927/2006 har visat att en minimigräns på 500 uppsagda arbetstagare under en viss referensperiod är lämplig, eftersom det på små arbetsmarknader eller vid särskilda omständigheter är möjligt att lämna in ansökningar också när antalet uppsagda arbetstagare är färre.

För jordbrukssektorn gäller andra regler för när en ansökan om stöd från fonden kan lämnas in. I de analyser som kommissionen gör inför handelsförhandlingarna kommer man att lägga fram förhandsinformation om sektorer eller produkter som sannolikt kommer att drabbas om importen ökar som en direkt följd av ett handelsavtal. När handelsavtalet har paraferats kommer kommissionen att ytterligare undersöka de sektorer och produkter där en kraftigt ökad import och en tydlig prisnedgång är att vänta, så att de sannolika effekterna på inkomsten i dessa sektorer kan bedömas. Därefter kommer kommissionen att ange vilka jordbrukssektorer, produkter eller i tillämpliga fall regioner som ska ha rätt till eventuellt stöd från fonden. EU-länderna kommer att ha möjlighet att lämna in ansökningar om stöd från fonden under förutsättning att de kan visa att de stödberättigade sektorerna har lidit betydande handelsrelaterade förluster, att de jordbrukare som verkar inom dessa sektorer har påverkats och att de har fastställt vilka jordbrukare som drabbats och erbjudit dem hjälp.

För att garantera att stödet från fonden når arbetstagare oavsett deras anställningsavtal eller anställningsförhållande kommer begreppet arbetstagare att vidgas så att det omfattar såväl tillsvidareanställda enligt förordning (EG) nr 1927/2006 som visstidsanställda, arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och personer som äger och driver mikroföretag och små eller medelstora företag samt egenföretagare (även jordbrukare).

Eftersom villkoret för att få stöd från fonden är att arbetstagarna har blivit uppsagda, eller att jordbrukarna ställer om den del av verksamheten som påverkas av handelsavtalet i fråga, innehåller förslaget särskilda bestämmelser om hur uppsägningen ska beräknas för varje arbetstagare.

Målet med fonden är att bidra till Europa 2020-strategins mål för tillväxt och sysselsättning. Fokus ligger därför på aktiva arbetsmarknadsåtgärder som syftar till att hjälpa arbetstagarna att snabbt få ett varaktigt arbete igen. Liksom i förordning (EG) nr 1927/2006 föreskrivs i detta förslag att fonden ska bevilja ekonomiskt stöd för paket bestående av aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Stödet kan inte användas för att finansiera passiva åtgärder, eftersom dessa inte är i linje med Europa 2020-strategins mål för sysselsättning och tillväxt. Penningbidrag får ingå endast om de är avsedda att fungera som incitament för den uppsagda arbetstagaren att delta i en aktiv arbetsmarknadsåtgärd. För att det ska bli en lämplig balans mellan genuint aktiva arbetsmarknadsåtgärder och ”aktiverande” bidrag får bara en viss andel av paketet med aktiva arbetsmarknadsåtgärder utgöras av bidrag.

För jordbrukare och medlemmar av deras hushåll som arbetar på jordbruket ska insatserna inriktas på lämplig utbildning och kompetenshöjning samt på rådgivning om hur man ställer om verksamheten eller utvecklar nya verksamhetsformer, antingen inom jordbrukssektorn eller utanför den. I viss mån kan stöd även beviljas för inledande investeringar i ny eller förändrad verksamhet, för att hjälpa jordbrukarna att skapa konkurrenskraftigare strukturer och att trygga sin försörjning. Man kan också stödja olika former av samarbete som kan skapa nya möjligheter på marknaden, särskilt när det gäller småbrukare.

Fonden ställs utanför den fleråriga budgetramen eftersom dess anslag ofta behövs i akuta situationer som sällan kan förutses. Fondens effektivitet har dock lidit av att beslutsprocessen är lång med många krav på förfarandet. Alla de parter som deltar i beslutsprocessen bör därför vinnlägga sig om förkorta tiden från det att ansökan om stöd från fonden lämnas in till det att stödet betalas ut och att förenkla förfarandena så mycket det går. EU-länderna bör sträva efter att lämna in en fullständig ansökan så fort som möjligt efter det att de relevanta kriterierna är uppfyllda. Så snart en fullständig ansökan kommit in bör kommissionen bedöma om den är stödberättigande, så att budgetmyndigheten utan dröjsmål kan fatta beslut om tilldelning av anslag från fonden. För att täcka behov som uppstår i början av året kommer kommissionen vid det årliga budgetförfarandet att föreslå ett minimibelopp som görs tillgängligt som betalningsbemyndiganden på den relevanta budgetposten.

Eftersom behovet av stöd från fonden inte går att förutse måste en del av de samlade årliga medlen öronmärkas för stödansökningar som kommer in efter den 1 september varje år. Om de medel som finns kvar inte är tillräckliga för att täcka behoven kommer kommissionen i sina förslag att ta hänsyn till den andel som har reserverats för stöd till jordbrukssektorn under den fleråriga budgetramen.

Stödet från fonden är avsett som ett komplement till EU-ländernas nationella, regionala och lokala åtgärder. I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning kan fonden inte ersätta åtgärder som redan stöds genom de EU-fonder och EU-program som ingår i den fleråriga budgetramen. Det ekonomiska stödet från fonden kan heller inte ersätta åtgärder som enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal ska vidtas av de företag som säger upp arbetstagarna.

Budgetförfarandet i förslaget följer direkt av punkt 13 i utkastet till interinstitutionellt avtal[6]. Alltid när det är möjligt kommer förfarandet att påskyndas och rationaliseras.

Eftersom de åtgärder som samfinansieras av fonden genomförs så att förvaltningen delas med medlemsstaterna, ska det ekonomiska stödet betalas ut i enlighet med de principer som gäller vid delad förvaltning av unionens budget. Finansieringsmekanismerna bör dock anpassas till hur omfattande de åtgärder är som EU-länderna enligt sina ansökningar ska genomföra.

Samfinansieringsandelen kommer att justeras. I normala fall kommer unionens bidrag till kostnaderna för att genomföra de åtgärder som ingår i paketet att vara 50 %, men samfinansieringsandelen kan höjas till 65 % för ansökningar som lämnats in av EU-länder där minst en region på Nuts II-nivå har rätt till stöd enligt strukturfondernas konvergensmål. Anledningen till detta är att man vill försäkra sig om att unionen kan visa solidaritet med arbetstagare i dessa länder och regioner även om landet inte självt har tillräckliga resurser för finansieringen av åtgärderna, vilket bekräftas av att samfinansieringsandelen inom strukturfonderna har höjts. Vid bedömningen av sådana ansökningar kommer kommissionen att avgöra om en högre samfinansieringsandel är berättigad i det fall som föreslås av EU-landet.

En av de centrala principerna för programperioden 2014–2020 är att utgifter på EU-nivå bör inriktas på åtgärder som ger resultat och för Europa 2020-strategin och dess mål framåt. När det gäller fondens utgifter är målet i den fleråriga budgetramen att minst 50 % av de arbetstagare som får stöd från fonden ska ha hittat ett nytt, varaktigt arbete efter tolv månader. För att kommissionen ska kunna följa upp framstegen i detta hänseende kommer EU-länderna efter 15 månader att lägga fram en lägesrapport om hur stödet använts. I enlighet med samma resultatinriktade tänkande ger förslaget EU-länderna möjlighet att – efter godkännande av kommissionen – ändra de planerade aktiva arbetsmarknadsåtgärderna ifall det under de två år som åtgärderna genomförs visar sig att det finns andra åtgärder som är mer lämpliga och som innebär en större chans att återintegrera fler arbetstagare på arbetsmarknaden.

· Gällande bestämmelser

I meddelandet om EU:s budget[7] anges att strukturfonderna, däribland Europeiska socialfonden (nedan kallad ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf), kommer att finansiera strukturåtgärder som främjar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Finansieringen kommer i första hand att styras till de områden som ska prioriteras enligt Europa 2020-strategin, dvs. sysselsättningsfrämjande åtgärder, investeringar i kompetenshöjning, utbildning och livslångt lärande, åtgärder för ökad social inkludering och minskas fattigdomen samt kapacitetsuppbyggnad inom institutioner och effektivisering av offentlig förvaltning. Både ESF och Eruf består av fleråriga program som har långsiktiga strategiska mål, särskilt när det gäller att förutse och hantera förändringar och omstruktureringar. Fonden för justering för globaliseringseffekter upprättades däremot för att ge stöd vid särskilda omständigheter och omfattas inte av den normala fleråriga programplaneringen.

I meddelandet konstateras också att den gemensamma jordbrukspolitiken fortfarande kommer att vara uppbyggd kring två pelare och att direktstöd till jordbrukare och stöd till marknadsåtgärder helt och hållet ska finansieras genom EU:s budget. Målen för jordbrukspolitiken är även i fortsättningen att tillhandahålla vissa kollektiva nyttigheter på miljöområdet, förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft samt främja en mångsidigare näringsverksamhet och bättre livskvalitet på landsbygden, särskilt genom det stöd som beviljas genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Denna fond består, liksom strukturfonderna, av fleråriga program med strategiska, långsiktiga mål.

Genom fonden för justering för globaliseringseffekter kan EU däremot konkret hjälpa arbetstagare som förlorat sitt arbete och jordbrukare som är tvungna att ställa om eller anpassa sin tidigare jordbruksverksamhet genom tidsbegränsat stöd som betalas ut vid särskilda omständigheter och utanför den normala fleråriga budgetramen.

För att främja ett effektivt utnyttjande av EU:s instrument för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning kommer finansieringsinstrumentet att väljas efter en bedömning av om uppsägningarna beror på strukturella faktorer eller på en tillfällig försämring av sysselsättningsläget som orsakats av de faktorer som anges i förordningen.

· Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Fonden bidrar till målen i Europa 2020-strategin, nämligen att EU ska kunna gå stärkt ur krisen och ställa om ekonomin i riktning mot en smart och hållbar tillväxt för alla, med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. I meddelandet Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla[8] konstaterar kommissionen att fonden har en tydlig uppgift inom flaggskeppsinitiativet ”Industripolitik för en globaliserad tid”, särskilt när det gäller snabb omfördelning av kompetens till sektorer och marknader med snabb tillväxt.

· Inverkan på grundläggande rättigheter

Förslaget påverkar inte de grundläggande rättigheterna.

2.           SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

· Samråd med berörda parter

Den 25–26 januari 2011[9] och den 8 mars 2011[10] samlades de berörda parterna till en konferens för att diskutera fondens framtid.

För att samla in fakta[11] om attityderna till fonden fick experter i EU-länderna svara på frågor om fondens framtid i två enkäter som skickades ut den 26 augusti 2010 och den 12 oktober 2010. De europeiska arbetsmarknadsorganisationerna fick tillfälle att yttra sig i en enkät som skickades ut den 2 februari 2011. Experter från 25 EU-länder svarade. Förhållandevis få arbetsmarknadsorganisationer besvarade enkäten men däremot deltog de aktivt i konferenserna. EU-ländernas experter fick dessutom yttra sig vid ett expertmöte i Porto den 29–30 september 2010[12] och i Bryssel den 9 mars 2011[13]. Den viktigaste slutsatsen från dessa samråd är att det finns ett överväldigande stöd för ett krishanteringsinstrument som ger möjlighet att snabbt ingripa vid massuppsägningar. Det komplicerade förfarandet och den långsamma beslutsprocessen kritiserades dock av alla berörda parter.

· Extern experthjälp

Någon extern experthjälp har inte behövts.

· Konsekvensanalys

Konsekvensanalysen för fonden ingår i den konsekvensanalys[14] som gjorts för de finansieringsinstrument som generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering förfogar över, dvs. Europeiska socialfonden, fonden för justering för globaliseringseffekter, Progress-programmet och dess instrument för mikrolån samt Eures.

I konsekvensanalysen övervägdes följande alternativ för fonden:

– Alternativ 1 – Ingen förändring, dvs. fonden fortsätter utan egen budget. Efter varje ansökan måste budgetmyndigheten fatta ett beslut om huruvida det är befogat med stöd i det aktuella fallet. Den största nackdelen är att de administrativa förfarandena fördröjer beslutsprocessen. De främsta fördelarna är att instrumentet är flexibelt, särskilt om man ser till att behovet av utgifter i de flesta fall inte går att förutse, att det ökar Europaparlamentsledamöternas medvetenhet om massuppsägningar och att såväl ansökningarna som fonden har stor synlighet.

– Alternativ 2 – Fondens åtgärder införlivas med ESF. Nackdelarna är främst att det krävs ett specifikt budgetanslag under programperioden trots att massuppsägningar sällan kan förutses, att det kan uppstå motsättningar med de allmänna tilldelningskriterierna inom sammanhållningspolitiken och att det stöd EU beviljar får mindre synlighet politiskt eftersom budgetmyndigheten inte skulle medverka. Fördelarna är dock att samordningen och komplementariteten med ESF ökar, att beslutsprocessen blir kortare och att ansökningarna till fonden kan förenklas och rationaliseras eftersom man kan dra nytta av ESF:s strukturer, förfaranden, förvaltnings- och kontrollsystem samt dess förenklade regler om stödberättigande kostnader.

– Alternativ 3 – Fonden blir en självständig fond med egna budgetmedel. De största nackdelarna är att flexibiliteten minskar eftersom man skulle bli tvungen att öronmärka ett fast budgetbelopp trots att utgifterna kan variera, att mekanismen för tilldelning av anslag påverkas negativt (jämfört med alternativ 2 där fonden skulle kunna dra nytta av ESF:s strukturer, förfaranden och förenkling) och slutligen att det finns en viss risk för överlappning med ESF. Fördelen är främst att solidariteten inom EU blir väldigt tydlig.

Bedömningen visar att alternativen 2 och 3 är att föredra om man vill påskynda tilldelningen av anslag från fonden. Risken för att outnyttjade budgetanslag ska leda till ett svagare genomslag är dock större i dessa alternativ. I alternativ 1 medverkar de politiska beslutsfattarna, vilket garanterar att uppsagda arbetstagares välfärd blir en prioriterad fråga på högsta offentliga nivå i EU. Alternativ 1 är därför bäst, eftersom det erbjuder den flexibilitet som är nödvändig för att resurserna ska kunna utnyttjas effektivt utan att den fleråriga budgetramen påverkas. Det möjliggör också en ytterligare förenkling när det gäller tilldelningen av anslag, vilket betyder att man kan öka effektiviteten hos det stöd som erbjuds uppsagda arbetstagare och jordbrukare som drabbats av globaliseringen.

När det gäller finansieringsmodellen utgår detta förslag från alternativ 1, dvs. ett särskilt instrument som fungerar utanför den fleråriga budgetramen. Innehållet i bestämmelserna, särskilt vad gäller ändringen av reglerna för fonden så att även jordbrukare omfattas, har bedömts noggrannare i den förhandsbedömning som bifogas detta förslag.

I förhandsbedömningen[15] behandlades tre alternativ:

– Alternativ 1 – Ingen förändring, dvs. fonden fortsätter att fungera i enlighet med de nuvarande bestämmelserna, som ändrats genom det s.k. krisundantaget, och med de stödberättigande åtgärder som ingår.

– Alternativ 2 – En utvidgning av målgruppen, dvs. fonden fortsätter att fungera enligt de nuvarande bestämmelserna, som ändrats genom det s.k. krisundantaget, och med samma stödberättigande åtgärder som i alternativ 2, men insatskriterierna utvidgas till att omfatta arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och visstidsanställda.

– Alternativ 3 – Ytterligare utvidgning av målgruppen och de stödberättigande åtgärder som ingår, dvs. alternativ 2 utvidgas genom att också personer som äger och driver mikroföretag och små eller medelstora företag samt egenföretagare (även jordbrukare) har rätt till stöd. Dessutom ska de stödberättigande åtgärderna utökas så att de även beaktar företagares behov.

Efter en bedömning av för- och nackdelarna med de tre alternativen ovan är syftet med detta förslag att stödja den del av arbetskraften som blivit lidande i och med globaliseringen av den ekonomiska verksamheten, plötsliga kriser eller handelsavtal, antingen som tillsvidareanställda eller visstidsanställda eller som företagare.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

· Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Syftet med förslaget är att se till att fonden kan fortsätta verka under nästa programperiod i enlighet med de grundläggande principer som fastställts för den fleråriga budgetramen 2014–2020. Fonden bör göra det möjligt för EU att visa solidaritet på unionsnivå och att stödja arbetstagare som blivit uppsagda som en följd av den globaliserade handeln, en oförutsedd kris eller handelsavtal som påverkar jordbrukssektorn.

· Rättslig grund

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artiklarna 42 och 43.

Enligt artikel 175 tredje stycket får Europaparlamentet och rådet vidta åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, om särskilda åtgärder behöver vidtas utanför strukturfonderna och den gemensamma jordbrukspolitiken och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som beslutas inom ramen för unionens övriga politik.

När det gäller bestämmelserna om stöd till jordbrukare i denna förordning kan fondens stöd betraktas som stöd till jordbruksverksamhet och som en åtgärd som vidtas för att uppnå ett specifikt mål i unionens jordbrukspolitik. Artiklarna 42 och 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör därför den rättsliga grunden för åtgärder som riktas till jordbrukare.

· Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte avser ett område där unionen är ensam behörig.

EU-länderna kan inte i tillräcklig utsträckning själva uppnå förslagets mål att vid särskilda omständigheter visa solidaritet på unionsnivå med den del av arbetskraften som har blivit lidande till följd av globaliseringen, en plötslig kris eller ett handelsavtal. Detta mål kan bättre uppnås på EU-nivå, eftersom fonden är ett uttryck för solidariteten mellan EU-länderna. För att fondens medel ska kunna tas i anspråk krävs godkännande av budgetmyndighetens båda parter, vilket är en bekräftelse på unionens och medlemsstaternas solidaritet. Förslaget kommer därför att bidra till att göra den solidaritet EU visar vid särskilda omständigheter mer konkret särskilt för den del av arbetskraften som påverkas men även för den stora allmänheten.

· Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen går bestämmelserna i denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att målen för förordningen ska uppnås. De skyldigheter som EU-länderna kommer att ha följer av behovet att hjälpa de drabbade arbetstagarna att anpassa sig till förändrade förhållanden och att snabbt komma in på arbetsmarknaden igen. EU:s och de nationella myndigheternas administrativa börda har begränsats till vad som är nödvändigt för att kommissionen ska kunna ta sitt ansvar för genomförandet av EU:s budget. Eftersom det ekonomiska stödet betalas ut till EU-länderna enligt principen om delad förvaltning kommer länderna att vara skyldiga att lägga fram en rapport där de redovisar hur stödet har använts.

· Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: förordning.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Målet att visa solidaritet på EU-nivå kan endast nås med hjälp av en direkt tillämplig rättsakt.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Fonden är ett av de särskilda instrument som inte ingår i den fleråriga budgetramen. Dess sammanlagda budget för perioden januari 2014 till den 31 december 2020 är 3 miljarder euro, medan stödet till jordbrukssektorn inte får vara högre än 2,5 miljarder euro (i 2011 års priser).

Ramarna för dess verksamhet finns i punkt 13 i utkastet till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[16].

Fonden förfogar över högst 429 miljoner euro per år.

5.           ÖVRIGT

2011/0269 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artiklarna 42 och 43,

med beaktande av kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[17],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[18],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag om en ny strategi kallad Europa 2020. Ett av de tre prioriterade målen i Europa 2020 är tillväxt för alla, vilket innebär att människor ges ökad egenmakt genom hög sysselsättning, investeringar i kompetens, åtgärder mot fattigdom samt modernisering av arbetsmarknaderna och utbildningssystemen och de sociala trygghetssystemen i syfte att hjälpa människor att förutse och hantera förändringar och bygga ett samhälle präglat av större sammanhållning.

(2) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[19] för den budgetram som gäller från den 1 januari 2007 till den 31 december 2013, i syfte att ge unionen möjlighet att visa solidaritet med arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globaliseringen och att stödja en snabb återintegrering på arbetsmarknaden. Det ursprungliga målet med fonden är fortfarande detsamma.

(3) I meddelandet En budget för Europa 2020[20] från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén konstateras det att fonden är ett flexibelt verktyg som gör det möjligt att stödja arbetstagare som förlorat sitt arbete och hjälpa dem att hitta ett nytt arbete så fort som möjligt. Under den fleråriga budgetramen från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020 bör unionen fortsätta att tillhandahålla särskilt engångsstöd för att hjälpa arbetslösa arbetstagare att komma tillbaka in på arbetsmarknaden i områden, sektorer, territorier eller på arbetsmarknader som drabbats av en allvarlig ekonomisk störning. Eftersom fondens syfte är att tillhandahålla stöd i situationer där omständigheterna snabbt och utan förvarning ändras bör den stå kvar utanför den fleråriga budgetramen.

(4) Som ett led i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa utvidgades tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1927/2006 år 2009 genom Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 546/2009[21] så att det blev möjligt att stödja arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av den globala ekonomiska och finansiella krisen. För att ge fonden möjlighet att ingripa i framtida krissituationer bör den även kunna utnyttjas vid uppsägningar som sker till följd av en allvarlig ekonomisk störning, om denna störning orsakas av en oförutsedd kris som är jämförbar med den ekonomiska och finansiella kris som började 2008.

(5) I enlighet med meddelandet En budget för Europa 2020 bör tillämpningsområdet för fonden utvidgas för att göra det möjligt att stödja jordbrukares anpassning till nya marknadssituationer som uppstått på grund av internationella handelsavtal inom jordbrukssektorn och som leder till att de måste ställa om eller avsevärt anpassa sin jordbruksverksamhet och att hjälpa dem att skapa konkurrenskraftigare strukturer eller övergå till andra sektorer.

(6) För att se till att fonden bevarar sin europeiska prägel bör det krävas ett visst antal uppsägningar för att en ansökan om stöd ska kunna lämnas in. På små arbetsmarknader, till exempel i små medlemsstater eller i avlägset belägna regioner och vid särskilda omständigheter, får en ansökan lämnas in trots att antalet uppsagda arbetstagare är lägre. När det gäller jordbrukare bör kommissionen fastställa vilka kriterier som gäller i förhållande till följderna av varje handelsavtal.

(7) Arbetslösa arbetstagare bör ha tillgång till fonden på lika villkor, oavsett deras anställningsavtal eller anställningsförhållande. Visstidsanställda och arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag som sägs upp från sitt arbete samt personer som äger och driver mikroföretag, små eller medelstora företag och egenföretagare och jordbrukare som ställer om sin verksamhet eller anpassar den på grund av att ett handelsavtal förändrat förutsättningarna på marknaden bör i denna förordning betraktas som arbetslösa arbetstagare.

(8) När det gäller jordbrukare bör fonden också tillämpas på stödmottagare som påverkas av bilaterala avtal som unionen ingått i enlighet med artikel XXIV i GATT-avtalet eller multilaterala avtal som slutits inom Världshandelsorganisationen. Detta omfattar jordbrukare som ställer om eller anpassar sin tidigare jordbruksverksamhet inom en period som inleds när ett sådant handelsavtal paraferas och avslutas tre år efter det att avtalet har börjat tillämpas fullt ut.

(9) Det ekonomiska stödet från fonden bör i första hand styras till aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är avsedda att snabbt återintegrera arbetslösa arbetstagare på arbetsmarknaden, antingen inom deras ursprungliga verksamhetssektor eller i någon annan sektor, inbegripet jordbrukssektorn. Möjligheten att inbegripa penningbidrag i ett samordnat paket med individanpassade tjänster bör därför begränsas.

(10) När medlemsstaterna planerar de samordnade paketen med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör de prioritera åtgärder som verkligen förbättrar de arbetslösa arbetstagarnas anställbarhet. Målet bör vara att minst 50 % av de arbetstagare som åtgärderna är avsedda för kommer in på arbetsmarknaden igen eller övergår till ny verksamhet inom tolv månader från ansökningsdagen.

(11) För att snabbt och effektivt kunna stödja arbetslösa arbetstagare bör medlemsstaterna bemöda sig om att deras ansökningar är fullständiga när de lämnas in. Kompletterande uppgifter bör lämnas bara i undantagsfall och under en begränsad tid.

(12) I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning bör det ekonomiska stödet från fonden inte ersätta sådana stödåtgärder som erbjuds arbetslösa arbetstagare inom ramen för unionens strukturfonder eller unionens övriga åtgärder eller program.

(13) Det bör införas särskilda bestämmelser om insatser för att sprida information om de åtgärder som fonden finansierat och de uppnådda resultaten. För att åstadkomma effektivitetsvinster i fråga om den information som ges till allmänheten och förstärkta synergieffekter mellan de olika informationsinsatser som genomförs på kommissionens initiativ ska de medel som anslås för information och kommunikation inom ramen för denna förordning också bidra till att förmedla information om Europeiska unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa har ett samband med de allmänna målen för denna förordning.

(14) För att unionen ska kunna visa solidaritet med arbetstagare även om medlemsstaten inte har tillräckliga egna resurser för att finansiera åtgärderna bör samfinansieringsandelen kunna justeras från högst 50 % av kostnaderna i normalfallet till 65 % för ansökningar som lämnats in av medlemsstater i vilka minst en region på Nuts II-nivå har rätt till stöd enligt strukturfondernas konvergensmål.

(15) För att underlätta tillämpningen av denna förordning bör utgifterna vara stödberättigande antingen från den dag då en medlemsstat ådrar sig administrativa utgifter för genomförande av de åtgärder som stöds genom fonden eller från den dag då en medlemsstat börjar tillhandahålla individanpassade tjänster eller, om det gäller jordbrukare, från den dag som anges i en akt som kommissionen antagit i enlighet med artikel 4.3.

(16) För att täcka de behov som uppstår under årets sista månader bör minst en fjärdedel av fondens samlade årliga medel finnas tillgängliga den 1 september varje år. Det ekonomiska stöd som betalas ut under resten av året bör anslås med beaktande av det tak som fastställts för stöd till jordbrukare i den fleråriga budgetramen.

(17) Budgetramen för fonden fastställs i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den [....] om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[22] (nedan kallat det interinstitutionella avtalet).

(18) Med tanke på de arbetslösa arbetstagarna bör medlemsstaterna och de EU-institutioner som är med och antar besluten om stöd från fonden göra sitt bästa för att minska handläggningstiderna och förenkla förfarandena.

(19) För att kommissionen ska kunna följa upp de resultat som uppnås tack vare stödet från fonden bör medlemsstaterna lämna in lägesrapporter och slutrapporter om de åtgärder som genomförts.

(20) Medlemsstaterna bör ha ansvaret för genomförandet av det ekonomiska stödet och för förvaltningen och kontrollen av de åtgärder som stöds med medel från unionen, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[23] (nedan kallad budgetförordningen). Medlemsstaterna bör redovisa hur det ekonomiska stödet från fonden har använts.

(21) Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Mål

Genom denna förordning upprättas Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) för den fleråriga budgetram som gäller från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020.

Målet med fonden är att bidra till ekonomisk tillväxt och sysselsättning i unionen genom att den gör det möjligt för unionen att visa solidaritet med arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globalisering, till följd av handelsavtal som påverkar jordbruket eller av en oförutsedd kris, och att tillhandahålla ekonomiskt stöd som hjälper arbetstagarna att snabbt återintegreras på arbetsmarknaden eller ställa om eller anpassa sin jordbruksverksamhet.

Målet med de åtgärder som kan stödjas genom fonden enligt artikel 2 a och 2 a ska vara att minst 50 % av de arbetstagare som deltar får ett varaktigt arbete inom ett år från ansökningsdagen.

Artikel 2 Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på ansökningar från medlemsstaterna om ekonomiskt stöd som ska tillhandahållas

a)           arbetstagare som sagts upp på grund av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globaliseringen, som lett till att importen till EU kraftigt ökar, att marknadsandelarna för EU inom en viss sektor snabbt minskar eller att ekonomisk verksamhet flyttas ut till tredjeländer, och uppsägningarna får betydande negativa konsekvenser för den regionala eller lokala ekonomin,

b)           arbetstagare som sagts upp på grund av en allvarlig störning i den lokala, regionala eller nationella ekonomin till följd av en oförutsedd kris, förutsatt att det går att visa att det finns ett direkt samband mellan uppsägningarna och krisen,

c)           arbetstagare som ställer om eller anpassar sin tidigare jordbruksverksamhet under en period som inleds den dag då unionen paraferar ett handelsavtal om liberalisering av handeln inom den berörda jordbrukssektorn och avslutas tre år efter det att dessa åtgärder börjat gälla fullt ut, under förutsättning att handelsåtgärderna leder till att importen till EU av en viss jordbruksprodukt eller vissa jordbruksprodukter kraftigt ökar och detta får till följd att priserna på motsvarande produkter i unionen, eller i förekommande fall nationellt eller regionalt, minskar betydligt.

Artikel 3 Definition

I denna förordning avses med arbetstagare

a)           tillsvidareanställda vars anställningsavtal eller anställningsförhållande är i enlighet med artikel 4, eller

b)           visstidsanställda enligt definitionen i rådets direktiv 1999/70/EG[24], om deras anställningsavtal eller anställningsförhållande är i enlighet med artikel 4.1 a eller b, och avtalet eller förhållandet upphör och inte förnyas inom den period som anges i det ledet i artikel 4, eller

c)           arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG[25], som är placerade i ett kundföretag som omfattas av artikel 4.1 a eller b, och deras placering i kundföretaget upphör och inte förnyas inom den period som anges det ledet i artikel 4, eller

d)           personer som äger och driver mikroföretag och små eller medelstora företag samt egenföretagare (även jordbrukare) och alla medlemmar i deras hushåll som arbetar i företaget, förutsatt att de, om de är jordbrukare, redan producerade den produkt som påverkas av det relevanta handelsavtalet innan åtgärderna för sektorn i fråga tillämpades.

Artikel 4 Insatskriterier

1. Ekonomiskt stöd från fonden ska beviljas om något av villkoren i artikel 2 a–c uppfylls och det leder till att

a)      minst 500 arbetstagare sägs upp på ett företag i en medlemsstat under en period på fyra månader, inklusive arbetstagare som sägs upp hos underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled, eller

b)      minst 500 arbetstagare sägs upp under en period av nio månader, särskilt i små eller medelstora företag som verkar inom en ekonomisk sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace Rev. 2 och är beläget i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts II-nivå eller i fler än två regioner som gränsar till varandra på Nuts II-nivå, förutsatt att sammanlagt fler än 500 arbetstagare sägs upp i två av regionerna.

2. På mindre arbetsmarknader eller vid särskilda omständigheter som kan motiveras av den ansökande medlemsstaten kan en ansökan om ekonomiskt stöd på grundval av denna artikel godtas även om de villkor som fastställts i punkt 1 a eller b inte till alla delar uppfylls, om uppsägningarna får allvarliga följder för sysselsättningen och den lokala ekonomin. Medlemsstaten ska ange vilket av insatskriterierna i punkt 1 a och b inte till alla delar uppfylls.

3. Om kommissionen på basis av tillgängliga uppgifter och analyser anser att villkoren för stöd i artikel 2 c sannolikt kommer att uppfyllas för ett stort antal jordbrukare efter det att ett handelsavtal har paraferats ska kommissionen anta en delegerad akt i enlighet med artikel 24 och i den ange vilka sektorer eller produkter som är stödberättigande och, i tillämpliga fall vilka geografiska områden som berörs, hur stort det potentiella stödbeloppet från unionen kan vara, vilka referensperioder som gäller och vilka villkor jordbrukarna måste uppfylla, när utgifterna ska ha uppstått för att vara stödberättigande och inom vilken tidsfrist ansökningarna måste lämnas in samt, vid behov, vilka ytterligare uppgifter dessa ansökningar ska innehålla utöver dem som fastställs i artikel 8.2.

4. Om personer som äger eller driver mikroföretag och små eller medelstora företag samt egenföretagare ställer om eller, när det gäller jordbrukare, anpassar sin tidigare verksamhet ska detta i denna förordning betraktas som uppsägningar.

Artikel 5 Beräkning av uppsägningar

Antalet uppsägningar enligt artikel 4.1 ska beräknas på följande sätt:

a)           För tillsvidareanställda eller visstidsanställda vars avtal sägs upp innan det upphör att gälla ska en uppsägning räknas från och med

1)      den dag då arbetsgivaren gav den enskilda arbetstagaren besked om friställning eller om att anställningsavtalet sägs upp, eller

2)      den dag då anställningsavtalet de facto avslutas innan det upphör, eller

3)      den dag då arbetsgivaren i enlighet med artikel 3.1 i rådets direktiv 98/59/EG[26] skriftligen anmäler de planerade kollektiva uppsägningarna till den behöriga myndigheten. I detta fall ska den ansökande medlemsstaten lämna ytterligare information till kommissionen om det faktiska antalet uppsägningar som skett i enlighet med artikel 4.1 innan kommissionen har slutfört sin bedömning.

b)           För visstidsanställda arbetstagare och arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag ska en uppsägning räknas från och med

1)      den dag då anställningsavtalet de facto avslutas, eller

2)      den dag då placeringen vid kundföretaget upphör, eller

3)      den dag arbetstagaren blir arbetslös.

c)           För personer som äger och driver mikroföretag och små eller medelstora företag samt egenföretagare (även jordbrukare) ska uppsägningen räknas från och med den dag då verksamheten upphör på grund av någon av de omständigheter som anges i artikel 2 och detta fastställs i enlighet med nationella lagar och andra författningar, eller från och med den dag som anges av kommissionen i den delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 4.3.

Medlemsstaten ska ange hur uppsägningarna har beräknats för varje företag eller egenföretagare som ansökan gäller.

Artikel 6 Stödberättigade arbetstagare

En ansökande medlemsstat får tillhandahålla individanpassade tjänster som samfinansieras genom fonden och riktar sig till följande kategorier av arbetstagare:

a)           Samtliga arbetstagare som sagts upp i enlighet med artikel 5 under den period som anges i artikel 4.1, 4.2. eller 4.3.

b)           Arbetstagare som sagts upp före eller efter den period som föreskrivs i artikel 4.1 a eller 4.2, i fall där en ansökan enligt artikel 4.2 utgör ett undantag från kriterierna i artikel 4.1 a.

c)           Jordbrukare som ställt om eller anpassat sin tidigare jordbruksverksamhet till följd av att unionen paraferat ett handelsavtal som avses i den delegerade akt som antas i enlighet med artikel 4.3.

De arbetstagare som avses i led b är stödberättigade under förutsättning att de sagts upp efter det allmänna tillkännagivandet om de planerade uppsägningarna och att man kan visa att det finns ett tydligt orsakssamband med den händelse som utlöste uppsägningarna under referensperioden.

Artikel 7 Stödberättigande åtgärder

1. Ekonomiskt stöd får beviljas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder som ingår i ett samordnat paket med individanpassade tjänster som syftar till att hjälpa de berörda uppsagda arbetstagarna att återintegreras på arbetsmarknaden eller att etablera sig som egenföretagare eller, om det gäller jordbrukare, att anpassa sin tidigare verksamhet. Det samordnade paketet kan bestå av bland annat följande individanpassade tjänster:

a)      Jobbcoachning, yrkesvägledning, rådgivning, mentorprogram, omställningstjänster, åtgärder som främjar företagande, stöd till egenföretagande och etablering av företag eller helt nya eller anpassade verksamhetsformer (även investeringar i materiella tillgångar), samarbetsprojekt, skräddarsydd utbildning och omskolning, bland annat nya IKT-färdigheter och validering av arbetslivserfarenhet.

b)      Särskilda tidsbegränsade åtgärder, som till exempel arbetssökarbidrag, rekryteringsincitament för arbetsgivare, flyttbidrag, traktamenten eller utbildningsbidrag (även bidrag till vårdare och avbytartjänster), som endast gäller under den tid arbetstagaren bevisligen aktivt söker arbete eller deltar i livslångt lärande eller utbildning.

c)      Åtgärder för att uppmuntra framför allt mindre gynnade eller äldre arbetstagare att stanna kvar på eller återvända till arbetsmarknaden.

Kostnaderna för de åtgärder som anges i led b får uppgå till högst 50 % av de sammanlagda kostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster som avses i denna punkt.

Kostnaderna för investeringar i materiella tillgångar för egenföretagare och vid etablering av nya företag eller helt nya eller anpassade verksamhetsformer får uppgå till högst 35 000 euro.

2. Följande åtgärder berättigar inte till ekonomiskt stöd från fonden:

a)      Sådana särskilda tidsbegränsade åtgärder som anges i punkt 1 b som inte förutsätter att de berörda arbetstagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

b)      Sådana åtgärder som företagen enligt nationella lagar eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla arbetstagarna.

3. På den ansökande medlemsstatens initiativ får ekonomiskt stöd beviljas för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering.

Artikel 8 Ansökningar

1. Medlemsstaten ska lämna in en fullständig ansökan till kommissionen inom tolv veckor från den dag då villkoren enligt artikel 4.1 och 4.2 är uppfyllda, eller i tillämpliga fall, före den tidsfrist som kommissionen fastställer i enlighet med artikel 4.3. Vid särskilda omständigheter som kan motiveras får den ansökande medlemsstaten komplettera ansökan genom att lämna in ytterligare uppgifter inom sex månader från dagen för ansökan, varefter kommissionen ska bedöma ansökan på basis av de tillgängliga uppgifterna. Kommissionen ska slutföra sin bedömning av ansökan inom tolv veckor från det att den fullständiga ansökan har mottagits eller (om ansökan inte är fullständig) senast sex månader efter dagen för den ursprungliga ansökan, beroende på vilket infaller tidigare.

2. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

a)      En väl underbyggd analys av sambandet mellan uppsägningarna och de genomgripande strukturförändringarna inom världshandeln eller de allvarliga störningar av den lokala, regionala eller nationella ekonomin som orsakats av en oförutsedd kris eller den nya marknadssituation som uppstått inom jordbrukssektorn i medlemsstaten och är följden av ett handelsavtal som Europeiska unionen paraferat i enlighet med artikel XXIV i GATT-avtalet eller ett multilateralt avtal som paraferats inom ramen för Världshandelsorganisationen, i enlighet med artikel 2 c. Analysen ska bygga på statistiska uppgifter och övriga uppgifter på lämplig nivå som visar att insatskriterierna i artikel 4 är uppfyllda.

b)      En bedömning av antalet uppsagda arbetstagare i enlighet med artikel 5 och en redogörelse för de händelser som föranlett uppsägningarna.

c)      I tillämpliga fall uppgifter om de företag, underleverantörer eller producenter i efterföljande led som sagt upp arbetstagare samt om berörda sektorer och kategorier av arbetstagare.

d)      De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella ekonomin och sysselsättningen.

e)      Den beräknade budgeten för varje del i det samordnade paketet med individanpassade tjänster som erbjuds de berörda arbetstagarna.

f)       Den dag då man börjar eller planerar att börja tillhandahålla de individanpassade tjänsterna till de berörda arbetstagarna och de åtgärder som genomförs med stödet från fonden i enlighet med artikel 7.1 eller 7.3.

g)      Förfarandet för samråd med arbetsmarknadens parter eller andra relevanta organisationer efter behov.

h)      En försäkran om att det stöd som begärs från fonden är förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd samt en försäkran om att de individanpassade tjänsterna inte ersätter sådana åtgärder som företagen enligt nationella lagar eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla arbetstagarna.

i)       Källorna för den nationella samfinansieringen.

j)       I tillämpliga fall eventuella ytterligare krav som kan ha fastställts i den delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 4.3.

3. På grundval av de uppgifter som föreskrivs i punkt 2 och andra upplysningar som lämnats av den ansökande medlemsstaten inom den tidsfrist som anges i punkt 1 ska kommissionen i samråd med den berörda medlemsstaten bedöma om villkoren för ekonomiskt stöd är uppfyllda.

Artikel 9 Komplementaritet, förenlighet och samordning

1. Stödet till uppsagda arbetstagare ska komplettera de nationella, regionala och lokala åtgärder som medlemsstaterna vidtar.

2. Det ekonomiska stödet ska begränsas till vad som är nödvändigt för att visa solidaritet och stödja enskilda uppsagda arbetstagare. Den verksamhet som stöds genom fonden ska vara förenlig med både unionens lagstiftning och med nationell lagstiftning, även med reglerna för statligt stöd.

3. Kommissionen och den ansökande medlemsstaten ska i enlighet med sina respektive ansvarsområden svara för samordningen av stödet från unionens fonder.

4. Den ansökande medlemsstaten ska se till att de åtgärder som beviljas ekonomiskt stöd inte får stöd också genom unionens övriga finansieringsinstrument.

Artikel 10 Jämställdhet och icke-diskriminering

Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att jämställdhet och integrering av jämställdhetsprincipen främjas i alla led av genomförandet av det ekonomiska stödet. Kommissionen och medlemsstaten ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning samt typ av anställningsavtal eller anställningsförhållande när det gäller tillgången till stöd och i de olika leden av genomförandet av stödet.

Artikel 11 Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

1. På kommissionens initiativ får ett belopp på högst 0,5 % av de samlade årliga anslag som är tillgängliga via fonden användas för att finansiera förberedande åtgärder, övervakning, insamling av uppgifter och upprättande av en kunskapsbas som är relevant för genomförandet av stödet från fonden. Fonden får även användas för finansiering av administrativt och tekniskt stöd, informationsinsatser och för den revision, kontroll och utvärdering som krävs för att genomföra denna förordning.

2. Med beaktande av det tak som fastställs i punkt 1 ska budgetmyndigheten i början av varje år göra ett belopp för tekniskt stöd tillgängligt på grundval av ett förslag från kommissionen.

3. De uppgifter som anges i punkt 1 ska genomföras i enlighet med budgetförordningen och de genomförandebestämmelser som är tillämpliga vid denna form av budgetgenomförande.

4. Kommissionens tekniska stöd ska innefatta information och riktlinjer till medlemsstaterna om användning, övervakning och utvärdering av fonden. Kommissionen får även informera europeiska och nationella arbetsmarknadsparter om hur fonden ska användas.

Artikel 12 Information och marknadsföring

1. Den ansökande medlemsstaten ska sprida information om de finansierade åtgärderna och marknadsföra dem. Informationen ska rikta sig till berörda arbetstagare, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, medier och allmänheten. Unionens roll ska lyftas fram i informationen och stödet från fonden uppmärksammas.

2. Kommissionen ska skapa en webbplats som är tillgänglig på unionens alla språk och som innehåller information om fonden, anvisningar för ansökningsförfarandet samt uppgifter om godkända och avslagna ansökningar, med en beskrivning av budgetmyndighetens roll.

3. Kommissionen ska genom olika informations- och kommunikationsinsatser sprida kunskap om de åtgärder som fonden finansierat och de resultat som uppnåtts.

4. De medel som anslås för informationsinsatser som genomförs enligt denna förordning ska även bidra till att förmedla information om Europeiska unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa har ett samband med de allmänna målen för denna förordning.

Artikel 13 Fastställande av det ekonomiska stödet

1.           Kommissionen ska, på grundval av den bedömning som föreskrivs i artikel 8.3 och med särskilt beaktande av antalet berörda arbetstagare, de föreslagna åtgärderna och de beräknade kostnaderna, så snart som möjligt uppskatta och föreslå det stödbelopp som eventuellt kan beviljas inom ramen för de tillgängliga resurserna. Detta belopp får uppgå till högst 50 % av de totala beräknade kostnader som avses i artikel 8.2 e eller 65 % av dessa kostnader om det gäller en ansökan som lämnats in av en medlemsstat i vilken minst en region på Nuts II-nivå har rätt till stöd enligt strukturfondernas konvergensmål. Vid bedömningen av sådana fall kommer kommissionen att besluta om en samfinansieringsandel på 65 % är berättigad.

2.           Om kommissionen på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 8.3 drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd enligt denna förordning är uppfyllda, ska förfarandet i artikel 15 omedelbart inledas.

3.           Om kommissionen på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 8.3 drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd enligt denna förordning inte är uppfyllda, ska den ansökande medlemsstaten så fort som möjligt underrättas om detta.

Artikel 14 Stödberättigande utgifter

Utgifterna ska berättiga till ekonomiskt stöd från den dag som avses i artikel 8.2 h då medlemsstaten börjar tillhandahålla de individanpassade tjänsterna till de berörda arbetstagarna eller vållas administrativa utgifter för genomförandet av de åtgärder som stöds genom fonden enligt artikel 7.1 eller 7.3. När det gäller jordbrukare ska utgifterna vara stödberättigande från den dag som anges i den delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 4.3.

Artikel 15 Budgetförfarande

1.           Förfarandena för fonden ska stå i överensstämmelse med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet.

2.           De anslag som avser fonden ska föras in i Europeiska unionens allmänna budget i form av en avsättning.

3.           När kommissionen har beslutat att villkoren för beviljande av ekonomiskt stöd från fonden är uppfyllda ska den lägga fram ett förslag om att fonden bör utnyttjas. Beslutet om utnyttjande av fonden ska fattas gemensamt av budgetmyndighetens två parter. Rådet ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.

Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av fonden ska kommissionen förelägga budgetmyndighetens två parter ett förslag om överföring till de berörda budgetposterna. Vid oenighet ska ett trepartsmöte inledas.

Överföringar som avser fonden ska göras i enlighet med budgetförordningen.

4.           Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av fonden ska kommissionen anta ett beslut om ekonomiskt stöd, i form av en genomförandeakt, som ska träda i kraft samma dag som budgetmyndigheten antar beslutet om utnyttjande av fonden.

5.           Ett förslag enligt punkt 3 ska innehålla

a)      den bedömning som gjorts enligt artikel 8.3 samt en sammanfattning av de uppgifter som ligger till grund för bedömningen,

b)      underlag som styrker att villkoren i artiklarna 4 och 9 är uppfyllda, och

c)      de skäl som motiverar de föreslagna beloppen.

6.           Den 1 september varje år ska minst en fjärdedel av fondens samlade årliga medel finnas tillgängliga för att täcka behov som uppstår fram till slutet av året.

Artikel 16 Utbetalning och användning av det ekonomiska stödet

1. När ett beslut om ekonomiskt stöd i enlighet med artikel 15.4 har trätt i kraft ska kommissionen, i princip inom 15 dagar, betala ut minst 50 % av det ekonomiska stödet från unionen till medlemsstaten i form av förfinansiering, som vid behov ska följas av del- och slutbetalningar. Förfinansieringen ska räknas av när stödärendet avslutas i enlighet med artikel 18.3

2. Det ekonomiska stödet ska genomföras inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaterna och kommissionen, i enlighet med budgetförordningen.

3. De närmare villkoren för finansieringen, särskilt när det gäller hur stor förfinansieringsandelen ska vara och på vilket sätt del- och slutbetalningarna ska ske, ska fastställas av kommissionen i det beslut om ekonomiskt stöd som avses i artikel 15.4.

Medlemsstaternas utgifter för genomförandet av de stödberättigande åtgärderna ska ersättas genom delbetalningar, förutsatt att en utgiftsdeklaration som undertecknats av en företrädare för ett ackrediterat offentligrättsligt organ i enlighet med artikel 21 lämnas till kommissionen.

4. Medlemsstaten ska genomföra de stödberättigande åtgärder som anges i artikel 6 så fort som möjligt, och senast 24 månader efter den dag då ansökan lämnades in, i enlighet med artikel 8.1.

5. När de åtgärder som ingår i paketet med individanpassade tjänster genomförs får medlemsstaten lägga fram ett förslag för kommissionen om att ändra de åtgärder som ingår genom att lägga till andra stödberättigande åtgärder som förtecknas i artikel 7.1 a och c, förutsatt att ändringarna kan motiveras och de sammanlagda kostnaderna inte överskrider det ekonomiska stödet enligt punkt 1. Kommissionen ska bedöma de förslagna ändringarna och om den samtycker till dem meddela den berörda medlemsstaten om detta.

6. Utgifter som följer av artikel 7.3 ska vara stödberättigande till och med den dag då rapporten senast ska lämnas in.

Artikel 17 Användning av euro

Alla belopp som anges i ansökningar, beslut om ekonomiskt stöd och rapporter enligt denna förordning samt i andra därmed sammanhängande handlingar ska uttryckas i euro.

Artikel 18 Lägesrapport, slutrapport och avslutande

1. Senast 15 månader efter den dag då ansökan lämnats in enligt artikel 8.1 eller den dag som anges i den delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 4.3 ska medlemsstaten lämna in en lägesrapport till kommissionen om hur det ekonomiska stödet har använts, bland annat om typen av åtgärder som finansierats och tidpunkten för genomförandet samt hur många arbetstagare som återintegrerats på arbetsmarknaden då det gått tolv månader från ansökningsdagen.

Lägesrapporten ska dessutom innehålla följande uppgifter:

a)      En beskrivning av det samordnade paketet med individanpassade tjänster och utgifterna för dem, tillsammans med en beskrivning av hur paketet kompletterar åtgärder som finansieras genom en nationell fond eller någon annan av unionens fonder och information om åtgärder som de berörda företagen är skyldiga att vidta enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal.

b)      En redogörelse för de åtgärder som vidtagits eller som planeras av de nationella, regionala eller lokala myndigheterna, unionens fonder, arbetsmarknadens parter och företagen, med en beskrivning av hur åtgärderna väntas bidra till arbetstagarnas återintegrering på arbetsmarknaden eller övergång till nya verksamhetsformer.

2. Senast sex månader efter utgången av den period som avses i artikel 16.4 ska medlemsstaten lägga fram en slutrapport för kommissionen om hur det ekonomiska stödet har använts, med en beskrivning typen av åtgärder och de viktigaste resultaten, uppgifter om de berörda arbetstagarna och deras sysselsättningsstatus samt en underbyggd redovisning av utgifterna och, när det är möjligt, uppgifter om hur åtgärderna kompletterar de åtgärder som finansieras genom Europeiska socialfonden.

3. Senast sex månader efter det att kommissionen har fått alla de uppgifter som krävs enligt punkt 2 ska stödärendet avslutas genom att kommissionen fastställer det slutliga stödbeloppet och det belopp medlemsstaten eventuellt ska betala enligt artikel 22.

Artikel 19 Tvåårsrapport

1. Kommissionen ska senast den 1 augusti vartannat år, och första gången 2015, lägga fram en kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som bedrivits inom ramen för denna förordning och förordning (EG) nr 1927/2006 under de föregående två åren. Rapporten ska inriktas på de resultat som uppnåtts genom fonden och ska redogöra för inlämnade ansökningar, antagna beslut, finansierade åtgärder och hur dessa kompletterat de åtgärder som finansierats genom någon annan av unionens fonder, särskilt Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, samt för avslutade stödärenden. Rapporten ska också innehålla uppgifter om ansökningar som avslagits eller ansökningar för vilka hela det ansökta beloppet inte beviljats på grund av att det saknats tillräckliga anslag eller på grund av att de inte varit stödberättigande.

2. Rapporten ska överlämnas till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och arbetsmarknadens parter för information.

Artikel 20 Utvärdering

1. Kommissionen ska på eget initiativ och i nära samarbete med medlemsstaterna göra

a)      en halvtidsutvärdering av resultaten och vilket genomslag de har på lång sikt, senast den 30 juni 2018, och

b)      en efterhandsutvärdering med hjälp av externa experter av fondens verkan och dess mervärde, senast den 31 december 2022.

2. Resultaten av utvärderingen ska överlämnas till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och arbetsmarknadens parter för information.

Artikel 21 Förvaltning och finansiell kontroll

1. Utan att det påverkar kommissionens ansvar för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget är det i första hand medlemsstaternas uppgift att förvalta de åtgärder som får stöd från fonden och att svara för den finansiella kontrollen av åtgärderna. De ska därför

a)      kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystem har inrättats och att de tillämpas på ett sådant sätt att det säkerställs att unionens medel används på ett effektivt och korrekt sätt, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning,

b)      kontrollera att de finansierade åtgärderna har genomförts korrekt,

c)      se till att de finansierade utgifterna är grundade på kontrollerbara verifikationer och att de är korrekta och överensstämmer med tillämpliga bestämmelser,

d)      förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter enligt definitionen i [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/… av den … om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006] om strukturfonderna och driva in felaktigt utbetalade belopp, i tillämpliga fall med dröjsmålsränta. De ska underrätta kommissionen om alla eventuella oegentligheter och hålla kommissionen informerad om hur det administrativa och rättsliga förfarandet fortskrider.

2. Medlemsstaterna ska ackreditera organ som ska ansvara för att de åtgärder som stöds genom fonden förvaltas och kontrolleras korrekt i enlighet med artikel 56 i budgetförordningen och med de kriterier och förfaranden som fastställs i den allmänna förordningen om strukturfonderna. Senast den 1 februari det följande budgetåret ska dessa ackrediterade organ se till att kommissionen får de uppgifter som föreskrivs i artikel 56.5 i budgetförordningen.

3. Medlemsstaten ska göra de finansiella korrigeringar som är nödvändiga om en oegentlighet konstateras. Medlemsstatens korrigering ska bestå i att det ekonomiska stödet helt eller delvis dras in. Medlemsstaten ska driva in varje belopp som gått förlorat till följd av en konstaterad oegentlighet och återbetala det till kommissionen, och om medlemsstaten inte återbetalar beloppet inom angiven tid, ska dröjsmålsränta betalas.

4. Kommissionen ska, inom ramen för sitt ansvar för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget, vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att de finansierade åtgärderna genomförs i enlighet med principerna om sund och effektiv ekonomisk förvaltning. Den ansökande medlemsstaten ska se till att den har välfungerande system för förvaltning och kontroll. Kommissionen ska kontrollera att dessa system verkligen inrättats.

Utan att det påverkar Europeiska revisionsrättens befogenheter eller medlemsstatens kontroller i enlighet med nationella lagar och andra författningar, får kommissionens tjänstemän eller andra företrädare för kommissionen med minst en arbetsdags varsel genomföra kontroller på plats, även stickprovskontroller, av de åtgärder som finansieras genom fonden. Kommissionen ska underrätta den ansökande medlemsstaten om detta för att få all hjälp som behövs. Tjänstemän eller andra företrädare för den berörda medlemsstaten får delta i dessa kontroller.

5. Medlemsstaten ska se till att alla underlag som styrker utgifterna hålls tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten under tre år efter det att stödärendet har avslutats.

Artikel 22 Återbetalning av ekonomiskt stöd

1. Om de faktiska kostnaderna för en åtgärd är lägre än det beräknade belopp som angivits enligt artikel 15 ska kommissionen anta ett beslut, i form av en genomförandeakt, och begära att medlemsstaten återbetalar motsvarande belopp av det mottagna ekonomiska stödet.

2. Om medlemsstaten inte fullgör de förpliktelser som anges i beslutet om ekonomiskt stöd, ska kommissionen anta ett beslut, i form av en genomförandeakt, och kräva att medlemsstaten återbetalar hela eller delar av det mottagna ekonomiska stödet.

3. Innan kommissionen antar ett beslut enligt punkterna 1 eller 2 ska den göra en lämplig granskning av ärendet och ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid.

4. Om kommissionen, efter att ha gjort de kontroller som krävs, drar slutsatsen att en medlemsstat inte fullgör sina förpliktelser enligt artikel 21.1, ska kommissionen, om ingen överenskommelse har nåtts och medlemsstaten inte har gjort korrigeringarna inom den tidsfrist som kommissionen fastställt, med beaktande av medlemsstatens eventuella synpunkter och inom tre månader räknat från den tidsfrist som avses i punkt 3 besluta att företa de nödvändiga finansiella korrigeringarna genom att dra in hela eller delar av det stöd som lämnats genom fonden för åtgärden ifråga. Ett belopp som gått förlorat till följd av en konstaterad oegentlighet ska drivas in, och om den ansökande medlemsstaten inte återbetalar beloppet inom angiven tid ska dröjsmålsränta betalas.

Artikel 23 Ekonomisk förvaltning av stöd till jordbrukare

Genom undantag från artiklarna 21 och 22 ska stöd till jordbrukare förvaltas och kontrolleras i enlighet med förordning (EG) nr ……. om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Artikel 24 Utövande av delegering

1. Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i denna artikel.

2. Delegeringen av de befogenheter som avses i denna förordning ska ges på obestämd tid från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

3. Delegeringen av de befogenheter som avses i artikel 4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

Ett beslut om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i det beslutet. Beslutet ska träda i kraft dagen efter att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid en senare tidpunkt som anges i det. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft.

4. När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

5. En delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 4.3 ska träda i kraft endast om Europaparlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom två månader från det att akten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löpt ut, har informerat kommissionen om att de inte har några invändningar. Denna period kan förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 25 Upphävande

Förordning (EG) nr 1927/2006 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2014.

Den ska fortsätta att tillämpas på de ansökningar som lämnas in senast den 31 december 2013.

Artikel 26 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas på alla ansökningar som lämnas in mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2020.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Förvaltnings- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 2014–2020.

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[27]

Verksamhet i den verksamhetsbaserade budgeteringen: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, enligt förvaltningsplanen för GD Sysselsättning 2010.

1.3. Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[28]

X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Förslaget omfattas av meddelandet En budget för Europa 2020 som innehåller den fleråriga budgetramen 2014–2020.

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berör

Specifikt mål nr 1: Se till att arbetstagare som sagts upp på grund av ändrade världshandelsmönster eller oförutsedda kriser stannar kvar på arbetsmarknaden.

Specifikt mål nr 2: Se till att även visstidsanställda och arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kan få stöd genom fonden.

Specifikt mål nr 3: Se till att personer som äger och driver mikroföretag och små eller medelstora företag samt egenföretagare (även jordbrukare) omfattas.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget kommer att göra det möjligt för EU att fortsätta bevilja ett ekonomiskt stöd på 50 % från fonden till aktiva arbetsmarknadsåtgärder för arbetstagare som sagts upp på grund av globaliserad handel eller oförutsedda kriser. Samfinansieringsandelen kan höjas till 65 % för medlemsstater i vilka minst en region på Nuts II-nivå har rätt till stöd enligt strukturfondernas konvergensmål. Målgruppen utvidgas så att även visstidsanställda, arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, personer som äger och driver mikroföretag och små eller medelstora företag samt egenföretagare (även jordbrukare) har rätt till stöd.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

– Antalet ansökningar om stöd från fonden.

– Antalet uppsagda arbetstagare som ska få stöd från fonden.

– Antalet uppsagda arbetstagare som kommer in på arbetsmarknaden igen efter åtgärder som genomförts med stöd från fonden.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter måste ses över före slutet av 2013. Översynen har resulterat i det föreliggande förslaget till förordning, som gör det möjligt att bevilja stöd genom fonden också under den fleråriga budgetramen 2014–2020, att utvidga fondens tillämpningsområde så att fler målgrupper är stödberättigade och att ändra vissa tekniska bestämmelser så att dess funktion förbättras.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Unionens insatser genom fonden gör det möjligt att komplettera nationella insatser för återintegration av arbetstagare som sagts upp på grund av den globaliserade handeln eller oförutsedda kriser. Erfarenheterna av fonden hittills tyder på att unionens insatser gör det möjligt att tillhandahålla mer individanpassat stöd och under längre tid, ofta genom åtgärder som inte kunde ha genomförts utan fondens medverkan.

1.5.3. Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Erfarenheterna av förordning (EG) nr 1927/2006 beskrivs i motiveringen.

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsinstrument och eventuella synergieffekter

Fonden är förenlig med och erbjuder samverkansfördelar med Europeiska socialfonden.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

– X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– X  Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020.

– ¨  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7. Planerad metod för genomförandet[29]

¨ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[30]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

X Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder.

Enligt artikel 19 i förslaget till förordning ska kommissionen varje år lägga fram en kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om de åtgärder som har genomförts i enlighet med förordningen under de föregående två åren. Rapporten ska innehålla bl.a. kommissionens synpunkter på uppföljningen under dessa år.

I enlighet med artikel 20 i förslaget till förordning ska kommissionen före slutet av juni 2018 i samarbete med medlemsstaterna göra en halvtidsutvärdering av de resultat som uppnåtts genom fonden och av vilket genomslag de har på lång sikt. Senast den 31 december 2022 ska kommissionen med hjälp av externa experter genomföra en slututvärdering för att mäta fondens inverkan och mervärde.

2.2. Förvaltnings- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

De risker som finns är knutna till den delade förvaltningen av unionens fonder.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Kraven på förvaltning och kontroller finns i artikel 20 i förordning (EG) nr 1927/2006.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade).

De åtgärder som ska vidtas för att förebygga, påvisa och korrigera oegentligheter föreskrivs i artikel 20.1 d och artikel 20.2 i den föreslagna förordningen.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker för utgifter

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget-ramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………...………] || Diff./Icke-diff ([31]) || från Efta-länder[32] || från kandidat-länder[33] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget-förordningen

Ej tillämp-ligt || 04.0501 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 04.010414 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – Administrativa utgifter. 40.0243 Reserv för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fler-åriga budget-ramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………………] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget-förordningen

Ej tillämp-ligt || En ny budgetrubrik kommer att begäras av GD AGRI för genomförande av en del av fonden || [Diff.] || /NEJ || /NEJ || /NEJ || /NEJ

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || Nummer ||

GD EMPL || || || År 2014[34] || År 2015 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag PM || || ||

Budgetrubrik nr || Åtaganden || (1) || || ||

Betalningar || (2) || || ||

Budgetrubrik nr || Åtaganden || (1a) || || ||

Betalningar || (2a) || || ||

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[35] || || ||

Budgetrubrik nr || || (3) || || ||

TOTALA anslag för GD EMPL || Åtaganden || =1+1a +3 || || ||

Betalningar || =2+2a +3 || || ||

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || ||

Betalningar || (5) || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK EMPL i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || ||

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || ||

Betalningar || (5) || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa program || (6) || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || Åren 2017–2020 || TOTALT

GD EMPL och GD AGRI ||

Ÿ Personalresurser || 1,271 || 1,271 || 1,.271 || 1,271 per år || 8,897 ||

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,140 || 0,140 || 0,140 || 0,140 per år || 0,98 ||

TOTALT || || 1,411 || 1,411 || 1,411 || 1,411 per år || 9,877 ||

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa betalningar) || || ||

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År n[36] || År n+1 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || ||

Betalningar || || ||

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

– X  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– ¨  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål och resultat ò || || || År 2014 || År 2015-2020 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT ||

||

Typ av resultat[37] || Genom-snittliga kostna-der för resultatet || Antal resul-tat || Kostnad || Antal resul-tat || Kostnad || Antal resul-tat || Kostnad || Antal resul-tat || Kostnad || Antal resul-tat || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad ||

MÅL 1[38]… || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma mål 1 || || || || || || || || || || || || ||

MÅL nr 2… || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma mål 2 || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || ||

3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning

–      Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– Ö            Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 [39] || År 2015 || Åren 2016–2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || ||

Personalresurser || 1,271 || 1,271 || 1,271 per år || 8,897

Övriga administrativa utgifter || 0,14 || 0,14 || 0,14 per år || 0,98

Delsumma för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 1,411 || 1,411 || 1,411 per år || 9,877

Belopp utanför RUBRIK 5[40] i den fleråriga budgetramen || || || ||

Personalresurser || || ||

Övriga administrativa utgifter || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || ||

TOTALT || || || || || ||

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– X  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifter ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2014 || År 2015 || För in uppgifter för 2016–2020

04 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 9 || 9 || Dito

XX 01 01 02 (vid delegationer) || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || ||

04 01 02 01 (kontraktsanställda, vikarier, nationella experter från de ”allmänna anslagen”) || 2 || 2

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || ||

XX 01 04 yy[41] || – vid huvudkontoret[42] || ||

– vid delegationer || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || ||

TOTALT || 11 || 11 || || 11 ||

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Behovet av personal och administrativa resurser ska täckas inom ramen för de anslag som redan beviljats till förvaltningen av denna insats eller omfördelats inom generaldirektoratet, och, i förekommande fall, kompletteras med de ytterligare anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen och med beaktande av budgetförutsättningarna beviljas det generaldirektorat som förvaltar insatsen.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara vilka omfördelningar som krävs och ange vilka budgetrubriker och belopp det rör sig om.

Ej tillämpligt.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[43].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

Ej tillämpligt.

3.2.5. Bidrag från tredje part

– X Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att samfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering || || || || || ||

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

– X  Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || ||

År 2012 || År 2013 || För in så många spalter som behövs för att redovisa inverkan (jfr punkt 1.6) ||

Artikel …………. || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ej tillämpligt.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

Ej tillämpligt.

[1]               KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[2]               EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.

[3]               KOM(2008) 800 slutlig, 26.11.2008.

[4]               Förordning (EG) nr 546/2009. EUT L 167, 29.6.2009, s. 26.

[5]               KOM(2011) 336 slutlig, 10.6.2011.

[6]               KOM(2011) 403 slutlig, 29.6.2011.

[7]               KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[8]               KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010.

[9]               http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=326&eventsId=320&furtherEvents=yes

[10]             http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=326&eventsId=323&furtherEvents=yes

[11]             http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=6578&langId=en

[12]             http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=326&eventsId=285&furtherEvents=yes

[13]             http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=326&eventsId=330&furtherEvents=yes

[14]             SEK(2011) xxx.

[15]             SEK(2011) yyy.

[16]             KOM(2011) 403 slutlig, 29.6.2011.

[17]             EUT C , , s. .

[18]             EUT C , , s. .

[19]             EUT L 48, 22.2.2008, s. 82.

[20]             KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[21]             EUT L 167, 29.6.2009, s. 27.

[22]             KOM(2011) 403 slutlig, 29.6.2011.

[23]             EUT L [...], [...], s. [...].

[24]             EGT L 175, 10.7.1999, s. 43.

[25]             EUT L 327, 5.12.2008, s. 9.

[26]             EGT L 225, 12.8.1998, s. 16.

[27]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[28]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[29]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[30]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[31]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[32]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[33]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[34]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[35]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[36]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[37]             Resultat är varor och tjänster som ska levereras (t.ex. antal finansierade studentutbyten eller antal kilometer anlagd väg).

[38]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[39]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[40]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[41]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[42]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[43]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.