52005PC0687

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 22.12.2005

KOM(2005) 687 slutlig

2005/0273 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om godkännande av Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten till Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster, antagen i Genève den 2 juli 1999 {SEC(2005)1748}

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Inledning

Den 12 december 2001 antog rådet förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning (nedan kallad ”formgivningsförordningen”)[1].

I formgivningsförordningen upprättas systemet med gemenskapsformgivning enligt vilket formskydd kan förvärvas med samma verkan för hela gemenskapens territorium. Enligt förordningen kan en formgivning skyddas antingen som en oregistrerad gemenskapsformgivning, om den görs tillgänglig för allmänheten på det sätt som anges i förordningen, eller som en registrerad gemenskapsformgivning, om den registreras enligt förfarandet i förordningen.

Enligt formgivningsförordningen skall Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning), nedan kallad ”byrån”[2], handlägga gemenskapsformgivningar. Den 1 januari 2003 började byrån ta emot ansökningar om registrerade gemenskapsformgivningar, och den första ansökningsdagen var den 1 april 2003.

Den 23 december 2003 trädde 1999 års akt inom Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster, antagen i Genève den 2 juli 1999 (nedan kallad ”Genèveakten”) i kraft. Enligt Genèveakten kan formgivare få formskydd i ett antal länder genom en enda internationell ansökan. På så sätt ersätter enligt Genèveakten en enda internationell ansökan till Världsorganisationen för den intellektuella äganderättens (WIPO) internationella byrå en hel rad ansökningar som annars skulle ha lämnats till olika nationella eller regionala myndigheter.

Målet för föreliggande förslag är att skapa en koppling mellan gemenskapens formskyddssystem och det system för internationell registrering som upprättats genom Genèveakten. Denna koppling kommer att göra det möjligt för formgivare att lämna en enda internationell ansökan till WIPO:s internationella byrå där Europeiska gemenskapen designeras som en avtalsslutande part bland andra för att erhålla skydd enligt gemenskapens formskyddssystem.

2. Genèveakten

Genèveakten ingår i Haagsystemet, som bygger på Haagkonventionen om internationell registrering av industrimönster. Konventionen består av tre olika rättsakter: 1934 års Londonkonvention, 1960 års Haagkonvention och 1999 års Genèveakt. De tre rättsakterna är självständiga och oberoende i sina materiella bestämmelser. De avtalsslutande parterna kan besluta att ansluta sig till en, två eller alla tre av rättsakterna. De blir därmed medlemmar i Haagunionen, som f.n. har 42 avtalsslutande parter, däribland 12 EU-länder[3].

Systemet med internationell registrering av formgivning syftar till ett enkelt och billigt skydd. Genom det kan formgivare från de avtalsslutande parterna skydda sin formgivning med minsta möjliga formaliteter och utgifter.

Den internationella ansökan kan lämnas på ett språk (engelska eller franska) och bara en uppsättning avgifter behöver betalas. Sökanden skall designera de avtalsslutande stater där skydd söks. En internationell ansökan lämnas vanligen direkt till den internationella byrån. När ansökan kommer in kontrollerar den internationella byrån att den överensstämmer med de föreskrivna formkraven och offentliggör sedan ansökan – eller ännu hellre registreringen – i International Designs Bulletin (på WIPO:s webbplats). Efter offentliggörandet måste varje nationell myndighet identifiera de internationella registreringar i vilka de har designerats, för att eventuellt granska registreringen i sak enligt nationell lagstiftning.

Alla materiella aspekter på skyddet (särskilt granskningen i sak som varje myndighet genomför, bedömningen av villkoren för skyddet och dess omfattning) är alltså enbart en fråga för lagstiftningen i varje designerad avtalsslutande part.

Efter granskningen kan myndigheten underrätta den internationella byrån om att den avslår ansökan skydd för sitt territorium. En internationell registrering får dock inte avslås därför att formkraven inte uppfyllts. Sådana krav måste betraktas som uppfyllda efter den internationella byråns granskning.

När den internationella ansökan har godkänts får den samma verkan i vart och ett av de designerade länderna som om en ansökan hade ingetts där direkt. Den internationella registreringen är därför likvärdig med en nationell rätt vad gäller skyddets omfattning och tillämpning. Samtidigt underlättar den internationella registreringen upprätthållandet av skyddet: det räcker med en ansökan för att förlänga skyddet och ett förfarande för att registrera eventuella ändringar (t.ex. av ägare eller adress).

När Genèveakten antogs 1999 hade man följande två syften:

- Att göra Haagsystemet mer attraktivt för sökande och utvidga systemet till nya medlemmar. Därför infördes genom 1999 års akt ett antal egenskaper i Haagsystemet för att underlätta anslutning till Haagunionen av länder som har system med granskning av formgivning (t.ex. USA och Japan).

- Att upprätta en koppling mellan systemet med internationella registreringar och regionala system genom att göra det möjligt för mellanstatliga organisationer att ansluta sig till akten.

Det andra syftet gör det möjligt för Europeiska gemenskapen att ansluta sig till Haagsystemet. EU:s territorium kan sedan betraktas som ett enda land för aktens vidkommande, med bestämmelserna om gemenskapsformgivning som tillämplig nationell lagstiftning. Byrån blir den myndighet som ansvarar för granskning i sak av sådana internationella ansökningar där gemenskapen designeras.

Systemet med gemenskapsformgivning och systemet med internationell registrering enligt Haagkonventionen kan anses komplettera varandra. Gemenskapsformgivningen erbjuder ett heltäckande och enhetligt regionalt system för registrering av formskydd på hela Europeiska unionens territorium. Haagkonventionen är ett fördrag som centraliserar förfarandena för meddelande av formskydd på de designerade avtalsslutande parternas territorium.

Systemet enligt Genèveakten trädde i kraft fullt ut den 1 april 2004. Då trädde Genèveakten och Haagsystemets moderniserade gemensamma föreskrifter, som förenklar hela förfarandet, i kraft.

3. Rättslig grund

En gemenskapsrättsakt om anslutning till Genèveakten måste bygga på artikel 308 i EG-fördraget, den bestämmelse som de gemensamma bestämmelserna, i det här fallet formgivningsförordningen, bygger på. Dessutom bör man hänvisa till artikel 300 i EG-fördraget där Europeiska gemenskapen ges rätt att ingå avtal mellan Europeiska gemenskapen och en eller flera stater eller internationella organisationer.

En nyligen antagen förebild på ett liknande immaterialrättsligt område är rådets beslut 2003/793/EG av den 27 oktober 2003 om godkännande av Europeiska gemenskapens anslutning till protokollet till Madridöverenskommelsen om den internationella registreringen av varumärken, antaget i Madrid den 27 juni 1989[4]. Beslutets rättsliga grund är artikel 308 i EG-fördraget jämförd med artikel 300.2 andra meningen och artikel 300.3 första stycket.

4. Förfarande för Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten

Enligt artikel 27.1 ii i Genèveakten får en mellanstatlig organisation ansluta sig till akten förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

- Minst en av den mellanstatliga organisationens medlemsstater är medlem i WIPO.

- Organisationen driver en myndighet vid vilken skydd av industriellt mönster kan erhållas med verkan på det territorium på vilket den mellanstatliga organisationens grundande fördrag är tillämpligt.

- Organisationens myndighet är inte föremål för en sådan anmälan som avses i artikel 19 i Genèveakten.

Europeiska gemenskapen uppfyller dessa villkor. För det första är alla medlemsstater medlemmar i WIPO. För det andra administrerar byrån för harmonisering på den inre marknaden systemet för gemenskapsformgivning enligt förordning 6/2002. För det tredje har byrån för harmonisering på den inre marknaden inte anmälts enligt artikel 19 i Genèveakten[5].

Enligt artikel 27.2 i Genèveakten skall ett anslutningsinstrument deponeras av alla stater och internationella organisationer som inte har undertecknat akten. Europeiska gemenskapen har inte undertecknat den och måste därför deponera ett anslutningsinstrument. Enligt artikel 27.3 a skall deponering av ett anslutningsinstrument få verkan den dag som det instrumentet deponeras. Enligt artikel 28.3 b får gemenskapens anslutning verkan tre månader efter det att anslutningsinstrumentet deponerades.

5. Förklaringar i samband med gemenskapens anslutning till Genèveakten

Enligt Genèveakten och de gemensamma föreskrifterna till Genèveakten, Londonkonventionen och Haagkonventionen får eller skall de avtalsslutande staterna lämna vissa förklaringar om tillämpningen av systemet för internationell registrering. Förklaringar som lämnas i anslutningsinstrumentet träder i kraft den dag då den avtalsslutande parten blir bunden av akten.

Kommissionen föreslår att förklaringar lämnas till WIPO:s generaldirektör om följande:

i) Enligt artikel 4.1 a i Genèveakten får internationella ansökningar enligt vad sökanden väljer lämnas antingen direkt till den internationella byrån eller till myndigheten i sökandens avtalsslutande part. Enligt artikel 4.1 b får en avtalsslutande part dock anmäla att internationella ansökningar inte får lämnas till dess myndighet.

De flesta fördelarna med Haagsystemet bygger på enkelhet, och den mottagande myndighetens belägenhet förefaller ha mindre betydelse för ansökningar om formskydd. Europeiska gemenskapen bör därför anmäla att ansökningar inte skall lämnas till Byrån för harmonisering på den inre marknaden för att undvika onödigt dubbelarbete. Att ansökningar lämnas direkt till WIPO är också att föredra för att undvika att sökandena förväxlar ansökningar om registrering av gemenskapsformgivning och ansökningar om internationell registrering. En sådan förväxling skulle skapa särskilda problem vid betalningen av grundavgiften för den internationella ansökan, som under alla omständigheter skall betalas till den internationella byrån samtidigt som ansökan lämnas in. Om sökandena råkar betala avgiften till byrån för harmonisering på den inre marknaden istället, måste avgiften betalas tillbaka.

Det är av betydelse i sammanhanget att WIPO för närvarande inte tar emot ansökningar som lämnats till de nationella myndigheterna, inte ens från de avtalsslutande parter som tillåter en sådan ordning[6].

ii) Enligt artikel 7 i Genèveakten skall föreskrivna avgifter inbegripa en standardiserad designeringsavgift som skall betalas för varje designerad avtalsslutande part. Dessutom får varje avtalsslutande part som är en mellanstatlig organisation förklara att för varje ansökan eller förnyelse av en internationell registrering där den designeras skall den standardiserade designeringsavgiften ersättas av en individuell designeringsavgift, vars storlek skall anges i förklaringen och som kan ändras i senare förklaringar. Beloppet får inte överstiga motsvarande belopp som den avtalsslutande parten skulle ha rätt att få för en nationell ansökan eller förnyelse minus de besparingar som det internationella förfarandet innebär. Designeringsavgiften skall överföras från den internationella byrån till aktuell avtalsslutande part[7].

På inkomstsidan kommer valet mellan standardiserad och individuell designeringsavgift att påverka byråns budget. Europeiska gemenskapen bör därför utnyttja detta alternativ och fastställa sin egen individuella designeringsavgift.

Den avgiften bör fastställas utifrån en rad överväganden. Avgifterna måste vara tillräckliga för att täcka de administrativa kostnaderna för formgivning för vilka skydd begärs i EU. Detta omfattar inte bara kostnaderna för granskning av sådana formgivningar vid byrån för harmonisering på den inre marknaden utan även andra förfaranden som ogiltigförklaring och överklagande. Avgiftens storlek har inte fastställts än, eftersom en finansiell bedömning först måste göras. För en sådan bedömning måste de väsentliga villkoren för anslutning till Haagkonventionen granskas ingående. Kommissionen måste också få en bättre uppfattning om det antal ogiltigförklaringar och överklaganden som internationella designeringar kan tänkas leda till och den tillhörande arbetsbelastningen för byrån för harmonisering på den inre marknaden.

På grundval av detta kommer kommissionen att föreslå ändringar av avgiftsförordningen när det gäller omfattningen och strukturen på de avgifter som skall fastställas för designering av Europeiska gemenskapen i enlighet med Genèveavtalet.

iii) Enligt artikel 17.3 c i Genèveavtalet skall alla avtalsslutande parter anmäla längsta skyddstid enligt sin lagstiftning till den internationella byråns generaldirektör. Enligt artikel 12 i formgivningsförordningen är längsta skyddstid 25 år. Europeiska gemenskapen skall anmäla detta till generaldirektören.

På andra punkter i Genèveavtalet och de gemensamma föreskrifterna är förklaringar ovidkommande eller olämpliga. Flera av dessa förklaringar som kan lämnas saknar betydelse för Europeiska gemenskapen därför att de avser särskilda inslag i nationell lagstiftning som inte förekommer eller inte är tillämpliga på gemenskapens formgivningsförordning, eller därför att de bara har betydelse för granskande myndigheter[8]. Att inga förklaringar lämnas om ändrad äganderätt och utbyte av handlingar bör dock belysas ytterligare.

- Enligt artikel 16.2 i Genèveavtalet får en avtalsslutande part i en förklaring anmäla till WIPO:s generaldirektör att en registrering av ändrad äganderätt inte skall ha samma verkan som en registrering i dess eget register förrän den har tagit emot sådana intyg eller handlingar som anges i förklaringen. För att det internationella systemet skall vara så enkelt och effektivt som möjligt bör dock gemenskapen inte lämna en sådan förklaring. Det internationella registret kommer alltså att ha full och direkt verkan i EU.

- Enligt artikel 10.5 a i Genèveavtalet får en avtalsslutande parts myndighet anmäla till den internationella byrån att den önskar ta emot en kopia av alla internationella ansökningar där den designerats så snart som registreringen är färdig, tillsammans med alla relevanta förklaringar, handlingar och prover som åtföljer den internationella registreringen. Gemenskapen bör inte begära sådana kopior, eftersom granskningen med avseende på grunder för avslag (allmän ordning, allmän moral och formgivningens definition) kan utföras utifrån den internationella byråns offentliggjorda internationella registreringar. Därför behöver byrån för harmonisering på den inre marknaden inte ta emot fullständiga akter från WIPO.

6. Kommentarer om enskilda artiklar

Artikel 1

I artikel 1 uppmanas rådet att godkänna Genèveakten. Avtalet bifogas beslutet på alla Europeiska gemenskapens officiella språk.

Artikel 2

Enligt artikel 2.1 skall rådets ordförande efter det att förslaget antagits deponera anslutningsinstrumentet hos WIPO:s generaldirektör i enlighet med artikel 27 i Genèveakten. För att undvika problem med genomförandet av Genèveakten i Europeiska gemenskapen anges att anslutningsinstrumentet kan antas från och med den dag då rådet och kommissionen har vidtagit nödvändiga genomförandeåtgärder (rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning, kommissionens förordning om ändring av tillämpningsförordningen 2245/2002, kommissionens förordning om ändring av avgiftsförordningen 2246/2002).

Enligt artikel 2.2 skall förklaringarna lämnas i anslutningsinstrumentet.

Artikel 3

Efter anslutningen till Genèveakten kommer Europeiska gemenskapen att bli medlem i Haagunionens församling (artiklarna 20 och 21 i Genèveakten). Detta innebär bl.a. att Europeiska gemenskapen kan rösta istället för sina medlemsstater med ett antal röster som är lika med antalet medlemsstater som är parter i avtalet, och att Europeiska gemenskapen inte deltar i omröstningen om någon av dess medlemsstater utövar sin rösträtt.

Församlingens uppgifter är bl.a. att handlägga alla frågor som rör Haagunionens upprätthållande och utveckling och Genèveaktens genomförande, att ge anvisningar om förberedelserna för revisionskonferenser och besluta om kallelse till sådana konferenser, samt ändra de gemensamma tillämpningsföreskrifterna.

I enlighet med artikel 300 i EG-fördraget skall Europeiska kommissionen företräda Europeiska gemenskapen i Haagunionens församling. I Europeiska gemenskapens delegationer kan också ingå företrädare för byrån för harmonisering på den inre marknaden.

Av de skäl som anförs ovan och för att undvika onödigt trögrörliga förfaranden när Haagunionens församling sammanträder framöver anges i artikel 3.1 i förslaget att rådet bemyndigar Europeiska kommissionen att företräda Europeiska gemenskapen i Haagunionens församling och på gemenskapens vägnar förhandla i frågor som omfattas av församlingens behörighet enligt artikel 21 i Genèveakten. Enligt artikel 3.2 skall Europeiska gemenskapens ståndpunkt fastställas av Europeiska kommissionen och medlemsstaterna inom den ansvariga rådsarbetsgruppen eller vid möten på plats som sammankallas under arbetet inom WIPO.

7. Kompletterande åtgärder vid gemenskapens anslutning till Genèveakten

Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten kräver flera genomförandeåtgärder på gemenskapsnivå.

För det första måste gemenskapslagstiftaren skapa regler för anpassning av gemenskapens formskyddssystem till systemet med internationell ansökan enligt Genèveakten. Kommissionen föreslår att de åtgärder som ger verkan åt Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten införs i förordningen om gemenskapsformgivning genom ändring av befintliga bestämmelser och infogande av en ny, separat avdelning om ”Internationell registrering av formskydd”.

För det andra måste tillämpningsföreskrifterna ändras för att ge verkan åt anslutningen till Genèveakten. Därför måste kommissionens förordning (EG) nr 2245/2002 av den 21 oktober 2002 om tillämpning av formgivningsförordningen[9] ändras.

För det tredje bör kommissionens förordning (EG) nr 2246/2002 av den 16 december 2002 om avgifter till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) vid registrering av gemenskapsformgivningar[10] anpassas till de nya förhållandena. Det bör här föreskrivas hur avgiftssystemet för internationella registreringar skall se ut i enlighet med uttalandet i detta beslut.

Eftersom Europeiska gemenskapen blir bunden av Genèveakten tre månader efter det att den lämnat in sitt anslutningsinstrument bör de nödvändiga anpassningarna träda i kraft innan dess.

8. Avslutning

Med ledning av vad som ovan anförts uppmanas rådet att anta det bifogade beslutet om godkännande på Europeiska gemenskapens vägnar av Genèveakten, om att ge rådets ordförande i uppdrag att deponera instrumentet om anslutning till Genèveakten hos WIPO:s generaldirektör samt om att ge Europeiska kommissionen i uppdrag att företräda Europeiska gemenskapen vid sammanträdena i Haagunionens församling som anordnas inom ramen för WIPO och att på Europeiska gemenskapens vägnar förhandla om och godkänna frågor som omfattas av församlingens behörighet.

2005/0273 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om godkännande av Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten till Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster, antagen i Genève den 2 juli 1999

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 jämförd med artikel 300.2 första stycket andra meningen och artikel 300.3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag[11],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[12],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[13], och

av följande skäl:

(1) Syftet med rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning[14], vars grund är artikel 308 i fördraget, är att skapa en väl fungerande marknad som erbjuder villkor som liknar dem som råder på en nationell marknad. För att skapa en marknad av detta slag och göra den alltmer enhetlig upprättades enligt den förordningen systemet för gemenskapsformgivning genom vilket företag genom ett enda förfarande kan erhålla gemenskapsformskydd med enhetlig omfattning och samma verkan på hela gemenskapens territorium.

(2) Efter förberedelser som inleddes och genomfördes av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) under medverkan av de medlemsstater som är medlemmar av Haagunionen, de medlemsstater som inte är medlemmar av Haagunionen och Europeiska gemenskapen, antog den diplomatkonferens som sammankallats i det syftet i Genève den 2 juli 1999 Genèveakten till Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster (nedan kallad ”Genèveakten”).

(3) Genèveakten antogs för att införa vissa nyheter i systemet för internationellt inlämnande av industriella mönster enligt Londonkonventionen, antagen den 2 juni 1934, och Haagkonventionen, antagen den 28 november 1960.

(4) Målen för Genèveakten är att utsträcka Haagsystemet för internationell registrering till nya medlemmar och att göra systemet mer attraktivt för sökande. Jämfört med Londonakten och Haagakten är en av de viktigaste nyheterna att en mellanstatlig organisation som driver en myndighet som kan meddela skydd för formgivningar med verkan på den organisationens territorium får ansluta sig till Genèveakten.

(5) Möjligheten för en mellanstatlig organisation med en regional myndighet för registrering av formgivningar att ansluta sig till Genèveakten infördes särskilt för att göra det möjligt för gemenskapen att ansluta sig till akten och därigenom till Haagunionen.

(6) Genèveakten trädde i kraft den 23 december 2003 och började tillämpas den 1 april 2004. Den 1 januari 2003 började Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) ta emot ansökningar om registrerade gemenskapsformgivningar, och den första ingivningsdagen fastställdes till den 1 april 2003.

(7) Systemet med gemenskapsformgivning och systemet för internationell registrering enligt Genèveakten kompletterar varandra. Systemet med gemenskapsformgivning tillhandahåller ett fullständigt och enhetligt regionalt system för registrering av formgivning som omfattar hela gemenskapens territorium. Haagkonventionen utgör en överenskommelse som centraliserar förfarandet för formskydd på de designerade avtalsslutande parternas territorium.

(8) Om en koppling upprättas kan formgivare genom en enda internationell ansökan få skydd för sina formgivningar i gemenskapen enligt systemet för gemenskapsformgivning samt i och utanför gemenskapen enligt Genèveakten på de territorier som den omfattar.

(9) Upprättandet av en koppling mellan systemet för gemenskapsformgivning och systemet för internationell registrering enligt Genèveakten kommer dessutom att främja en harmonisk utveckling av näringsverksamheten, undanröja snedvridning av konkurrensen, vara kostnadseffektiv och öka den inre marknadens grad av integration och funktion. Därför behöver gemenskapen ansluta sig till Genèveakten för att göra systemet med gemenskapsformgivning mer attraktivt.

(10) Kommissionen bör bemyndigas att företräda gemenskapen i Haagunionens församling efter det att gemenskapen har anslutit sig till Genèveakten.

(11) Detta beslut påverkar inte medlemsstaternas rätt att medverka i Haagunionens församling när det gäller deras nationella formgivningar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genèveakten till Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster, antagen i Genève den 2 juli 1999 (nedan kallad Genèveakten) godkänns härmed på gemenskapens vägnar för de frågor där den är behörig.

Texten till Genèveakten bifogas detta beslut.

Artikel 2

1. Rådets ordförande bemyndigas härmed att deponera anslutningsinstrumentet hos generaldirektören för Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten från och med den dag då rådet och kommissionen har antagit de åtgärder som är nödvändiga för att upprätta en koppling mellan gemenskapens formskyddslagstiftning och Genèveakten.

2. De förklaringar som bifogas detta beslut skall göras i anslutningsinstrumentet.

Artikel 3

1. Kommissionen bemyndigas härmed att företräda Europeiska gemenskapen vid sammanträdena i Haagunionens församling som anordnas inom ramen för Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten.

2. I alla frågor som omfattas av gemenskapens behörighet i fråga om gemenskapsformgivning skall kommissionen förhandla i Haagunionens församling på gemenskapens vägnar och enligt följande villkor:

a) Den ståndpunkt som gemenskapen får anta i församlingen skall förberedas av den relevanta rådsarbetsgruppen, eller om så inte är möjligt vid möten på plats som sammankallas under arbetet inom ramen för Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten.

b) Beträffande beslut som innebär ändring av förordning (EG) nr 6/2002 eller någon annan av rådets rättsakter som kräver enhällighet skall gemenskapens ståndpunkt antas av rådet med enhällighet på förslag av kommissionen.

c) Beträffande andra beslut som påverkar gemenskapens formskyddslagstiftning skall gemenskapens ståndpunkt antas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

Genèveakten av den 2 juli 1999

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1: Förkortningar

Artikel 2: Tillämpbarhet av annat skydd i enlighet med de avtalsslutande parternas lagstiftning och vissa internationella avtal

KAPITEL I : INTERNATIONELL ANSÖKAN OCH INTERNATIONELL REGISTRERING

Artikel 3: Rätt att inlämna internationell ansökan

Artikel 4: Förfarande för inlämnande av internationell ansökan

Artikel 5: Den internationella ansökans innehåll

Artikel 6: Prioritet

Artikel 7: Designeringsavgifter

Artikel 8: Rättelser av oriktigheter

Artikel 9: Ingivningsdag för internationell ansökan

Artikel 10: Internationell registrering, datum för internationell registrering, offentliggörande och konfidentiella kopior av internationell ansökan

Artikel 11: Uppskjutet offentliggörande

Artikel 12: Avslag

Artikel 13: Särskilda krav på mönstrets enhetlighet

Artikel 14: Verkan av internationell registrering

Artikel 15: Ogiltigförklaring

Artikel 16: Registrering av ändringar och andra frågor rörande internationella registreringar

Artikel 17: Ursprunglig skyddstid och förnyelse av internationell registrering samt skyddets längd

Artikel 18: Information om offentliggjorda internationella registreringar

KAPITEL II: ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Artikel 19: Gemensam myndighet för flera stater

Artikel 20: Medlemskap i Haagunionen

Artikel 21: Församling

Artikel 22: Internationell byrå

Artikel 23: Finanser

Artikel 24: Tillämpningsföreskrifter

KAPITEL III: REVISION OCH ÄNDRINGAR

Artikel 25: Revision av denna akt

Artikel 26: Ändringar av vissa artiklar med beslut av församlingen

KAPITEL IV: SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 27: Att bli part i denna akt

Artikel 28: Datum för verkan av ratificering och anslutning

Artikel 29: Reservationsförbud

Artikel 30: Förklaringar av de avtalsslutande parterna

Artikel 31: Tillämpbarhet av 1934 års och 1960 års konventioner

Artikel 32: Uppsägning av denna akt

Artikel 33: Avtalsspråk. Undertecknande

Artikel 34: Depositarie

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Förkortningar

I denna akt gäller följande definitioner:

i) Haagkonventionen: Haagkonventionen om internationell inlämning av industriella mönster, härigenom omdöpt till Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster.

ii) denna akt : Haagkonventionen i den lydelse den får genom denna akt.

iii) tillämpningsföreskrifter : tillämpningsföreskrifter enligt denna akt.

iv) föreskriven : föreskriven enligt tillämpningsföreskrifterna.

v) Pariskonventionen : Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten, undertecknad i Paris den 20 mars 1883, i dess reviderade och ändrade lydelse.

vi) internationell registrering : internationell registrering av ett industriellt mönster i enlighet med denna akt.

vii) internationell ansökan : ansökan om internationell registrering.

viii) internationellt register : den officiella samling av uppgifter om internationella registreringar som förs av den internationella byrån, avseende sådana uppgifter som denna akt eller tillämpningsföreskrifterna kräver eller medger lagras, oavsett medium för lagring av uppgifterna.

ix) person : en fysisk eller juridisk person.

x) sökande : den person i vars namn en internationell ansökan lämnas.

xi) innehavare : den person i vars namn en internationell ansökan är registrerad i det internationella registret.

xii) mellanstatlig organisation : en mellanstatlig organisation som har rätt att bli part i denna akt i enlighet med artikel 27.1 ii.

xiii) avtalsslutande part : alla stater och mellanstatliga organisationer som är parter i denna akt.

xiv) sökandens avtalsslutande part : den avtalsslutande part eller en av de avtalsslutande parter från vilka den sökande härleder sin rätt att lämna en internationell ansökan i kraft av att med avseende på den avtalsslutande parten uppfylla minst ett av de villkor som anges i artikel 3. Om det finns två eller flera avtalsslutande parter från vilka sökanden enligt artikel 3 kan härleda sin rätt att lämna en internationell ansökan, avses med ”sökandens avtalsslutande part” den av dessa avtalsslutande parter som anges som sådan i den internationella ansökan.

xv) en avtalsslutande parts territorium : om den avtalsslutande parten är en stat den statens territorium, och om den avtalsslutande parten är en mellanstatlig organisation det territorium på vilket den internationella organisationens grundande fördrag är tillämpligt.

xvi) myndighet : det organ som av en avtalsslutande part fått i uppdrag att skydda industriella mönster med verkan på den avtalsslutande partens territorium.

xvii) granskande myndighet : en myndighet som ex officio granskar ansökningar om skydd av industriella mönster som lämnats till den åtminstone för att avgöra om de industriella mönstren uppfyller nyhetskravet.

xviii) designering : en begäran om att en internationell registrering skall ha verkan i en avtalsslutande part, samt anteckning om denna begäran i det internationella registret.

xix) designerad avtalsslutande part och designerad myndighet : den avtalsslutande part respektive den avtalsslutande parts myndighet på vilken en designering är tillämplig.

xx) 1934 års konvention : den konvention som undertecknades i London den 2 juni 1934 till Haagkonventionen.

xxi) 1960 års konvention : den konvention som undertecknades i Haag den 28 november 1960 till Haagkonventionen.

xxii) 1961 års tilläggskonvention : den konvention som undertecknades i Monaco den 18 november 1961 till 1934 års konvention.

xxiii) 1967 års tilläggskonvention : den tilläggskonvention som undertecknades i Stockholm den 14 juli 1967, i dess ändrade lydelse, till Haagkonventionen.

xxiv) union : Haagunionen, inrättad genom Haagkonventionen av den 6 november 1925 och reviderad genom 1934 och 1960 års konventioner, 1961 års tilläggskonvention, 1967 års tilläggskonvention och denna akt.

xxv) församling : den församling som avses i artikel 21.1 a eller varje organ som ersätter den församlingen.

xxvi) organisationen : Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten.

xxvii) generaldirektören : organisationens generaldirektör.

xxviii) den internationella byrån : organisationens internationella byrå.

xxix) ratificeringsinstrument : skall anses omfatta även instrument för godkännande eller godtagande.

Artikel 2

Tillämpbarhet av annat skydd i enlighet med de avtalsslutande parternas lagstiftning och vissa internationella avtal

1) [ De avtalsslutande parternas lagstiftning och vissa internationella avtal ] Bestämmelserna i denna akt skall inte påverka tillämpningen av eventuellt starkare skydd som kan uppstå till följd av en avtalsslutande parts lagstiftning, och de skall inte heller på något sätt påverka det skydd som tillerkänns konstverk och brukskonst i kraft av internationella avtal och konventioner om upphovsrätt, eller skyddet för industriella mönster enligt det avtal om handelsrelaterade aspekter på immateriella rättigheter som är fogat till överenskommelsen om upprättandet av världshandelsorganisationen.

2) [ Skyldighet att följa Pariskonventionen ] Varje avtalsslutande part skall följa de av Pariskonventionens bestämmelser som avser industriella mönster.

KAPITEL I

INTERNATIONELL ANSÖKAN OCH INTERNATIONELL REGISTERING

Artikel 3

Rätt att inlämna internationell ansökan

Varje person som är medborgare i en stat som är avtalsslutande part eller en stat som är medlem i en mellanstatlig organisation som är avtalsslutande part, eller är bosatt eller stadigvarande vistas i eller har ett faktiskt och verkligt industriellt eller kommersiellt driftsställe på en avtalsslutande parts territorium skall ha rätt att inlämna en internationell ansökan.

Artikel 4

Förfarande för inlämnande av internationell ansökan

1) [ Direkt eller indirekt inlämnande ] a) Internationell ansökan får efter sökandens val lämnas antingen direkt till den internationella byrån eller via myndigheten i sökandens avtalsslutande part.

b) Utan hinder av vad som sägs under a får alla avtalsslutande parter i en förklaring underrätta generaldirektören om att internationella ansökningar inte får lämnas via dess myndighet.

2) [ Vidarebefordringsavgift för indirekt inlämnande ] Myndigheten i en avtalsslutande part får kräva att sökanden betalar en vidarebefordringsavgift till dess budget för alla internationella ansökningar som lämnas via den.

Artikel 5

Den internationella ansökans innehåll

1) [ Obligatoriskt innehåll i den internationella ansökan ] Den internationella ansökan skall vara på föreskrivet språk eller på ett av de föreskrivna språken och skall innehålla eller åtföljas av

i) en begäran om internationell registrering enligt denna akt,

ii) föreskrivna uppgifter om sökanden,

iii) föreskrivet antal kopior av en avbildning eller om sökanden så önskar flera olika avbildningar av det industriella mönster som den internationella ansökan avser, presenterat på föreskrivet sätt; om det industriella mönstret är tvådimensionellt och en begäran om uppskjutet offentliggörande lämnas i enlighet med punkt 5, får dock den internationella ansökan istället för avbildningar åtföljas av föreskrivet antal prover på det industriella mönstret,

iv) uppgift om den eller de produkter som utgör det industriella mönstret eller på vilka det industriella mönstret skall användas, enligt vad som är föreskrivet,

v) uppgift om designerade avtalsslutande parter,

vi) föreskrivna avgifter,

vii) alla andra föreskrivna element.

2) [ Ytterligare obligatoriskt innehåll i den internationella ansökan ] a) Varje avtalsslutande part vars myndighet är en granskande myndighet och vars lagstiftning vid den tidpunkt när den ansluter sig till denna akt som kräver att en ansökan om meddelande av skydd för industriella mönster skall innehålla något av de element som anges under b för att den ansökan skall tilldelas en ingivningsdag, får i en förklaring anmäla dessa element till generaldirektören.

b) De element som får anmälas enligt a är

i) uppgift om identitet på den som har skapat det industriella mönster som ansökan avser,

ii) en kortfattad beskrivning av avbildningen eller de karakteristiska egenskaperna hos det industriella mönster som ansökan avser,

iii) ett krav.

c) Om den internationella ansökan innehåller en designering av en avtalsslutande part som lämnat en anmälan enligt a skall den också enligt vad som är föreskrivet innehålla alla element som den anmälan avsåg.

3) [ Annat tänkbart innehåll i den internationella ansökan ] Den internationella ansökan får innehålla eller åtföljas av sådana andra element som anges i tillämpningsföreskrifterna.

4) [ Flera industriella mönster i samma internationella ansökan ] Med förbehåll för eventuella föreskrivna villkor får en internationell ansökan innehålla två eller flera industriella mönster.

5) [ Begäran om uppskjutet offentliggörande ] Den internationella ansökan får innehålla en begäran om uppskjutet offentliggörande.

Artikel 6

Prioritet

1) [ Anspråk på prioritet ] a) Den internationella ansökan får innehålla en förklaring enligt artikel 4 i Pariskonventionen om anspråk på prioritet från en eller flera tidigare ansökningar som lämnats i eller avseende alla länder som är part i den konventionen eller alla medlemmar i Världshandelsorganisationen.

b) Det får föreskrivas i tillämpningsföreskrifterna att den förklaring som avses under a får avges efter det att den internationella ansökan lämnats. I så fall skall det i tillämpningsföreskrifterna föreskrivas inom vilken tidsfrist en sådan förklaring får avges.

2) [ Internationell ansökan som grund för anspråk på prioritet ] Den internationella ansökan skall från och med den dag den lämnas in och oavsett hur den sedan bedöms vara likvärdig med ett vederbörligt inlämnande i enlighet med artikel 4 i Pariskonventionen.

Artikel 7

Designeringsavgifter

1) [ Föreskriven designeringsavgift ] De föreskrivna avgifterna skall med beaktande av vad som sägs i punkt 2 omfatta en designeringsavgift för varje designerad avtalsslutande part.

2) [ Individuell designeringsavgift ] Varje avtalsslutande part vars myndighet är en granskande myndighet och varje avtalsslutande part som är en mellanstatlig organisation får i en förklaring underrätta generaldirektören när det gäller en internationell ansökan där den designeras och när det gäller en förnyelse av en internationell registrering som härrör från en sådan internationell ansökan att den föreskrivna designeringsavgift som avses i punkt 1 skall ersättas med en individuell designeringsavgift, vars belopp skall anges i förklaringen och kan ändras i senare förklaringar. Beloppet får fastställas av denna avtalsslutande part för den ursprungliga skyddstiden och för varje förnyelse eller för den längsta skyddstid som den avtalsslutande parten ifråga tillåter. Den får dock inte överskrida motsvarande belopp som den avtalsslutande partens myndighet skulle ha rätt att erhålla från en sökande med avseende på skydd för en likvärdig period av samma antal industriella mönster, med avdrag för de besparingar som blir följden av det internationella förfarandet.

3) [ Överföring av designeringsavgifter ] De designeringsavgifter som avses i punkterna 1–2 skall överföras av den internationella byrån till de avtalsslutande parter som avgifterna erlades för.

Artikel 8

Rättelser av oriktigheter

1) [ Granskning av internationell ansökan ] Om den internationella byrån finner att en internationell ansökan när den internationella byrån tar emot den inte uppfyller kraven i denna akt eller i tillämpningsföreskrifterna, skall den uppmana sökanden att göra nödvändiga rättelser inom föreskriven tid.

2) [ Icke rättade oriktigheter ] a) Om sökanden inte hörsammar uppmaningen inom föreskriven tid skall den internationella ansökan, med förbehåll för vad som sägs under b, betraktas som tillbakadragen.

b) I fall av oriktighet som rör artikel 5.2 eller ett särskilt krav som en avtalsslutande part anmält till generaldirektören i enlighet med tillämpningsföreskrifterna och om sökanden inte hörsammar uppmaningen inom föreskriven tid, skall den internationella ansökan betraktas som inte innehållande designering av den avtalsslutande parten.

Artikel 9

Ingivningsdag för internationell ansökan

1) [ Direkt ingiven internationell ansökan ] När den internationella ansökan ges in direkt till den internationella byrån skall ingivningsdag, med förbehåll för vad som sägs i punkt 3, vara den dag då den internationella byrån tar emot den internationella ansökan.

2) [ Indirekt ingiven internationell ansökan ] När den internationella ansökan ges in via myndigheten i sökandens avtalsslutande part skall ingivningsdag bestämmas i enlighet med vad som föreskrivs.

3) [ Internationell ansökan med vissa oriktigheter ] Om en internationell ansökan den dag den tas emot av den internationella byrån är behäftad med en oriktighet som enligt vad som är föreskrivet skall betraktas som en oriktighet som medför att den internationell ansökans ingivningsdag senareläggs, skall ingivningsdagen vara den dag då rättelse av en sådan oriktighet tas emot av den internationella byrån.

Artikel 10 [15]

Internationell registrering, datum för internationell registrering, offentliggörande och konfidentiella kopior av internationell ansökan

1) [ Internationell registrering ] Den internationella byrån skall registrera varje industriellt mönster som är föremål för en internationell ansökan omedelbart när den tar emot den internationella ansökan, eller om en uppmaning om rättelser enligt artikel 8 lämnas, omedelbart när den tar emot rättelserna. Registreringen skall ske oavsett om offentliggörandet är uppskjutet i enlighet med artikel 11.

2) [ Datum för internationell registrering ] a) Med förbehåll för vad som sägs under b skall datum för internationell registrering vara den internationella ansökans ingivningsdag.

b) Om den internationella ansökan den dag då den tas emot av den internationella byrån är behäftad med en oriktighet som rör artikel 5.2, skall datum för internationell registrering vara den tidpunkt som infaller sist av det datum då rättelsen för denna oriktighet tas emot av den internationella byrån eller den internationella ansökans ingivningsdag.

3) [ Offentliggörande ] a) Den internationella registreringen skall offentliggöras av den internationella byrån. Ett sådant offentliggörande skall i alla avtalsslutande parter betraktas som ett tillräckligt offentliggörande, och inget annat offentliggörande får krävas av innehavaren.

b) Den internationella byrån skall skicka en kopia av offentliggörandet av den internationella registreringen till varje designerad myndighet.

4) [ Bevarande av sekretess före offentliggörande ] Med förbehåll för punkt 5 och artikel 11.4 b skall den internationella byrån bevara sekretessen för varje internationell ansökan och varje internationell registrering till dess att de offentliggörs.

5) [ Konfidentiella kopior ] a) Den internationella byrån skall omedelbart efter det att registreringen skett skicka en kopia av den internationella registreringen, tillsammans med alla relevanta förklaringar, handlingar och prover som åtföljer den internationella ansökan, till varje myndighet som anmält till den internationella byrån att den vill ta emot sådana kopior och har designerats i den internationella ansökan.

b) Myndigheten skall före det att den internationella byrån offentliggör den internationella registreringen bevara sekretessen för varje internationell registrering av vilken en kopia skickats till den av den internationella byrån, och får använda denna kopia enbart för att granska den internationella registreringen och ansökningar om skydd av industriella mönster som lämnas i eller avseende den avtalsslutande part för vilken myndigheten är behörig. Den får särskilt inte avslöja innehållet i en sådan internationell registrering för andra personer utanför myndigheten än innehavaren av den internationella registreringen, utom för administrativa eller rättsliga förfaranden avseende en tvist om rätten att lämna den internationella ansökan som den internationella registreringen bygger på. Vid ett sådant administrativt eller rättsligt förfarande får innehållet i den internationella registreringen bara avslöjas i förtroende för parterna i förfarandet, vilka skall vara skyldiga att respektera avslöjandets konfidentiella karaktär.

Artikel 11

Uppskjutet offentliggörande

1) [ Bestämmelser i de avtalsslutande parternas lagstiftning om uppskjutet offentliggörande ] a) Om en avtalsslutande parts lagstiftning medger uppskjutande av offentliggörandet av ett industriellt mönster under en period som är kortare än den föreskrivna perioden, skall den avtalsslutande parten i en förklaring underrätta generaldirektören om tillåten period för uppskjutande.

b) Om en avtalsslutande parts lagstiftning inte medger uppskjutande av offentliggörandet av ett industriellt mönster, skall den avtalsslutande parten i en förklaring underrätta generaldirektören om detta.

2) [ Uppskjutet offentliggörande ] Om den internationella ansökan innehåller en begäran om uppskjutet offentliggörande skall offentliggörandet äga rum

i) om ingen av de avtalsslutande parter som designeras i den internationella ansökan har gjort en förklaring enligt punkt 1, när den föreskrivna perioden löper ut, eller

ii) om någon av de avtalsslutande parter som designeras i den internationella ansökan har gjort en förklaring enligt punkt 1 a, när den period som avses i en sådan förklaring löper ut, eller om mer än en sådan avtalsslutande part är designerad, när den kortaste period som avses i en sådan förklaring löper ut.

3) [ Handläggning av begäran om uppskjutet offentliggörande när uppskjutande inte är möjligt under tillämplig lagstiftning ] Om ett uppskjutet offentliggörande har begärts och någon av de avtalsslutande parter som designeras i den internationella ansökan har gjort en förklaring enligt punkt 1 b att uppskjutet offentliggörande inte är möjligt enligt dess lagstiftning

i) skall den internationella byrån, med förbehåll för vad som sägs under ii, underrätta sökanden om detta; om sökanden inom den föreskrivna perioden inte genom skriftlig underrättelse till den internationella byrån drar tillbaka designeringen av denna avtalsslutande part skall den internationella byrån bortse från begäran om uppskjutet offentliggörande,

ii) skall den internationella byrån, om den internationella ansökan istället för avbildningar av det industriella mönstret åtföljdes av prover på det industriella mönstret, bortse från designeringen av denna avtalsslutande part samt underrätta sökanden om detta.

4) [ Begäran om tidigarelagt offentliggörande eller om särskild tillgång till den internationella registreringen ] a) När som helst under den uppskjutandeperiod som är tillämplig enligt punkt 2 får innehavaren begära offentliggörande av något eller alla industriella mönster som den internationella registreringen avser, varvid uppskjutandeperioden med avseende på ett sådant industriellt mönster eller sådana industriella mönster skall anses ha löpt ut den dag då en sådan begäran togs emot av den internationella byrån.

b) Innehavaren får också när som helst under den uppskjutandeperiod som är tillämplig enligt punkt 2 be den internationella byrån att förse en tredje man som anges av innehavaren med ett utdrag ur eller tillgång till något eller alla de industriella mönster som den internationella registreringen avser.

5) [ Tillbakadragande och begränsning ] a) Om innehavaren när som helst under den uppskjutandeperiod som är tillämplig enligt punkt 2 drar tillbaka den internationella registreringen med avseende på alla designerade avtalsslutande parter, skall det eller de industriella mönster som den internationella registreringen avser inte offentliggöras.

b) Om innehavaren när som helst under den uppskjutandeperiod som är tillämplig enligt punkt 2 begränsar den internationella registreringen med avseende på alla designerade avtalsslutande parter till ett eller några av de industriella mönster som den internationella registreringen avser, skall det eller de andra industriella mönster som den internationella registreringen avser inte offentliggöras.

6) [ Offentliggörande och tillhandahållande av avbildningar ] a) Vid utgången av en eventuell uppskjutandeperiod som är tillämplig enligt bestämmelserna i denna artikel skall den internationella byrån mot betalning av föreskrivna avgifter offentliggöra den internationella registreringen. Om sådana avgifter inte betalas i föreskriven ordning, skall den internationella registreringen annulleras och offentliggörande skall inte ske.

b) Om den internationella ansökan åtföljdes av ett eller flera prover på det industriella mönstret i enlighet med artikel 5.1 iii skall innehavaren lämna föreskrivet antal kopior av en avbildning av varje industriellt mönster som den ansökan avser till den internationella byrån inom föreskriven tid. I den mån innehavaren inte gör detta skall den internationella registreringen annulleras och offentliggörande skall inte ske.

Artikel 12

Avslag

1) [ Rätt till avslag ] Myndigheten i varje designerad avtalsslutande part får, om förutsättningarna för beviljande av skydd enligt den avtalsslutande partens lagstiftning inte är uppfyllda med avseende på något eller alla de industriella mönster som den internationella ansökan avser, avslå verkan helt eller delvis av den internationella registreringen på den avtalsslutande partens territorium, varvid gäller att ingen myndighet får avslå verkan helt eller delvis av någon internationell registrering med hänvisning till att kraven på den internationella ansökans form eller innehåll i enlighet med denna akt eller tillämpningsföreskrifterna eller gäller utöver eller är annorlunda än de kraven inte är uppfyllda enligt den aktuella avtalsslutande partens lagstiftning.

2) [ Anmälan av avslag ] a) Avslag på verkan av en internationell registrering skall anmälas av myndigheten till den internationella byrån i en avslagsanmälan inom föreskriven tid.

b) I varje avslagsanmälan skall anges de skäl som avslaget grundar sig på.

3) [ Översändande av avslagsanmälan. Rättsmedel ] a) Den internationella byrån skall utan dröjsmål översända en kopia av avslagsanmälan till innehavaren.

b) Innehavaren skall ha samma tillgång till rättsmedel som om det industriella mönster som avses i den internationella registreringen hade varit föremål för en ansökan om skydd enligt den lagstiftning som är tillämplig på den myndighet som meddelade avslaget. Sådana rättsmedel skall åtminstone omfatta möjligheten till ny granskning, prövning av avslaget och överklagande av avslaget.

4)[16] [ Tillbakadragande av avslaget ] Varje avslag får när som helst dras tillbaka helt eller delvis av den myndighet som meddelade det.

Artikel 13

Särskilda krav på mönstrets enhetlighet

1) [ Anmälan av särskilda krav ] Varje avtalsslutande part vars lagstiftning vid den tidpunkt när den ansluter sig till denna akt kräver att mönster som avses i samma ansökan uppfyller ett villkor om enhetlighet i fråga om utformning, produktion eller användning eller tillhör samma grupp eller uppsättning av föremål eller att bara ett oberoende och särpräglat mönster får avses i en enda ansökan, får i en förklaring anmäla detta till generaldirektören. Ingen sådan förklaring skall dock påverka sökandens rätt att ta med två eller flera industriella mönster i en internationell ansökan i enlighet med artikel 5.4, även om en avtalsslutande part som lämnat en sådan förklaring designeras i den.

2) [ Förklaringens verkan ] Alla sådana förklaringar skall göra det möjligt för myndigheten hos den avtalsslutande part som har lämnat förklaringen att avslå verkan av en internationell registrering i enlighet med artikel 12.1 i väntan på att de krav som den avtalsslutande parten anmält uppfylls.

3) [ Tilläggsavgift vid uppdelning av registrering ] Om en internationell registrering efter avslagsanmälan enligt punkt 2 delas upp inför den aktuella myndigheten för att övervinna ett sådant skäl för avslag som anges i anmälan, skall den myndigheten ha rätt att ta ut en avgift för varje ytterligare internationella ansökan som hade varit nödvändig för att undvika det skälet för avslag.

Artikel 14

Verkan av internationell registrering

1) [ Verkan som ansökan enligt tillämplig lagstiftning ] Den internationella registreringen skall ha, från och med datum för internationell registrering, åtminstone samma verkan i varje designerad avtalsslutande part som en vederbörligen lämnad ansökan om meddelande av skydd av industriellt mönster enligt den avtalsslutande partens lagstiftning.

2) [ Verkan som meddelande av skydd enligt tillämplig lagstiftning ] a) I varje avtalsslutande part vars myndighet inte har anmält avslag i enlighet med artikel 12 skall den internationella registreringen ha samma verkan som meddelande av skydd av industriellt mönster enligt den avtalsslutande partens lagstiftning senast från och med utgången av den period under vilken den hade möjlighet att anmäla avslaget, eller om en avtalsslutande part har lämnat en förklaring i enlighet med tillämpningsföreskrifterna senast vid den tidpunkt som anges i den förklaringen.

b)[17] Om en designerad avtalsslutande parts myndighet har anmält ett avslag och därefter helt eller delvis dragit tillbaka detta avslag, skall den internationella registreringen i den omfattning avslaget har dragits tillbaka ha samma verkan i den avtalsslutande parten som meddelande av skydd av industriellt mönster enligt den avtalsslutande partens lagstiftning senast från den dag då avslaget drogs tillbaka.

c) Den verkan som den internationella registreringen ges enligt denna punkt skall äga tillämpning på industriella mönster som avses i den registrering som den designerade myndigheten tar emot från den internationella byrån, eller i förekommande fall i dess ändrade lydelse enligt förfarandet vid den myndigheten.

3) [ Förklaring om verkan av designering av sökandens avtalsslutande part ] a) Varje avtalsslutande part vars myndighet är en granskande myndighet får i en förklaring anmäla till generaldirektören att när den är sökandens avtalsslutande part skall designering av den avtalsslutande parten i en internationell registrering vara utan verkan.

b) När en avtalsslutande part som lämnat en sådan förklaring som avses under a anges i en internationell ansökan som både sökandens avtalsslutande part och som en designerad avtalsslutande part skall den internationella byrån bortse från designeringen av den avtalsslutande parten.

Artikel 15

Ogiltigförklaring

1) [ Krav på svarsrätt ] De behöriga myndigheterna i en designerad avtalsslutande part får inte helt eller delvis ogiltigförklara den internationella registreringens verkan på sitt territorium utan att innehavaren i god tid fått tillfälle att hävda sin rätt.

2) [ Underrättelse om ogiltigförklaring ] Myndigheten i den avtalsslutande part på vars territorium den internationella registreringen har ogiltigförklarats skall när den får kännedom om ogiltigförklaringen underrätta den internationella byrån om detta.

Artikel 16

Registrering av ändringar och andra frågor rörande internationella registreringar

1) [ Registrering av ändringar och andra frågor ] Den internationella byrån skall i enlighet med vad som är föreskrivet i det internationella registret registrera

i) alla ändringar i äganderätten till den internationella registreringen med avseende på någon eller alla designerade avtalsslutande parter och med avseende på något eller alla industriella mönster som den internationella registreringen avser, förutsatt att den nya ägaren har rätt att lämna en internationell ansökan enligt artikel 3,

ii) alla ändringar av innehavarens namn eller adress,

iii) utnämning av ett ombud för sökanden eller innehavaren och alla andra relevanta uppgifter om ett sådant ombud,

iv) alla tillbakadraganden som innehavaren gör av den internationella registreringen med avseende på någon eller alla designerade avtalsslutande parter,

v) alla begränsningar som innehavaren gör av den internationella registreringen med avseende på någon eller alla designerade avtalsslutande parter, av ett eller några av de industriella mönster som den internationella registreringen avser,

vi) alla ogiltigförklaringar som en designerad avtalsslutande parts behöriga myndigheter gör av verkan på den avtalsslutande partens territorium av den internationella registreringen med avseende på något eller alla av de industriella mönster som den internationella registreringen avser,

vii) alla andra relevanta uppgifter som anges i tillämpningsföreskrifterna om rätten till något eller alla de industriella mönster som den internationella registreringen avser.

2) [ Verkan av registrering i det internationella registret ] Alla registreringar som avses under punkt 1 i, ii, iv, v, vi och vii ovan skall ha samma verkan som om de hade gjorts i registret hos myndigheten i den aktuella avtalsslutande parten, med förbehåll för att en avtalsslutande part i en förklaring får anmäla till generaldirektören att en sådan registrering som avses i punkt 1 i inte skall ha verkan i den avtalsslutande parten förrän den avtalsslutande partens myndighet har tagit emot sådana intyg eller handlingar som anges i den förklaringen.

3) [ Avgifter ] Alla registreringar som anges i punkt 1 får beläggas med avgift.

4) [ Offentliggörande ] Den internationella byrån skall offentliggöra ett meddelande om alla registreringar som görs enligt punkt 1. Den skall skicka en kopia av offentliggörandet av meddelandet till myndigheten i var och en av de berörda avtalsslutande parterna.

Artikel 17

Ursprunglig skyddstid och förnyelse av internationell registrering samt skyddets längd

1) [ Ursprunglig skyddstid för internationell registrering ] Den internationella registreringen skall ha verkan i en ursprunglig skyddstid om fem år räknad från datum för internationell registrering.

2) [ Förnyelse av internationell registrering ] Den internationella registreringen får förnyas för ytterligare perioder om fem år enligt föreskrivet förfarande och mot betalning av föreskrivna avgifter.

3) [ Skyddets längd i designerade avtalsslutande parter ] a) Förutsatt att den internationella registreringen förnyas och med förbehåll för vad som sägs under b skall skyddets längd i var och en av de avtalsslutande parterna vara 15 år räknat från datum för internationell registrering.

b) När en designerad avtalsslutande parts lagstiftning medger en skyddstid på mer än 15 år för ett industriellt mönster som beviljats skydd enligt den lagstiftningen, skall skyddstiden, förutsatt att den internationella registreringen förnyas, vara samma som den som anges i den avtalsslutande partens lagstiftning.

c) Varje avtalsslutande part skall i en förklaring underrätta generaldirektören om den längsta skyddstid som dess lagstiftning medger.

4) [ Möjlighet till begränsad förnyelse ] Förnyelse av den internationella registreringen kan ha verkan för någon eller alla designerade avtalsslutande parter och för något eller alla de industriella mönster som den internationella registreringen avser.

5) [ Registrering och offentliggörande av förnyelse ] Den internationella byrån skall registrera förnyelse i det internationella registret och offentliggöra ett meddelande om detta. Den skall skicka en kopia av offentliggörandet av meddelandet till myndigheten i var och en av de berörda avtalsslutande parterna.

Artikel 18

Information om offentliggjorda internationella registreringar

1) [ Tillgång till information ] Den internationella byrån skall till den som begär det mot betalning av föreskriven avgift tillhandahålla utdrag ur det internationella registret eller information om det internationella registrets innehåll med avseende på alla offentliggjorda internationella registreringar.

2) [ Undantag från legalisering ] Sådana utdrag ur det internationella registret som den internationella byrån tillhandahåller skall vara undantagna från alla krav på legalisering i varje avtalsslutande part.

KAPITEL II

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Artikel 19

Gemensam myndighet för flera stater

1) [ Anmälan av gemensam myndighet ] Om flera stater som har för avsikt att ansluta sig till denna akt har genomfört eller om flera stater som är parter i detta avtal överenskommer om att genomföra ett enhetliggörande av sina inhemska lagstiftningar om industriella mönster, kan de underrätta generaldirektören

i) om att en gemensam myndighet skall ersätta var och en av deras nationella myndigheter, och

ii) om att hela deras respektive territorier på vilka den enhetliga lagstiftningen är tillämplig skall betraktas som en enda avtalsslutande part vid tillämpningen av artikel 1, artiklarna 3–18 och artikel 31 i denna akt.

2) [ Tidpunkt för anmälan ] Den anmälan som avses i punkt 1 skall göras

i) för stater som har för avsikt att ansluta sig till denna akt samtidigt som de instrument som avses i artikel 27.2 deponeras,

ii) för stater som är parter i denna akt när som helst efter det att deras inhemska lagstiftningar har gjorts enhetlig.

3) [ Datum för verkan av anmälan ] Den anmälan som avses i punkterna 1–2 skall få verkan

i) för stater som har för avsikt att ansluta sig till denna akt vid den tidpunkt som dessa stater blir bundna av denna akt,

ii) för stater som är parter i denna akt tre månader efter datum för meddelande därom från generaldirektören till de andra avtalsslutande parterna eller vid ett senare datum som anges i anmälan.

Artikel 20

Medlemskap i Haagunionen

De avtalsslutande parterna skall vara medlemmar i samma union som de stater som är parter i 1934 års konvention eller 1960 års konvention.

Artikel 21

Församling

1) [ Sammansättning ] a) De avtalsslutande parterna skall vara medlemmar i samma församling som de stater som är bundna av artikel 2 i 1967 års tilläggskonvention.

b) Varje medlem i församlingen skall företrädas i församlingen av ett ombud, som kan bistås av biträdande ombud, rådgivare och sakkunniga, och varje ombud får endast företräda en avtalsslutande part.

c) De av unionens medlemmar som inte är medlemmar av församlingen skall ha tillträde till församlingens sammanträden som observatörer.

2) [ Uppgifter ] a) Församlingen skall göra följande:

i) Handlägga alla frågor som rör unionens upprätthållande och utveckling och denna akts genomförande.

ii) Utöva sådana rättigheter och fullgöra sådana uppgifter som den särskilt tilldelats eller fått i uppdrag enligt denna akt eller 1967 års tilläggskonvention.

iii) Ge anvisningar till generaldirektören om förberedelserna för revisionskonferenser och besluta om kallelse till sådana konferenser.

iv) Ändra tillämpningsföreskrifterna.

v) Granska och godkänna generaldirektörens rapporter och verksamhet när det gäller unionen, och ge generaldirektören alla erforderliga instruktioner i frågor som omfattas av unionens behörighet.

vi) Fastställa unionens program och tvåårsbudget och godkänna dess slutliga räkenskaper.

vii) Anta budgetföreskrifter för unionen.

viii) Inrätta sådana kommittéer och arbetsgrupper som den finner lämpligt för att uppnå unionens mål.

ix) Med förbehåll för punkt 1 c avgöra vilka stater, mellanstatliga organisationer och icke-statliga organisationer som skall få tillträde till dess sammanträden som observatörer.

x) Vidta alla andra lämpliga åtgärder för att främja unionens mål och fullgöra alla andra uppgifter som är tillämpliga enligt denna akt.

b) När det gäller frågor som även berör andra unioner som förvaltas av organisationen skall församlingen fatta sina beslut efter hörande av organisationens samordningskommitté.

3) [ Beslutsförhet ] a) Hälften av de medlemmar i församlingen som är stater och har rösträtt i en viss fråga skall vara tillräcklig för beslutsförhet i omröstningar i den frågan.

b) Oavsett vad som sägs under a ovan får församlingen, om under något sammanträde antalet medlemmar i församlingen som är stater, som har rösträtt i en viss fråga och som är företrädda är mindre än hälften men lika med eller mer än en tredjedel av de medlemmar i församlingen som är stater och som har rösträtt i frågan, fatta beslut, med undantag av beslut som rör dess egen arbetsordning, och alla sådana beslut skall träda i kraft om de villkor som anges nedan är uppfyllda. Den internationella byrån skall överlämna dessa beslut till de medlemmar av församlingen som är stater, som har rösträtt i frågan och inte var företrädda och skall uppmana dem att skriftligen ange sin röst eller röstnedläggelse inom tre månader från överlämnandets datum. Om antalet medlemmar som uttryckt sin röst eller röstnedläggelse när denna tidsfrist löpt ut uppgår till det antal medlemmar som saknades för att uppnå beslutsförhet vid själva sammanträdet skall sådana beslut träda i kraft under förutsättning att den erforderliga majoriteten fortfarande är uppnådd.

4) [ Beslutsfattande i församlingen ] a) Församlingen skall sträva efter att fatta sina beslut med enhällighet.

b) Om ett beslut inte kan fattas enhälligt skall frågan avgöras med omröstning. I sådana fall

i) skall varje avtalsslutande part som är en stat ha en och endast en röst för egen del,

ii) får varje avtalsslutande part som är en mellanstatlig organisation rösta i stället för sina medlemsstater med ett antal röster som är lika med antalet av dess medlemsstater som är parter i denna akt, och ingen sådan mellanstatlig organisation får delta i omröstningen om någon av dess medlemsstater utövar sin rösträtt och omvänt.

c) I frågor som enbart rör stater som är bundna av artikel 2 i 1967 års tilläggskonvention skall de avtalsslutande parter som inte är bundna av den artikeln inte ha rösträtt, och i frågor som enbart rör avtalsslutande parter skall endast dessa ha rösträtt.

5) [ Majoriteter ] a) Med förbehåll för artikel 24.2 och artikel 26.2 skall församlingens beslut kräva två tredjedels majoritet av de avlagda rösterna.

b) Nedlagda röster skall inte betraktas som röster.

6) [ Sammanträden ] a) Församlingen skall sammanträda en gång vartannat kalenderår i ordinarie sammanträde på generaldirektörens kallelse, och utom om särskilda omständigheter råder under samma tid och på samma plats som organisationens generalförsamling.

b) Församlingen skall sammanträda i extraordinarie sammanträde på generaldirektörens kallelse, antingen på begäran av en fjärdedel av församlingens medlemmar eller på generaldirektörens eget initiativ.

c) Dagordning för varje sammanträde skall utarbetas av generaldirektören.

7) [ Arbetsordning ] Församlingen skall anta sin egen arbetsordning.

Artikel 22

Internationell byrå

1) [ Administrativa uppgifter ] a) Internationell registrering och därtill hörande uppgifter samt alla andra administrativa uppgifter med anknytning till unionen skall utföras av den internationella byrån.

b) Särskilt skall den internationella byrån förbereda församlingens sammanträden samt tillhandahålla sekretariat åt församlingen och åt sådana expertkommittéer och arbetsgrupper som församlingen inrättar.

2) [ Generaldirektören ] Generaldirektören skall vara unionens högste verkställande tjänsteman och skall företräda unionen.

3) [ Andra sammanträden än församlingens sammanträden ] Generaldirektören skall sammankalla sammanträden i alla kommittéer och arbetsgrupper som församlingen inrättar och alla andra sammanträden som sysslar med frågor av betydelse för unionen.

4) [ Den internationella byråns uppgifter i församlingen och andra sammanträden ] a) Generaldirektören och andra personer som utses av generaldirektören skall delta utan rösträtt i alla sammanträden i församlingen, i de kommittéer och arbetsgrupper som församlingen inrättar och alla andra sammanträden som generaldirektören sammankallar inom ramen för unionen.

b) Generaldirektören eller en tjänsteman som utses av generaldirektören skall ex officio vara sekreterare i församlingen och i de kommittéer, arbetsgrupper och andra sammanträden som avses under a ovan.

5) [ Konferenser ] a) Den internationella byrån skall i enlighet med församlingens instruktioner göra förberedelser inför revisionskonferenser.

b) Den internationella byrån får samråda med mellanstatliga organisationer och internationella och nationella icke-statliga organisationer om dessa förberedelser.

c) Generaldirektören och personer som utses av generaldirektören skall delta utan rösträtt i diskussionerna vid revisionskonferenser.

6) [ Andra uppgifter ] Den internationella byrån skall utföra alla andra uppgifter som den anförtros i samband med denna akt.

Artikel 23

Finanser

1) [ Budget ] a) Unionen skall ha en budget.

b) Unionens budget skall omfatta unionens egna inkomster och utgifter samt dess bidrag till budgeten för utgifter som är gemensamma för de unioner som organisationen förvaltar.

c) Utgifter som inte uteslutande kan knytas till unionen utan även till en eller flera av de andra unioner som organisationen förvaltar, skall betraktas som utgifter som är gemensamma för unionerna. Unionens andel av sådana utgifter skall stå i proportion till det intresse som unionen har i dem.

2) [ Samordning med andra unioners budgetar ] Unionens budget skall upprättas med vederbörlig hänsyn tagen till kraven på samordning med budgetarna för andra unioner som förvaltas av organisationen.

3) [ Källor till finansiering av budgeten ] Unionens budget skall finansieras från följande källor:

i) avgifter för internationella registreringar,

ii) avgifter för andra tjänster som den internationella byrån tillhandahåller med anknytning till unionen,

iii) försäljning av eller royalties från den internationella byråns publikationer med anknytning till unionen,

iv) gåvor, donationer och subsidier,

v) hyror, räntor och andra övriga inkomster.

4) [ Fastställande av avgifter. Budgetens omfattning ] a) Storleken på de avgifter som avses i punkt 3 i skall fastställas av församlingen på förslag av generaldirektören. De avgifter som avses i punkt 3 ii skall fastställas av generaldirektören och skall tillämpas provisoriskt i väntan på församlingens godkännande vid dess nästa sammanträde.

b) Storleken på de avgifter som avses i punkt 3 i skall vara sådan att unionens inkomster från avgifter och andra källor åtminstone är tillräcklig för att täcka den internationella byråns utgifter med anknytning till unionen.

c) Om budgeten inte antas före ett nytt räkenskapsårs början skall den hålla samma omfattning som föregående års budget, i enlighet med budgetföreskrifterna.

5) [ Fond för arbetskapital ] Unionen skall ha en fond för arbetskapital som skall bestå av överskott från intäkter, och om detta överskott inte är tillräckligt, av en enda betalning från varje medlem i unionen. Om fonden blir otillräcklig skall församlingen besluta om att utöka den. Andelarna och betalningsvillkoren skall fastställas av församlingen på generaldirektörens förslag.

6) [ Förskott från värdstaten ] a) I huvudkontorsavtalet med den stat på vars territorium organisationen har sitt huvudkontor skall anges att när fonden för arbetskapital är otillräcklig skall den staten bevilja förskott. Storleken på de förskotten och villkoren för dem skall regleras i särskilda avtal för varje enskilt fall mellan den staten och organisationen.

b) Den stat som avses under a ovan och organisationen skall bägge ha rätt att skriftligen säga upp skyldigheten att bevilja förskott. Uppsägningen skall träda i kraft tre år efter utgången av det år under vilket den lämnades.

7) [ Revision ] Revision av räkenskaperna skall utföras av en eller flera av de stater som är medlemmar av unionen eller av externa revisorer, i enlighet med budgetföreskrifterna. De skall utses med sitt samtycke av församlingen.

Artikel 24

Tillämpningsföreskrifter

1) [ Innehåll ] Tillämpningsföreskrifterna skall styra den närmare tillämpningen av denna akt. De skall särskilt innehålla bestämmelser om följande:

i) Frågor som enligt denna akt uttryckligen skall föreskrivas.

ii) Närmare bestämmelser eller andra detaljer av betydelse för genomförandet av bestämmelserna i denna akt.

iii) Alla administrativa krav, frågor och förfaranden.

2) [ Ändring av vissa bestämmelser i tillämpningsföreskrifterna ] a) I tillämpningsföreskrifterna får anges att vissa bestämmelser i tillämpningsföreskrifterna bara får ändras med enhällighet eller med fyra femtedels majoritet.

b) För beslut om att kravet på enhällighet eller fyra femtedels majoritet inte längre skall tillämpas på ändringar av en bestämmelse i tillämpningsföreskrifterna skall enhällighet krävas.

c) För beslut om att kravet på enhällighet eller fyra femtedels majoritet hädanefter skall tillämpas på ändringar av en bestämmelse i tillämpningsföreskrifterna skall fyra femtedels majoritet krävas.

3) [ Konflikt mellan denna akt och tillämpningsföreskrifterna ] Vid konflikt mellan bestämmelserna i denna akt och bestämmelserna i tillämpningsföreskrifterna skall de förra gälla.

KAPITEL III

REVISION OCH ÄNDRINGAR

Artikel 25

Revision av denna akt

(1) [ Revisionskonferenser ] Denna akt kan revideras av en konferens av de avtalsslutande parterna.

(2) [ Revision eller ändring av vissa artiklar ] Artiklarna 21, 22, 23 och 26 får ändras antingen av en revisionskonferens eller av församlingen i enlighet med bestämmelserna i artikel 26.

Artikel 26

Ändringar av vissa artiklar med beslut av församlingen

1) [ Förslag om ändringar ] a) Förslag om ändringar av församlingen av artiklarna 21, 22, 23 och denna artikel får läggas fram av alla avtalsslutande parter eller av generaldirektören.

b) Sådana förslag skall överlämnas av generaldirektören till de avtalsslutande parterna minst sex månader innan de skall behandlas av församlingen.

2) [ Majoriteter ] Antagande av alla ändringar av de artiklar som anges i punkt 1 skall kräva tre fjärdedels majoritet, med det undantaget att antagande av alla ändringar av artikel 21 eller denna punkt skall kräva fyra femtedels majoritet.

3) [ Ikraftträdande ] a) Utom om det som sägs under b nedan är tillämpligt skall alla ändringar av de artiklar som avses i punkt 1 träda i kraft en månad efter det att skriftliga meddelanden om godkännande, lämnade i enlighet med deras respektive författningsfästa förfaranden, har tagits emot av generaldirektören från tre fjärdedelar av de avtalsslutande parter som vid den tidpunkt då ändringen antogs var medlemmar av församlingen och hade rätt att rösta om den ändringen.

b) Alla ändringar av artikel 21.3 eller 21.4 eller av detta stycke skall inte träda i kraft om en avtalsslutande part inom sex månader efter det att de antagits av församlingen underrättar generaldirektören om att den inte godtar en sådan ändring.

c) Alla ändringar som träder i kraft i enlighet med bestämmelserna i denna punkt skall vara bindande för alla stater och mellanstatliga organisationer som är avtalsslutande parter vid den tidpunkt då ändringen träder i kraft eller som blir avtalsslutande parter vid en senare tidpunkt.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 27

Att bli part i denna akt

1) [ Rätt att bli part i denna akt ] Med förbehåll för punkterna 2 och 3 och artikel 28

i) får varje stat som är medlem i organisationen underteckna och bli part i denna akt,

ii) får varje mellanstatlig organisation som driver en myndighet vid vilken skydd av industriellt mönster kan erhållas med verkan på det territorium på vilket den mellanstatliga organisationens grundande fördrag är tillämpligt underteckna och bli part i denna akt, förutsatt att minst en av den mellanstatliga organisationens medlemsstater är medlem av organisationen och förutsatt att en sådan myndighet inte är föremål för en anmälan enligt artikel 19.

2) [ Ratificering eller anslutning ] Alla stater och mellanstatliga organisationer som avses i punkt 1 får deponera

i) ett ratifikationsinstrument om den har undertecknat denna akt, eller

ii) ett anslutningsinstrument om den inte har undertecknat denna akt.

3) [ Datum för verkan av deponering ] a) Med förbehåll för vad som sägs under b–d nedan skall deponering av ett ratifikationsinstrument eller ett anslutningsinstrument få verkan den dag som det instrumentet deponeras.

b) Deponering av ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument från en stat där skydd av industriellt mönster kan erhållas enbart från en myndighet som drivs av en mellanstatlig organisation som den staten är medlem i skall få verkan den dag som den mellanstatliga organisationens instrument deponeras, om den dagen infaller senare än den dagen då den statens instrument deponerades.

c) Deponering av ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument som innehåller eller åtföljs av de förklaringar som avses i artikel 19 skall få verkan den dag då det sista instrumentet från de stater som är medlemmar i den grupp av stater som gjorde den förklaringen deponerades.

d) Ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument från en stat får innehålla eller åtföljas av en förklaring som gör det till ett villkor för att det skall betraktas som deponerat att instrument från en annan stat eller mellanstatlig organisation eller instrument från två andra stater eller instrument från en annan stat och en mellanstatlig organisation, som namnges och får bli parter i denna akt, också deponeras. Det instrument som innehåller eller åtföljs av en sådan förklaring skall betraktas som deponerat den dag då villkoret i förklaringen uppfylls. När ett instrument som anges i förklaringen själv innehåller eller själv åtföljs av en förklaring av detta slag skall det instrumentet betraktas som deponerat den dag då villkoret i den senare förklaringen uppfylls.

e) Alla förklaringar som görs i enlighet med d ovan får när som helst dras tillbaka, helt eller delvis. Alla sådana tillbakadraganden skall få verkan den dag anmälan av tillbakadragandet tas emot av generaldirektören.

Artikel 28

Datum för verkan av ratificering och anslutning

1) [ Instrument som skall beaktas ] Vid tillämpningen av denna artikel skall endast ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument som deponeras av sådana stater eller mellanstatliga organisationer som avses i artikel 27.1 och som har ett datum för verkan i enlighet med artikel 27.3 beaktas.

2) [ Denna akts ikraftträdande ] Denna akt skall träda i kraft tre månader efter det att sex stater har deponerat sina ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument, under förutsättning att minst tre av dessa stater, enligt den senaste årsstatistiken som den internationella byrån sammanställer, uppfyller minst ett av följande villkor:

i) Minst 3 000 ansökningar om skydd av industriellt mönster har lämnats i eller avseende den staten.

ii) Minst 1 000 ansökningar om skydd av industriellt mönster har lämnats i eller avseende den staten av personer bosatta i andra stater än den staten.

3) [ Ratifikationers och anslutningars ikraftträdande ] a) Varje stat eller mellanstatlig organisation som har deponerat sitt ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument tre månader före denna akts ikraftträdande skall bli bundna av denna akt när den träder i kraft.

b) Alla andra stater eller mellanstatliga organisationer skall bli bundna av denna akt tre månader efter den dag då den deponerade sitt ratifikationsinstrument eller anslutningsinstrument eller vid en senare tidpunkt som anges i det instrumentet.

Artikel 29

Reservationsförbud

Inga reservationer mot denna akt är tillåtna.

Artikel 30

Förklaringar av de avtalsslutande parterna

1) [ Tidpunkt för förklaringar ] En förklaring enligt artiklarna 4.1 b, 5.2 a, 7.2, 11.1, 13.1, 14.3, 16.2 eller 17.3 c får göras

i) samtidigt med deponeringen av sådana instrument som avses i artikel 27.2, varvid den skall få verkan den dag då den stat eller den mellanstatliga organisation som gjort förklaringen blir bunden av denna akt, eller

ii) efter deponeringen av sådana instrument som avses i artikel 27.2, varvid den skall få verkan tre månader efter det att den togs emot av generaldirektören eller vid en senare tidpunkt som anges i förklaringen, men den skall i så fall vara tillämplig enbart på sådana internationella registreringar vars datum för internationell registrering infaller samtidigt som eller senare än det datum då förklaringen får verkan.

2) [ Förklaringar av stater med gemensam myndighet ] Oavsett vad som sägs i punkt 1 skall alla förklaringar som avses i den punkten och som lämnats av en stat som tillsammans med en eller flera andra stater anmält till generaldirektören enligt artikel 19.1 att en gemensam myndighet skall ersätta deras nationella myndigheter få verkan enbart om den eller de andra staterna lämnar motsvarande förklaring eller förklaringar.

3) [ Tillbakadragande av förklaringar ] Alla förklaringar som avses i punkt 1 får dras tillbaka när som helst genom anmälan ställd till generaldirektören. Ett sådant tillbakadragande skall få verkan tre månader efter det att generaldirektören tog emot anmälan eller vid en senare tidpunkt som anges i anmälan. När det gäller förklaringar enligt artikel 7.2 skall tillbakadragandet inte påverka internationella ansökningar som lämnats in före det att tillbakadragandet har fått verkan.

Artikel 31

Tillämpbarhet av 1934 års och 1960 års konventioner

1) [ Förhållande mellan stater som är parter både i denna akt och i 1934 års eller 1960 års konventioner ] Denna akt skall vara ensamt tillämplig på inbördes förhållanden mellan stater som är parter både i denna akt och 1934 års konvention eller 1960 års konvention. Sådana stater skall dock i sina inbördes förhållanden tillämpa 1934 års konvention eller 1960 års konvention efter vad som är tillämpligt på industriella mönster som lämnats till den internationella byrån före det datum när denna akt blir tillämpligt på deras inbördes förhållanden.

2) [ Förhållande mellan stater som är parter i både denna akt och i 1934 års eller 1960 års konventioner och stater som är parter i 1934 års eller 1960 års konventioner utan att vara part i denna akt ] a) Alla stater som är parter i både denna akt och i 1934 års konvention skall fortsätta att tillämpa 1934 års konvention på sina förbindelser med stater som är part i 1934 års konvention utan att vara part i 1960 års konvention eller denna akt.

b) Alla stater som är part i både denna akt och i 1960 års konvention skall fortsätta att tillämpa 1960 års konvention på sina förbindelser med stater som är part i 1960 års konvention utan att vara part i denna akt.

Artikel 32

Uppsägning av denna akt

1) [ Anmälan ] Varje avtalsslutande part får säga upp denna akt genom anmälan ställd till generaldirektören.

2) [ Datum för verkan ] Uppsägning skall träda i kraft ett år efter den dag då generaldirektören tog emot anmälan, eller vid en senare tidpunkt som anges i anmälan. Den skall inte påverka tillämpningen av denna akt på någon internationell ansökan under handläggning eller på någon internationell registrering med avseende på den avtalsslutande part som säger upp akten som är giltig vid den tidpunkt då uppsägningen träder i kraft.

Artikel 33

Avtalsspråk. Undertecknande

1) [ Originaltexter. Officiella texter ] a) Denna akt skall undertecknas som ett enda original på engelska, arabiska, kinesiska, franska, ryska och spanska, varvid alla språk skall äga lika vitsord.

b) Officiella texter skall upprättas av generaldirektören efter samråd av berörda regeringar på sådana andra språk som församlingen bestämmer.

2) [ Tidsfrist för undertecknande ] Denna akt skall stå öppen för undertecknande vid organisationens högkvarter i ett år efter det att det har antagits.

Artikel 34

Depositarie

Generaldirektören skall vara depositarie för denna akt.

FÖRKLARING

om direkt inlämnande

Rådets ordförande skall när detta anslutningsinstrument deponeras hos WIPO:s generaldirektör bifoga följande förklaring till anslutningsinstrumentet:

”Europeiska gemenskapen förklarar att internationella ansökningar inte kan lämnas genom dess myndighet.”

FÖRKLARING

om systemet med individuell avgift

Rådets ordförande skall när detta anslutningsinstrument deponeras hos WIPO:s generaldirektör bifoga följande förklaring till anslutningsinstrumentet:

”Europeiska gemenskapen förklarar att för varje internationell registrering där den designeras och för varje förnyelse av en internationell registrering som en sådan internationell ansökan leder till skall den föreskrivna designeringsavgift som avses i artikel 7.1 i Genèveakten ersättas av en individuell designeringsavgift uppgående till: ….. ”[18]

FÖRKLARING

om skyddstid i Europeiska gemenskapen

Rådets ordförande skall när detta anslutningsinstrument deponeras hos WIPO:s generaldirektör bifoga följande förklaring till anslutningsinstrumentet:

”Europeiska gemenskapen förklarar att den längsta skyddstid som dess lagstiftning medger är 25 år.”

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Politikområde(n): Den inre marknaden för varor och tjänster Verksamhet(er): Förberedelser inför Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten om internationell registrering av formgivning |

ÅTGÄRDENS BETECKNING: FÖRSLAG TILL RÅDETS BESLUT OM GODKÄNNANDE AV EUROPEISKA GEMENSKAPENS ANSLUTNING TILL GENÈVEAKTEN TILL HAAGKONVENTIONEN OM INTERNATIONELL REGISTRERING AV INDUSTRIELLA MÖNSTER, ANTAGEN I GENÈVE DEN 2 JULI 1999 |

1. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER (NUMMER OCH BETECKNING)

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1 Sammanlagda anslag för åtgärden (del B): miljoner euro i åtagandebemyndiganden

Ej tillämpligt.

2.2 Tillämpningsperiod:

(Ange det första och sista året som åtgärden omfattar)

Första år: dag för åtgärdens ikraftträdande

Sista år: löper tills vidare

2.3 Flerårig total utgiftsberäkning:

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1 )

Ej tillämpligt.

b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

Ej tillämpligt.

c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter (se punkterna 7.2 och 7.3)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | Totalt |

ÅB/BB | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,324 |

TOTALT a+b+c |

ÅB | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,324 |

BB | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,054 | 0,324 |

2.4 Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

[X] Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering

Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet

2.5 Påverkan på inkomsterna

[X] Inkomsterna påverkas inte (gäller tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

Inkomsterna påverkas enligt följande:

Ej tillämpligt.

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

Typ av utgifter | Nya | Deltagande Efta | Deltagande av kandidat-länder | Rubrik i budget-planen |

Icke oblig. utg. | Diff. Anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 5 |

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 308 i EG-fördraget jämförd med artikel 300.2 och 300.3 i EG-fördraget.

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1 Behovet av gemenskapsåtgärder

5.1.1 Mål för åtgärden

Åtgärdens mål är att skapa en koppling mellan gemenskapens system för formskydd och det system med internationell registrering som inrättats genom Genèveakten inom Haagsystemet. Kopplingen kommer att göra det möjligt för formgivare att lämna en enda ansökan till WIPO:s internationella byrå där Europeiska gemenskapen designeras som en avtalsslutande part bland andra så att skydd erhålls inom gemenskapens formskyddssystem.

5.1.2 Förhandsutvärdering

Europeiska gemenskapen har redan visat sitt stora intresse för Haagsystemet genom att ta aktiv del i de internationella förhandlingar som utmynnade i diplomatkonferensen i Genève 1999, där den nya akten antogs. Organisationer som företräder hugade användare av både gemenskapens formskyddssystem och systemet med internationell registrering uttryckte flera gånger sitt starka intresse för att en koppling skulle skapas mellan de två systemen. Under 2004 inledde kommissionen ett samråd med de berörda parterna (medlemsstaterna, branschorganisationerna och de privata företagen) om följderna för näringslivet av EG:s anslutning till Haagsystemet. En överväldigande majoritet av svaren, på gränsen till enhällighet, förordade att gemenskapen inom kort borde ansluta sig till Genèveakten.

5.1.3 Åtgärder som vidtagits som följd av en efterhandsutvärdering

Ej tillämpligt.

5.2 Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Enligt förslaget till beslut skall rådets ordförande deponera anslutningsinstrumentet till Genèveakten hos WIPO:s generaldirektör tillsammans med förklaringar som skall lämnas i anslutningsinstrumentet. Enligt förslaget får också kommissionen i uppdrag att företräda gemenskapen i Haagunionens församling sedan gemenskapen anslutit sig till akten. Inget finansiellt stöd berörs.

5.3 Genomförandebestämmelser

Kommissionen kommer att behöva förhandla i Haagunionens församling för gemenskapens räkning efter samordning i den berörda rådsarbetsgruppen eller i möten på plats som sammankallats som ett led i arbetet inom WIPO.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1 Totala budgetkonsekvenser för del B (för hela programperioden)

Ej tillämpligt.

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för del B (för hela programtiden)

Ej tillämpligt.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

7.1. Personalbehov för åtgärden

Typ av tjänster | Personal som krävs för att förvalta åtgärden (befintliga plus ev. ytterligare personalresurser) | Totalt | Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärden för med sig |

Fast anställda | Tillfälligt anställda |

Fast anställda eller tillfälligt anställda | A B C | 0,5 A | 0 | 0,5 A | Om så krävs kan en mer detaljerad beskrivning av dessa arbetsuppgifter bifogas separat Förberedelser inför och medverkan i möten med rådet och parlamentet för att lotsa förslaget fram till antagande. Förberedelser inför och medverkan i möten inom Haagunionen och samordning av ståndpunkt med medlemsstaterna. |

Övriga personalresurser | 0 | 0 | 0 |

Totalt | 0,5 | 0 | 0,5 |

7.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personalbehov

Typ av personalresurser | Belopp i euro | Beräkningsmetod * |

Fast anställda Tillfälligt anställda | 54 000 | Årskostnad per tjänsteman: 108 000 |

Övriga personalresurser (ange budgetrubrik) |

Totalt | 54 000 |

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

7.3 Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden

Ej tillämpligt.

I. Totalbelopp/år (tabell 7.2 + 7.3) II. Varaktighet III. Totalkostnad för åtgärden (I x II) | 54 000 euro 2006–2011 324 000 euro |

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1 Metod för uppföljning

Ej tillämpligt.

8.2 Planerad form och tidsplan för utvärderingar

Löpande utvärdering kommer att kunna ske genom övervakning av antalet internationella registreringar där gemenskapen designeras.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Inget finansiellt stöd berörs.

[1] EGT L 3, 5.1.2002, s. 1.

[2] Byrån inrättades genom rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken, EGT L 11, 14.1.1994, s. 1.

[3] Belgien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien och Spanien. Fem EU-länder – av sammanlagt 18 länder – har anslutit sig till Genèveakten (Estland, Ungern, Lettland, Slovenien och Spanien). Uppdateringar kommer att offentliggöras på WIPO:s webbplats www.wipo.int.

[4] EUT L 296, 14.11.2003, s. 20.

[5] Denna bestämmelse är relevant för länder med en gemensam myndighet som Benelux-länderna.

[6] I detta avseende skiljer sig Genèveakten från Madridprotokollet om internationell registrering av varumärken, där det sägs i artikel 2.2 att internationella ansökningar skall lämnas till den internationella byrån via den myndighet där grundansökan lämnades in eller grundregistreringen gjordes.

[7] Den totala avgiften för en internationell ansökan består av i) en grundavgift, ii) den standardiserade designeringsavgiften eller den individuella designeringsavgiften samt iii) avgift för offentliggörande. De här avgifterna skall betalas när den internationella ansökan ges in, utom när sökanden begär att offentliggörandet skall skjutas upp. Se regel 12 i de gemensamma föreskrifterna.

[8] Dessa frågor rör uppskjutet offentliggörande (artikel 11); mönstrets enhetlighet (artikel 13); krav på vissa vyer av mönstret (regel 9); särskilda krav på sökanden (regel 8); sekretessbehörighet (regel 13); förbud mot designering av egen stat (artikel 14); obligatoriskt innehåll i en internationell ansökan (artikel 5 och regel 7); förlängning av tiden för anmälan av avslag och datum från vilket det industriella mönstret är skyddat (regel 18); gemensam myndighet för flera stater (artikel 19) samt indirekt språkreglerna för kontakter mellan nationella myndigheter och den internationella byrån (regel 6).

[9] EGT L 341, 17.12.2002, s. 28.

[10] EGT L 341, 17.12.2002, s. 54.

14 EUT C , , s. .

15 EUT C , , s. .

[11] EUT C , , s. .

[12] EGT L 3, 5.1.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

[13] När diplomatkonferensen antog artikel 10 enades man om att inget i denna artikel hindrar tillgång till den internationella ansökan eller den internationella registreringen av sökanden eller innehavaren eller en person som har sökandens eller innehavarens samtycke.

[14] När diplomatkonferensen antog artikel 12.4, artikel 14.2 b och regel 18.4 enades den om att tillbakadragande av avslag från en myndighet som lämnat en avslagsanmälan kan ta formen av en förklaring om att den aktuella myndigheten har beslutat att godta verkan av den internationella registreringen med avseende på de mönstren, eller några av de mönstren, som avslagsanmälan avsåg. Dessutom enades konferensen om att en myndighet inom den tid som medges för lämnande av en avslagsanmälan får översända en förklaring om att den har beslutat att godta verkan av en internationell registrering även om den inte har översänt en sådan avslagsanmälan.

[15] Se fotnot på s. 20.

[16] På grundval av en bedömning av de ekonomiska följderna av Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten kommer Europeiska kommissionen att föreslå ändringar av kommissionens förordning (EG) nr 2246/2002 av den 16 december 2002 om avgifter till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) vid registrering av gemenskapsformgivningar (EGT L 341, 17.12.2002, s. 54).