Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52007DC0632

    Rapport från kommissionen - Europeiska unionens solidaritetsfond Årsrapport 2006

    /* KOM/2007/0632 slutlig */

    52007DC0632

    Rapport från kommissionen - Europeiska unionens solidaritetsfond Årsrapport 2006 /* KOM/2007/0632 slutlig */


    SV

    Bryssel den 25.10.2007

    KOM(2007) 632 slutlig

    RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

    Europeiska unionens solidaritetsfond

    Årsrapport 2006

    RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

    Europeiska unionens solidaritetsfond

    Årsrapport 2006

    INNEHÅLLSFÖRTECKNING

    1. INLEDNING (...)3

    2. Nya ansökningar 2006 (...)3

    3. Ansökningar 2005 (...)6

    4. Särfråga: användning av växelkurser utanför euroområdet (...)7

    5. Finansiering (...)7

    6. Övervakning (...)8

    7. Avslutanden (...)9

    8. Förslag till en ny förordning om solidaritetsfonden (...)10

    9. Slutsatser (...)10

    Annex 1 European Union Solidarity Fund applications received or completed in 2006 (...)12

    Annex 2 Criteria to mobilise the EU Solidarity Fund (...)13

    Annex 3 Determination of the amount of aid (...)14

    Annex 4 Thresholds for major disasters applicable in 2006 (based on 2004 figures for Gross National Income) (...)15

    1. INLEDNING

    Europeiska unionens solidaritetsfond upprättades den 15 november 2002 [1]. Enligt artikel 12 i förordningen om solidaritetsfonden ska en rapport läggas fram för Europaparlamentet och rådet om fondens verksamhet under det föregående året. I denna rapport redovisas, på samma sätt som i de tidigare rapporterna, fondens verksamhet under 2006 på tre områden: behandling av nya ansökningar som inkommit under 2006, övervakning av det pågående genomförandet av bidrag samt en utvärdering av genomföranderapporterna i syfte att avsluta ärendena.

    Dessutom presenteras utvecklingen av det förslag till ny förordning om solidaritetsfonden för tiden efter det att budgetplanen 2000–2006 löpt ut som kommissionen lade fram den 6 april 2005.

    2. Nya ansökningar 2006

    Under 2006 tog kommissionen emot fyra nya ansökningar om stöd ur solidaritetsfonden. I bilaga 1 finns en detaljerad översikt över alla ärendena. Dessa ärenden bedömdes enligt kriterierna i förordningen och enligt de uppgifter som medlemsstaterna kunde lämna.

    Förenade kungariket

    Den 17 februari 2006 lämnade Förenade kungariket in en ansökan om stöd ur solidaritetsfonden för explosionerna och bränderna vid oljeterminalen Buncefield i Hertfordshire den 11 december 2005. Explosionerna orsakade skador på byggnader, infrastruktur och miljön samt avbrott i affärsverksamheten. 2 000 personer evakuerades tillfälligt från sina hem. De direkta skadorna av katastrofen uppgick till totalt 730 miljoner euro. Det berörda området har 138 000 invånare, varav högst 10 000 drabbades av olyckan enligt de brittiska myndigheterna.

    Enligt artikel 2.1 i förordningen kan bistånd från fonden frigöras i första hand när en större naturkatastrof inträffat [2]. Även om detta inte innebär att tekniska katastrofer är uteslutna, är de berättigade till stöd endast i undantagsfall [3].

    Det normala tröskelvärdet för stöd ur solidaritetsfonden i Förenade kungariket under år 2006 var 3,203 miljarder euro (vilket motsvarar 3 miljarder euro enligt prisnivån 2002). Eftersom de direkta skadorna av explosionen var betydligt lägre än det normala gränsvärdet för stöd ur fonden, lämnade Förenade kungariket in en ansökan enligt kriterierna ”ovanligt allvarlig regional katastrof” i artikel 2.2 i förordningen, enligt vilken stöd kan beviljas ur solidaritetsfonden om en rad mycket specifika villkor uppfylls [4]. Enligt förordningen ska kommissionen tillämpa dessa villkor ”med största möjliga återhållsamhet”.

    Enligt bedömningen av ansökan orsakade explosionen kännbara skador lokalt, men ansökan uppfyllde inte villkoren för beviljande av stöd i förordningen. Skadorna låg betydligt under det vanliga gränsvärdet för beviljande av medel ur fonden (mindre än 23 % av gränsvärdet) och endast en mycket liten andel av befolkningen drabbades. Mot bakgrund av detta beslöt de brittiska myndigheterna att återkalla ansökan med en skrivelse mottagen av kommissionen den 22 mars 2006.

    Grekland

    Den 22 maj 2006 ansökte de grekiska myndigheterna om stöd med anledning av en översvämning i mars 2006 i området kring Evros som rinner längs med Greklands östgräns. Ytterligare uppgifter lämnades i juli och november 2006. Översättningen från grekiska tog lång tid, och därför dröjde behandlingen av ansökan. Det var den andra ansökan inom 13 månader för översvämningar i Evros-området. Den första ansökan 2005 berättigade inte till stöd och avslogs [5].

    Översvämningen 2006 orsakade direkta skador på 372 miljoner euro, nästan tre gånger mera än under föregående år, men fortfarande under tröskeln för stöd ur solidaritetsfonden på 1 004 miljarder euro eller 0,6 % av Greklands bruttonationalinkomst (BNI). Ansökan behandlades därför enligt kriterierna för en ovanligt allvarlig regional katastrof.

    Av de ca 180 000 invånarna i området befanns mer än 70 % ha drabbats direkt av översvämningen. Nätverk och infrastruktur i området skadades svårt och förlamade områdets ekonomiska verksamhet. Cirka 100 miljoner m² jordbruksmark översvämmades längs med flodstränderna och uppskattningsvis 2 000 djur gick förlorade. Översvämningarna förödde all jordbruksproduktion, och p.g.a. den långsamma dräneringen av de översvämmade områdena kunde man inte så nya grödor. Till följd av bristen på jordbruksprodukter kunde det lokala näringslivet inte syssla med någon jordbruksverksamhet, förädling eller kommersiell verksamhet i en region där den viktigaste sysselsättningen för 90 % av befolkningen är jordbruk. De omfattande skadorna på bevattnings- och vattenförsörjningsnäten medförde att flaskvatten fick distribueras i ett antal kommuner. Reparationer av vattenförsörjningsnäten, lokalisering av alternativa borrningshål som inte kontaminerats av flodbäckenet och letandet efter nya brunnar väntades skapa en kritisk situation både lokalt och i kringområdet i mer än ett år. Man noterade också att de negativa effekterna på den ekonomiska verksamheten av översvämningarna – som ansågs vara de värsta under de senaste 50 åren – ägde rum i ett område som redan allvarligt drabbats av översvämningar 2005. Den kumulativa effekten av katastrofen drabbade hårt den lokala ekonomins återhämtningsförmåga.

    I början av 2007 föreslog kommissionen därför stöd ur solidaritetsfonden till ett värde av 9,3 miljoner euro.

    Ungern

    Efter översvämningskatastrofen i Ungern i april/maj 2006 lämnade de ungerska myndigheterna den 9 juni en ansökan om stöd ur solidaritetsfonden. Ansökan lämnades in på engelska, och därför behövdes ingen tid för översättning innan kommissionen kunde bedöma ansökan. Närmare uppgifter som kommissionen efterlyste och som behövdes för att avsluta bedömningen mottogs den 21 september. Översvämningen uppfyller villkoren för definitionen av en ”större katastrof” enligt förordningen, eftersom de direkta skadorna på cirka 560 miljoner euro överskrider tröskeln för utnyttjande av fonden (459 494 miljoner euro eller 0,6 % av Ungerns BNI).

    Över 1,5 miljoner invånare drabbades av katastrofen i 8 av Ungerns 20 län inom Donaus och Tiszas avrinningsområden. De ungerska myndigheterna rapporterade allvarliga skador på infrastruktur, särskilt vad gällde vatten och avlopp (136 miljoner euro), översvämningsskydd (85 miljoner euro), transportsektorn (93 miljoner euro), jordbruk (över 61 miljoner euro), kulturarvet och flera naturaparker.

    Kommissionen beslöt den 1 december 2006 att bevilja stöd ur solidaritetsfonden och föreslog stöd för 15 miljoner euro. Motsvarande ändring av budgetförslaget – både för det ungerska och det grekiska fallet – lades fram 2007, efter det att bedömningen av den grekiska ansökan hade slutförts.

    Spanien

    Efter skogsbränderna i Galicien i augusti 2006 lämnade de spanska myndigheterna den 6 oktober in en ansökan till kommissionen om stöd ur solidaritetsfonden. Ansökan lämnades in på spanska. Översättningen av ansökan tog mer än fyra veckor i anspråk.

    Enligt de spanska myndigheterna orsakade branden skador för cirka 91 miljoner euro, dvs. mindre än 3 % av den vanliga tröskeln för stöd ur solidaritetsfonden i Spanien (3 203 miljarder euro, dvs. 3 miljarder euro i 2002 års priser). Eftersom skadornas värde låg under tröskelvärdet för stöd ur solidaritetsfonden behandlades ansökan enligt kriterierna för ”ovanligt allvarlig regional katastrof”.

    Den spanska ansökan berörde hela Galicien med en befolkning på 2,760 miljoner invånare. Totalt 1 908 bränder registrerades på ett område som omfattar 128 kommuner, främst i västra delen av Galicien med en befolkning på 1,5 miljoner invånare. Bland de största berörda städerna kan man nämna Santiago de Compostela, Ourense och Vigo. Även om det fanns bevis för omfattande skador på skogsbruk och miljön innehöll ansökan inte noggranna uppgifter om skador som direkt påverkade befolkningen. Enligt uppgifterna i ansökan kunde kommissionen inte dra den slutsatsen att befolkingen i regionen var direkt drabbad.

    Möjligheten – vilket antyddes i ansökan – att flera av bränderna var anlagda undersöktes inte närmare.

    I bedömningen drog kommissionen slutsatsen att även om de spanska myndigheterna lade fram bevis för allvarliga konsekvenser på miljön, vilket hade en negativ effekt på levnadsförhållandena, påverkade inte katastrofen majoriteten av befolkningen och det fanns inga bevis för bestående konsekvenser för den ekonomiska stabiliteten i regionen. Detta stöddes av att skadorna utgjorde endast 0,2 % av Galiciens BNI.

    Därför beslöt kommissionen den 20 februari 2007 att avslå ansökan och meddelade de spanska myndigheterna detta.

    3. ansökningar 2005

    Bedömningen enligt kriteriet ”ovanligt allvarlig regional katastrof” av Österrikes ansökan om bidrag den 19 oktober 2005 för översvämningar i delar av de två österrikiska delstaterna Vorarlberg och Tyrolen i augusti 2005 slutfördes efter det att de österrikisk myndigheterna lämnat ytterligare uppgifter den 12 januari 2006.

    Den sammanlagda direkta skadan beräknades till 591,94 miljoner euro, dvs. cirka 0,27 % av Österrikes BNI eller 45 % av det normala tröskelvärdet i Österrike för stöd ur solidaritetsfonden (0,6 % av BNI). Mer än 60 % av de 98 000 invånarna i det område som berördes av översvämningen ansågs vara allvarligt drabbade.

    Det finns belägg för att översvämningen orsakade allvarliga och bestående avbrott i infrastrukturen, särskilt transport, vatten och avlopp samt energi med bestående konsekvenser för alla sektorer inom näringslivet och jordbruket. Skadorna inom den privata sektorn bestod främst av förstörda hus (mer än 1 200 enbart i Tyrolen), allvarliga skador för näringslivet och turismen, områdets främsta inkomstkälla. Konsekvenserna av översvämningen väntades vara kännbara under minst ett år. Med hänsyn till de kännbara skadorna kunde konsekvenser av översvämningen i en region med närmare 100 000 invånare inte anses vara enbart lokala. Därför ansåg kommissionen att medel bör beviljas ur solidaritetsfonden och föreslog stöd för 14,8 miljoner euro.

    Bedömningen av ansökningarna 2005 för de två översvämningskatastroferna som hemsökte Rumänien avslutades i början av 2006 efter det att de rumänska myndigheterna den 29 december 2005 hade lämnat in de uppgifter som kommissionen begärt. Den 10 mars beslöt kommissionen bevilja stöd ur solidaritetsfonden och föreslå stöd för 18,8 miljoner euro för översvämningen på våren och 52,4 miljoner euro för översvämningen på sommaren.

    Kommissionen hade redan den 23 december 2005 föreslagit finansiellt stöd åt Bulgarien för de två översvämningskatastroferna på våren och sommaren 2005 till ett belopp av 9,7 miljoner euro respektive 10,6 miljoner euro.

    Den 27 april 2006 antog rådet och Europaparlamentet kommissionens förslag till budgetändring som i ett enda paket omfattade fem olika stöd åt Österrike, Rumänien och Bulgarien. Besluten om stöd antogs den 19 juni för Bulgarien, den 29 juni för Österrike och den 26 juli för Rumänien.

    4. särfråga: användning av växelkurser utanför euroområdet

    Ansökningar om stöd ur solidaritetsfonden från länder utanför euroområdet har på senare tid har väckt frågan om vilken växelkurs man ska tillämpa då stödet omräknas till nationell valuta. I förordningen finns inte några särskilda bestämmelser om användningen av euro.

    Frågan är särskilt problematisk när det gäller valutakursfluktuationer, t.ex. mellan ansökningsdatum och det datum då stödet överförs på den mottagande statens bankkonto. Om man beaktar valutakursen den dag då ansökan om stöd gavs och den nationella valutan efter det revalueras i förhållande till euron före utbetalningsdagen, kommer beloppet i nationell valuta att bli lägre. Eventuella valutakursändringar mellan dagen för ansökan och dagen för utbetalning kan naturligtvis ha både positiva och negativa följder.

    I alla fall hittills har omräkningen till euro gjorts enligt växelkursen den dag då ansökan lämnats in. För att förenkla det finansiella genomförandet av stödet har kommissionen bett de mottagande staterna att använda denna enkla valutakurs genom hela genomförandet och som grund för den slutliga genomföranderapporten och avräkningen över bidragets användning. Kommissionen ämnar fortsätta nuvarande praxis i enlighet med solidaritetsfondens strävan att undvika onödig byråkrati.

    Kommissionen kommer dessutom att även i fortsättningen kräva att den mottagande staten använder den växelkurs som används i kommissionens räkenskaper. Den kurs som ska användas offentliggörs i EUT och finns på följande webbadress:

    http://europa.eu.int/comm/budget/inforeuro.

    5. Finansiering

    De fem fall 2005 vars förfaranden ännu inte hade avslutats före årets slut (översvämningarna i Rumänien, Bulgarien och Österrike) behandlades genom en enda ändringsbudget. Ett preliminärt förslag till ändringsbudget 1/2006 [6] godkändes av budgetmyndigheten den 27 april 2006. Utbetalningarna kunde göras sedan bidragsbeslutet antagits och genomförandeavtalet undertecknats. I alla fem ärenden försenades utbetalningarna därför att de mottagande staterna inte i tid lämnat in sina förslag om hur stödbeloppen skulle användas, vilket är en nödvändig del av genomförandeavtalet (närmare uppgifter, se bilaga 1).

    Stödbeloppen för varje ärende bestämdes på grundval av den standardmetod som tidigare utarbetats av kommissionen och som förklaras närmare i årsrapporten för 2002–2003 (se också bilaga 3 till denna rapport). Stödbelopp under 2006:

    Stödmottagare | Katastrof | Kategori | Stöd- belopp (euro) |

    Österrike | översvämning | regional | 14°798°589 |

    Rumänien | översvämning på våren | större | 18°797°800 |

    Rumänien | översvämning på sommaren | större | 52°406°870 |

    Bulgarien | översvämning på våren | större | 9°722°183 |

    Bulgarien | översvämning på sommaren | större | 10°632°185 |

    Totalt | | | 106°357°627 |

    De stora belopp som krävdes för de fem fallen av översvämningar och bristen på lediga betalningsbemyndiganden vid budgetförfarandet gjorde att det krävdes en begäran om extra betalningsbemyndiganden i det preliminära förslaget till ändringsbudget 1/2006.

    Avseende Greklands och Ungerns ansökningar som mottogs 2006 lade kommissionen fram det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 2/2007 [7] som godkändes av budgetmyndigheten den 7 juni 2007. Redogörelse för detta kommer i nästa årsrapport.

    6. Övervakning

    Kommissionen gjorde sju uppföljningsbesök 2006. Det första besöket gjordes i Slovakien (storm i Tatrabergen), och därefter gjordes en rad besök i fyra länder som drabbades av en större storm i januari 2005 (Sverige, Estland, Lettland och Litauen). Ett uppföljningsbesök gjordes i Rumänien i oktober och ett i Bulgarien i november. Båda gällde genomförandet av bidrag ur solidaritetsfonden efter de dubbla översvämningskatastroferna 2005.

    Liksom vid tidigare tillfällen välkomnades dessa besök av de berörda myndigheterna, då man hade möjlighet att utreda tekniska frågor om t.ex. stödberättigande utgifter och kontroll. De slovakiska myndigheterna tog upp frågan om vilken växelkurs mottagarna ska använda utanför euroområdet. Lösningen man enades om (se punkt 4 ovan) är av betydelse även för andra stödmottagare som beviljades stöd 2005 och 2006, och togs i bruk av alla. Besöken innebar även en möjlighet för kommissionen att se vilket mervärde solidaritetsfonden har och samla in information om genomförandesystemen. Man fann att de tillämpningssystem som införts varierade från land till land, men att de generellt sett var effektiva och öppna för insyn. De flesta länderna följde strukturfondernas strukturer och förfaranden. Genomförandet visade sig fortskrida i tillfredsställande takt och lämpliga åtgärder hade vidtagits för att säkerställa att kraven på övervakning och kontroll uppfylldes. Om detta inte uppfylldes helt påminde kommissionen om att övervakning och kontroll ända från början måste vara en väsentlig del av genomförandesystemet.

    7. avslutanden

    Enligt artikel 8.2 i förordning (EG) nr 2012/2002 ska mottagarstaten, senast sex månader efter utgången av ettårsperioden räknat från utbetalningsdagen av bidraget, överlämna en rapport över bidragets användning (nedan kallad ”genomföranderapporten”) med en motivering av utgifterna (nedan kallad ”giltighetsförklaring”). När detta förfarande är avslutat ska kommissionen avsluta utbetalningen av bistånd från fonden.

    Vad gäller avslutandet av de två italienska ärendena där genomföranderapporten mottogs den 18 november 2005 (jordbävningen i Molise och Apulien och vulkanen Etnas utbrott) fastställde kommissionen att de totala stödbeloppen ur soldaritetsfonden (16 798 000 euro för vulkanen Etnas utbrott och 30 826 000 euro för jordbävningen i Molise och Apulien) utnyttjats av de italienska myndigheterna. Kommissionen begärde flera förtydliganden av de italienska myndigheterna avseende giltighetsförklaringarna för användningen av det finansiella stödet (enligt artikel 9 i genomförandeavtalet) som mottogs den 22 november 2006. Efter en noggrann genomgång av de nya uppgifterna kunde kommissionen avsluta utbetalningen av stödet den 30 april 2007.

    Vad gäller stöd som beviljats Portugal (skogsbränder 2003) där genomföranderapporten mottogs i juni 2005, fick kommissionen ytterligare uppgifter av de portugisiska myndigheterna den 8 maj 2006 och den 25 augusti 2006. De portugisiska myndigheterna meddelade att 42 359 112,21 euro (av det totala bidraget på 48 539 000 euro) hade utnyttjats. Följaktligen ska det resterande beloppet på 6 179 887,79 återbetalas. I beräkningen över avslutandet av ärendena angav de portugisiska myndigheterna dessutom att det vid revisionen framkom att ett belopp på 211 613,80 inte kunde bevisas ha rätt till stöd ur solidaritetsfonden. Därför kommer även detta belopp att återkrävas. I slutet av den period som årsrapporten omfattar var det dock ännu inte möjligt att avsluta utbetalningen av bistånd, eftersom de uppskattade skadorna i ansökan ännu inte hade bekräftats. I artikel 10.2 i förordningen fastställs det att om det framkommer nya fakta som visar att de inträffade skadorna värderas avsevärt lägre, ska kommissionen kräva att mottagarstaten återbetalar motsvarande del av bidraget. De portugisiska myndigheterna ombads att bekräfta beloppet för direkta skador. I en skrivelse som inkom den 16 april 2007 bekräftade de portugisiska myndigheterna att man fastställt beloppet för de verkliga direkta skadorna (1 302 miljoner euro i motsats till 1 228 miljoner euro enligt uppskattningen i ansökan). Således uppgår det totala belopp som ska återbetalas till 6 391 501,59 euro. Förfarandet för att återkräva detta belopp har inletts.

    Under 2006 mottog kommissionen slutliga genomföranderapporter för bidrag som beviljats 2004 till Spanien (skogsbränder vid gränsen mot Portugal) och Malta (översvämningar). Ytterligare uppgifter mottogs för genomföranderapporten om stöd efter förlisningen av oljefartyget Prestige i Spanien. Vid slutet av den period som täcks av denna årsrapport pågick fortfarande behandlingen av dessa genomföranderapporter. Avseende bidraget på 19 625 miljoner euro till Frankrike för översvämningarna i Rohnedalen 2004 – vars genomföranderapport inkom 2006 – avslutades hjälpen den 29 november 2006. Eftersom 135 492,09 euro inte hade utnyttjats inledde kommissionen ett förfarande för att återkräva beloppet.

    8. Förslag till en ny förordning om solidaritetsfonden

    Efter det att rådets finansrådgivargrupp börjat undersöka kommissionens förslag till ny förordning om solidaritetsfonden under det brittiska ordförandeskapet tog arbetet fart under det österrikiska ordförandeskapets första månader 2006. Några medlemsstater motsatte sig en utvidgning av instrumentets tillämpningsområde, och de flesta delegationerna reserverade sig mot nästan alla andra nya element i förslaget. Komissionen lade fram en rad arbetsdokument för att visa att det inte fanns orsak till oro (särskilt avseende finansieringen av den granskade fonden), men inga framsteg gjordes. Vid ett möte den 15 mars beslöt det österrikiska ordförandeskapet att inte gå vidare med förslaget.

    Däremot antog Europaparlamentet den 18 maj den mycket gynnsamma Berend-rapporten som sammanställts av REGI-kommittén. Rapporten innehöll en rad ändringsförslag, men generellt sett stödde den alla punkter i kommissionens förslag. Efter det att Berend-rapporten antagits togs frågan åter igen upp på dagordningen i rådets arbetsgrupp den 30 maj, även om medlemsstaterna inte hade ändrat sin ståndpunkt.

    Kommissionen gjorde flera försök, bl.a. genom ingripande av kommissionens ordförande, att övertyga medlemsstaterna, särskilt det inkommande finska ordförandeskapet, och mot slutet av 2006, det tyska ordförandeskapet, om att återuppta diskussionen om förslaget. Vid slutet av 2006 hade dock inga framsteg gjorts.

    9. Slutsatser

    Totalt fyra nya ansökningar om stöd ur solidaritetsfonden inkom 2006, vilket var mycket få jämfört med de tre föregående åren. Endast den ungerska ansökan gällde en större naturkatastrof – solidaritetsfondens huvudområde – för vilket kommissionen kunde föreslå att det beviljades stöd ur fonden. Budgetmyndigheten bekräftade stödet.

    Tre ansökningar lämnades in i kategorin regional katastrof, varav en – den som gällde explosionen i oljeterminalen i Buncefield – återkallades av den brittiska regeringen, på grund av tvivel om olyckan uppfyllde kraven i förordningen, eftersom tekniska katastrofer generellt sett inte hör till tillämpningsområdet ( i förslaget till ny förordning om solidaritetsfonden hänvisas det direkt till tekniska katastrofer). Uppgifterna i den grekiska ansökan om stöd med anledning av översvämningen av floden Evros, den andra ansökningen i kategorin ”regional katastrof” 2006 ansågs uppfylla kriterierna, och därför föreslogs det att stöd ur fonden beviljas. Ansökan för skogsbränderna i Galicien avslogs eftersom den inte uppfyllde kriterierna i förordningen.

    Under 2006 föreslog kommissionen ett sammanlagt stödbelopp ur fonden på 24,4 miljoner euro. Näst efter 2004 var detta det lägsta årliga beloppet sedan fonden inrättades 2002.

    Även om det förekom i mindre utsträckning under tidigare år bekräftade erfarenheterna 2006 den allmänna tendensen, dvs. att de flesta ansökningarna om stöd ur solidaritetsfonden inte gäller större katastrofer, som egentligen är fondens huvudsyfte, utan undantagskriterier för regionala katastrofer. Dessa kriterier, som enligt förordningen måste behandlas med största möjliga återhållsamhet av kommissionen, är relativt svåra att uppfylla. Andelen ansökningar inom kategorin ”ovanligt allvarliga regionala kriterier” som inte beviljas stöd är fortsättningsvis hög, ca 60 %. Ansökningar för större katastrofer, för vilka endast ett kvantitativt kriterium gäller, har hittills lett till stöd i 100 % av fallen.

    Kommissionen anser fortfarande att om man dels använder endast ett kriterium för att bevilja stöd ur fonden med lägre kvantitativa tröskelvärden än idag, dels avstår från den nuvarande (icke-kvantitativa) kategorin ”ovanligt allvarlig regional katastrof” skulle soldaritetsfonden fungera mera effektivt. Samtidigt skulle man undvika den frustation som oundvikligen följer av att ansökningar avslås därför att undantagskriterierna är väldigt svåra att uppfylla.

    Tidigare erfarenheter visar att följden av en sådan ändring skulle vara neutral eftersom samma beslut att bevilja stöd ur fonden skulle tas enligt de nya kriterierna. Men genom att förtydliga kriterierna och avskaffa de mindre tydliga regionala kriterierna i den nuvarande förordningen skulle man ge de stater som ansöker om stöd en klarare signal om det är meningsfullt att satsa betydande resurser på att sammanställa en ansökan till solidaritetsfonden. På så sätt skulle de nya kriterierna klart bidra till bättre lagstiftning.

    Därför hoppas kommissionen att rådet är berett att än en gång överväga kommissionens förslag av den 6 april 2005 till ny förordning om solidaritetsfonden, som innehåller bestämmelser om detta. Genom att utvidga fondens tillämpningsområde till andra katastrofer än enbart naturkatastrofer skulle gemenskapen dessutom få tillfälle att på ett betydande sätt ge uttryck för sin solidaritet vid andra slags kriser.

    Annex 1

    European Union Solidarity Fund applications received or completed in 2006

    Applicant Country | RO | BG | BG | RO | AT | UK | EL | HU | ES |

    Name and nature of disaster | Spring flooding | Spring flooding | Summer flooding | Summer flooding | Flooding | Explosion | Evros flooding | Flooding | Forest fires |

    First damage date | 15/04/2005 | 25/05/2005 | 5/08/2005 | 2/07/2005 | 22/08/2005 | 11/12/2005 | 13/03/2006 | 3/04/2006 | 4/08/2006 |

    Application date* | 22/06/05 | 13/07/05 | 24/08/05 | 9/09/05 | 19/10/05 | 17/02/2006 | 22/05/2006 | 9/06/2006 | 6/10/2006 |

    Complete information available on | 29/12/05 | 30/09/05 | 6/10/05 | 29/12/05 | 12/1/06 | - | 13/11/06 | 21/906 | 6/10/06 |

    Major disaster threshold (m€) | 302.114 | 103.274 | 103.274 | 302.114 | 1 336.348 | 3 202 578.000 | 1 004.136 | 459.492 | 3 202.578 |

    Total direct damage (m€)** | 489.530 | 222.279 | 237.446 | 1 049.681 | 591.944 | 700.00*** | 372.26 | 519.10 | 90.96 |

    Category | major | major | major | major | regional | (regional) | regional | major | regional |

    Damage/threshold | 162.03% | 215.23% | 229.92% | 347.45% | 44.30% | 0.02% | 37.07% | 112.97% | 2.84% |

    Cost of eligible emergency operations (m€)** | 160.867 | 144.478 | 190.433 | 259.176 | 196.242 | - | 325.00 | 334.51 | 85.15 |

    Eligible cost/ total damage | 32.9% | 65.0% | 80.2% | 24.7% | 33.2% | - | 87.30% | 64.44% | 93.61% |

    Aid/eligible cost | 11.69% | 6.73% | 5.58% | 20.22% | 7.54% | - | 2.86% | 4.50% | - |

    Aid rate (% of total damage) | 3.84% | 4.37% | 4.48% | 4.99% | 2.50% | - | 2.50% | 2.90% | - |

    Date of grant decision | 26/07/2006 | 19/6/2006 | 19/6/2006 | 26/07/2006 | 29/6/2006 | - | 2007 | 2007 | rejected 2007 |

    Date of Implementation agreement | 28/07/2006 | 21/06/2006 | 21/06/2006 | 28/07/2006 | 20/09/2006 | - | 2007 | 2007 | - |

    Aid granted (EUR) | 18°797°800 | 9°722°183 | 10°632°185 | 52°406°870 | 14°798°589 | application withdrawn | (9°306°527) | (15°063°587) | - |

    * Registration of initial application at Commission

    ** As accepted by Commission

    *** Amount could not be verified

    Annex 2

    Criteria to mobilise the EU Solidarity Fund

    Extract from Council Regulation 2012/2002:

    “Article 2:

    1. At the request of a Member State or country involved in accession negotiations with the European Union, hereinafter referred to as ‘beneficiary State’, assistance from the Fund may be mainly mobilised when a major natural disaster with serious repercussions on living conditions, the natural environment or the economy in one or more regions or one or more countries occurs on the territory of that State.

    2. A ‘major disaster’ within the meaning of this Regulation means any disaster resulting, in at least one of the States concerned, in damage estimated either at over EUR 3 billion in 2002 prices, or more than 0,6 % of its GNI.

    By way of exception, a neighbouring Member State or country involved in accession negotiations with the European Union, which has been affected by the same disaster can also benefit from assistance from the Fund.

    However, under exceptional circumstances, even when the quantitative criteria laid down in the first subparagraph are not met, a region could also benefit from assistance from the Fund, where that region has been affected by an extraordinary disaster, mainly a natural one, affecting the major part of its population, with serious and lasting repercussions on living conditions and the economic stability of the region. Total annual assistance under this subparagraph shall be limited to no more than 7,5 % of the annual amount available to the Fund. Particular focus will be on remote or isolated regions, such as the insular and outermost regions as defined in Article 299(2) of the Treaty. The Commission shall examine with the utmost rigour any requests which are submitted to it under this subparagraph.”

    Annex 3

    Determination of the amount of aid

    A progressive system in two brackets is applied whereby a country affected by a disaster receives a lower rate of aid of 2.5% for the part of total direct damage below the “major disaster” threshold and a higher share of aid of 6% for the part of the damage exceeding the threshold. The two amounts are added up.

    The threshold is the level of damage defined by the Regulation to trigger the intervention of the Fund, i.e. 0.6% of GNI or EUR 3 billion in 2002 prices. This element ensures that the relative capacity of a State to deal itself with a disaster is taken into account. It also ensures that for the same amount of damage relatively poorer countries receive more aid in absolute terms than richer ones. For extraordinary regional disasters the same method is being applied, meaning consequently that countries affected by those disasters, which by definition remain below the threshold, receive 2.5 % of total direct damage in aid.

    Annex 4

    Thresholds for major disasters applicable in 2006

    (based on 2004 figures for Gross National Income)

    | | | (Million EUR) |

    Country | GNI 2004 | 0.6% of GNI | Major disaster threshold 2006 |

    AT | ÖSTERREICH | 234 184 | 1 405.103 | 1 405.103 |

    BE | BELGIQUE-BELGIË | 290 703 | 1 744.220 | 1 744.220 |

    BG | BALGARIJA | 18 927 | 113.563 | 113.563 |

    CY | KYPROS | 12 297 | 73.784 | 73.784 |

    CZ | ČESKA REPUBLIKA | 82 560 | 495.358 | 495.358 |

    DE | DEUTSCHLAND | 2 216 000 | 13 296.000 | 3 202.578* |

    DK | DANMARK | 195 471 | 1 172.825 | 1 172.825 |

    EE | EESTI | 8 456 | 50.733 | 50.733 |

    EL | ELLADA | 167 356 | 1 004.137 | 1 004.137 |

    ES | ESPAÑA | 827 642 | 4 965.852 | 3 202.578* |

    FI | SUOMI/FINLAND | 149 197 | 895.182 | 895.182 |

    FR | FRANCE | 1 657 132 | 9 942.792 | 3 202.578* |

    HR | HRVATSKA | 27 623** | 165.739 | 165.739 |

    HU | MAGYARORSZÁG | 76 582 | 459.494 | 459.494 |

    IE | IRELAND | 125 714 | 754.285 | 754.285 |

    IT | ITALIA | 1 343 620 | 8 061.718 | 3 202.578* |

    LT | LIETUVA | 17 591 | 105.543 | 105.543 |

    LU | LUXEMBOURG (G-D) | 22 643 | 135.855 | 135.855 |

    LV | LATVIJA | 10 945 | 65.667 | 65.667 |

    MT | MALTA | 4 203 | 25.220 | 25.220 |

    NL | NEDERLAND | 489 791 | 2 938.746 | 2 938.746 |

    PL | POLSKA | 186 029 | 1 116.176 | 1 116.176 |

    PT | PORTUGAL | 140 465 | 842.788 | 842.788 |

    RO | ROMÂNIA | 58 947** | 353.681 | 353.681 |

    SE | SVERIGE | 281 444 | 1 688.665 | 1 688.665 |

    SI | SLOVENIJA | 25 905 | 155.429 | 155.429 |

    SK | SLOVENSKÁ REPUBLIKA | 32 790 | 196.738 | 196.738 |

    TR | TÜRKIYE | 24 1373 | 1 448.237 | 1 448.237 |

    UK | UNITED KINGDOM | 1 754 367 | 10 526.204 | 3 202.578* |

    * ~ EUR 3 billion in 2002 prices

    ** GDP (GNI not available)

    [1] Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond, EGT L 311, 14.11.2002, s. 3, nedan kallad ”förordningen”.

    [2] Artikel 2.1: ”Efter ansökan av en medlemsstat eller ett land med vilket det pågår förhandlingar om anslutning till Europeiska unionen, nedan kallad mottagarstat, kan bistånd från fonden frigöras i första hand när det på denna stats territorium har inträffat en större naturkatastrof som har allvarliga återverkningar på medborgarnas levnadsvillkor, miljön eller ekonomin i en eller flera regioner eller ett eller flera länder.”

    [3] Den enda gången EU:s solidaritetsfond mobiliserat stöd för en olycka som inte varit följd av en naturkatastrof var då tankfartyget Prestige gick på grund utanför spanska kusten.

    [4] ”…en ovanligt allvarlig katastrof, huvudsakligen naturkatastrof, som fått följder för den större delen av befolkningen, med allvarliga och bestående återverkningar på levnadsvillkoren och regionens ekonomiska stabilitet. ”

    [5] Närmare uppgifter, se Årsrapporten 2005 KOM(2006) 444 slutlig.

    [6] SEK (2006) 325 slutlig, 10.3.2006.

    [7] KOM(2007) 148 slutlig, 28.3.2007.

    --------------------------------------------------

    Top