52010PC0395

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 23.7.2010

KOM(2010) 395 slutlig

2010/0212 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr …/…

om typgodkännande av jordbruks- och skogsbruksfordon

(Text av betydelse för EES)SEK(2010) 934 SEK(2010) 933

MOTIVERING

1. Bakgrund

- Motiv och syfte

Förslagets syfte är att fastställa harmoniserade regler om tillverkning av jordbruks- och skogsbruksfordon (traktorer, släpfordon och dragen utrustning) för att trygga en väl fungerande inre marknad och samtidigt ombesörja en hög skyddsnivå för trafiksäkerhet, arbetsmiljö och miljöskydd. Den befintliga lagstiftningen kommer att ersättas i enlighet med principerna för bättre lagstiftning och förenkling. Förslagets mål är att göra fordonen säkrare genom att införa krav för alla kategorier av jordbruks- och skogsbruksfordon. Genom att förenkla befintlig lagstiftning om typgodkännande av fordon, förbättra insynen och lätta den administrativa bördan bidrar förslaget slutligen till att stärka näringslivets konkurrenskraft. |

Allmän bakgrund De tekniska kraven för typgodkännande av traktorer har i fråga om flera säkerhets- och miljöaspekter harmoniserats på unionsnivå för att undvika krav som skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och för att ombesörja en hög skyddsnivå för trafiksäkerhet, arbetsmiljö och miljöskydd i hela EU och möjliggöra ett enhetligt system för EU-typgodkännande. Ny teknik som ABS (låsningsfria bromsar) finns nu tillgänglig och kan införas inom en nära framtid, något som dramatiskt kommer att öka fordonssäkerheten. Forskningen har visat att betydande fördelar nås om sådan teknik införs som standard på nya fordon. Att uppställa gemensamma obligatoriska krav förebygger också den fragmentisering av den inre marknaden som uppstår när olika produktstandarder utvecklas bland medlemsstaterna. Kommissionen välkomnade i sitt meddelande Ett konkurrenskraftigt motorfordonsregelverk för tjugohundratalet[1] rekommendationen i CARS 21-rapporten[2] om att förenkla hela det nuvarande regelverket för typgodkännande av kompletta fordon. I överensstämmelse med rekommendationen förenklas enligt förslaget typgodkännandelagstiftningen betydligt då 24 grunddirektiv (och ca 35 därtill hörande ändringsdirektiv) om tekniska krav på jordbruks- och skogsbruksfordon ersätts av en enda förordning från rådet och parlamentet. |

Befintliga bestämmelser på det område som berörs av förslaget Den befintliga lagstiftningen om typgodkännande av traktorer finns i följande EU-rättsakter: rådets direktiv 74/347/EEG, 76/432/EEG, 76/763/EEG, 77/537/EEG, 78/764/EEG, 80/720/EEG, 86/297/EEG, 86/298/EEG, 86/415/EEG och 87/402/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG, 2003/37/EG, 2009/57/EG, 2009/58/EG, 2009/59/EG, 2009/60/EG, 2009/61/EG, 2009/63/EG, 2009/64/EG, 2009/66/EG, 2009/68/EG, 2009/75/EG, 2009/76/EG och 2009/144/EG. Genom förslaget och dess genomförandeakter och delegerade akter kommer de befintliga kraven i ovanstående rättsakter att behållas. Jämfört med de befintliga akterna innehåller den nya förordningen nya krav om en avancerad säkerhetsanordning, nämligen låsningsfria bromsar, och några uppdateringar av kraven på bromsning såsom kortare bromssträckor och införande av hydrostatiska system. Dessutom införs genom förslaget krav om en rad tekniska aspekter i de fordonskategorier för vilka krav ännu inte har fastställts enligt direktiv 2003/37/EG, på en nivå som liknar den som gäller i dag enligt de ovannämnda direktiven. Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Förslaget överensstämmer med EU:s mål att öka trafiksäkerheten som anges bland annat i vitboken om den gemensamma transportpolitiken[3]. Vitboken antogs av kommissionen 2001 och fungerar som övergripande ram för det europeiska handlingsprogrammet för trafiksäkerhet. Vad förslagets miljöaspekter anbelangar föreslås inga ändringar av de rådande skyddsnivåerna. Den enda ändringen är att förordningen bör innehålla en hänvisning till direktiv 97/68/EG om utsläpp från mobila maskiner som inte är avsedda för transporter på väg, istället för att det anges särskilda utsläppskrav för traktorer, något som torde förenkla den pågående genomförandeprocessen samtidigt som centrala egenskaper behålls inför framtiden. Förslaget är slutligen förenligt med den EU-strategi för förenkling av lagstiftningen som framläggs i kommissionens meddelande Uppdatera och förenkla gemenskapens lagstiftning[4] där typgodkännandesystemet för motorfordon utpekas som ett prioriterat område vid förenkling av EU:s slagstiftning. |

2. Samråd med berörda parter och konsekvensanalys |

Samråd med berörda parter |

Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil Vid utarbetandet av förslaget har kommissionen på olika sätt samrått med berörda parter: Ett allmänt samråd via Internet genomfördes som omfattade alla synpunkter på förslaget. Synpunkter inkom från medlemsstaterna (ministerierna) och traktortillverkarna (europeiska och nationella branschorganisationer och enskilda företag) samt från komponenttillverkare, transportorganisationer och användarföreträdare. Under konsekvensbedömningen uppmanade en extern konsult omkring 200 berörda parter att bidra med sina synpunkter. Dessutom hölls ett möte med de berörda parterna. Förslaget har diskuterats vid flera sammanträden i kommissionens arbetsgrupp för jordbrukstraktorer. |

Sammanfattning av svaren samt uppföljning Under samrådet via Internet ställdes att antal frågor av de berörda parterna. I den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag redogörs ingående för de väsentliga frågor som ställdes och diskuteras hur de beaktats. |

Ett öppet samråd genomfördes på Internet den 3 juli 2008–12 september 2008. Kommissionen fick in 19 svar. Resultaten finns på http://ec.europa.eu/enterprise/automotive/consultation/agricultural_vehicles/call.htm. |

Extern experthjälp |

Berörda fackområden/berörd sakkunskap I förslaget krävdes bedömning av olika politiska alternativ såväl som av närliggande konsekvenser för ekonomi, samhälle och miljö. |

Metoder Konsulten TRL ltd. skickade ut frågor till alla berörda parter (myndigheter, tillverkare och användarorganisationer). En preliminär rapport diskuterades i ett möte med de berörda parterna, vilket ledde till att fler synpunkter lämnades. |

Offentliggörande av expertsynpunkter TRL:s rapport finns på webbplatsen för GD Näringsliv. |

Konsekvensbedömning För var och en av de huvudsakliga aspekterna på förslaget övervägdes olika alternativ: 1. Förenklingsaspekter – I: Direktiv eller förordningar a) Ingen förändring av politiken. Detta innebär att de gällande 24 direktiven behålls, med ytterligare ändringar när så krävs. b) De befintliga direktiven ersätts med en förordning. c) De befintliga direktiven ersätts med en medbeslutandeförordning och ett begränsat antal delegerade akter och genomförandeakter för olika områden. Detta är det alternativ som valts. 2. Förenklingsaspekter – II: alla regler i detaljerad EU-lagstiftning eller hänvisningar till internationella standarder a) Ingen förändring av politiken. Detta innebär att de gällande 24 direktiven behålls, med ytterligare ändringar när så krävs. Direktiven fortsätter att gälla parallellt med nuvarande FN/ECE-föreskrifter och OECD-koder med tekniska krav som vanligen (men inte alltid) är likadana. Detta orsakar för närvarande stor förvirring bland de berörda parter som inte har nära anknytning till typgodkännandesystemet och leder till ett läge med ett regelverk som inte är helt överskådligt. b) De befintliga särdirektiven ersätts där så är möjligt av likvärdiga FN/ECE-föreskrifter. c) Befintliga särdirektiv ersätts där så är möjligt av likvärdiga FN/ECE-föreskrifter, OECD-koder (överrullningsskydd) eller eventuellt standarder från CEN/Cenelec eller ISO. Detta är det alternativ som valts, då det maximerar fördelarna med förenklingen till förmån för i synnerhet de nationella myndigheterna och industrin. 3. Fullbordandet av den inre marknaden a) Ingen förändring av politiken. Detta innebär att paketet enligt direktiv 2003/37/EG stegvis görs heltäckande. b) EU:s typgodkännandekrav görs heltäckande och EU-typgodkännande av komplett fordon blir obligatoriskt för alla kategorier. c) EU:s typgodkännandekrav görs heltäckande, men EU-typgodkännande av komplett fordon förblir valfritt för vissa kategorier (T4, T5, C, R och S). Kommissionen har genomfört en konsekvensanalys som förtecknas i arbetsprogrammet. Rapporten finns på [CIRCA WEBPAGE] 3. Rättsliga aspekter Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Genom förslaget förenklas typgodkännandesystemet för jordbruksfordon betydligt i fråga om de tekniska kraven på säkerhet och utsläpp genom att 24 direktiv upphävs. I de delegerade akter som är tänkta att höra till förslaget ska nya bindande krav på bromsverkan anges närmare. De delegerade akter som antas enligt detta förslag kommer bl.a. att kräva obligatorisk montering av låsningsfria bromssystem i vissa kategorier (snabba traktorer i kategori T5 och släpfordon till dem, lämpliga för hastigheter över 40 km/h), starkare bromsverkan, kompatibilitet mellan traktorer och släpfordon eller dragen utrustning. Rättslig grund Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen gäller, eftersom förslaget inte omfattas av unionens exklusiva behörighet. Förslagets mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna av följande skäl: För att möjliggöra ett EU-system för typgodkännande av fordon måste de tekniska kraven för typgodkännande av motorfordon med avseende på säkerhet och miljö harmoniseras på EU-nivå. Insatser av medlemsstaterna ensamma skulle inte göra det möjligt att bygga upp ett EU-system för typgodkännande av kompletta fordon. EU-åtgärder krävs på grund av behovet att undvika att handelshinder uppkommer inom den inre marknaden. Genom unionsåtgärden kommer förslagets mål att nås bättre då man undviker den fragmentisering av den inre marknaden som annars kunde uppstå, samtidigt som fordonens säkerhets- och miljöprestanda stärks. Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: Som framgår av konsekvensbedömningen överensstämmer förslaget med proportionalitetsprincipen då det inte går utöver vad som krävs för att uppnå målet att säkerställa den inre marknadens korrekta funktion medan det samtidigt föreskriver ett skydd för allmänheten och ett miljöskydd på hög nivå. Förenklingen av regelverket kommer i hög grad att bidra till att minska de administrativa kostnaderna för de nationella myndigheterna och industrin. Val av regleringsform Föreslagen regleringsform: förordning. Andra former är av följande skäl inte lämpliga. Användningen av en förordning ses som lämplig då den tillhandahåller den försäkran om överensstämmelse som krävs samtidigt som den inte behöver införlivas i medlemsstaternas lagstiftning. I förslaget används den metod på två nivåer som ursprungligen infördes på Europaparlamentets begäran och som används i andra rättsakter om EU-typgodkännande av motorfordon. Enligt den här metoden stiftas lag i två steg: Först fastställs de grundläggande bestämmelserna av Europaparlamentet och rådet i en förordning grundad på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Sedan fastställs de specifika tekniska bestämmelserna som genomför de grundläggande bestämmelserna i delegerade akter som kommissionen antar i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 4. Budgetkonsekvenser Förslaget påverkar inte unionens budget. 5. Övriga upplysningar Simulering, pilotfas och övergångstid Det finns en allmän övergångsperiod i förslaget för att ge fordons- och komponenttillverkarna och myndigheterna tillräcklig omställningstid. Förenkling Förslaget innebär att lagstiftning förenklas. 24 direktiv om typgodkännande av fordon upphävs. Enligt förslaget ska myndigheternas administrativa rutiner förenklas. Förslaget ingår i kommissionens löpande program för uppdatering och förenkling av unionens regelverk och i dess lagstiftnings- och arbetsprogram med referensen 2009/ENTR/001. Upphävande av gällande lagstiftning Om förslaget antas kommer gällande lagstiftning att upphävas. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Förslaget gäller en EES-fråga och bör därför gälla även EES. |

2010/0212 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

(EU) nr .../2010 om typgodkännande av jordbruks- och skogsbruksfordon

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[5],

efter översändande av förslaget till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

1. För att främja den inre marknaden upprättades ett heltäckande system för gemenskapstypgodkännande av traktorer och släpfordon och utbytbar dragen utrustning till traktorer genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG[6].

2. För den inre marknadens upprättande och funktion är det lämpligt att ersätta medlemsstaternas typgodkännandesystem med ett unionsförfarande som bygger på principen om fullständig harmonisering, samtidigt som kostnadseffektiviteten vederbörligen beaktas och de små och medelstora företagen uppmärksammas särskilt.

3. På Europaparlamentets begäran och i syfte att förenkla och påskynda handläggningen har en ny regleringsmodell införts i unionens lagstiftning om typgodkännande av fordon, som går ut på att lagstiftaren med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställer enbart grundläggande regler och principer, medan lagstiftningen om närmare tekniska krav delegeras till kommissionen. Beträffande materiella krav bör det därför i denna förordning endast föreskrivas grundläggande bestämmelser om trafiksäkerhet, förar- och passagerarsäkerhet samt miljöprestanda, medan kommissionen ges befogenhet att fastställa tekniska bestämmelser i delegerade akter.

4. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av åtgärder som rör användning av jordbruks- och skogsbruksfordon på väg, såsom särskilda körkortskrav, begränsningar av största tillåtna hastighet eller åtgärder som reglerar tillträde till vissa vägar.

5. För att ombesörja en hög nivå på trafiksäkerhet, förar- och passagerarsäkerhet och miljöskydd bör de tekniska kraven och miljöstandarderna som är tillämpliga på fordon, system och separata tekniska enheter med avseende på typgodkännande harmoniseras.

6. Eftersom direktiven om mobila maskiner som inte är avsedda för transporter på väg[7] inte innehåller några harmoniserade krav på trafiksäkerhet, bör tillverkare av mobila maskiner ges möjlighet att få sina produkter godkända enligt europeiska standarder för trafiksäkerhet enligt den här förordningen. Därför bör mobila maskiner omfattas av den här förordningen på frivillig basis med avseende på systemtypgodkännande i trafiksäkerhetshänseende, särskilt som kraven på mobila maskiner utanför den här förordningen inte omfattar trafiksäkerhetsaspekter.

7. För att förenkla typgodkännandelagstiftningen i linje med rekommendationerna i CARS 21-rapporten: Ett konkurrenskraftigt motorfordonsregelverk för tjugohundratalet [8] (CARS 21) är det lämpligt att alla särdirektiv upphävs utan att skyddsnivån för minskas. De krav som anges i dessa direktiv bör införas i denna förordning eller de därtill hörande delegerade akterna och bör, där så är lämpligt, ersättas med hänvisningar till de motsvarande föreskrifter från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) som införlivats med unionslagstiftningen i enlighet med artikel 4 i rådets beslut 97/836/EG av den 27 november 1997 om Europeiska gemenskapens anslutning av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännanden utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (”Reviderad överenskommelse av år 1958”)[9]. För att minska den administrativa börda som förfarandet för typgodkännande utgör bör fordonstillverkare ges möjlighet till direkt typgodkännande i överensstämmelse med den här förordningen genom att inhämta godkännande i enlighet med relevanta FN/ECE-föreskrifter enligt förteckningen i bilaga I.

8. Följaktligen bör FN/ECE-föreskrifter som unionen ansluter sig till, med tillämpning av beslut 97/836/EG, och ändringar av FN/ECE-föreskrifter som unionen redan har anslutit sig till, införas i förfarandet för EU-typgodkännande antingen som krav för EU-typgodkännande för fordon eller som alternativ till befintlig unionsrätt. Särskilt bör kommissionen, i de fall när unionen bestämmer att FN/ECE-föreskrifter ska ingå i kraven för EU-typgodkännande av fordon och ersätta befintlig EU-lagstiftning, ges befogenhet att anta nödvändiga ändringar av den här förordningen eller anta nödvändiga genomförandeakter.

9. Alternativt kan hänvisningar införas i de delegerade akterna till koder utfärdade av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) eller standarder från CEN/Cenelec eller ISO som är offentliga.

10. Kraven i denna förordning är i överensstämmelse med principerna i handlingsplanen för en bättre och enklare lagstiftning[10].

11. Det är särskilt viktigt att framtida åtgärder som föreslås på grundval av denna förordning eller förfaranden som genomförs för dess tillämpning överensstämmer med dessa principer, som kommissionen har framhävt i sin rapport CARS 21. För att förbättra och förenkla lagstiftningen och förhindra att befintlig unionsrätt ständigt måste uppdateras med avseende på tekniska anvisningar bör det i denna förordning hänvisas till gällande internationella standarder och föreskrifter som är offentliga utan att dessa behöver återges i EU:s lagstiftning.

12. I direktiv 2003/37/EG begränsades inledningsvis den obligatoriska tillämpningen av EU:s system för typgodkännande av kompletta fordon till fordonskategorierna T1, T2 och T3, och det innehöll inte heller alla erforderliga krav för ansökan om EG-typgodkännande av kompletta fordon på frivillig basis i andra kategorier. För att den inre marknaden ska färdigställas och fungera korrekt bör tillverkare enligt denna förordning ha möjlighet att på frivillig basis ansöka om EU-typgodkännande av kompletta fordon för alla kategorier som omfattas av förordningen, vilket gör det möjligt för dem att utnyttja fördelarna med den inre marknaden tack vare EU-typgodkännande.

13. Det är lämpligt att en princip fastställs om att fordon ska utformas, konstrueras och monteras så att skaderisken för fordonets förare och passagerare och övriga trafikanter minimeras. I detta syfte krävs att tillverkarna ser till att fordonen uppfyller de relevanta krav som fastställs i denna förordning. Dessa bestämmelser bör omfatta, men inte begränsas till, krav för fordonets konstruktionsintegritet, system som ökar förarens kontroll av fordonet, system som förser föraren med insyn i och uppgifter om fordonets och omgivningens tillstånd, fordonsbelysningssystem, system för skydd av förare och passagerare, fordonets yttre och tillbehör, fordonets vikt och mått samt fordonsdäck.

14. För att se till att förfarandet för kontroll av produktionsöverensstämmelse, som är en av hörnstenarna i unionens system för typgodkännande, har genomförts och fungerar korrekt, bör tillverkare kontrolleras regelbundet av den behöriga myndigheten eller av en teknisk tjänst med lämpliga kvalifikationer som utses för detta ändamål.

15. För att förebygga missbruk bör det förenklade förfarandet för fordon i små serier begränsas till ett mycket litet antal fordon. Därför är det nödvändigt att exakt ange hur begreppet små serier ska definieras i fråga om antalet tillverkade fordon.

16. Det är också viktigt att fastställa bestämmelser om enskilt godkännande av fordon för att möjliggöra tillräcklig flexibilitet i systemet med etappvis typgodkännande.

17. Det främsta målet med unionens lagstiftning om godkännande av fordon är att se till att nya fordon, komponenter och separata tekniska enheter som släpps ut på marknaden uppfyller höga krav i fråga om säkerhet och miljöskydd. Detta mål bör inte få äventyras av att vissa delar eller viss utrustning monteras efter det att fordonen har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk. Lämpliga åtgärder bör därför vidtas för att garantera att delar eller utrustning som kan monteras på fordon och som avsevärt kan försämra funktionen hos system som är nödvändiga när det gäller säkerhet eller miljöskydd, kontrolleras av en godkännande myndighet innan de saluförs. Dessa åtgärder bör bestå av tekniska föreskrifter om de krav som dessa delar eller utrustningar måste uppfylla.

18. De åtgärderna bör bara gälla ett begränsat antal delar och utrustning, som bör anges i en förteckning i en delegerad akt efter samråd med de berörda parterna. Åtgärderna bör garantera att delarna eller utrustningen i fråga inte försämrar fordonets säkerhet eller miljöprestanda samtidigt som konkurrensen på eftermarknaden i möjligaste mån upprätthålls.

19. Det är viktigt att tillverkarna ger fordonsägarna relevant information så att felanvändning av säkerhetsanordningar undviks.

20. För att tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter ska kunna ansöka om EU-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter eller om tillstånd, är det också viktigt att de tillverkarna har tillgång till vissa uppgifter som endast fordonstillverkaren kan lämna, såsom teknisk information, inklusive ritningar, som krävs för att utveckla delar för eftermarknaden.

21. För att förbättra den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, krävs obegränsad tillgång till reparationsinformation om fordonen genom ett standardiserat format för att få fram teknisk information, samt en effektiv konkurrens på marknaden för tjänster som avser information om reparation och underhåll av fordon. En stor del av denna information gäller system för omborddiagnos (OBD) och deras samverkan med andra system i fordonet. Det bör fastställas tekniska specifikationer som tillverkarnas webbplatser bör följa liksom riktade åtgärder som säkerställer rimlig tillgång för små och medelstora företag.

22. Medlemsstaterna bör föreskriva sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och säkerställa att dessa tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

23. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget rörande trafiksäkerhet (inbegripet bromsning), förares och passagerares säkerhet, miljöprestanda, provning, tillgång till information om reparation och underhåll samt utseende av och särskilda uppgifter för de tekniska tjänsterna, som komplement eller ändring av vissa icke-väsentliga delar av denna förordning.

24. För att den inre marknaden ska fungera väl kräver några av de områden som denna förordning omfattar enhetliga villkor för tillämpning i medlemsstaterna, nämligen underlättande av ömsesidigt erkännande av förvaltningsbeslut fattade i olika medlemsstater och godtagande av handlingar utfärdade av tillverkarna, så att de berörda parterna enklare kan dra fördel av den inre marknaden. Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i fördraget för att fastställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna förordning med avseende på följande: förteckning över de uppgifter som ska lämnas i ansökan om typgodkännande, förfaranden för typgodkännande, mallar för tillverkarnas skyltar med tilläggsinformation, intyg om EU-typgodkännande, förteckning över utfärdade typgodkännanden, numreringssystem för EU-typgodkännande samt förfaranden för säkerställande av produktionsöverensstämmelse.

25. Enligt artikel 291 i fördraget ska allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter fastställas i förväg genom en förordning antagen i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I väntan på att denna nya förordning antas är rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter fortfarande tillämpligt, med undantag för det föreskrivande förfarandet med kontroll som inte är tillämpligt.

26. Till följd av tillämpningen av det nya system som införs genom den här förordningen bör direktiv 2003/37/EG och följande direktiv upphävas: rådets direktiv 74/347/EEG av den 25 juni 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om siktfält och vindrutetorkare för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[11], rådets direktiv 76/432/EEG av den 6 april 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bromsutrustning på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[12], rådets direktiv 76/763/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om passagerarsäten på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[13], rådets direktiv 77/537/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av föroreningar från motorer som används i jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[14], rådets direktiv 78/764/EEG av den 25 juli 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om förarsätet på jordbruks- eller skogbrukstraktorer med hjul[15], rådets direktiv 80/720/EEG av den 24 juni 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om förarutrymme, tillträde till förarplats samt dörrar och fönster på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[16], rådets direktiv 86/297/EEG av den 26 maj 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kraftuttagen på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul samt skydd av dessa uttag[17], rådets direktiv 86/298/EEG av den 26 maj 1986 om baktill monterade skyddsbågar på smalspåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul[18], rådets direktiv 86/415/EEG av den 24 juli 1986 om montering, placering, manövrering och märkning av manöverorgan på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[19], rådets direktiv 87/402/EEG av den 25 juni 1987 om skyddsbågar monterade framför förarsätet på smalspåriga jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul[20], Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av den 22 maj 2000 om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer och om ändring av rådets direktiv 74/150/EEG[21], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/57/EG av den 13 juli 2009 om överrullningsskydd för jordbruks- och skogbrukstraktorer med hjul[22], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/58/EG av den 13 juli 2009 om kopplingsanordningen och backväxeln på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[23], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/59/EG av den 13 juli 2009 om backspeglar på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[24], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/60/EG av den 13 juli 2009 om högsta konstruktiva hastighet och lastplattformar för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[25], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/61/EG av den 13 juli 2009 om installationen av belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul[26], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/63/EG av den 13 juli 2009 om vissa delar och egenskaper hos jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[27], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/64/EG av den 13 juli 2009 om dämpning av radiostörningar (elektromagnetisk kompatibilitet) som orsakas av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer[28], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/66/EG av den 13 juli 2009 om styrinrättningen på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[29], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/68/EG av den 13 juli 2009 om typgodkännande av delar för belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[30], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/75/EG av den 13 juli 2009 om överrullningsskydd på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (statisk provning)[31], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/76/EG av den 13 juli 2009 om bullernivån på förarplatsen i jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul[32] samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/144/EG av den 30 november 2009 om vissa delar och egenskaper på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul[33].

27. Det är viktigt för alla berörda parter att det anges en tydlig koppling mellan den här förordningen och direktiv 2006/42/EG om maskiner[34] så att det tydligt framgår vilka krav en viss produkt behöver uppfylla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I SYFTE, RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER

Artikel 1Syfte

I denna förordning fastställs administrativa och tekniska krav för EU-typgodkännande av alla nya fordon som avses i artikel 2.

I denna förordning fastställs även krav för försäljning och ibruktagande av delar och utrustning avsedda för fordon som godkänts enligt denna förordning samt krav rörande förbud mot sådan försäljning och sådant ibruktagande.

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av relevant unionslagstiftning om trafiksäkerhet.

Artikel 2Räckvidd

28. Denna förordning ska tillämpas på typgodkännande och enskilt godkännande av fordon som är konstruerade och tillverkade i en eller flera etapper, samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är konstruerade och tillverkade för sådana fordon.

Denna förordning ska tillämpas på följande fordon:

a) Traktorer (kategorierna T och C).

b) Släpfordon (kategori R).

c) Utbytbar dragen utrustning (kategori S).

d) Mobila maskiner (kategori U).

29. Denna förordning ska inte tillämpas på utbytbara maskiner som helt och hållet lyfts från marken när fordonet som de är kopplade till kör på väg.

30. För följande fordon får tillverkaren välja att ansöka om typgodkännande enligt denna förordning eller om nationellt typgodkännande:

a) Mobila maskiner.

b) Släpfordon och dragna redskap, kategorierna R och S.

c) Vid enskilt godkännande prototyper av fordon som används på tillverkarens ansvar för att genomföra ett särskilt provningsprogram och som har särskilt konstruerats och tillverkats för det ändamålet.

Artikel 3Definitioner

I denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga I, om inte annat föreskrivs i dessa, gäller följande definitioner:

31. typgodkännande : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

32. typgodkännande av komplett fordon : typgodkännande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att ett komplett fordon uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

33. systemtypgodkänannde : typgodkännande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att ett system inbyggt i ett fordon av en viss typ uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

34. komponenttypgodkännande : typgodkännande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en från ett fordon fristående komponent uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

35. typgodkännande som separat teknisk enhet : typgodkännande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en separat teknisk enhet i förhållande till en eller flera fordonstyper uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

36. nationellt typgodkännande : förfarande för typgodkännande som fastställs i en medlemsstats nationella lagstiftning, varvid godkännandet endast gäller på den medlemsstatens territorium.

37. EU-typgodkännande : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i denna förordning.

38. traktor : jordbruks- eller skogsbruksfordon med hjul eller band, och med motor, som har minst två axlar, som är konstruerat för en maximal hastighet om lägst 6 km/h, vars främsta funktion är som dragfordon och som konstruerats särskilt för att dra, skjuta, frakta eller driva viss utbytbar utrustning avsedd att användas inom jord- eller skogsbruk, eller för att dra släpvagnar eller utrustning för användning inom jord- och skogsbruk. Traktorn kan utrustas för transport av last i jordbruks- eller skogsbrukssammanhang och/eller med ett eller flera passagerarsäten.

39. släpfordon : varje draget jordbruks- eller skogsbruksfordon som är främst avsett att bära last och konstruerat för att dras av en jordbruks- eller skogsbrukstraktor och som inte är konstruerat för att behandla material [och vars förhållande mellan fordonets tekniskt tillåtna största totalvikt och vikt i olastat skick är lika med eller större än 3,0].

40. utbytbar dragen utrustning : fordon som används i jordbruk eller skogsbruk som är konstruerat för att dras av en traktor, som förändrar eller kompletterar dennas funktioner, permanent inkorporerar ett redskap eller är konstruerat för att behandla material, och som kan inbegripa en lastplattform konstruerad och tillverkad för att ta emot alla verktyg och anordningar som behövs för de ändamålen och tillfälligt lagra material som framställs eller krävs under arbetet, och vars förhållande mellan fordonets tekniskt tillåtna största totalvikt och vikt i olastat skick är mindre än 3,0.

41. mobil maskin : självgående fordon, utom maskiner monterade på ett motorfordons chassi, som är särskilt konstruerat och tillverkat för att utföra arbete och som på grund av sin konstruktion inte lämpar sig för person- eller godsbefordran.

42. fordon : traktorer, släpfordon, utbytbar dragen utrustning eller mobila maskiner enligt definitionerna i punkterna 8, 9, 10 och 11.

43. fordonstyp : fordon av en viss kategori som inte skiljer sig åt åtminstone i fråga om de väsentliga egenskaper som anges i punkt 41, oavsett om de tillhör olika varianter och versioner enligt definitionerna i punkterna 42 och 43.

44. grundfordon : fordon som används under den inledande etappen av ett etappvis typgodkännande.

45. icke färdigbyggt fordon : fordon som måste genomgå åtminstone ytterligare en etapp i tillverkningsprocessen för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

46. etappvis färdigbyggt fordon : fordon som, efter att ha typgodkänts etappvis, uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

47. färdigbyggt fordon : fordon som inte behöver kompletteras för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

48. fordon i slutserier : fordon i lager som inte kan registreras, säljas eller tas i bruk eftersom nya tekniska krav har trätt i kraft enligt vilka fordonet inte har godkänts.

49. system : sammansättning av anordningar som är kombinerade för att utföra en eller flera specifika funktioner i ett fordon och som omfattas av krav i någon av rättsakterna.

50. komponent : anordning som omfattas av krav i en rättsakt och som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan vara typgodkänd oberoende av ett fordon förutsatt att rättsakten uttryckligen tillåter detta.

51. separat teknisk enhet : anordning som omfattas av krav i en rättsakt och som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan typgodkännas separat, dock endast i förbindelse med en eller flera specificerade fordonstyper förutsatt att rättsakten uttryckligen tillåter detta.

52. originaldelar eller originalutrustning : delar eller utrustning som tillverkats enligt fordonstillverkarens specifikationer och tillverkningskrav för tillverkning av delar eller montering av det ifrågavarande fordonet, inklusive sådana delar eller sådan utrustning som tillverkas på samma produktionslinje som dessa delar eller denna utrustning, samt enligt en motbevisbar presumtion delar eller utrustning som enligt tillverkarens försäkran motsvarar kvaliteten på de komponenter som används för montering av det ifrågavarande fordonet och har tillverkats enligt fordonstillverkarens specifikationer och tillverkningskrav.

53. tillverkare : den person eller organisation som är ansvarig inför typgodkännandemyndigheten för alla aspekter av typgodkännande- eller tillståndsförfarandet och för att garantera produktionsöverensstämmelse, oavsett om personen eller organisationen är direkt involverad i alla konstruktionsstadierna för det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som godkännandeförfarandet avser.

54. tillverkarens ombud : en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och vederbörligen utsedd av tillverkaren att företräda denne inför godkännandemyndigheten och handla för dennes räkning i frågor som omfattas av denna förordning.

55. godkännandemyndighet : myndighet i en medlemsstat som inrättats eller utsetts av medlemsstaten och anmälts av medlemsstaten till kommissionen i enlighet med artikel 5 och som har behörighet att handlägga dels samtliga led i förfarandet för godkännande av en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet eller i ett enskilt godkännande av ett fordon, dels tillståndsförfarandet, och som även har behörighet att utfärda och, i förekommande fall, återkalla intyg om godkännande, att fungera som kontaktpunkt med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att utse de tekniska tjänsterna och att se till att tillverkaren uppfyller sina skyldigheter när det gäller produktionsöverensstämmelse.

56. teknisk tjänst : organisation eller organ som har utsetts av en medlemsstats godkännandemyndighet för att som kontrollaboratorium utföra provning eller för att som organ för bedömning av överensstämmelse utföra inledande bedömningar och andra provningar eller inspektioner för godkännandemyndighetens räkning.

57. självprovning : provning i egna anläggningar, registrering av provningsresultat och inlämnande av en rapport med slutsatser till godkännandemyndigheten av en tillverkare som utsetts till teknisk tjänst för att kontrollera att vissa krav har följts.

58. virtuell provningsmetod : datorsimulationer inklusive beräkningar som visar om ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet uppfyller de tekniska kraven i en rättsakt, utan att det krävs att ett fysiskt fordon, ett fysiskt system, en fysisk komponent eller en fysisk separat teknisk enhet används.

59. typgodkännandeintyg : handling genom vilken godkännandemyndigheten officiellt intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet är godkänd.

60. EU-typgodkännandeintyg : intyg enligt mallen i denna förordning eller meddelandeformuläret i tillämpliga likvärdiga FN/ECE-föreskrifter eller OECD-koder enligt förteckningen i bilaga I.

61. intyg om enskilt godkännande : handling genom vilken godkännandemyndigheten officiellt intygar att ett enskilt fordon är godkänt.

62. intyg om överensstämmelse : handling enligt förlagan i denna förordning utfärdad av tillverkaren, som intygar att ett fordon som vid tidpunkten för tillverkningen tillhörde en serie av en typ som godkänts enligt denna förordning överensstämde med den godkända typen enligt typgodkännandet och uppfyllde alla lagfästa krav i det.

63. system för omborddiagnos eller OBD-system : system för kontroll av utsläpp med förmåga att identifiera det sannolika felstället med hjälp av felkoder som lagrats i ett datorminne.

64. reparations- och underhållsinformation : all information som krävs för diagnos, underhåll, kontroll, periodisk övervakning, reparation, omprogrammering eller återställning av originaldata när det gäller fordonet, och som tillverkarna tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare eller verkstäder, inklusive alla senare ändringar och tillägg till denna information.

65. oberoende aktör : andra företag än auktoriserade återförsäljare och verkstäder som direkt eller indirekt är delaktiga i reparation och underhåll av motorfordon, särskilt reparatörer, tillverkare eller återförsäljare av utrustning för reparation, verktyg eller reservdelar, utgivare av teknisk information, bilklubbar, vägassistansaktörer, aktörer som erbjuder kontroll och provningstjänster och aktörer som erbjuder utbildning för installatörer, tillverkare och reparatörer av utrustning för fordon som drivs med alternativa bränslen.

66. nytt fordon : fordon som

a) aldrig tidigare har varit registrerat, eller

b) har varit registrerat i mindre än sex månader vid tidpunkten för ansökan om enskilt godkännande.

67. registrering : det att fordonet efter identifiering har erhållit administrativt tillstånd att tas i bruk på väg, oavsett om detta är permanent, tillfälligt eller giltigt för en kort tid, och att ett registreringsnummer har utfärdats.

68. utsläppande på marknaden : det första tillhandahållandet i unionen av ett fordon för distribution eller användning, antingen mot ersättning eller kostnadsfritt.

69. ibruktagande : att ett fordon som omfattas av denna förordning för första gången används på avsett sätt i unionen.

70. försäljning : alla slags försäljningar, från en fordonstillverkare till en återförsäljare eller till slutanvändaren.

71. fordonstyp : fordon av samma kategori som är inte skiljer sig åt med avseende på åtminstone följande väsentliga egenskaper:

72. tillverkare,

73. tillverkarens typbeteckning,

74. väsentliga konstruktions- och formgivningsegenskaper,

75. bjälkchassi/chassi med sidobalkar/midjechassi (uppenbara och grundläggande skillnader),

76. för kategori T: axlar (antal) eller för kategori C: axlar/band (antal),

samt enbart för traktorer

- motor (förbränningsmotor/elektrisk/hybrid).

- variant : fordon av samma typ som inte skiljer sig åt med avseende på åtminstone följande egenskaper:

a) För traktorer:

- motor,

- funktionssätt,

- cylindrarnas antal och arrangemang,

- effektskillnad på högst 30 % (högsta effekten 1,3 gånger högre än lägsta effekten),

- slagvolymsskillnad på högst 20 % (högsta värdet 1,2 gånger högre än det lägsta värdet),

- drivaxlar (antal, placering, koppling till varandra),

- styraxlar (antal och placering),

- tekniskt tillåten vikt som inte varierar med mer än 10 %,

- kraftöverföring (typ),

- överrullningsskydd,

- bromsaxlar (antal).

b) För släpfordon eller dragen utrustning:

- styraxlar (antal, placering, koppling till varandra),

- tekniskt tillåten vikt som inte varierar med mer än 10 %,

- bromsaxlar (antal).

- version av en variant : fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet.

Artikel 4Fordonskategorier

I denna förordning gäller följande fordonskategorier:

77. kategori T : alla traktorer med hjul.

78. kategori T1 : hjultraktorer konstruerade för en maximal hastighet som understiger 40 km/h, vars minsta spårvidd på den av axlarna som är närmast föraren inte understiger 1 150 mm, vars vikt i olastat och körklart tillstånd överstiger 600 kg och vars markfrigång inte överstiger 1 000 mm.

79. kategori T2 : hjultraktorer vars minsta spårvidd understiger 1 150 mm, vars vikt i olastat och körklart tillstånd överstiger 600 kg och vars markfrigång inte överstiger 600 mm, konstruerade för en maximal hastighet som understiger 40 km/h. När höjden för traktorns tyngdpunkt (mätt från marken) delat med medelvärdet för axlarnas minsta spårvidd är större än 0,90 begränsas emellertid den konstruktionsmässiga maximihastigheten till 30 km/h.

80. kategori T3 : hjultraktorer konstruerade för en maximal hastighet på 40 km/h, vars vikt i olastat och körklart tillstånd är högst 600 kg.

81. kategori T4 : hjultraktorer för särskilda ändamål konstruerade för en maximal hastighet som inte överstiger 40 km/h.

82. kategori T4.1 (traktorer med hög markfrigång) : traktorer som konstruerats för arbete i högväxande odlingar, såsom vinodlingar. De kännetecknas av att deras chassi eller en del av det är upphöjt, vilket gör att de kan köra parallellt med odlingens rader med höger- och vänsterhjulen på var sin sida om en eller flera linjer. De är konstruerade för att bära eller driva redskap som kan monteras framme på traktorn, mellan dess axlar, bak eller på en plattform. När traktorn är i arbetsläge är dess markfrigång högre än 1 000 mm, mätt vinkelrätt i förhållande till odlingsraderna. När höjden för traktorns tyngdpunkt mätt från marken, vid användning av däck av normal storlek, delat med medelvärdet för axlarnas minsta spårvidd är större än 0,90 begränsas emellertid den konstruktionsmässiga maximihastigheten till 30 km/h.

83. kategori T4.2 (extra breda traktorer) : traktorer som kännetecknas av sina stora mått och som är särskilt avsedda för arbete på stora jordbruksarealer.

84. kategori T4.3 (traktorer med låg markfrigång) : fyrhjulsdrivna traktorer vars utbytbara utrustning är avsedd för jord- eller skogsbruk och som kännetecknas av en stödram med ett eller flera kraftuttag, med en största tekniskt tillåtna vikt på inte mer än 10 ton, och där förhållandet mellan denna vikt och största vikt i olastat, körklart tillstånd är mindre än 2,5 och tyngdpunktens höjd [se tidigare fotnot 38] uppmätt i förhållande till marken vid användning av däck med normal storlek är mindre än 850 mm.

85. kategori T5 : hjultraktorer konstruerade för en maximal hastighet som överstiger 40 km/h.

86. kategori C : bandtraktorer som drivs med ändlösa band eller en kombination av hjul och ändlösa band, vars underkategorier definieras analogt med kategori T.

87. kategori R : släpfordon. Varje släpvagnskategori enligt punkterna 12–15 är också markerad med bokstäverna ”a” eller ”b”, som anger vilken maximal hastighet släpvagnen konstruerats för:

88. a) ”a” för släpvagnar som konstruerats för en hastighet på högst 40 km/h,

89. b) ”b” för släpvagnar som konstruerats för en hastighet på mer än 40 km/h.

90. kategori R1 : släpfordon vilkas högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel inte överstiger 1 500 kg.

91. kategori R2 : släpfordon vilkas högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel överstiger 1 500 kg men inte 3 500 kg.

92. kategori R3 : släpfordon vilkas högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel överstiger 3 500 kg men inte 21 000 kg.

93. kategori R4 : släpfordon vilkas högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel överstiger 21 000 kg.

94. kategori S : utbytbar dragen utrustning.

Varje kategori av utbytbar dragen utrustning är också markerad med bokstäverna ”a” eller ”b”, som anger vilken maximal hastighet den konstruerats för:

- ”a” för utbytbar dragen utrustning som konstruerats för en hastighet på högst 40 km/h,

- ”b” för utbytbar dragen utrustning som konstruerats för en hastighet på mer än 40 km/h.

- kategori S1 : utbytbar dragen utrustning vars högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel inte överstiger 3 500 kg.

- kategori S2 : utbytbar dragen utrustning vars högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel överstiger 3 500 kg.

- kategori U : maskiner enligt definitionen i direktiv 2006/42/EG vilka är självgående och avsedda för användning inom jord- eller skogsbruk.

KAPITEL IIALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 5Nationella myndigheter

95. Medlemsstaterna ska inrätta eller utse de nationella myndigheter som är behöriga i fråga om godkännanden, och underrätta kommissionen om detta i enlighet med artikel 53.

Underrättelsen om godkännandemyndigheterna ska innehålla namn, adress, inklusive elektronisk adress, samt deras ansvarsområden.

96. Godkännandemyndigheterna ska se till att tillverkare som ansöker om godkännande uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning.

97. Godkännandemyndigheterna ska godkänna endast sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller kraven i denna förordning.

98. Godkännandemyndigheterna ska registrera eller tillåta försäljning eller ibruktagande endast av sådana fordon, komponenter och separata tekniska enheter som uppfyller kraven i denna förordning. De får inte förbjuda, begränsa eller hindra registrering, försäljning, ibruktagande eller användning i trafik på väg av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter av skäl som hänför sig till sådana aspekter av deras konstruktion eller funktion som omfattas av denna förordning, om dessa fordon, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller kraven i denna förordning.

Artikel 6Tillverkarnas allmänna skyldigheter

99. Tillverkaren ska vara ansvarig inför godkännandemyndigheten för samtliga delar av godkännandeförfarandet och för produktionsöverensstämmelsen, oavsett om tillverkaren är direkt involverad i samtliga etapper av tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

100. Vid etappvis typgodkännande ska varje tillverkare vara ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för de system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillförs under den tillverkningsetapp tillverkaren ansvarar för. En tillverkare som ändrar komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper ska vara ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för dessa komponenter och system.

101. En tillverkare som ändrar ett icke färdigbyggt fordon på ett sätt som leder till att det klassificeras i en annan fordonskategori med följden att lagfästa krav som redan bedömts i en tidigare etapp ändras, är också ansvarig för överensstämmelse med de kraven.

102. I enlighet med denna förordning ska en tillverkare som är etablerad utanför unionen utse ett enda ombud som är etablerat i unionen för att företräda honom inför godkännandemyndigheten.

Hänvisningar till tillverkaren ska förstås som syftande antingen på tillverkaren eller ombudet.

KAPITEL IIIMATERIELLA KRAV

Artikel 7Trafiksäkerhetskrav

103. Tillverkarna ska se till att fordonen utformas, konstrueras och monteras så att risken för skador på fordonets förare och passagerare och övriga trafikanter blir så liten som möjligt.

104. Tillverkarna ska se till att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter uppfyller de relevanta krav som fastställs i denna förordning, inbegripet de krav som rör

a) fordonets strukturella integritet,

b) system som underlättar förarens kontroll över fordonet, inbegripet styrning, bromsning, låsningsfria bromsar och elektronisk stabilitetskontroll,

c) system som förser föraren med insyn i och uppgifter om fordonets läge och omgivning, inbegripet glasrutor, speglar och informationssystem för föraren,

d) fordonets belysningssystem,

e) skydd av förare och passagerare, inbegripet inredning, nackstöd, säkerhetsbälten och dörrar,

f) fordonets yttre och tillbehör,

g) elektromagnetisk kompatibilitet,

h) ljudsignalanordningar,

i) uppvärmningssystem,

j) anordningar som förhindrar obehörigt nyttjande,

k) fordonsidentifieringssystem,

l) vikter och mått,

m) elsäkerhet,

n) skydd baktill,

o) sidoskydd,

p) lastplattformar,

q) kopplings- och backningsanordningar,

r) manöverorgan,

s) däck,

t) stänkskyddsanordningar.

105. De krav som avses i punkterna 1 och 2 ska tillämpas på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem, förutsatt att de uppges vara tillämpliga på ifrågavarande fordonskategori enligt artikel 4.

106. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 57 anta en delegerad akt om fastställande av närmare tekniska krav, inbegripet provningsförfaranden och gränsvärden i förekommande fall, för de frågor som förtecknas i punkt 2 för att garantera en hög nivå på trafiksäkerheten.

Artikel 8Arbetsmiljökrav

107. Tillverkarna ska se till att fordonen utformas, konstrueras och monteras så att risken för skador på personer som arbetar i eller med fordonet blir så liten som möjligt.

108. Tillverkarna ska se till att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter uppfyller de relevanta krav som fastställs i denna förordning, inbegripet de krav som rör

a) överrullningsskydd,

b) skydd mot fallande föremål,

c) passagerarsäten,

d) inre ljudnivå,

e) förarsäte,

f) förarutrymme och tillträde till förarläget,

g) kraftuttag,

h) skydd av transmissionskomponenter,

i) förankring av säkerhetsbälten,

j) säkerhetsbälten,

k) skydd av föraren mot inträngande föremål,

l) skydd av föraren mot farliga ämnen,

m) förarhandbok.

109. De krav som avses i punkterna 1 och 2 ska tillämpas på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem, förutsatt att de uppges vara tillämpliga på ifrågavarande fordonskategori i denna förordning.

110. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 57 anta en delegerad akt om fastställande av närmare tekniska krav, inbegripet provningsförfaranden och gränsvärden i förekommande fall, för de frågor som förtecknas i punkt 2 för att garantera en hög nivå på säkerhet för förare och passagerare.

Artikel 9Miljöskyddskrav

111. Tillverkarna ska se till att fordon utformas, konstrueras och monteras så att miljöpåverkan hålls så låg som möjligt.

112. Tillverkarna ska se till att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter uppfyller de relevanta krav som fastställs i denna förordning, inbegripet de krav som rör

a) utsläpp av föroreningar,

b) yttre ljudnivå.

113. De särskilda gränsvärden, förfaranden och provningskrav i fråga om utsläpp av föroreningar som anges för mobila maskiner i direktiv 97/68/EG[35] ska tillämpas.

114. De krav som avses i punkterna 1 och 2 ska tillämpas på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem, förutsatt att de uppges vara tillämpliga på ifrågavarande fordonskategori i denna förordning.

115. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 57 anta en delegerad akt om fastställande av närmare tekniska krav, inbegripet provningsförfaranden och gränsvärden i förekommande fall, för yttre ljudnivå enligt punkt 2 b och installation av godkända motorer i ett fordon och därtill hörande bestämmelser om flexibilitet enligt punkterna 2 a och 3 för att garantera en hög miljöskyddsnivå.

KAPITEL IVFÖRFARANDEN FÖR EU-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 10Förfaranden för EU-typgodkännande av komplett fordon

116. Tillverkaren kan välja ett av följande förfaranden:

a) Typgodkännande i flera steg.

b) Typgodkännande i ett steg.

c) Kombinerat typgodkännande.

d) Etappvis typgodkännande.

117. Typgodkännande i flera steg är ett förfarande för godkännande av fordon som består av stegvis insamling av samtliga EU-typgodkännandeintyg för system, komponenter och separata tekniska enheter avseende fordonet och som i slutskedet leder till typgodkännande av hela fordonet.

Typgodkännande i ett steg är ett förfarande för godkännande av hela fordonet i ett enda steg.

Kombinerat typgodkännande är ett förfarande för typgodkännande i flera steg genom vilket ett eller flera systemgodkännanden erhålls under slutskedet av godkännandet av hela fordonet, utan att EU-typgodkännandeintyg behöver utfärdas för dessa system.

Etappvis typgodkännande är ett godkännandeförfarande genom vilket en eller flera godkännandemyndigheter intygar att en typ av etappvis färdigbyggt eller icke färdigbyggt fordon, i det tillverkningsstadium det befinner sig i, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i denna förordning.

118. Etappvis typgodkännande ska beviljas för icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordonstyper som överensstämmer med uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I, med hänsyn till det konstruktionsstadium fordonet befinner sig i.

119. Typgodkännande av det sista konstruktionsskedet får endast beviljas efter det att godkännandemyndigheten har kontrollerat att det eller de typgodkännanden som utfärdats för ett icke färdigbyggt fordon styrker att fordonstypen som godkänts i det sista konstruktionsskedet uppfyller alla tekniska krav som är tillämpliga vid den tidpunkt typgodkännandet för det färdigbyggda fordonet utfärdas och för den fordonskategori som typgodkännandet avser.

120. Val av godkännandeförfarande ska inte påverka tillämpliga föreskrivna krav som den godkända fordonstypen ska uppfylla vid tidpunkten för utfärdande av typgodkännande av komplett fordon.

121. Kommissionen ges genomförandebefogenheter för att fastställa mallar för de närmare formerna för typgodkännandeförfarandena enligt artikel 54.

Artikel 11Ansökan om typgodkännande

122. Tillverkaren ska lämna ansökan om typgodkännande till godkännandemyndigheten.

123. Endast en ansökan får lämnas in för en viss fordonstyp och endast i en medlemsstat.

124. För varje typ som ska godkännas ska en separat ansökan inlämnas.

Artikel 12Uppgifter i ansökan om typgodkännande

125. I en informationshandling, enligt vad som anges i genomförandelagstiftning, ska de uppgifter som sökanden ska lämna föreskrivas.

Sökanden ska till godkännandemyndigheten lämna ett underlag. Underlaget ska omfatta informationshandlingen och alla data, ritningar, fotografier och andra uppgifter som krävs. Uppgifterna får lämnas på papper eller i elektronisk form.

Kommissionen ges genomförandebefogenheter för att fastställa mallar för informationshandlingar och underlag enligt artikel 54.

126. Vid ansökan om typgodkännande ska tillverkaren ange vilket förfarande som väljs enligt artikel 10.1 a–d och tillhandahålla underlaget.

Artikel 13Särskilda krav på uppgifter i ansökan om typgodkännande i olika förfaranden

127. En ansökan om typgodkännande i flera steg ska åtföljas av ett underlag och en fullständig uppsättning av de typgodkännandeintyg som krävs enligt var och en av de tillämpliga särakterna, FN/ECE-föreskrifterna eller OECD-koderna som förtecknas i bilaga I.

Vid typgodkännande av ett system eller en separat teknisk enhet, enligt de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I, ska godkännandemyndigheten ha tillgång till det tillhörande underlaget tills godkännandet har utfärdats eller vägrats.

128. En ansökan om typgodkännande i ett steg ska åtföljas av ett underlag med relevanta uppgifter med avseende på de akter som förtecknas i bilaga I.

129. Vid kombinerat typgodkännande ska underlaget åtföljas av ett eller flera typgodkännandeintyg som krävs enligt var och en av de tillämpliga särakterna, FN/ECE-föreskrifterna eller OECD-koderna som förtecknas i bilaga I, och ska innefatta, om inget typgodkännandeintyg uppvisas, relevanta uppgifter som krävs i genomförandeåtgärderna till denna förordning med avseende på de akter som förtecknas i bilaga I.

130. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska följande uppgifter lämnas vid etappvis typgodkännande:

a) För första etappen: för grundfordonet i dess aktuella konstruktionsfas, tillämpliga delar av det underlag och de EU-typgodkännandeintyg som krävs för ett färdigbyggt fordon.

b) För samtliga därpå följande etapper: de delar av underlaget och EU-typgodkännandeintygen som hänför sig till den aktuella tillverkningsetappen samt en kopia av det EU-typgodkännande för fordonet som utfärdades för den föregående etappen. Dessutom ska tillverkaren lämna fullständiga upplysningar om de ändringar eller kompletteringar han gjort på fordonet.

De uppgifter som anges i leden a och b får lämnas i enlighet med punkt 2.

131. Genom en motiverad begäran får godkännandemyndigheten anmoda tillverkaren att tillhandahålla ytterligare information som behövs för att ett beslut ska kunna fattas om vilka provningar som krävs eller för att underlätta genomförandet av dessa provningar.

Artikel 14Förfaranden för EU-typgodkännande av system, komponenter eller separata tekniska enheter

Tillverkaren ska lämna in ansökan till godkännandemyndigheten.

Endast en ansökan får lämnas in avseende en viss typ av system, komponent eller separat teknisk enhet och den får lämnas in endast i en medlemsstat.

En separat ansökan ska lämnas in för varje typ som godkännande söks för.

KAPITEL VHANDLÄGGNING AV ANSÖKNINGAR OM EU-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 15Allmänna bestämmelser

132. Godkännandemyndigheterna får endast bevilja EU-typgodkännande efter det att de har förvissat sig om att de förfaranden för produktionsöverensstämmelse som avses i artikel 19 har genomförs och om typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga kraven.

133. EU-typgodkännande ska beviljas i enlighet med artiklarna 16 och 17.

134. Om en godkännandemyndighet finner att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet, trots att den tillverkats enligt tillämpliga bestämmelser, utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten eller allvarligt skadar miljön eller folkhälsan, eller för traktorer utgör en allvarlig arbetsmiljörisk, får den vägra att bevilja EU-typgodkännande. Den ska då omedelbart underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter och kommissionen om detta med en utförlig sammanställning av vilka skäl som ligger till grund för beslutet tillsammans med styrkande uppgifter.

135. EU-typgodkännandeintyg ska numreras i enlighet med ett harmoniserat system.

136. Godkännandemyndigheten ska inom 20 arbetsdagar till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en kopia av intyget om EU-typgodkännande, inklusive bilagor, för varje fordonstyp som den har godkänt. Papperskopian får ersättas av en elektronisk fil.

137. Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater när den har avslagit eller återkallat ett typgodkännande för fordon samt ange skälen för beslutet.

138. Godkännandemyndigheten ska var tredje månad till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en förteckning över de EU-typgodkännanden av system, komponenter eller separata tekniska enheter som den har beviljat, ändrat, vägrat att bevilja eller återkallat under föregående tremånadersperiod.

139. På begäran av en annan medlemsstats godkännandemyndighet ska den godkännandemyndighet som har beviljat ett EU-typgodkännande inom tjugo arbetsdagar efter mottagandet av begäran översända en kopia av EU-typgodkännandeintyget inklusive bilagor. Papperskopian får ersättas av en elektronisk fil.

140. Om kommissionen begär det ska godkännandemyndigheten lämna de uppgifter som omnämns i punkterna 5–8 även till kommissionen.

141. Godkännandemyndigheten ska sammanställa ett informationspaket bestående av underlaget åtföljt av provningsrapporter och alla andra handlingar som den tekniska tjänsten eller godkännandemyndigheten fogat till underlaget under sin tjänsteutövning. Det tekniska underlaget ska innehålla ett index där informationspaketets innehåll redovisas, uppställt enligt ett lämpligt numrerings- eller märkningssystem som gör det möjligt att lätt hitta varje sida. Detta index ska utformas som en förteckning över de olika stadierna i förfarandet för EU-typgodkännande, i synnerhet datum för revideringar och uppdatering.

Artikel 16 Särskilda bestämmelser om typgodkännandeintyg

142. Typgodkännandeintyget ska innehålla som bilagor följande:

a) det informationspaket som avses i artikel 15,

b) provningsresultaten,

c) namn och exempel på namnteckning(ar) för den eller de personer på företaget som har befogenhet att underteckna intyg om överensstämmelse samt intyg om deras befattning i företaget.

143. Typgodkännandeintyget ska utfärdas på grundval av den mall som anges i genomförandeakten till denna förordning.

144. För varje fordonstyp ska godkännandemyndigheten

a) fylla i alla tillämpliga delar av EU-typgodkännandeintyget, inklusive bilagan för provningsresultat, i enlighet med mallen för typgodkännandeintyget i genomförandeakten till denna förordning,

b) sammanställa indexet till det tekniska underlaget,

c) utan dröjsmål utfärda det ifyllda intyget med bilagor till den sökande.

145. Om ett EU-typgodkännande har begränsad giltighet i enlighet med artikel 26, eller om det har gjorts undantag från vissa bestämmelser i akterna, ska dessa begränsningar eller undantag anges i EU-typgodkännandet.

146. Om tillverkaren väljer det kombinerade typgodkännandeförfarandet, ska godkännandemyndigheten i underlaget fylla i uppgifterna om de provningsrapporter som fastställts genom rättsakter och för vilka det inte finns något EU-typgodkännandeintyg. Kommissionen ges genomförandebefogenheter för att fastställa en mall för denna handling i artikel 54.

147. Om tillverkaren väljer typgodkännandeförfarandet i ett steg ska godkännandemyndigheten fastställa en förteckning över tillämpliga krav eller akter och foga den förteckningen till EU-typgodkännandeintyget. Kommissionen ges genomförandebefogenheter för att fastställa en mall för denna förteckning i artikel 54.

Artikel 17Särskilda bestämmelser om system, komponenter eller separata tekniska enheter

148. EU-typgodkännande ska beviljas för system som överensstämmer med uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I.

149. EU-typgodkännande för komponent eller separat teknisk enhet ska beviljas för komponenter eller separata tekniska enheter som överensstämmer med uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I.

150. Om komponenter eller separata tekniska enheter, oavsett om de är avsedda för reparation, service eller underhåll, också ingår i ett typgodkännande för system avseende ett fordon, krävs inte något ytterligare godkännande för komponenten eller den separata tekniska enheten om detta inte krävs enligt de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I.

151. Om det endast är i kombination med andra delar av fordonet som en komponent eller en separat teknisk enhet har avsedd funktion eller uppvisar ett särdrag, och dess överensstämmelse med kraven därför endast kan kontrolleras när denna komponent eller separata tekniska enhet fungerar i kombination med dessa andra delar av fordonet, ska EU-typgodkännandets räckvidd begränsas i motsvarande utsträckning.

I EU-typgodkännandeintyget ska då eventuella begränsningar för dess användning anges samt vilka särskilda krav som ställs vid monteringen.

Om en sådan komponent eller separat teknisk enhet monteras av fordonstillverkaren, ska det i samband med godkännandet av fordonet kontrolleras att eventuella begränsningar för användning eller krav vid monteringen har iakttagits.

Artikel 18Provningar som krävs för EU-typgodkännande

152. Överensstämmelse med de tekniska bestämmelserna i denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga I ska visas genom lämpliga provningar utförda av utsedda tekniska tjänster.

Provningsförfaranden, särskild utrustning och särskilda verktyg som är föreskrivna för att utföra dessa provningar beskrivs i de akterna.

153. Tillverkaren ska ge godkännandemyndigheten tillgång till så många fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som i enlighet med de relevanta akterna krävs för genomförandet av de föreskrivna provningarna.

154. Nödvändiga provningar ska utföras på fordon, komponenter och separata tekniska enheter som är representativa för den typ som ska godkännas.

Tillverkaren får dock efter överenskommelse med godkännandemyndigheten välja ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som inte är representativ för den typ som ska godkännas, men som kombinerar några av de mest negativa egenskaperna vad avser den nödvändiga prestandanivån. Virtuella provningsmetoder kan användas till stöd för beslutsfattandet under urvalsprocessen.

155. På tillverkarens begäran får virtuella provningsmetoder användas som alternativ till de provningsförfaranden som avses i punkt 1 om godkännandemyndigheten medger det, med avseende på de krav som förtecknas i de delegerade akter som antas enligt denna förordning.

156. Virtuella provningsmetoder ska uppfylla de villkor som anges i de delegerade akter som antas enligt denna förordning.

157. Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 57 anta en delegerad akt om vilka krav som får bli föremål för virtuell provning och villkor enligt vilka sådan virtuell provning ska utföras för att de resultat som erhålls genom virtuell provning ska vara lika meningsfulla som de som erhålls genom fysisk provning.

Artikel 19Kontroll av produktionsöverensstämmelse

158. Den godkännandemyndighet som beviljar ett EU-typgodkännande ska vidta nödvändiga åtgärder, vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, för att kontrollera att tillräckliga förfaranden har införts för att se till att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter överensstämmer med den godkända typen.

159. Den godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgodkännande ska vidta nödvändiga åtgärder i samband med detta godkännande för att kontrollera, vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att de förfaranden som avses i punkt 1 även fortsättningsvis är tillräckliga, och att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter även fortsättningsvis överensstämmer med den godkända typen.

Kontroll för att se till att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter överensstämmer med den godkända typen ska vara begränsad till förfaranden som anges i genomförandeakterna till denna förordning. Godkännandemyndigheten i den medlemsstat som har beviljat EU-typgodkännandet får för detta ändamål utföra de kontroller eller provningar som föreskrivs för lagfästa krav som EU-typgodkännandet avser på stickprov som tagits i tillverkarens lokaler, inklusive produktionsanläggningar.

160. När en godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgodkännande konstaterar att de förfaranden som anges i punkt 1 inte tillämpas, att de avviker i väsentlig grad från överenskomna förfaranden och kontrollplaner eller har upphört att tillämpas eller inte längre anses tillräckliga, även om tillverkningen fortsätter, ska den godkännandemyndigheten vidta nödvändiga åtgärder för att se till att förfarandet för produktionsöverensstämmelse följs korrekt eller återkalla typgodkännandet.

KAPITEL VIÄNDRINGAR AV EU-TYPGODKÄNNANDEN

Artikel 20Allmänna bestämmelser

161. Tillverkaren ska utan dröjsmål underrätta den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet om varje ändring av uppgifterna i det tekniska underlaget.

Den godkännandemyndigheten ska, i enlighet med reglerna i detta kapitel, besluta vilket förfarande som ska tillämpas.

Vid behov får godkännandemyndigheten i samråd med tillverkaren besluta att ett nytt EU-typgodkännande eller ett nytt enskilt godkännande ska beviljas.

162. Ansökningar om ändring av ett EU-typgodkännande får endast lämnas in till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga EU-typgodkännandet.

163. Om godkännandemyndigheten finner att en ändring kräver att kontroller eller provningar görs om, ska den underrätta tillverkaren om detta.

De förfaranden som avses i artikel 19 ska tillämpas endast om godkännandemyndigheten enligt de kontrollerna eller provningarna fann att kraven för EU-typgodkännande fortfarande är uppfyllda.

Artikel 21Särskilda bestämmelser om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter

164. Om uppgifterna i det tekniska underlaget har ändrats, utan att kontroller eller provningar behöver göras om, ska ändringen betecknas som ”revision”.

Godkännandemyndigheten ska då i nödvändig utsträckning utfärda reviderade blad till det tekniska underlaget och på varje reviderat blad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vilken dag det nya bladet utfärdats. En konsoliderad, uppdaterad version av det tekniska underlaget tillsammans med en detaljerad beskrivning av ändringen ska anses uppfylla detta krav.

165. Utöver vad som gäller enligt punkt 1 ska ändringen betecknas som ”utökning” i följande fall:

a) Om det krävs ytterligare kontroller eller provningar.

b) Om några uppgifter i EU-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats.

c) Om nya krav träder i kraft i enlighet med någon av de akter som är tillämpliga på den godkända fordonstypen eller de godkända systemen, komponenterna eller tekniska enheterna.

I sådana fall ska godkännandemyndigheten utfärda ett reviderat EU-typgodkännandeintyg med utökningsnummer i enlighet med det antal utökningar som redan beviljats. Skälet till utökningen och datum för det nya utfärdandet ska tydligt framgå av godkännandeintyget.

Varje gång reviderade blad eller en konsoliderad, uppdaterad version utfärdas ska även index till det tekniska underlaget, som bifogas godkännandeintyget, ändras så att datum för den senaste utökningen eller revisionen eller datum för den senaste konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.

Artikel 22Utfärdande och anmälan av ändringar

166. Vid utökning ska alla berörda avsnitt av EU-typgodkännandeintyget, dess bilagor och innehållsförteckningen i informationspaketet uppdateras. Det uppdaterade intyget och bilagorna till det ska utfärdas till sökanden utan dröjsmål.

167. Vid revision ska de reviderade handlingarna eller en konsoliderad, uppdaterad version, beroende på vad som är tillämpligt, inklusive ett reviderat index till informationspaketet, utfärdas av godkännandemyndigheten till sökanden utan dröjsmål.

168. Godkännandemyndigheten ska anmäla alla ändringar av EU-typgodkännanden till de andra medlemsstaternas godkännandemyndigheter enligt förfarandena i artikel 15.

KAPITEL VIIEU-TYPGODKÄNNANDETS GILTIGHET

Artikel 23Giltighetens upphörande

169. EU-typgodkännanden ska utfärdas för en obegränsad giltighetstid.

170. Ett EU-typgodkännande av ett fordon ska upphöra att gälla i följande fall:

a) När nya krav i en någon akt som är tillämplig på den godkända fordonstypen blir obligatoriska för registrering, försäljning eller ibruktagande av nya fordon och det inte går att uppdatera typgodkännandet i enlighet med dem.

b) När tillverkningen av den godkända fordonstypen slutgiltigt och frivilligt har upphört.

c) När typgodkännandets giltighet löper ut på grund av en särskild begränsning i enlighet med artikel 26.

171. Om bara en variant av en typ eller en version av en variant upphör att gälla, blir EU-typgodkännandet av fordonet i fråga ogiltigt bara för denna variant eller version.

172. När tillverkningen av en fordonstyp slutgiltigt upphör ska tillverkaren underrätta den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet för det fordonet.

När myndigheten har fått uppgift om detta ska den inom 20 arbetsdagar underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter.

173. Om ett EU-typgodkännande för fordon snart kommer att upphöra att gälla, ska tillverkaren, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4, underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet.

Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela alla relevanta uppgifter till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater så att artikel 34 vid behov ska kunna tillämpas.

I detta meddelande ska särskilt anges tillverkningsdatumet för och fordonsidentifieringsnumret på det sist tillverkade fordonet.

KAPITEL VIIIINTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE OCH MÄRKNINGAR

Artikel 24Intyg om överensstämmelse

174. Tillverkaren ska i sin egenskap av innehavare av ett typgodkännande av komplett fordon, utfärda ett intyg om överensstämmelse på papper som ska åtfölja varje fordon, vare sig det är färdigbyggt, icke färdigbyggt eller etappvis färdigbyggt, som tillverkas i överensstämmelse med den godkända fordonstypen.

Ett sådant intyg ska tillhandahållas kostnadsfritt till köparen tillsammans med fordonet, och dess tillhandahållande får inte förenas med villkor om en uttrycklig begäran eller lämnande av ytterligare uppgifter till tillverkaren.

175. Tillverkaren ska använda mallen för intyget om överensstämmelse i överensstämmelse med vad som fastställs i genomförandeåtgärder enligt artikel 54.

176. Om inte annat överenskommits med fordonets köpare ska intyget om överensstämmelse upprättas på ett officiellt språk i den medlemsstat där fordonet köps.

177. Intyg om överensstämmelse ska utformas på ett sådant sätt att det inte går att förfalska. Det papper som används ska därför skyddas antingen av färggrafik eller av en vattenstämpel med tillverkarens identifikationsmärke.

178. Intyget om överensstämmelse ska fyllas i fullständigt och får inte innehålla några andra begränsningar för användningen av fordonet än vad som finns föreskrivet i en rättsakt.

179. I fråga om icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon ska tillverkaren endast fylla i de uppgifter på sidan 2 av intyget om överensstämmelse som har tillkommit eller ändrats på det aktuella stadiet av godkännandeförfarandet samt, i tillämpliga fall, till detta intyg bifoga samtliga intyg om överensstämmelse som utfärdats under den föregående etappen.

180. På det intyg om överensstämmelse enligt genomförandeakten till denna förordning för fordon som godkänts i enlighet med bestämmelserna i artikel 26.2 ska det i rubriken stå följande: ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon – typgodkännande enligt artikel 26 i förordning [...] [den här förordningen] (preliminärt godkännande)”.

181. I rubriken till intyget om överensstämmelse enligt genomförandeakten för de fordon som är typgodkända enligt artikel 28 ska det stå ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon som är typgodkända i små serier”, och i nära anslutning till detta tillverkningsåret följt av ett löpnummer mellan 1 och det högsta nummer som anges i tabellen i bilaga II, vilket för varje tillverkningsår anger fordonets löpnummer i produktionen för det året.

182. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får tillverkaren på elektronisk väg översända uppgifter eller information i intyget om överensstämmelse till medlemsstatens registreringsmyndighet.

183. Endast tillverkaren har rätt att utfärda en dubblett av intyget om överensstämmelse. Ordet ”dubblett” ska synas tydligt på framsidan av dubbletten.

Artikel 25Typgodkännandemärke

184. Tillverkaren av en komponent eller en separat teknisk enhet, oavsett om denna ingår i ett system eller inte, ska på varje komponent eller enhet som tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen fästa ett typgodkännandemärke i enlighet med den tillämpliga delegerade akten eller de tillämpliga FN/ECE-föreskrifterna eller den tillämpliga OECD-koden.

185. Om inget sådant typgodkännandemärke krävs, ska tillverkaren åtminstone anbringa sitt handelsnamn eller varumärke samt typbeteckning och ett identifikationsnummer.

186. EU-typgodkännandemärket ska upprättas i enlighet med en förlaga som fastställs i genomförandeakterna till denna förordning.

KAPITEL IXUNDANTAG OCH NY TEKNIK ELLER NYA PRINCIPER SOM ÄR OFÖRENLIGA MED DELEGERADE AKTER ELLER FN/ECE-FÖRESKRIFTER

Artikel 26Undantag för ny teknik eller nya principer

187. Tillverkaren får ansöka om EU-typgodkännande med avseende på en typ av system, komponent eller separat teknisk enhet som inbegriper ny teknik eller nya principer som är oförenliga med en eller flera av de akter eller krav som förtecknas i bilaga I.

188. Godkännandemyndigheten ska bevilja det EU-typgodkännande som avses i punkt 1 om alla följande förutsättningar föreligger:

a) I ansökan anges varför tekniken eller principerna i fråga gör att systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten inte uppfyller kraven.

b) I ansökan beskrivs den nya teknikens säkerhets- och miljöeffekter och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att en minst likvärdig nivå på säkerhet och miljöskydd uppnås i förhållande till de krav från vilka undantag söks.

c) Beskrivningar och resultat av provningar uppvisas som styrker att villkoret i led b är uppfyllt.

189. I väntan på att kommissionen beslutar om tillstånd får godkännandemyndigheten utfärda ett tillfälligt godkännande, med giltighet enbart på den medlemsstatens territorium, av en typ av fordon som omfattas av det sökta undantaget. Godkännandemyndigheten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om detta utan dröjsmål genom en akt som innehåller de uppgifter som avses i punkt 2.

190. Andra godkännandemyndigheter får besluta att godta ett sådant tillfälligt godkännande som avses i punkt 3 på sitt territorium.

191. Beviljande av undantag för ny teknik eller nya principer ska vara förenat med tillstånd från kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 55.2.

192. I förekommande fall ska det i beslutet om tillstånd även anges om dess giltighet är begränsad på något sätt. Godkännandet ska alltid gälla minst 36 månader.

Om kommissionen beslutar att inte bevilja tillstånd, ska godkännandemyndigheten omedelbart underrätta innehavaren av det tillfälliga typgodkännande som nämns i punkt 3 om att det tillfälliga typgodkännandet kommer att upphävas sex månader efter kommissionens beslut.

Fordon som tillverkats i överensstämmelse med det tillfälliga typgodkännandet innan det upphävdes ska dock kunna registreras, säljas eller tas i bruk i de medlemsstater som godtagit det tillfälliga typgodkännandet.

Artikel 27Nödvändiga åtgärder

193. Om kommissionen har beviljat ett undantag enligt artikel 26 ska den genast vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa de berörda delegerade akterna eller kraven till den tekniska utvecklingen.

Om undantaget enligt artikel 26 avser FN/ECE-föreskrifter, ska kommissionen föreslå en ändring av de berörda FN/ECE-föreskrifterna i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt 1958 års reviderade överenskommelse.

194. Så snart de berörda akterna eller kraven har ändrats ska eventuella begränsningar som undantagen förenats med omedelbart upphävas.

Om de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa de delegerade akterna eller kraven inte har vidtagits, kan giltighetstiden för ett undantag förlängas på begäran av den medlemsstat som beviljade typgodkännandet genom ett nytt beslut av kommissionen som fattas i enlighet med förfarandet i artikel 55.2.

KAPITEL XFORDON SOM TILLVERKAS I SMÅ SERIER

Artikel 28Nationellt typgodkännande av små serier

195. Tillverkaren får ansöka om nationellt typgodkännande av små serier av en typ av fordon inom de kvantitativa gränser som anges i del 1 i bilaga II.

För sådant godkännande får den nationella myndigheten, om den har välmotiverade grunder för det, bevilja undantag från en eller flera av bestämmelserna i de akter som förtecknas i bilaga 1, förutsatt att den fastställt alternativa krav.

196. De alternativa krav som avses i punkt 1 ska garantera en nivå på trafiksäkerhet, miljöskydd och arbetsmiljöskydd som i största möjliga praktiskt genomförbara utsträckning är likvärdig med den nivå som garanteras genom de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga 1.

197. För typgodkännande av fordon enligt denna artikel ska system, komponenter eller separata tekniska enheter som är typgodkända enligt de akter som förtecknas i bilaga I godkännas.

198. I typgodkännandeintyget ska det särskilt anges omfattningen på de undantag som har beviljats enligt punkt 1. Vid typgodkännande enligt denna artikel ska typgodkännandeintyget upprättas i enlighet med mellan i genomförandeakterna, men inte förses med rubriken ”Intyg om EU-typgodkännande av fordon”. Typgodkännandeintyg ska numreras i enlighet med denna förordning.

199. Typgodkännandets giltighet ska vara begränsad till territoriet för den medlemsstat vars godkännandemyndighet beviljade godkännandet.

200. På tillverkarens begäran ska dock godkännandemyndigheten sända en kopia av typgodkännandeintyget, inklusive bilagor, som rekommenderad försändelse eller e-post till godkännandemyndigheterna i de medlemsstater som tillverkaren angett.

201. Inom 60 dagar efter mottagandet ska godkännandemyndigheterna i de medlemsstater som tillverkaren anger besluta om de godtar typgodkännandet eller inte. De ska formellt meddela detta till den godkännandemyndighet som avses i första stycket.

202. En ansökan om typgodkännande får inte avslås, såvida godkännandemyndigheten inte har godtagbara skäl att anse att de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsvarar dess egna.

203. På begäran av en sökande som önskar sälja, registrera eller ta i bruk ett fordon i en annan medlemsstat ska den godkännandemyndighet som beviljade godkännandet ge sökanden en kopia av typgodkännandeintyget, inklusive det tekniska underlaget. Den nationella myndigheten ska tillåta att fordonet säljs, registreras eller tas i bruk, såvida den inte har godtagbara skäl att anse att de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsvarar dess egna.

KAPITEL XIENSKILDA GODKÄNNANDEN

Artikel 29Enskilda godkännanden

204. Ansökan om enskilt godkännande ska lämnas in av fordonets tillverkare eller ägare. Den får också lämnas in av en person som är etablerad i unionen och som handlar för fordonstillverkarens eller fordonsägarens räkning.

205. I förfarandet för enskilt godkännande ska godkännandemyndigheterna intyga att fordonet uppfyller tillämpliga administrativa bestämmelser och tekniska krav.

206. Ett enskilt godkännande ska gälla ett visst fordon, oavsett om det är unikt eller inte.

207. Ansökningar om enskilt godkännande får omfatta högst 15 fordon av samma typ.

208. Denna artikel ska tillämpas på fordon som vid tidpunkten för ansökan om enskilt godkännande aldrig erhållit administrativt godkännande för ibruktagande, omfattande identifiering och utfärdande av ett registreringsnummer, inbegripet tillfällig eller kortfristig registrering eller yrkesmässig registrering eller ibruktagande, eller varit registrerat eller taget i bruk under mindre än sex månader.

Artikel 30Undantag vid enskilt godkännande

209. En godkännande myndighet får undanta fordonet från överensstämmelse med en eller flera av de akter som förtecknas i bilaga I, förutsatt att godkännandemyndigheten uppställer alternativa krav och har skälig grund för undantaget.

De alternativa kraven ska garantera en nivå på trafiksäkerhet, miljöskydd och arbetsmiljöskydd som i största möjliga praktiskt genomförbara utsträckning är likvärdig med den nivå som garanteras genom de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga 1.

210. Godkännandemyndigheterna ska inte utföra förstörande provningar. De ska använda all relevant information som lämnats av den sökande för att fastställa överensstämmelse med de alternativa kraven.

211. Godkännandemyndigheterna ska i stället för de alternativa kraven i fråga godta ett EU-typgodkännande som utfärdats för ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

212. Godkännandemyndigheten ska bevilja ett enskilt godkännande om fordonet överensstämmer med den beskrivning som bifogas ansökan och uppfyller gällande tekniska krav och ska utan dröjsmål utfärda ett enskilt godkännandeintyg.

Intyget om enskilt godkännande ska utformas i överensstämmelse med mallen för EU-typgodkännandeintyg enligt bilaga V och ska innehålla åtminstone de uppgifter som krävs för att fylla i ansökan om registrering enligt rådets direktiv 1999/37/EG[36].

Intyg om enskilt godkännande får inte förses med rubriken ”EU-godkännande för fordon”. Fordonets identifieringsnummer ska stå angivet på intyget om enskilt godkännande.

Artikel 31Giltighet och godtagande av enskilt godkännande

213. Enskilda godkännanden ska endast gälla i den medlemsstat där godkännandet beviljats.

214. Om en sökande önskar sälja, registrera eller ta i bruk, i en annan medlemsstat, ett fordon som beviljats ett enskilt godkännande, ska den godkännandemyndighet som beviljat godkännandet på begäran ge den sökande en redogörelse för de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes samt all eventuell kompletterande information med en närmare redogörelse för de tekniska kraven som det aktuella fordonet uppfyller.

215. När det gäller ett fordon som beviljats ett enskilt godkännande av en medlemsstats godkännandemyndighet enligt bestämmelserna i artikel 29 ska de andra medlemsstaterna tillåta att fordonet säljs, registreras eller tas i bruk, såvida de inte har godtagbara skäl att anse att de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsvarar deras egna.

216. På fordonstillverkarens eller fordonsägarens begäran ska godkännandemyndigheterna bevilja enskilt godkännande av ett fordon som uppfyller bestämmelserna i denna förordning. I så fall ska godkännandemyndigheterna godta det enskilda godkännandet och tillåta att fordonet säljs, registreras och tas i bruk.

Artikel 32Särskilda bestämmelser

217. Bestämmelserna i detta kapitel får tillämpas på fordon som har blivit typgodkända enligt denna förordning och som har ändrats innan de registrerades eller togs i bruk för första gången.

218. Förfarandet i detta kapitel får tillämpas på ett enskilt fordon under de olika etapperna i tillverkningen i enlighet med ett etappvis typgodkännande.

219. Förfarandet i detta kapitel får inte ersätta någon mellanliggande etapp i det normala förfarandet för ett etappvis typgodkännande och får inte tillämpas för godkännande av den första tillverkningsetappen för ett fordon.

KAPITEL XIIREGISTRERING, FÖRSÄLJNING OCH IBRUKTAGANDE

Artikel 33Registrering, försäljning och ibruktagande av fordon

220. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 36 och 37 får fordon för vilka EU-typgodkännande av komplett fordon är obligatoriskt eller för vilka tillverkaren erhållit sådant typgodkännande enligt denna förordning endast registreras, säljas eller tas i bruk om de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse som utfärdats i överensstämmelse med artikel 24.

När det gäller icke färdigbyggda fordon får sådana fordon säljas, men medlemsstaternas behöriga myndigheter får vägra tillåta att de registreras varaktigt eller tas i bruk innan de är färdigbyggda.

221. När det gäller fordon som tillverkas i små serier får antalet fordon som under ett år registreras, säljs eller tas i bruk inte överstiga det antal enheter som anges i del 1 i bilaga II.

222. Punkt 1 ska inte tillämpas på fordon som är avsedda för användning av försvarsmakten, civilförsvaret, brandkåren eller ordningsmakten, och inte heller på fordon som typgodkänts i enlighet med artiklarna 28 eller 32.

Artikel 34Registrering, försäljning och ibruktagande av fordon i slutserier

223. Med förbehåll för de gränser som anges i del 2 av bilaga II och tidsfristerna i punkt 2 får fordon som överensstämmer med en fordonstyp vars EU-typgodkännande inte längre är giltigt registreras, säljas och tas i bruk.

Första stycket ska tillämpas endast på fordon inom unionens territorium som omfattades av ett giltigt EU-typgodkännande när de tillverkades, men som inte hade registrerats eller tagits i bruk innan giltighetstiden för detta EU-typgodkännande gick ut.

224. För färdigbyggda fordon ska möjligheten enligt punkt 1 tillämpas i tolv månader från och med den dag då giltighetstiden för EU-typgodkännandet gick ut, och för etappvis färdigbyggda fordon i 18 månader från den dagen.

225. En tillverkare som vill utnyttja bestämmelserna i punkt 1 ska lämna en begäran om detta till den behöriga myndighet i varje medlemsstat som berörs av ibruktagandet av de berörda fordonen. I begäran ska det anges av vilka tekniska eller ekonomiska skäl dessa fordon inte uppfyller de nya tekniska kraven.

De behöriga myndigheterna i fråga ska inom tre månader från mottagandet av begäran besluta om och för hur många av dessa fordon registrering ska tillåtas inom deras territorium.

226. Medlemsstaterna ska se till att antalet fordon som ska registreras eller tas i bruk inom ramen för det förfarande som anges i denna artikel övervakas effektivt.

227. Denna artikel ska tillämpas endast på upphörande på grund av att typgodkännandets giltighet gått ut i sådana fall som avses i artikel 23.2 a.

Artikel 35Försäljning och ibruktagande av komponenter och separata tekniska enheter

228. Komponenter eller separata tekniska enheter får bara säljas och tas i bruk om de överensstämmer med kraven i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga I och är korrekt märkta i enlighet med artikel 25.

229. Punkt 1 ska inte gälla komponenter eller separata tekniska enheter som är särskilt konstruerade eller avsedda för nya fordon som inte omfattas av denna förordning.

230. Med avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna tillåta försäljning och ibruktagande av komponenter eller separata tekniska enheter som har undantagits från en eller flera bestämmelser i denna förordning med tillämpning av artikel 26 eller som är avsedda att monteras på fordon som omfattas av godkännanden som beviljats enligt artiklarna 28 eller 29 och som avser ifrågavarande komponent eller separata tekniska enhet.

231. Med avvikelse från punkt 1 och såvida inget annat föreskrivs i denna förordning får medlemsstaterna tillåta försäljning och ibruktagande av komponenter eller separata tekniska enheter som är avsedda att monteras i fordon som vid tidpunkten för ibruktagandet inte behövde EU-typgodkännas enligt denna förordning eller enligt direktiv 2003/37/EG.

KAPITEL XIIISKYDDSKLAUSULER

Artikel 36Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som är förenliga med denna förordning

232. Om en nationell myndighet finner att nya fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter, trots att de uppfyller de tillämpliga kraven eller har föreskriven märkning, utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten eller allvarligt skadar miljön eller folkhälsan eller för traktorer utgör en allvarlig arbetsmiljörisk, har denna nationella myndighet rätt att under högst sex månader vägra att registrera sådana fordon eller vägra att tillåta att sådana fordon, komponenter eller separata tekniska enheter säljs eller tas i bruk inom dess territorium.

Den berörda nationella myndigheten ska i sådana fall omedelbart underrätta tillverkaren, de nationella myndigheterna i övriga medlemsstater och kommissionen om detta samt ange skälen till sitt beslut, och särskilt ange om det beror på

a) brister i de tillämpliga akterna, eller

b) felaktig tillämpning av de relevanta kraven.

233. För att förbereda beslutet ska kommissionen så snart som möjligt samråda med berörda parter, särskilt med den godkännandemyndighet som utfärdade typgodkännandet.

234. När de åtgärder som avses i punkt 1 tillskrivs brister i de tillämpliga akterna ska kommissionen vidta följande åtgärder:

a) Om delegerade akter berörs ska kommissionen ändra de akterna i enlighet med detta.

b) Om FN/ECE-föreskrifter berörs ska kommissionen föreslå erforderliga utkast till ändringar av berörda FN/ECE-föreskrifter i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt 1958 års reviderade överenskommelse.

235. Om de åtgärder som avses i punkt 1 tillskrivs felaktig tillämpning av relevanta krav, ska kommissionen vidta de åtgärder som krävs för att se till att den berörda godkännandemyndigheten följer kraven. Samtliga medlemsstaters godkännandemyndigheter ska underrättas om sådana åtgärder.

Artikel 37Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som inte överensstämmer med den godkända typen

236. Om den nationella myndighet som har beviljat ett EU-typgodkännande finner att nya fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som åtföljs av intyg om överensstämmelse eller försetts med godkännandemärke inte överensstämmer med den typ som den har godkänt, ska myndigheten vidta nödvändiga åtgärder, inbegripet återkallelse av typgodkännandet, för att se till att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter överensstämmer med den godkända typen. Den ska underrätta de andra medlemsstaternas godkännandemyndigheter om åtgärderna inom 20 arbetsdagar.

237. Vid avvikelser från uppgifterna i EU-typgodkännandeintyget eller det tekniska underlaget, ska bristande överensstämmelse med den godkända typen anses föreligga med avseende på punkt 1. Ett fordon ska inte anses avvika från den godkända typen om eventuella toleranser som medges i de tillämpliga rättsakterna har iakttagits.

238. Om en nationell godkännandemyndighet i en annan medlemsstat påvisar att nya fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som åtföljs av intyg om överensstämmelse eller försetts med godkännandemärke inte överensstämmer med den godkända typen, kan den begära att den nationella myndighet som beviljade EU-typgodkännandet ska kontrollera att de serietillverkade fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna även fortsättningsvis överensstämmer med den godkända typen. Efter att ha tagit emot en sådan begäran ska den nationella myndighet som beviljade EU-typgodkännandet vidta de begärda åtgärderna så snart som möjligt och senast 60 arbetsdagar efter begäran.

239. Godkännandemyndigheten ska begära att den nationella myndighet som beviljade EU-typgodkännandet av systemet, komponenten, den separata tekniska enheten eller det icke färdigbyggda fordonet vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att serietillverkade fordon åter överensstämmer med den godkända typen i följande fall:

a) Om det i samband med EU-typgodkännande av fordon visat sig att ett fordons bristande överensstämmelse uteslutande beror på bristande överensstämmelse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

b) Om det i samband med etappvis typgodkännande visat sig att den bristande överensstämmelsen hos ett etappvis färdigbyggt fordon uteslutande beror på bristande överensstämmelse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i det icke färdigbyggda fordonet eller hos det icke färdigbyggda fordonet i sig.

Efter att ha tagit emot en sådan begäran ska den berörda nationella myndigheten, vid behov i samarbete med den medlemsstat som lämnade in begäran, vidta nödvändiga åtgärder snarast möjligt och senast 60 arbetsdagar efter begäran.

Om bristande överensstämmelse konstateras, ska godkännandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade EU-typgodkännandet för systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten eller godkände det icke färdigbyggda fordonet vidta de åtgärder som anges i punkt 1.

240. Godkännandemyndigheterna ska inom 20 arbetsdagar underrätta varandra om varje återkallelse av EU-typgodkännanden och orsakerna till detta.

241. Om den nationella myndighet som beviljade EU-typgodkännandet bestrider den bristande överensstämmelse som anmälts till den, ska de berörda medlemsstaterna söka lösa denna tvist. Kommissionen ska hållas underrättad och, då så är nödvändigt, inleda samråd i syfte att nå fram till en uppgörelse.

Artikel 38Delar och utrustning som utgör en betydande risk för nödvändiga systems korrekta funktion

242. Försäljning, erbjudande om försäljning eller ibruktagande av delar eller utrustning som kan medföra en betydande risk för korrekt funktion hos system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller för dess miljöprestanda ska förbjudas, om de inte har fått tillstånd av en godkännandemyndighet i enlighet med punkt 4 och artikel 39.1 och 39.2.

Kommissionen ska fastställa en förteckning över sådana delar eller sådan utrustning i enlighet med det förfarande som avses i artikel 57, med beaktande av tillgänglig information om

a) graden av allvar i risken för säkerhet eller miljöprestanda hos fordon som utrustats med aktuella delar eller utrustning,

b) de konsekvenser ett eventuellt krav om godkännande av delar och utrustning enligt denna artikel har för konsumenter och tillverkare på eftermarknaden.

243. Punkt 1 ska inte tillämpas på originaldelar och originalutrustning eller på delar eller utrustning som har typgodkänts i enlighet med bestämmelserna i någon av de akter som förtecknas i bilaga I, såvida godkännandet inte hänför sig till andra aspekter än de som omfattas av punkt 1.

244. Kommissionen ska ges befogenhet att när så är lämpligt i enlighet med artikel 57 anta en delegerad akt där de delar och den utrustning som avses i första stycket identifieras när de släpps ut på marknaden.

245. Förteckningen i punkt 1 andra stycket får uppdateras, och mallen och numreringssystemet i det intyg som avses i punkt 4 samt de aspekter som avser förfarandet, kraven som sådana delar måste uppfylla, märkningen, emballaget och de relevanta provningarna får i den mån det behövs fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 57.

246. Kraven kan baseras på de akter som förtecknas i bilaga I eller kan bestå av en jämförelse mellan delen eller utrustningen och prestanda hos originalfordonet eller någon av dess delar beroende på vad som är lämpligt. I dessa fall ska kraven garantera att delarna eller utrustningen inte påverkar funktionen hos de system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

Artikel 39Delar och utrustning som utgör en betydande risk för nödvändiga systems korrekta funktion – kompletterande krav

247. I enlighet med artikel 38.1 första stycket ska tillverkaren av delarna eller utrustningen förelägga godkännandemyndigheten en provningsrapport från den utsedda tekniska tjänsten som intygar att de delar eller den utrustning för vilka tillstånd söks uppfyller de krav som avses i punkt 3. Endast en ansökan får lämnas in av tillverkaren per typ och del och endast till en godkännandemyndighet.

Ansökan ska innehålla detaljerade uppgifter om tillverkaren av delarna eller utrustningen, om typ, identifikation och delnummer för de delar eller den utrustning för vilka tillstånd söks och även fordonstillverkarens namn, fordonstypen och vid behov tillverkningsår eller andra uppgifter för identifikation av det fordon för vilket monteringen av dessa delar eller denna utrustning är avsedd.

När godkännandemyndigheten, med beaktande av provningsrapporten och övriga styrkande uppgifter, är övertygad om att delarna eller utrustningen i fråga uppfyller kraven i punkt 3, ska den utan dröjsmål utfärda ett intyg för tillverkaren. Detta intyg innebär att delarna eller utrustningen får säljas, saluföras eller monteras på fordon i unionen, om inte annat följer av punkt 2 andra stycket.

248. Tillverkaren ska utan dröjsmål informera den godkännandemyndighet som utfärdade intyget om varje ändring med avseende på de villkor enligt vilka det utfärdades. Denna godkännandemyndighet ska besluta om det är nödvändigt att revidera intyget eller utfärda ett nytt och om ytterligare provningar är nödvändiga.

Tillverkaren ska se till att delarna och utrustningen tillverkas och fortsätter att tillverkas i enlighet med de villkor enligt vilka intyget utfärdades.

249. Innan något tillstånd beviljas ska godkännandemyndigheten kontrollera att det finns tillfredsställande rutiner och förfaranden för att säkerställa en effektiv kontroll av produktionsöverensstämmelsen.

Om godkännandemyndigheten finner att villkoren för att utfärda tillståndet inte längre är uppfyllda, ska den begära att tillverkaren vidtar de åtgärder som krävs för att se till att delarna eller utrustningen återigen uppvisar överensstämmelse. Om det är nödvändigt ska godkännandemyndigheten återkalla tillståndet.

250. De olika medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska uppmärksamma kommissionen på all oenighet beträffande de intyg som avses i punkt 4. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att lösa oenigheten, och även vid behov begära att tillståndet återkallas, efter att ha samrått med godkännandemyndigheterna.

251. Så länge som den förteckning som avses i punkt 1 andra stycket inte har upprättats, får medlemsstaterna behålla nationella bestämmelser om delar och utrustning som kan påverka den korrekta funktionen hos system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

Artikel 40Återkallelse av fordon

252. En tillverkare som beviljats EU-typgodkännande av komplett fordon ska omedelbart underrätta den godkännandemyndighet som godkänt fordonet om han föranleds att i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008[37] återkalla fordon som redan sålts, registrerats eller tagits i bruk på grund av att

253. system, komponenter eller separata tekniska enheter som monterats på fordonet, oavsett om dessa vederbörligen godkänts eller inte enligt denna förordning, eller

254. en del som inte är föremål för några särskilda krav enligt typgodkännandelagstiftningen utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten, arbetsmiljön, folkhälsan eller miljöskyddet.

255. Tillverkaren ska föreslå godkännandemyndigheten lämpliga åtgärder för att undanröja den risk som avses i punkt 1. Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i de övriga medlemsstaterna de föreslagna åtgärderna.

Godkännandemyndigheterna ska se till att dessa åtgärder genomförs på ett verksamt sätt på deras respektive territorium.

256. Om den berörda godkännandemyndigheten anser att åtgärderna är otillräckliga eller om de inte har genomförts tillräckligt snabbt, ska den utan dröjsmål informera den godkännandemyndighet som beviljat EU-typgodkännandet.

Den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet av fordon ska därefter informera tillverkaren. Om tillverkaren inte föreslår och genomför effektiva korrigerande åtgärder, ska den godkännandemyndighet som beviljat EU-typgodkännandet vidta alla skyddsåtgärder som, krävs inbegripet återkallelse av EU-typgodkännandet av fordon. Vid återkallelse av EU-typgodkännande av fordon ska den berörda godkännandemyndigheten inom 20 arbetsdagar underrätta tillverkaren, övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter och kommissionen om detta med rekommenderad post eller likvärdigt elektroniskt medel.

Artikel 41Meddelande av beslut och möjlighet till prövning

I varje beslut som fattas enligt denna förordnings bestämmelser och varje beslut som innebär att EG-typgodkännande vägras eller återkallas, att registrering vägras eller att försäljning förbjuds, ska de skäl på vilka beslutet grundas redovisas utförligt. Den berörda parten ska underrättas om varje sådant beslut och samtidigt upplysas om vilka möjligheter till prövning av beslutet som finns inom ramen för gällande lagstiftning i den berörda medlemsstaten och inom vilken tid prövning ska begäras.

KAPITEL XIVINTERNATIONELLA FÖRESKRIFTER

Artikel 42FN/ECE-föreskrifter som krävs för EU-typgodkännande

257. FN/ECE-föreskrifter som unionen har anslutit sig till och som förtecknas i bilaga I ska vara en del av EU-typgodkännande av fordon på samma sätt som delegerade akter enligt denna förordning. De ska tillämpas på de fordonskategorier som förtecknas i tillämpliga kolumner i tabellen i bilaga I.

258. När unionen har beslutat om obligatorisk tillämpning av FN/ECE-föreskrifter för ett EG-typgodkännande i enlighet med artikel 4.4 i beslut 97/836/EG[38], ska bilagorna till denna förordning ändras på lämpligt sätt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.2. I akten om ändring av bilagorna till denna förordning ska dag för obligatorisk tillämpning av FN/ECE-föreskrifterna eller ändringarna av dem anges.

Artikel 43FN/ECE-föreskrifter och EU-typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier

259. De FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilaga I ska anses likvärdiga med motsvarande delegerade akter i den mån de har samma syfte och räckvidd.

260. Medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska godta godkännanden som beviljats enligt dessa FN/ECE-föreskrifter samt, i tillämpliga fall, tillhörande godkännandemärken i stället för motsvarande godkännanden och godkännandemärken som beviljats i enlighet med denna förordning och dess motsvarande delegerade akter.

261. Om unionen i enlighet med punkt 1 har beslutat att tillämpa nya FN/ECE-föreskrifter eller ändrade FN/ECE-föreskrifter, ska bilaga I ändras på lämpligt sätt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 44Likvärdighet med andra föreskrifter

262. Inom ramen för multilaterala eller bilaterala avtal mellan unionen och tredjeländer får rådet, på förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet erkänna sådana förfaranden som upprättats genom internationella föreskrifter av tredjeländer som likvärdiga med de villkor eller bestämmelser för EU-typgodkännande av system, komponenter och separata tekniska enheter som införs genom denna förordning.

263. Fullständiga provningsrapporter som utfärdas på grundval av standardiserade OECD-koder som förtecknas i bilaga I och som godkänts enligt OECD:s allmänna regler, får användas som alternativ till provningsrapporter som upprättats enligt denna förordning eller dess särförordningar.

KAPITEL XVTILLHANDAHÅLLANDE AV TEKNISK INFORMATION

Artikel 45Information som är avsedd för användarna

264. Tillverkaren får inte, med avseende på de uppgifter som föreskrivs i denna förordning, dess genomförandeakter eller delegerade akter som förtecknas i bilaga I, tillhandahålla teknisk information som avviker från de uppgifter som godkänts av godkännandemyndigheten.

265. Om så föreskrivs i en genomförandeakt eller i de delegerade akter som förtecknas i bilaga I, ska tillverkaren tillhandahålla användarna all relevant information och nödvändiga instruktioner där eventuella särskilda villkor eller begränsningar anges för användningen av ett fordon, en komponent eller en separat teknisk enhet.

Den informationen ska tillhandahållas på det officiella språket i den medlemsstat där fordonet är avsett att säljas. Den ska tillhandahållas efter godkännandemyndighetens godtagande i användarhandboken.

Artikel 46Information som är avsedd för tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter

266. Fordonstillverkaren ska för tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter tillgängliggöra alla uppgifter som krävs för EU-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter eller för erhållande av tillstånd enligt artikel 38, inbegripet i förekommande fall ritningar enligt de delegerade akter som förtecknas i bilaga I.

Fordonstillverkaren får kräva att tillverkarna av komponenter eller separata tekniska enheter ingår bindande avtal om att information som inte är allmänt tillgänglig eller som hänför sig till immateriella rättigheter ska hållas konfidentiell.

267. Om en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter i egenskap av innehavare av ett EU-typgodkännandeintyg som i enlighet med i artikel 17.4 omfattar begränsningar för användningen eller särskilda monteringskrav eller bådadera, ska han förse fordonstillverkaren med utförlig information om detta.

Om så föreskrivs i en delegerad akt som förtecknas i bilaga I, ska tillverkaren av komponenter eller separata tekniska enheter tillsammans med dessa komponenter eller separata tekniska enheter tillhandahålla instruktioner rörande begränsningar för användningen eller särskilda monteringskrav eller bådadera.

KAPITEL XVI TILLGÅNG TILL REPARATIONS- OCH UNDERHÅLLSINFORMATION OM FORDONET

Artikel 47 Tillverkarnas skyldigheter

268. Tillverkarna ska tillhandahålla obegränsad och standardiserad tillgång till reparations- och underhållsinformation om fordonet till oberoende aktörer genom webbplatser på ett enkelt tillgängligt och direkt sätt. Denna tillgång ska särskilt ges på ett sätt som är icke-diskriminerande jämfört med de former eller den tillgång som gäller för auktoriserade återförsäljande och reparatörer.

Informationen ska omfatta all information som krävs för att installera delar eller utrustning på fordon.

269. Tillverkarna ska även ge oberoende aktörer, auktoriserade återförsäljare och reparatörer tillgång till utbildningsmaterial.

270. Den information som avses i punkt 1 ska minst omfatta följande:

a) fordonets unika identifieringsnummer,

b) servicehandböcker inklusive reparations- och underhållsregister,

c) tekniska manualer,

d) komponent- och diagnosinformation (t.ex. högsta respektive lägsta teoretiska mätvärden),

e) kopplingsscheman,

f) diagnostiska felkoder, inklusive tillverkarspecifika koder,

g) identifieringsnummer för mjukvarukalibrering för en viss fordonstyp,

h) information om, och förmedlad med hjälp av, märkesskyddade verktyg och utrustning,

i) information om dataregistrering samt dubbelriktade övervaknings- och provningsdata,

j) arbetsenheter.

271. Auktoriserade återförsäljare eller reparatörer som ingår i en viss fordonstillverkares distributionsnät ska betraktas som oberoende aktörer i den mening som avses i denna förordning, om de tillhandahåller reparations- och underhållstjänster för fordon som omfattas av en annan tillverkares distributionsnät i vilket de inte ingår.

272. Information om reparation och underhåll av fordonen ska alltid vara tillgänglig, utom när underhållsarbete måste utföras på informationssystemen.

273. För tillverkning och underhåll av ersättnings- eller servicekomponenter samt diagnosverktyg och provningsutrustning som är OBD-kompatibla ska tillverkarna, på ett sätt som inte diskriminerar, tillhandahålla relevant OBD-information samt information om reparation och underhåll av fordonen till alla berörda företag som tillverkar eller reparerar komponenter, diagnosverktyg eller provningsutrustning.

274. För utformning och tillverkning av fordonssystem för alternativbränsletraktorer ska tillverkarna, på ett sätt som inte diskriminerar, tillhandahålla relevant OBD-information samt information om reparation och underhåll av fordonen till alla berörda företag som tillverkar, installerar eller reparerar utrustning för alternativbränslefordon.

275. När tillverkaren ansöker om EU-typgodkännande eller nationellt typgodkännande ska han för godkännandemyndigheten styrka att han följer denna förordning i fråga om den information som krävs enligt denna artikel.

Om sådan information inte finns tillgänglig eller inte överensstämmer med denna förordning och dess genomförandeåtgärder vid den tidpunkten, ska tillverkaren tillhandahålla den inom sex månader räknat från datumet för typgodkännandet.

276. Om uppgifter som styrker överensstämmelsen med denna förordning inte tillhandhålls inom denna tid, ska godkännandemyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att se till att bestämmelserna efterlevs.

277. Tillverkaren ska på sina webbplatser tillhandahålla ändringar och tillägg till informationen om reparation och underhåll av fordon samtidigt som dessa ställs till förfogande för auktoriserade reparatörer.

278. Om ett fordons reparations- och underhållsregister lagras i en central databas hos tillverkaren eller för dennes räkning, ska oberoende reparatörer ha kostnadsfri tillgång till detta register och kunna föra in uppgifter om reparation och underhåll som de utfört.

279. Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 57 anta en delegerad akt där närmare krav fastställs om tillgång till reparations- och underhållsinformation, särskilt i fråga om tekniska specifikationer om det sätt på vilket reparations- och underhållsinformation om fordonet ska tillhandahållas.

Artikel 48Ansvarsfördelning mellan flera innehavare av typgodkännande

Vid typgodkännande i flera steg, inbegripet etappvis typgodkännande, ska den tillverkare som ansvarar för respektive typgodkännande också vara ansvarig för att meddela reparationsinformation om särskilda system, komponenter eller separata tekniska enheter eller den särskilda etappen till både den slutliga tillverkaren och oberoende aktörer.

Den slutliga tillverkaren ska ansvara för att tillhandahålla information till oberoende aktörer om det kompletta fordonet.

Artikel 49Avgift för tillgång till information om reparation och underhåll av fordon

280. Tillverkaren får ta ut en rimlig avgift för tillhandahållandet av den information om reparation och underhåll av fordon som omfattas av denna förordning.

281. En avgift ska inte anses rimlig om den avhåller oberoende aktörer från att söka tillgång därför att den inte står i proportion till den utsträckning den oberoende aktören använder sig av denna tillgång. Tillverkaren ska tillhandahålla information om reparation och underhåll av fordon dagligen, månadsvis och årsvis, med olika avgifter beroende på för vilken tidsperiod tillgång ges.

Artikel 50 Påföljder

282. Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om sanktioner för tillverkares överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast [ sex månader efter det att denna förordning offentliggjorts ] och ska utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar som påverkar bestämmelserna.

283. De typer av överträdelser som ska förenas med påföljder ska omfatta

a) lämnande av falsk uppgift under godkännandeförfarandena eller förfaranden som leder till återkallande,

b) förfalskning av provningsresultat för typgodkännande eller för överensstämmelse för fordon i drift,

c) undanhållande av uppgifter eller tekniska anvisningar som kunde leda till återtagande eller återkallande av typgodkännande,

d) användning av manipulationsanordningar,

e) vägran att lämna tillgång till uppgifter.

KAPITEL XVIIUTSEENDE OCH ANMÄLAN AV TEKNISKA TJÄNSTER

Artikel 51Utseende av tekniska tjänster

284. Tekniska tjänster som utses av de nationella myndigheterna enligt denna artikel ska överensstämma med bestämmelserna i denna förordning.

285. De tekniska tjänsterna ska själva genomföra eller övervaka de provningar som krävs för godkännande eller inspektioner som anges i denna förordning eller i en akt som förtecknas i bilaga I, utom i de fall där alternativa förfaranden medges. De tekniska tjänsterna får inte genomföra provningar eller inspektioner för vilka de inte vederbörligen har utsetts.

286. Beroende på kompetensområde ska de tekniska tjänsterna ingå i en eller flera av följande fem kategorier:

a) Kategori A, tekniska tjänster som i sina egna anläggningar genomför de provningar som avses i denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga I.

b) Kategori B, tekniska tjänster som övervakar de provningar som avses i denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga I och som utförs i tillverkarens anläggningar eller i en tredje parts anläggningar.

c) Kategori C, tekniska tjänster som regelbundet bedömer och övervakar tillverkarens rutiner för kontroll av produktionsöverensstämmelsen.

d) Kategori D, tekniska tjänster som övervakar eller genomför provningar eller inspektioner inom ramen för övervakningen av produktionsöverensstämmelse.

e) Kategori E, tekniska tjänster med ansvar för enskilda godkännanden.

287. De tekniska tjänsterna ska styrka att de har lämplig kompetens, särskild teknisk kunskap och bevisad erfarenhet i de särskilda områden som omfattas av denna förordning och de akter som förtecknas i bilaga I. De tekniska tjänsterna ska överensstämma med de krav som anges i de delegerade akter som är relevanta för deras verksamhet. Denna överensstämmelse är dock inte nödvändig för den sista etappen i förfarandet för etappvis typgodkännande enligt vad som avses i artikel 32.1.

288. En godkännandemyndighet kan utses till teknisk tjänst för en eller flera av de verksamheter som avses i punkt 3.

289. En tillverkare eller en underentreprenör som agerar för tillverkarens räkning får endast utses till teknisk tjänst för verksamhet inom kategori A med avseende på tekniska krav för vilka självprovning är tillåten enligt en delegerad akt som antagits enligt denna förordning.

290. Andra tekniska tjänster än de som har utsetts av ett tredjeland i enlighet med punkt 6 kan endast anmälas som teknisk tjänst i enlighet med artikel 53 inom ramen för ett bilateralt avtal mellan unionen och det aktuella tredjelandet.

291. Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 57 anta en delegerad akt om fastställande av de krav som de tekniska tjänsterna måste uppfylla och förfarandet för bedömning av de tekniska tjänsterna i syfte att garantera att dessa tjänster uppfyller samma högt ställda krav i alla medlemsstater.

Artikel 52Bedömning av de tekniska tjänsternas kompetens

292. Den kompetens som avses i artikel 51 ska styrkas genom en bedömningsrapport som upprättas av en behörig myndighet. I rapporten kan ett ackrediteringsintyg som utfärdats av ett ackrediteringsorgan ingå.

293. Bedömningen som rapporten enligt punkt 1 bygger på ska utföras i enlighet med bestämmelserna i en delegerad akt som antas enligt artikel 51.8 i denna förordning. Bedömningsrapporten ska revideras efter högst tre år.

294. Bedömningsrapporten ska på begäran översändas till kommissionen.

295. Den godkännandemyndighet som avser att utses till teknisk tjänst ska visa att den uppfyller tillämpliga krav genom dokumentation om detta. Denna dokumentation kan bestå av en bedömning som utförts av bedömare som är oberoende i förhållande till den verksamhet som bedöms. Sådana bedömare kan komma från samma organisation under förutsättning att de är oberoende i förhållande till den personal som utför den verksamhet som är föremål för bedömning.

296. En tillverkare eller underleverantör som handlar i dennes ställe och som har utsetts som teknisk tjänst ska uppfylla de relevanta bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 53Anmälningsförfaranden

297. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla namn, adress, inbegripet elektronisk adress, ansvariga personer samt verksamhetskategori för varje utsedd teknisk tjänst. De ska också anmäla alla senare ändringar av dessa uppgifter till kommissionen. Av anmälningsakten ska det framgå vilka områden i förteckningen i bilaga I som de tekniska tjänsterna har utsetts för.

298. En teknisk tjänst får utföra den verksamhet som beskrivs i artikel 50 för typgodkännande för den medlemsstat som utsett den enbart om detta på förhand har anmälts till kommissionen.

299. Samma tekniska tjänst kan utses och anmälas av flera medlemsstater oberoende av vilken kategori av verksamhet den bedriver.

300. Om en viss organisation eller ett visst behörigt organ, vars verksamhet inte omfattas av artikel 51, behöver utses för tillämpning av en akt som förtecknas i bilaga I, ska anmälan göras enligt bestämmelserna i denna artikel.

301. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning och de närmare uppgifterna om godkännandemyndigheterna och de tekniska tjänsterna på sin webbplats.

KAPITEL XVIIIGENOMFÖRANDEÅTGÄRDER OCH DELEGERING

Artikel 54Genomförandeåtgärder

I syfte att fastställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning ska kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 55 anta genomförandeakter om fastställande av följande genomförandeåtgärder:

302. De närmare formerna för typgodkännandeförfaranden i enlighet med artikel 10.6 i denna förordning.

303. Mallar för informationspaket och informationshandling i enlighet med artikel 12.1 i denna förordning.

304. Ett numreringssystem för EU-typgodkännandeintyg i enlighet med artikel 15 i denna förordning.

305. En mall för EU-typgodkännandeintyg i enlighet med artikel 15.5 i denna förordning.

306. En mall för förteckningen över EU-typgodkännande av system, komponenter eller separata tekniska enheter i enlighet med artikel 16.5 i denna förordning.

307. En mall för förteckningen över tillämpliga krav eller akter i enlighet med artikel 16.6 i denna förordning.

308. De närmare formerna för produktionsöverensstämmelse i enlighet med artikel 19 i denna förordning.

309. En mall för intyg om överensstämmelse i enlighet med artikel 24 i denna förordning.

310. En förlaga för EU-typgodkännandemärke i enlighet med artikel 25 i denna förordning.

Artikel 55Kommittén

311. Kommissionen ska biträdas av en kommitté kallad ”tekniska kommittén för jordbruksfordon”.

312. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

313. Kommittén ska själv anta sin arbetsordning.

Artikel 56Ändring av bilagorna

314. Kommissionen kan, genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 57, 58 och 59, anta ändringar av bilagorna till denna förordning.

315. Om nya FN/ECE-föreskrifter eller ändringar av gällande FN/ECE-föreskrifter som unionen har anslutit sig till antas med tillämpning av beslut 97/836/EG, ska kommissionen genom delegerade akter antagna i enlighet med förfarandet i artiklarna 57, 58 och 59 ändra bilaga I till denna förordning på motsvarande sätt.

Artikel 57Utövande av delegering

316. Befogenheten att anta de delegerade akter som nämns i artiklarna 7.4, 8.4, 9.5, 18.7, 38.1, 38.2, 38.3, 47.10, 51.8 och 56 ska delegeras till kommissionen tills vidare.

317. Så snart som kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

318. Kommissionens befogenhet att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i artiklarna 58 och 59.

Artikel 58 Återkallande av delegering

319. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 7.4, 8.4, 9.5, 18.7, 38.1, 38.2, 38.3, 47.10, 51.8 och 56 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

320. Den institution som har inlett ett internt förfarande för att besluta huruvida en delegering av befogenhet ska återkallas ska sträva efter att underrätta den andra institutionen och kommissionen inom rimlig tid innan det slutliga beslutet fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas och de eventuella skälen för detta.

321. Beslutet om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet ska få omedelbar verkan, eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Beslutet påverkar inte giltigheten för delegerade akter som redan trätt i kraft. Beslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 59Invändning mot delegerade akter

322. Europaparlamentet och rådet får invända mot en delegerad akt inom en period på två månader från kommissionens underrättelse. På Europaparlamentets eller rådets initiativ får fristen förlängas med en månad.

323. Om varken Europaparlamentet eller rådet vid fristens utgång invänt mot den delegerade akten eller om både Europaparlamentet och rådet underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra några invändningar ska den delegerade akten träda i kraft den dag som anges i den.

324. Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt får den inte träda i kraft. Den institution som invänt mot en delegerad akt ska ange skälen för detta.

KAPITEL XIXSLUTBESTÄMMELSER

Artikel 60Övergångsbestämmelser

325. Denna förordning innebär inte att EG-typgodkännanden som beviljats fordon eller system, komponenter eller separata tekniska enheter före den dag som anges i artikel 64.2 blir ogiltiga.

326. Godkännandemyndigheterna ska fortsätta att bevilja utökningar av godkännanden av de fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna på de villkor som anges i direktiv 2003/37/EG och de direktiv som förtecknas i artikel 56.2.

Artikel 61Rapport

327. Senast den 1 januari 2018 ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om tillämpningen av de typgodkännandeförfaranden som föreskrivs i denna förordning, och särskilt om tillämpningen av det etappvisa förfarandet.

328. På grundval av den information som lämnas i enlighet med punkt 1 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning senast den 1 januari 2019.

Artikel 62Upphävande

329. Direktiv 2003/37/EG samt direktiven 74/347/EEG, 76/432/EEG, 76/763/EEG, 77/537/EEG, 78/764/EEG, 80/720/EEG, 86/297/EEG, 86/298/EEG, 86/415/EEG, 87/402/EEG, 2000/25/EG, 2009/57/EG, 2009/58/EG, 2009/59/EG, 2009/60/EG, 2009/61/EG, 2009/63/EG, 2009/64/EG, 2009/66/EG, 2009/68/EG; 2009/75/EG, 2009/76/EG, 2009/144/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2014.

330. Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till denna förordning och vad gäller direktiv 2003/37/EG läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 63Ändring av direktiv 2006/42/EG

Artikel 1.2 e första strecksatsen i direktiv 2006/42/EG ska ersättas med följande text:

”- jordbruks- och skogsbrukstraktorer, utom maskiner monterade på sådana fordon,”

Artikel 64Ikraftträdande

331. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

332. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[...] [.

BILAGA I – Förteckning över krav för EU-typgodkännande av fordon

Nr | Artikel | Område | Hänvisning till akt | MF | Fordonskategori |

Kategori | Enheter (för varje typ) |

T | 150 |

C | 50 |

R | 75 |

S | 50 |

Del 2 – Gränser för fordon i slutserier

Det maximala antalet fordon av en eller flera typer som tas i bruk i varje medlemsstat i enlighet med förfarandet i artikel 14 får inte överstiga 10 % av det sammanlagda antalet fordon av samtliga typer i fråga som under de två föregående åren tagits i bruk i denna medlemsstat. Antalet fordon får dock inte understiga 20.

På intyg om överensstämmelse för de fordon som tagits i bruk i enlighet med detta förfarande ska detta särskilt anges.

BILAGA III - Jämförelsetabell

(enligt artikel 56)

Direktiv 2003/37/EG | Den här förordningen |

- | Artikel 1 |

Artikel 1 | Artikel 2 |

Artikel 2 | Artikel 3 |

Artikel 3 | Artiklarna 10, 11 |

Artikel 4 | Artikel 12 |

Artikel 5 | Artiklarna 18–21 |

Artikel 6 | Artiklarna 23, 24 |

Artikel 7 | Artiklarna 31–33 |

Artikel 8.1 Artikel 8.2 | Artikel 25.1 Artiklarna 27, 28, 32 |

Artikel 9 | Artiklarna 27, 28 |

Artikel 10 | Artikel 32 |

Artikel 11 | Artiklarna 25, 26 |

Artikel 12 | Artiklarna 40, 41 |

Artikel 13 | Artiklarna 5, 12, 16 |

Artikel 14 | Artikel 35.5 |

Artikel 15 | Kapitel XII |

Artikel 16 | Artikel 35.2 |

Artikel 17 | Artikel 35.3 |

Artikel 18 | Artikel 38 |

Artikel 19 | Artikel 48 |

Artikel 20 | Artikel 49 |

Artikel 21 | Artikel 4 + kapitel VII |

Artikel 22 | - |

Artikel 23 | Artikel 2.3 |

Artikel 24 | Artikel 56 |

- | Artikel 57 |

Artikel 25 | Artikel 58 |

Artikel 26 | - |

[1] KOM(2007) 22.

[2] CARS 21, Ett konkurrenskraftigt motorfordonsregelverk för tjugohundratalet: ISBN 92-79-00762-9.

[3] KOM(2001) 370.

[4] KOM(2003) 71.

[5] EUT C […], […], s. […]

[6] EUT L 171, 9.7.2003, s. 1.

[7] Direktiven 97/68/EG och 2006/42/EG.

[8] KOM(2007) 22 slutlig.

[9] EGT L 346, 17.12.1997, s. 78.

[10] KOM(2002) 278 slutlig, 5.6.2002.

[11] EGT L 191, 15.7.1974, s. 5.

[12] EGT L 122, 8.5.1976, s. 1.

[13] EGT L 262, 27.9.1976, s. 135.

[14] EGT L 220, 29.8.1977, s. 38.

[15] EGT L 255, 18.9.1978, s. 1.

[16] EGT L 194, 28.7.1980, s. 1.

[17] EGT L 186, 8.7.1986, s. 19.

[18] EGT L 186, 8.7.1986, s. 26.

[19] EGT L 240, 26.8.1986, s. 1.

[20] EGT L 220, 8.8.1987, s. 1.

[21] EGT L 173, 12.7.2000, s. 1.

[22] EUT L 261, 3.10.2009, s. 1.

[23] EUT L 198, 30.7.2009, s. 4.

[24] EUT L 198, 30.7.2009, s. 9.

[25] EUT L 198, 30.7.2009, s. 15.

[26] EUT L 203, 5.8.2009, s. 19.

[27] EUT L 214, 19.8.2009, s. 23.

[28] EUT L 216, 20.8.2009, s. 1.

[29] EUT L 201, 1.8.2009, s. 11.

[30] EUT L 203, 5.8.2009, s. 52.

[31] EUT L 261, 3.10.2009, s. 40.

[32] EUT L 201, 1.8.2009, s. 18.

[33] EUT L 27, 30.1.2010, s. 33.

[34] EUT L 157, 9.6.2006, s. 24.

[35] EGT L 59, 27.2.1998, s. 1.

[36] EGT L 138, 1.6.1999, s. 57.

[37] EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.

[38] EGT L 346, 17.12.1997, s. 78.