52008PC0762

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 19.11.2008

KOM(2008) 762 slutlig

2008/0214 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av rådets direktiv 87/372/EEG om vilka frekvensband som skall reserveras för det samordnade införandet av allmänt tillgänglig, alleuropeisk, cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation inom gemenskapen

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

BAKGRUND |

110 | Motiv och syfte Syftet med detta förslag är att ändra rådets direktiv 87/372/EEG av den 25 juni 1987 om vilka frekvensband som skall reserveras för det samordnade införandet av allmänt tillgänglig, alleuropeisk, cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation inom gemenskapen (nedan kallat GSM-direktivet) så att dessa frekvensband får användas av system som kan förmedla andra elektroniska kommunikationstjänster än GSM. Målet är att bredda utbudet av tjänster och tekniker och därmed skapa största möjliga konkurrens i användningen av de frekvensband som omfattas av GSM-direktivet, men samtidigt se till att tjänsterna även i fortsättningen är samordnade och GSM:s funktion är skyddad. Av detta skäl skulle spektrumet få användas inte enbart för GSM, utan även för andra alleuropeiska elektroniska kommunikationstjänster än GSM. I ett första steg skulle detta gälla UMTS, med samtidigt erkännande av att andra system också ska kunna samexistera i dessa frekvensband. Förutsättningen är att nya harmoniserade tekniska villkor för de berörda spektrumbanden fastställs i det kommissionsbeslut som ska antas i Europaparlamentets och rådets beslut 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (nedan kallat radiospektrumbeslutet). |

120 | Allmän bakgrund Behovet av att använda de resurser som moderna telekommunikationsnät erbjuder, särskilt via mobil radio, fullt ut för gemenskapens ekonomiska utveckling erkändes i rådets direktiv 87/372/EEG av den 25 juni 1987 om vilka frekvensband som skall reserveras för det samordnade införandet av allmänt tillgänglig, alleuropeisk, cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation inom gemenskapen[1], kompletterat med rådets rekommendation av den 25 juni 1987 om det samordnade införandet av allmänt tillgänglig, alleuropeisk, cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation inom gemenskapen[2] och med rådets resolution av den 14 december 1990 om slutfasen i det samordnade införandet av alleuropeisk, landbaserad, allmänt tillgänglig och digital, cellulär mobilkommunikation i gemenskapen (GSM)[3]. Överflyttningen till den andra generationens cellulära, digitala mobilkommunikationssystem, kallat GSM, sågs som en unik möjlighet att upprätta verkligt alleuropeiska mobila kommunikationer. Ny teknisk utveckling medger nu att nya digitala tekniker, som kan tillhandahålla alleuropeiska bredbandstjänster, kan samexistera med GSM på 900 MHz-bandet. Detta frekvensband är särskilt värdefullt eftersom det har goda spridningsegenskaper, täcker större avstånd än högre frekvensband och medger att moderna röst-, data- och multimedietjänster kan utbyggas till mindre tätbefolkade områden och landsbygdsområden. För att bidra till målen med den inre marknaden och med i2010-initiativet Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning”[4], samtidigt som tillgängligheten till GSM bibehålls för användare i hela Europa, och för att skapa största möjliga konkurrens genom att erbjuda användarna ett stort urval av tjänster och teknik, bör därför 900 MHz-bandet öppnas på ett koordinerat sätt även för andra typer av teknik, för tillhandahållande av avancerade kompatibla alleuropeiska tjänster. Enligt GSM-direktivet är medlemsstaterna för närvarande skyldiga att reservera frekvensbanden 890–915 MHz och 935–960 MHz för GSM. Denna restriktion innebär att banden inte får användas av andra alleuropeiska system än GSM för att förmedla avancerade driftskompatibla tal-, data- och multimedietjänster som skickas med hög bandbredd. Dessa nya alleuropeiska system, däribland UMTS-systemet, erbjuder fler möjligheter än GSM-systemet och har blivit ekonomiskt bärkraftiga tack vare den tekniska utvecklingen sedan GSM-direktivet antogs för 20 år sedan. Det finns vidare ett uppenbart behov på marknaden för relaterade tjänster. Därför är det nödvändigt att modifiera GSM-direktivet för att ta bort nuvarande begränsning av spektrumanvändning för endast GSM. Det föreslås att Europaparlamentets och rådet ändrar direktivet för att ta bort begränsningen av användningen av 900 MHz-bandet till endast en tjänst och därmed öppna upp frekvensbandet för fler nät. Tillsammans med antagandet av denna ändring kommer lämpliga åtgärder att krävas för att införa den föreslagna ändringen på ett sådant sätt att de GSM-tjänster som för närvarande använder banden skyddas. Således är det nödvändigt att i lag fastställa tekniska villkor så att de nya systemen på 900 MHz-bandet kan samexistera med GSM-systemen. I enlighet med politiken för bättre lagstiftning tillhandahåller radiospektrumbeslutet de rättsliga möjligheterna för att anta sådana harmoniserande åtgärder. I beslutet förutses en mekanism för att möjliggöra snabba rektioner på den tekniska utvecklingen och ett antagande av bindande tekniska harmoniseringsåtgärder på EU-nivå i form av kommissionsbeslut. Detta kommer att säkerställa rättssäkerheten för en harmoniserad användning av bandet. Även om 900 MHz-bandet öppnas för andra system bör den nuvarande användningen av GSM på detta band skyddas i hela gemenskapen så länge det finns en skälig efterfrågan, eftersom GSM-tjänsterna är av stor betydelse för gemenskapens politik för elektronisk kommunikation. |

130 | Gällande bestämmelser Användningen av de berörda frekvensbanden regleras genom det GSM-direktiv som ska modifieras. Kommissionen kommer sedan att anta ett beslut i enlighet med radiospektrumbeslutet för att fastställa nya harmoniserade tekniska villkor för spektrumanvändning. |

140 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Radiospektrumpolitiken måste hantera ökningen och utvecklingen av radioaccessplattformar för trådlös kommunikation och stödja det övergripande politiska målet att stärka EU:s inre marknad och konkurrenskraft. Detta ska uppnås genom ett innovationsvänligt regelklimat som främjar tillhandahållandet av många olika mobila tjänster och applikationer. Detta kan uppnås genom införande av ökad flexibilitet i hanteringen av spektrumresurser för trådlös elektronisk kommunikation, samtidigt som harmoniseringen i nödvändiga fall skulle bevaras. De minst begränsande tekniska villkoren för användning av frekvensbanden bör på det hela taget tillämpas baserat på den tillträdespolitik för trådlösa elektroniska kommunikationstjänster som enligt radiospektrumpolitikgruppens (nedan kallad RSPG) yttrande av den 23 november 2005 gör neutralitet och tjänsteneutralitet till politiska mål i syfte att skapa en mer flexibel och effektiv spektrumanvändning. Dessa mål ska införas gradvis för att inte störa marknaden. Kommissionen insisterade också på en mer flexibel spektrumanvändning i sitt meddelande Trådlösa elektroniska kommunikationstjänster – snabbare tillträde till spektrum genom ökad flexibilitet[5] och på behovet av en enhetlig och proportionerlig lösning för att skapa en mer flexibel spektrumanvändning genom användning av andra (GSM) och tredje (t.ex. UMTS) generationens elektroniska kommunikation. |

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

Samråd med berörda parter |

211 | Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil Användningen av 900 MHz-bandet, utvecklingen av IMT-2000-system som UMTS och spektrumanvändningens utveckling mot ökad flexibilitet har stått under ständig bevakning av kommissionen. Den 21 februari 2006 hölls en workshop om tillträdespolitik för trådlösa elektroniska kommunikationstjänster i Bryssel. På grundval av kommissionens uppdrag av den 5 juli 2006 har CEPT och dess kommitté för elektronisk kommunikation (nedan kallad ECC) genomfört flera studier som har inlämnats till radiospektrumkommittén och kommissionen. Bland dessa finns ECC:s rapport 82 om kompatibiliteten hos UMTS som används på frekvensbanden GSM 900 MHz och GSM 1800 MHz (maj 2006) och ECC:s rapport 96 om kompatibiliteten mellan UMTS 900/1800 och system som används på angränsande band (mars 2007). Dessa rapporter har varit föremål för offentligt samråd som anordnats av ECC. ECC har genomfört studier och antagit en rad rapporter sedan 1997 om införandet av UMTS och undersökt den nuvarande och framtida användningen av 900 MHz-bandet. CEPT har samarbetat med standardiseringsorgan när det gäller IMT-2000-standarder (inbegripet UMTS), bl.a. i samarbetsprojektet 3GPP, vars mål är att utarbeta systemspecifikationer och som sammanför standardiseringsorgan på telekommunikationsområdet från olika regioner (ARIB, CCSA, ETSI, ATIS, TTA och TTC) samt branschföreträdare. På grundval av denna information undersökte ECC möjligheten att införa UMTS-kanaler i band som används av GSM utan att det leder till störningar på angränsande GSM-kanaler. Undersökningarna fortsätter av andra system som ingår i ITU IMT-2000-familjen. Studier har också genomförts för att undersöka den potentiella inverkan på tjänster och system på angränsande band. Nationella myndigheter, Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI), branschen, användargrupper och andra berörda parter har deltagit i ett särskilt projektteam (PT1) under ECC:s ledning, där information om system på angränsande band har samlats in och granskats. Ett offentligt samråd anordnades av ECC 2006 före antagandet av ECC-beslutet ECC/DEC/(06)13, i vilket rekommenderas att 900 MHz- och 1800 MHz-banden bör öppnas för andra system än GSM. |

212 | Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats I CEPT-rapporterna konstateras att UMTS-nät kan installeras i tätorter, ytterområden och på landsbygden och samexistera med GSM900/1800-nät om lämpliga värden används för uppdelning av operatörerna. Samrådet har bekräftat att det finns behov av att använda 900 MHz-bandet för UMTS och stödde CEPT-resultaten. Införandet av sådana system som UMTS på 900 MHz-bandet är även betydelsefullt ur gemenskapspolitisk synpunkt, eftersom detta möjliggör en ytterligare utbyggnad av alleuropeiska elektroniska kommunikationstjänster och säkerställer att samma eller i funktionshänseende likvärdiga tjänster kan bli tillgängliga för alla konsumenter i hela gemenskapen. Det offentliga samråd som CEPT genomförde på kommissionens vägnar i ECC-rapporterna 82 och 96 har visat att det finns ett starkt stöd från mobilbranschen för öppnande av de frekvensband som tidigare har varit reserverade för GSM-system och att detta otvetydigt skulle gynna branschen och konsumenterna. En del användare på angränsande frekvensband var först oroliga över eventuella störningar, men deras oro kunde stillas genom CEPT:s ECC-rapport 96. |

Extern experthjälp |

221 | Berörda fackområden Spektrumhantering, elektronisk kommunikation, teknisk expertis från CEPT och standardiseringsorgan. |

222 | Metod Kommissionen har samrått med CEPT om tekniska villkor för andra teknikers samexistens med GSM på 900 MHz-banden och sådana andra systems påverkan på befintliga system på angränsande band, inklusive befintliga tillämpningar och kommande flygtekniska kommunikationssystem över 960 MHz avsedda att främja den europeiska transportpolitiken. |

223 | Organisationer och experter som hörts Nationella myndigheter, ETSI, GSM och tredje generationens användare, kommunikationsoperatörer, tillverkare och andra berörda parter. |

2249 | Synpunkterna i korthet Inga potentiellt allvarliga risker med oåterkalleliga konsekvenser har nämnts. |

225 | Kommissionen konstaterade på grundval av ECC-rapporterna att användningen av bandet för GSM kan delas med UMTS, som är ett annat alleuropeiskt kommunikationssystem, för att uppnå gemenskapens politiska mål när det gäller elektroniska kommunikationer. För att använda 900 MHz-bandet mer effektivt bör GSM-direktivet ändras och en ny harmoniserad ordning införas genom ett kommissionsbeslut. |

226 | Offentliggörande av experternas rekommendationer CEPT-rapporterna finns tillgängliga på http://www.erodocdb.dk/Docs/doc98/official/pdf/ECCREP082.PDF http://www.erodocdb.dk/Docs/doc98/official/pdf/ECCREP096.PDF och rapporterna till radiospektrumkommittén på http://ec.europa.eu/information_society/policy/radio_spectrum/docs/ref_docs/rsc18_public_docs/rsc06_99_ecc_int_rep_wapecs.pdf. |

230 | Konsekvensanalys Eftersom det inte är möjligt för nationella myndigheter att modifiera GSM-direktivet och säkerställa att en ny ordning snabbt och harmoniserat införs för att uppnå gemenskapens politiska mål är ett direktiv från rådet och Europaparlamentet nödvändigt för att ändra GSM-direktivet. Dessutom ska ett kommissionsbeslut baserat på radiospektrumbeslutet fastlägga nya harmoniserade tekniska villkor som utformats av kommissionen med hjälp av teknisk expertis från CEPT och radiospektrumkommitténs bistånd. Den nya ordningen skulle gynna hela branschen för elektronisk kommunikation såväl som konsumenterna. Det är viktigt för den inre marknaden att villkoren för användning av 900 MHz-bandet är både öppna och harmoniserade på EU-nivå för att underlätta införandet av alleuropeiska tjänster och erbjuda konsumenterna maximal frihet vid valet av tjänster och spektrumanvändarna vid valet av teknik. Radiospektrumets tillgänglighet kommer att bidra till uppnåendet av Lissabonagendan och i2010-initiativet – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning[6] – för att dra nytta av den digitala ekonomin och skapa tillväxt, arbetstillfällen och brett tillgängliga moderna tjänster. Åtgärden skulle särskilt gynna EU:s medborgare genom att väsentligt minska hindren för utbyggnad av avancerade mobilkommunikationstjänster och övervinna den geografiska digitala klyftan. Andra system än GSM förväntas utvecklas och spridas snabbare över hela Europa, särskilt i landsbygdsområden. För nya högpresterande trådlösa data- och multimedietjänster (t.ex. Internetsurfning och mobil-TV) krävs accessnät som 3G-mobilnät som baseras på UMTS-teknik med snabbare överföringshastighet än GSM. Åtgärden skulle även höja tjänsternas kvalitet och sänka konsumenternas kostnader. För närvarande är 3G-mobilnäten begränsade till högre frekvenser med mindre gynnsamma spridningsegenskaper än 900 MHz-bandet och orsakas därför högre kostnader för nätutbyggnad. Dessutom har högre frekvenser sämre förmåga att penetrera byggnader, vilket har en negativ inverkan på tjänstekvalitet och konsumentpriser. Slutligen skulle åtgärden bidra till sektorns ekonomiska utveckling genom att underlätta utbyggnaden av avancerade mobilkommunikationstjänster. Den kommer att leda till nya intäktsströmmar för operatörer och öka efterfrågan på utrustning (nätinfrastruktur, ny generation av terminaler). Åtgärden skulle ha en positiv inverkan på miljön eftersom användningen av lägre frekvenser skulle kräva färre basstationer. Den skulle också minska risken för tvister om lämpliga platser för basstationer. När det gäller konsekvenserna för miljön påverkas behovet av att skydda hälsan mot elektromagnetisk strålning inte av de föreslagna åtgärderna. Denna fråga omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/40/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet och rådets rekommendation 1999/519/EG av den 12 juli 1999 om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0–300 GHz). För radioutrustning säkerställs hälsoskydd genom att utrustningen uppfyller de grundläggande kraven enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (R&TTE-direktivet). Kommissionen granskar ständigt hälsoeffekterna av elektromagnetiska fält. Till exempel så har kommissionens vetenskapliga kommitté för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR) nyligen gjort en omfattande genomgång av nya vetenskapliga data från färska studier. |

RÄTTSLIGA ASPEKTER |

305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärden För att 900 MHz-bandet ska kunna användas för en mångfald alleuropeiska tjänster i enlighet med gemenskapens politiska mål och marknadens efterfrågan på mobilkommunikationer föreslås att direktiv 87/372/EEG ska ändras för att öppna frekvensbandet för fler och mer avancerade alleuropeiska bredbandskommunikationstjänster om dessa kan samexistera med GSM och sedan få kommissionen att anta ett beslut enligt radiospektrumbeslutet för att harmonisera de tekniska villkor som krävs för att använda detta frekvensband. |

310 | Rättslig grund Artikel 95 i EG-fördraget. |

320 | Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. |

Målen med förslaget kan dock inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna av följande skäl. |

321 | Medlemsstaterna kan inte var för sig på ett tillfredsställande sätt åstadkomma harmoniserad användning av 900 MHz-bandet för att uppfylla gemenskapens politiska behov, utan detta uppnås lättare på gemenskapsnivå genom inremarknadsbestämmelser som antas enligt radiospektrumbeslutet. Antagandet av en ny ordning förutsätter emellertid att GSM-direktivet ändras. |

323 | GSM-direktivet kan bara ändras genom ett annat direktiv från rådet och Europaparlamentet. De nya harmoniserade tekniska villkoren för användning av 900 MHz-bandet måste antas på gemenskapsnivå för att se till att gemenskapens politiska mål uppnås snabbt och harmoniserat. |

Åtgärder på gemenskapsnivå är av följande skäl ett effektivare sätt att uppnå målen med förslaget. |

324 | Ändrandet av GSM-direktivet och antagandet av samexistensvillkor för GSM och UMTS, även med bestämmelser om samexistens för andra system, genom en bindande harmoniseringsåtgärd på gemenskapsnivå är nödvändigt för att säkerställa ett snabbt och harmoniserat införande av de nya villkoren för spektrumanvändning i medlemsstaterna. Utan en sådan åtgärd kan inte en harmoniserad och snabb lösning säkerställas. |

325 | Enligt GSM-direktivet nuvarande lydelse är det förbjudet att använda 900 MHz-bandet för andra alleuropeiska system, t.ex. UMTS, och direktivet är därför ett hinder för utbyggnaden av informationssamhället i EU. Harmoniserad användning av 900 MHz-bandet kan stödja andra applikationer som uppfyller gemenskapens nuvarande politiska mål. |

Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl. |

331 | GSM-direktivet kommer att ändras och kommissionen kommer att införa nya tekniska villkor för 900 MHz-bandet med radiospektrumkommitténs bistånd, samtidigt som GSM-tjänsterna kommer att upprätthållas. De föreslagna åtgärderna är begränsade till spektrumband som är relevanta för elektroniska kommunikationstjänster för alleuropeiska applikationer. Dessa band ska granskas mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och konsumenternas behov så att andra alleuropeiska system även kan införas och samexistera med GSM och UMTS. Denna åtgärd påverkar inte medlemsstaternas beviljande av rättigheter att använda spektrumet. Medlemsstaterna ska när det är möjligt även få tillåta andra system på bandet, under förutsättning att de kan samexistera med GSM-system. |

Val av regleringsform |

341 | Föreslagen regleringsform: direktiv enligt artikel 95 i EG-fördraget. |

342 | Andra regleringsformer skulle av följande skäl inte vara lämpliga: GSM-direktivet, som antogs på grundval av den tidigare artikel 100 i EG-fördraget, kan bara ändras genom ett direktiv. Eftersom GSM-användning, som gjordes möjlig genom detta direktiv, kommer att skyddas, kommer det ändrade direktivet och efterföljande tekniska genomförandeåtgärder att säkerställa att andra alleuropeiska system, däribland i ett första steg UMTS, kan samexistera med GSM på 900 MHz-bandet. |

BUDGETKONSEKVENSER |

409 | Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. |

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR |

510 | Förenklingar |

511 | Förslaget säkerställer en bättre reglering och förenkling av lagstiftning, administrativa förfaranden för myndigheter – EU:s eller nationella – och för privata aktörer. För närvarande utgör GSM-direktivet ett hinder för den tekniska utvecklingen och berövar sektorn och konsumenterna ett lämpligt spektrum för nya avancerade tjänster. |

512 | Ändrandet av direktivet och antagandet av en teknisk harmoniseringsåtgärd med nya användningsvillkor utgör en förändring av regleringsmetoden som är i linje med radiospektrumbeslutets syfte, att lämna de tekniska detaljerna med spektrumhanteringen till genomförandebestämmelser och därmed befria Europaparlamentet och rådet från uppgiften. |

513 | Spektrumharmonisering kommer att underlätta nationella myndigheters arbete och uppfylla deras förväntningar. |

514 | Harmoniserade villkor för spektrumanvändning kommer att öppna upp nya möjligheter för mobilkommunikationsoperatörer och mobilanvändare, särskilt på landsbygdsområden. |

516 | Förslaget ingår i kommissionens löpande program för uppdatering och förenkling av EU:s regelverk. |

520 | Ändring av gällande lagstiftning Förslaget är avsett att ändra befintlig lagstiftning. |

560 | Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Detta förslag berör en EES-fråga och bör därför gälla i hela EES. |

2008/0214 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av rådets direktiv 87/372/EEG om vilka frekvensband som skall reserveras för det samordnade införandet av allmänt tillgänglig, alleuropeisk, cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation inom gemenskapen

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95, och

med beaktande av kommissionens förslag[7],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[8],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[9],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[10], och

av följande skäl:

(1) Rådets direktiv 87/372/EEG av den 25 juni 1987 om vilka frekvensband som skall reserveras för det samordnade införandet av allmänt tillgänglig, alleuropeisk, cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation inom gemenskapen[11], kompletterat med rådets rekommendation av den 25 juni 1987 om det samordnade införandet av allmänt tillgänglig, alleuropeisk, cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation inom gemenskapen[12] och med rådets resolution av den 14 december 1990 om slutfasen i det samordnade införandet av alleuropeisk, landbaserad, allmänt tillgänglig och digital, cellulär mobilkommunikation i gemenskapen (GSM)[13], erkände behovet av använda de resurser som moderna telekommunikationsnätverk erbjuder, särskilt via mobil radio, fullt ut för gemenskapens ekonomiska utveckling. Den unika möjlighet som erbjöds av överflyttningen till den andra generationens cellulära, digitala mobilkommunikationssystem för att upprätta verkligt alleuropeiska mobila kommunikationer har erkänts.

(2) Frekvensbanden 890–915 MHz och 935–960 MHz (900 MHz-bandet) reserverades för den allmänt tillgängliga, alleuropeiska, cellulära och digitala mobilkommunikationstjänst som skulle tillhandahållas i varje medlemsstat och uppfylla den gemensamma specifikationen, känd som GSM.

(3) Sedan 1987 har nya digitala radiotekniker, som kan tillhandahålla innovativa alleuropeiska bredbandstjänster utvecklats, vilka kan samexistera med GSM på 900 MHz-bandet om bestämmelserna blir mer tekniskt neutrala. 900 MHz-bandet har goda spridningsegenskaper, täcker större avstånd än högre frekvensband, och medger att moderna röst-, data- och multimedietjänster kan utbyggas till mindre tätbefolkade områden och landsbygdsområden.

(4) För att bidra till målen med den inre marknaden och med i2010-initiativet Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning [14], samtidigt som tillgängligheten till GSM bibehålls för användare i hela Europa, och för att skapa största möjliga konkurrens genom att erbjuda användarna ett brett urval av tjänster och teknik, bör därför 900 MHz-bandet vara tillgängligt för av andra typer av teknik, för tillhandahållande av fler avancerade kompatibla alleuropeiska tjänster, som kan samexistera med GSM.

(5) Liberaliseringen av användningen av 900 MHz-spektrumbandet kan möjligen medföra snedvridning av konkurrensen. Särskilt när vissa mobiloperatörer inte har tilldelats spektrum i 900 MHz-bandet, kan dessa missgynnas vad gäller kostnader och effektivitet i jämförelse med operatörer som kommer att kunna tillhandahålla 3G-tjänster via det bandet. Enligt regelverket för elektronisk kommunikation, och särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv)[15], kan medlemsstater ändra och/eller granska rättigheter att använda spektrum och har därför verktyg att, när så krävs, hantera sådana möjliga störningar.Medlemsstaterna bör särskilt undersöka huruvida införandet av detta direktiv kan snedvrida konkurrensen på de berörda mobilmarknaderna. Om de konstaterar att så är fallet bör de överväga huruvida det är objektivt berättigat och rimligt att ändra användningsrättigheterna för de operatörer som beviljades rätt att använda 900 MHz-frekvenserna, och om rimligt, att granska dessa nyttjanderätter och omfördela sådana rätter för att motverka sådan snedvridning. Alla beslut om att vidta sådana åtgärder bör föregås av ett offentligt samråd.

(6) För att andra system än GSM ska kunna samexistera med GSM-system på samma frekvensband, bör skadliga störningar undvikas genom tillämpning av tekniska användningsvillkor som är tillämpliga på andra tekniker än GSM som använder 900 MHz-bandet

(7) Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut)[16] innebär att kommissionen kan anta tekniska genomförandebestämmelser för att säkerställa harmoniserade villkor för tillgång till och effektiv användning av radiospektrumbandet.

(8) I enlighet med kommissionens begäran tog Europeiska post- och telesammanslutningen (nedan kallat CEPT ) fram tekniska rapporter som visade att UMTS kunde samexistera med GSM på 900 MHz-bandet, inklusive de så kallade utökningsbanden (880–890 MHz och 925–935 MHz). 880–915 MHz- och 925–960 MHz-banden bör därför öppnas för UMTS, ett system som kan samexistera med GSM, så väl som andra system så snart det kan visas att de kan samexistera med GSM i enlighet med förfarandet i radiospektrumbeslutet för antagande av harmoniserad tillgång till och effektiv användning av radiospektrum.

(9) Lämpligt skydd bör säkerställas för befintliga användare på angränsande band. Vidare bör kommande flygkommunikationssystem över 960 MHz beaktas, som hjälper till att uppfylla gemenskapens politiska mål inom detta område. CEPT har tagit fram tekniska råd för detta.

(10) För att ny digital teknik ska kunna användas på 900 MHz-bandet vid sidan om GSM-system bör direktiv 87/372/EEG ändras i enlighet med detta och detta bands exklusiva reservation för GSM bör tas bort.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 87/372/EEG ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska göra 880–915 MHz- och 925–960 MHz-banden tillgängliga för GSM-system och för UMTS-system såväl som för andra markbundna systen som kan tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster som kan samexistera med GSM-system i enlighet med de tekniska genomförandeåtgärder som antagits enligt direktiv 676/2002/EG.

2. Medlemsstaterna ska, när de genomför detta direktiv, undersöka huruvida de befintliga tilldelningarna av 900 MHz-spektrum till konkurrerande mobiloperatörer på deras territorium kan förmodas snedvrida konkurrensen på de berörda mobilmarknaderna och när så är motiverat och proportionerligt ska sådana snedvridningar hanteras i enlighet med artikel 14 i direktiv 2002/20/EG. ”

2. Artikel 2 ska ersättas med följande:

”I detta direktiv avses med

a) GSM-system : ett elektroniskt kommunikationsnät som uppfyller GSM-standarder, såsom de offentliggjorts av ETSI, särskilt EN 301 502 och EN 301 511.

b) UMTS-system : ett elektroniskt kommunikationsnät som uppfyller UMTS-standarder, såsom de offentliggjorts av ETSI, särskilt EN 301 908-1, EN 301 908-2, EN 301 908-3 och EN 301 908-11.”

3. Artikel 3 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom sex månader från dagen för detta direktivs ikraftträdande. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.”

4. Artikel 4 ska utgå.

Artikel 2

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[1] EGT L 196, 17.7.1987, s.85.

[2] EGT L 196, 17.7.1987, s.81.

[3] EGT C 329, 31.12.1990, s. 25.

[4] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, KOM(2005) 229 slutlig.

[5] KOM(2007) 50.

[6] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, KOM(2005) 229 slutlig.

[7] EUT C , , s. .

[8] EUT C , , s. .

[9] EUT C , , s. .

[10] EUT C , , s. .

[11] EGT L 196,17.7.1987, s. 85.

[12] EGT L 196,17.7.1987, s. 81.

[13] EGT C 329, 31.12.1990, s. 25.

[14] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, KOM(2005) 229 slutlig.

[15] EGT L 108, 24.4.2002, s. 21.

[16] EGT L 108, 24.4.2002, s. 1.