14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 168/26

—

med beaktande av de gemensamma meddelandena från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 25 maj 2011 om ny respons på ett grannskap i förändring (KOM(2011)0303) och av den 8 mars 2011 om ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet (KOM(2011)0200),

—

med beaktande av kommissionens meddelanden av den 11 mars 2003 om ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder (KOM(2003)0104), av den 12 maj 2004 om europeiska grannskapspolitiken –strategidokument (KOM(2004)0373), av den 4 december 2006 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2006)0726), av den 5 december 2007 om en stark europeisk grannskapspolitik (KOM(2007)0774), av den 3 december 2008 om ett östligt partnerskap (KOM(2008)0823), av den 20 maj 2008 om Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet (KOM(2008)0319), av den 12 maj 2010 om utvärdering av den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2010)0207) och av den 24 maj 2011 om en dialog om migration, rörlighet och säkerhet med länderna i södra Medelhavsområdet (KOM(2011)0292),

—

med beaktande av utvecklingen av den europeiska grannskapspolitiken sedan 2004, och i synnerhet kommissionens lägesrapporter om dess genomförande,

—

med beaktande av de handlingsplaner som antagits gemensamt med Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, den palestinska myndigheten och Tunisien, samt med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien, och av associeringsagendan med Ukraina,

—

med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om den europeiska grannskapspolitiken av den 26 juli 2010 och 20 juni 2011 och rådets (utrikes frågor/handel) slutsatser av den 26 september 2011,

—

med beaktande av slutsatserna från mötet den 13 december 2010 med utrikesministrarna i de länder som omfattas av det östliga partnerskapet,

—

med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena i Prag den 7 maj 2009 respektive Warszawa den 29–30 september 2011 om det östliga partnerskapet,

—

med beaktande av Barcelonaförklaringen om upprättandet av ett partnerskap mellan Europa och Medelhavsområdet, vilken antogs vid utrikesministrarnas konferens om Europa–Medelhavsområdet den 27–28 november 1995,

—

med beaktande av att Europeiska rådet vid sitt möte i Bryssel den 13–14 mars 2008 godkände Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet,

—

med beaktande av förklaringen från det Medelhavstoppmöte som hölls i Paris den 13 juli 2008,

—

med beaktande av slutsatserna från associeringsrådet EU–Marocko av den 13 oktober 2008, som gav Marocko en framskjuten ställning,

—

med beaktande av slutsatserna från associeringsrådet EU–Jordanien av den 26 oktober 2010, som gav Jordanien en framskjuten ställning,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (1),

—

med beaktande av sin förklaring av den 27 september 2011 om inrättandet av Erasmus- och Leonardo da Vinci-program för Europa-Medelhavsområdet (2),

—

med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2010 med titeln ”Har det nya europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet införts på ett bra sätt och leder det till att resultat uppnås i Södra Kaukasien (Armenien, Azerbajdzjan och Georgien)?”,

—

med beaktande av rådets beslut 2011/424/Gusp av den 18 juli 2011 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant i södra Medelhavsområdet (3) och rådets beslut 2011/518/Gusp av den 25 augusti 2011 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien (4),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den östliga dimensionen (5) och om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den sydliga dimensionen (6),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 19 januari 2006 om den europeiska grannskapspolitiken (7), av den 15 november 2007 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (8) , av den 6 juli 2006 om det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI) (9) , av den 5 juni 2008 om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) (10), av den 19 februari 2009 om översynen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (11), av den 19 februari 2009 om Barcelonaprocessen: union för Medelhavsområdet (12), av den 17 januari 2008 om en strategi för regionalpolitiken vid Svarta havet (13), av den 20 januari 2011 om en EU-strategi för Svarta havet (14) , av den 20 maj 2010 om en union för Medelhavsområdet (15) , av den 20 maj 2010 om behovet av en EU-strategi för Sydkaukasien (16), av den 9 september 2010 om situationen i Jordanfloden, särskilt det nedre flodområdet (17) , av den 3 februari 2011 om situationen i Tunisien (18) , av den 17 februari 2011 om situationen i Egypten (19), av den 10 mars 2011 om det södra grannskapet och särskilt Libyen, inklusive humanitära aspekter (20), av den 7 juli 2011 om Syrien, Jemen och Bahrain mot bakgrund av situationen i arabvärlden och Nordafrika, av den 15 september 2011 och 20 januari 2011 om situationen i Vitryssland och alla sina tidigare resolutioner om Vitryssland och av den 15 september 2011 om situationen i Libyen (21) respektive Syrien (22),

—

med beaktande av de rekommendationer som antogs av kommittéerna i den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet vid dess sjunde sammanträdesperiod som hölls i Rom den 3 och 4 mars 2011,

—

med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011,

—

med beaktande av slutsatserna från det inledande mötet för församlingen för regionala och lokala myndigheter i Europa–Medelhavsområdet (Arlem), vilket hölls i Barcelona den 21 januari 2010,

—

med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om de kulturella aspekterna i EU:s yttre åtgärder (23),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld (KOM(2007)0242),

—

med beaktande av artiklarna 8 och 21 i fördraget om Europeiska unionen,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för regional utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för konstitutionella frågor (A7-0400/2011), och av följande skäl:

A.

Respekt för och främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, i synnerhet kvinnors, barns och minoriteters rättigheter; rättvisa och rättssäkerhet, grundläggande friheter, bland annat yttrandefrihet, samvetsfrihet, religions- eller trosfrihet, frihet att vara öppen med sin sexuella läggning, mötes- och föreningsfrihet och mediefrihet, inklusive obegränsad tillgång till information, kommunikation och internet; en förstärkning av det civila samhället, säkerhet, bland annat fredlig konfliktlösning och goda grannförbindelser; demokratisk stabilitet, välstånd, en rättvis fördelning av inkomster, rikedomar och möjligheter; social sammanhållning, korruptionsbekämpning och främjande av en god samhällsstyrning och hållbar utveckling tillhör EU:s grundläggande principer och mål och måste utgöra de gemensamma värden som ligger till grund för översynen av den europeiska grannskapspolitiken.

B.

Det ligger i högsta grad i EU:s intresse att vara ambitiöst i det ekonomiska samarbetet och anta en ömsesidigt gynnsam, ansvarsfull och flexibel strategi som bygger på stöd till demokratiseringsprocesser och försvar av de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att man drar lärdom av misslyckandena och misstagen i EU:s och medlemsstaternas politik, särskilt när det gäller det aningslösa förhållningssätt man haft gentemot de auktoritära regimerna i det södra grannskapet. En läxa som man har lärt av detta är att EU:s allmänna europeiska grannskapspolitik bör vara värdebaserad.

C.

I detta nya sammanhang bör förbindelserna med dessa länder ges ny kraft och grundas på samarbete som är inriktat på demokrati och välstånd på båda sidor om Medelhavet och inte bara på säkerhet och migrationskontroll.

D.

Unionen för Medelhavsområdet inrättades med det ambitiösa målet att fungera som ett permanent instrument för att stärka förbindelserna med de sydliga grannskapsländerna. Den skulle ersätta den tidigare Barcelonaprocessen och försöka förstärka och synliggöra dess verksamhet.

E.

Samarbetet inom den parlamentariska församlingen Euronest syftar till att skapa positiva effekter genom att tjäna som ett forum för att utbyta åsikter, skapa gemensamma synsätt kring vår tids globala utmaningar när det gäller demokrati, politik, ekonomi, energitrygghet och sociala frågor samt stärka banden mellan länderna i regionen och EU.

F.

I artikel 49 i EU-fördraget står det att varje europeisk stat som respekterar de värden som unionen bygger på – det vill säga demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna – och som förbinder sig att främja dem, får ansöka om att bli medlem av unionen.

G.

Starkare förbindelser kräver en tydlig och konstaterad reformvilja med målet att göra konkreta framsteg som uppfyller de förutbestämda riktmärkena.

H.

EU bör förse sig med flexibla och tillräckligt finansierade instrument för att kunna förverkliga sina ambitioner i regionerna och hantera de utmaningar som uppstår där. EU bör i detta sammanhang lägga stor vikt vid en optimal användning av de befintliga finansiella instrumenten.

I.

Effekterna av den ekonomiska och finansiella krisen har förvärrat de politiska och sociala utmaningar som partnerländerna i dag brottas med, och problemet med arbetslöshet är särskilt allvarligt. Det ligger i partnerländernas och EU:s gemensamma intresse att minska arbetslösheten i regionen och ge framtidshopp åt regionens befolkning, särskilt kvinnor, unga människor och landsbygdsbefolkningen.

J.

Europaparlamentet har genom sin förklaring av den 27 september 2011 gett sitt stöd till inrättandet av Erasmus- och Leonardo da Vinci-program för Europa–Medelhavsområdet.

1.

Europaparlamentet välkomnar de gemensamma meddelandena från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, ”Ny respons på ett grannskap i förändring” och ”Ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet”, och gläder sig även över strategin som presenteras i dem, i synnerhet i fråga om principerna om ömsesidigt ansvar och om att alla parter ska ansluta sig till de universella värdena mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, liksom villkorlighet och en skräddarsydd strategi gentemot partnerländerna, främjandet av multilateralt och subregionalt samarbete och principen om att integrera samhällena ytterligare i den europeiska grannskapspolitiken.

2.

Europaparlamentet ger sin erkänsla åt vissa partners europeiska strävanden och europeiska val och deras åtagande att bygga upp en djupgående och hållbar demokrati. Det är nödvändigt att etablera nya och tydliga förbindelser mellan EU och de östliga partnerländerna och att samtidigt stödja deras arbete med att befästa hållbara demokratier och marknadsekonomier.

3.

Europaparlamentet vidhåller emellertid att grannskapsländerna bör ges konkreta och trovärdiga incitament att arbeta för det gemensamma målet att bygga upp en djupgående demokrati och att differentiering utifrån varje lands politiska, ekonomiska och sociala realiteter, prestationer och resultat bör baseras på tydligt definierade kriterier och bedömningsbara riktmärken som regelbundet utvärderas för varje enskilt partnerland. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten uppmanas i detta avseende att betrakta riktmärkena i det gemensamma meddelandet som mål som ska uppnås. Om man ska kunna bedöma vilka framsteg som gjorts måste dessa mål kompletteras av mer specifika, mätbara, uppnåeliga och tidsbundna riktmärken. Utgångspunkten för riktmärkena måste vara olika för det södra och östra grannskapet. Parlamentet anser att en resultatinriktad politik kräver en tydligare metod för riktmärkning, och betonar i detta sammanhang vikten av att inrätta lämpliga uppföljningsmekanismer för att bedöma de framsteg som grannskapsländerna har gjort. Parlamentet betonar att detta måste återspeglas i handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken och i de motsvarande årliga framstegsrapporterna.

4.

Europaparlamentet anser att översynen av den europeiska grannskapspolitiken ger EU en möjlighet att i praktiken uppnå sina mål och följa sina värderingar enligt artiklarna 2, 3, 6, 8 och 21 i EU-fördraget.

5.

Även om unionens politik på området för utvecklingssamarbete omfattas av principerna och målen för unionens yttre åtgärder, och därmed också ingår i den europeiska grannskapspolitiken, understryker Europaparlamentet att EU ändå har en fördragsgrundad skyldighet, fastlagd i artikel 208.1 andra stycket i EUF-fördraget, att ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet när unionen vidtar åtgärder som kan tänkas påverka utvecklingsländerna. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten uppmanas därför att alltid ha dessa mål, nämligen att minska och på sikt utrota fattigdomen, för ögonen när de genomför den europeiska grannskapspolitiken, oavsett om det handlar om partnerländerna i det östra grannskapet eller om dem i det södra grannskapet.

6.

Europaparlamentet ställer sig positivt till att man inom den europeiska grannskapspolitiken sammanför delområden av EU:s utrikes- och stödpolitik som tidigare hanterades separat. Parlamentet efterlyser ett starkare system av institutionella arrangemang, vilket bör vara stabilt, billigt i drift och ändamålsenligt för utvecklandet av en närmare ekonomisk integration och politisk associering mellan alla berörda parter, bland annat genom att deras värderingar anpassas till EU:s i samtliga internationella forum, i synnerhet i FN.

7.

Även om EU inte har för avsikt att påtvinga en viss modell eller ett färdigt recept för politiska reformer, betonar Europaparlamentet att den europeiska grannskapspolitiken är baserad på gemensamma värderingar, delat ansvar, ömsesidig ansvarsskyldighet och respekt och ett engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, korruptionsbekämpning, marknadsekonomi och goda styrelseformer.

8.

Europaparlamentet understryker hur viktigt det är för demokratin att det finns aktiva och oberoende organisationer i det civila samhället, inklusive organisationer för arbetsmarknadens parter. Det är också viktigt att det förs en dialog med det civila samhällets organisationer, och att de får tillräckligt stöd från det europeiska grannskapsinstrumentet. Parlamentet betonar att partnerskapet mellan EU, å ena sidan, och grannskapsländerna och det civila samhället i dessa länder, å andra sidan, bör stärkas för att bidra till att bygga upp fungerande demokratier och främja reformer och hållbar ekonomisk tillväxt. Dessa partnerskap med det civila samhället måste vara inkluderande och omfatta framför allt företrädare för kvinnoorganisationer och minoritetsgrupper. Europeiska utrikestjänsten och kommissionen uppmanas att stödja parlament, lokala och regionala myndigheter och det civila samhället i deras försök att utföra sin uppgift att fastställa strategier för den europeiska grannskapspolitiken, utkräva ansvar av regeringar och övervaka och utvärdera tidigare prestationer och uppnådda resultat.

9.

Europaparlamentet betonar vikten av att bygga partnerskap med civila samhällen som ett sätt att främja förändringar och demokratisering. Parlamentet noterar i detta avseende att 22 miljoner euro har anslagits till finansieringsmekanismen för det civila samhället under perioden 2011–2013 och förväntar sig att anslaget till mekanismen blir större i nästa fleråriga budgetram. Europeiska utrikestjänsten och kommissionen uppmanas att förklara den eventuella finansieringsmekanismens tillämpningsområde och mål på ett bättre sätt. Parlamentet efterlyser också ett förtydligande av hur finansieringsmekanismen för det civila samhället kompletterar det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet. Man bör också identifiera instrument för att konkret stödja religiösa och etniska minoriteter inom de områden som omfattas av initiativet. Parlamentet anser att denna mekanism bör användas till att förbättra arbetet inom forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet och eventuellt till att inrätta ett sådant forum även för de sydliga partnerländerna.

10.

Europaparlamentet välkomnar förslaget om ett europeiskt initiativ för demokrati, vilket är en läglig reaktion på kraven på demokrati från befolkningarna i våra grannländer. Parlamentet understryker att initiativet bör vara en flexibel, snabb och riktad stödmekanism och bör komplettera de befintliga EU-instrumenten och det föredömliga arbetet av mångåriga europeiska politiska eller icke-politiska stiftelser och det civila samhällets organisationer. Ett av målen för detta initiativ bör nämligen vara att uppnå konkreta resultat. Initiativet får inte hindra eller överlappa verksamhet som redan bedrivs av stiftelserna eller inom ramen för befintliga EU-program, såsom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att dess omfång och organisation bör definieras tydligt och att dess strukturer och förfaranden bör vara lätta och okomplicerade. Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och det (polska) ordförandeskapet uppmanas att föreslå en tydlig avgränsning av befogenheterna för ett framtida europeiskt initiativ för demokrati när det gäller dessa instrument och ramar. Parlamentet insisterar på att det ska ha rätt att delta i och granska förvaltningen av initiativet, få hjälpa till att fastställa årliga mål, prioriteringar, förväntade resultat och ekonomiska anslag i vid bemärkelse och att få delta i övervakningen av verksamheten. Parlamentet uttrycker sin oro över att denna framtida fond helt eller delvis skulle kunna finansieras utanför EU:s budget och bekräftar på nytt att budgetmyndigheten har rätt att övervaka och granska genomförandet av denna fond. Parlamentet begär därför att kommissionen och rådet kommer med ett förtydligande i den här frågan.

11.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att fortsätta att uppmuntra alla politiska reformer och ta hänsyn till varje partnerlands behov och den ekonomiska och sociala utvecklingsnivån i landet, inom ramen för den nya prestationsbaserade strategin som innebär att den som presterar mer även får mer (”mer för mer”). Europeiska utrikestjänsten och kommissionen uppmanas vidare att föreslå en tydlig och lämplig metod och detaljerade riktmärken för utvärdering av grannskapsländerna i fråga om respekten för och främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter (framför allt yttrandefriheten, samvetsfriheten, religionsfriheten, mötes- och föreningsfriheten samt mediefriheten) och med jämna mellanrum ge tillräckligt detaljerade rapporter som bör ligga till grund för anslagsfördelningen inom ramen för den nya prestationsbaserade strategin ”mer för mer”. Parlamentet kräver att dessa utvärderingar ska införlivas i framstegsrapporterna för den europeiska grannskapspolitiken och årligen läggs fram till utskottet för utrikesfrågor. Parlamentet framhåller behovet av att det civila samhällets organisationer systematiskt finns med i alla stadier av översynen. Parlamentet menar att denna prestationsbaserade strategi också innebär ”mindre för mindre”, och efterlyser än en gång ett konkret genomförande av människorätts- och demokratiklausulen i EU:s avtal med tredjeländer.

12.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att ge mer information på vägen mot ett genomförande av principen om ömsesidigt ansvar.

13.

Europaparlamentet anser att människorättssituationen löpande bör övervakas, särskilt när det gäller barns, kvinnors och minoriteters rättigheter. Vidare anser parlamentet att människorättsdialoger bör föras med samtliga partnerländer och att en årlig utvärdering av situationen och dialogernas resultat bör ingå i bilagan till varje partnerlands årliga framstegsrapport med en tydlig mekanism för att ompröva och stegvis begränsa bilateralt samarbete i fall där brott mot de mänskliga rättigheterna bekräftas. Det förhållningssätt som antas gentemot de olika partnerländerna i fråga om människorättssituationen måste vara trovärdigt.

14.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att inrikta sitt samarbete inom den europeiska grannskapspolitiken på att förena EU:s demokratiska aktörer – bland annat fackföreningar, icke-statliga organisationer, berörda arbetsgivarorganisationer, jordbrukare, kvinnor, deltagare i religiös dialog, konsumenter, ungdomar, journalister, lärare, lokala myndigheter, universitet, studenter och klimataktörer – med deras nya motparter i grannskapsländerna.

15.

Europaparlamentet betonar att yttrandefrihet och mediernas oberoende och mångfald är hörnstenar i en solid och hållbar demokrati och i gemensamma värderingar. Parlamentet understryker vikten av oberoende, hållbara och ansvarsskyldiga public service-medier som tillhandahåller ett kvalitativt, pluralistiskt och varierat innehåll. Fria och oberoende offentliga medier spelar alltid en central roll för att fördjupa demokratin, för att maximera det civila samhällets deltagande i offentliga frågor samt för att ge medborgarna större inflytande på vägen mot demokrati.

16.

Europaparlamentet efterlyser och stöder helhjärtat ett fritt informationsflöde, villkor som garanterar att journalister kan arbeta fritt och effektivt utan politiska, ekonomiska eller andra påtryckningar och uppbyggande av infrastruktur som gör det möjligt att utveckla modern elektronisk teknik. Parlamentet välkomnar att FN den 6 juni 2011 förklarade att tillgång internet är en mänsklig rättighet. Europeiska utrikestjänsten och kommissionen uppmanas därför med kraft att skapa särskilda verktyg för att hjälpa det civila samhället och organisationerna och människorna i grannskapsländerna att få obehindrad tillgång till internet och andra former av elektronisk kommunikationsteknik.

17.

I den demokratiseringsprocess som pågår i de länder som omfattas av den arabiska våren kommer det att vara av central betydelse att kvinnor, unga människor och det civila samhället kan delta samt att det finns en fungerande, fri och oberoende mediesektor. Europaparlamentet uppmanar EU med kraft att öka sitt stöd för att utbilda och organisera dessa aktörer, bland annat genom att bjuda in dem att observera hur val går till och de demokratiska institutionerna fungerar inom EU.

18.

Europaparlamentet anser att en fullständig och effektiv respekt för religionsfriheten (individuellt, kollektivt, offentligt, privat och institutionellt) bör fastställas som en prioritet, särskilt för alla religiösa minoriteter i området, tillsammans med behovet av konkret hjälp för dessa grupper.

19.

Europaparlamentet framhåller i synnerhet vikten av att barns rättigheter främjas och skyddet av barn säkras, i enlighet med Lissabonfördraget.

20.

Europaparlamentet kräver att man stöder utvecklingen av demokratiskt inriktade politiska partier i de grannskapsländer som fortfarande strävar mot demokrati, och även skapandet av icke-statliga organisationer och organisationer i det civila samhället.

21.

Europaparlamentet understryker vikten av att kvinnorna är väl representerade i parlamenten och ministerierna, på de högsta regeringsposterna, i beslutsfattande ställningar i den offentliga och lokala förvaltningen och i styrelser för offentliga bolag. Parlamentet uppmanar grannskapsländerna att anta och integrera jämställdhetsstrategier och anta handlingsplaner för jämställdhet mellan könen.

22.

Europaparlamentet välkomnar arbetet inom EU:s rådgivande högnivågrupp i Armenien, liksom lanseringen av en liknande grupp i Moldavien. Vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen uppmanas att se till att samtliga östliga partnerländer erbjuds sådant stöd och att den parlamentariska dimensionen omfattas på samma sätt som i Armenien. Detta EU-instrument bör förbättras och Europeiska utrikestjänsten bör vara direkt ansvarig för rekryteringen och ledningen av rådgivarna för att på så sätt kunna garantera bästa möjliga kunskapsöverföring från EU till länderna i det östliga partnerskapet.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra projekten inom det östliga partnerskapet och unionen för Medelhavsområdet synligare i partnerländerna och lättare att förstå för medborgarna i dessa länder, bland annat genom att tydliggöra det mervärde som det innebär att samarbeta med EU.

24.

Europaparlamentet påminner om att EU:s engagemang i grannländerna bör vara beroende av deras demokratiska framsteg och respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar därför världssamfundet och alla de internationella finansiella institut som dess medlemmar tillhör att frysa sitt ekonomiska stöd till regimen i Vitryssland till dess att alla frihetsberövade och gripna oppositionsledare, journalister, presidentkandidater och deras anhängare släpps, frias från anklagelser och ges upprättelse.

25.

Europaparlamentet stöder EU:s nuvarande officiella strategi att tillämpa sanktioner mot myndigheterna i Vitryssland samtidigt som man försöker stärka banden med det civila samhället och befolkningen i Vitryssland. EU uppmanas i detta sammanhang med kraft att i stället inrikta sig på samhället och öka stödet till Vitryssland för att tillgodose befolkningens behov, stärka det ekonomiska och tekniska stödet till den demokratiska oppositionen, människorättsförsvarare och organisationer i det civila samhället, även de som är oregistrerade, samt till studenter och fria medier.

26.

Europaparlamentet betonar att en hållbar demokrati, fungerande och obyråkratiska institutioner, rättsstatsprincipen och kvalitativ utbildning inte bara främjar politisk stabilitet, social välfärd och sammanhållning utan också den ekonomiska tillväxten genom att förbättra företagsklimatet och dra till sig investeringar, möjliggöra uppkomsten av små och medelstora företag och främja handel, grön ekonomi och turism, vilka alla skapar nya arbetstillfällen och nya möjligheter. Parlamentet understryker behovet av att skapa en miljö som är gynnsam för investeringar, och som sätter stabilitet, rättssäkerhet och korruptionsbekämpning i främsta rummet. EU uppmanas därför att inom ramen för sina åtgärder i samband med demokratiseringsprocesser uppmuntra strukturreformer på de ekonomiska, sociala och rättsliga områdena. Parlamentet hänvisar uttryckligen till det nära samband som finns mellan demokratisk och socioekonomisk utveckling. Parlamentet välkomnar kommissionens flaggskeppsinitiativ om små och medelstora företag och om regionala energimarknader och energieffektivitet. Dessa ansträngningar bör återspeglas i den fleråriga budgetramen.

27.

Europaparlamentet betonar att omedelbara åtgärder, såsom samfinansiering av redan identifierade flaggskepps- eller pilotprojekt, eller andra strategiskt viktiga konkreta ekonomiska projekt som snabbt kan tillämpas på fältet med otvivelaktiga konkreta resultat, bör vidtas snarast för att lindra situationen i de länder som i nuläget står inför väsentliga socioekonomiska kriser. Detta gäller i synnerhet de partnerländer där den demokratiska övergången försvårar den ekonomiska situationen. Parlamentet understryker att sådana EU-finansierade åtgärder får vidtas endast om alla berörda parter åtar sig att i varje enskilt fall på ett kontrollerbart sätt efterleva internationella och i EU gällande sociala, miljömässiga och arbetsrättsliga normer, och om dessa åtgärder direkt förbättrar den sociala situationen för medborgarna i grannskapsländerna.

28.

Europaparlamentet stöder med kraft främjandet av subregionalt samarbete och gränsöverskridande projekt och betonar vikten av att utveckla ett kompletterande bilateralt och multilateralt ekonomiskt samarbete mellan partnerländer, vilket skulle medföra konkreta fördelar för allmänheten och förbättra det politiska klimatet i regionen. Parlamentet betonar att detta subregionala ekonomiska samarbete måste vara en del av ett bredare integrationsprojekt som gynnar subregionala projekt avseende rörlighet, social trygghet, miljöskydd, kultur och utbildning. Det är särskilt viktigt att uppmuntra utveckling av handelsutbyten i syd-sydgående och öst-östgående riktning och ekonomisk integration mellan de berörda länderna. Parlamentet menar att en förbättring av ett sådant samarbete mellan partnerländerna skulle utgöra en signal om att man åtar sig att respektera de europeiska värderingarna om goda grannskapsförbindelser och ömsesidigt gynnsamma partnerskap.

29.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stödja uppbyggnaden av administrativ kapacitet i sysselsättningsfrågor och sociala frågor, med särskild tonvikt på kapacitetsbyggande inom juridiska tjänster, vilket kommer att säkerställa bättre förberedelser för genomförandet av reformer.

30.

Europaparlamentet betonar vikten av fackföreningar och en dialog mellan arbetsmarknadens parter som en del av den demokratiska utvecklingen i grannskapsländerna. Parlamentet uppmanar dessa länder att stärka arbetstagar- och fackföreningsrättigheterna, och framhåller den viktiga roll som dialogen mellan arbetsmarknadens parter kan spela i fråga om de socioekonomiska utmaningarna i dessa regioner.

31.

Europaparlamentet påminner om att det måste finnas garantier för att minimilönen enligt nationell praxis räcker för en tillfredsställande levnadsstandard för arbetstagarna och deras familjer. Avdrag på lönen får inte innebära att de anställda och de personer som de försörjer berövas sin utkomst.

32.

Europaparlamentet noterar att arbetstagaren i god tid måste informeras om uppsägning och att hänsyn måste tas till anställningstiden.

33.

Europaparlamentet betonar att unionen måste lägga särskild vikt vid ett decentraliserat samarbete på lokal nivå, i form av småskaliga projekt som medför konkreta och snabba förbättringar av livskvaliteten för invånarna i grannländerna, och därigenom underlättar konsolideringen av de demokratiska framstegen på dessa länders hela territorium.

34.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta till sig strategidokumenten för fattigdomsminskning och låta dessa vara den vägledande politiska ramen för en ekonomisk tillväxt på medellång sikt som gynnar de fattiga, och för en rättvisare resursfördelning utifrån landets behov.

35.

Europaparlamentet betonar möjligheten som förhandlingar om associeringsavtal ger för främjandet av reformer. Parlamentet betonar att alla delar bör vara sammankopplade för att EU ska kunna fördjupa sitt förhållande på ett helhetsinriktat och konsekvent sätt. Parlamentet tror att man därför bör inkludera konkreta villkor, tidsplaner och riktmärken för resultat som bör övervakas regelbundet. Avtalen måste också innehålla verkliga och konkreta incitament som gör partnerländerna mer motiverade att genomföra reformer.

36.

Europaparlamentet anser att differentiering bör tillämpas på handel med varor och tjänster och uppmanar grannskapsländerna att gå vidare med att skapa förutsättningar som tillåter upprättandet av djupgående och breda frihandelsområden. EU uppmanas att hjälpa länderna i deras reformansträngningar och öppna sin inre marknad, under förutsättning att säkerhets- och kvalitetsföreskrifter genomgår nödvändig harmonisering med europeiska normer, och att tillsammans med länderna genomföra en process för att gradvis och balanserat öppna deras marknader på ett sätt som gagnar båda parter. Parlamentet understryker att EU också bör utvärdera de politiska, sociala och miljömässiga förhållandena i varje land, när det gäller ländernas deltagande i det framtida djupgående och breda frihandelsområdet, och så småningom även fastställa hur detta skulle kunna genomföras steg för steg, och se till att de internationella konventionerna om arbetsrätten och barnarbete övervakas. Handelsförbindelserna, i synnerhet de djupgående och breda frihandelsområdena, bör tack vare sina villkor ses som ett verktyg för att få grannskapsländerna att i enlighet med villkorlighetsprincipen stärka sina åtaganden i fråga om demokratiska värden. Jämsides med detta stöder parlamentet ett fullvärdigt WTO-medlemskap för alla stater i det östliga partnerskapet.

37.

Europaparlamentet konstaterar att utsikter till EU-medlemskap, bland annat utifrån artikel 8 i EU-fördraget och strävandena av länderna i det östliga partnerskapet att bli medlemmar i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget, utgör en drivkraft för reformer i dessa länder och ytterligare stärker ländernas åtaganden när det gäller gemensamma värden och principer, till exempel demokrati, rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning. Parlamentet tror att ingåendet av associeringsavtal kan vara ett viktigt steg på vägen mot ytterligare politiskt engagemang och en starkare relation till EU genom utbyte av god praxis och en stärkt dialog i politiska och ekonomiska frågor.

38.

Europaparlamentet bekräftar att målet för det sydliga partnerskapet är att länderna längs Medelhavets norra respektive södra kust ska närma sig varandra för att bygga upp ett område med fred, demokrati, säkerhet och välstånd för regionens 800 miljoner invånare, och att erbjuda EU och dess partner ett effektivt bilateralt och multilateralt ramverk för att ta itu med demokratiska, sociala och ekonomiska utmaningar, främja den regionala integrationen, särskilt i fråga om handel, och garantera partnerländernas utveckling till gagn för alla, samt att bistå partnerländerna i byggandet av demokratiska, pluralistiska och sekulära stater, bland annat genom program för institutionell kapacitetsbyggnad samt att utveckla balanserade och ambitiösa handelsavtal för varor och tjänster. Dessa handelsavtal ska gynna båda parter och ska ha föregåtts av motsvarande konsekvensanalyser som kan leda till upprättandet av djupgående och breda frihandelsområden, vilket säkerligen är det första steget mot ett stort ekonomiskt samarbetsområde för Europa–Medelhavsområdet och också kommer att hjälpa till att lindra de ekonomiska problem som våra sydliga partnerländer har och underlätta integrationen mellan de sydliga länderna. Kommissionen och rådet uppmanas att underlätta genomförandet av de sex åtgärdspaket som presenterades i kommissionens dokument av den 30 mars 2011 om uppföljningen av handels- och investeringsinitiativen för partnerländerna i södra Medelhavsområdet.

39.

Europaparlamentet vill att man ska fastställa objektiva och bindande kriterier som gör det möjligt att bevilja status som land i ”framskjuten ställning”. Det är viktigt att klargöra de rättigheter och skyldigheter som följer av detta bilaterala åtagande såväl för partnerländerna som för EU.

40.

Europaparlamentet betonar att avtalsförbindelserna med samtliga länder i den europeiska grannskapspolitiken omfattar arrangemang för ett regelbundet forum där man kan ta itu med människorättsfrågor, i form av underkommittéer för mänskliga rättigheter. Europeiska utrikestjänsten uppmanas att utnyttja dessa bestämmelser till fullo och att involvera de befintliga underkommittéerna i alla förhandlingar.

41.

Europaparlamentet betonar att EU bör främja synergi mellan EU:s externa och interna politikområden, i synnerhet genom en tillnärmning av den lagstiftning som är inriktad på sysselsättning, fattigdomsbekämpning, modernisering av arbetsmarknadspolitiken, energitrygghet och energieffektivitet, utveckling av förnybara energikällor och miljöhållbarhet, förbättring av det sociala skyddet, skapande av välstånd och rättvisa och underlättande av handel i enlighet med principen om diversifiering.

42.

Europaparlamentet anser att ett delande av ett gemensamt område förutsätter en rättvis ansvarsfördelning, och efterlyser ett bättre samarbete, särskilt avseende all politik och alla problemområden som har en gränsöverskridande dimension. Parlamentet uppmanar i detta hänseende till en förstärkning av sektorssamarbetets regionala och gränsöverskridande aspekter.

43.

Europaparlamentet välkomnar att partnerländerna i ökad omfattning samarbetar inom EU-byråerna på olika områden. Kommissionen uppmanas att lägga fram en tydlig och fullständig förteckning över de byråer och program som grannländerna kan delta i, tillsammans med en översikt över form, metod och ekonomiskt bidrag för ett sådant differentierat deltagande.

44.

Europaparlamentet stöder ett fortsatt samarbete inom sektorer som näringslivet, små och medelstora företag, forskning, utveckling och innovation, informations- och kommunikationsteknik (inbegripet it-säkerhet), rymdteknik och turism och framhåller fördelarna med initiativen till gemensam programplanering inom forskning mellan EU och dess grannländer. Parlamentet ställer sig positivt till kommissionens förslag om att utveckla ett gemensamt område för kunskap och innovation samt en digital ekonomi grundad på informations- och kommunikationsteknik, och uppmanar medlemsstaterna och grannländerna att på nytt bekräfta sitt åtagande när det gäller arbetet i denna riktning. Parlamentet påminner om vikten av att det finns fungerande mekanismer som främjar handel och investeringar mellan EU och dess grannländer, för att stärka handelspartnerskapen och ge ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag, tillgång till lämplig och tillförlitlig information om handels- och investeringsvillkoren i partnerländerna.

45.

Europaparlamentet välkomnar att den dimension av den europeiska grannskapspolitiken som avser energisamarbete stärks. Parlamentet betonar vikten av att EU delar med sig av sina erfarenheter från reformer av energisektorn till sina grannländer. Energieffektiviteten och främjandet av förnybara energikällor måste förbättras. Parlamentet efterlyser en trygg energiförsörjning som uppnås genom diversifierade energikällor och efterfrågehantering samt ett djupare samarbete med de huvudsakliga leverantörerna och med transitländerna och samordning av kärnsäkerhetsfrågor, särskilt i regioner där risken för jordskalv är stor. Dessutom krävs ökad insyn för att garantera att full efterlevnad av miljöavtal och internationella avtal om kärnsäkerhet är en fortsatt prioriterad fråga för EU:s energipolitik och att grannländerna både i öster och i söder förblir i fokus för EU:s samordnade energipolitik gentemot omvärlden. Parlamentet efterlyser verkningsfulla åtgärder för att säkerställa att solidaritetsprincipen tillämpas när det gäller energifrågor.

46.

Europaparlamentet välkomnar förslaget om att skapa en europeisk energigemenskap, och anser att detta skulle kunna utgöra ett viktigt steg mot ett samarbete med våra grannländer. Parlamentet betonar vikten av den roll som länderna i det södra grannskapet spelar för flera medlemsstaters energiförsörjning. Parlamentet betonar även att man måste främja sammankopplingar mellan Europa och Medelhavsområdet avseende gas och elektricitet. Parlamentet vidhåller att Nabuccoprojektet och dess snara genomförande är av strategisk betydelse, vilket även gäller transporten av flytande naturgas inom ramen för AGRI-projektet. Kommissionen uppmanas att, bland annat genom investeringar, uppmuntra till att man bygger, uppgraderar och utvecklar smarta energinätverk och infrastruktursammankopplingar med EU:s grannländer.

47.

Europaparlamentet hänvisar också till den understödjande roll som EU kan spela för att åtgärda miljöproblem i våra grannländer, särskilt när det gäller att eliminera omfattande lager av gamla bekämpningsmedel som kan medföra kemiska föroreningar i stor skala.

48.

Europaparlamentet stöder ytterligare samarbete inom transportsektorn, bland annat genom att infrastrukturnäten i EU och partnerländerna knyts närmare ihop i syfte att underlätta utbyten av människor och varor. Detta kan uppnås genom närmare marknadsintegration och bättre infrastrukturlänkar.

49.

Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt med internationellt, regionalt och interregionalt kultursamarbete som grundas på en verklig dialog mellan kulturerna och som inbegriper alla aktörer i samhället (kulturrelaterade myndigheter, institutioner, organisationer och föreningar). Europeiska utrikestjänsten och kommissionen uppmanas att samordna strategisk användning av kulturella aspekter i utrikespolitiken och eftersträva komplementaritet med medlemsstaternas kulturpolitik gentemot omvärlden.

50.

Europaparlamentet bekräftar kopplingen mellan dels utbytet och samarbetet inom kultur, utbildning och idrott mellan EU och grannskapsländerna, dels uppbyggnaden och förstärkningen av det öppna civilsamhället, demokratin, rättsstaten och spridandet av grundläggande friheter och mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att ett öppet samarbete i dessa frågor utgör ett mervärde för både EU-länderna och grannskapsländerna.

51.

Europaparlamentet anser att uppmuntran att delta i EU:s kulturprogram kan gynna materiell och icke-materiell utveckling i grannskapsländerna, och betonar därför betydelsen av program såsom Media Mundus, projekt inom ramen för unionen för Medelhavsområdet och det östliga partnerskapets kulturprogram. Parlamentet påpekar vidare att kultur- och rörlighetsprogrammen även bör fokusera på rörligheten för konstnärer och personer som bedriver konstnärliga studier. Parlamentet förespråkar att det inrättas kulturvisum för konstnärer och andra kulturarbetare från grannskapsländerna. Parlamentet uppmanar även kommissionen att lägga fram ett förslag till initiativ för korttidsvisum i syfte att undanröja hindren för rörlighet inom kultursektorn.

52.

Europaparlamentet understryker vikten av att inom ramen för grannskapspolitiken stärka samarbetet för att utveckla idrotten i de berörda länderna, med hänsyn till idrottens fostrande värde. EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmanas att verka för fri rörlighet för världens idrottare, först och främst idrottarna i grannskapsländerna.

53.

Europaparlamentet kräver en bedömning av befintliga program, så att effektiv resursanvändning kan garanteras och EU:s mål och syften uppfyllas. Parlamentet stöder rationalisering av kommissionens interna verksamhet med hänsyn till de olika befintliga programmen och projekten inom kultur och utbildning.

54.

Europaparlamentet påminner om Tempus IV-programmets mervärde när det gäller att främja samarbete och försöka modernisera utbildningssystemen i EU:s grannländer. Kommissionen uppmanas att stärka programmet i nästa fleråriga budgetram.

55.

Europaparlamentet hoppas att partnerländerna kommer att medverka i ökad utsträckning i det arbete som utförs av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur.

56.

Ett stärkande av ungdomsdimensionen i det östliga partnerskapet och unionen för Medelhavsområdet är en viktig investering i framtiden för förbindelserna mellan EU och länderna i den europeiska grannskapspolitiken, med en stor potential för många år framöver, liksom i demokratiseringen av dessa partnerländer och harmoniseringen av deras lagstiftning med EU:s normer. Europaparlamentet upprepar att ytterligare anslag till programmen Erasmus Mundus och Aktiv ungdom för 2012 inom EU:s budget för 2012 bör främja samarbetet mellan institutioner för högre utbildning, förbättra utbyten av akademisk personal och studerande samt bygga upp nätverk som ökar icke-statliga organisationers kapacitet när det gäller ungdomar i Europa och länderna i den europeiska grannskapspolitiken.

57.

Europaparlamentet anser att Europa–Medelhavsuniversitetet (Emuni) erbjuder en unik plattform och möjlighet att stärka samarbetet på området för högre utbildning och rörlighet för studerande tillsammans med våra grannländer i söder, vid en tidpunkt då det är av särskilt avgörande betydelse att förbindelserna fördjupas med länderna i det sydliga partnerskapet, särskilt de yngre generationerna i dessa länder. I detta avseende understryker parlamentet att Emunis potential bör tas till vara i största möjliga utsträckning.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja det parlamentsförslag som lades fram i den arabiska vårens kölvatten om inrättande av ett Erasmusprogram för Europa-Medelhavsområdet, ett initiativ som om det blev framgångsrikt skulle kunna utvidgas till hela grannskapet. Parlamentet beklagar i detta skede djupt svagheterna i kommissionens förslag, som trots uttalandena den 27 september 2011 i själva verket endast föreslår en mycket liten ökning av Erasmus Mundus-stipendierna.

59.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja det parlamentsförslag som lades fram i den arabiska vårens kölvatten om inrättande av ett Leonardo da Vinci-program för Europa–Medelhavsområdet för att främja rörligheten bland unga lärlingar som vill skaffa sig en yrkesutbildning utomlands. Det skulle bidra till att bekämpa ungdomsarbetslösheten, som är ett gissel söder om Medelhavet.

60.

Europaparlamentet bekräftar sitt starka stöd för det EU-finansierade projektet för stipendier till studerande på masternivå från länderna i den europeiska grannskapspolitiken och EU-länderna vid Europeiska högskolan. Detta kommer att göra det möjligt att utbilda framtida samtalspartner från EU och grannländerna som är fullt insatta i innehållet och andan i EU:s politik, lagstiftning och institutioner, så att de kan utföra arbeten som är relaterade till EU och den europeiska grannskapspolitiken. De partnerländer vars medborgare har tilldelats sådana stipendier uppmanas att ta till vara deras kunskap och erfarenhet genom att anlita dem i den nationella förvaltningen och erbjuda dem adekvata arbetsvillkor.

61.

Europaparlamentet betonar den viktiga roll som de lokala myndigheterna spelar i den demokratiska utvecklingen i partnerskapsländerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stärka och öka Taiex (Byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte) och programmen för partnersamverkan med lokala myndigheter i EU och partnerskapsländer.

62.

Europaparlamentet påminner om att EU bör förbättra hanteringen och maximera den ömsesidiga nyttan av migrationen till förmån för utveckling, bland annat genom att förbättra villkoren för lagliga migranter att etablera sig i EU. EU bör också ta itu med grundorsakerna till irreguljär migration i partnerländerna. Parlamentet anser att EU bör gynna laglig arbetskraftsmigration genom att ingå partnerskap för rörlighet som tar hänsyn till den demografiska, sociologiska och yrkesmässiga jämvikten på båda sidor och genom att uppmuntra specialistutbyten mellan EU och tredjeländer. Medlemsstaterna uppmanas att se debatten om rörlighet som en fråga som är viktig för grannskapspolitiken och inte främst bör styras av säkerhetshänsyn. Parlamentet betonar vikten av att bekämpa olaglig invandring och försöka lagföra de organisationer som är ansvariga för människosmugglingen.

63.

Europaparlamentet anser att EU parallellt och under total öppenhet bör gå vidare i arbetet med förenklade viseringsförfaranden och återtagandeavtal, så att man, när alla villkor är uppfyllda, successivt och från fall till fall kan närma sig en viseringsfri ordning. Parlamentet önskar även att man ska skapa materiella förutsättningar som visar större respekt för den enskildes rättigheter när det gäller beviljande och förnyelse av visum. I detta avseende betonar parlamentet att rörlighet för ungdomar och studerande bör prioriteras. Parlamentet betonar också att länderna i det östliga partnerskapet bör gynnas av EU:s förmånliga erbjudande om liberalisering av viseringsbestämmelserna i fråga om tidsplan och innehåll. Parlamentet betonar att bestämmelser om asyl måste vara helt i linje med internationella skyldigheter och åtaganden och EU-normer, särskilt på området mänskliga rättigheter.

64.

Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att medlemsstaterna måste respektera principen om icke-avvisning (”non-refoulement”) och göra allt för att underlätta uppbyggnaden av ett tillgängligt och rättvist europeiskt asylsystem som tillhandahåller skydd.

65.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att ratificera det protokoll mot smuggling av migranter land-, luft- och sjövägen som utgör ett tillägg till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Översynen av den europeiska grannskapspolitiken bör underlätta antagande av specifika bestämmelser på dessa områden. Parlamentet delar kommissionens åsikter om situationen avseende migration av familjeskäl och ser fram emot kommissionens grönbok i ämnet.

66.

Europaparlamentet understryker vikten av att särskilt uppmärksamma den yngre generationen och betonar behovet av att öka samverkansvinsterna mellan ”Unga på väg”-initiativet och den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet betonar att EU bör öka samarbetet kring högre utbildning och yrkesutbildning och omedelbart bredda och öka antalet stipendieprogram och rörligheten för studerande, studenter med examen, lärare och akademiker genom att främja utbytesprogram mellan högskolor och yrkesutbildningsinstitutioner samt offentlig-privata partnerskap på forskningsområdet och inom näringslivet. Det är absolut nödvändigt att man skapar smidiga och snabba förfaranden för utfärdande av visum till personer som deltar i dessa program. Parlamentet framhåller behovet att verka för ett ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och utbildningssystem tillsammans med partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken, särskilt när det gäller tillnärmningen av examensbevis från högre utbildning och standarder till det europeiska området för högre utbildning. Parlamentet betonar det stora behovet av en strukturerad informationspolitik gentemot invånarna i partnerländerna när det gäller möjligheten att delta i EU-program.

67.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inleda en strukturerad dialog med myndigheter i tredjeländer i syfte att utarbeta en rörlighetsstrategi som gynnar alla parter, underlätta viseringsförfaranden, i ökad utsträckning använda de möjligheter som erbjuds genom EU:s viseringskodex och förbättra och harmonisera tillämpningen av denna för att garantera lika och rättvisa villkor för sökande i alla medlemsstater, med särskilt fokus på effekterna av det ömsesidiga beroendet mellan utvecklingsbistånd, säkerhet, reguljär migration och irreguljär migration enligt definitionerna i den övergripande strategin för migration. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att se till att partnerländerna inte drabbas av kompetensflykt.

68.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka tillgängligheten och kanaliseringen av EU-anslag till projekt som syftar till att informera migranter om deras rättigheter och ansvar och till att skydda deras rättigheter, med särskilt avseende på de rättigheter som tillkommer ensamkommande barn, kvinnor och andra utsatta grupper. Kommissionen uppmanas därför att ge parlamentet en detaljerad rapport om hur EU-stöd som öronmärkts för grannländerna används, även inom ramen för kommissionens tematiska program för samarbete med tredjeländer om migration och asyl.

69.

Europaparlamentet upprepar sin starka övertygelse att den europeiska grannskapspolitiken endast kommer att bli fullständigt effektiv om det finns en synergi mellan dess bilaterala och multilaterala dimensioner. Därför anser parlamentet att det är absolut nödvändigt att stärka de multilaterala aspekterna inom den europeiska grannskapspolitiken och anslå en större del av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets medel till dem.

70.

Europaparlamentet ser positivt på förslaget att använda den multilaterala ramen på ett mer strategiskt sätt som främjar de bilaterala förbindelserna partnerländerna emellan, och förväntar sig konkreta åtgärder i syfte att förverkliga detta förslag. I detta sammanhang ser parlamentet med stort intresse fram emot den färdplan med mål, instrument och åtgärder som ska meddelas av vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen i slutet av året.

71.

Europaparlamentet anser att den multilaterala dimensionen av det östliga partnerskapet bör stärkas och utvecklas ytterligare, inklusive forumet för det civila samhället. Det är viktigt att inleda en konstruktiv dialog med Turkiet och Ryssland i regionala frågor av gemensamt intresse, särskilt säkerhetsfrågor.

72.

Europaparlamentet påpekar att den roll som regionerna spelar är avgörande för att se till att långsiktiga sociala och ekonomiska reformer lyckas och för att garantera en hållbar utveckling. Parlamentet framhåller att den europeiska grannskapspolitiken bör ses i ett brett perspektiv om den ska kunna ge fart åt den ekonomiska utvecklingen i gränsområden. Parlamentet anser att principerna om territoriellt samarbete bör tillämpas även vid EU:s yttre gränser och att de utgör ett mycket viktigt styrmedel för att förbättra EU:s ekonomiska utveckling och för att uppnå EU:s övergripande politiska mål för den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet anser att den nya strategin för den europeiska grannskapspolitiken måste ge utrymme för EU:s makroregionala strategier, och att man till fullo bör utnyttja potentialen hos de av EU:s makroregioner som omfattar EU:s grannländer, för att bättre samordna prioriteringar och projekt av gemensamt intresse för EU och de länder som omfattas av grannskapspolitiken, så att man uppnår ömsesidigt fördelaktiga resultat och använder de investerade resurserna på bästa tänkbara sätt.

73.

Europaparlamentet framhåller euroregionernas mycket viktiga bidrag till uppnåendet av de sammanhållningspolitiska målen, och uppmuntrar kommissionen att främja och stödja dessa regioners utveckling, särskilt i gränsområden, i syfte att stärka euroregionernas roll i den europeiska grannskapspolitiken.

74.

Europaparlamentet framhåller den stora potentialen hos europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) som involverar regioner utanför de yttre gränserna. Parlamentet uppmuntrar till särskilda avtal med angränsande tredjeländer om införandet av nationell lagstiftning som tillåter EGTS-strukturer enligt deras nationella lagar och mellanstatliga avtal som gör det möjligt för lokala och regionala myndigheter i tredjeländer att delta i sådana grupperingar.

75.

Europaparlamentet anser att den framtida europeiska grannskapspolitiken bör utformas med beaktande av den roll som de yttersta gränsområdena spelar för EU:s politik för yttre förbindelser. Parlamentet konstaterar att dessa områden representerar en verklig möjlighet att påverka EU:s utrikespolitik eftersom de gör det möjligt för EU att å ena sidan upprätta närmare förbindelser med ett stort antal tredjeländer och å andra sidan hantera komplicerade frågor som irreguljär migration. Kommissionen uppmanas att erbjuda större flexibilitet när det gäller innovativa finansieringslösningar för utvalda sammanhållningspolitiska projekt så att de kan etableras i, och gynna, såväl regioner i EU som i tredjeländer.

76.

Europaparlamentet betonar vikten av ett bredare geografiskt och strategiskt förhållningssätt när man blickar framåt i fråga om den europeiska grannskapspolitiken. Till följd av Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2006 om den europeiska grannskapspolitiken upprättade EU i november 2007 särskilda strategier för östater i Atlanten som angränsar till EU:s yttersta randområden nära den europeiska kontinenten och vars situation föranleder relevanta frågor om geografisk närhet, kulturell och historisk samhörighet samt gemensam säkerhet. Parlamentet välkomnar de omfattande resultat som uppnåtts och dynamiken i de särskilda strategier som redan genomförts, bland annat det särskilda partnerskapet mellan EU och Kap Verde. EU uppmanas att fortsätta att stärka sin dialog och politiska samordning med dessa länder och att stödja deras ansträngningar för att befästa politiska, sociala och ekonomiska reformer.

77.

Kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik har mycket stor erfarenhet av förvaltningen av Eruf, och Europaparlamentet är övertygat om att man, genom att ta till vara denna erfarenhet vid förvaltningen av fonder, lättare skulle kunna nå upp till målen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet. Parlamentet anser därför att förvaltningen av dessa finansiella verktyg med hänseende på gränsöverskridande samarbetsprogram bör återgå till GD Regio, som var ansvarigt för förvaltningen tidigare.

78.

Europaparlamentet välkomnar den gemensamma förklaringen från toppmötet i Warszawa den 30 september 2011 om det östliga partnerskapet och förklaringen om situationen i Vitryssland, särskilt principerna om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstat, åtagandet om ett djupare – ekonomiskt och politiskt – bilateralt engagemang, inklusive viljan att göra framsteg i förhandlingarna om ett associeringsavtal, stärkandet av det multilaterala samarbetet mellan partnerna och underlättandet av rörlighet samt åtagandet att påskynda dess genomförande, vilket utan tvivel skulle gynna samhället i partnerländerna.

79.

Europaparlamentet anser att stärkandet av det östliga partnerskapet kommer att vara centralt för utvecklingen av EU:s gränsregioner. Parlamentet framhåller att det östliga partnerskapet och regional utveckling måste gå hand i hand och bör uppmuntra bi- och multilateralt samarbete, till exempel frihandelsavtal, samt lämpligt finansierade gemensamma projekt som kulturellt utbyte och utbyte mellan civilsamhällen.

80.

Europaparlamentet betonar vikten av att ytterligare främja regionalt samarbete kring Svarta havet och vidareutveckla EU:s Svartahavsstrategi. Parlamentet framhåller att EU:s politik för Svarta havet och det östliga partnerskapet kompletterar varandra. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten uppmanas att utnyttja fördelarna med de olika förhållningssätten i de båda initiativen och att klargöra på samtliga nivåer hur denna stora potential till komplementaritet kan användas på ett bra sätt.

81.

Europaparlamentet betonar hur betydelsefull unionen för Medelhavsområdet är som ett permanent samtals- och samarbetsforum och instrument för främjande av demokratin. Det (kommande) medordförandeskapet för unionen för Medelhavsområdet uppmanas med kraft att stå fast vid de ambitiösa mål som ursprungligen fastställts och att bidra till ett effektivt genomförande av EU:s grannskapspolitik i Medelhavsområdet. Unionen för Medelhavsområdet bör främja en sund ekonomisk, social och demokratisk utveckling och lägga en stark och gemensam grund för närmare regionalt samarbete mellan EU och dess sydliga grannländer. Parlamentet välkomnar den möjlighet som unionen för Medelhavsområdet innebär för att kunna stärka komplementariteten mellan den bilaterala politiken och regionalpolitiken, och på så sätt bättre främja målen för samarbetet mellan EU och Medelhavsområdet, mål som grundas på ett ömsesidigt erkännande av gemensamma värderingar och skapande av ett område med fred, säkerhet och välstånd. Parlamentet välkomnar i synnerhet unionens nya generalsekreterares åtagande om att denna union ska arbeta för och föra fram projekt på områdena demokrati och det civila samhället. Parlamentet välkomnar därför i nuläget det ökade anslaget till investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken

82.

Europaparlamentet påminner om att den europeiska grannskapspolitiken i sina multilaterala aspekter bör stödja ett snabbt och effektivt igångsättande av konkreta projekt som fastställts av unionen för Medelhavsområdet och som är avsedda att möjliggöra en gemensam utvecklings- och integrationsprocess, inte minst genom samfinansiering av genomförbarhetsstudier och stöd till en ökning av koncessionslånen.

83.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att undersöka möjligheterna till en institutionell koppling mellan den europeiska grannskapspolitiken och den grannskapspolitik som bedrivs av regionala nyckelaktörer, framför allt Turkiet. Parlamentet påminner om den turkiska regeringens ambitioner att inspirera och bistå övergången till demokrati och de socioekonomiska reformerna i det södra grannskapet. En medverkan av turkiska institutioner och icke-statliga organisationer i instrument som hör till den europeiska grannskapspolitiken skulle skapa unika synergieffekter, särskilt på områden som institutionsuppbyggnad och utveckling av det civila samhället. Parlamentet anser att det praktiska samarbetet bör kompletteras med en strukturerad dialog mellan EU och Turkiet, så att båda parter kan samordna sin respektive grannskapspolitik. Ett liknande erbjudande om samarbete inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken bör i princip sträckas ut även till Ryssland och andra relevanta intressenter.

84.

Europaparlamentet påminner om att en fredlig lösning av regionala militära konflikter, även så kallade frusna konflikter, är en avgörande förutsättning för ett befästande av demokratin, respekt för de mänskliga rättigheterna, välstånd och ekonomisk tillväxt, och alltså bör vara av högsta intresse för EU.

85.

Europaparlamentet påminner om att EU bör engagera sig mer och spela en mer aktiv, konsekvent och konstruktiv roll i att lösa regionala konflikter, bland annat genom Europeiska utrikestjänsten, och utveckla fler förtroendeskapande åtgärder och verka för försoning och medling, beakta nya pragmatiska och nytänkande tillvägagångssätt, lansera kommunikationsstrategier för allmänheten i partnerländerna, verka för en europeisk civil fredskår och lokal medling, stödja medborgarkultur – särskilt utbildning och deltagande av barn och unga –, främja en dialog mellan och inom folkgrupper, involvera organisationer från det civila samhället, ta fram gränsöverskridande projekt samt stärka goda grannförbindelser. Parlamentet påminner om att det är strategiskt mycket viktigt att stärka det politiska samarbetet avseende säkerhetsfrågor och bekämpande av terrorism och olika former av extremism.

86.

Europaparlamentet anser att interkulturell och interreligiös dialog är avgörande för att stärka ömsesidig förståelse, respekt, solidaritet och tolerans gentemot och bland partnerländerna. Parlamentet begär att man i de föreslagna nya instrumenten i den europeiska grannskapspolitiken särskilt beaktar ett främjande av dessa värden.

87.

Så här efter revolutionerna i Nordafrika betonar Europaparlamentet vikten av stöd till rättsväsendet i övergångsskedet och vädjar till alla partnerländer att samarbeta med den internationella rättskipningen, särskilt Internationella brottmålsdomstolen.

88.

Europaparlamentet framhåller behovet av att bevara ett regionalt tillvägagångssätt och välkomnar beslutet att både tillsätta en särskild representant för Sydkaukasien och för södra Medelhavsområdet och en specialgrupp för södra Medelhavsområdet. En liknande specialgrupp för Sydkaukasien bör övervägas. Det är nödvändigt att se till att EU har tillräckliga resurser till sitt förfogande för en proaktiv roll vid 5+2-förhandlingarna om Transnistrien, framför allt efter det att EU:s särskilda representants uppdrag har upphört.

89.

Europaparlamentet betonar att regionala konflikter inte kan förstås utan att man tar hänsyn till deras kulturella sammanhang. Det måste finnas en enhetlig strategi, liknande den som den internationella Blue Shield-kommittén inrättat för att skydda kulturarvet, som ger kulturen en roll när det gäller att förebygga konflikter och att återupprätta freden.

90.

Europaparlamentet välkomnar det arbete som internationella organisationer, särskilt OSSE och FN-organ, utför på fältet i konflikter och situationer efter konflikter, och deras arbete med att främja en hållbar utveckling i hela grannskapsområdet, särskilt UNRWA:s långvariga engagemang för palestinska flyktingar.

91.

Europaparlamentet stöder det humanitära arbete till förmån för utveckling och fred som EU utför i partnerländerna i det östra grannskapet, särskilt unionens viktiga bidrag till UNRWA. Det är dock beklagligt att detta arbete ännu inte har åtföljts av en ökad styrka för unionen som en framträdande politisk aktör i Mellanöstern. Europeiska utrikestjänsten och kommissionen uppmanas med eftertryck att göra sitt yttersta för att ge unionens närvaro och arbete i regionen en politisk tyngd som motsvarar dess avgörande engagemang på områdena för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd.

92.

Europaparlamentet betonar att det spelar en viktig roll, genom sina parlamentsdelegationer och delegationer till parlamentariska församlingar, för att stärka den politiska dialogen och främja oinskränkta friheter, demokratiska reformer och rättsstatsprincipen i de angränsande partnerländerna och understryker att dessa kontakter också kan vara ett sätt att bedöma i vilken utsträckning de kommande kriterierna uppfylls och att anpassa det bilaterala och multilaterala samarbetet allteftersom olika händelser inträffar och framsteg görs.

93.

Europaparlamentet bekräftar att de multilaterala parlamentariska församlingarna, såsom Euronest och den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet, är avgörande för att skapa förtroende och bygga sammanhållning mellan EU och partnerländerna och även partnerländerna sinsemellan. Församlingarna bidrar därför i stor utsträckning till att uppnå målen för det östliga partnerskapet och unionen för Medelhavsområdet. Europeiska utrikestjänsten och kommissionen uppmanas att i största möjliga utsträckning knyta Euronest-medlemmar till det östliga partnerskapets multilaterala strukturer och plattformar. Parlamentet insisterar på behovet av att erkänna den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet som en legitim parlamentarisk institution inom unionen för Medelhavsområdet. Parlamentet framhåller att ett fullvärdigt sekretariat kommer att ge ökad sammanhållning i arbetet i Euronest och den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavsområdet och konsekvens med de program i den europeiska grannskapspolitiken som har planerats för den östliga och sydliga regionala dimensionen.

94.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom det övergripande institutionsuppbyggnadsprogrammet utöka sitt ekonomiska och tekniska stöd samt stöd i form av expertis till de nationella parlamentens administrationer i de östliga partnerländerna, i syfte att göra dem effektivare och mer transparenta och förbättra deras ansvarsskyldighet, eftersom detta är av avgörande betydelse för att parlamenten ska kunna utföra sin uppgift i den demokratiska beslutsprocessen.

95.

Europaparlamentet bekräftar sin beredvillighet att välkomna företrädare från det vitryska parlamentet till Euronest så snart som parlamentsvalen i Vitryssland betraktas som demokratiska av världssamfundet, inklusive OSSE.

96.

Europaparlamentet välkomnar förslaget till ett nytt europeiskt grannskapsinstrument och den ökade finansieringen till den europeiska grannskapspolitiken, något som parlamentet krävt i sina tidigare resolutioner. Parlamentet anser att fördelningen av medel bör vara flexibel och tillräcklig för båda regioner och bibehålla den regionala balansen. Fördelningen bör grundas på ett synsätt som utgår från resultat och som är inriktat på åtaganden och framsteg när det gäller reformer i partnerländerna, men också på ländernas behov och förmåga. Parlamentet noterar att mer flexibilitet och förenkling bör åtföljas av respekt för rätten till demokratisk kontroll och ökad tillsyn av utgifterna.

97.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att upprätthålla en rimlig balans mellan de östliga och sydliga aspekterna, särskilt som grannländerna i öster håller på att genomföra program och reformer i samband med det östliga partnerskapet och hoppas kunna bli EU-medlemmar. Denna balans kan emellertid inte anses permanent. Parlamentet stöder helhjärtat principen om differentierat och resultatinriktat flexibelt ekonomiskt stöd som grundar sig på de verkliga behoven, förmågan att tillgodogöra sig stödet och uppfyllandet av målen.

98.

Europaparlamentet anser att översynen av det europeiska grannskapsinstrumentet måste vara förenlig med, och genomföras inom ramen för, den pågående utvärderingen av den fleråriga budgetramen för 2007–2013 och förhandlingarna om perioden efter 2013, så att man slipper inleda nya förhandlingar om finansieringen av grannskapspolitiken under 2012 och 2013.

99.

Europaparlamentet begär en avsevärd ökning av taket i rubrik 4 i EU:s budget för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, eftersom mer behöver göras i takt med att nya utmaningar och områden för samarbete dyker upp, trots vissa framsteg under de senaste åren när det gäller främjande av fördjupat samarbete och successiv ekonomisk integration mellan EU och partnerländerna.

100.

Europaparlamentet understryker att den omfördelning av anslagen som behövs för en ökad finansiering av den europeiska grannskapspolitiken bör utgå från tydliga prioriteringar och därför inte ske på bekostnad av EU:s enda verktyg för krishantering och fredsskapande, nämligen stabilitetsinstrumentet, så som kommissionen har föreslagit. Parlamentet betonar att finansieringen av grannskapspolitiken inte bör påverkas av den nuvarande statsskuldkrisen.

101.

Europaparlamentet beklagar att en stor andel av de tillgängliga medlen för den europeiska grannskapspolitiken går till rådgivningstjänster och inte till projekt och program, och begär i detta avseende en snabb återbalansering av användningen av medlen inom det nya instrumentet.

102.

Europaparlamentet betonar att man, i varje fall där EU har frigjort humanitärt bistånd, måste vaka över en anpassad övergång från återanpassning till återuppbyggnad och utveckling, för att komma till rätta med vissa destruktiva konsekvenser av omvälvningarna.

103.

Europaparlamentet anser att finansieringsmekanismen för det civila samhället skulle kunna betraktas som en integrerad del av det europeiska grannskapsinstrumentet. Parlamentet föreslår att man överväger idén om att flytta förvaltningen av det europeiska grannskapsinstrumentets medel till finansieringsmekanismen för det civila samhället om staterna inte lyckas uppfylla kraven för finansiering på grund av otillfredsställande resultat.

104.

Europaparlamentet betonar det europeiska grannskapsinstrumentets centrala roll när det gäller att stödja EU:s makroregionala strategier, till exempel EU-strategin för Östersjöområdet och EU-strategin för Donauområdet, genom att bidra till finansieringen av den externa dimensionen av dessa strategier, i synnerhet verksamhet som involverar grannländerna.

105.

Europaparlamentet betonar att fördelningen av medel bör baseras på ett begränsat antal, tydligt definierade prioriteringar och mätbara mål i samförstånd med partnerländerna. Hänsyn ska tas till partnerländernas behov och kriterierna måste baseras på tydliga villkor och redan uppnådda framsteg. Parlamentet understryker att budgetstöd endast bör användas där det finns garantier för en sund budgetförvaltning och att alla tillgängliga verktyg bör användas för att bättre återspegla prioriteringarna. I detta sammanhang framhåller parlamentet behovet av att stärka lagstiftningen om offentlig upphandling och förvaltningen av statsfinanserna i grannskapsländerna.

106.

Europaparlamentet understryker behovet av en konsekvent metod för det stöd som de enskilda medlemsstaterna och EU ger till grannländerna inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet stöder alla mekanismer som kan hjälpa att samordna och effektivisera insatserna från olika EU-givare i ENP-länderna utan att öka den onödiga byråkratiska bördan.

107.

Även om bistånd kan fungera som en hävstång för länderna i den europeiska grannskapspolitiken är det inte tillräckligt för att garantera en hållbar och bestående utveckling. Europaparlamentet uppmanar därför grannskapsländerna att stärka och mobilisera sina inhemska resurser, inrätta transparenta beskattningssystem och på ett verkningsfullt sätt involvera den privata sektorn, de lokala myndigheterna och det civila samhället i den grannskapspolitiska agendan. Dessutom bör de satsa på att få större ansvar och ägarskap när det gäller projekt inom den europeiska grannskapspolitiken.

108.

Europaparlamentet välkomnar G8-ländernas beslut att öka möjligheterna till lån till länder inom det sydliga partnerskapet som har fått igång en viss demokratiseringsprocess. Parlamentet anser att de åtaganden som gjordes inom ramen för Deauville-partnerskapet den 27 maj 2011 kan uppmuntra ekonomisk mobilisering till förmån för demokrati och utveckling i EU:s partnerländer.

109.

Mot bakgrund av den arabiska våren och demokratins kräftgång i några av länderna i det östliga partnerskapet efterlyser Europaparlamentet en särskild självkritisk utvärdering av de finansiella instrument som tidigare använts inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet. Utvärderingen bör ta fasta på hur de finansiella instrumenten har fungerat inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter, samhällsstyrning, korruptionsbekämpning, institutionsuppbyggnad och stöd till det civila samhället. EU måste inta en ny attityd när det gäller att förbättra samarbetet för att förebygga konflikter.

110.

Europaparlamentet är fast övertygat om att man i samband med denna översyn också måste undersöka möjligheterna till ekonomiskt stöd till den palestinska myndigheten och FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar och låta detta stöd bli föremål för långsiktig programplanering som en del av grannskapspolitiken. Parlamentet godtar inte argumentet att den politiska instabiliteten i regionen och fredsprocessens särdrag endast möjliggör preliminär programplanering och förstärkning från fall till fall.

111.

Mot bakgrund av de nuvarande akuta behoven, särskilt i det södra grannskapet, efterlyser Europaparlamentet en snabb överenskommelse mellan parlamentet och rådet om förslaget att förstärka grannskapsinstrumentet under perioden 2012–2013. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att omedelbart fullgöra sina bilaterala åtaganden gentemot det södra Medelhavsområdet och det östliga partnerskapet.

112.

Europaparlamentet insisterar på att rådet utan vidare dröjsmål antar det lagstiftningsförslag om ändring av artikel 23 i det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet som lades fram av kommissionen i maj 2008 och antogs av parlamentet den 8 juli 2008, vilket skulle göra det möjligt att återinvestera medel från tidigare verksamhet. Parlamentet påminner om att denna åtgärd redan anses självklar och återspeglas i förslaget till finansiering av översynen av den europeiska grannskapspolitiken i budgeten för 2011–2013. Kommissionen uppmanas att överväga alternativa sätt att göra ytterligare riskkapitalfonder omedelbart tillgängliga genom EIB, för såväl den sydliga som den östliga dimensionen.

113.

Europaparlamentet välkomnar det arbete som gjorts av Europeiska investeringsbanken, särskilt genom faciliteten för investering och partnerskap för Europa–Medelhavsområdet, och av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), och understryker vikten och behovet av fler synergier med andra internationella finansiella institutioner som också är aktiva i dessa länder. Parlamentet stöder ändringen av EBRD:s stadgar för att de sydliga partnerländerna också ska vara berättigade till bistånd. Samtidigt vill parlamentet se till att ett fruktbart samarbete och inte en konkurrenssituation ska växa fram mellan EIB och EBRD, vilkas kapital till största del är europeiskt.

114.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och länderna i den europeiska grannskapspolitiken samt till generalsekreteraren för unionen för Medelhavsområdet.