This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52011DC0682
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEEAND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Social Business InitiativeCreating a favourable climate for social enterprises, key stakeholders in the social economy and innovation
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Initiativ för socialt företagandeSkapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Initiativ för socialt företagandeSkapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation
/* KOM/2011/0682 slutlig */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Initiativ för socialt företagandeSkapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation /* KOM/2011/0682 slutlig */
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning.. 1 1..... Bakgrund till kommissionens
initiativ.. 2 2..... Sociala företag: aktörer som
skulle kunna ta mer plats på den inre marknaden.. 5 3..... En handlingsplan för att stödja
det sociala företagandet i Europa 6 3.1. Förbättra tillgången till finansiering. 6 3.1.1. Underlätta tillgången till privat finansiering. 6 3.1.2. Utnyttjande av EU-fonder 7 3.2. Förbättra synligheten för det sociala företagandet 8 3.2.1. Utveckla verktyg för att öka kännedomen om
sektorn och göra det sociala företagandet mer synligt 8 3.2.2. Stärka förvaltningskapaciteten,
professionalismen och bildandet av nätverk för sociala företagare. 9 3.3. Förbättra de rättsliga ramarna. 9 3.3.1. Utveckla särskilda europeiskt anpassade
organisationsformer som skulle kunna utnyttjas för socialt företagande i Europa. 9 3.3.2. Offentlig upphandling. 10 3.3.3. Statligt stöd. 10 4..... Bortom handlingsplanen: andra
idéer att diskutera.. 11 5..... Slutsats. 12
1.
Bakgrund till kommissionens initiativ
Den inre marknaden behöver en ny inkluderande
tillväxt, med sysselsättning för alla som mål. Européernas växande efterfrågan
bör därför följas upp med insatser för att se till att deras arbete, deras
konsumtion, deras sparande och deras investeringar lämnar ett avtryck och går i
mer ”etisk” och ”social” riktning. För att främja den ”verkligt
konkurrenskraftiga sociala marknadsekonomin” har kommissionen gjort den sociala
ekonomin och social innovation till centrala inslag både i den territoriella
sammanhållningen och i sökandet efter nya lösningar på samhällsproblem, framför
allt kampen mot fattigdom och utestängning, i sin Europa 2020-strategi[1], i flaggskeppsinitiativet ”innovationsunionen”[2], i den
europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning[3] och i ”inremarknadsakten”[4]. Det offentliga samrådet inför
inremarknadsakten[5] visade att det fanns ett stort intresse för förmågan hos sociala
företag och den sociala ekonomin i allmänhet att komma med innovativa svar på
de aktuella ekonomiska och sociala utmaningarna genom att erbjuda varaktiga
arbetstillfällen som knappast kan utlokaliseras och utveckla social
integration, bättre sociala tjänster på lokal nivå, territoriell sammanhållning
osv. Ett socialt företag är en aktör inom den
sociala ekonomin, vars främsta mål är att skapa sociala effekter snarare än att
skapa vinst för sina ägare eller partner. Det är verksamt på en marknad och
tillhandahåller varor och tjänster på grundval av företagaranda och på
innovativa sätt, och använder främst överskottet på vinsten för sociala
ändamål. Ett socialt företag förvaltas på ett öppet och ansvarsfullt sätt,
bland annat genom att knyta anställda, kunder och övriga berörda parter till
sin ekonomiska verksamhet[6]. Med ”sociala företag”
menar kommissionen alltså företag[7] ·
för vilka det sociala eller samhälleliga syftet av
gemensamt intresse är motivet för den kommersiella verksamheten, vilket ofta
tar sig uttryck i en hög grad av social innovation, ·
vars vinster till större delen återinvesteras i
förverkligandet av detta sociala syfte, och ·
vars organisation eller ägandesystem återspeglar
uppdraget och utgår från principer om demokrati, medbestämmande eller social
rättvisa[8]. Det kan alltså handla om · företag som tillhandahåller sociala tjänster och/eller varor eller
tjänster avsedda för en utsatt målgrupp (tillgång till bostäder, tillgång till
omsorg, stöd till äldre eller funktionshindrade, integration av utsatta
grupper, barnpassning, tillträde till arbete och utbildning, försörjningsstöd
osv.), och/eller ·
företag där varu- eller tjänsteproduktionen har ett
socialt syfte (social integration och integration på arbetsmarknaden genom
tillgång till arbete för personer som är missgynnade främst på grund av
bristfälliga kvalifikationer eller sociala eller yrkesmässiga svårigheter som
leder till utestängning och marginalisering) men vars verksamhet kan avse varor
eller tjänster som inte har social karaktär. Den sociala ekonomin
sysselsätter mer än 11 miljoner arbetstagare i EU, vilket motsvarar 6 % av
den totala sysselsättningen.[9] Här finns både enheter med särskilda organisationsformer (kooperativ,
stiftelser, föreningar, ömsesidiga företag), varav många även är sociala
företag då de uppfyller de egenskaper som nämns ovan, och sociala företag som
drivs som traditionella privata eller publika aktiebolag. Den sociala ekonomins
specifika organisationsformer lämpar sig särskilt för sociala företag eftersom
deras styrelsesätt främjar medbestämmande och öppenhet. I
en undersökning från 2009[10] uppskattas andelen av den yrkesverksamma befolkningen som ägnar sig åt
socialt företagande[11] till 4,1 % i Belgien, 7,5 % i Finland, 3,1 % i
Frankrike, 3,3 % i Italien, 5,4 % i Slovenien och 5,7 % i
Storbritannien. Omkring en fjärdedel av alla företag som bildas i Europa skulle
därmed vara sociala företag. I Belgien, Finland och Frankrike är motsvarande
siffra en tredjedel.[12] Dessa företag är ofta mer produktiva och konkurrenskraftiga än man
tror. Det beror på det mycket stora personliga engagemanget hos de anställda
och på de bättre arbetsförhållanden som företagen erbjuder.[13] I och med att de sociala företagen med hjälp
av social innovation tillgodoser ouppfyllda sociala behov bidrar de alltså till
en smart tillväxt. Genom att ta hänsyn till miljöeffekterna och sin långsiktiga
vision skapar de en hållbar tillväxt. Genom att betona det mänskliga och den
sociala sammanhållningen står de i centrum för en tillväxt för alla. Motivet
för deras verksamhet är med andra ord att få till stånd sociala och ekonomiska
förändringar som bidrar till målen för Europa 2020-strategin. Detta meddelande
är ett led i det främjande och värdesättande av social innovation som inleddes
2009 av kommissionens ordförande José Manuel Barroso.[14] På grund av de olika
faktorer som utmärker de sociala företagen ger de i de flesta fall uttryck för
ett mycket stort socialt och miljömässigt ansvar. Initiativet för socialt
företagande kompletterar kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar,
antaget samma dag[15], som kommer att göra det möjligt för dem att bättre ta tillvara sitt
samhälleliga mervärde. Några exempel på europeiska sociala företag: I Italien erbjuder en vårdcentral specialiserad hjälp på hög nivå, även
kulturell medling, framför allt i områden med bristfälliga offentliga tjänster,
med särskild tonvikt på personer som befinner sig i en utsatt socioekonomisk
situation (t.ex. invandrare). I Rumänien arbetar ett företag med fem anställda och fem volontärer
sedan 1996 med att tillhandahålla kulturella tjänster på rumänska till blinda,
genom att anpassa medierna (framför allt talböcker och syntolkade filmer) för
en målgrupp på uppskattningsvis 90 000 personer. I Frankrike införde ett företag 2004 en innovativ metod för biltvätt
med biologiskt nedbrytbara produkter och utan vatten, med hjälp av
okvalificerad eller marginaliserad personal i syfte att återintegrera dem på
arbetsmarknaden. I Ungern bildade en stiftelse en restaurang som anställer
funktionshindrade (40 anställda), ger dem utbildning och erbjuder en
barnpassningstjänst för att säkra övergången till varaktig anställning. I Nederländerna lär ett företag ut läsning med hjälp av innovativa
digitala verktyg och en metod grundad på lek. Metoden är särskilt anpassad för
hyperaktiva eller autistiska barn, men även för analfabeter och invandrare. I Polen anställer ett socialt kooperativ bestående av två föreningar
långtidsarbetslösa och funktionshindrade och erbjuder en rad tjänster på
marknaden: restaurang- och cateringtjänster, mindre bygg- och hantverksarbeten
och utbildning för integration på arbetsmarknaden av missgynnade personer. Kommissionen har inte för
avsikt att närma sig denna mångskiftande sektor genom en normativ definition
som ska gälla för alla och utmynnar i en tvångströja av regler. Den föreslår en
beskrivning som bygger på principer som är gemensamma för de flesta
medlemsstater. Tanken är att man ska respektera medlemsstaternas olika
politiska, ekonomiska och sociala val och de sociala företagarnas
innovationskapacitet. Därför kommer kommissionen
inte att anta en mer exakt definition annat än om olika regleringsåtgärder
eller initiativ kräver ett förtydligande av tillämpningsområdet. Detta kommer
då att ske i nära samarbete med företrädarna inom sektorn. Kommissionen är angelägen om att stödja de
sociala företagens utveckling och med utgångspunkt i deras erfarenheter dra
slutsatser gällande stödet till ekonomin som helhet. Kommissionen har två
målsättningar i detta meddelande: ·
Att lägga fram en kortsiktig handlingsplan för att
stödja utvecklingen för de sociala företagen, som är nyckelaktörer i den
sociala ekonomin och för social innovation. ·
Att få till stånd en debatt om möjliga alternativ
på lång/medellång sikt.
2.
Sociala företag: aktörer som skulle kunna ta mer
plats på den inre marknaden
Tillväxt- och
spridningspotentialen för de sociala företagens modell på den inre marknaden är
fortfarande underutnyttjad. De stöter dock på hinder som identifierats i flera
rapporter[16], senast av BPA i mitten av 2010[17]. De möter ofta samma
utmaningar som vilket litet eller medelstort företag som helst och kan alltså
dra fördel av initiativen inom ramen för småföretagsakten (Small Business Act)
för Europa[18]. Men de möter också svårigheter som är specifika just för dem. De sociala företagen måste
kunna dra nytta av den inre marknadens fördelar på samma sätt som andra
företag. Detta gäller naturligtvis de större strukturerna, som kanske vill
utvecklas över hela kontinenten eller bara över gränserna. Men de små sociala
företagen som för det mesta är lokalt förankrade berörs direkt av den inre
marknadens regler t.ex. när det gäller banklagstiftningen, tillträdet till
strukturfonderna eller genomförandet av regler för offentlig upphandling. De sociala företagen har
framför allt svårt att hitta finansiering. Finansieringsbehoven varierar
beroende på utvecklingsskede (stöd för idéer, utveckling av pilotprojekt eller
prototyper, utveckling i stor skala). Kraven på fördelning av vinsterna eller
anställning av utsatta arbetstagare ger ofta fordringsägare eller potentiella
investerare uppfattningen att de sociala företagen är mer riskabla och mindre
lönsamma än andra företag. De sociala företagen har större problem med
marknadsbrister (fragmentering, avsaknad av Europaomfattande låneplattformar
osv.) än andra företag. Detta innebär att investerarna är dåligt upplysta om de
reella sociala effekterna av vissa solidariska investeringsfonder. Tillgången
till offentliga medel hindras t.ex. fortfarande av alltför stränga eller
byråkratiska regler. De sociala företagen kan därför ha svårt att få tillgång
till strukturfonderna, t.ex. om förvaltningsmyndigheterna bara finansierar
projekt som löper över kortare perioder. På både nationell och europeisk nivå
innebär programmångfalden att programmen blir svårtillgängliga för mindre
strukturer. Denna företeelse förstärks
av det svaga erkännandet för det sociala företagandet. Bristen på
sammankoppling mellan aktörer i olika regioner eller olika länder hindrar
spridning av bra metoder, bildande av partnerskap och upptäckt av nya
marknader. Det sociala företagandet är fortfarande undervärderat i de
europeiska utbildningssystemen, trots att en stärkt trovärdighet förutsätter
att det integreras i grund- och vidareutbildning. En ökande mängd unga
högskoleutbildade väljer att engagera sig inom det sociala företagandet, men på
grund av dåliga kunskaper är denna typ av erfarenheter inte tillräckligt högt
värderad inom den traditionella företagsvärlden. Detta fenomen förstärks av de
många olika definitioner som förekommer i Europa, vilket förklarar de
tillgängliga uppgifternas heterogena karaktär. Konceptet har inte alltid
definierats och i de fall en definition faktiskt finns avser den inte exakt
samma förhållanden från ett land till ett annat. Uppgifterna är ofta föråldrade
och splittrade och har inte harmoniserats, vilket försvårar anpassningen och
samordningen av den offentliga politiken. Det är därför inte
förvånande att lagstiftningen på EU-nivå och nationell nivå inte alltid
tar tillräcklig hänsyn till de sociala företagens särdrag i synnerhet när vad
gäller regler för offentlig upphandling eller befintliga organisationsformer.
Det gör det svårare att locka till sig investerare och få tillgång till stöd
eller offentliga kontrakt, och företagen tvingas ibland använda sig av
komplicerade juridiska upplägg. Det händer därför att sociala företag som inte
har en föreningsstruktur inte kan utnyttja de möjligheter som de offentliga
myndigheterna erbjuder föreningar.
3.
En handlingsplan för att stödja det sociala
företagandet i Europa
För att möta dessa
utmaningar håller EU och internationella organisationer redan på att utforma en
övergripande politik för den sociala ekonomin, och målinriktade program för att
stödja sociala företag och social innovation. I ett arbetsdokument från
kommissionens avdelningar, som offentliggörs samtidigt med detta meddelande,
redogörs på ett överskådligt sätt för alla befintliga åtgärder och för vissa
erfarenheter från andra länder som kan tjäna som inspiration för EU. Därutöver förslår kommissionen, för att ge de
sociala företagen möjlighet att utnyttja hela sin potential, en handlingsplan
som är ett led i det allmänna stödet för social innovation och kommer att
underlätta införandet av en anpassad struktur, i nära partnerskap med sektorns
aktörer och medlemsstaterna. Kommissionen föreslår således elva
nyckelåtgärder som kommer att inledas före utgången av 2012.
3.1.
Förbättra tillgången till finansiering
3.1.1.
Underlätta tillgången till privat finansiering.
Kommissionen anser att de sociala företagens
finansieringssystem är underutvecklat i jämförelse med det som andra företag
har tillgång till. Allt fler investerare vill
emellertid koppla sociala eller miljömässiga resultat till sin legitima strävan
att få avkastning på investeringarna, samtidigt som man främjar långsiktiga
målsättningar av allmänt intresse. Vid sidan av socialt
ansvarsfulla investeringar, som är föremål för förslag i meddelandet om
företagens sociala ansvar[19], skulle ett europeiskt instrument som stöder finansiering av sociala
företag stimulera privata och offentliga aktörer att investera mer i dessa
företag, genom ägarandelar eller lån. En särskild rättslig ram
som möjliggör sådana investeringsverktyg på europeisk nivå skulle vara
önskvärd. Vidare välkomnar kommissionen att Europeiska
investeringsfonden[20] undersöker möjligheten att i början av 2012 införa en tjänst för ”egna
medel” (ESIEF[21]), avsedd för investeringar i fonder som syftar till att åstadkomma en
social effekt. Denna pilotåtgärd skulle kunna användas för att förebereda det
nya europeiska finansiella instrument som kommissionen föreslog den 6 oktober
2011 (nyckelåtgärd nr 3). Tillgång till kredit är
för många sociala företag en förutsättning för att de ska kunna bildas och
utvecklas. Men eftersom kännedomen om dem är dålig eller de betraktas som mer
riskabla har de ännu större svårigheter än små och medelstora företag att
skaffa de medel som behövs. Kommissionen konstaterar
också att de två lagstiftningsområdena i meddelandet från 2007 om främjande av
mikrokrediter[22] (förbättra de rättsliga och institutionella ramarna och förbättra
förutsättningarna för företagande) inte utvecklats tillräckligt på nationell
nivå. Nyckelåtgärd 1.
· Som anges i inremarknadsakten, före utgången av 2011 föreslå ett
europeiskt regleringsram för solidariska investeringsfonder för att underlätta
de sociala företagens tillgång till finansmarknaderna, med beaktande av det
offentliga samråd som genomförts och av konsekvensanalysen. Målet är att främja
bildande av särskilda fonder som ger dem möjlighet att agera på hela den inre
marknaden. Nyckelåtgärd 2.
· Fortsätta att underlätta möjligheterna att få mikrokrediter genom
EU-instrumentet Progress för mikrokrediter och utveckla detta instrument genom
en förstärkning av den institutionella kapaciteten inom ramen för EU:s program
för social förändring och social innovation för perioden 2014–2020[23], i syfte att bättre analysera, uppmuntra och främja utvecklingen av
det juridiska och institutionella klimatet för mikrokrediter.
3.1.2.
Utnyttjande av EU-fonder
Erfarenheterna av hur
strukturfonderna fungerar bör sammanfattas, utvärderas och diskuteras med de
nationella förvaltningsmyndigheterna, för att uppmuntra medlemsstaterna att
utveckla ett bredare och effektivare stöd för sociala företag under nästa
programplaneringsperiod. Som komplement till detta kommer kommissionen att
utveckla en särskild åtgärd för finansiering av sociala företag. Nyckelåtgärd 3.
· Inom ramen för EU:s program för social förändring och social
innovation, föreslår kommissionen inrättandet av ett europeiskt
finansieringsinstrument på 90 miljoner euro som syftar till att underlätta de
sociala företagens tillgång till finansiering för start, utveckling och
expansion, genom investeringar i solidariska investeringsfonder som
tillhandahåller egetkapitalinstrument och skuldinstrument. Nyckelåtgärd 4.
· Kommissionen har föreslagit ett uttryckligt införande av en
investeringsprioritering gällande sociala företag inom ramen för Eruf-
och ESF-förordningarna från och med 2014[24], i syfte att tillhandahålla en tydlig
rättslig grund och möjliggöra för medlemsstaterna och regionerna att ta med
målinriktade åtgärder i sina ESF- och Eruf-program för 2014–2020.
3.2.
Förbättra synligheten för det sociala företagandet
3.2.1.
Utveckla verktyg för att öka kännedomen om sektorn
och göra det sociala företagandet mer synligt
Ett av de främsta behov
som alla aktörer ger uttryck för är enkel och snabb tillgång till tillgänglig
information om sociala företag, så att erfarenhetsutbyte och därmed spridning
av bra metoder underlättas. Här handlar det i synnerhet om behovet av att få
tillgång till metoder för att utvärdera och bedöma effekten och det sociala
resultatet av verksamheten (genom att t.ex. titta på erfarenheterna i vissa
medlemsstater som upprättat satelliträkenskaper för insamling av statistik om
sociala företag, framför allt kooperativ och ömsesidiga företag). För att möta
dessa utmaningar skulle man kunna använda sig av kvalitetscertifiering. Det är
också viktigt att främja socialt företagande framför allt bland unga. Nyckelåtgärd 5.
· Identifiera bra metoder och reproducerbara modeller genom att tillsammans med berörda parter göra en fullständig
kartläggning av de sociala företagen i Europa, deras egenskaper, deras
ekonomiska modeller, deras ekonomiska tyngd, deras potential för
gränsöverskridande tillväxt, bolagsformernas och skattesystemens innebörd och
villkor samt gällande certifieringsbestämmelser. Nyckelåtgärd 6.
· Skapa en offentlig certifieringsdatabas som
gäller sociala företag i Europa, för att förbättra företagens synlighet och
jämförelsemöjligheterna. Nyckelåtgärd 7.
· Främja ömsesidigt lärande och utöka de nationella och regionala
förvaltningarnas behörighet för införande av
övergripande strategier för stöd, främjande och finansiering av sociala
företag, i synnerhet inom ramen för strukturfonderna, med hjälp av analys,
utbyte av bra metoder, medvetandegörandeåtgärder och verksamhet för spridning
och nätverksbildning.
3.2.2.
Stärka förvaltningskapaciteten, professionalismen
och bildandet av nätverk för sociala företagare
Sociala företagare, både
unga och väletablerade, måste skaffa den kompetens som krävs för en god
styrning och för att företaget ska kunna växa. Kommissionen vill därför främja
samarbete med andra innovativa företagare och med forsknings- och
universitetsvärlden. Det kan ske bl.a. med hjälp av företagsinkubatorer
(inkubatorer för nystartade sociala företag). De få erfarenheter som finns på
dessa områden förtjänar att stödjas och mångfaldigas. Sociala företagare bör
också kunna få råd och stöd från andra företagsledare eller banktjänstemän. Nyckelåtgärd 8.
· Skapa en enda flerspråkig elektronisk informations- och
utbytesplattform, eventuellt kopplad till plattformen
Social Innovation Europe[25] och nätverket ”Enterprise Europe Network”, för sociala företagare,
företagsinkubatorer och kluster, sociala investerare och deras
samarbetspartner. · Förbättra kunskapen om och underlätta tillgången till EU-program som
kan stödja sociala företagare, t.ex. Erasmus, Erasmus
för unga företagare, Tempo, Aktiv ungdom 2007–2013 (särskilt ungdomsinitiativ),
och Horizon 2020.
3.3.
Förbättra de rättsliga ramarna
3.3.1.
Utveckla särskilda europeiskt anpassade
organisationsformer som skulle kunna utnyttjas för socialt företagande i Europa
I granskningen av
genomförandet av stadgan för europeiska kooperativa föreningar[26] betonades textens komplexitet, och flera alternativ föreslogs för att
göra systemet enklare och attraktivt och göra det möjligt att tillgodose de
sociala företagarnas behov. Stiftelserna anser ofta att det är svårt att verka
inom ramen för den inre marknaden eftersom de skiftande bestämmelserna medför
krav och förfaranden som ibland är komplicerade (i synnerhet i
skattehänseende). De ömsesidiga företagen, slutligen, ger regelbundet uttryck
för önskan att kunna stödja sig på en europeisk stadga, men vissa anser tvärtom
att det inte finns något sådant behov. Nyckelåtgärd 9.
· Beroende på resultaten av samrådet med berörda parter, lägga fram
ett förslag om förenkling av förordningen om stadgan för europeiska kooperativa
föreningar, för att stärka dess självständighet i förhållande till
nationell lagstiftning och därmed underlätta tillämpningen av stadgan vid
bildande av sociala kooperativ. · Föreslå en förordning om en stadga för europeiska stiftelser, för att förbättra stiftelsernas gränsöverskridande verksamhet. Den
skulle gälla parallellt med nationella organisationsformer och tillämpningen
skulle vara frivillig. · Inleda en granskning av situationen för ömsesidiga företag i samtliga
medlemsstater och då framför allt titta på deras
gränsöverskridande verksamhet.
3.3.2.
Offentlig upphandling
Trots de olika möjligheter
som lagstiftningen på området erbjuder anser sociala företag ofta att de ännu
möter oproportionerliga svårigheter när det gäller tillgång till offentlig
upphandling. Denna situation uppges bero både på EU-regler på området och på
nationella bestämmelser som varierar stort mellan medlemsstaterna, där
fenomenet med överreglering (goldplating) har gjort att det inte alltid
varit möjligt att till fullo dra nytta av direktiven om offentlig upphandling.
Å andra sidan utnyttjar offentliga myndigheter inte alltid den
innovationspotential som finns när det gäller sociala tjänster. I merparten av
de svar som kommissionen mottog till följd av sin grönbok om framtiden för den
offentliga upphandlingen ansåg man att möjligheten att hänvisa till sociala
eller miljömässiga kriterier i samband med offentlig upphandling bättre borde
framgå av direktiven. Nyckelåtgärd 10.
· Inom ramen för reformen av den offentliga upphandlingen, bättre ta
tillvara kvalitetsfaktorn vid tilldelningen av kontrakt, särskilt när det gäller
sociala tjänster och hälsotjänster, och undersöka hur arbetsförhållandena för
de personer som deltar i den varu- eller tjänsteproduktion som upphandlingen
gäller kan beaktas, under förutsättning att fördragets
principer om icke-diskriminering, likabehandling och insyn upprätthålls till
fullo.
3.3.3.
Statligt stöd
Kommissionen antog den 23
mars 2011 ett meddelande om reform av EU:s regler om statligt stöd avseende
tjänster av allmänt ekonomiskt intresse[27], vilket
kan vara av betydelse för sociala företag som tillhandahåller en tjänst av
allmänt ekonomiskt intresse. Kommissionen förtydligar att den har för avsikt
att anta mer diversifierade regler beroende på vilka effekter stöd i form av
ersättning för offentliga tjänster får på gemenskapsmarknaden. Kommissionen konstaterar
också att vissa typer av sociala tjänster har sina särdrag när det gäller
finansieringsstruktur och syften. Nyckelåtgärd 11.
· Underlätta tillämpning av reglerna om statligt stöd på sociala tjänster
och lokala tjänster. En sådan förenkling skulle också
kunna gynna sociala företag, eftersom de tillhandahåller sociala tjänster eller
tjänster som inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna. De förslag
till reform av reglerna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som
offentliggjordes i september 2011 är kommissionens svar när det gäller målet
att förenkla för de sociala tjänsterna och de lokala tjänsterna. Det föreslås
en förordning om stöd av mindre betydelse för lokala tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse och ett nytt beslut som innebär att sociala tjänster på
vissa villkor undantas från obligatorisk förhandsanmälan. De nya reglerna
planeras antas av kommissionen före utgången av 2011.
4.
Bortom handlingsplanen: andra idéer att diskutera
Vid sidan av de prioriterade åtgärder som
beskrivs ovan vill kommissionen få till stånd en diskussion om förslag vars
detaljer och form bör undersökas grundligt, framför allt följande: ·
Skapa nätverk och möjliggöra erfarenhetsutbyte
mellan banker, ofta statliga eller halvstatliga, vars verksamhet helt eller
delvis avser finansiering av socialt företagande[28], och i
det sammanhanget se till att vilande medel (t.ex. avlidna personers oavslutade
bankkonton) återförs till det ekonomiska kretsloppet. ·
Förbättra tillgången till riskkapital för sociala
företag inom ramen för förslaget om ett EU-regelverk för riskkapitalfonder. ·
Främja utveckling av socialt företagande bland
äldre inom ramen för Europaåret för aktivt åldrande 2012 (ny karriärinriktning
eller utveckling av frivilligarbete bland äldre). ·
Främja forskningen om det sociala företagandets
egenskaper och socioekonomiska effekter och i synnerhet medfinansiera
nationella projekt för upprättande av satelliträkenskaper[29], för
att göra det möjligt att ta med de sociala företagen i systemet för
nationalräkenskaper. ·
Undersöka möjligheten att ta med nya stödkategorier
vid översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen, som gäller till och
med den 31 december 2013. ·
Utveckla utbytet av bra metoder mellan
medlemsstater när det gäller anpassning av de nationella skattesystemen till
förmån för sociala företag och solidariska investeringar. ·
Utveckla utbytet av bra metoder mellan
medlemsstater i fråga om behandling av ackumulerat kapital inom sociala
företag, i synnerhet ”låsning” av tillgångar (asset locks) för att se
till att kapitalet stannar inom företaget eller frigörs för att investeras i
andra sociala företag. Kommissionen
föreslår också att diskussionerna om följande frågor fortsätter: ·
Nya strategier för att förbättra tillgången till
finansiering och främja dialogen mellan sociala företag och finansinstitut,
t.ex. inom ramen för SME Finance Forum. ·
Med anledning av antagandet av innovationsunionen
och Europeiska rådets uppmaning av den 4 februari 2011 om att inrätta ett
valoriseringsinstrument för immateriella rättigheter på europeisk nivå, åtar
sig kommissionen att undersöka i vilken utsträckning sociala företag skulle
kunna få tillgång till vilande patent för att kunna utvecklas. ·
Utveckling av handelsplatser (börser[30]) för sociala företag och upprättande av nätverk dem emellan. ·
Möjligheten för sociala företag som gör vinster att
ägna sig åt frivilligarbete och ta emot gåvor utan negativa skatteeffekter. ·
Behovet av ett en eventuell europeisk rättslig
ställning för de övriga formerna för sociala företag som ideella föreningar
och/eller eventuellt ett gemensam europeisk stadga för sociala företag. När
förslaget om en stadga för europeiska stiftelser väl antagits kommer
kommissionen att organisera ett högnivåmöte mellan de berörda parterna i alla
sektor som är involverade i socialt företagande, Europaparlamentet och rådet, i
syfte att överväga vilka initiativ som bör tas för att förbättra den rättsliga
ramen för sociala företag på europeisk nivå.
5.
Slutsats
Kommissionen -
lägger fram analyserna och de föreslagna åtgärderna
i detta meddelande för samtliga berörda parter, för att gå vidare med den breda
dialog som inletts med sektorns europeiska aktörer, och uppmanar samtliga
berörda personer att delta i den konferens om socialt företagande och en
solidarisk ekonomi som hålls i Bryssel den 18 november 2011 och utgör ett
tillfälle för var och en att säga sin mening om detta meddelande, -
uppmanar medlemsstaterna och de lokala och
regionala myndigheterna att inom ramen för sina befogenheter stödja och främja
utveckling av sociala företag, framför allt genom strukturer för ekonomisk
utveckling och handelskamrar, med beaktande av den gränsöverskridande
dimensionen hos de partnerskap och initiativ som får stöd, -
uppmanar dem också att utveckla en helhetsstrategi
för att främja kapacitetsförstärkning och nätverksbyggande, och att utnyttja
privata och offentliga medel och integrera sociala företag i
sysselsättningspakter och initiativ för social integration. Kommissionen har för avsikt att –
genomföra sina initiativ i partnerskap med
medlemsstaterna, med respekt för subsidiaritetsprincipen och med beaktande av
utmaningarna när det gäller ekonomisk och social sammanhållning på lokal,
regional och nationell nivå, –
inrätta en rådgivande flerpartsgrupp för socialt
företagande som ska undersöka hur de åtgärder som föreslås i detta meddelande
fortskrider. Denna grupp skulle, på samma sätt som den rådgivande gruppen för
småföretagsakten[31], kunna bestå av företrädare för medlemsstaterna, lokala myndigheter,
organisationer för sociala företagare, bank- och finanssektorn och den akademiska
världen. [1] Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för
alla, KOM(2010)2020. [2] Meddelandet Innovationsunionen, KOM(2010) 546
slutlig, 6.10.2010. [3] Meddelandet Den europeiska plattformen mot fattigdom och
social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell
sammanhållning, KOM(2010) 758 slutlig, 16.12.2010. [4] Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera
tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden, KOM(2011) 206
slutlig, 13.4.2011. [5] http://ec.europa.eu/internal_market/smact/consultations/2011/debate/index_en.htm [6]
I detta meddelande motsvarar det engelska uttrycket Social Business och
Social Enterprise uttrycket socialt företag. [7] Enligt bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt och i EU-domstolens rättspraxis. [8]
Till exempel med minskad lönespridning. [9] CIRIEC: The Social Economy in the European Union, s. 48. [10] Terjesen, S., Lepoutre, J. , Justo, R.
and Bosma, N. 2011. Global Entrepreneurship Monitor Report on Social Entrepreneurship.
http://www.gemconsortium.org/about.aspx?page=pub_gem_special_topic_reports. [11] Definieras här som ”en verksamhet med ett syfte som är socialt,
miljömässigt eller av allmänt intresse. Detta kan innefatta tillhandahållande
av tjänster eller utbildning till socialt missgynnade eller funktionshindrade
personer, användning av vinsterna för sociala ändamål, organisation av grupper
för ömsesidigt stöd för verksamhet av allmänt intresse” osv. Ibid. s. 44. [12] Terjesen, S., Lepoutre, J. , Justo, R. and
Bosma, N. 2011. Global Entrepreneurship Monitor Report on Social
Entrepreneurship. http://www.gemconsortium.org/about.aspx?page=pub_gem_special_topic_reports. [13] I
Frankrike är t.ex. sjukskrivningarna mycket färre i sociala företag än i
samtliga företag: 5,5 % jämfört med 22 % – Absence
au travail pour des raisons de santé dans l’économie sociale, Chorum, april
2011, http://www.cides.chorum.fr [14] Empowering people, driving change: Social innovation in the
European Union, Rådgivarbyrån för Europapolitik (BEPA), Europeiska
kommissionen, juli 2010, s. 11 och 109. [15] KOM(2011) 681 slutlig. [16]
Study on Practices and Policies in the Social
Enterprise Sector in Europe, Austrian Institute for SME Research and TSE
Entre, Turku School of Economics, Finland Wien, juni 2007, rapport genomförd
för Europeiska kommissionen. [17]
Empowering people, driving change: Social innovation in
the European Union, Bureau des Conseillers
Politiques (BEPA), Europeiska kommissionen, juli 2010. [18] Översyn av småföretagsakten (Small Business Act) för Europa,
KOM(2011) 78 slutlig. [19] KOM(2011) 681 slutlig. [20] Europeiska investeringsbanksgruppen. [21] European Social Investment and Entrepreneurship Fund
(ESIEF) som skulle investera i 10–15 verktyg i medlemsstaterna. [22] Ett europeiskt initiativ för mikrokrediter för att främja tillväxt
och sysselsättning, KOM(2007) 708. [23]
KOM(2011) 609 slutlig, 6.10.2011. [24]
http://ec.europa.eu/regional_policy/what/future/proposals_2014_2020_en.cfm [25] http://www.socialinnovationeurope.eu/ [26] Study on the implementation of the Regulation 1435/2003 on
the Statute for European Cooperative Society (SCE), 5 oktober 2010,
http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/files/sce_final_study_part_i.pdf [27] KOM(2011) 146 slutlig. [28] Som exempel kan nämnas Caisse des dépôts et consignations
(Frankrike), KfW Entwicklungsbank (Tyskland), projektet Big Society Bank
(Storbritannien) och Triodos Bank (Belgien, Nederländerna). [29] http://www.socialeconomy.eu.org/spip.php?article705&lang=en [30] Efter Brasilien (Bovespa, 2004) och Sydafrika (SASIX, 2006)
bildades Europas första sociala börs i Portugal 2008 (Bolsa de Valores Sociais)
inom ramen för Euronext Lissabon. Projektet London Social Stock Exchange kan
komma att bli verklighet inom några månader. [31] Översyn av småföretagsakten (Small Business Act) för Europa,
KOM(2011) 78 slutlig, s. 20.