19.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 325/70

—

ReK uppmanar rådet och Europaparlamentet att ytterligare utveckla sin politik för mediekunskap (med strategiska mål och uppföljning av framstegen) och anta den rekommendation om mediekunskap som nämns i meddelandet och då även beakta detta yttrande från ReK samt subsidiaritetsprincipen. I nästa Media-program bör en särskild avdelning om mediekunskap läggas till. Samtidigt eller alternativt bör EU-finansierade pilotprojekt för mediekunskap planeras.

—

ReK understryker att man i rapporterna, enligt artikel 26 i det nya direktivet om audiovisuella tjänster, och inom åtgärderna från kommissionens och medlemsstaternas sida måste bedöma vilka skillnader som förekommer och vilka framsteg som gjorts när det gäller mediekunskap på regional nivå i Europa. Man bör ge exempel på välfungerande metoder som kommuner och regioner och motsvarande aktörer använder sig av.

—

ReK uppmanar nationella, regionala och kommunala myndigheter att stödja initiativ som rör mediekunskap samt att i synnerhet underlätta det civila samhällets bidrag. Kommittén rekommenderar att kommunerna och regionerna verkar för långsiktiga samarbetsprojekt för mediekunskap i offentlig och icke-formell utbildning som riktas till medborgarna, i synnerhet till barn och ungdomar, personer med särskilda behov och samhällsgrupper som löper risk att bli utestängda.

—

ReK uppmuntrar kommunerna och regionerna att spela en avgörande roll i förvaltningen av det kulturella och språkliga arvet genom kreativt innehåll på internet – främja nya företagsmodeller i den lokala kreativa industrin och i lokala media, stödja kreativa verk som (med)finansieras av medieinstitut och medieorganisationer eller genom att till och med införa elektroniskt styre (e-Government).

—

ReK ställer sig kritisk till att kommissionen inte har bedömt de kulturella och sociala konsekvenserna av det framväxande området för kreativt innehåll på internet: tillämpningsområdet för den föreslagna rekommendationen och forumet för internetinnehåll, måste införliva kulturell mångfald.

Föredragande

:

Evangelia Schoinaraki-Iliaki (EL-PSE), prefekt i departementet Heraklion

1.

Regionkommittén har som uppgift att främja den sociala sammanhållningen på regional nivå och där är digital konvergens en viktig faktor. ReK välkomnar kommissionens meddelande om mediekunskap i digital miljö och i synnerhet om den integrerade definition som kommissionen gör av mediekunskap eftersom den omfattar förmågan och möjligheten att ha tillgång till och använda media, men även att förstå deras funktion och kritiskt bedöma deras innehåll.

2.

Rek stödjer de mål och prioriteringar som kommissionen fastställt i sitt meddelande och understryker särskilt att mediekunskap för ReK:s del innebär följande:

3.

ReK har tagit del av slutsatserna från rådets möte den 21 maj 2008 (2) och har följande kommentarer.

4.

ReK erinrar om att kommittén redan 2004 (3) begärde att kommissionen skulle lägga särskild vikt vid att främja mediekunskap i alla EU:s medlemsstater och säkerställa en lägsta informationsnivå för vart och ett av dem. Av denna anledning välkomnar kommittén att kommissionen i meddelandet stakar ut en gemenskapspolitik för mediekunskap.

5.

ReK uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla sin politik för mediekunskap (program med strategiska mål och uppföljning av framstegen) i samarbete med alla EU-institutioner samt kommuner och regioner, och att stärka samarbetet med Unesco och Europarådet på detta område.

6.

ReK begär att rådet och Europaparlamentet ska anta den rekommendation om mediekunskap som nämns i meddelandet och då även beakta detta yttrande från ReK, subsidiaritetsprincipen och det ansvar som har lagts på lokal och regional nivå i EU när det gäller mediekunskapsfrågor.

7.

ReK uttrycker sin tillfredsställelse över att kommissionen numera måste lägga fram rapporter, enligt artikel 26 i det nya direktivet om audiovisuella tjänster, men understryker dock att man i dessa rapporter och vid påföljande åtgärder från kommissionens och medlemsstaternas sida måste bedöma vilka skillnader som förekommer och vilka framsteg som gjorts när det gäller mediekunskap på regional nivå i Europa. Man bör även sprida de välfungerande metoder som kommuner och regioner och motsvarande aktörer använder sig av.

8.

ReK uppskattar kommissionens ökade insatser för att utnyttja den tekniska kunskap i mediekunskapsfrågor som förvärvas genom lokala och regionala program över hela EU, genom främjande av plattformar för dialog, redogörelser och nätverk för utbyte av bästa praxis.

9.

ReK begär att EU-institutionerna i nästa Media-program ska lägga till en särskild avdelning om mediekunskap, eftersom den gällande versionen av detta program endast innehåller ett enda litet bidrag i denna fråga. Samtidigt eller alternativt, begär ReK att kommissionen ska planera pilotprojekt för mediekunskap och att de ska finansieras av EU.

10.

ReK understryker att de gällande EU-programmen och EU-initiativen, t.ex. om säkrare internet, har en mycket begränsad potential när det gäller utveckling och utbyte av bästa praxis i mediekunskapsfrågor, och begär att kommissionen under översynen av dessa program ska harmonisera dem på ett sådant sätt att kunskapsfrågor införlivas.

11.

ReK uppmanar staterna, regionerna och kommunerna att stödja projekt, program och initiativ som rör mediekunskap och som särskilt syftar till följande:

12.

ReK uppmanar de offentliga myndigheterna att i synnerhet underlätta det civila samhällets bidrag, med tanke på att det i dag är mycket få samhällsorganisationer som deltar i diskussionen om mediekunskap. Parallellt bör man stödja ett förstärkt deltagande av de reglerande myndigheterna i medlemsstaterna och regionerna.

13.

ReK välkomnar kommissionens direkta hänvisning till den centrala roll som kommuner och regioner spelar när det gäller att stödja initiativ inom den icke-formella utbildningen, men vill ändå tillägga att kommunerna och regionerna i många fall även är ansvariga för att införliva mediekunskap på alla nivåer i den offentliga utbildningen.

14.

ReK uppmanar kommunerna och regionerna att införliva mediekunskapsfrågorna i lärarutbildningen, läroplanerna och det livslånga lärandet, samt att främja läromedel och elevers och studenters färdigheter i att använda och producera multimedia.

15.

ReK uppmanar kommunerna och regionerna att verka för ett långsiktigt samarbete för mediekunskap i offentlig och informell utbildning mellan berörda parter inom den offentliga och privata sektorn (t.ex. utgivare av lokala eller regionala tidningar som stöder utbildning i pressfrågor och elektronisk journalistik i skolorna, filmfestivaler som innefattar medieutbildning samt mediekunskapskampanjer som genomförs av statliga tv-kanaler samt hårdvaru- och mjukvaruföretag).

16.

ReK föreslår att medlemsstaterna i högre grad ska främja mediekunskap genom att tillämpa Europaparlamentets och rådets rekommendation om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher (4) samt Europaparlamentets och rådets rekommendation om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster (5).

17.

ReK upprepar vad kommittén redan sagt i sitt yttrande om det nya direktivet om audiovisuella tjänster (6), där vi begärde att möjligheten att förbjuda reklaminslag under barnprogram och nyhetssändningar skulle utredas, vilket tyvärr inte beaktades. Kommittén instämmer inte i kommissionens synsätt, där man hävdar att ökad mediekunskap är en lämpligare metod än förbud mot reklam (7). Det finns förstås behov av bättre kunskaper hos medborgarna, i synnerhet barn och ungdomar, så att de kan utveckla ett rationellt och kritiskt förhållningssätt till media. ReK har dock uttryckt sin oro över barns förmåga att skilja själva programmen från reklamen eller att på ett korrekt sätt tolka reklammeddelandena. Av denna anledning stöder kommittén möjligheten att reglera och stärka lagstiftningen i medlemsstaterna.

18.

ReK delar kommissionens åsikt om att det råder stort behov av utveckling och utbyte av välfungerande metoder på detta område. Detta gäller även utvecklingen och tillämpningen av etiska regler och om så behövs ramar för självreglering och samreglering. Samtidigt finns det ett behov av att skydda konsumenternas rättigheter med avseende på innehållstjänster för att säkerställa att tjänsterna uppfyller kvalitetskraven i fråga om tillförlitlighet och giltighet.

19.

ReK stöder alla mediekunskapsprogram på alla styresnivåer, vare sig finansieringen är offentlig eller privat, men förstås under förutsättning att de är transparenta så att de enskilda deltagarnas intressen (särskilt när det gäller aktörer från den privata sektorn) tydligt kan urskiljas.

20.

ReK uppmanar kommunerna och regionerna att med stöd från medlemsstaterna och EU främja insatser som grundar sig på de prioriteringar som fastställts i kommissionens meddelande. Dessa insatser riktar sig till medborgarna, i synnerhet till barn och ungdomar, personer med särskilda behov och samhällsgrupper som löper risk att bli utestängda, och omfattar följande:

21.

ReK understryker behovet av att införliva det europeiska audiovisuella arvet i utbildnings- och kulturpolitiken i medlemsstaterna, regionerna och kommunerna, och att stödja och främja nya kreatörer, som utgör det europeiska audiovisuella områdets framtid. I detta sammanhang har ReK redan tagit ställning och rekommenderat (9) ökat ekonomiskt stöd och uppbackning av regionala och lokala audiovisuella festivaler i syfte att stärka främjandet av verk gjorda av unga europeiska kreatörer och förbättra yrkesutbildningen på det audiovisuella området i länder och regioner med låg produktion och/eller begränsat geografiskt eller språkligt omfång.

22.

ReK välkomnar kommissionens meddelande om kreativt innehåll på internet inom den inre marknaden. Vi delar kommissionens åsikt att överföringen av tjänster för kreativt innehåll till internetmiljön är en radikal förändring och att de digitala teknikerna underlättar skapande av audiovisuella verk och gör det möjligt att sprida kreativt innehåll på en audiovisuell marknad utan gränser, samtidigt som tillgången till kreativt innehåll genom apparater, nät och tjänster ökar. Detta innehåll omfattar audiovisuella verk på internet, t.ex. filmer, tv, musik, radio, dataspel, internetpublikationer, utbildningsmaterial på internet samt innehåll som användarna skapar.

23.

ReK understryker att det krävs ytterligare åtgärder om man till fullo ska kunna aktivera potentialen i det europeiska innehållet på internet i syfte att stärka både produktionen, tillhandahållandet och spridningen av kvalitativa och innovativa europeiska verk, främja den europeiska kulturella mångfalden och öka den europeiska konkurrenskraften.

24.

ReK understryker att utmaningarna inte bara måste hanteras av EU, medlemsstaterna, företagen som producerar och sprider innehåll, internetoperatörerna, rättighetsinnehavarna, konsumenterna och fristående reglerande myndigheter, utan även av kommunerna och regionerna.

25.

ReK uppmanar kommunerna och regionerna att spela en avgörande roll i förvaltningen av sitt kulturella och språkliga arv, att främja nya företagsmodeller i den lokala kreativa industrin och i lokala media, att stödja kreativa verk som (med)finansieras av medieinstitut och medieorganisationer eller till och med att införa elektroniskt styre (e-Government) genom att tillhandahålla tjänster via flera kanaler.

26.

ReK stöder de två huvudinitiativen i kommissionens meddelande, dvs. a) förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om kreativt innehåll på internet, och b) skapandet av ett forum för diskussion och samarbete för berörda parter, det s.k. forumet för internetinnehåll, i syfte att utveckla dialogen om hur man ska hantera denna fråga. Kommittén begär att deltagande av företrädare för lokal och regional nivå ska garanteras i detta sammanhang.

27.

ReK ställer sig kritisk till att kommissionen inte har bedömt de kulturella och sociala konsekvenserna av det framväxande området för kreativt innehåll på internet och inte heller föreslagit att man vidtar de åtgärder som behövs för att främja den kulturella mångfalden och säkerställa att alla får tillgång till IKT:s fördelar. Kommittén ansåg redan i sitt yttrande om strategin i2010 (11) att politiken för de nya tjänsterna och de nya digitala medierna samt det kreativa innehållet inte bör utformas endast på grundval av ekonomiska kriterier, utan att man även måste ta hänsyn till kulturella och sociala kriterier. Mot den bakgrunden måste kreativt innehåll främja social sammanhållning och integration, särskilt vad avser grupper som riskerar utestängning (kvinnor, ungdomar, funktionshindrade osv.).

28.

ReK konstaterar att man när det gäller politiken och lagstiftningen för kreativt innehåll på internet måste uppnå en balans mellan dess betydelse som kulturell tillgång och som ekonomisk tillgång. Det ökade ömsesidiga beroendet mellan kulturområdet, de audiovisuella medierna och IKT gör det nödvändigt att utveckla en sammanhållen politik när det gäller industrin, de kreativa företagen och internetinnehållet.

29.

ReK begär att kommissionen ska införliva skyddet av den kulturella mångfalden inom ramen för internetinnehåll, och i detta syfte utreda:

30.

ReK strävar efter att garantera den kulturella mångfalden och identiteten även i ett pluralistiskt europeiskt samhälle i den framtida digitala miljön och av denna anledning upprepar kommittén sina tidigare krav (13) när det gäller:

31.

ReK delar kommissionens oro över verk som saknar upphovsmän och det faktum att många konstutövare fortfarande tvekar att tillåta spridning på internet, eftersom de är rädda för att förlora kontrollen på grund av den illegala kopieringen. Detta utgör ett hinder för skapande av nya marknader för de europeiska kreativa verken och den kulturella mångfalden i den digitala miljön. Kommittén uppmanar därför medlemsstaterna, kommunerna och regionerna att underlätta dialogen mellan de berörda parterna, i syfte att finna lösningar när det gäller avtalsvillkoren mellan rättighetsinnehavarna och distributörerna på internet, och dessutom stärka sina åtaganden när det gäller genomförandet av den europeiska stadgan om filmer på internet (European Film Online Charter) från 2006.

32.

ReK konstaterar att det finns en motsägelse mellan möjligheterna för tillhandahållarna av tjänster med internetinnehåll att närma sig allmänheten på global nivå och det traditionella bandet mellan immateriella rättigheter och ett bestämt territoriellt område. Det råder även ett motsatsförhållande mellan det kulturpolitiska målet att öka utbytet och spridningen av europeiskt kreativt innehåll på internet och det faktum att många rättighetsinnehavare eftersträvar att förvärva tillstånd i ett begränsat antal medlemsstater, där detta innebär ekonomiska fördelar för dem.

33.

Kommittén är i detta sammanhang nöjd med kommissionens förslag att ytterligare klargöra valmöjligheterna när det gäller att förbättra nuvarande mekanismer, bland annat tillståndsgivning för flera länder, innan den går vidare med utredningen av denna komplicerade fråga i det kommande förslaget till rekommendation.

34.

ReK har redan i ett tidigare yttrande (14) accepterat kommissionens förslag att utveckla en ram för förvaltning av digitala rättigheter och inbjudan till berörda parter att delta i gemensamma diskussioner i vilka innehavarna av digitala rättigheter uppmuntras att enas om graden av interoperabilitet.

35.

ReK anser att samtidigt som en stor del av det äldre europeiska kulturarvet är fritt när det gäller immateriella rättigheter och därför finns på internet så är en översyn av lagstiftningen för de immateriella rättigheter som avser det senare kulturarvet särskilt viktig (15).

36.

ReK stöder kommissionens förslag att planera samarbetsförfaranden (etiska regler) mellan operatörer och tjänsteleverantörer, producenter av innehåll, rättighetsinnehavare och i synnerhet konsumenter, så att man säkerställer åtgärder som är konsumentvänliga i syfte att skapa ett lämpligt skydd av de upphovsrättsskyddade verken och respekt för upphovsmännens rättigheter samt bekämpa piratverksamhet och illegal kopiering.

37.

ReK begär att kommunerna och regionerna ska stödja offentliga och informella insatser för information och ökad medvetenhet om upphovsrättens betydelse för tillgång till kreativt innehåll.

38.

ReK föreslår att EU-institutionerna inom ramen för det europeiska året för kreativitet och innovation 2009 ska planera insatser på lokal och regional nivå när det gäller kunskaperna om och förståelsen av frågor om tillgång till kreativt innehåll på internet, respekt för de immateriella rättigheterna och bekämpande av piratverksamhet.

39.

ReK anser att insatser från EU-institutionernas sida för att stärka och främja produktionen och spridningen av kreativt innehåll på internet måste knytas till motsvarande initiativ för mediekunskap.