52007DC0378

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 27.6.2007

KOM(2007) 378 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om Rumäniens framsteg i fråga om kompletterande åtgärder efter anslutningen

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om Rumäniens framsteg i fråga om kompletterande åtgärder efter anslutningen

1. INLEDNING

1.1. Bakgrund

När Rumänien gick med i EU den 1 januari 2007 vidtogs särskilda åtgärder, för att se till att landets anslutning till unionen underlättades samtidigt som det säkerställdes att EU:s politik och institutioner fortsätter att fungera.

Precis som övriga medlemsstater när de gick med i EU, åtog sig Rumänien de rättigheter och skyldigheter som medlemskapet medför. I enlighet med normal praxis följer kommissionen upp tillämpningen av lagarna (det vill säga gemenskapslagstiftningen) för att se till att dessa skyldigheter fullgörs.

På samma sätt som för de länder som gick med i EU 2004 skrevs regler dessutom in i anslutningsfördraget om skyddsklausuler och övergångsbestämmelser (exempelvis begränsningar av den fria rörligheten för arbetstagare, tillgång till vägtransportnät, veterinära och fytosanitära bestämmelser och bestämmelser om livsmedelssäkerhet). I anslutningsfördraget klargjordes att om det föreligger allvarliga brister i införlivandet och genomförandet av gemenskapslagstiftningen på områdena ekonomi, den inre marknaden samt rättsliga och inrikes frågor kan åtgärder vidtas[1] upp till tre år efter anslutningen till unionen. Rumäniens anslutning följdes också av ett antal åtgärder som vidtogs för att föregripa eller rätta till brister på områdena, livsmedelssäkerhet, jordbruksfonder och reform av rättsväsendet samt kampen mot korruption. För de tvåsista områdena inrättades en samarbets- och kontrollmekanism med riktmärken som bildar en ram för övervakning av framsteg på området[2].

Mekanismen infördes för att förbättra det lagstiftande, administrativa och rättsliga systemets funktion samt för att tackla allvarliga brister i kampen mot korruptionen. Syftet med samarbets- och kontrollmekanismen är att åtgärder verkligen vidtas för att försäkra såväl rumänerna själva som medborgarna i övriga medlemsstater om att administrativa och rättsliga beslut, lagstiftning och praxis i Rumänien överensstämmer med övriga EU. Genom framsteg i samband med reformerna av rättsväsendet, kampen mot korruptionen och den organiserade brottsligheten kommer både rumänska medborgare och företag att komma i åtnjutande av de rättigheter som följer av ett EU-medlemskap. Utan otvetydiga framsteg i samband på dessa områden löper Rumänien risk att inte kunna korrekt tillämpa gemenskapslagstiftningen.

Kommissionen har ombetts att regelbundet lägga fram en rapport om dessa kompletterande åtgärder. Vad gäller samarbets- och kontrollmekanismen begärdes halvårsrapporter från och med juni 2007. Denna rapport erbjuder en noggrann lägesbeskrivning när det gäller de kompletterande åtgärderna och är den första rapporten om samarbets- och kontrollmekanismen. Den belyser alla områden där kompletterande åtgärder har vidtagits, med särskild tyngdpunkt på reformerna av rättsväsendet samt kampen mot korruptionen.

1.2. Metod

Rapporten bygger på en rad olika källor. Den rumänska regeringen har varit den främsta informationskällan. Uppgifter och analyser kommer också från EG:s ständiga representation och medlemsstaternas diplomatiska beskickningar i Rumänien, civilsamhället, sammanslutningar och sakkunnigrapporter. I april 2007 reste kommissionen till Rumänien inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen. Med på resorna fanns enskilda sakkunniga från medlemsstaterna och kommissionen. Syftet var att göra en oberoende bedömning av framstegen. De sakkunniga utarbetade rapporter som sedan översändes till Rumänien för korrigeringar av eventuella felaktigheter.

Den 31 mars 2007 lade Rumänien fram en första rapport om de framsteg som gjorts inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen och sedan dess har landet fortsatt att hålla kommissionen underrättad om relevanta framsteg.

2. KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER: NUVARANDE LÄGE

De kompletterande åtgärderna för Rumänien gäller EU:s jordbruksstöd, livsmedelssäkerhet, reform av rättsväsendet samt kampen mot korruption. I detta kapitel lämnas en kort beskrivning av utvecklingen på de första två områdena, vilka delvis också är föremål för separata rapporteringskrav. Framstegen inom reformen av rättsväsendet samt kampen mot korruption och organiserad brottslighet bedöms i kapitel 3.

Närmare upplysningar finns i bilagan om hur skyddsklausulerna och andra bestämmelser på dessa områden genomförs. Mot bakgrund av de fastställda genomförandestrukturerna och rapporteringsmekanismerna på områdena jordbruk, djurhälsa och livsmedelssäkerhet kommer dessa områden framledes inte att tas upp i denna övergripande rapport. Skulle ytterligare beslut krävas på dessa områden, kommer de att fattas individuellt i enlighet med de regler som gäller dessa sektorer.

2.1. Jordbruksfonder

Vad gäller jordbruksfonderna åligger det medlemsstaterna att tillhandahålla ackrediterade och effektiva utbetalande organ för att säkerställa sund förvaltning och kontroll av jordbruksutgifterna. Medlemsstaterna måste också ta i bruk ett integrerat system för administration och kontroll av direktbetalningar till jordbrukare och av en del av utgifterna för landsbygdsutveckling. (Detta är nödvändigt för att undvika t.ex. bedrägeri och felaktiga utbetalningar.) Om medlemsstaterna inte sköter dessa kontrollsystem korrekt, kan kommissionen i efterhand besluta om finansiella korrigeringar i samband med de årliga finansiella kontrollerna. Med tanke på den stora risken för att det integrerade systemet för administration och kontroll inte skulle fungera korrekt vid Rumäniens anslutning inrättade kommissionen en skyddsmekanism som kan tillämpas på Rumänien om de enskilda delarna i det integrerade systemet för administration och kontroll eller andra funktioner som är nödvändiga för korrekta utbetalningar inte inrättas eller är undermåliga. Skyddsmekanismen innebär att utgifter inom det integrerade systemet för administration och kontroll preliminärt skulle kunna minskas med 25 %. De främsta orosmomenten i fråga om det integrerade systemet för administration och kontroll var kopplingen mellan register över jordbruksföretag och systemet för identifiering av skiften, administrativ kapacitet och logistik, it-system samt kvaliteten på de lagrade uppgifterna. Rapporten från de rumänska myndigheterna från mars 2007 visar att systemet ännu inte till fullo förefaller ha införts: två av de fyra modulerna inom det integrerade systemet för administration och kontroll föreligger endast som prototyper. Dessutom förefaller inte den modul som omfattar administrativa kontroller ha alla funktioner som krävs. Rapporten visar också på avsevärda problem med it-systemen. Beslut om eventuella skyddsåtgärder (vilket i slutändan skulle kunna ge minskade utgifter inom det integrerade systemet för administration och kontroll) kommer att fattas på grundval av resultaten av de revisioner som kommissionen kommer att genomföra i juni–juli 2007 samt på bedömningen av den rapport som de rumänska myndigheterna lämnade in i mars 2007.

2.2. Djurhälsa och livsmedelssäkerhet

På området djurhälsa har övergångsåtgärder i fråga om klassisk svinpest vidtagits och utrotningsplaner har godkänts. En granskning av dessa insatser är planerad till september 2007. Kommissionen har också krävt ytterligare skyddsåtgärder för att minska handeln med rumänska hästar inom gemenskapen. Rumänien är på väg att uppgradera sina konverteringsanläggningar och en lägesrapport har begärts in. Inom kött, fisk- och mjölksektorerna har också övergångsåtgärder vidtagits för ett stort antal företag som endast har rätt att sälja sina produkter på den nationella marknaden i Rumänien. Särskilda åtgärder har vidtagits för råmjölk.

3. REFORM AV RÄTTSVÄSENDET SAMT KAMPEN MOT KORRUPTION

3.1. Sammanfattning

Reformerna av rättsväsendet samt kampen mot korruption och organiserad brottslighet har följts på nära håll inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen. Uppföljningen ger en sammanfattande analys och en detaljerad beskrivning av framstegen i förhållande till de riktmärken som gäller inom samarbets- och kontrollmekanismen. Den detaljerade beskrivningen är uppdelad efter de åtgärder som använts som indikatorer på framsteg mot riktmärkena.

I arbetet med att uppfylla några av de kriterier som ingår i samarbets- och kontrollmekanismen har Rumänien gjort framsteg i varierande grad. Det är viktigt att inte endast se dessa riktmärken som en checklista över enskilda åtgärder som kan bockas av en efter en. Alla dessa punkter är egentligen sammanvävda. Framsteg på ett område påverkar andra. Varje riktmärke är en del i uppbyggnaden av ett oberoende och opartiskt rätts- och förvaltningssystem. Att inrätta och bibehålla ett sådant system är en långsiktig process. Den inbegriper grundläggande förändringar av hela systemet. Därför kan de enskilda riktmärkena inte ses isolerat. De måste ses som en helhet i arbetet med att reformera de berörda områdena – för att göra detta krävs långsiktiga politiska åtaganden. Det behövs tydligare bevis på att ändringarna genomförts i praktiken för att visa att förändringarna är definitiva.

Rumänska regeringen har förbundit sig att reformera rättsväsendet och rensa systemet från korruption. De rumänska myndigheterna visar god vilja och beslutsamhet på alla områden. De har utarbetat nödvändiga lagförslag, åtgärdsplaner och program. Det verkliga provet på om landet ligger i linje med övriga EU kan emellertid endast klaras av på ett sätt, nämligen genom ett beslutsamt genomförande av dessa åtgärder i den dagliga verksamheten. Det finns fortfarande tydliga tillkortakommanden när det gäller att omvandla dessa avsikter till resultat. Rumänien har stegrat sina ansträngningar i kampen mot korruption och organiserad brottslighet på hög nivå. Samtidigt som kommissionen noterar dessa ansträngningar, konstaterar den att mycket återstår att göra. Framstegen under den korta tiden sedan samarbets- och kontrollmekanismen inrättades är fortfarande otillräckliga.

Djupt rotade problem, särskilt korruption, kräver ett slutgiltigt inrättande av varaktiga och väl fungerande brottsbekämpningsstrukturer som sänder starka avskräckande signaler. De strukturella förändringar som krävs påverkar dessutom samhället i stort och förutsätter att man gradvis går längre än målet att bara hålla sig till riktmärkena. Detta kräver långsiktiga åtaganden av Rumänien och kan endast leda till framgång om en tydlig åtskillnad mellan den verkställande, lagstiftande och rättsskipande makten upprätthålls samt om stabila politiska villkor och åtaganden föreligger.

3.2. Bedömning

3.2.1. Riktmärke 1: Säkerställande av ett öppnare och effektivare rättsväsende särskilt genom en ökning av Högsta rättsrådets kapacitet och ansvarighet. Rapportering om den nya civilprocesslagens och straffprocesslagens verkan

Alla åtgärder i Högsta rättsrådets handlingsplan har genomförts och de första resultaten börjar nu framträda, särskilt när det gäller att införa en sammanhållen rättspraxis. Att det saknas enhetlig praxis för återlämnande av egendom är emellertid fortsatt en källa till oro.

Hittillsvarande övervakningspraxis i fråga om ändringarnas inverkan på civilprocess- och straffprocesslagarna visar tydligt att myndigheterna på ett trovärdigt sätt har förbundit sig att införliva myndighetsutövarnas synpunkter i de nya lagstiftningsförslagen. Stora framsteg har gjorts i fråga om civilprocesslagen, men endast små framsteg har gjorts i fråga om den nya straffprocesslagen.

Ytterligare ansträngningar krävs för att komplettera personal- och organisationsreformerna inom rättsväsendet och säkerställa deras varaktighet. Reformer på området har endast delvis genomförts. En behovsgrundad bemanningspolitik kompliceras av befintliga rättsligt bindande anställningsgarantier för domare och åklagare. Den möjlighet att fylla vakanser genom ett snabbt anställningsförfarande som nu planeras vid sidan av de årliga uttagningsförfarandena väcker frågor om kvaliteten på de nyanställda inom det rumänska rättsväsendet.

I stort har Rumänien gjort vissa framsteg inom reformen av rättsväsendet.

Detaljerad bedömning

- Genomförande av nödvändiga åtgärder, inklusive dem i Högsta rättsrådets handlingsplan som antogs i juni 2006, för att säkerställa en enhetlig tolkning och tillämpning av lagen på alla nivåer i landet efter överläggningar med praktiserande domare, åklagare och advokater. Övervakning av nyligen antagna lagstiftnings- och förvaltningsåtgärder

Insatser och åtgärder i den handlingsplan som antogs av Högsta rättsrådet i juni 2006 har antagits och genomförts för att säkerställa att de nödvändiga villkoren – juridiska, administrativa och andra – är uppfyllda för att domstolarna skall blir mer medvetna och engagerade i arbetet med att få deras rättspraxis att överensstämma med andra domstolar på motsvarande rättslig nivå och med högsta kassationsdomstolen.

Överklagande i rättsligt intresse är ett centralt instrument i det avseendet[3]. Det omarbetades 2005 och kan nu användas av appellationsdomstolarna (vilka har varit den främsta källan till motstridig rättspraxis), och de domar som förkunnas av högsta kassationsdomstolen i samband med dessa överklaganden görs bindande. Att döma av takten i inlämnandet av överklaganden, och beslut om dessa, i rättsligt intresse under andra halvan av år 2006 och de första månaderna 2007, har förfarandet blivit ett viktigt instrument för att förenhetliga domstolarnas rättspraxis. Instrument kan i sig mycket väl visa sig tillräckligt och ytterligare lagstiftningsinitiativ i syfte att skapa nya mekanismer för att göra rättspraxis enhetlig bör noggrant vägas mot de positiva resultat som överklagandena i rättsligt intresse lett till[4].

Domarnas tillgång till rättspraxis har förbättrats: samtliga domstolar har tillgång till högsta kassationsdomstolens avgöranden och högsta kassationsdomstolens domar finns nu i sin helhet på domstolens hemsida. Det intensiva arbetet med teknisk uppgradering av domstolarna på senare år har ökat domarnas tillgång till rättsligt material och rättspraxis. På ett övergripande plan publicerar och sprider appellationsdomstolarna sinsemellan ett s.k. kvartalsblad som innehåller relevant rättspraxis från deras respektive behörighetsområden.

Nationella rättsakademins fortlöpande utbildningsplan och ett decentraliserat utbildningsprogram har införts. Nationella rättsakademins fortlöpande utbildningsplan för 2007 innehåller nitton seminarier för 120 domare (jämfört med nio seminarier 2006), och inom det decentraliserade fortlöpande utbildningsprogrammet för 2007 finns det utrymme för tre seminarier om året som skall organiseras för domstolar och åklagarämbeten (jämfört med minst ett seminarium om året 2006, när 135 sådana seminarier organiserades).

Högsta rättsrådet har inrättat en mekanism för att övervaka vilken verkan åtgärderna har på rättspraxis i hela landet. En mekanism för regelbundna överläggningar mellan domstolar har inrättats för frågor som gäller enhetlig domstolspraxis. Med utgångspunkt i genomförandet av Högsta rättsrådets handlingsplan från 2006 har ordförandena för högsta kassationsdomstolens avdelningar sedan januari 2007 hållit regelbundna möten med sina motsvarigheter i appellationsdomstolarna, i syfte att harmonisera praxis och diskutera möjliga förslag till överklaganden i rättsligt intresse. I februari 2007 införde Högsta rättsrådet en skyldighet för varje domstol att anordna månatliga möten för domarna på varje jurisdiktionsnivå för att säkerställa fungerande kommunikation mellan myndighetsutövarna på lokal nivå. Rådet har också utarbetat en central mekanism för att hålla regelbundna möten med ordförandena för respektive avdelning inom appellationsdomstolarna och högsta kassationsdomstolen. Syftet med mötena är att skapa ett forum, där alla domstolar som är högsta instans för överklaganden (högsta kassationsdomstolens och appellationsdomstolarna) diskuterar de rättsliga ärenden som allmänt anses ger upphov till motstridig rättspraxis, varigenom kassationspraxis etableras.

Slutligen skall nämnas att arbetet med att uppnå enhetlig praxis ibland hindras av de ofta återkommande ändringarna i lagstiftningen, varav några beror på konsolidering av reformen av rättsväsendet.

- Utformande och genomförande av en rationell och realistiskt rekryteringsmodell för rättsväsendet på grundval av pågående behovsanalys

Personalläget inom det rumänska rättsväsendet liksom förvaltningskapaciteten på central nivå samt vid domstolarna eller åklagarämbetet är fortfarande en utmaning för myndigheterna. Högsta rättsrådet och riksåklagarämbetet arbetar med dessa uppgifter[5]. Rationaliseringar inom personalen och institutionell och omstrukturering är på väg.

Vanligen är det de rättsvårdande myndigheterna som, på teoretisk nivå, beslutar om vilka frågor som omfattas av den generella termen ”domstolsförvaltning” samt hur olika förvaltningsuppgifter inom ramen för detta begrepp skall fördelas mellan domstolarnas ordförande eller chefsåklagare, ekonomidirektörer, domstolssekreterare och domarna själva samt, eventuellt, en domstolsförvaltare. Dessutom kräver en översyn av personalstrategin och det konkreta genomförandet av reformerad personalplan en viss flexibilitet i förvaltningen av domartjänster som en större än vad nuvarande lagstiftning tillåter.

Utlåning av domare förefaller vara problematiskt. Omkring 200 domare och åklagare har lånats ut från sina tjänster inom domstolsväsendet till andra institutioner (Högsta rättsrådet, justitieministeriet, nationella rättsakademin osv.). I flera fall betraktas de ursprungliga tjänsterna inte som formellt vakanta och tillsätts därför inte, eftersom berörda domare har rätt att behålla sin tjänst vid domstolen. Den enda möjliga lösningen är att hämta en domare från en annan domstol för att tillfälligt täcka den faktiskt vakanta tjänsten. I lagstiftningen föreskrivs heller ingen numerär begränsning av antalet utlåningar och tjänsterna är mycket populära tack vare de höga lönerna för utlånade domare. Högsta rättsrådet håller emellertid på att bli striktare när det gäller utlåning av domare. En angränsande fråga är på vilket sätt de behöriga myndigheterna[6] kan ändra domstolens personalplan. En strykning av en tjänst från personalplanen är endast tillåten om den berörda tjänsten är ledig. Till följd av detta har myndigheterna inte kunnat minska antalet tjänster vid en domstol där tjänsterna är besatta, även om domstolens arbetsbelastning visar att de flesta av dem är överflödiga.

De preliminära slutsatserna i en studie av domstolarnas arbete, som varit föremål för en analys utförd av Högsta rättsrådet och justitieministeriet, bekräftar att det krävs en rationalisering av personalstrukturerna vid många av de mindre domstolarna (vissa hotas t.o.m. av nedläggning). En omstuvning av personalresurserna så att de bättre återspeglar den faktiska arbetsbelastningen kräver därför en omsorgsfull balans mellan förvaltnings- och lagstiftningsinitiativ som ännu inte har konkretiserats (Högsta rättsrådet vände sig mot ett lagstiftningsförslag som nyligen förberetts av justitieministeriet med målet att möjliggöra ett utomordentligt överföringsförfarande i fall av omorganisation av domstolar eller åklagarämbeten).

En annan lösning som övervägts av Högsta rättsrådet inom ramen för en långsiktig personalstrategi är att, som en tillfällig lösning, sänka tillträdeskraven för domare intill dess att vakanserna har tillsatts. Efter lagstiftningsreformerna 2004 och 2005 har domarna i Rumänien fasta tjänster och en lång rad karriärskyddsregler. Det kan visa sig vara svårt att göra sig av med nyanställda med potentiellt låg standard om de i ett senare skede inte lever upp till de förväntningar som systemet ställer.

- Utveckling och genomförande av en plan för omstrukturering av civilministeriet som tacklar befintliga administrativa brister och personalfrågor

En plan för omstrukturering av civilministeriet har utarbetats och den är på väg att genomföras. Processen hejdas emellertid av bristen på en effektiv bemanningsmodell för rättsväsendet.

Planen för omorganisationen av civilministeriet utarbetades på grundval av analysen av civilministeriets verksamhetsrapporter för 2005 och 2006.

Den 2 oktober 2006 utsågs Rumäniens nya riksåklagare av presidenten, efter det att åklagaren föreslagits av justitieministeriet och godkänts av Högsta rättsrådet.

De främsta bristerna gäller tillkortakommanden i förvaltningen samt en ojämn och ineffektiv fördelning av åklagare på civilministeriets kontor, med tanke på arbetsbelastningen per åklagare.

Planen är därför uppdelad i följande fem steg: 1) omstrukturering av åklagarämbetena kopplade till de högsta kassationsdomstolarna; 2) utarbetande och godkännande av en ny intern förordning för civilministeriet; 3) omfördelning av åklagartjänsterna; 4) tillsättande av vakanser; samt 5) tillsättande av vakanta tjänster som inte är ledande poster.

De första två stegen har redan fullbordats.

Det tredje steget pågår och fristen löper ut i slutet av 2007: de flesta ärenden handläggs av åklagarämbetena med koppling till de lägsta rättsinstanserna. Därför måste personalplanen omorganiseras genom att några tjänster överförs från de högre åklagarämbetena till de lägre. Omorganisationen kräver viss tid, eftersom de överflödiga tjänsterna f.n. inte alltid kan omfördelas om de redan är besatta.

Det fjärde steget pågår och det är en ”permanent åtgärd”. Hösten 2006 anordnades öppna antagningsförfaranden och 17 ledande tjänster vid åklagarämbetena tillsattes. Mellan januari och mars 2007 har ytterligare fem ledande tjänster tillsatts vid åklagarämbetet med koppling till högsta kassationsdomstolen. Vidare är ytterligare uttagningsförfaranden för ledande tjänster planerade till våren och hösten 2007.

Femte steget, som även detta är en ”permanent åtgärd”, pågår också. Det normala sättet att rekrytera åklagare tillåter inte att vakanser tillsätts, eftersom inte fler än 180 kandidater om året går ut från det nationella rättsinstitutet och endast 40 % av dessa blir åklagare.

- Övervakning av vilken verkan de nyligen antagna ändringarna av civilprocess- och straffprocesslagen har på rättssystemet så att alla nödvändiga korrigeringsåtgärder kan tas med i de planerade nya lagarna

Lag nr 459/2006 om ändring av civilprocesslagen antogs i december 2006 och trädde i kraft i januari 2007. De främsta ändringarna gäller a) överföringen av behörighet i fall med jäviga domare; b) förenkling av med tvångsmedel genomförda rättsliga åtgärder.

Justitieministeriet har övervakat effekterna av dessa ändringar genom att begära en utvärdering av de berörda domstolarna och samla in förslag som spontant lämnats av domarna. Eftersom endast en kort tid har förflutit sedan ändringarna trädde ikraft, hänvisar domstolarna huvudsakligen till lagens potentiella inverkan.

Lag nr 356/2006 om ändring av civilprocesslagen antogs i juli 2006 och trädde ikraft den 9 september 2006. Ytterligare ändringar hade gjorts genom regeringsförordning nr 60/2006. De huvudsakliga ändringarna gäller a) stärkandet av alternativa åtgärder till häktning; b) en begränsning av skälen till att kräva en alternativ domare; c) avskaffande av häktning vid mindre allvarliga brott som på offrets begäran kan leda till åtal (för närvarande måste en åklagare undersöka fallet och ofta drar offret tillbaka sin anmälan); och d) en begränsning av rättens möjlighet att remittera ärendet till åklagaren för ytterligare förundersökning.

Justitieministeriet har övervakat effekterna av dessa ändringar genom att samla in synpunkter från de berörda domarna och en förteckning över förslag till den nya straffprocesslagen har sammanställts. Högsta rättsrådet har också lämnat bidrag. Emellertid har dessa bidrag ännu inte beaktats. Vissa farhågor gäller åklagarnas möjlighet att läsa post och avlyssna telefoner under två dygn utan domares begäran om husrannsakan, eller intrång i förhållandet mellan advokat och klient genom telefonavlyssning.

Reformen av straffrätten äventyras av ett beslut i senatens lagutskott i mars 2007, om att för omröstning i kammaren lägga fram den straffrättsliga lagstiftning som antogs 2004 och upphävdes 2005 på grund av sin oförenlighet med de processuella normerna och andra betydande problem som myndighetsutövarna pekat på. Om den hade trätt ikraft, skulle 2004 års lag ha lett till avsevärda svårigheter för domstolarna och åklagarämbetena och en allvarlig risk för att lamslå hela rättssystemet. Sent i mars beslutade senaten i plenum att remittera 2004 års lag till lagrådet för vidare överläggningar. Detta ger möjlighet att diskutera det nya förslaget till straffrättslig lagstiftning och straffprocesslagen. Rumänien förväntar sig att detta blir föremål för offentlig debatt under hösten 2007.

- Rapportering och övervakning av de framsteg som gjorts i fråga om ett antal nya lagar, inklusive överläggningar och om dessa samt vilka effekter de kommer att ha på rättssystemet

Situationen är helt annorlunda för de två nya rättegångslagarna. Arbetet med civilprocesslagen är långt framskridet, men har bara påbörjats i fråga om den andra. Framsteg har dock gjorts. Sammansättningen av kommittén för utarbetandet av en ny straffprocesslag avslutades och godkändes genom justitieministerns beslut nr 1251/C av den 17 maj 2007.

Ny civilprocesslag

Kommittén för utarbetandet av en ny civilprocesslag inrättades 2006[7]. Kommittén har utarbetat omkring 250 artiklar (av total 700–800 artiklar), som gäller mål i i lägsta rättsinstans. Beslut har fattats om lagen.

Rumänien förväntar sig att arbetet är slutfört i slutet av december 2007. Efter regeringens godkännande, som följer på en öppen debatt, kommer texten att överlämnas till parlamentet. Ett antagande är planerat till sommaren 2008 varefter den träder i kraft efter sex månader.

För de nya domstolarnas behörighetsområden gäller följande: 1) de lägsta rättsinstanserna kommer att ha begränsad behörighet; 2) arbetsdomstolarna kommer att ha blandad jurisdiktion, vilka fungerar som lägsta rättsinstanser i specifika frågor och som appellationsdomstolar avseende de överklaganden som gjorts av beslut i lägre domstolar; 3) appellationsdomstolarna kommer att fatta beslut om överklaganden mot arbetsdomstolarnas beslut och kommer att fungera som förstinstansrätter i administrativa överklaganden och 4) Högsta rättsrådet kommer endast att fatta beslut om ett andra överklagande mot varje beslut som fattats på andrainstansnivå. På det sättet kommer Högsta rättsrådet de facto att bli en kassationsdomstol, som endast arbetar med lagstiftningsfrågor. För att undvika överbelastning av Högsta rättsrådet har ett strikt system för avgörande av vilka ärenden som skall tas upp utarbetats. Rumänien förväntar sig att högsta domstolen, såsom varande den enda domstolen i landet med behörighet att fatta slutgiltiga beslut i lagstiftningsfrågor, kommer att fastställa rättspraxis och lämna ett verksamt bidrag till förenhetligandet av densamma.

Kommittén för utarbetande av den nya civilprocesslagen överväger en lösning på problemet med invändningar om författningsvidrighet som ett sätt att försena domstolsförfarandena[8]. Den lösning som valts är att när parterna ifrågasätter författningsenligheten i en lag som gäller i målet översänds frågan till författningsdomstolen men rättegången fortsätter. Om lagen konstateras författningsvidrig skall den berörda parten överklaga eller kräva förnyad prövning.

Den nya straffprocesslagen

Kommittén för utarbetande av en ny straffprocesslag inledde sitt arbete i januari 2007.

För närvarande arbetar kommitténs ledamöter[9] med att skapa en ny lag. De har utarbetat några förslag men någon slutlig version är ännu inte klar.

Det nya straffrättsliga förfarandet kommer huvudsakligen att innebära kontradiktoriska processer. För allvarliga och halvvägs allvarliga brott kommer åtal att vara obligatoriskt medan åklagaren kommer att få makt att avgöra om mindre allvarliga brott skall leda till åtal.

Hitintills har kommittén inte varit i kontakt med den andra kommittén för att möjliggöra en lösning i tid för att förena åsikter som potentiellt går isär i fråga om gemensamma principer såsom invändningar om författningsvidrighet.

- Förstärkning av Högsta rättsrådets förmåga att utföra sina nyckeluppgifter och förstärkning av dess ansvarighet. Särskilda insatser mot potentiella intressekonflikter och oetiskt handlande rådsledamöter. Utifrån de nyligen antagna objektiva kriterierna anställa rättsinpektörer som också bör vara regionalt representerade på ett bättre sätt

Högsta rättsrådets administrativa kapacitet att utöva de behörigheter som det enligt lag fått har nu helt och hållet uppnåtts. Rådet verkar på ett sammanhållet sätt inom alla sina ansvarsområden och använder sig av ett system med arbetsgrupper, som samordnas av en permanent ledamot av rådet, för övervakning och genomförande av verksamheten på respektive område. Högsta rättsrådets nya förvaltningsgrupp som utsågs i januari 2007 har åtagit sig att sköta kontakterna med justitieministeriet och andra statliga myndigheter samt att få Högsta rättsrådet att i högre grad delta i de lagstiftningsdebatter som gäller rättsväsendet.

Rådets ansvarighet och etiska normer samt dess ledamöter ger fortsatt anledning till oro. Samma sak gäller Högsta rättsrådets ledamöters potentiella intressekonflikter. Enligt lagen kan nuvarande rådsledamöter välja mellan att arbeta permanent och fullgöra funktionen som rådsledamot eller att samtidigt leda arbete vid en domstol eller ett åklagarkontor[10]. I frågor som gäller etiska normer för enskilda ledamöter eller potentiella intressekonflikter har rådet vidare genomgående intagit en formalistisk ståndpunkt, enligt vilken man inte kan förutsätta bristande integritet hos samtliga ledamöter av Högsta rättsrådet och att misstankar om oetiskt handlande måste behandlas från fall till fall.

Vad gäller anställning av rättsinspektörer, har rådet använt sig av ett väldefinierat och objektivt förfarande vid alla sina senaste anställningsförfaranden. Högsta rättsrådet har också uppmärksammat den geografiska representationen bland de nyligen anställda inspektörerna och rådet har brutit det monopol som domstolar och åklagarämbeten i Bukarest har haft till nyligen.

3.2.2. Riktmärke 2: Planenligt inrättande av ett integrerat organ med ansvar för att kontrollera tillgångar, oförenligheter och potentiella intressekonflikter samt för att fatta bindande beslut på grundval av vilket beslut om avskräckande påföljder kan fattas

Lagen om nationella byrån för integritet, ändrad genom en regeringsförordning som ger byrån rätt att kontrollera tillgångar, oförenligheter och potentiella intressekonflikter för ett stort antal högre valda tjänstemän. Enligt lagen kan det också fattas tvingande beslut, på grundval av vilka beslut om avskräckande påföljder kan fattas. Byrån förväntas bli operativ i oktober 2007.

Ändringar genom regeringsförordningen kan endast delvis mildra de rättsliga betänkligheterna med avseende på byråns oberoende och effektiviteten i dess makt att undersöka och påföra avskräckande påföljder. Denna förordning förblir bara i kraft till dess att den godtagits eller ändrats av parlamentet.

Rumänien har gjort påtagliga framsteg i arbetet med att uppnå detta riktmärke. Det är emellertid för tidigt att bedöma effektiviteten i byråns ansträngningar att uppnå sina mål innan den har inrättats och visat arbetsresultat.

Detaljerad bedömning

- Antagande av lagstiftning för inrättandet av en effektiv och oberoende byrå för integritet med ansvar för att kontrollera tillgångar, oförenligheter och potentiella interessekonflikter samt utfärda bindande beslut på grundval av vilka beslut om avskräckande påföljder kan fattas

Justitieministeriet utarbetade ett förslag till lagen om nationella byrån för integritet med ansvar för att kontrollera tillgångar, oförenligheter och potentiella interessekonflikter.

Lagförslaget godkändes av regeringen i juli 2006 och lagen antogs slutligen av rumänska senaten i maj 2007[11].

Enligt lagen skall senaten, på förslag av nationella integritetsrådet, utse byråns ordförande och vice ordförande för en fyraårig mandatperiod, efter ett uttagningsförfarande eller test[12]. På förslag av nationella integritetsrådet skall ordföranden och vice ordföranden också avsättas av senaten.

Nationella byrån för integritet genomför kontroller av förmögenheter, intressekonflikter och oförenligheter[13].

Enligt lagen skall en årlig oberoende extern revision göras, som finansieras av myndigheten själv. Det åligger alla politiker och tjänstemän anställda inom den offentliga förvaltning på nationell och central nivå att lämna in förmögenhets- och intressedeklarationer[14].

Integritetsinspektörerna skall fortsätta kontrollen av förmögenhet, kontroller intressekonflikterna eller oförenligheterna i tjänsten eller på begäran av en berörd part, i enlighet med lagens krav. Den person som är föremål för kontrollen och som har rätt att assisteras eller företrädas av ett juridiskt ombud meddelas om att kontrollförfarandet satts igång.

I syfte att skydda politiker och tjänstemän anställda inom den offentliga förvaltning mot missbruk av anmälningsrätten föreskriver lagen fängelsestraff för personer som lämnar falska uppgifter eller deklarationer.

Integritetsinspektörerna skall underrätta domstolen om det finns bevis på att det föreligger en avsevärd skillnad mellan den faktiska förmögenheten och den deklarerade som inte kan förklaras på ett rimligt sätt[15]. I detta fall kan domstolen besluta om förverkande av en del av förmögenheten eller en viss tillgång. Om domstolen genom ett definitivt och oåterkalleligt beslut meddelar att förmögenheten förvärvats illegalt och beslutar om förverkande, är lagens föreskrivna påföljd entledigande från tjänst och förbud mot att inneha en hög eller offentlig tjänst under tre är efter entledigandet, utom för politiker. Det slutliga och oåterkalleliga meddelandet om intressekonflikt skall lämnas till disciplinnämnden eller, om så krävs, till myndigheterna, för disciplinära påföljder för den berörda personen eller avsked för denne.

Vid flera tillfällen har oro uttryckts angående den slutliga tappningen av nationella byrån för integritet:

- Ursprungligen var målet med förslaget att inrätta ett kontor för kontroll och åtgärder på ett område som inte täcks av några andra institutioner i Rumänien – förmögenheter som inte kan förklaras med den kontrollerade personens inkomster. I den godkända texten talas det emellertid om ”olaglig” förmögenhet i stället för ”omotiverad”. ”Olagliga” förmögenheter kan förverkas men det måste bevisas på förhand att de härrör från en olaglig handling. Detta område täcks visserligen redan av åklagarväsendet, polisen (i fråga om brott) och skattemyndigheterna, polisen osv. (civilrättsliga överträdelser). Samtidigt kan det finnas ett betydande antal fall där olagliga verksamhet inte kan bevisas, trots att tillgångarna på ett oförklarligt sätt överstiger inkomsterna.

- Den procentandel som avgör huruvida det rör sig om en ”avsevärd skillnad” mellan den verkliga förmögenheten och den deklarerade, och som krävs för att integritetsinspektören skall underrätta domstolen (minst 10 % men inte mindre än motsvarande 20 000 euro i rumänska lei[16]), förefaller väldigt hög jämfört med de 2 % som ursprungligen föreslogs.

Regeringsförordning nr 49/01/06/2007, som trädde i kraft i juni 2007, medför vissa positiva förändringar av några av aspekterna i ovanstående två punkter. Framför allt byts ”olaglig förmögenhet” ut mot ”omotiverad förmögenhet”. Dessutom tillåts förundersökningar redan om en skillnad på 10 000 euro mellan förmögenhet och inkomst upptäcks.

Denna regeringsförordning måste emellertid först godkännas av parlamentet om den skall kunna gälla på längre sikt[17].

Hur kontoret faktiskt fungerar återstår att bedöma.

- Inrättande av en nationell byrå för integritet samt garantier för att den har tillräckligt med personal och nödvändiga ekonomiska medel för att fullgöra sitt mandat

Denna del av riktmärket kan inte bedömas innan det nyligen inrättade nationella kontoret för integritet kommit igång.

3.2.3. Riktmärke 3: Fortsatt arbete utifrån redan gjorda framsteg, fortsatta professionella, opartiska undersökningar av påståenden om korruption på hög nivå

Arbetet med att väcka åtal i fall av korruption på hög nivå har fortsatt att vara framgångsrikt. De specialiserade åklagarenheterna (Nationella korruptionsbekämpningsenheten) har inrättats i hela landet och visar positiva arbetsresultat i fråga om förundersökningar och åtal för korruption på hög nivå. Bland dessa mål finns välkända fall med åtal mot kända offentliga personer. Orubbligheten i förundersökningarna återspeglas emellertid inte i domstolsbesluten. Uppgifter om domarna visar att straffen i allmänhet inte är avskräckande och att det förekommer många beslut om uppskov med verkställigheten av straffet i fall av korruption på hög nivå. Skälet till dessa uppskov, inklusive medvetenheten och inställningen inom domarkoren vad gäller avskräckande domar i fall av korruption på hög nivå, måste utredas. Detta förhållande underminerar nyligen gjorda framsteg på förundersökningsområdet och ger allmänheten en negativ bild av den politiska beslutsamheten att tackla korruptionen. Dessutom kan en serie nyligen inträffade händelser få negativa följder för kampen mot korruptionen. Exempel på dessa är avkriminalisering av bankbedrägerier, parlamentets avsikt att förkorta den maximala tidsutdräkten för förundersökningar i brottmål och kravet på att en anställd vid Nationella korruptionsbekämpningsenheten skall avskedas.

På det hela taget är den rättsliga hanteringen av korruption på hög nivå fortfarande otillräcklig.

Detaljerad bedömning

- Ett fortsatt tillhandahållande av arbetsresultat för professionella och opartiska undersökningar av fall av korruption på hög nivå. Säkerställande av rättslig och institutionell stabilitet i det allmänna arbetet mot korruption, särskilt genom ett bibehållande av nuvarande utnämnings- och avsättningsförfarande för Rumäniens riksåklagare, chefsåklagaren inom det nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet och andra ledande tjänster inom åklagarämbetet

I mars 2006 ratificerade rumänska parlamentet lag nr 54/06 som återställde ”Nationella korruptionsbekämpningsenhetens” behörighet att inleda förundersökningar i alla fall av korruption på hög nivå. Enheten kallas nu Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet. Det har inrättats som en juridisk person inom åklagarämbetet vid Högsta rättsrådet. Den allmänne åklagaren vid åklagarämbetet med koppling till Högsta rättsrådet styr direktoratet genom chefsåklagaren i fallet. Direktoratet har egen budget och personal.

Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratets kapacitet och fasta beslutsamhet om att väcka åtal i fall av korruption på hög nivå har fortsatt. Profilen på de nya förundersökningar som inletts av direktoratet under perioden och deras antal har bidragit till att direktoratet kan uppvisa goda arbetsresultat från sina opartiska förundersökningar i fall av korruption på hög nivå.

Tidsutdräkten för Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratets genomförande och avslutande av sina förundersökningar visar fortfarande på en hög grad av professionalitet i enhetens mångdisciplinära förundersökningsgrupper. Sedan september 2006 har 84 nya åtal väckts mot 195 misstänkta. Under samma period har domstolarna avkunnat 47 preliminära domar i korruptionsrättegångar och 33 slutgiltiga domar. Tre mål slutades med frikännande.

Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratets ansträngningar och resultat i arbetet med förundersökningar mot korruption på hög nivå motsvaras inte av liknande resultat i domstolarna. Det finns flera inslag i domstolarnas arbete som tyder på att domstolarna antingen har bristande medvetenhet om korruption eller bristande utbildning eller kunskap.

För det första saknar de straff som döms ut av domstolarna i korruptionsmål avskräckande effekt och har därför ingen förebyggande funktion. Den genomsnittliga länden på fängelsestraffen för korruptionsbrott är 1(2 års fängelse och majoriteten av de fällande domarna leder till beslut om villkorligt uppskov med verkställigheten av straffet. Domstolarna förmår alltså inte visa att de förstår vilken viktig roll de har i ansträngningarna med att bekämpa korruption i Rumänien.

För det andra är det så att i samtliga av de viktigaste korruptionsfall som undersökts av Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet och som lett till åtal under det senaste halvåret, beslöt domstolarna om uppskov i förfarandena och överlämnade målen till författningsdomstolen, för att denna skulle fatta beslut om de invändningar om författningsvidrighet som gjorts av försvaret. Även om det är formellt riktigt, inställer sig frågor om domstolarnas tendens att överlämna mål till högre instans i stället för att handlägga dem på lägre nivå. Som en följd av detta har åtalen mot två f.d. politiker på hög nivå, som när de inleddes sågs som en övertygande signal om en fast beslutsamhet att utreda korruption på hög nivå i Rumänien, ännu inte avgjorts. I stället väntar de på beslut om målets förenlighet med författningen, vilket kan ta mer än ett år.

Vad gäller utnämnings- och avsättningsförfarandena, kan förtida avgång eller ersättning av tjänstemän på nyckelposter skada kontinuiteten i reformprocessen. Ett beslut i senatens lagutskott om att aktivera ett äldre förslag om utnämnings- och avsättningsförfarandena för den allmänna åklagaren och chefsåklagaren vid Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet som väntat på godkännande i senaten sedan 2006 hindrades genom omröstning i plenum sent i mars 2007. Det återstår att se om intentionen att ändra utnämningsförfarandet har övergivits helt. Antalet förändringar i personalen under de senaste månaderna övertygar inte i det avseendet. Exempel på detta är avsked av medarbetare vid inrikesministeriets korruptionsbekämpningsenhet och förslaget om avsättning av ledare för Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet och Nationella rättsakademin[18]. Dessutom har flera höga ämbetsmän vid justitieministeriet sagt upp sig.

Ett annat bekymmer vad gäller kampen mot korruptionen är vidare de eventuella ändringar av civilprocesslagen som f.n. diskuteras i parlamentet. Det kan få påtagligt negativa följder för kampen mot korruptionen, särskilt med hänvisning till följande tre frågor: 1) Oaktat de betänkligheter som kommit till uttryck skall den allmänna åklagaren fråntas möjligheten att i brådskande fall och på tillräckliga grunder besluta om tillfälliga frihetsberövanden även om ett godkännande – i varje fall – av domare krävs inom två dygn; 2) begränsningen av förundersökningen till högst sex månader och 3) begränsningen av avlyssning till högst 120 dagar. Dessa ändringar skulle innebära en allvarlig begränsning av förundersökningstjänstemännens möjlighet att samla in bevis, särskilt i fråga om att tackla väl etablerade brottssyndikat eller mäktiga myndighetspersoner och politiker djupt involverade i korruption.

Slutligen godkändes en lag sent i mars 2007[19] som avkriminaliserar vissa aspekter av bankbedrägerier som tidigare legat inom Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratets[20] behörighetsområde, vilket utmanar den rättsliga stabiliteten inom ramen för arbetet mot korruption. Om lagen tillämpas retroaktivt, vilket förefaller vara fallet, skulle avkriminaliseringen gälla banktjänstemän som prickats för att bevilja tvivelaktiga och illegitima lån. Detta skulle leda till uppskov med straffens verkställighet i ett antal fall som ännu inte avgjorts av Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet[21]

3.2.4. Riktmärke 4: Vidtagande av åtgärder för att förhindra och bekämpa korruption, i synnerhet inom det lokala styret

Rumänien har gjort framsteg med ”prestigeprojekt” för att stärka allmänhetens medvetande om korruption såsom det framgångsrika kostnadsfria korruptionsnumret och Nationella centret för integritet, ett oberoende offentligt organ för korruptionsrådgivning som drivs i samarbete med det civila samhället. Dessutom har Rumänien organiserat ett antal kampanjer för att höja medvetandet om korruption bland allmänheten, rättsväsendet och tjänstemän anställda inom den offentliga förvaltningens olika verksamhetsområden. Förvaltnings- och inrikesministeriets allmänna korruptionsbekämpningsdirektorat har vidtagit ett antal föregripande åtgärder såsom integritetstester och inspektioner. Utbildningsprogram för tjänstemän anställda inom offentlig förvaltning har arrangerats på områden såsom hälsovård och utbildning. Emellertid fattas en övergripande strategi för bekämpning av korruption på lokal nivå grundad på riskbedömningar med inriktning på de mest sårbara sektorerna och den lokala förvaltningen. Inga rapporter om framgångsrik spridning av pilotverksamhet har inkommit. Dessutom återstår bekymren med bristande varaktigt politiskt stöd för viktiga prestigeprojekt såsom Nationella centret för integritet.

På det hela taget har vissa framsteg gjorts för att uppfylla de kriterier som följer av detta riktmärke.

Detaljerad bedömning

- Bedömning av resultaten av den nyligen avslutade informationskampanjen och, om nödvändigt, förslag på uppföljningsinsatser inriktade på sektorer utsatta för stor korruptionsrisk

Flera kampanjer mot korruption inleddes under 2006 och fortsatte under 2007. Informationskampanjerna som letts av inrikesministeriets korruptionsbekämpningsdirektorat har givit konkreta resultat. Mellan september 2006 och mars 2007 tog direktoratets gratisnummer (”TELVERDE”) emot 6 237 samtal och meddelanden. Under samma period vidarebefordrade direktoratet 142 förundersökningar till Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet, som i sin tur lät väcka åtal i 17 ärenden från nämnda enhet. Justitieministeriet inledde ännu en informationskampanj som riktade sig till såväl rättsväsendets klienter som anställda inom rättsväsendet (”muta inte och låt dig inte mutas”). Kampanjen pågår och hitintills har ingen bedömning gjorts av dess inverkan på någon av målgrupperna.

- Rapport om åtgärder för att minska korruptionsmöjligheterna och öka öppenheten inom den lokala förvaltningen och om påföljder för tjänstemän anställda inom den offentliga förvaltningen, i synnerhet inom den lokala förvaltningen

I fråga om vidtagandet av åtgärder för att minska korruptionsmöjligheterna och öka öppenheten inom den lokala förvaltningen, deltar nationella kontoret för offentliganställda i ett omfattande partnerskapsprojekt inom ramen för Phare, som inleddes i december 2006, och som kommer att vara till stöd för kontoret i dess arbete med att omdefiniera sin personalpolitik och interna praxis. Ett av de främsta målen med projektet är att öka öppenheten och integriteten i offentliganställda tjänstemäns arbete i förvaltningen.

Allmänna korruptionsbekämpningsdirektoratet rapporterade i slutet av januari 2007 om åtgärder som vidtagits av enheten för att motverka och bekämpa korruption inom inrikesministeriet och dess tjänstegrenar. Bara inom gränspolisen, som har varit Allmänna korruptionsbekämpningsdirektoratets främsta undersökningsmål under 2006, utförde enheten fler än 6 000 integritetstester, operationer under täckmantel och oanmälda inspektioner. Gränspolisen har det största antalet tjänstemän som rapporterat om korruptionsförsök (60 % högre än 2005). Allmänna korruptionsbekämpningsdirektoratet har fått in 67 fall av bestickningsförsök rapporterade av gränspoliser och det största belopp som erbjudits en gränspolis och avspisats av denne är 5 000 euro (ett fall av cigarettsmuggling vid gränsen mellan Rumänien och Ukraina).

Allmänna korruptionsbekämpningsdirektoratet ägnade sig också åt en omfattande förebyggande kampanj, både bland tjänstemän vid inrikesministeriet och i samverkan med det civila samhället. I kampanjen försökte man engagera olika delar av allmänheten (såsom studentorganisationer) i de offentliga institutionernas arbete med att reformera sin förvaltning och personal.

Vad gäller förskingring av EU-medel rapporterade bedrägeribekämpningsmyndigheten att man inlett undersökningar i tretton nya fall sedan januari 2007. Totalt inleddes 84 fall av förundersökningar av bedrägeribekämpningsmyndigheten mellan den 1 september 2006 och 15 mars 2007 är. Under referensperioden inleddes undersökningar i 63 fall. Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet mottog 22 ärenden på grundval av samarbetsavtalet mellan de två institutionerna och 17 vidarebefordrades till den allmänna åklagaren.

De konkreta resultaten av de förebyggande åtgärder som vidtagits av offentliga institutioner låter sig svårligen bedömas i avsaknad av analysinstrument för de informationskampanjer som genomförts hittills. En omfattande korruptionsbekämpningskampanj som finansierades genom ett Phareprojekt under 2004, som innehåller allt som krävs för att ge en god bild av var den centrala och lokala förvaltningen befinner sig i arbetet med att bekämpa korruption, befinner sig bara i inledningsfasen och kommer att pågå under hela 2007.

Av alla centrala eller lokala institutioner framstår förvaltnings- och inrikesministeriets allmänna korruptionsbekämpningsdirektorat som den centrala korruptionsbekämpningsstrukturen.

4. UPPFÖLJNING INOM RAMEN FÖR SAMARBETS- OCH KONTROLLMEKANISMEN

Vad gäller reformer av rättsväsendet och kampen mot korruptionen, bör Rumänien fortsätta att arbeta för att efterleva de kriterier som följer av riktmärkena, särskilt följande:

- Avsluta antagandet av den nya civilprocesslagen, fortsätta arbetet med antagandet av den nya straffprocesslagen och stärka den nya brottsbalken.

- Lösa nuvarande bemannings- och organisationsproblem inom det rumänska domstolsväsendet samt följa upp resultaten av studier och pilotprojekt i syfte att skapa prestationsindikatorer för domstolsväsendet.

- Visa att den nationella byrån för integritet fungerar effektivt.

- Sörja för att korruptionsbekämpningsramen vilar på stabila lagar och institutionella strukturer, inklusive nyckelinstitutioner såsom Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet, samt för att avskräckande beslut i fall av korruption på hög nivå främjas. Starkare avskräckande åtgärder, exempelvis genom att skärpa de rättsliga villkoren för att tillämpa villkorlig straffeftergift och juridisk fortbildning med avseende på sådana fall bör utvecklas.

- Utarbeta en sammanhållen landsomfattande korruptionsbekämpningsstrategi med inriktning på de mest sårbara sektorerna och den lokala förvaltningen. Dessutom måste genomförandet av detta övervakas.

- För att uppnå ovanstående mål krävs en förstärkning av rättsväsendets kapacitet på alla nivåer, också i fråga om professionalism, oberoende, ekonomiska medel och befogenheter.

Samarbets- och kontrollmekanismen kommer även fortsättningsvis att användas för att övervaka utvecklingen i Rumänien. För att underlätta samarbete och kontroll bör de rumänska myndigheterna senast i oktober 2007 ha utarbetat en åtgärdsplan med delmål som visar hur Rumänien avser att uppfylla de kriterier som följer av riktmärkena. Planen bör bygga på en sammanhållen strategi för kampen mot korruption på alla nivåer samt en trovärdig plan för stärkning av rättsväsendets professionalism, oberoende, befogenheter och ekonomiska medel. Det är viktigt att de rumänska myndigheterna för en öppen dialog med de rumänska medborgarna genom att öka insynen i de reformer som genomförts inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen. Ett fortsatt politiskt åtagande för att reformera rättsväsendet tillsammans med kampen mot korruptionen är avgörande.

4.1. Stöd

Stöd kommer att tillhandahållas för att assistera Rumänien i landets ansträngningar för att reformera rättsväsendet och bekämpa korruption. Detta kommer att innebära en inriktning på befintliga EG-medel inom olika för Rumänien tillgängliga program för stöd till institutionsbyggande och fortbildningsprogram med avseende på reformen av rättsväsendet och kampen mot organiserad brottslighet.

Europeiska kommissionen inbjuder övriga medlemsstater att öka sitt stöd, också i praktiskt avseende, till Rumänien genom att samarbeta med rumänska myndigheter i gemensamma förundersökningsgrupper som arbetar med korruption, dela med sig av finansiella underrättelseuppgifter och metoder tillsammans med berörda myndigheter, låna ut sakkunniga och rådgivare till centrala ministerier och organ (såsom framtida inspektionsenheter inom ramen för lagen om rättsväsendet eller det högsta rättsliga rådet) samt tillhandahålla fortbildning på hög nivå för Rumäniens polis, tulltjänstemän och åklagare vid de nationella polis- och tullhögskolorna, domarutbildningarna och andra utbildningsorgan för statstjänstemän.

Den överordnade vikt som EU tillmäter rättsstatens principer innebär att alla aktörer – kommissionen, Rumänien och övriga medlemsstater – måste samarbeta för att säkerställa att Rumänien faktiskt reformerar sitt rättsväsende och bekämpar brottslighet och korruption på alla nivåer. I oktober 2007 kommer kommissionen att bedöma det stöd som medlemsstaterna har erbjudit för att ringa in luckor och säkerställa att Rumänien ges ett komplett stöd.

5. SAMMANFATTNING

Under sina första sex månader som medlem har Rumänien fortsatt att göra framsteg i arbetet med att rätta till brister som skulle kunna förhindra en effektiv tillämpning av EU:s lagar, politik och program. Emellertid har det ännu inte förflutit tillräckligt lång tid för att landet skall kunna uppvisa övertygande resultat på nyckelområdena. Även fortsättningsvis kommer uppmärksamheten att behöva riktas mot alla områden där kompletterande åtgärder vidtas. Det finns ett särskilt behov av att öka insatserna för reform av rättsväsendet och kampen mot korruption. Mot bakgrund av analysen i denna rapport anser kommissionen inte att det på detta stadium är motiverat att åberopa skyddsbestämmelserna i anslutningsfördraget.

Kommissionen kommer att fortsätta sitt nära samarbete med Rumänien för att stödja landet i dess ansträngningar att nå upp till riktmärkena inom samarbets- och kontrollmekanismen. Enligt beslutet om att inrätta samarbets- och kontrollmekanismen skall kommissionen lämna en rapport var sjätte månad. Kommissionen kommer att uppdatera sin rapport i början av 2008. Den kommer att utarbeta nästa detaljerade rapport om samarbets- och kontrollmekanismen i mitten av 2008. Om Rumänien önskar förse rapporten med uppgifter måste landet inkomma med uppgifter om nya framsteg till kommissionen senast den 31 mars 2008.

BILAGA

Lägesrapport om säkerhetsåtgärder och övergångsarrangemangtillämpliga på Rumänien

Ekonomisk skyddsklausul

Tillämpas ej

Skyddsklausul för den inre marknaden

Tillämpas ej

Skyddsklausul för rättsliga och inrikes frågor

Tillämpas ej

Jordbruksfonder

a) Skyddsåtgärder

Tillämpas ej

b) Övergångsåtgärder

Kommissionens förordning (EG) nr 1423/2006 av den 26 september 2006 om inrättande av en mekanism för lämpliga åtgärder på området för jordbruksutgifter i fråga om Rumänien och Rumänien

Livsmedelssäkerhet

a) Skyddsåtgärder

Kommissionens beslut 2007/269/EG av den 23 april 2007 om skyddsåtgärder när det gäller equin infektiös anemi i Rumänien

b) Övergångsåtgärder

Kommissionens beslut 2006/779/EG av den 14 november 2006 om djurhälsorelaterade övergångsåtgärder mot klassisk svinpest i Rumänien

Kommissionens beslut 2006/802/EG av den 23 november 2006 om godkännande av planerna för utrotning av klassisk svinpest hos viltlevande svin och för nödvaccination av viltlevande svin mot denna sjukdom i Rumänien

Kommissionens beslut 2006/805/EG av den 24 november 2006 om djurhälsoåtgärder för att bekämpa klassisk svinpest i vissa medlemsstater (senast ändrat genom kommissionens beslut 2007/152/EG av den 6 mars 2007)

Kommissionens beslut 2007/16/EG av den 22 december 2006 om införande av övergångsbestämmelser för handel inom gemenskapen med sperma, ägg eller embryon av nötkreatur, svin, får, getter eller hästdjur från Rumänien och Rumänien

Kommissionens beslut 2007/23/EG av den 22 december 2006 om ändring av tillägg B till bilaga VII till 2005 års anslutningsakt avseende vissa anläggningar inom kött-, mjölk- och fisksektorn i Rumänien

Kommissionens beslut 2007/27/EG av den 22 december 2006 om antagande av vissa övergångsbestämmelser för leveranser av obehandlad mjölk till bearbetningsanläggningar och behandling av sådan mjölk i Rumänien avseende kraven i Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004

Kommissionens beslut 2007/29/EG av den 22 december 2006 om fastställande av övergångsåtgärder för vissa produkter av animaliskt ursprung som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 och som från tredjeländer förs in i Rumänien och Rumänien före den 1 januari 2007

Kommissionens beslut 2007/30/EG av den 22 december 2006 om övergångsbestämmelser för saluföring av vissa produkter av animaliskt ursprung som framställts i Rumänien och Rumänien (ändrat genom kommissionens beslut 2007/264/EG av den 25 april 2007)

Kommissionens beslut 2007/228/EG av den 11 april 2007 om fastställande av övergångsåtgärder för systemet för identifiering och registrering av får och getter i Rumänien enligt föreskrifterna i rådets förordning (EG) nr 21/2004 [pic][pic][pic]

[1] Artiklarna 36, 37 och 38 i anslutningsakten.

[2] Kommissionens beslut 2006/928/EG av den 13 december 2006 om inrättande av en mekanism för samarbete och kontroll av Rumäniens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption och organiserad brottslighet, (EUT L 354/56, 14.12.2006,s. 56).

[3] Detta är ett särskilt överklagande som uteslutande syftar till att förenhetliga rättspraxis, eftersom den inte härrör från något specifikt förfarande. Den myndighet som är behörig att göra ett sådant överklagande är det åklagarämbete som är knuten till Högsta rättsrådet och appelationsdomstolens ledning.

De beslut som fattas av Högsta rättsrådet vid ett överklagande i rättsligt intresse är bindande för alla domstolar och fastställd rättspraxis kan bara ändras genom lag.

[4] Högsta rättsrådet, justitieministeriet och högsta kassationsdomstolen fortsätter att arbeta på ett lagstiftningsförslag, som kommer att leda till ett nytt förfarande vid högsta kassationsdomstolen som ger lägre domstolar möjligheten att söka en vägledande tolkning av lagen genom ett preliminärt beslut i högsta domstolen. Den nya mekanismen är emellertid fortfarande kontroversiell bland myndighetsutövare och dess lämplighet är fortfarande ifrågasatt.

[5] För närvarande finns 428 lediga domartjänster (varav 106 är en ledande ställning) av totalt 4 469 domartjänster. Dessutom finns 604 lediga åklagartjänster (varav 120 är i ledande ställning) av totalt 2 784 åklagartjänster.

Ett brittiskt program för teknisk assistans i domstolsförvaltningen har möjliggjort en bedömning av tänkbara sätt att förbättra domstolsförvaltningen. Dessutom har en studie i domstolarnas och åklagarämbetets arbetsbelastning fått tjäna som grund för ett initiativ från justitieministeriet och Högsta rättsrådet till rationalisering av personalstrukturerna vid de kontor som har en arbetsbelastning långt under genomsnittet. För sin del utarbetade åklagarämbetet med koppling till Högsta rättsrådet en omstruktureringsstrategi som godkändes av Högsta rättsrådet och antogs av justitieministeriet i april 2007, vilken syftar till att minska antalet åklagarämbeten från nio till fyra och skapa ett mer flexibelt och modernt åklagarämbete.

I december 2006 godkände Högsta rättsrådet en studie i domstolarnas arbetsbelastning som sammanställts på grundval av statistiska uppgifter insamlade under 2005 och 2006. Rapporten visar en betydande ökning i domstolarnas verksamhet under 2006, på den lägsta rättsinstansens och arbetsdomstolarnas nivå, liksom i fråga om arbetsbelastningen för enskilda domare, främst vid arbetsdomstolarna. Enligt samma rapport fortsatte verksamhetsnivån att sjunka vid appellationsdomstolarna. Rumänien avser att beakta rapportens främsta resultat när landet avslutar sin studie om optimalt antal mål per domare.

[6] Paragraferna 120 och 121 i lag nr 304/2004 om rättsväsendets organisation.

[7] Den är sammansatt av 21 ledamöter. Av dessa är elva anställda vid enheten för utarbetande av förordningar, studier och dokumentation vid justitieministeriet. En av dem är statssekreterare vid justitieministeriet och nio är professorer, praktiserande advokater och domare. Många bidrag har inkommit från domare i hela landet. Kommittén är indelad i undergrupper som arbetar med en specifik del av den nya lagen. Undergrupperna sammanträder minst en gång i veckan.

[8] När en invändning om författningsvidrighet görs, har domstolen bara rätt att kontrollera om den berörda lagen är relevant i målet. Om så är fallet, skall domstolen överlämna fallet till författningsdomstolen och målet skall automatiskt skjutas på framtiden. Således kan helt ogrundade invändningar ge upphov till avsevärda förseningar om författningsdomstolen är överlastad med arbete.

[9] Kommittén var ursprungligen sammansatt av fem ledamöter, men har nu sjutton ledamöter. I enlighet med föreskrifter från justitieministeriet i maj 2007 skall en av ledamöterna vara statssekreterare vid justitieministeriet, tre juridikprofessorer, fyra domare (en från Högsta rättsrådet, två från appellationsdomstolar och en från en arbetsdomstol), två åklagare (en från Nationella korruptionsbekämpningsenheten och en från ett åklagarämbete kopplat till en appellationsdomstol), ett juridiskt ombud, en sakkunnig från lagstiftningsrådet, en vetenskaplig medarbetare och fyra juridiska rådgivare från lagstiftningsenheten vid justitieministeriet. Ursprungligen sammanträdde kommittén två gånger i månaden, men Rumänien rapporterar att kommittén nu arbetar permanent och sedan den 23 maj sammanträder den dagligen.

[10] Sju ledamöter av Högsta rättsrådet har valt att arbeta permanent. Ordföranden för Högsta rättsrådet är skyldig att arbeta permanent under sitt ettåriga mandat.

[11] Lag nr 144 av den 25 maj 2007 om inrättande av en nationell byrå för integritet samt om dess organisation och funktionssätt, som offentliggjordes i Rumäniens officiella tidning, del I, nr 359, 25 maj 2007.

[12] Nationella integritetsrådet är ett organ som inte är en juridisk person och som inte sammanträder permanent, bestående av företrädare för regeringen, senatorer och ledamöter av deputeradekammaren, företrädare för domarkårens organisationer och för ledningen för lokala förvaltningsorgan, offentligt anställda tjänstemän och det civila samhället. Rådet överlämnar en årlig rapport om byråns verksamhet till senaten.

[13] Vid kontrollerna kan integritetsinspektörerna beordra vittnesutfrågningar och begära in alla handlingar och uppgifter nödvändiga för utarbetandet av utlåtandena från alla berörda offentliga institutioner och organ, liksom från andra offentliga och privata inrättningar.

[14] Underlåtenhet att offentliggöra förmögenhets- eller intressedeklarationerna leder till böter enligt lag, vilket också gäller underlåtenhet att insända deklarationen och försenat insändande. Insändande av falska förmögenhetes- eller intressedeklarationer är ett brott som leder till fängelsestraff.

[15] Den avsevärda skillnaden definieras i lagen som en skillnad mellan befintlig förmögenhet och inkomsten som överstiger 10 % men inte är mindre än motsvarande 20 000 euro i rumänska lei. I en regeringsförordning om ändring och komplettering av lag nr 144/2007 om inrättande av en nationell byrå för integritet samt om dess organisation och funktionssätt (regeringsförordning nr 49/01/06/2007) ändrades beloppet som kan leda till en förmögenhetskontroll till motsvarande 10 000 euro i rumänska lei. Rumänien förväntar sig att regeringsförordningen godtas av parlamentet.

[16] Motsvarigheten till 10 000 euro i lei enlig regeringsförordningen.

[17] Den 13 juni godkände lagutskottet regeringsförordningen som slutligen sedan måste godkännas av parlamentet.

[18] CSM ansåg emellertid att inget av förslagen om avsked är tillräckligt välgrundat. Därför väntar båda förslagen på beslut intill dess att det finns mer bevis.

[19] Lag nr 69/2007 av den 26 mars 2007 om ändring av lag nr 78/2000 (lagen om hindra och undersöka korruption).

[20] Genom lagen avkriminaliseras beviljandet av lån i strid med bankens policy och användningen av lån i andra syften än vad som framgår av låneansökan (förutom lån som inbegriper offentliga medel). Dessa brott låg tidigare inom Nationella korruptionsbekämpningsenhetens behörighetsområde på grund av deras förhållande till korruptionen och de negativa följderna av bankbedrägerier för rumänska banker.

[21] För närvarande undersöks 52 fall och förundersökningarna i ett ungefär lika stort antal fall inom Nationella korruptionsbekämpningsenheten kommer att läggas ned.