52005PC0440

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 21.9.2005

KOM(2005) 440 slutlig

2005/0185 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om det särskilda programmet Samarbete om genomförandet av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013)

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING (EG-FÖRDRAGET)

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Förslagen till fem särskilda program läggs fram till följd av kommissionens förslag till sjunde ramprogrammet (2007–2013) som antogs den 6 april 2005[1]. En uppläggning med fyra huvudsakliga särskilda program har föreslagits – ”Samarbete”, ”Idéer”, ”Människor” och ”Kapacitet”, vart och ett motsvarande en central målsättning inom den europeiska forskningspolitiken. Gemensamma forskningscentrets direkta åtgärder omfattas av ytterligare ett särskilt program. Kommissionen kommer att lägga fram förslag till ”Regler för deltagande och spridning” för sjunde ramprogrammet.

Sammanhang och mål på det politiska planet motsvarar dem som anges i meddelandet ”Att skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet med kunskap som ger tillväxt”[2]. För att dessa mål skall kunna uppnås och de särskilda programmen genomföras till fullo krävs en fördubbling av budgeten, såsom föreslagits av kommissionen.

Det är framför allt genom forskning, teknik, utbildning och innovation som arbetstillfällen kan skapas på lång sikt och på ett hållbart sätt. Detta är också nyckeln till ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, hälsa, livskvalitet och en god miljö. Syftet med ramprogrammet för forskning, tillsammans med gemenskapens program på områdena utbildning och innovation, är att driva på utvecklingen mot kunskapsekonomin och kunskapssamhället. Syftet med de särskilda programmen inom sjunde ramprogrammet är att, tillsammans med nödvändiga nationella och privata insatser, bidra till att komma tillrätta med de största bristerna i fråga om den europeiska forskningens nivå, kvalitet och genomslagskraft. Europeiska forskningsåtgärder medför ett betydande mervärde i form av spridning och överföring av kunskap, och åtgärder kommer att vidtas för att öka användningen av resultaten inom industrin, bland beslutsfattare och i samhället.

Europa måste investera mer i forskning, och nya ansträngningar krävs för att EU skall kunna närma sig målet att investera 3 % av unionens BNP i forskning före 2010. Sjunde ramprogrammet kommer att bidra till detta, både genom direkt finansiering men också genom att indirekt bana väg för ytterligare offentliga och privata investeringar i forskning.

Europa behöver fler forskare för att forskningsinsatserna skall kunna ökas och förbättras. Tillsammans med andra åtgärder, som t.ex. den europeiska stadgan för forskare och nationella politiska åtgärder, är sjunde ramprogrammet utformat för att uppmuntra fler människor att slå in på och fortsätta forskarbanan, och åter igen locka ledande forskningstalanger till Europa.

Finansiellt stöd på europeisk nivå innebär möjligheter att stärka kompetensen och öka effektiviteten inom forskningen, något som inte kan åstadkommas på nationell nivå. De särskilda programmen inom sjunde ramprogrammet innebär en ytterligare konsolidering av det europeiska området för forskningsverksamhet. Kritisk massa uppnås och strukturer på nya forskningsområden skapas med nya metoder, och den fria rörligheten för idéer, kunskap och forskare får nytt stöd.

Åtgärder på europeisk nivå har potential att stärka kompetensen inom forskningen. Under genomförandet av de särskilda programmen kommer denna potential att utnyttjas fullt ut, i synnerhet genom tävlingar på EU-nivå som backas upp med stränga och oberoende förslagsutvärderingar. Detta innebär kartläggning av och stöd till befintlig kompetens, oavsett var denna finns inom EU, liksom upprättande av kapacitet för framtida forskningskompetens.

De särskilda programmens genomslagskraft kommer att förbättras genom samverkan med andra gemenskapsstrategier och gemenskapsprogram, framför allt strukturfonderna, utbildningsprogrammen och programmet för konkurrenskraft och innovation.

2. SAMRÅD PÅ FÖRHAND

Vid utarbetandet av förslagen till särskilda program har hänsyn tagits till synpunkterna från EU:s institutioner, i synnerhet Europaparlamentet och Europeiska rådet, liksom från andra berörda parter, däribland även forskare och forskningsanvändare. Hänsyn har även tagits till de pågående diskussionerna och bidragen när det gäller förslaget till beslut om sjunde ramprogrammet, de omfattande samråden och bidragen i samband med förberedandet av det förslaget samt ytterligare arbete med att fastställa framtida forskningsprioriteringar, som t.ex. det som utförs inom europeiska teknikplattformar.

Förslaget till särskilt program bygger på den ingående konsekvensbedömning som gjordes för förslaget till sjunde ramprogrammet[3] och som visade på ett starkt och specifikt mervärde för varje föreslaget särskilt program. Dessutom tar förslagen hänsyn till resultaten av femårsutvärderingen av ramprogrammet[4]

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER

Förslaget till särskilda program grundas på avdelning XVIII i fördraget, artiklarna 163–173, och i synnerhet artikel 166.3 om genomförandet av ramprogrammet genom särskilda program.

4. GENOMFÖRANDE AV BUDGETEN

De finansieringsöversikter som bifogas respektive förslag till beslut innehåller uppgifter om budgetkonsekvenser, personalresurser och administrativa resurser.

Kommissionen avser att inrätta ett genomförandeorgan för utförandet av vissa uppgifter som krävs för genomförandet av de särskilda programmen Samarbete, Människor och Kapacitet. Detta tillvägagångssätt kommer också att tillämpas för genomförandet av programmet Idéer (se avsnitt 7.2).

5. ETT KONSEKVENT OCH FLEXIBELT GENOMFÖRANDE

5.1. Anpassning till nya behov och möjligheter

Genomförandet av de särskilda programmen måste vara så flexibelt att det kan fortsätta att ligga i täten för den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och reagera på nya vetenskapliga, industriella, politiska eller samhällsrelaterade behov. I detta avseende är de åtgärder som gör det möjligt för forskarna själva att identifiera ämnen särskilt viktiga. För övriga åtgärder kommer detta framför allt att åstadkommas genom arbetsprogrammen som kommer att uppdateras varje år. Detta kommer att göras med hjälp av kommittéerna med medlemsstaternas företrädare. Det är tänkt att kommittéerna skall vara tydligt inriktade på arbetsprogrammen. Översyner kan göras snabbare i samband med nya prioriteringar som kräver skyndsamma reaktioner, framför allt till följd av oförutsedda behov av strategier.

Den fleråriga programmeringen kommer att bygga på en lång rad olika bidrag för att se till att den finansierade verksamheten fortsätter att vara direkt relevant för industrins och EU-politikens nya forskningsbehov. Extern rådgivning kommer att användas, även för varje tema inom det särskilda programmet Samarbete, med effektiv tvärvetenskaplig täckning och med synpunkter från både den akademiska världen och industrivärlden.

När det gäller programmet Idéer kommer en helt ny metod att tillämpas där utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet kommer att anförtros ett oberoende vetenskapligt råd som ett led i inrättandet av ett självständigt europeiskt forskningsråd (se avsnitt 7.2 nedan).

Ytterligare externa bidrag, i synnerhet för programmet Samarbete, kommer att underlättas från framför allt europeiska teknikplattformar som upprättats på olika områden och som bör spela en stark och dynamisk roll för att se till att relevansen för industrin upprätthålls. Forskningsprioriteringarna i de strategiska forskningsagendor som fastställts av plattformarna är väl återspeglade i förslagen till särskilda program och kommer att vara ett viktigt bidrag vid den fleråriga programmeringen.

Andra forum och grupper kan ge kommissionen lämpliga råd om nya prioriteringar på särskilda områden, t.ex. Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI) och plattformar som upprättats i syfte att reflektera över strategiska forskningsagendor av relevans på områdena social- och miljöpolitik.

En viktig ny möjlighet som kommer att bli tillgänglig genom ramprogrammet är en innovativ finansieringsmekanism, Finansieringsinstrumentet för riskdelning , som syftar till att främja privata investeringar i FoTU genom förbättrad tillgång till lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) för storskaliga europeiska insatser där en kombination av flera finansieringskällor krävs, inbegripet EIB-lån. Dessa storskaliga europeiska insatser utgörs av ”Gemensamma teknikinitiativ” och stora samarbetsprojekt som finansieras direkt genom ramprogrammet inom programmet Samarbete, samt nya projekt för forskningsinfrastruktur inom programmet Kapacitet. I enlighet med kriterierna för stödberättigande kan även andra stora europeiska samarbetsprojekt övervägas, som t.ex. de inom Eureka. Det planerade bidraget från de särskilda programmen till EIB kommer att avsevärt förbättra tillgången till lånefinansiering vilket får en stark hävstångseffekt på de privata investeringarna i FoTU.

5.2. Övergripande frågor

Kommissionen kommer att se till att sjunde ramprogrammet genomförs på ett sammanhängande sätt och att Europeiska forskningsrådets garanterade självständighet och oberoende i programmet Idéer beaktas fullt ut.

Översynen av arbetsprogrammen för de andra särskilda programmen kommer att samordnas så att övergripande frågor kan beaktas helt och hållet. Kommittéerna med medlemsstaternas företrädare har också ett viktigt ansvar när det gäller att bistå kommissionen för ett verkligt samstämmigt och samordnat genomförande av programmen, både i sin helhet och inom varje enskilt program. Detta kräver en god samordning inom medlemsstaterna och mellan företrädarna i olika kommittéer.

I de fall åtgärderna som skall finansieras är av stor relevans för olika delar i de särskilda programmen Samarbete, Människor och Kapacitet kommer gemensamma ansökningsomgångar att användas, och man kommer då att bygga på erfarenheterna från sjätte ramprogrammet. Detta kommer att vara av särskild stor betydelse för forskningsämnen som spänner över temana i programmet Samarbete, och sådana ansökningsomgångar kommer att anges tydligt i arbetsprogrammet.

Följande ämnen som spänner över de särskilda programmen Samarbete, Människor och Kapacitet är av särskild betydelse, och särskilda arrangemang för ett samordnat tillvägagångssätt har planerats:

- Internationellt samarbete : dessa särskilda program är öppna för internationellt samarbete och innehåller åtgärder särskilt avsedda för detta. Ett strategiskt synsätt kommer att anläggas på hela ramprogrammet för att främja europeisk forskningskompetens och konkurrenskraft samt för att ta itu med särskilda globala eller regionala frågor av ömsesidigt intresse och med ömsesidig nytta. Ett sammanhängande synsätt i de särskilda programmen i linje med denna strategi kommer att säkerställas, och programmet Kapacitet kommer att ha en viktig roll i det avseendet.

- Forskningsinfrastruktur: stödet till forskningsinfrastruktur kommer främst att genomföras genom programmet Kapacitet, och genom det programmet kommer samordningen med relevant forskningsverksamhet i de andra programmen, framför allt programmet Samarbete, att säkerställas.

- Övergripande strategisk forskning : åtgärder för effektiv samordning inom kommissionen kommer att vidtas, i synnerhet för att se till att verksamheten fortsätter att uppfylla behoven av utveckling inom EU-strategierna. I detta syfte kan man i samband med den fleråriga programmeringen ta hjälp av användargrupper på olika avdelningar inom kommissionen som är förknippade med de berörda strategierna. I det sammanhanget kommer en intern struktur att upprättas för samordningen av havsforskning och havsteknik inom alla relevanta temaområden.

- Små och medelstora företags deltagande: deltagandet av små och medelstora företag kommer att optimeras i de särskilda programmen . Utöver de förstärkta särskilda åtgärderna för små och medelstora företag i programmet Kapacitet ingår dessutom den forskning som är av intresse för små och medelstora företag i hela programmet Samarbete. Ämnen av särskilt intresse för dessa företag kommer dessutom att anges i arbetsprogrammen och ansökningsomgångarna. Vidare så har verksamheten inom programmet Människor en särskild betoning på små och medelstora företags deltagande, och sådana företag kommer också att kunna delta i programmet Idéer. De planerade förenklingsåtgärderna och den ökade flexibiliteten i samband med valet av lämplig typ av finansiering kommer att gynna framför allt små och medelstora företags deltagande.

- Spridning och överföring av kunskap : behovet av att främja spridningen av forskningsresultat framgår tydligt i de särskilda programmen och betoningen ligger framför allt på kunskapsöverföring mellan länder och discipliner samt från den akademiska världen till industrin, inbegripet genom forskares rörlighet. Att engagera potentiella användare som kan hjälpa till att fastslå prioriteringar (i synnerhet genom de europeiska teknikplattformarna) är viktigt i detta avseende. De kompletterande åtgärderna inom programmet för konkurrenskraft och innovation kommer också att stärka användningen av forskningsresultat genom att undanröja hinder för innovation och stärka innovationsförmågan.

- Vetenskapen i samhället : denna verksamhet inom programmet Kapacitet kommer också att bidra till att samhälleliga aspekter beaktas tillräckligt i alla särskilda program, och att samverkan mellan forskare och allmänheten fördjupas.

6. METODER FÖR FÖRENKLING OCH FÖRVALTNING

Genomförandet av sjunde ramprogrammet kommer att förenklas avsevärt till följd av idéerna i kommissionens arbetsdokument av den 6 april 2005 och den omfattande dialogen mellan medlemsstater och berörda parter på grundval av detta dokument. Många av de föreslagna åtgärderna kommer att presenteras i reglerna för deltagande och spridning. De syftar framför allt till att kraftigt minska byråkratin och förenkla finansieringsmetoderna och rapporteringskraven.

Inom de särskilda programmen omfattar de föreslagna förbättringarna bl.a. följande:

- Bättre effektivitet och konsekvens i genomförandet genom att de administrativa uppgifterna läggs ut på ett genomförandeorgan.

- Rationaliserade finansieringsmetoder där de instrument som krävs för att uppnå programmets mål används för genomförandet av varje särskilt program.

- Tydligare presentation av kriterierna för utvärdering, som skall ingå i arbetsprogrammen och följa de principer som anges i varje särskilt program.

- Tydligt presenterade arbetsprogram så att potentiella deltagare är väl informerade om de möjligheter som finns och som motsvarar deras särskilda behov och intressen. Arbetsprogram och ansökningsomgångar kommer t.ex. där så är lämpligt att betona de ämnen som är av särskilt intresse för små och medelstora företag eller där samarbete med tredjeländer är fördelaktigt.

- Förenklingar ur andra aspekter som t.ex. förenkling av förfarandet för godkännande av projekt, de nya finansierings- och stödsystemen, och större användning av databaser och informationsverktyg för att bättre kunna tillhandahålla information.

7. DE SÄRSKILDA PROGRAMMENS INNEHÅLL

7.1. Samarbete

Det särskilda programmet Samarbete är utformat så att EU skall kunna ta ledningen på viktiga vetenskapliga och tekniska områden genom att ge stöd till samarbete mellan universitet, industrin, forskningscentrum och myndigheter inom EU och i resten av världen. Tidigare ramprogram visar den genomslagskraft sådana åtgärder har när det gäller att omstrukturera forskningen i Europa och samla och indirekt skapa resurser. Genom sjunde ramprogrammet kommer denna genomslagskraft att breddas. De nio föreslagna temana motsvarar huvudområdena för utvecklingen av kunskap och teknik där forskningen måste stärkas för att Europas sociala, ekonomiska, folkhälso- och miljömässiga samt industriella utmaningar skall kunna hanteras.

Programmet bygger i stor utsträckning vidare på tidigare ramprogram och grundas på det bekräftade mervärdet av denna typ av europeiskt stöd. Detta särskilda program innehåller dessutom betydande nyheter som särskilt måste beaktas vid genomförandet:

- Det uppfyller behovet av ambitiösa alleuropeiska offentlig-privata partnerskap för att påskynda utvecklingen av viktig teknik, vilket sker med genomförandet av Gemensamma teknikinitiativ.[5] En första uppsättning initiativ med tydliga mål och resultatkrav har fastslagits på områdena innovativa läkemedel, nanoelektronik, inbyggda datasystem, väte och bränsleceller, flygteknik och trafikledning samt global övervakning för miljö och säkerhet. Initiativen kommer att omfattas av särskilda förslag (t.ex. i enlighet med artikel 171 i fördraget). Ytterligare gemensamma teknikinitiativ kan komma att föreslås under genomförandet av sjunde ramprogrammet, t.ex. på områdena kraftproduktion nästan utan utsläpp och förnybar energi.

- Det innehåller en förbättrad metod för samordningen av nationella forskningsprogram. Det framgångsrika programmet ERA-NET kommer att fortsätta och skall genomföras inom temana. Befintliga ERA-NET från sjätte ramprogrammet kommer att tillåtas lägga fram kompletterande förslag i syfte att fördjupa samarbetet eller bredda konsortierna till nya deltagare, och stöd till nya ERA-NET för nya ämnen kommer att ges. Programmet kommer också att vara öppet för offentliga organ som planerar forskningsprogram men som ännu inte har börjat löpa. Dessutom kommer programmet ERA-NET plus att införas i syfte att skapa incitament för gemensamma ansökningsomgångar för gränsöverskridande forskningsprojekt som organiseras av flera länder.

- Till följd av erfarenheterna av Partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning (EDCTP) – ett initiativ enligt artikel 169 – har ytterligare fyra initiativ enligt artikel 169 fastställts i nära samarbete med medlemsstaterna. Sådana initiativ förekommer i programmet Samarbete på områdena IT-stöd i boende, Östersjöforskning och metrologi, och ett initiativ enligt artikel 169 nämns i programmet Kapacitet i syfte att sammanföra nationell forskning som utförs inom ramen för program relaterade till små och medelstora företag. Fler initiativ kan komma att fastställas under genomförandet av sjunde ramprogrammet.

- Ett mer målinriktat tillvägagångssätt för internationellt samarbete inom varje tema och mellan teman är planerat och särskilda samarbetsåtgärder skall fastslås i arbetsprogrammen i linje med den planerade strategiska metoden för internationellt samarbete och genom politiska dialoger och nätverk med olika regioner i partnerländerna.

- Åtgärder för att kunna reagera på ett flexibelt sätt på framväxande behov och oförutsedda behov av nya strategier kommer att stödjas inom varje tema, och genomförandet kommer att bygga på erfarenheterna från de program för vetenskapligt strategistöd och för ny och framväxande vetenskap och teknik som infördes i sjätte ramprogrammet samt från programmet för framtida och ny teknik på IKT-området.

7.2. Idéer

Europa presterar inte bra i fråga om verkligt framstående forskning eller när det gäller att bemästra nya vetenskapsområden som växer snabbt. Programmet Idéer skall vara ett alleuropeiskt verktyg för stöd till verkligt kreativa vetenskapsmän, ingenjörer och forskare, vars nyfikenhet och kunskapstörst kan förväntas leda till de oförutsedda och spektakulära upptäckter som kan förändra människans kunskap och ge nya perspektiv när det gäller teknisk utveckling och lösningar på bestående sociala problem och miljöproblem. En höjning av kvaliteten på grundforskningen genom konkurrens på europeisk nivå kommer att ge betydande sociala och ekonomiska fördelar[6]

Inom programmet Idéer används begreppet ”spetsforskning”. Detta begrepp avspeglar en ny förståelse av grundforskningen. ”Spetsforskningen” ligger i frontlinjen för skapandet av ny kunskap och är en riskfylld verksamhet som inbegriper försök till grundläggande framsteg inom vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap, utan hänsyn till etablerade åtskillnader mellan discipliner eller nationella gränser.

Inom programmet kommer ett ”forskardrivet” tillvägagångssätt att följas där forskarna får möjlighet att föreslå egna ämnen. Bidrag ges till enskilda grupper som kan bestå av någon form av sammanslutning av forskare som lämpar sig för genomförandet av projektet, en eller flera institutioner, i ett eller flera länder. I samtliga fall är det vetenskaplig excellens och inte administrativa krav som bör ligga bakom sammansättningen av grupperna. Programmet kommer att skilja sig från nationella finansieringsinsatser i grundforskning genom dess strategiska mål och europeiska täckning.

Inrättandet av Europeiska forskningsrådet för genomförandet av programmet Idéer innebär en ny start. Två viktiga strukturella delar kommer att införas i Europeiska forskningsrådet – ett oberoende vetenskapligt råd och en särskild organisation för genomförandet. Dessa skall fungera enligt principerna om förtroende, trovärdighet och insyn. Europeiska forskningsrådet bör tillhandahålla lämpliga finansiella resurser och arbeta effektivt. Det bör också vara mycket självständigt och ha stark integritet, men samtidigt på ett konsekvent sätt respektera ansvarskraven.

Vetenskapliga rådet skall bestå av företrädare för det europeiska forskarsamfundet på högsta nivå vilka skall agera som individer, oberoende av politiska eller andra intressen. Rådets medlemmar skall tillsättas av kommissionen efter ett oberoende urvalsförfarande.

Vetenskapliga rådets uppgifter är bl.a. följande:

1. Vetenskaplig strategi: Upprättande av den övergripande vetenskapliga strategin för programmet mot bakgrund av vetenskapliga möjligheter och europeiska vetenskapliga behov. Arbetsprogrammet och eventuella ändringar skall fastställas på permanent basis i enlighet med den vetenskapliga strategin. Här skall även ansökningsomgångar och kriterier för finansieringen av förslag ingå samt, om det behövs, en definition av särskilda ämnen eller målgrupper (t.ex. unga/nya grupper).

2. Övervakning och kvalitetskontroll: Ställningstaganden, där så är lämpligt och ur ett vetenskapligt perspektiv, med avseende på genomförande och hantering av ansökningsomgångar, utvärderingskriterier, förfaranden för inbördes utvärdering, inbegripet urval av experter och metoder för inbördes utvärdering och förslagsutvärdering. På grundval av detta kommer beslut att fattas om det förslag som skall finansieras. Dessutom tillkommer eventuella andra aspekter som påverkar det särskilda programmets resultat och genomslagskraft och den genomförda forskningens kvalitet. Övervakning av verksamhetens kvalitet och utvärdering av programmets genomförande och resultat samt rekommendationer om korrigerande eller framtida åtgärder.

3. Kommunikation och spridning: Kommunikation med forskarsamfundet och de viktigaste berörda parterna om programmets verksamhet och resultat samt om Europeiska forskningsrådets överläggningar. Rapporter skall avläggas regelbundet till kommissionen om verksamheten.

Ansvaret för genomförandet av programmet skall ligga på den särskilda organisationen för genomförandet , i enlighet med det årliga arbetsprogrammet. Genomförandet av urvalsförfarandena, förfarandet för inbördes utvärdering och urvalsförfarandet i enlighet med de principer som fastställts av Vetenskapliga rådet, liksom säkerställandet av den finansiella och vetenskapliga förvaltningen av anslagen skall framför allt ske inom ramen för denna organisation. I detta avseende kommer kommissionen först och främst att inrätta ett genomförandeorgan till vilket den kommer att delegera de verkställande uppgifterna. Organisationen för genomförandet kommer kontinuerligt att stå i nära förbindelse med Vetenskapliga rådet i alla aspekter som rör genomförandet av programmet. På grundval av en oberoende utvärdering av effektiviteten hos Europeiska forskningsrådets strukturer och mekanismer kan i framtiden en alternativ struktur komma att upprättas, t.ex. enligt bestämmelserna i artikel 171 i fördraget.

Europeiska kommissionen skall stå som garant för Europeiska forskningsrådets fullständiga självständighet och integritet. Detta betyder att kommissionens ansvar för genomförandet av programmet kommer att få en praktisk innebörd genom att se till att Europeiska forskningsrådets organisation för genomförandet upprättas och att programmet genomförs av forskningsrådet i enlighet med de mål som uppställts efter de vetenskapliga riktlinjer och krav på vetenskaplig excellens som fastställts på ett oberoende sätt av Vetenskapliga rådet.

Kommissionen kommer att ansvara för det formella antagandet av arbetsprogrammet för programmet Idéer. Detta ansvar kommer att utövas i linje med vad som nämns ovan. Kommissionen kommer, som en allmän regel, att anta det arbetsprogram som föreslås av Vetenskapliga rådet. Om kommissionen inte kan anta det föreslagna arbetsprogrammet, t.ex. på grund av att detta inte motsvarar programmets mål eller inte uppfyller gemenskapslagstiftningen, är kommissionen tvungen att offentliggöra skälen för detta. Detta förfarande är utformat i syfte att se till att Europeiska forskningsrådets verksamhet bedrivs på ett fullständigt öppet sätt enligt principerna om självständighet och integritet.

7.3. Människor

Det särskilda programmet Människor är en del i en bred och integrerad strategi för att kvalitativt och kvantitativt stärka de mänskliga resurserna inom forskning och utveckling i Europa. Programmet skall inspirera människor till att slå in på och fortsätta forskarbanan, uppmuntra forskare att stanna i Europa och locka de främsta talangerna till Europa. Det finns ett unikt mervärde i åtgärder på europeisk nivå med harmoniserade instrument, starkare strukturerande effekter och större effektivitet än bilaterala lösningar mellan medlemsstater.

Verksamheten bygger på stora och positiva erfarenheter av Marie Curie-åtgärderna när det gäller att reagera på forskares behov av utbildning, rörlighet och karriärutveckling. Samtidigt som en omfattande kontinuitet skapas ligger en starkare fokusering på följande aspekter:

- En större strukturerande effekt , t.ex. genom införandet av samfinansiering av regionala, nationella och internationella program inom åtgärden ”Livslångt lärande och karriärutveckling”. Samfinansieringsmetoden är inte tänkt att ersätta den metod enligt vilken individuella post doc-stipendier söks och beviljas på europeisk nivå – det är enbart denna praxis som för närvarande tillämpas inom sjätte ramprogrammet. De individuella stipendierna har emellertid nått ett mognadsstadium i Europa. Samtidigt är utbudet på nationell nivå fortfarande splittrat i fråga om mål, utvärderingsmetoder och arbetsvillkor, och fortfarande ofta begränsat när det gäller den internationella eller europeiska dimensionen. Ett urval av de program som motsvarar ramprogrammets mål föreslås därför bli föremål för samfinansiering på grundval av öppna ansökningsförfaranden. Utvärdering och urval kommer att grundas på meriter, utan någon begränsning vad gäller de utvalda stipendiaternas ursprung. Acceptabla anställnings- och arbetsvillkor skall tillämpas (i fråga om t.ex. lön, social trygghet, mentorsverksamhet och yrkesutveckling).

- Industrins deltagande: Marie Curie-åtgärderna kännetecknas av att de tillämpas ”nedifrån och upp”, och denna metod kommer att drivas vidare. Samtidigt kommer åtgärderna att inriktas mer på utbildning och karriärutveckling för och inom olika sektorer, framför allt inom den privata sektorn. Detta kommer att åstadkommas genom betoning på utveckling av kompletterande kunskaper och kompetens, vilket är avgörande för en bättre förståelse av forskningen inom företag och för kvalitén på denna forskning. Detta förbättras ytterligare genom att utbyte av erfarenheter, med hjälp av industrins deltagande, främjas mellan sektorer för alla åtgärder och genom att ett särskilt program för kunskapsspridning inrättas inom ramen för partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn, med inbegripande av framför allt små och medelstora företag.

- Den internationella dimensionen kommer att stärkas. Utöver stipendier för forskare från EU och associerade länder med obligatoriskt återvändande, där syftet är att bidra till livslångt lärande och karriärutveckling för EU-forskare, skall det internationella samarbetet genom forskare från tredjeländer utvecklas ytterligare. Dessutom införs nya dimensioner för samarbete med EU:s grannländer och med länder som EU har avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete med. Vidare kommer stöd till ”forskare i förskingringen” – europeiska forskare utomlands och utländska forskare i Europa – att tillhandahållas.

7.4. Kapacitet

Det särskilda programmet Kapacitet kommer att förbättra forsknings- och innovationskapaciteten i hela Europa. Programmet kombinerar kontinuitet och förstärkning av åtgärder från tidigare ramprogram och innehåller dessutom viktiga nya inslag.

Ett nytt viktigt inslag är den planerade strategiska metoden för stöd till uppförandet av ny forskningsinfrastruktur som skall komplettera det fortsatta stödet för optimal användning av befintlig forskningsinfrastruktur. Stödet till uppförandet av ny infrastruktur skall genomföras genom en tvåstegsmetod – en förberedande fas och en uppförandefas. På grundval av det arbete som utförts inom Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI) avseende en europeisk plan för ny forskningsinfrastruktur kommer kommissionen att kartlägga prioriterade projekt för vilka gemenskapsstöd skulle kunna beviljas via sjunde ramprogrammet. För dessa projekt kommer kommissionen att ha en kontaktfunktion, framför allt för att underlätta finansieringstekniska mekanismer för uppförandefasen, och även för att underlätta tillgången till lån från EIB genom finansieringsinstrumentet för riskdelning. Bilaga 1 innehåller ESFRI:s ”förteckning över möjligheter” som består av konkreta exempel på nya storskaliga forskningsinfrastrukturer som forskarsamfundet i Europa kommer att behöva under det kommande årtiondet.

De båda programmen för stöd till forskning till förmån för små och medelstora företag samt sammanslutningar av små och medelstora företag kommer att löpa vidare med ökad budget för att möta dessa företags ökande behov av att lägga ut forskning på entreprenad.

Åtgärder inom ramen för initiativet kunskapsregioner bygger på den lyckade pilotåtgärden. Syftet är att göra det möjligt för gränsöverskridande nätverk av regioner att utnyttja sin forskningskapacitet fullt ut, fånga upp ny kunskap som följer av forskningen och underlätta uppkomsten av ”forskningsdrivna kluster” där universitet, forskningscentrum, företag och regionala myndigheter ingår.

Ett viktigt nytt inslag är åtgärden för frigörande av den forskningspotential som finns i EU:s ”konvergensregioner” och yttersta randområden. En förutsättning för en kunskapsbaserad ekonomi och ett kunskapsbaserat samhälle är att man stärker kompetensen inom europeisk forskning, men även att man bättre kan utnyttja den stora, outnyttjade forskningspotential som finns i hela EU. Åtgärderna kommer att skapa möjligheter till rekrytering av forskare från andra EU-länder, utbyte av forskare och personal för arbetsledning, organisering av utvärderingsmöjligheter samt förvärvande och utveckling av forskningsutrustning. Den här typen av åtgärder kommer att komplettera behovet av och möjligheterna till att stärka forskningskapaciteten hos befintliga och nya spetsforskningsenheter i dessa regioner, och strukturfonderna kan utnyttjas för detta.

Genom ”Vetenskapen i samhället” utökas arbetet i tidigare ramprogram avsevärt. Det kommer att främja bättre forskning, leda till bättre EU-strategier och en mer engagerad och informerad allmänhet.

Ett viktigt mål i sjunde ramprogrammet är att bygga upp en kraftfull och samstämmig internationell politik för vetenskap och teknik, och verksamheten inom programmet Kapacitet kommer att stödja detta angreppssätt, framför allt genom att bidra till fastställandet av prioriteringar för samarbetet.

En samstämmig utveckling av politiken kommer att lägga större vikt vid samordningen av nationell och regional forskningspolitik genom ett särskilt stödsystem för gränsöverskridande politiskt samarbete på initiativ av medlemsstater och regioner. Detta kommer att stärka genomförandet av den öppna samordningsmetoden inom forskningspolitiken och främja samordnade eller gemensamma initiativ mellan grupper av länder och regioner på områden med en starkt gränsöverskridande dimension.

7.5. Gemensamma forskningscentrets åtgärder

GFC kommer att fortsätta att tillhandahålla vetenskapligt och tekniskt stöd för EU:s politiska beslutsfattande och samtidigt ytterligare förstärka sin kundorienterade inriktning och sitt intensiva nätverksarbete med forskarsamfundet. Det kommer att utveckla sin verksamhet med särskild hänsyn till tillväxt, hållbar utveckling och säkerhet.

GFC:s åtgärder kommer också att följa den nya Lissabonstrategins uppmaning om ”bättre lagstiftning”. Nya utmaningar i samband med det ökande behovet av att möta kriser, nödsituationer och pressande politiska prioriteringar kommer att antas genom att kapacitet och resurser på valda områden byggs upp för att man skall kunna tillhandahålla lämpligt stöd i EU-sammanhang. En integrerad strategi för tillhandahållandet av vetenskapligt och tekniskt stöd till verksamheten på de olika politikområdena är också en av de viktigaste aspekterna i detta särskilda program.

8. ATT SKAPA ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR FORSKNINGSVERKSAMHET MED KUNSKAP SOM GER TILLVÄXT

För att få tillräcklig fart på utvecklingen mot kunskapsekonomin och kunskapssamhället krävs nya ambitioner och effektivitet inom den europeiska forskningen. Alla aktörer i EU – nationella regeringar, forskningsinstitutioner och industrin – har en roll i denna strävan.

De särskilda programmen för genomförandet av sjunde ramprogrammet är utformade i syfte att med tillgängliga budgetmedel få största möjliga indirekta effekter och genomslagskraft med utgifterna för forskning på europeisk nivå. De viktigaste aspekterna är följande: fokusering på fyra mål motsvarande de särskilda programmen med verksamheter och resurser för genomförandet avsedda att uppfylla dessa mål, stark kontinuitet tillsammans med viktiga nya angreppssätt, konsekvent fokusering på stöd till befintlig kompetens och upprättande av kapacitet för morgondagens forskningskompetens, rationaliserad och förenklad förvaltning i syfte att säkerställa användarvänlighet och kostnadseffektivitet, och inbyggd flexibilitet så att ramprogrammet kan reagera på nya behov och möjligheter.

Bilaga 1

ESFRI:s ”FÖRTECKNING ÖVER MÖJLIGHETER”[7]

- FAIR (Facility for Antiproton and Ion Research – infrastruktur för antiproton- och jonforskning)

- Anläggning för generering av intensiv sekundärstrålning i form av instabila isotoper (Spiral II)

- Europeiskt djuphavsbaserat neutrinoteleskop (KM3NeT)

- ELT (Extremely Large Telescope – jätteteleskop för optisk astronomi)

- PRINS (Pan-European Research Infrastructure for Nano-Structures – alleuropeisk forskningsinfrastruktur för nanostrukturer)

- ESS (European Spallation Source – neutronkälla)

- European XFEL – för hård röntgenstrålning

- IRUVX FELs Network – från infrarött till mjuk röntgenstrålning

- Förbättring av ESFR – synkrotron

- HPCEUR (High Performance Computer for Europe – en högprestandadator för Europa)

- Fartyg för kustforskning – framför allt i Östersjön

- Forskningsisbrytaren Aurora Borealis

- EMSO (European Multidisciplinary Seafloor Observatory – europeiska tvärvetenskapliga havsbottenobservatoriet)

- Europeisk infrastruktur för forskning om och skydd av den biologiska mångfalden

- Avancerad infrastruktur för bildtagning av hjärnan och hela kroppen

- Infrastruktur för bioinformatik för Europa

- Europeiskt nätverk av centrum för avancerad klinisk forskning

- Europeiskt nätverk av biobanker och genresurser

- Högsäkerhetslaboratorier för nya sjukdomar och hot mot folkhälsan

- Infrastruktur för funktionsanalys av ett helt däggdjursgenom

- Faciliteter för modellförsök inom biomedicinsk forskning

- EROHS (European Research Observatory for the Humanities and Social Sciences – europeiskt forskningsobservatorium för humaniora och samhällsvetenskap)

- ESS (European Social Survey – den europeiska socialundersökningen)

”Globala projekt”

- ITER

- ISS (International Space Station – den internationella rymdstationen)

- ILC (International Linear Collider – internationell linjäraccelerator)

- SKA (Square Kilometer Array – radioteleskop)

- IFMIF (International Fusion Materials Irradiation Facility – en internationell anläggning för bestrålning av material för fusionsreaktorer)

2005/0185 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om det särskilda programmet Samarbete om genomförandet av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013)

Text av betydelse för EES

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 166 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[8],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[9],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[10], och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 166.3 i fördraget skall Europaparlamentets och rådets beslut nr /EG om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (nedan kallat ”ramprogrammet”) genomföras med hjälp av särskilda program med de närmare villkoren för genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga.

(2) Ramprogrammet är uppdelat i fyra typer av verksamhet – gränsöverskridande samarbete kring strategiska teman (Samarbete), forskardriven forskning baserad på initiativ från forskarvärlden (Idéer), stöd till forskares utbildning och karriärutveckling (Människor) och stöd till forskningskapacitet (Kapacitet). Indirekta åtgärder inom ramen för Samarbete bör genomföras genom detta särskilda program.

(3) Ramprogrammets regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande och spridning av forskningsresultat (nedan kallade ”regler för deltagande och spridning”) skall gälla för det särskilda programmet.

(4) Ramprogrammet bör komplettera den verksamhet som genomförs i medlemsstaterna och de övriga gemenskapsåtgärder som krävs för den övergripande strategiska insatsen för att uppnå Lissabonmålen, parallellt med framför allt åtgärder som avser strukturfonderna, jordbruk, utbildning, konkurrenskraft och innovation, industri, hälsa, konsumentskydd, sysselsättning, energi, transport och miljö.

(5) Verksamhet på området innovation och små och medelstora företag som får stöd enligt detta ramprogram bör fungera som komplement till sådan verksamhet som genomförs inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

(6) Genomförandet av ramprogrammet kan ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, till att gemenskapen deltar i program som inletts av flera medlemsstater eller till bildandet av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 168, 169 och 171 i fördraget.

(7) Detta särskilda program bör bidra med anslag till Europeiska investeringsbanken så att denna kan upprätta ett finansieringsinstrumentet för riskdelning för att förbättra möjligheterna att få EIB-lån.

(8) I enlighet med artikel 170 i fördraget har gemenskapen ingått en rad internationella överenskommelser på forskningsområdet och insatser bör göras för att stärka det internationella forskningssamarbetet i syfte att ytterligare integrera gemenskapen i den globala forskarvärlden. Därför bör detta särskilda program vara öppet för länder som har slutit avtal on detta och bör också, på projektnivå, vara öppet för enheter från tredjeländer och internationella organisationer för forskningssamarbete, till gagnn för alla berörda parter.

(9) All forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, bl.a. de som återges i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(10) Ramprogrammet bör bidra till att främja hållbar utveckling.

(11) En sund finansiell förvaltning av ramprogrammet bör garanteras, liksom att det genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt och är lättillgängligt för alla deltagare, i enlighet med rådets förordning (EG, EURATOM) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen samt eventuella framtida ändringar.

(12) Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att återkräva stöd som gått förlorat, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen samt eventuella framtida ändringar, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[11], (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[12] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[13].

(13) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[14].

(14) Varje tematiskt område bör ha en egen budgetpost i Europeiska gemenskapens allmänna budget.

(15) Ett jämställdhetsperspektiv bör integreras i genomförandet av detta program och man bör också beakta bland annat arbetsförhållandena, insynen i anställningsprocessen och karriärutvecklingen för forskare som anställts inom ramen för projekt och program som finansieras som åtgärder inom detta program. Ramar för detta återfinns i kommissionens rekommendation av den 11 mars 2005 om den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare[15] .

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det särskilda programmet Samarbete för gemenskapens verksamhet på området för forskning och teknisk utveckling, inbegripet demonstration, nedan kallat ”särskilda programmet”, antas härmed för perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

Artikel 2

Det särskilda programmet skall stödja verksamhet inom ramen för Samarbete som i sin tur stöder hela spektrat av forskningsåtgärder som genomförs inom det gränsöverskridande samarbetet på följande temaområden:

4. Hälsa

5. Livsmedel, jordbruk och bioteknik

6. Informations- och kommunikationsteknik

7. Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

8. Energi;

9. Miljö (inbegripet klimatförändringar)

10. Transport (inbegripet flygteknik)

11. Samhällsvetenskap och humaniora

12. Säkerhets- och rymdforskning

Genomförandet av detta särskilda program kan ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, till att gemenskapen deltar i program som inletts av flera medlemsstater eller till bildandet av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 168, 169 och 171 i fördraget.

Målen och de allmänna riktlinjerna för dessa verksamheter beskrivs i bilaga I.

Artikel 3

I enlighet med bilaga II till ramprogrammet skall det belopp som anses nödvändigt för genomförandet av det särskilda programmet uppgå till 44 432 miljoner euro, varav mindre än 6 % skall utgöras av kommissionens administrativa utgifter. I bilaga II ingår en preliminär fördelning av detta belopp.

Artikel 4

1. All forskningsverksamhet som genomförs inom det särskilda programmet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer.

2. Följande forskningsområden får inte finansieras inom ramen för programmet:

- Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål.

- Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa och som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga[16].

- Forskningsverksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon för forskningsändamål eller till produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor.

3. Följande forskning får inte finansieras inom ramen för programmet:

- Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater.

- Forskningsverksamhet i en medlemsstat där forskningen i fråga är förbjuden.

Artikel 5

1. Det särskilda programmet skall genomföras med hjälp av de finansieringsmetoder som fastställs i bilaga III till ramprogrammet.

2. I bilaga III till detta särskilda program fastställs en första uppsättning gemensamma teknikinitiativ som kommer att omfattas av separata beslut, till exempel enligt artikel 171 i fördraget, och där fastställs också formaliteterna kring ett anslag till Europeiska investeringsbanken för upprättandet av finansieringsinstrumentet för riskdelning.

3. I bilaga IV fastställs ett antal initiativ för gemensamt genomförande av nationella forskningsprogram som kan komma att omfattas av ett separat beslut på grundval av artikel 169 i fördraget.

4. Reglerna för deltagande och spridning gäller för detta särskilda program.

Artikel 6

1. Kommissionen skall utarbeta ett arbetsprogram för genomförandet av det särskilda programmet med en detaljerad redogörelse för målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna enligt bilaga I, finansieringsmetoder som skall användas för det område som ansökningsomgångarna avser och tidsschemat för genomförandet.

2. I arbetsprogrammet skall relevant forskningsverksamhet som genomförs av medlemsstaterna, associerade stater samt europeiska och internationella organisationer beaktas. Det skall uppdateras vid behov.

3. Arbetsprogrammet skall innehålla kriterier för utvärdering av förslag om indirekta åtgärder inom ramen för finansieringsmetoderna och för val av projekt. Kriterierna skall vara spetsforskning, genomförande och effekter, och inom dessa ramar får ytterligare krav, viktningar och trösklar kompletteras och ytterligare specificeras i arbetsprogrammet.

4. Arbetsprogrammet får ange

(a) organisationer som får medlemsbidrag och

(b) åtgärder till stöd för särskilda rättssubjekts verksamhet.

Artikel 7

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av det särskilda programmet.

2. Förfarandet i artikel 8.2 skall tillämpas vid antagandet av

13. det arbetsprogram som avses i artikel 6.1, och

14. ändringar av den preliminära budgetfördelning som anges i bilaga II.

3. Förfarandet i artikel 8.3 skall tillämpas för antagande av åtgärder för forskning och teknisk utveckling där mänskliga embryon och stamceller från sådana används.

Artikel 8

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När hänvisning görs till denna punkt skall det förvaltningsförfarande som anges i artikel 4 i beslut 1999/468/EG tillämpas, i enlighet med artikel 7.3 i det beslutet.

3. När hänvisning görs till denna punkt skall artiklanra 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

4. Den tidsperiod som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

5. Kommissionen skall regelbundet informera kommittén om hur genomförandet av det särskilda programmet förlöper i stort och i synnerhet tillhandahålla upplysningar om hur alla de FoTU-åtgärder som finansieras enligt detta program utvecklas.

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I

VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL, HUVUDLINJER FÖR TEMAN OCH VERKSAMHETER

Inom detta särskilda program kommer stöd att ges till gränsöverskridande samarbete , oavsett omfattning, i och utanför Europeiska unionen inom ett antal olika temaområden. Temaområdena motsvarar viktiga områden för utvecklingen av kunskap och teknik där forskningen bör stödjas och stärkas för att kunna ge lösningar på sociala, ekonomiska, miljömässiga och industrirelaterade frågor i Europa.

Det allt överskuggande målet är att bidra till en hållbar utveckling genom att främja spetsforskning på allra högsta nivå.

Följande nio teman omfattas av EU-åtgärder:

15. Hälsa

16. Livsmedel, jordbruk och bioteknik

17. Informations- och kommunikationsteknik

18. Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

19. Energi

20. Miljö (inbegripet klimatförändringar)

21. Transport (inbegripet flygteknik)

22. Samhällsvetenskap och humaniora

23. Säkerhets- och rymdforskning

Säkerhets- och rymdforskningVarje temaområde beskrivs med hänsyn till mål, strategi för genomförande och verksamhet, inklusive verksamhet som omfattar storskaliga initiativ (i enlighet med bilagorna III och IV), internationellt samarbete, framväxande behov och oförutsedda behov av strategier.

Vederbörlig hänsyn kommer att tas till principen om hållbar utveckling och jämställdhet. Där så är relevant kommer verksamhet inom detta särskilda program att omfatta etiska, sociala, rättsliga och bredare kulturella aspekter på forskningsverksamheten och forskningens potentiella tillämpningar samt de socioekonomiska effekterna av vetenskaplig och teknisk utveckling samt teknisk-ekonomisk framtidsforskning (”Foresight”).

Tvärvetenskaplig och temaöverskridande forskning, inklusive gemensamma ansökningsomgångar

Prioriterade ämnesövergripande vetenskapliga områden, som t.ex. marin vetenskap och teknik, uppmärksammas särskilt. Tvärvetenskaplig verksamhet uppmuntras genom temaöverskridande metoder för ämnen inom forskning och teknik som är relevanta för mer än ett tema. Sådana temaöverskridande metoder kommer att genomföras genom följande:

- Gemensamma ansökningsomgångar för teman när ett forskningsämne är av tydlig relevans för verksamheten inom ramen för respektive tema.

- Särskild tonvikt på tvärvetenskaplig forskning inom verksamhetsområdet ”framväxande behov”.

- Extern experthjälp från ett brett urval vetenskapliga områden och miljöer vid utarbetandet av arbetsprogrammet.

- Forskning som är relevant ur strategisynpunkt, dvs. att den är förenlig med EU:s politik.

Kommissionen kommer att sköta samordningen mellan temaområdena inom det här särskilda programmet och verksamheten enligt andra särskilda program inom ramen för det sjunde ramprogrammet, som t.ex. forskningsinfrastruktur inom det särskilda programmet Kapacitet.

Anpassning till nya behov och möjligheter

Att temaområdenas förblir relevanta för industrin och näringslivet kommer att säkerställas bland annat genom de olika europeiska teknikplattformarnas arbete. Detta särskilda program kommer därför att bidra till att de strategiska forskningsagendor som fastställts och utarbetats av de europeiska teknikplattformarna genomförs på områden där det konstaterats att dessa kommer att ge ett faktiskt mervärde på europeisk nivå. De breda forskningsbehov som anges i de strategiska forskningsagendor som redan finns tillgängliga återspeglas i de nio temaområdena nedan. Den mer detaljerade integreringen av det tekniska innehållet kommer att återges senare, vid utarbetandet av det detaljerade arbetsprogrammet för olika ansökningsomgångar.

Temaområdenas fortsatta relevans för utarbetande, genomförande och utvärdering av EU:s strategier och lagstiftning kommer också att säkerställas. Detta rör EU:s politik på områden som hälsa, säkerhet, konsumentskydd, energi, miljö, utvecklingsbistånd, fiske, maritima frågor, jordbruk, djurskydd, transport, utbildning, informationssamhället och media, sysselsättning, socialpolitik, sammanhållning samt rättsliga och inrikes frågor. Jämsides med detta ingår standardförberedande forskning och forskning som bedrivs samtidigt med standardiseringsarbete och som kan bidra till att förbättra kvaliteten på standarder och genomförandet av dem. Här kan plattformar som för samman intressenter och forskarsamfundet för diskussion av strategiska forskningsagendor med relevans för socialpolitiken, miljöpolitiken eller andra politikområden spela en roll.

Förutom den beskrivna verksamheten kommer man inom varje temaområde att på ett öppet och flexibelt sätt genomföra särskilda åtgärder som svarar mot ”framväxande behov” och ”oförutsedda behov av strategier”. Genomförandet av dessa åtgärder kommer att garantera en enkel, konsekvent och samordnad metod genom hela det särskilda programmet samt finansiering av tvärvetenskaplig forskning som skär genom eller ligger utanför temaområdena.

- Framväxande behov: Särskilt stöd som kommer att ges för förslag till forskningsprojekt med syfte att kartlägga eller ytterligare utforska nya vetenskapliga och tekniska möjligheter på ett bestämt område eller i gränslandet mellan flera ämnesområden, i synnerhet sådana möjligheter som är förknippade med utsikter till stora genombrott. Denna åtgärd kommer att genomföras genom följande:

- Öppen, ”bottom up”-forskning inom ämnen som forskarna själva fastställt, i syfte att utveckla nya vetenskapliga och tekniska möjligheter (”Adventure”-åtgärder) eller för att utvärdera nya upptäckter eller nyligen konstaterade fenomen som kan tyda på risker eller problem för samhället (”Insight”-åtgärder).

- Initiativ fokuserade på specifika, ytterst krävande mål inom framväxande vetenskapliga och tekniska områden som ger löfte om väsentliga framsteg och möjligheter till bred inverkan på den ekonomiska och sociala utvecklingen (”Pathfinder-åtgärder). Dessa initiativ kan omfatta grupper av projekt som kompletterar varandra.

- Oförutsedda behov av nya strategier: För att reagera på ett flexibelt sätt på nya behov som uppkommer under ramprogrammets gång, t.ex. utveckling eller händelser som inte kunnat förutses och som kräver snabba reaktioner som t.ex. nya epidemier, nya problem när det gäller livsmedelssäkerhet, aktioner i samband med naturkatastrofer eller solidaritetsinsatser. Detta kommer att genomföras i nära anknytning till de av EU:s politikområden som berörs. Det årliga arbetsprogrammet får ändras om det uppstår akuta forskningsbehov.

- Spridning, kunskapsöverföring och bredare engagemang

För att förbättra spridningen och användningen av resultaten av forskningen i EU skall spridningen av kunskap och överföringen av resultat, även till beslutsfattare, stödjas inom alla temaområden[17], bl.a. genom finansiering av nätverksinitiativ, seminarier och evenemang, stöd från externa experter och elektroniska tjänster. Detta kommer att genomföras inom varje temaområde, med hjälp av följande:

- Integrering av åtgärder för spridning och kunskapsöverföring i projekt och konsortier, genom lämpliga föreskrifter inom finansieringsordningar och rapportkrav.

- Riktat bistånd till projekt och konsortier så att de får tillgång till den kompetens som krävs för att optimera utnyttjandet av resultaten.

- Särskilda spridningsåtgärder som är aktivt inriktade på att sprida resultat från ett brett spektrum av projekt (även från tidigare ramprogram och andra forskningsprogram) som riktas till vissa målgrupper såsom vissa sektorer eller grupper av aktörer som potentiella användare.

- Spridning till beslutsfattare, inklusive standardiseringsorgan, så att resultat som har relevans för politiska beslut kommer till användning inom rätt organ på internationell, europeisk, nationell eller regional nivå.

- Cordis-tjänster för att gynna kunskapsspridning och utnyttjande av forskningsresultat.

- Initiativ för att gynna dialog och debatt om vetenskapliga frågor och forskningsresultat med en bredare publik utanför forskarsamfundet.

Det kommer att ske en samordning av spridning och kunskapsöverföring över hela ramprogrammet. Kompletterande åtgärder till stöd för innovationer kommer att genomföras inom ramen för programmet för konkurrenskraft och innovation. Alla möjligheter till samverkan mellan utbildning och forskning kommer att utnyttjas och exempel på god praxis kommer att kartläggas, framför allt för att främja forskarkarriärer.

De små och medelstora företagens deltagande

Det skall bli lättare för små och medelstora företag (SMF) att delta optimalt över alla temaområden, framför allt på grund av de förbättrade finansiella och administrativa förfarandena och en större flexibilitet i valet av lämplig finansieringsordning. Vidare tas de små och medelstora företagens forskningsbehov och -potential i beaktande vid fastställandet av innehållet i temaområdena för det här särskilda programmet, och områden som är av särskilt intresse för små och medelstora företag kommer att tas upp i arbetsprogrammet.

Särskilda åtgärder till stöd för forskning som främjar små och medelstora företag eller deras sammanslutningar ingår i det särskilda programmet Kapacitet. Åtgärder för att främja de små och medelstora företagens deltagande över hela ramprogrammet kommer att finansieras inom ramen för programmet för konkurrenskraft och innovation.

Etiska aspekter

Grundläggande etiska principer skall iakttas vid genomförandet av detta särskilda program och i den forskningsverksamhet som följer av det. Hit hör bland annat principerna enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, däribland skydd av människans värdighet och liv, skydd av personuppgifter och privatlivet samt av djuren och miljön i enlighet med gemenskapslagstiftningen och gällande internationella konventioner, riktlinjer och uppförandekoder i deras senaste lydelse, såsom Helsingforsdeklarationen, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin, vilken undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, med tilläggsprotokoll, FN-konventionen om barnens rättigheter, Unescos universella deklaration om humangenomet och mänskliga rättigheter, FN-konventionen om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen (BTV), det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk, samt Världshälsoorganisationens (WHO) gällande resolutioner.

Hänsyn kommer också att tas till de synpunkter som framförs av den europeiska rådgivande gruppen för etik inom bioteknik (1991–1997) och av den europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (sedan 1998).

I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och de olika angreppssätt som tillämpas i Europa måste deltagare i forskningsprojekt rätta sig efter gällande lagar, förordningar och etiska bestämmelser i de länder där forskningen kommer att genomföras. Nationella bestämmelser gäller under alla förhållanden, och forskningsverksamhet som är förbjuden i en medlemsstat eller något annat land kommer inte att erhålla något gemenskapsfinansierat stöd i landet i fråga.

I förekommande fall skall deltagarna i forskningsprojekten begära godkännande från relevanta nationella eller lokala etikkommittéer, innan FoTU-verksamheten inleds. Kommissionen kommer systematiskt att genomföra en etisk granskning av sådana förslag som berör känsliga frågor eller som inte tillräckligt uppmärksammar etiska aspekter. I särskilda fall kan en etisk granskning genomföras medan projektet pågår.

I enlighet med artikel 4.3 i det här beslutet kommer ingen forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater att finansieras.

Enligt protokollet om djurskydd och djurens välfärd som finns som bilaga till fördraget skall gemenskapen fullt ut beakta djurskyddskraven när gemenskapspolitik utarbetas och genomförs – detta gäller även forskning. Enligt rådets direktiv 86/609/EEG om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål skall alla experiment utformas så att man undviker att utsätta försöksdjuren för ångest, smärta och lidande i onödan; så få djur som möjligt skall användas; man skall ta i anspråk djur med lägsta graden av neurofysiologisk känslighet; man skall se till att förorsaka minsta möjliga smärta, lidande, ångest eller bestående men. Förändringar av djurens arvsmassa och kloning av djur kommer endast att övervägas om syftena är etiskt motiverade och villkoren är sådana att djurens välbefinnande garanteras och principerna om biologisk mångfald respekteras.

Vid genomförandet av detta program kommer kommissionen dessutom regelbundet att övervaka vetenskapliga framsteg och utvecklingen i fråga om nationella och internationella bestämmelser.

Forskning om etik i samband med vetenskaplig och teknisk utveckling kommer att genomföras inom ramen för avsnittet ”Vetenskapen i samhället” i det särskilda programmet Kapacitet.

Forskningssamverkan

Forskningssamverkan utgör merparten av och kärnan i EU:s forskningsfinansiering. Syftet är att, inom huvudområdena för kunskapsutvecklingen, upprätta forskningsprojekt och forskningsnätverk av högsta kvalitet som kan locka forskare och investeringar från Europa och resten av världen och som kan stärka EU:s industriella och teniska bas och stödja EU:s politik.

Detta kan uppnås genom stöd till forskningssamverkan (bland annat ett aktivt deltagande från näringslivet) via en rad finansieringssystem: projektsamverkan, expertnätverk och samordnings-/stödåtgärder.

Gemensamma teknikinitiativ

I ett begränsat antal fall finns det, på grund av FoTU-målets omfattning och storleken på de resurser som det handlar om, skäl att upprätta långsiktiga offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ. Dessa initiativ bygger framför allt på arbetet inom europeiska teknikplattformar och omfattar en eller ett litet antal utvalda aspekter av forskningen på det område som initiativet täcker. Initiativen kombinerar investeringar från den privata sektorn och nationella och europeiska allmänna medel, inbegripet bidrag från ramprogrammet för forskning och lånemedel från Europeiska investeringsbanken. Beslut om och genomförande av gemensamma teknikinitiativ kommer att ske på grundval av separata beslut (t.ex. på grundval av artikel 171 i fördraget).

Gemensamma teknikinitiativ identifieras på grundval av följande kriterier:

- Mervärdet åtgärden skapar på europeisk nivå.

- I vilken grad och hur tydligt det mål som eftersträvas är definierat.

- Hur starkt industrins engagemang är i fråga om finansiering och resurser.

- Hur omfattande effekterna på industriell konkurrenskraft och tillväxt är.

- Vilken betydelse insatsen har för allmänna politiska mål.

- Vilken kapacitet som finns att i nuläget eller i framtiden erhålla ytterligare nationellt stöd och uppbåda medel från industrin.

- De befintliga instrumenten klarar inte att uppnå målet.

Särskild uppmärksamhet ägnas den övergripande samstämmigheten och samordningen mellan gemensamma teknikinitiativ och nationella program och projekt inom samma områden. När så är lämpligt kommer de små och medelstora företagens deltagande att uppmuntras.

I bilaga III anges en första uppsättning gemensamma teknikinitiativ som kommer att omfattas av separata förslag (t.ex. enligt artikel 171 i fördraget). Ytterligare gemensamma teknikinitiativ kan identifieras på grundval av kriterierna ovan och föreslås under genomförandet av det sjunde ramprogrammet.

Samordning av forskningsprogram som inte finansieras av gemenskapen

För åtgärder inom detta område används framför allt två verktyg - ERA-NET och gemenskapens deltagande i gemensamt genomförda nationella forskningsprogram (artikel 169 i fördraget). Åtgärden används också för att förbättra komplementariteten och öka samverkan mellan ramprogrammet och verksamhet som genomförs inom ramen för mellanstatliga strukturer som t.ex. Eureka, Eiroforum och COST. Ekonomiskt stöd kommer att ges till COST:s förvaltnings- och samordningsverksamhet, så att COST kan fortsätta att bidra till samordning och utbyte mellan nationellt finansierade forskarlag.

När åtgärderna hamnar inom något av temaområdenas räckvidd, kommer de att få stöd som en del av verksamheten inom ramen för det temat. När åtgärderna är av horisontellt slag kommer de att få gemensamt stöd från alla berörda teman.

När åtgärderna berörs av ett annat särskilt program för genomförande av sjunde ramprogrammet, kommer de att få stöd inom ramen för det programmet.

Med ERA-NET utvecklas och stärks samordningen av nationell och regional forskningsverksamhet genom följande:

- En ram för aktörer som genomför offentliga forskningsprogram tillhandahålls i syfte att förbättra samordningen av deras verksamheter. Detta inbegriper stöd för nya ERA-NET liksom för breddning och fördjupning av tillämpningsområdet för befintliga ERA-NET, t.ex. genom utvidgade partnerskap och program som står öppna för alla parter.

- Ytterligare finansiellt stöd från EU ges till de deltagare som upprättar en gemensam fond för gemensamma ansökningsomgångar för sina respektive nationella och regionala program (”ERA-NET PLUS”).

Gemenskapens deltagande i nationella forskningsprogram som genomförs gemensamt på grundval av artikel 169 är särskilt relevant för europeiskt samarbete i stor skala ”med variabel geometri” mellan medlemsstater med gemensamma behov och/eller intressen. Sådana artikel 169-initiativ kommer att tas på områden som kartläggs i nära samarbete med medlemsstaterna, inbegripet eventuella samarbeten med mellanstatliga program, på grundval av de kriterier som fastställs i beslutet om det sjunde ramprogrammet.

En rad initiativ för det gemensamma genomförandet av nationella forskningsprogram anges i beskrivningen i bilaga IV och de kommer att omfattas av ett separat beslut på grundval av artikel 169 i fördraget. Ytterligare initiativ kan identifieras och föreslås under genomförandet av sjunde ramprogrammet.

Internationellt samarbete

Åtgärder för internationellt samarbetet kommer att stödja en internationell politik för vetenskap och teknik med två av varandra beroende mål:

- Att stödja och främja Europas konkurrenskraft via strategiska forskningspartnerskap med tredjeländer (även högindustrialiserade länder och tillväxtekonomier) inom vetenskap och teknik, genom att knyta de bästa vetenskapsmännen från tredjeland till EU:s forskningsverksamhet.

- Att åtgärda särskilda problem som rör tredjeländer eller som är av global art, på grundval av ett gemensamt intresse och till nytta för alla parter.

EU kommer i sin politik för internationellt vetenskapligt samarbete att lägga tonvikten vid och utveckla samarbete för att frambringa, dela och utnyttja kunskap. Detta skall ske genom jämlika forskningspartnerskap som tar hänsyn till partnerländernas landsspecifika, regionala och socioekonomiska situation och kunskapsbas. Tanken är att den här typen av partnerskap mellan EU och tredjeländer på bilateral, regional och global nivå, skall öka EU:s konkurrenskraft och leda till en hållbar utveckling i hela världen, grundad på gemensamma intressen och till förmån för alla parter. EU:s roll som global aktör bör också främjas genom multilaterala internationella forskningsprogram. Åtgärderna för internationellt samarbete kommer att knytas till allmänpolitiska frågor som ett led i EU:s strävan att uppfylla sina internationella åtaganden och att dela med sig av Europas värderingar, konkurrenskraft, socio-ekonomiska framgång, miljöskydd och välfärd, inom ramen för det gemensamma arbetet för en hållbar utveckling för hela världen.

Inom ramen för detta särskilda program kommer det internationella samarbetet att genomföras inom varje temaområde och tvärs över temana på följande sätt:

- All verksamhet inom ramen för temaområdena kommer att stå öppen för forskare och forskningsinstitut från samtliga länder som deltar i det internationella samarbetspartnerskapet samt från alla industriländer[18]. Särskild tonvikt kommer att läggas vid att uppmuntra tredjeländer till att delta på utvalda områden som är av gemensamt intresse.

- Inom varje temaområde kommer det också att finnas särskilda samarbetsåtgärder avsedda för tredjeländer, när det finns ett gemensamt intresse av att samarbeta kring särskilda ämnen. Kartläggningen av särskilda behov och prioriteringar kommer att ske i nära anknytning till relevanta bilaterala samarbetsavtal och pågående multilaterala och biregionala dialoger mellan EU och dessa länder eller grupper av länder. Prioriteringarna kommer att utses på grundval av regionens eller landets särskilda behov, potential och nivå av ekonomisk utveckling. Det kommer att utarbetas en plan för strategier för och genomförande av internationellt samarbete, som kommer att innehålla särskilda riktade åtgärder inom och över temana, t.ex. hälsa, jordbruk, renhållning, vatten, livsmedelssäkerhet, social sammanhållning, energi, miljö, fiske, vattenbruk och naturresurser, riktlinjer för ekonomisk hållbarhet och informations- och kommunikationsteknik. Dessa åtgärder kommer att utgöra de främsta verktygen för genomförande av samarbetet mellan EU och dessa länder. Det rör sig framför allt om åtgärder med syfte att stärka forsknings- och samarbetskapaciteten i kandidatländer och grannländer samt i utvecklingsländer och länder med tillväxtekonomier. Åtgärderna kommer att omfattas av riktade ansökningsomgångar och det kommer att göras ansträngningar för att underlätta tredjeländernas (särskilt utvecklingsländer) tillträde till åtgärderna.

Åtgärderna kommer att genomföras i samordning med de internationella samarbetsåtgärderna inom programmen Människor och Kapacitet.

TEMAN

1. Hälsa

Mål

Att förbättra de europeiska medborgarnas hälsa och öka konkurrenskraften för europeisk hälsorelaterad industri och affärsverksamhet, och samtidigt arbeta med globala hälsofrågor, däribland framväxande epidemier. Betoningen ligger på överbryggande forskning (att omsätta grundforskningsresultat i kliniska tillämpningar), utveckling och validering av nya terapier, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder, diagnosverktyg och diagnosteknik samt system för hållbar och effektiv hälsovård.

Tillvägagångssätt

Denna forskning kommer att öka vår förståelse för hur man mer effektivt skall kunna främja god hälsa, förebygga och behandla de stora sjukdomarna och bedriva hälsovård. Den kommer att bidra till att integrera den stora mängden genomiska data och ge upphov till nya kunskaper och tillämpningar inom medicin och bioteknik. Den kommer att gynna den överbryggande hälsoforskningen, vilket är väsentligt om man vill dra praktisk nytta av forskningen inom biomedicin. Den kommer att ge Europa möjlighet att bidra mer effektivt till de internationella ansträngningarna att bekämpa sjukdomar med global omfattning, vilket illustreras genom det pågående initiativet ”Partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning” (EDCTP) som bekämpar HIV/AIDS, malaria och tuberkulos (artikel 169)[19]. Den kommer att stärka den hälsopolitiskt drivna forskningen på EU-nivå, särskilt när det gäller jämförelser av modeller, system, data och nationella databaser.

Denna forskning kommer att bidra till att förbättra konkurrenskraften för EU:s sektorer för medicinsk bioteknik och medicinteknik, där de små och medelstora företagen är de största ekonomiska drivkrafterna, samt för läkemedelsindustrin. Det finns framför allt planer på att stödja en europeisk teknikplattform[20] om innovativa läkemedel, som skall hjälpa till att undanröja forskningshindren inom läkemedelsutvecklingen. Särskild vikt kommer att läggas vid att överbrygga klyftan mellan själva forskningen och utnyttjandet av resultaten, genom stöd till etablering av koncept och klinisk validering. Denna forskning kommer också att bidra till utvecklingen av normer och standarder för sådan ny och avancerad terapi (t.ex. regenerativ medicin) som krävs för att EU:s industri skall kunna konkurrera på världsmarknaden.

Könsrelaterade aspekter kommer att beaktas och integreras i projekten[21] när så är nödvändigt. Särskild vikt kommer att läggas vid att så tidigt som möjligt meddela forskningsresultat och inleda dialog med allmänheten (särskilt med patientorganisationer) om ny utveckling till följd av biomedicinsk och genetisk forskning. Det kommer också att säkerställas att spridningen och utnyttjandet av resultaten sker i bred skala.

Två strategiska frågor, barnhälsa[22] och den åldrande befolkningens hälsa, kommer att tas upp inom ramen för de tre stora verksamhetsområden som anges nedan. Prioriteringarna för dessa anges i arbetsprogrammet. Även andra tvärvetenskapliga områden kommer att ingå. På detta sätt garanteras en tydlig och konsekvent taktik i samband med dessa frågor genom hela temaområdet, samtidigt som det blir möjligt att undvika upprepning.

Verksamhet

- Bioteknik, generiska verktyg och teknik för människors hälsa

Denna verksamhet har till syfte att utveckla och validera verktyg och teknik som kan producera ny kunskap och sedan omsätta denna i praktisk tillämpning på området hälsa och medicin.

- Forskning med hög kapacitet: Forskning i syfte att utveckla nya verktyg för modern biologi som väsenligt kan förbättra dataframställningen och standardisering, insamling och analys av data och provmaterial (biobanker). Man kommer att fokusera på ny teknik för sekvensering, genuttryck, genotypning, fenotypning, strukturell genomik, bioinformatik och systembiologi, samt för andra liknande områden.

- Spårning, diagnos och övervakning: Utveckling av verktyg och teknik för visualisering, bildframställning, detektion och analys för biomedicinsk forskning, för prognostik, diagnostik och övervakning av sjukdomar samt för stöd och vägledning vid terapeutiska ingrepp. Man kommer att fokusera på en tvärvetenskaplig strategi som integrerar områden som molekylär- och cellbiologi, fysiologi, genetik, fysik, kemi, nanoteknik, mikrosystem, tillämpningar och informationsteknik. Tonvikten kommer att ligga på icke-invasiva eller minimalt invasiva och kvantitativa metoder samt på kvalitetssäkringsaspekter.

- Innovativa terapeutiska metoder och innovativ terapeutiska ingrepp: Att konsolidera och säkerställa den fortsatta utvecklingen av avancerad terapi och teknik med bred potentiell tillämpning. Man kommer att fokusera på gen- och cellterapi, regenerativ medicin, transplantationer, immunterapi och vaccin samt andra läkemedel. Anknuten teknik, såsom avancerade system för målstyrning, avancerade implantat och proteser, och ingrepp utförda med hjälp av icke-invasiv eller minimalt invasiv teknik kommer också att tas upp.

- Förutsägande av terapiers lämplighet, säkerhet och effektivitet: Utveckling och validering av parametrar, verktyg, metoder och standarder för att patienterna skall kunna få tillgång till nya bioläkemedel (för konventionella läkemedel[23] kommer dessa frågor att tas upp i det föreslagna gemensamma teknikinitiativet om innovativa läkemedel). Man kommer att fokusera på metoder som farmakogenomik samt in silico-, in vitro- (inklusive alternativ till djurförsök) och in vivometoder och modeller.

- Omsättning av forskningsresultat till gagn för människors hälsa

Denna verksamhet syftar till att öka kunskapen om de biologiska processer och mekanismer som är inblandade i normarla hälso- och specifika sjukdomssituationer, så att denna kunskap kan omsättas i kliniska tillämpningar och den fortsatta forskningen vägleds av kliniska data.

- Integrering av biologiska data och processer - storskalig datainsamling, systembiologi.

- Storskalig datainsamling: Utnyttjande av teknik med hög kapacitet för att få fram data som ger kunskaper om funktionen hos gener och genprodukter och deras inbördes samverkan i komplexa nätverk. Man kommer att fokusera på genomik, proteomik, populationsgenetik, komparativ genomik och funktionsgenomik.

- Systembiologi : Man kommer att fokusera på tvärvetenskaplig forskning som integrerar ett bredare urval biologisk data och som kan utveckla och tillämpa systemstrategier för att förståelse och modellering av biologiska processer.

- Forskning om hjärnan och därmed relaterade sjukdomar, människans utveckling och åldrandet.

- Sjukdomar i hjärnan och till hjärnan relaterade sjukdomar: Bättre förståelse för hjärnans integrerade struktur och dynamik, samt studier av sjukdomar i hjärnan och forskning om nya terapier. Man kommer att fokusera på att utforska hjärnfunktioner från molekyler till kognition, och ta upp neurologiska och psykiska sjukdomar och störningar, inklusvie regenerativa och restorativa terapeutiska metoder.

- Människans utveckling och åldrandet: Bättre förståelse för utvecklingsprocessen under en livstid och hur man kan åldras med god hälsa. Man kommer att fokusera på studiet av mänskliga system och modellsystem, inklusive samspelet med faktorer som miljö, beteendemönster och kön.

- Överbryggande forskning om stora infektionssjukdomar. Åtgärder mot växande hot mot folkhälsan.

- Forskning om antimikrobiell resistens : Man kommer att fokusera på att kombinera grundforskning om molekylära resistensmekanismer, mikrobiell ekologi och värd-patogen interaktion med klinisk forskning för att finna nya sätt att minska uppkomst och spridning av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier.

- Hiv/aids, malaria och tuberkulos: Man kommer att fokusera på att utveckla nya terapier, diagnosverktyg, preventiva vaccin och kemiska barriärer för att hindra transmission, t.ex. mikrobicider mot hiv. Forskningen kring dessa sjukdomar kommer att ha en global inriktning, men kommer också att ta upp specifikt europeiska aspekter. Preklinisk och tidig klinisk forskning kommer att betonas, och när så är lämpligt (t.ex. för vaccin mot hiv/aids) också samarbete inom ramen för globala initiativ.

- Framväxande epidemier: Man kommer att fokusera på att bekämpa nya patogener som innebär en pandemisk risk, inklusive zoonoser (t.ex. SARS och högpatogen influensa). För sammanhang där så är lämpligt skall det finnas föreskrifter som möjliggör omedelbart inledande av forskningssamverkan för utarbetande av ny diagnostik, läkemedel och vaccin för effektivt förebyggande, behandling och akut kontroll av smittsamma sjukdomar.

- Överbryggande forskning om andra stora sjukdomar.

- Cancer : Man kommer att fokusera på sjukdomsorsaker och på identifiering och validering av nya läkemedelsmål och biologiska markörer som bidrar till förebyggande, tidig diagnos och behandling, samt på bedömning av effektiviteten hos ingrepp i prognostiskt, diagnostiskt eller terapeutiskt syfte.

- Hjärt- och kärlsjukdomar: Man kommer att fokusera på diagnos, förebyggande, behandling och övervakning av hjärt- och kärlsjukdomar (inklusive kärlaspekter av stroke) med hjälp av tvärvetenskapliga metoder.

- Diabetes och fetma: När det gäller diabetes kommer man att fokusera på orsakerna till de olika typerna av diabetes, samt förebyggande och behandling av dessa. När det gäller fetma kommer man att fokusera på tvärvetenskapliga metoder, bland annat genetik, livsstil och epidemiologi.

- Sällsynta sjukdomar: Man kommer att fokusera på naturhistoriska och patofysiologiska studier som inbegriper hela Europa och på utarbetande av förebyggande, diagnostiska och terapeutiska ingrepp. Denna sektor kommer att omfatta sällsynta mendelska fenotyper av vanliga sjukdomar.

- Andra kroniska sjukdomar: Man kommer att fokusera på sjukdomar utan dödlig utgång men med svåra konsekvenser för livskvaliteten under ålderdomen, såsom funktionshinder, nedsatt syn och hörsel och andra kroniska sjukdomar (t.ex. reumatiska sjukdomar).

- Optimering av hälsovården för Europas medborgare

Denna verksamhet skall ge det underlag som behövs för välgrundade politiska beslut om hälsosystem och för mer effektiva strategier för hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, diagnostik och terapi.

- Ökat hälsofrämjande och bättre förebyggande av sjukdomar: Här rör det sig om att lägga fram bevis för vilka folkhälsoåtgärder som är lämpligast när det gäller livsstilar och insatser på olika nivåer och i olika sammanhang. Man kommer att fokusera på de bredare faktorer som påverkar folkhälsan och hur de samverkar både på individuell nivå och samhällsnivå (t.ex. kost, stress, tobak och andra substanser, fysisk aktivitet, kulturellt sammanhang, socio-ekonomiska faktorer och miljöfaktorer). Framför allt den mentala hälsan kommer att betraktas ur livslångt perspektiv.

- Omsättning av kliniska resultat i klinisk praxis, dvs. bättre utnyttjande av läkemedel och lämplig tillämpning av interventioner inriktade på beteende och organisation samt hälsoterapier och -teknik. Patientsäkerheten kommer att uppmärksammas särskilt, så att man kan ringa in vad som är bästa kliniska praxis, förstå beslutsfattandet i kliniska situationer inom primär- och specialistvården, samt uppmuntra en sjukvård som är baserad på fakta och patientansvar. Man kommer att fokusera på jämförande studier av strategier och undersökningar av resultaten av olika interventioner, däribland läkemedel, och ta hänsyn till uppgifter från läkemedelsövervakningen, patientspecifika faktorer (t.ex. genetiska förutsättningar, ålder, kön och tilltro till behandlingen) samt förhållandet kostnader och nytta.

- Kvalitet och, solidaritet inom hälsovården samt dess hållbarhet: Upprättande av en bas i förhållande till vilken de olika länderna kan anpassa sin hälsovård mot bakgrund av andras erfarenheter, där viktiga faktorer som nationellt sammanhang och befolkningsrelaterade särdrag beaktas (åldrande, mobilitet, migration, utbildning, socio-ekonomisk situation och förändringar på arbetsmarknaden, osv.) Man kommer att fokusera på de organisatoriska, ekonomiska och regleringsmässiga aspekterna av hälsovårdsystemen, genomförandet av dem och resultaten i fråga om effektivitet och lika möjligheter. Investeringsfrågor och mänskliga resurser kommer att uppmärksammas särskilt.

Internationellt samarbete

Internationellt samarbete är en del av temaområdet och det är av särskilt stor betydelse för forskningsområden inriktade på globala hälsoproblem, som antimikrobiell resistens, hiv/aids, malaria, tuberkulos och nya pandemier. Detta kan också involvera fastställande av nya prioriteringar i fråga om internationella initiativ, såsom ”Global HIV Vaccine Enterprise” (internationell forskningsallians inriktad på att få fram ett hiv-vaccin). Under förutsättning att ett långsiktigt partnerskap mellan Europa och utvecklingsländerna på området klinisk forskning blir konsoliderat på lång sikt, kommer ytterligare stöd att ges[24] till Partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna på området klinisk prövning (EDCTP) i förhållande till resultat och framtida behov. EDCTP-programmet kommer också i fortsättningen att inriktas på avancerad klinisk prövning i syfte att utveckla nya vaccin, mikrobicider och läkemedel mot de tre sjukdomarna i länderna i Afrika söder om Sahara.

Det kommer att genomföras särskilda samarbetsinsatser på områden som fastställts genom biregionala dialoger i tredjeländer/regioner utanför EU och i internationella forum samt inom ramen för milleniemålen. Denna typ av prioriterade områden som anpassats till lokala behov och via partnerskap, kan omfatta forskning i hälsopolitiskt syfte, forskning som rör hälsovårdssystem och hälsovårdstjänster, mödra- och barnavård, vård i samband med födslar, kontroll och övervakning av försummade överförbara sjukdomar samt nya oförutsedda behov av strategiska lösningar i dessa regioner.

En årlig avgift till den internationella organisationen för programmet ”Human Frontier Science” (HFSPO)[25] kommer att betalas gemensamt med temaområdet ”Informations- och kommunikationsteknik”. Detta kommer att möjliggöra för medlemsstater utanför G-8 att delta fullt ut i programmet samt leda till ökad synlighet för europeisk forskning.

Reaktion på nya behov och oförutsedda behov av strategier

Forskningen kring framväxande behov kommer att ske på grundval av ”bottom up”-initiativ och ”fokuserade” initiativ, i samordning med andra temaområden. En bred och tvärvetenskaplig forskningsportfölj kommer att ingå. Stöd för oförutsedda behov av nya EU-strategier kan till exempel riktas mot områden som hälsa och säkerhet i arbetet, hälsokonsekvensbeskrivningar, riskbedömningar, statistiska indikatorer, riskhantering och riskkommunikation på folkhälsoområdet, samt skyldigheter enligt internationella fördrag rörande hälsofrågor som ramkonventionen om tobakskontroll[26] och internationella hälsoförskrifter[27]. Detta kommer att komplettera den hälsopolitiskt drivna forskning som stöds enligt ovan.

2. Livsmedel, jordbruk och bioteknik

Mål

Att skapa en europeisk kunskapsbaserad bioekonomi[28] där vetenskap, industri och berörda parter på andra områden sammanförs för att utnyttja nya och framväxande forskningsmöjligheter inriktade på sociala och ekonomiska frågor som den växande efterfrågan på säkrare och hälsosammare livsmedel av högre kvalitet (utan att djuren och deras välbefinnande eller landsbygden förloras ur sikte), hållbar användning och produktion av förnybara bioresurser, den ökande risken för epizootiska och zoonotiska sjukdomar och livsmedelsrelaterade störningar, hoten mot en hållbar och säker jordbruks- och fiskeriproduktion till följd av framför allt klimatförändringar.

Tillvägagångssätt

Detta temaområde kommer att stärka kunskapsbasen, frambringa innovationer och tillhandahålla strategiskt stöd för att bygga upp en europeisk kunskapsbaserad bioekonomi (KBBE). Forskningen kommer att inriktas på hållbar förvaltning, produktion och utnyttjande av bioresurser, särskilt via biovetenskap och bioteknik, samt på konvergens med annan teknik i syfte att få fram nya och miljöeffektiva och konkurrenskraftiga produkter från Europas jordbruks-, fiske-, vattenbruks-, livsmedels-[29], hälso- och skogsbruksbaserade eller -relaterade industri. Forskningen kommer att ge viktiga bidrag till genomförandet och utarbetandet av EU:s politik och lagstiftning och den kommer särskilt att handla om eller stödja den gemensamma jordbrukspolitiken, jordbruks- och handelsfrågor, förordningar om livsmedelssäkerhet, djurhälsopolitik, bekämpning av djursjukdomar och djurskyddskrav i gemenskapen, miljö och biologisk mångfald, EU:s skogsbruksstrategi och den gemensamma fiskeripolitiken som syftar till att få till stånd en hållbar utveckling inom fiske och vattenbruk. Forskningen kommer också att inriktas på att utveckla nya och redan existerande indikatorer till stöd för analys, utveckling och övervakning av dessa politikområden.

Framför allt livsmedelsindustrin, som till 90 % utgörs av små och medelstora företag, kommer att dra nytta av mycket av forskningen, som t.ex. verksamheten för riktad teknikspridning och tekniköverföring, särskilt när det gäller integrering och spridning av avancerade och miljöeffektiva tekniker, metoder och processer samt utveckling av standarder. Högteknologiska företagsstarter baserade på bio-, nano- och informations och kommunikationsteknik förväntas bidra stort på områden som växtförädling, förbättrade grödor och växtskydd, avancerad detektions- och övervakningsteknik för att garantera livsmedelssäkerhet och -kvalitet, samt nya industriella bioprocesser.

Flera europeiska teknikplattformar som täcker områden som växtgenomik och bioteknik, skogsbruk och skogsbaserad industri, global djurhälsa, husdjursuppfödning, livsmedel, vattenbruk och industriell bioteknik, kommer att bidra till att fastställa gemensamma forskningsprioriteter för detta temaområde. Detta kommer att ske genom att man identifierar möjliga framtida initiativ i stor skala som t.ex. demonstrationsprojekt för framställning av bulkkemikalier från biomassa (växtcellvägg, biobränslen, biopolymerer), och får till stånd ett brett deltagande och omfattande integrering när det gäller alla berörda parter. När det visar sig lämpligt kommer man att arbeta för att öka samordningen av nationella forskningsprogram. Detta kommer att ske i nära samordning med projekt inom ramen för ERA-NET, teknikplattformar och andra berörda aktörer, såsom Ständiga kommittén för jordbruksforskning eller eventuella framtida strukturer för samordning av europeisk havsforskning.

När det visar sig lämpligt kommer överväganden rörande sociala, etiska, könsrelaterade, rättsliga, miljömässiga, ekonomiska och bredare kulturella aspekter samt potentiella risker och effekter (förutseende) förknippade med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen att ingå i verksamheten.

Verksamhet

- Hållbar produktion och förvaltning av biologiska resurser från land-, skogs- och vattenmiljöer[30]

- Underlätta forskning kring de centrala långsiktiga drivkrafterna för hållbar produktion och förvaltning av biologiska resurser (mikroorganismer, växter och djur) inklusive utnyttjande av biologisk mångfald och nya bioaktiva molekyler inom dessa biologiska system. Forskningen kommer att omfatta teknik på områdena genomik, proteomik, metabolomik samt konvergerande teknik och integreringen av dessa med systembiologiska metoder, samt utveckling av grundläggande verktyg och teknik som t.ex. bioinformatik och relevanta databaser tillika med metoder för identifiering av sorter inom artgrupper.

- Ökad hållbarhet och konkurrenskraft (jämsides med minskande miljöeffekter) inom jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk genom utveckling av ny teknik och utrustning, nya övervakningssystem, nya växtförädlings- och produktionssystem, förbättringar av den vetenskapliga och tekniska basen för fiskeriförvaltning och en bättre förståelse av samspelet mellan olika system (jordbruk och skogsbruk, fiske och vattenbruk) genom en metod som inbegriper hela ekosystemet. För landbaserade biologiska resurser kommer särskild tonvikt att läggas vid resurssnåla och ekologiska produktionssystem, förbättrad resursförvaltning och nya typer av foder, samt nya sorters växter (grödor och träd) med förbättrad sammansättning och uppbyggnad samt som är stresståligare och kräver mindre gödningsmedel. Detta kommer att stödjas genom forskning i biosäkerhet samt samexistens och spårbarhet när det gäller nya växtförädlingssystem och -produkter. Växthälsan kommer att förbättras genom bättre kunskaper om ekologi, skadedjursbiologi, sjukdomar och andra hot samt genom stöd till kontroll av sjukdomsutbrott och till förbättring av verktyg och teknik för en hållbar skadedjursförvaltning. För biologiska resurser från havsmiljöer kommer tyngdpunkten att läggas vid grundläggande biologiska funktioner, säkra och miljövänliga produktionssystem och säkert och miljövänligt foder till odlade arter, samt vid fiskeribiologi, dynamiken inom blandat fiske, samspelet mellan olika fiskeverksamheter och det marina ekosystemet samt vid flottbaserade, regionala och fleråriga förvaltningssystem.

- Optimerad animalieproduktion och optimerat djurskydd, såväl inom jordbruk som fiske och vattenbruk, bl.a. genom utnyttjande av kunskaper på området genetik, nya uppfödningsmetoder, ökad förståelse för djurens fysiologi och beteende och ökad förståelse och kontroll av smittsamma djursjukdomar, även zoonoser. De senare kommer också att åtgärdas genom utveckling av nya verktyg för övervakning, förebyggande och kontroll, genom underbyggande och tillämpad forskning om vaccin och diagnostik, och genom studier av ekologin hos kända och framväxande smittsamma agens och andra hot (t.ex. illvilliga handlingar) samt av effekterna av olika typer av jordbrukssystem och klimatet. Ny kunskap när det gäller säkra metoder för bortskaffande av animaliskt avfall och förbättrad förvaltning av biprodukter kommer också att utvecklas.

- Tillhandahålla de verktyg som beslutsfattare och andra aktörer behöver som stöd för genomförandet av lämpliga strategier, policy och lagstiftning, särskilt för att stödja skapandet av en europeisk kunskapsbaserad bioekonomi och landsbygds- och kustområdenas utveckling. Den gemensamma fiskeripolitiken får stöd genom att man utvecklar anpassningsbara metoder som kan ligga till grund för en övergripande strategi för skörd av marina resurser. Forskningen kommer oavsett politikområde att omfatta socio-ekonomiska studier, jämförande utredningar om olika jordbrukssystem, kostnad/nyttoanalyser av fiskeriförvaltningssystem, forskning kring uppfödning av djur som inte är ämnade för livsmedelsbruk, samspelet med skogsbruket samt studier som syftar till att förbättra inkomsterna i landsbygds- och kustområden.

- Från bord till jord: Livsmedel, hälsa och välbefinnande

- Förstå konsumenternas beteende som en huvudfaktor när det gäller livsmedelsindustrins konkurrenskraft och livsmedlens betydelse för medborgarnas hälsa och välbefinnande. Man kommer att fokusera på konsumenternas uppfattning om och inställning till livsmedel samt på att förstå samhällstrender och kartlägga de faktorer som är avgörande för valet av livsmedel och konsumenternas tillgång till livsmedel.

- Förstå kostvanor och deras determinanter som en avgörande kontrollerbar faktor både för ökning och minskning av uppkomsten av kostrelaterade sjukdomar och störningar. Detta innebär att man måste utveckla och tillämpa nutrigenomik och systembiologi samt studera samspelet mellan föda, fysiologiska och psykologiska funktioner. Detta kan leda till ändrat innehåll i bearbetade livsmedel och utveckling av nya livsmedel, dietiska livsmedel och livsmedel med närings- och hälsodeklarationer. Utredningar rörande traditionella, lokala och säsongsbetingade livsmedel och kostvanor kommer också att bidra stort till att kartlägga inverkan av vissa livsmedel och kostvanor på hälsan samt till att utveckla integrerade näringsriktlinjer.

- Optimera innovationerna inom Europas livsmedelsindustri genom integrering av avancerad teknik i traditionell livsmedelsproduktion, utnyttjande av viktig processteknik för att öka livsmedlens funktionalitet, utveckling och demonstration av högteknologisk och miljövänlig bearbetning och emballering, intelligenta kontrolltillämpningar och effektivare förvaltning av biprodukter, avfall och energi. Ny forskning kommer också att leda till utveckling av hållbar och ny teknik för foder (framför allt för att garantera säker bearbetning och säkert foderinnehåll) och för kvalitetskontroll.

- Garantera kemisk och mikrobiologisk säkerhet och förbättra kvaliteten på livsmedelsutbudet i Europa. Här ingår forskning för att få kunskap om länkarna mellan mikrobiologisk ekologi och livsmedelssäkerhet, för att utveckla metoder och modeller som kan garantera skydd av livsmedelskedjans integritet, nya detektionsmetoder samt teknik och verktyg för riskbedömning och -förvaltning och kommunikation om detta, samt för att öka kunskaperna om riskperception

- Skydda både människors hälsa och miljön genom en bättre förståelse av livsmedels/foderkedjans inverkan på miljön. Här ingår studier av främmande ämnen i livsmedel och hälsoresultat och utveckling av bättre verktyg och metoder för bedömning av foder- och livsmedelskedjans påverkan på naturen. För att garantera kvalitet och skydd av livsmedelskedjans integritet krävs nya modeller för råvarukedjeanalys och övergripande förvaltningsstrategier för livsmedelskedjan, där även konsumentaspekter ingår.

- Biovetenskap och bioteknik för hållbara non-foodprodukter och -processer

- För att stärka kunskapsbasen och utveckla avancerad teknik för produktion av biomassa på land eller i havet, för energi- eller industriell användning. Detta kommer att omfatta tillämpning av genomik och metabolomik inom växt-, djur-, och bakterieforskningen, i syfte att förbättra produktiviteten och sammansättningen hos råmaterial och biomassa för optimal konvertering till produkter med högt mervärde, samtidigt som naturliga eller förbättrade organismer på land eller till havs används som nya källor. Vidare inbegriper detta full livscykelanalys av jordbruksmetoder, transporter samt lagring och saluföring av bio-produkter. Därmed kommer man också att behandla tillämpningen av industriell bioteknik inom hela sektorn för grödor, i syfte att ta tillvara hela potentialen hos en strategi som inbegriper bio-raffinaderier, och där också socio-ekonomiska, agronomiska och ekologiska aspekter samt konsumentaspekter tas i beaktande. Detta kommer att förstärkas genom en ökad förståelse och styrning av växt- och mikrobiell metabolism på cell- och lägre nivå, inom ramen för sådan produktion av varor med högt värde som sker hjälp av bioprocesser, vilka ger ökad avkastning, kvalitet och renhet för de konverterade produkterna, och där också biokatalytisk processdesign ingår. Vidare kommer bioteknik för nya och förbättrade högkvalitativa förnybara skogsbaserade produkter och processer med högt mervärde att användas eller utvecklas för en hållbarare skogs- och träproduktion, också när det gäller timmer och förnybara bioenergiresurser. Slutligen kommer man att granska möjligheterna att enbart med bioteknikens hjälp eller i kombination med växtsystem och kemiska katalysatorer, upptäcka, övervaka, behandla och avlägsna föroreningar. Tyngdpunkten kommer att läggas på att maximera det ekonomiska värdet av avfalls- och biprodukter genom nya bioprocesser.

Internationellt samarbete

Internationellt samarbete är en prioritering inom livsmedels-, jordbruks- och bioteknikforskningen och kommer att uppmuntras kraftigt över hela temaområdet. Forskning av särskilt intresse för utvecklingsländerna kommer att få stöd och här kommer millenieutvecklingsmålen att beaktas tillsammans med redan pågående verksamhet. Särskilda åtgärder kommer att vidtas för att gynna samarbete med prioriterade partnerregioner och -länder (särskilt de som är involverade i biregionala dialoger och bilaterala forsknings- och teknikavtal) och grannländer, tillväxtekonomier och utvecklingsländer.

Det kommer vidare att genomföras multilateralt samarbete antingen i samband med frågor som kräver breda internationella insatser, såsom omfattningen och komplexiteten när det gäller systembiologin hos växter och mikroorganismer, eller för att finna lösningar på globala frågor eller uppfylla EU:s internationella åtagande (livsmedels- och dricksvattensäkerhet och -trygghet, den globala utbredningen av djursjukdomer, ett rättvist utnyttjande av den biologiska mångfalden, återupprättande av världsfisket till maximal hållbar avkastning till 2015 och inflytandet från/över klimatförändringarna).

Reaktion på nya behov och oförutsedda behov av strategier

Forskning rörande nya behov kan till exempel handla om utveckling av nya koncept och ny teknik, som krishanteringssystem och skydd av livsmedelskedjans integritet.

Inom flexibla reaktioner på oförutsedda behov av strategier kommer man särskilt att beakta relevanta strategier för att skapa en europeiska kunskapsbaserad bioekonomi.

3. Informations- och kommunikationsteknik

Mål

Förbättra konkurrenskraften för EU:s industri och ge Europa möjlighet att kontrollera och forma den framtida informations- och kommunikationstekniken så att efterfrågan inom samhället och ekonomin kan tillgodoses. Verksamheten kommer att stärka Europas vetenskapliga och tekniska bas och garantera en ledande ställning inom IKT på global nivå, driva och stimulera innovationer med hjälp av IKT och säkerställa att framstegen inom IKT snabbt omsätts i fördelar för Europas medborgare, företagsvärld, industri och regeringar.

Inledning

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) spelar en unik och erkänd roll när det gäller att frambringa innovationer, kreativitet och konkurrenskraft inom alla industrigrenar och tjänstesektorer. Den är av grundläggande betydelse i samband med centrala samhälleliga utmaningar och för moderniseringen av offentlig tjänster. Dessutom stöttar den framstegen på alla vetenskapliga och tekniska områden. Europa måste därför ha full kontroll över och kunna forma den framtida utvecklingen inom IKT, samt se till att IKT-baserade tjänster och produkter sprids och används till största möjliga nytta för medborgarna och företagsvärlden.

Detta är målen för EU:s politik på området informationssamhället, i enlighet med i i2010-initiativet som är inriktat på att skapa en konkurrenskraftig och konvergerande ekonomi i Europa, en väsentlig ökning av europeiska investeringar i IKT och innovationer och en mycket hög nivå av tillgänglighet inom informationssamhället.

Ny IKT-teknik kommer att öppna många nya möjligheter för produkter och tjänster, varav många finns inom områden där Europa redan är ledande inom industri och teknik. Partnerskap på EU-nivå är den optimala lösningen för IKT-investeringar. Sådana insatser behövs mer än någonsin för att hålla jämna steg med ständigt stigande forskningskostnader i en tid av global konkurrens och med allt komplexare och av varandra beroende tekniker.

Inom temat IKT prioriteras strategisk forskning kring centrala teknikpelare, garanteras end-to-end-integrering av teknik och erbjuds kunskaper och medel att utveckla ett brett urval innovativa IKT-tillämpningar. Verksamheten kommer att fungera som hävstång för de industriella och tekniska landvinningarna inom IKT-sektorn och förbättra konkurrenssituationen för viktiga IKT-intensiva sektorer – både genom innovativa IKT-baserade produkter och tjänster med högt värde och genom förbättringar av de organisatoriska processerna inom företag och förvaltningar. Även andra politikområden kommer att få stöd genom detta temaområde, i och med att IKT används för att tillgodose efterfrågan från allmänheten och samhället.

Verksamheten kommer att täcka samarbete och nätverksinsatser, stödja gemensamma teknikinitiativ – inklusive utvalda aspekter av forskningen på områdena nanoelektronik och inbyggda datasystem – och nationella programsamordningsinitiativ (även på området boende med hemtjänst). Prioriterad verksamhet kommer att omfatta ämnen som bygger på bland annat de europeiska teknikplattformarnas arbete. Samverkan över temagränserna kommer också att utvecklas med anknuten verksamhet inom andra särskilda program.

Ett aktivt deltagande från de små och medelstora företagens och andra mindre enheters sida är väsentligt, med tanke på deras framträdande roll i samband med innovationsfrämjande. De har också vital betydelse för utvecklingen och främjandet av nya sätt att se på IKT och IKT-tillämpningarna samt för omsättningen av dessa i affärstillgångar.

Verksamhet

- Stöttepelare inom IKT

- Nanoelektronik, fotonik ocn integrerade mikro/nanosystems : process-, apparat- och designteknik för att förbättra egenskaper med avseende på storlek, densitet, prestanda, energieffektivitet, tillverkning och kostnadseffektiviteten för komponenter, systems-on-a-chip (system med minne integrerat på ett chip), systems-in-package (system med minne integrerat på en liten yta) och integrerade system; fotoniska baskomponenter för en bred skala tillämpningar, datalagringssystem med hög prestanda/hög densitet, mycket stora och starkt integrerade displaylösningar; avkännings-, aktiverings-, visualiserings- och bildframställningsapparatur, system med extremt låg strömförbrukning, alternativa energikällor/alternativ teknik för energilagring; heterogen teknik/systemintegrering; multifunktionella integrerade mikro-nano-bio-infosystem, elektronik på stora ytor, integrering i olika material/objekt, gränssnitt med levande organismer, (auto)sammanlänkning av molekyler eller atomer till stabila strukturer.

- Allmänt utbredda kommunikationsnät med obegränsad kapacitet: mobil- och bredbandsteknik och -system som är kostnadseffektiva och omfattar både markbundna nät och satellitnät, konvergens mellan fasta, mobila och trådlösa nät samt sändningsnät med omfattning från individnivå till regional nivå och global nivå, interoperabilitet mellan trådlösa och fasta kommunikationsstjänster och -tillämpningar, förvaltning av nätverksbaserade resurser, möjlighet till omkonfigurering av tjänster, komplexa nätverk med ad hoc-baserad intelligent multimediautrustning, sensorer och mikrochips.

- Inbyggda system, databehandling och kontroll: kraftfullare, pålitliga och effektiva hård- och mjukvarusystem som kan uppfatta, styra och anpassa sig till sin miljö med optimalt resursutnyttjande, metoder och verktyg för systemmodellering, design och teknik för att styra komplexitet, öppen kombinerbar arkitektur och skalfria plattformar, ”middleware” och distribuerade styrsystem för avläsning, aktivering, databehandling, kommunikation, lagring och tjänsteleverering i helt sömlösa intelligenta och kollaborativa miljöer, dataarkitektur med inbyggda heterogena, nätbaserade och omkonfigurerbara komponenter för bl.a. kompilering, programmering och run time-support, samt kontroll av osäkra storskaliga distribuerade system.

- Programvara, gridteknik, säkerhet och driftsäkerhet: teknik, verktyg och metoder för dynamisk och pålitlig mjukvara, arkitektur- och ”middleware”-system som underbygger kunskapsintensiva tjänster som hjälpverktyg, serviceinriktade, interoperabla och skalfria infrastrukturer, gridliknande resursvirtualisering, nätverkscentrerade styrsystem, öppna plattformar och kollaborativa strategier för utveckling av mjukvara, tjänster och system, kompositionsverktyg, styrning av komplexa system, förbättring av driftsäkerheten och elasticiteten hos storskaliga, distribuerade och tillfälligt förbundna system och tjänster, säkra system och tjänster som brukarna har förtroende för, inklusive tillträdeskontroll och autentisering, dynamisk säkerhets- och förtroendepolicy, samt metamodeller för driftssäkerhet och förtroende.

- Kunskapssystem, kognitiva system och inlärningssystem: metoder och teknik för att förvärva och tolka, representera och individanpassa, navigera i samt söka efter, dela och förmedla kunskap, vilka erkänner de semantiska sambanden i fråga om innehåll som är avsett att användas både av människor och maskiner, artificiella system som uppfattar, tolkar och bedömer information och som kan samarbete, agera autonomt och lära, teorier och experiment som vidareutvecklar redan gjorda landvinningar med hjälp av våra kunskaper på området naturlig kognition, särskilt inlärning och minnesfunktioner, även i syfte att utveckla systemen för mänsklig inlärning.

- Simulering, visualisering, interaktion och ”blandad verklighet” : verktyg för modellering, simulering, visualisering, interaktion, virtuell, utvidgad och ”blandad” verklighet och integrering i ”end-to-end”-miljöer, verktyg för innovativ design och för kreativitet i produkter, tjänster och digitala audiovisuella media, naturligare, intuitiva och användarvänliga gränssnitt och nya former för interaktion med teknik, maskiner, apparater och andra artificiella föremål, flerspråkliga och automatiska system för maskinöversättning.

Nya perspektiv inom IKT som bygger på andra områden inom vetenskap och teknik (fysik, bioteknik, material- och biovetenskap samt kognitions- och samhällsvetenskap osv.) tillhandahålls inom hela IKT-temat. De leder till genombrott som ger upphov till innovation inom IKT och till en helt ny industrisektor och nya tjänstesektorer. Det rör sig om hela spektrat från miniatyrisering av IKT-tillämpningar som interagerar med levande organismer (som nya IKT-komponenter och datasystem baserade på syntetiska biomolekylära strukturer) över ny data- och kommunikationsvetenskap inspirerad av den levande världen till fullt miljökompatibla IKT-tillämpningar inspirerade av naturliga system och till modellering och simulering av den levande världen (t.ex. simulering av humanfysiologi på flera biologiska nivåer).

- Integrering av teknik :

- Individnivå: integrering av multimodala gränssnitt, avläsningsteknik och mikrosystem, utrustning för kommunikation och databehandling, IKT-system som är integrerade i personliga tillhörigheter, bärbara system och implantat samt deras anslutning till tjänster och resurser, med tyngdpunkten på att integrera alla aspekter av en persons närvaro och identitet.

- Hemmiljö: kommunikation, övervakning, kontroll och assistans för hemmet, byggnader och offentliga lokaler, sömlös interoperabilitet och utnyttjande av all form av apparatur, med beaktande av kostnadseffektivitet, pris och användarvänlighet, nya tjänster och nya former för interaktivt digitalt innehåll och interaktiva tjänster, tillträde till information och kunskapsförvaltning.

- Robotsystem: flexibla och driftssäkra robotsystem som samarbetar med människor i mänskliga och ostrukturerade miljöer, nätverksintegrerade och samarbetande robotar, miniatyriserade robotar, modulär design och modellering av integrerade robotsystem.

- Intelligent infrastruktur : IKT-verktyg som gör avgörande infrastruktur mer effektiv och användarvänlig, lättare att anpassa och underhålla, mer slitstark och mindre felkänslig, verktyg för dataintegrering, IKT för systemisk riskbedömning, tidig varning och automatiskt larm.

- Forskning om tillämpningar:

- IKT och samhälleliga utmaningar: Målet är att se till att alla EU-medborgare kan dra maximal nytta av IKT-produkter och tjänster, att uppnå bättre integrering i samhället, obehindrad tillgång till och bättre interaktion mellan allmännyttiga tjänster, att stärka de offentliga tjänsterna innovativa funktion och göra dem mer effektiva.

- På området hälsa : personliga, diskreta system som gör det möjligt för medborgarna att själva ta hand om sin hälsa, såsom bärbar eller implanterad övervakningsutrustning, framväxande teknik som t.ex. molekylär bildframställning för bättre preventiv och mer individualiserad medicin, nya upptäckter på hälsoområdet och klinisk tillämpning av dessa, modellering och simulering av organfunktioner, mikro-, nano- och robotutrustning för minimalt invasiva kirurgiska och terapeutiska tillämpningar.

- Till nytta för offentliga förvaltningar: utnyttjande av IKT inom ramen för en tvärvetenskaplig strategi inom offentliga förvaltningar, kombinerat med organisatoriska förändringar och ny kompetens i syfte att leverera innovativa, medborgartillvända tjänster till alla, avancerad IKT-baserad forskning och lösningar för att förbättra den demokratiska processen och de offentliga tjänsternas effektivitet och kvalitet, interaktion med och mellan förvaltningar och regeringar, samt stöd till processer för utarbetande av lagstiftning och politik på alla demokratiska nivåer.

- För att förbättra samhällsintegreringen : med målet att göra enskilda personer och deras närsamhälle mer delaktiga och se till att alla medborgare får lika tillgång till informationssamhället, samt att förhindra digitala klyftor på grund av handikapp, dålig utbildning, fattigdom, geografisk isolering, kultur, kön eller ålder, bland annat genom stöd till tekniska hjälpmedel, främjande av självständigt boende, ökade e-kunskaper, samt att utveckla produkter och tjänster som utformats för att kunna användas av alla.

- På området rörlighet : integrerade IKT-baserade säkerhetssystem för fordon baserade på öppna, säkra och pålitliga strukturer och gränssnitt, interoperabla samarbetssystem för transportsäkerhet och -effektivitet, baserade på kommunikation mellan fordon och med transportinfrastrukturen, med integrering av exakt och slitstark lokaliseringsteknik, individualiserade multimodala lokaliserings- och trafikupplysningstjänster, inbegripet intelligenta servicelösningar för turism.

- Till stöd för miljön och en hållbar utveckling: risk- och krisförvaltning, intelligenta sensornätverk för att förutsäga naturkatastrofer, förvaltning av naturresurser inbegripet system för minskning av föroreningar, ökning av energieffektiviteten, hantering av mänskliga reaktioner på miljöbelastningar, bevarande av den biologiska mångfalden, larmsystem och snabb och pålitlig kommunikation om den offentliga säkerheten, stödteknik och stödsystem som fungerar under svåra, farliga och riskfyllda villkor, miljöeffektiv och hållbar produktion av IKT: avancerad data- och informationsförvaltning för miljöövervakning och riskbedömning, som bidrar till teknik och stödsysetm som fungerar under svåra, farliga eller riskfyllda förhållanden, miljöeffektiv och hållbar IKT-produktion, avancerad data- och informationsförvaltning för miljöövervakning och riskbedömning som bidrar till INSPIRE, GMES och GEOSS.

- IKT för innehåll, kreativitet och personlig utveckling :

- Nya former av interaktivt, ickelineärt och adaptivt innehåll, kreativitet och berikad användarupplevelse, individualisering och förmedling av medieöverskridande innehåll, kombinering av heldigital innehållsproduktion och –förvaltning med framväxande semantisk teknik, användarorienterad användning samt tillträde till och skapande av innehåll.

- Teknikunderstödda system för lärande , verktyg och tjänster som är anpassade till olika användare i olika sammanhang, frågor som rör mänskligt lärande när processen förmedlas via IKT, förbättring av människors möjligheter att delta aktivt i lärandeprocessen.

- Intelligenta tjänster för tillträde till kultur arvet i digital form, verktyg som olika samhällsgrupper kan använda för att skapa nya kulturminnen baserade på ett levande arv, metoder och verktyg för att bevara digitalt innehåll, säkrad framtida tillgång till digitala objekt med bevarad autencitet och integritet när det gäller upphov och ursprungligt användningssammanhang.

- IKT till stöd för företag och industri:

- Dynamiska, nätverksorienterade affärs system för skapande och leverering av produkter och tjänster, decentraliserad kontroll och förvaltning av intelligenta resurser, digitala företagsekosystem, särskilt mjukvarulösningar som kan anpassas till små och medelstora organisationers behov, samarbetstjänster för distribuerade arbets utrymmen (workspaces), ökade möjligheter till arbete i grupp, gruppledning och grupplösningar för erfarenhetsutbyte.

- Tillverkning: nätverksbaserade intelligenta kontrollsystem för precisionstillverkning och resurssnål användning, trådlös automatisering och logistik för snabb omkonfigurering av installationer, integrerade miljöer för modellering, simulering, presentation och virtuell produktion, tillverkningsteknik för miniatyriserade IKT-system och för system som är kombinerade med alla former av material och objekt.

- IKT för att stärka förtroendet :

- Verktyg som kan skapa förtroende för IKT och dess tillämpningar, multipla och samlade identitetshanteringssystem, teknik för autentisering och godkännande, system som säkrar personlig integritet i samband med ny teknisk utveckling, förvaltning av rättigheter och tillgångar, verktyg som skyddar mot cyberhot.

Internationellt samarbete

Inom temaområdet IKT kommer samarbetet att handla om frågor av allmänt intresse som är inriktade på att interoperabla lösningar med strategiska parter och som ger stora vinster för alla inblandade. Samarbetet kommer också att bidra till informationssamhällets utbredning i tillväxtekonomier och utvecklingsländer. Särskilda åtgärder kommer att utarbetas för de länder eller regioner som EU särskilt bör samarbeta med, särskilt tillväxtekonomier, utvecklingsländer och grannländer.

En avgift kommer att betalas gemensamt med temaområde 1 ”Hälsa” till det internationella programmet ”Human Frontier Science” (HFSP) för att främja tvärvetenskaplig forskning och nya former för samarbete mellan forskare från olika områden. Detta kommer också att ge möjligheter för medlemsstater utanför G-8 att dra nytta av programmet.

Verksamhet inom detta temaområde stöder intelligenta tillverkningssystem (IMS), vilket möjliggör FoTU-samarbete mellan medlemsregionerna[31].

Reaktioner på nya behov och oförutsedda behov av strategier

En verksamhet med rubriken Framtida och framväxande teknik kommer att locka och främja tvärvetenskaplig spetsforskning inom framväxande IKT-relaterade forskningsområden. I denna verksamhet ingår utforskning av ny ledande forskning inom miniatyrisering och databehandling, som t.ex. utforskning av kvanteffekter, styrning av komplexiteten i nätbaserade databehandlings- och kommunikationssytem, utforskning av nya koncept för och försök med intelligenta system för individuellt anpassade produkter och tjänster.

Forskning som syftar till bättre förståelse för trender inom IKT och dess effekter på samhälle och ekonomi kan till exempel omfatta IKT:s betydelse för produkvitet, kompetens och löner, IKT som en drivkraft för innovation inom offentliga tjänster och företagstjänster, hinder för bredare och snabbare innovation och utnyttjande av IKT, nya företagsmodeller och användningsmöjligheter, användbarhet, de IKT-baserade lösningarnas nyttovärde och godtagbarhet, personlig integritet, IKT-infrastrukturens säkerhet och tilltron till denna, etiska frågor i samband med IKT-utvecklingen, länkar till IKT-relaterade lagstiftnings- och förvaltningsstrukturer, analys av IKT:s stöd till och påverkan på EU-politiken.

4. Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

Mål

Att förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft och säkerställa dess omställning från en resursintensiv industri till en kunskapsintensiv, genom utveckling av banbrytande kunskap för nya tillämpningar i gränslinjen mellan olika ämnesområden och olika typer av teknik.

Tillvägagångssätt

För att den europeiska industrin skall kunna förbättra sin konkurrenskraft behövs radikala innovationer. Industrin måste koncentrera sin kapacitet till produkter och teknik med stort mervärde för att kunna tillgodose kundernas krav och olika samhällsförväntningar, exempelvis på miljö- och hälsoområdet. Forskningen har en central roll när dessa konkurrensutmaningar skall antas.

En central del av detta temaområde är strävan att på ett effektivt sätt integrera nanoteknik, materialkunskap och nya produktionsmetoder, för att åstadkomma en industriell omvandling och maximera effekterna, samtidigt som hållbar produktion och konsumtion stöds. Temaområdet kommer att stödja all industriell verksamhet som drivs i samverkan med andra temaområden. Ansökningar från alla sektorer och områden kommer att stödjas, exempelvis materialkunskap, högeffektiv tillverknings- och processteknik, nanobioteknik och nanoelektronik.

På medellång sikt inriktas strategin på att konvergera kunskap och kompetens från olika områden och utnyttja tillämpningsinriktade vetenskapliga och tekniska synergieffekter. På längre sikt är syftet med detta tema att dra nytta av nanovetenskapens och nanoteknikens enorma framtidsutsikter för att skapa en verkligt kunskapsbaserad industri och ekonomi. I båda fallen är det viktigt att se till att den kunskap som genereras också får genomslag, genom effektiv spridning och användning av resultaten.

Initiativen och de finansierade projekten måste motsvara industrins behov och komplettera varandra, vilket skall säkerställas genom europeiska teknikplattformar (några tänkbara exempel är hållbar kemi, ny tillverkning, arbetarskydd, nanomedicin, stål och skogsbaserad sektor) och stöd till gemensamma teknikinitiativ.

Temaområdet är särskilt relevant för små och medelstora företag, på grund av deras behov och betydelse inom teknikutveckling och teknikanvändning. Några exempel på särskilt relevanta områden är nanoinstrument, nanoverktyg och nanokomponenter (på grund av koncentrationen av högteknologiska små och medelstora företag med hög tillväxt inom denna sektor), tekniska textilier (ett typiskt exempel på en traditionell sektor som genomgår en snabb omvandlingsprocess som påverkar många små och medelstora företag), rymdsystem, mekanisk industri (t.ex. maskinverktyg, där europeiska små och medelstora företag är världsledande) samt andra sektorer med många små och medelstora företag som gagnas av nya affärsmodeller, materiel och produkter.

Särskilda åtgärder för att samordna program och gemensam verksamhet på nationell och regional nivå kommer att genomföras genom ERA-NET och ERA-NET+, för att främja samverkan mellan forskningsprogram och stärka den kritiska massan och synergieffekterna inom de europeiska teknikplattformarna. Den industriella forskningen kommer också att gagnas av en samordning av verksamhet inom områden som metrologi, toxikologi, standarder och nomenklatur.

Verksamhet

- Nanovetenskap och nanoteknik

Syftet är att skapa materiel och system med förutbestämda egenskaper och beteenden, på grundval av de ökade kunskapen och erfarenheten av materia på nanonivå. Detta kommer att ge en ny generation av konkurrenskraftiga produkter och tjänster med högt mervärde och överlägsna egenskaper som kan användas i många olika tillämpningar, samtidigt som eventuella negativa miljö- och hälsoaspekter minimeras. Ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt som integrerar teoretiska och experimentella metoder kommer att främjas.

Tonvikten kommer att ligga på ny kunskap om samspelet mellan atomer och molekyler (i deras olika aggregationstillstånd) och både naturliga och artificiella enheter. Forskningen kommer också att omfatta de instrument och verktyg och den pilot- och demonstrationsverksamhet som behövs för riktigt innovativa metoder för nanoteknikbaserad tillverkning inom de mest lovande industrisektorerna.

Verksamheten kommer också att inriktas på utmaningar inom detta område, samhällsaspekter på nanotekniken och samhällets acceptans för den. Forskningen kommer att omfatta alla aspekter av riskbedömning (t.ex. nanotoxikologi och -ekotoxikologi) och frågor som rör säkerhet, nomenklatur, metrologi och standarder, som blir allt viktigare för att bereda vägen för industriella tillämpningar. Särskilda åtgärder kommer också att inledas för att inrätta särskilda centrum för kunskap och expertis och en kontaktpunkt för genomförandet av kommissionens integrerade och ansvarsfulla strategi för nanoteknik enligt handlingsplanen om detta område.[32]

- Material

Nya avancerade material med högre kunskapsinnehåll, nya funktioner och förbättrad prestanda får allt större betydelse för industrins konkurrenskraft och för en hållbar utveckling. Enligt tillverkningsindustrins nya modeller är det själva materialen som utgör det första steget mot att öka produkters värde och förbättra deras prestanda, snarare än bearbetningen.

Forskningen kommer att inriktas på att utveckla nya kunskapsbaserade material med skräddarsydda egenskaper. Detta förutsätter en intelligent kontroll av inneboende egenskaper, bearbetning och produktion samt att man tar hänsyn till potentiella hälso- och miljöeffekter under produktens hela livscykel. Tonvikten kommer att läggas på nya avancerade material som man får fram genom att utnyttja nanoteknikens och bioteknikens möjligheter eller genom att ”lära sig av naturen”. Detta gäller i synnerhet nanomaterial, biomaterial och hybridmaterial med bättre prestanda.

Man kommer att uppmuntra ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, som omfattar kemi, fysik och, i allt större utsträckning, biologi. Karakterisering, design och simulering av material krävs också, för att öka kunskaperna om materialfenomen, i synnerhet förhållandena mellan struktur och egenskaper på olika nivåer, samt för att förbättra utvärderingen av material och deras tillförlitlighet och bredda konceptet virtuella material för materialdesign. Integreringen på nanonivå/molekylnivå/makronivå i kemiteknik och materialteknik kommer att stödjas för utveckling av nya koncept och processer som inom katalys och intensifiering och optimering av processer.

- Ny produktionsteknik

En ny produktionsstrategi krävs för att omvandla det resursintensiva industriella klimatet inom EU till ett kunskapsbaserat sådant. Detta förutsätter en helt ny syn på förvärv, spridning, skydd, finansiering och användning av ny kunskap. I detta ingår också inställningen till hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Därför måste man skapa villkor som främjar kontinuerlig innovation (när det gäller industriverksamhet och produktionssystem, vilket även innefattar konstruktion, utrustning och tjänster) och utvecklingen av allmänna ”produktionstillgångar” (teknik, organisation och produktionsanläggningar). Samtidigt skall säkerhets- och miljökrav uppfyllas.

Forskningen kommer att inriktas på ett antal huvudlinjer: utveckling och validering av nya industriella modeller och strategier som omfattar alla aspekter av produktens och processens livscykel; anpassningsbara produktionssystem som åtgärdar de begränsningar som finns i de nuvarande processerna och möjliggör nya tillverknings- och bearbetningsmetoder; produktionsnätverk för att utveckla verktyg och metoder för samarbete och mervärdesverksamhet på global nivå; verktyg för snabb överföring och integrering av ny teknik vid utformning och tillämpning av tillverkningsprocesser; samt utnyttjande av konvergeringen av nano- och bioteknik, IT och kognitiv teknik för utveckling av nya produkter, tekniska koncept och industriella möjligheter.

- Integrering av teknik för industriella tillämpningar

Kunskap och teknik från de tre forskningsområdena ovan måste integreras för att påskynda den europeiska industrins och ekonomins omvandling och detta skall ske på ett säkert, hållbart och socialt ansvarsfullt sätt.

Forskningen kommer att inriktas på nya tillämpningar och nya stegvisa förändringar som gör att man kan klara stora utmaningar och fylla de FoTU-behov som identifierats av de olika europeiska teknikplattformarna. Integreringen av ny kunskap och nano-, material- och produktionsteknik kommer att stödjas i sektorsvisa eller sektorsövergripande tillämpningar inom områden som hälsa, konstruktion, rymdindustri, transport, energi, kemi, miljö, textil och beklädnad, massa och papper samt maskinindustri. Den kommer också att stödjas inom det allmänna ämnet arbetarskydd.

Internationellt samarbete

Industriforskningens allt viktigare internationella dimension förutsätter en väl samordnad strategi för samarbete med tredjeländer. Det internationella samarbetet kommer därför att vara viktigt i detta temaområde.

De särskilda åtgärderna kan omfatta verksamhet tillsammans med industrialiserade länder och länder som ingått ett avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbetet inom temaområdet; särskilda initiativ tillsammans med tillväxtekonomier och utvecklingsländer för att garantera deras tillgång till kunskap; dialog med centrala länder om en uppförandekod för en ansvarsfull och säker utveckling av nanotekniken; samt programmet för intelligenta produktionssystem, som möjliggör FoTU-samarbete mellan de deltagande regionerna.[33] Initiativ för samordning och utbyte av forskningsdata kommer att uppmuntras (t.ex. när det gäller miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor kopplade nanotekniken), eftersom de bidrar till att ge beslutsfattare i hela världen en gemensam syn på behovet av regler.

Reaktion på nya behov och oförutsedda behov av nya strategier

Forskning om nya behov måste genomföras för att t.ex. utveckla och konsolidera Europas kapacitet inom specifika nya och tvärvetenskapliga forskningsområden med stor potential inför framtiden. Eventuella oförutsedda behov av strategier kommer att hanteras på ett flexibelt sätt. Det kan exempelvis röra sig om standardisering, stöd till en säker omvandling till en kunskapsbaserad industri eller nanoteknikens potentiella miljö- och hälsoeffekter.

5. Energi

Mål

Att omvandla dagens energisystem, som är baserade på fossila bränslen, till ett mer hållbart system som bygger på många olika energikällor och energibärare, vilket skall kombineras med bättre energieffektivitet. Syftet är att klara de allt större utmaningarna i fråga om försörjningstrygghet och klimatförändring och samtidigt öka den europeiska energiindustrins konkurrenskraft.

Tillvägagångssätt

Aktuella prognoser visar att de flesta avgörande energiindikatorerna (t.ex. energiförbrukning, beroende av fossila bränslen, importberoende, koldioxidutsläpp och energipriser) utvecklas i fel riktning, inom EU och i ännu högre grad globalt. Energiforskningen kommer att bidra till att vända denna utveckling genom att hitta en balans mellan uppgiften att göra dagens teknik och energikällor effektivare, billigare, mer godtagbar och säkrare, och samtidigt sikta mot ett mer långsiktigt paradigmskifte för den europeiska energiproduktionen och energiförbrukningen. Energiforskningen kommer därmed att direkt bidra till EU:s strategier, i synnerhet när det gäller EU:s nuvarande och framtida mål för sänkt energiförbrukning och minskning av växthusgaserna.

Man kommer i forskningen att använda en bred teknisk ansats, i enlighet med slutsatserna från grönboken ”Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning”[34]. Tonvikten kommer att ligga på utvecklingen av kostnadseffektiv teknik för en hållbarare energihushållning i Europa (och i världen) och forskningen kommer att göra det möjligt för den europeiska industrin att konkurrera framgångsrikt globalt. Verksamheten kommer att omfatta alla tidsperspektiv och hela kedjan från grundforskning, tillämpad forskning och teknisk utveckling till storskalig demonstration av teknik, som understöds genom övergripande och socioekonomisk forskning för att validera forskningsresultat och tillhandahålla en rationell grund för beslutsfattande och utveckling av marknadsvillkoren. När så är möjligt kommer man att välja ett integrerat tillvägagångssätt, för att stimulera den återkoppling och det samarbete som krävs mellan de olika berörda aktörerna. Integrerade åtgärder som sträcker sig över olika forskningsområden och utnyttjar synergieffekter kommer att uppmuntras.

Ett viktigt mål för detta temaområde är att stärka den europeiska energisektorns konkurrenskraft inför den hårda globala konkurrensen och se till att den europeiska industrin har kapacitet att uppnå eller bibehålla en ledande ställning globalt inom centrala energitekniska områden. Det är framför allt de små och medelstora företagen som är energisektorns livsnerv. De har en central ställning i energikedjan och en nyckelroll för främjandet av innovation. Det är mycket viktigt att många sådana företag deltar i forsknings- och demonstrationsverksamhet och detta kommer att uppmuntras aktivt.

De strategiska forskningsagendor och spridningsstrategier som utarbetas av de europeiska teknikplattformarna ger viktiga underlag för forskningsprioriteringarna inom temaområdet. Sådana plattformar har inrättats för väte och bränsleceller och solceller, och konceptet håller på att utvidgas till andra områden som biobränslen, kraftproduktion nästan utan utsläpp och framtidens elnät. Den europeiska teknikplattformen för väte och bränsleceller kommer att bli stommen i ett gemensamt teknikinitiativ, och sådana initiativ är tänkbara också inom områden som kraftproduktion nästan utan utsläpp och förnybara energikällor. Olika åtgärder för att förbättra samordningen av nationella program kommer att vidtas när så är lämpligt.

För öka genomslagskraften och användningen av forskningsresultat kommer spridning av kunskap och överföring av resultat (exempelvis till beslutsfattare) att stödjas inom alla områden. Detta arbete kommer att komplettera de åtgärder som vidtas inom programmet Intelligent energi – Europa (som ingår i programmet för konkurrenskraft och innovation) för att stödja innovation och undanröja icke-tekniska hinder för en omfattande marknadsintroduktion av prövad energiteknik.

Verksamhet

- Vätgas och bränsleceller

Den europeiska teknikplattformen för väte och bränsleceller har utvecklat en integrerad strategi för forskning och spridning av resultat, som utgör basen för ett strategiskt, integrerat program för transport och stationära och portabla tillämpningar. Dess syfte är att ge en stabil teknisk grund för arbetet med att bygga upp en konkurrenskraftig EU-industri för bränslecells- och vätgasförsörjning och -utrustning. Programmet kommer att omfatta grundforskning och tillämpad forskning samt teknisk utveckling; storskaliga demonstrationsprojekt som kan validera forskningsresultat och ge återkoppling för ytterligare forskning; övergripande och socioekonomisk forskning som understödjer realistiska övergångsstrategier och ger ett underlag för beslutsfattande och utveckling av marknadsvillkoren på rationell grund. Programmets tillämpade industriforskning, demonstrationsåtgärder och övergripande verksamhet kommer företrädesvis att genomföras inom ramen för det gemensamma teknikinitiativet. Denna strategiskt ledda och målinriktade åtgärd kommer att kompletteras av och genomföras i nära samordning med samarbetsverksamhet som avser grundforskning och syftar till ett genombrott i fråga om kritiska material, processer och ny teknik.

- Produktion av förnybar el

Utveckling och demonstration av integrerad teknik för elproduktion med förnybara energikällor, som är anpassad till olika regionala förhållanden, för att göra det möjligt att avsevärt öka den förnybara elproduktionens andel i EU. Forskningen bör öka omvandlingseffektiviteten generellt, sänka elkostnaderna avsevärt, öka processernas tillförlitlighet och ytterligare minska miljöeffekterna. Tonvikten kommer att ligga på solceller, vind och biomassa (inbegripet den biologiskt nedbrytbara avfallsfraktionen). Dessutom kommer forskningen att syfta till att hela potentialen skall utnyttjas för andra förnybara energikällor: geotermisk energi, termisk solenergi, havsenergi och småskalig vattenkraft.

- Produktion av förnybart bränsle

Utveckling och demonstration av förbättrad omvandlingsteknik för hållbar produktion och hållbara leveranskedjor av fasta, flytande och gasformiga bränslen från biomassa (även den biologiskt nedbrytbara avfallsfraktionen), i synnerhet biodrivmedel för transportsektorn. Tonvikten bör ligga på nya typer av biobränslen och nya produktions- och distributionssätt för befintliga biobränslen, exempelvis integrerad produktion av energi och andra mervärdesprodukter genom bioraffinaderier. Forskningen syftar till att ge kolvinster ”från källan till användaren” och kommer att inriktas på att förbättra energieffektiviteten genom en ökad integrering av teknik och effektiviserad användning av råmaterial Man kommer även att behandla frågor som råmateriallogistik, standardförberedande forskning och standardisering för en säker och tillförlitlig användning inom transporter och stationära tillämpningar. Stöd kommer att ges för verksamhet som syftar till att utnyttja potentialen för förnybara processer som bygger på väteproduktion, biomassa, förnybar el och solenergi.

- Förnybara energikällor för uppvärmning och kylning

Utveckling och demonstration av flera olika tekniker för att öka potentialen för uppvärmning och kylning från förnybara energikällor för att bidra till ett hållbart energisystem. Syftet är att sänka kostnaderna avsevärt, öka effektiviteten, minska miljöeffekterna ytterligare och optimera användningen av teknik under olika regionala förhållanden. Forsknings- och demonstrationsverksamheten bör omfatta nya system och komponenter för industriella tillämpningar (även termisk avsaltning av havsvatten), fjärrvärme eller klimatanläggningar samt byggnadsintegrering och lagring av energi.

- Teknik för uppsamling och bindning av koldioxid för kraftproduktion nästan utan utsläpp

Även under de närmaste årtiondena kommer fossila bränslen att stå för en betydande andel av energiförsörjningen. För att göra detta alternativ miljöanpassat (i synnerhet när det gäller klimatförändringar) måste de negativa miljöeffekter som orsakas av användningen av fossila bränslen minskas dramatiskt och målet är en högeffektiv kraftproduktion nästan utan utsläpp. Utvecklingen och demonstrationen av effektiv och tillförlitlig teknik för uppsamling och bindning av koldioxid har stor betydelse. Målet är att minska kostnaderna för uppsamling och bindning av koldioxid till under 20 euro/ton, med en uppsamlingsnivå på över 90 %, samt att säkra den långsiktiga stabiliteten, säkerheten och tillförlitligheten för bindningen av koldioxid.

- Ren kolteknik

Koleldade kraftverk står för en stor del av elproduktionen i hela världen, men det finns stora möjligheter för ytterligare effektivitetsvinster och utsläppsminskningar, framför allt när det gäller koldioxid. För att bibehålla konkurrenskraften och bidra till en begränsning av koldioxidutsläppen, kommer man att stödja utveckling och demonstration av ren kolomvandlingsteknik som kan öka anläggningarnas effektivitet och tillförlitlighet avsevärt, minimera luftföroreningarna och minska de totala kostnaderna, under olika driftsvillkor. Med tanke på den framtida kraftproduktionen nästan utan utsläpp bör denna verksamhet vara utformad så att den förbereder, kompletterar och är kopplad till utvecklingen av teknik för uppsamling och bindning av koldioxid.

- Intelligenta energinät

För att underlätta övergången till ett hållbarare energisystem krävs en bred FoU-insats för att öka effektiviteten, flexibiliteten, säkerheten och tillförlitligheten för de europeiska el- och gassystemen och –näten. För elnäten är målet att omvandla de befintliga elnäten till ett motståndskraftigt och interaktivt (kunder/operatörer) servicenät och att undanröja hindren för storskalig utbyggnad och effektiv integrering av förnybara energikällor och distribuerad kraftproduktion (t.ex. bränsleceller, mikroturbiner och kolvmotorer). Detta kommer att förutsätta utveckling och demonstration av central kompetensskapande teknik (t.ex. innovativa IKT-lösningar, lagringsteknik för förnybara energikällor, kraftelektronik och HTS-teknik). När det gäller gasnät är målet att demonstrera intelligentare och effektivare processer och system för gastransport och -distribution, inbegripet en effektiv integrering av förnybara energikällor.

- Energieffektivitet och energibesparingar

Den enorma potentialen för energibesparingar och förbättrad energieffektivitet[35] måste utnyttjas genom optimering, validering och demonstration av nya koncept och tekniker för byggnader, tjänster och industri. Detta innefattar en kombination av hållbara strategier och tekniker för ökad energieffektivitet, användning av förnybar energi och polygenerering samt storskalig integrering av system för styrning av efterfrågan i städer och samhällen. Dessa storskaliga åtgärder kan stödjas genom innovativ FoU om särskilda komponenter eller typer av teknik, t.ex. för polygenerering och ekologiska byggnader. Ett centralt syfte är att optimera energisystemen på det lokala planet och balansera en betydande minskning av energiefterfrågan med den mest hållbara ekonomiskt sett överkomliga försörjningslösningen, vilket även omfattar användningen av nya bränslen i vissa fordonsparker[36].

- Kunskaper för energipolitiskt beslutsfattande

Utveckling av verktyg, metoder och modeller för att bedöma de viktigaste ekonomiska och sociala frågeställningarna kopplade till energiteknik. Verksamheten kommer att omfatta uppbyggnad av databaser och scenarion för ett utvidgat EU och en bedömning av energipolitikens och energirelaterade frågors påverkan på försörjningstryggheten, miljön, samhället och energisektorns konkurrenskraft. Särskilt viktig är den tekniska utvecklingens påverkan på EU:s politiska strategier.

Internationellt samarbete

Utmaningarna, hoten och möjligheterna är globala, och därför är det internationella samarbetet en allt viktigare del av energiforskningen. Särskilda åtgärder kommer att stödja strategiskt viktiga multilaterala samarbetsinitiativ, t.ex. det internationella partnerskapet för vätgasekonomin (IPHE), forumet för kolbindning (CSLF) och Johannesburgkoalitionen för förnybar energi (JREC). Stöd kommer att ges till andra särskilda åtgärder som behandlar frågor som energipolitikens miljökonsekvenser, det ömsesidiga beroendet inom energiförsörjningen, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

Det internationella vetenskapliga samarbetet inom energiområdet kommer också att bidra till målsättningen för EU:s energiinitiativ för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, som lanserades vid världstoppmötet om hållbar utveckling. Det handlar om att bidra till milennieutvecklingsmålen genom att se till att de fattiga får tillförlitlig tillgång till hållbar energi till rimligt pris.

Reaktion på nya behov och oförutsedda behov av nya strategier

Forskningen om nya behov kommer att bidra till att kartlägga och utreda nya vetenskapliga och tekniska möjligheter när det gäller energiförsörjning, konvertering och hållbarhet, ofta i kombination med andra områden och ämnen, t.ex. bioteknik och nya material och produktionsprocesser. Oförutsedda behov av strategier kan förutsätta snabba reaktioner, t.ex. när det gäller utvecklingen av internationella åtgärder mot klimatförändringar och allvarliga avbrott eller fluktuationer i energiförsörjning eller energipris.

6. Miljö (inbegripet klimatförändringar)

Mål

Att främja hållbar förvaltning av naturlig och av människan skapad miljö och miljöresurser genom större kunskap om samverkan mellan biosfär, ekosystem och mänsklig verksamhet, och genom utveckling av ny teknik, nya verktyg och nya tjänster för att globala miljöfrågor skall kunna hanteras på ett integrerat sätt. Tonvikten skall ligga på prognostisering av förändringar i klimat-, eko-, jord- och havssystem, på verktyg och teknik för övervakning, förebyggande och begränsning av miljö- och hälsoeffekter och miljö- och hälsorisker, samt för hållbarhet med avseende på naturlig och av människan skapad miljö.

Tillvägagångssätt

Det är nödvändigt att skydda miljön med tanke på livskvaliteten för dagens människor och kommande generationer samt ekonomisk tillväxt. Jordens naturresurser och den av människan skapade miljön belastas av växande befolkningar, urbanisering, jordbrukets, transportsektorns och energisektorns ständiga expansion, klimatvariationer och uppvärmning på lokal, regional och global nivå. Därför står EU inför utmaningen att säkra en kontinuerlig och hållbar tillväxt och samtidigt reducera de negativa miljöeffekterna. Ett EU-täckande samarbete är motiverat eftersom länder, regioner och städer har gemensamma miljöproblem och en kritisk massa behövs på grund av miljöforskningens omfattning, räckvidd och stora komplexitet. Denna typ av samarbete underlättar också gemensam planering, användning av sammankopplade och kompatibla databaser samt utveckling av gemensamma indikatorer, bedömningsmetoder och enhetliga, storskaliga system för observation och prognoser. Dessutom behövs ett internationellt samarbete för att komplettera kunskaperna och främja bättre förvaltning på global nivå.

Forskning inom detta ämnesområde[37] kommer att bidra till fullgörandet av EU:s och medlemsstaternas internationella åtaganden, t.ex. Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, Kyotoprotokollet, Montrealprotokollet, initiativen efter Kyotoprotokollet, FN:s konvention om biologisk mångfald, FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning och 2002 års världstoppmöte om hållbar utveckling, och även EU:s vatteninitiativ (samt främjandet av hållbar produktion och konsumtion). Forskningen kommer också att bidra till FN:s mellanstatliga panel om klimatförändringar och gruppen för jordobservation och beakta milleniebedömningen av ekosystem (Millennium Ecosystem Assessment). Dessutom kommer den att stödja de forskningsbehov som uppstår genom gällande och ny EU-lagstiftning och EU-politik, genomförandet av sjätte miljöhandlingsprogrammet, därmed förbundna tematiska strategier och andra nya strategier (t.ex. kvicksilverstrategin), handlingsplanen om miljöteknik och handlingsplanen om miljö och hälsa.

Främjandet av innovativ miljöteknik kommer att bidra till en hållbar resursanvändning samt till att motverka klimatförändringar och åstadkomma en anpassning till dem samt att skydda ekosystemen och den miljö som människan skapat. Forskningen kommer också att bidra till teknisk utveckling som kommer kan förbättra de europeiska företagens (i synnerhet de små och medelstora företagens) marknadsposition inom t.ex. miljöteknik. Europeiska teknikplattformar (som teknikplattformarna för vattenförsörjning och renhållning, för hållbar kemiindustri, för konstruktion och för skogsbruk) visar att det är nödvändigt med åtgärder på EU-nivå, och genomförandet av relevanta delar av dessa plattformars forskningsagendor kommer att stödjas inom verksamheterna nedan.

Samordningen av nationella program kommer att stärkas genom att räckvidden breddas och fördjupas för existerande ERA-NET inom miljöforskningen, vilket även innefattar ett gemensamt genomförande av program inom Östersjöforskning och nya ERA-NET.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att stärka spridningen av resultaten av EU-forskningen (även genom att utnyttja synergieffekter med kompletterande finansieringsmekanismer på EU-nivå och i medlemsstaterna) och att få relevanta slutanvändare att använda dessa resultat, genom en särskild satsning på att nå beslutsfattare.

Verksamhet

- Klimatförändring, förorening och risker

- Påverkan på miljö och klimat

Det behövs integrerad forskning om hur klimat- och jordsystemet fungerar för att observera och analysera hur dessa system utvecklas och förutse framtida utveckling. På denna grundval kan man sen utveckla effektiva åtgärder för anpassning till och begränsning av klimatförändringarna och deras effekter. Avancerade klimatförändringsmodeller som sträcker sig från global till lokal nivå kommer att utvecklas och användas för att bedöma förändringar, potentiella effekter och kritiska trösklar. Förändringar i atmosfärens sammansättning och vattnets kretslopp kommer att studeras, och riskbaserade strategier kommer att utvecklas med beaktande av ändrade mönster när det gäller torka, stormar och översvämningar. De påfrestningar på miljökvaliteten och klimatet som orsakas av förorening av luft, vatten och mark kommer att utredas, liksom samspelet mellan atmosfären, ozonskiktet i stratosfären, markyta, is och hav. Man kommer att beakta återkopplingsmekanismer och drastiska förändringar (t.ex. förändringar av havsströmmarna) och inverkan på den biologiska mångfalden och ekosystemen.

- Miljö och hälsa

Det behövs tvärvetenskaplig forskning om samspelet mellan riskfaktorer i miljön och människors hälsa, till stöd för handlingsplanen om miljö och hälsa och integreringen av folkhälsoaspekter och sjukdomskarakterisering i samband med nya miljörisker. Forskningen kommer att inriktas på upprepad exponering via olika exponeringsvägar, kartläggning av utsläppskällor och nya eller framväxande miljöpåverkande faktorer (t.ex. inomhusluft och utomhusluft, elektromagnetiska fält, buller och exponering för toxiska ämnen) och deras potentiella hälsoeffekter. Forskningen kommer också att syfta till att integrera forskning om biologisk övervakning av humant material när det gäller vetenskapliga aspekter, metoder och verktyg för att utveckla en samordnad och enhetlig strategi. Den kommer att omfatta europeiska kohortstudier, som även omfattar sårbara befolkningsgrupper, och metoder och verktyg för bättre riskkarakterisering, bedömning och jämförelser av risker och hälsoeffekter. Forskningen kommer att utveckla biologiska indikatorer och verktyg för utarbetande av modeller, som beaktar faktorer som kombinerad exponering, olika sårbarhetsgrad och osäkerhet. Den kommer också att utveckla metoder och verktyg som stöder beslutsfattandet (indikatorer, kostnads-nyttoanalyser, multikriterieanalyser, hälsokonsekvensbeskrivningar, analys av sjukdomsbördan och hållbarhetsanalys) för riskanalys, riskhantering och riskkommunikation samt för utveckling och analys av strategier.

- Naturliga risker

För att hantera naturkatastrofer krävs breda strategier som täcker flera risker. Det behövs förbättrade kunskaper och metoder och en integrerad ram för bedömning av faror, svaga punkter och risker. Man behöver också utveckla strategier för kartläggning, förebyggande och begränsning av effekterna, och dessa måste också beakta ekonomiska och sociala faktorer. Klimatrelaterade katastrofer (som stormar, torka, skogsbränder, jordskred och översvämningar) och geologiska risker (som jordbävningar, vulkaner och tsunamier) kommer att studeras. Forskningen kommer att bidra till en ökad förståelse av de underliggande processerna och till att förbättra prognosmetoderna på grundval av ett probabilistiskt tillvägagångssätt. Den kommer också att bidra till utvecklingen av system för tidig varning och information. De samhälleliga konsekvenserna av allvarliga naturrisker kommer att kvantifieras.

- Hållbar förvaltning av resurser

- Bevarande och hållbar förvaltning av naturresurser och resurser som skapats av människan

Forskningen kommer att inriktas på att förbättra kunskapsbasen och utveckla de avancerade modeller och verktyg som behövs för en hållbar förvaltning av resurser och skapandet av hållbara konsumtionsmönster. Detta kommer att möjliggöra prognoser avseende ekosystemens beteende och om återställandet av ekosystem och göra det möjligt att motverka försämring och förlust av viktiga strukturella och funktionella delar av ekosystemen (för biologisk mångfald, vatten, mark och marina resurser). Forskningen om ekosystemmodellering kommer att beakta naturskydds- och bevarandepraxis. Innovativa sätt att utveckla ekonomisk verksamhet som bygger på ekosystemtjänster kommer att främjas. Metoder kommer att utvecklas för att förebygga ökenspridning, markförstörelse och erosion och stoppa förlusten av biologisk mångfald. Forskningen kommer också att omfatta hållbart skogsbruk och hållbar förvaltning av stadsmiljön (inbegripet stadsplanering) samt avfallshantering. Den kommer att befruktas av och bidra till utvecklingen av öppna, distribuerade och kompatibla datahanterings- och informationssystem och underlätta bedömningar, prognoser och tjänster som rör naturresurser och användningen av sådana.

- Utvecklingen av marina miljöer

Särskild forskning behövs för att öka våra kunskaper om den mänskliga verksamhetens påverkan på oceaner och hav och resurserna i havsmiljön, vilket även innefattar forskning om förorening och eutrofiering av regionala hav och kustområden. Forskningsverksamhet i vattenmiljöer, i ekosystem till havs och på havsbotten kommer att inriktas på att observera, övervaka och förutsäga denna miljös beteende och öka vår förståelse av havet och en hållbar användning av havets resurser. Den inverkan som människans verksamhet har på havet kommer att bedömas genom integrerade tillvägagångssätt, som beaktar havets biologiska mångfald, ekosystemprocesser och -tjänster, havsströmmar och havsbottnens geologi.

- Miljöteknik

- Miljöteknik för hållbar förvaltning och bevarande av naturlig och av människan skapad miljö

Ny eller förbättrad miljöteknik behövs för att minska miljöeffekterna av mänsklig verksamhet, skydda miljön och förvalta resurser effektivare samt för att utveckla nya produkter, processer och tjänster som är miljövänligare än de befintliga alternativen. Forskningen kommer framför allt att inriktas på teknik som förebygger eller minskar miljörisker, motverkar faror och katastrofer samt begränsar klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald, teknik som främjar hållbar produktion och konsumtion, teknik för effektivare resursförvaltning eller hantering av föroreningar när det gäller vatten, mark, luft, hav och andra naturresurser eller avfall, teknik för miljövänlig och hållbar förvaltning av människans miljö (vilket innefattar byggd miljö, tätorter och landskap) samt för bevarande och vård av kulturarvet.

- Utvärdering, kontroll och test av teknik

Forskningen kommer att inriktas på riskbedömning och resultatbedömning av teknik, inbegripet processer och produkter, samt vidareutveckling av metoderna för detta som livscykelanalys. Tonvikten kommer dessutom att läggas på miljöteknikens möjligheter på längre sikt, marknadspotentialen och de ekonomiska aspekterna, riskbedömning för kemikalier, strategier för intelligenta tester och metoder för att minimera antalet djurförsök samt teknik för riskkvantifiering, och forskningsstöd till utvecklingen av det europeiska programmet för kontroll och test av miljöteknik.

- Verktyg för observation och analys av jorden

- Jordobservation

Forskningen kommer att inriktas på utvecklingen och integreringen av GEOSS, det globala systemet av jordobservationssystem, för frågor som rör miljö och hållbar utveckling inom ramen för GEO-initiativet[38]. Man kommer att behandla kompatibiliteten mellan observationssystem, informationshantering och gemensamt utnyttjande av data samt optimeringen av information för förståelse, modellering och förutsägelse av miljöfenomen. Denna verksamhet kommer att inriktas på naturrisker, klimatförändringar, väder, ekosystem, naturresurser, vatten, markanvändning, miljö och hälsa samt biologisk mångfald (även aspekter som riskbedömning, prognosmetoder och bedömningsverktyg) för att uppnå framsteg inom de områden där samhället gagnas av GEOSS och bidra till GMES.

- Verktyg för utvärdering av hållbar utveckling

Det behövs verktyg för en kvantitativ bedömning av miljö- och forskningspolitikens bidrag till konkurrenskraft och hållbar utveckling, vilket även omfattar en bedömning av marknadsbaserade strategier och lagstiftningsstrategier samt effekterna av dagens produktions- och konsumtionsmönster. Dessa verktyg kommer att omfatta modeller som beaktar kopplingen mellan ekonomi, miljö och samhälle och fruktbara och effektiva strategier för anpassning och förebyggande åtgärder. Forskningen kommer också att syfta till att förbättra de existerande indikatorerna och utveckla nya sådana, så att man kan utvärdera de politiska prioriteringarna avseende hållbar utveckling och analysera kopplingarna mellan dessa, med beaktande av EU:s existerande indikatorer för hållbar utveckling. Analys av de tekniska och socioekonomiska drivkrafterna, externa effekter och styrelseformer samt prognosstudier kommer att ingå. Några exempel på tillämpningsområden är markanvändning och havsstrategier samt ekonomiska, politiska och sociala konflikter förbundna med klimatförändringar.

Internationellt samarbete

Miljöproblem har alltid en gränsöverskridande, regional eller global dimension. Därför kommer det internationella samarbetet att vara en viktig aspekt av detta temaområde. Områden som är aktuella rör EU:s internationella åtaganden avseende t.ex. klimatförändringar, biologisk mångfald, konventionerna om ökenspridning, kemikalier och avfall, besluten om hållbar utveckling från toppmötet i Johannesburg samt andra regionala konventioner. Man kommer också att uppmärksamma relevanta forskningsåtgärder med ursprung i EU:s miljöstrategier och handlingsplaner.[39]

Vetenskapliga och tekniska partnerskap med utvecklingsländer kommer att bidra till milenniemålen om utveckling inom flera områden (t.ex. när det gäller att stoppa utarmningen av naturresurser, förbättra vattenvård, vattenförsörjning och renhållning samt lösa de miljöproblem som är kopplade till urbaniseringen). Detta är områden där små och medelstora företag kan ha en nyckelroll. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt relationen mellan globala miljöfrågor och de regionala och lokala utvecklingsproblem som rör naturresurser, biologisk mångfald, markanvändning, risker kopplade till naturfenomen eller till människans verksamhet, klimatförändringar, miljöteknik, miljö och hälsa samt analysverktyg. Samarbetet med industrialiserade länder kommer att förbättra tillgången till global spetsforskningskompetens.

Inrättandet av GEOSS för jordobservation kommer att främja ett internationellt samarbete som ökar kunskaperna om jordsystem och hållbarhetsfrågor. Det kommer även att främja samordnad datainsamling i vetenskapligt syfte och för strategier.

Reaktion på nya behov och oförutsedda behov av nya strategier

Forskningen om nya behov inom detta temaområde kan omfatta frågor som rör samspelet mellan människor, ekosystem och biosfären eller nya risker förbundna med olyckor som orsakas av naturfenomen, mänsklig verksamhet och teknik.

Stödet till oförutsedda behov av strategier inom miljöområdet kan t.ex. röra konsekvensbedömningar av nya EU-strategiers hållbarhet när det gäller t.ex. miljö, det maritima området, standarder och lagstiftning.

7. Transport ( inbegripet flygteknik)

Mål

Att på grundval av tekniska framsteg utveckla integrerade miljövänligare, ”intelligentare” och säkrare europatäckande transportsystem till gagn för medborgare och samhälle. Miljön och naturresurserna skall respekteras och konkurrenskraften och den europeiska industrins ledande ställning på den globala marknaden skall säkras och utvecklas ytterligare.

Tillvägagångssätt

Det europeiska transportnätet har stor betydelse för Europas ekonomiska och sociala välstånd. Det är centralt för transport av människor och gods i ett lokalt, regionalt, nationellt, europeiskt och internationellt sammanhang. Detta temaområde kommer att behandla några av utmaningarna enligt vitboken om transportpolitiken[40] som man står inför när man skall se till att transportnäten bidrar mer till samhället och industrins konkurrenskraft i ett utvidgat EU och samtidigt minimera transporternas negativa konsekvenser på miljö, energianvändning, säkerhet och folkhälsa.

En ny integrerad strategi kommer att användas, som omfattar samtliga transportsätt, forskningens och kunskapsutvecklingens socioekonomiska och tekniska aspekter, innovation och den politiska ramen.

De olika teknikplattformar som inrättats inom detta område (ACARE för flygteknik och flygtransporter, ERRAC för järnvägstransporter, ERTRAC för vägtransporter, WATERBORNE för vattenvägtransporter samt teknikplattformen för väte och bränsleceller) har utarbetat långsiktiga strategier och strategiska forskningsagendor som ger ett värdefullt underlag till definitionen av detta temaområde och kompletterar beslutsfattarnas behov och samhällets förväntningar. Vissa aspekter av de strategiska forskningsagendorna kan motivera inrättandet av gemensamma teknikinitiativ. ERA-NET-verksamhet erbjuder en möjlighet att ytterligare främja gränsöverskridande samordning av enskilda frågor inom transportsektorn. Detta kommer att ske när så är lämpligt.

Några exempel på verksamheter av särskild relevans för små och medelstora företag är insatser för att säkerställa robusta teknikdrivna distributionskedjor inom olika sektorer; insatser för att ge små och medelstora företag tillgång till forskningsinitiativ; och insatser för att underlätta bildandet och verksamheten för högteknologiska små och medelstora företag, särskilt när det gäller avancerad transportteknik och tjänsterelaterad verksamhet med inriktning på transportsektorn samt utvecklingen av system och tillämpningar inom satellitnavigeringens område.

Frågan om behov inom befintliga strategier samt utveckling, bedömning och genomförande av nya strategier (t.ex. sjöfartspolitik) kommer att hanteras inom och tvärs över de olika verksamhetsområdena. Arbetet kommer att omfatta undersökningar, modeller och verktyg som har att göra med strategisk övervakning och prognosverksamhet och det kommer att integrera kunskap om de ekonomiska, sociala, säkerhetsmässiga och miljömässiga frågor som är viktigast för transportsektorn. Den verksamhet som stöder övergripande tematiska ämnen kommer att inriktas på transportspecifika frågor, t.ex. säkerhetsaspekter som ett grundläggande krav för transportsystemet, användningen av alternativa energikällor i transporttillämpningar, och övervakningen av transportsektorns miljöpåverkan, vilket även omfattar klimatförändringar.

Man kommer också att stödja spridning och utnyttjande av forskningsresultat samt konsekvensbeskrivningar, med särskilt tonvikt på särskilda användarbehov och behovet av strategier för transportsektorn.

Verksamhet

Flygteknik och lufttransport

Verksamheten kommer att bidra till central gemenskapspolitik och till genomförande av den strategiska forskningsagendan för ACARE. Tidsperspektivet för de kvantitativa målen är år 2020 enligt denna agenda. Forskningen omfattar alla aspekter av lufttransportsystemet som rör luftfartyg, persontrafik och flygsidan.

Miljövänligare lufttransporter: Utveckling av teknik för att minska flygets miljöpåverkan, i syfte att halvera utsläppen av koldioxid, skära ner de specifika utsläppen av kväveoxider (NOx) med 80 % och halvera det uppfattade bullret. Forskningen kommer att inriktas på att främja miljövänligare motorteknik, vilket inbegriper teknik för alternativa bränslen, förbättrad fordonseffektivitet för luftfartyg med fasta och roterande vingar, nya intelligenta och lätta skrovstrukturer samt förbättrad aerodynamik. Den kommer att behandla frågor som förbättrade rutiner för flygplatsdriften (flygsidan och landsidan) och bättre flygledningstjänst, tillverkning och rutiner för underhåll och återvinning.

Ökad tidseffektivitet: Stegvisa förändringar inom luftfarten för att klara den ökning till tre gånger så många flygningar som väntas, genom att förbättra punktligheten under alla väderförhållanden och avsevärt minska tiden för reserelaterade förfaranden vid flygplatserna. Forskningen kommer att utveckla och genomföra ett innovativt flygledningssystem (ATM) inom ramen för SESAME-initiativet[41], genom att integrera luft-, mark- och rymdkomponenter, i kombination med flödesplanering och större autonomi för luftfartyg. Andra aspekter som kommer att tas upp är flygplanskonstruktioner som kan förbättra omhändertagandet av passagerare och godshanteringen, nya lösningar för ett effektivt utnyttjande av flygplatserna samt luftfartens sammankoppling med resten av transportsystemet. Den effektivaste samordningen av utvecklingen av de europeiska flygledningssystemen kan säkras genom SESAME-initiativet[42].

Nöjda kunder och säkerhet: Ett stort steg framåt mot ökad valfrihet för resenärerna och flexibilitet i tidtabellerna, samtidigt som olycksfrekvensen minskas fem gånger. Ny teknik kommer att möjliggöra ett bredare utbud av luftfartygs-/motorkonfigurationer, som sträcker sig från flygplan vars kropp har större tvärsnittsomkrets till små farkoster, ökad automatisering i alla delar av systemet, även när det gäller pilotens arbete. Man kommer också att fokusera på åtgärder som förbättrar resenärernas komfort och trivsel, nya tjänster och aktiva och passiva säkerhetsåtgärder med särskild tonvikt på den mänskliga aspekten. Forskningen kommer att innefatta en anpassning av flygplatsdriften och flygtrafiken till olika typer av fordon och dygnet runtanvändning med acceptabla bullernivåer enligt gemenskapens mått.

Ökad kostnadseffektivitet: Främjande av konkurrenskraftig distributionskedja som kan halvera tiden till marknaden och reducera kostnaderna för produktutveckling och drift, vilket ger medborgare billigare transporter. Forskningens tonvikt kommer att ligga på förbättringar i alla delar av affärsprocessen, från konstruktionsutkast till produktutveckling, tillverkning och drift och även integreringen av distributionskedjan. Likaså kommer den att omfatta förbättrad simuleringskapacitet och automatisering, teknik och metoder för underhållsfria luftfartyg, samt resurssnål drift av luftfartyg, flygplatser och flygledningstjänst.

Skydd av luftfartyg och resenärer: Åtgärder för att förhindra alla typer av fientliga åtgärder från att orsaka skador på människor eller utrustning eller att resenärer eller medborgare drabbas av förluster eller störningar på grund missbruk av flygplan. Forskningen kommer att inriktas på de relevanta delarna av lufttransportsystemet, t.ex. säkerhetsåtgärder i konstruktionen av kabin och cockpit, automatisk kontroll och landning vid missbruk av flygplan, skydd mot externa attacker samt säkerhetsaspekter av luftrumsförvaltningen och flygplatsdriften.

Förberedelser för framtidens lufttransporter: Forskning om radikalare, miljöeffektivare och mer innovativa kombinationer av teknik som kan underlätta de stora förändringar som luftfarten måste genomgå under andra hälften av det här århundradet och därefter. Den kommer att omfatta aspekter som nya framdrivnings- och lyftsystem, nya idéer för utrymmena inuti luftburna fordon, nya flygplatskoncept, nya metoder för flygledning och kontroll av flygplan, alternativa koncept för hur lufttrafiksystemet skall fungera och integreras med andra transportsätt.

Yttransport (på järnväg, väg och vatten)

Miljövänligare yttransporter: Utveckling av teknik och kunskap som ger mindre föroreningar (luft, vatten och mark) och miljöeffekter, t.ex. när det gäller klimatförändringar, hälsa, biologisk mångfald och buller. Forskningen kommer att göra framdrivningstekniken renare och energieffektivare och främja användningen av alternativa bränslen, som t.ex. vätgas och bränsleceller. Verksamheten kommer att omfatta infrastruktur, fordon, fartyg och komponentteknik, inbegripet allmän optimering av systemen. Forskningen om utveckling som är specifik för transportsektorn kommer att omfatta tillverkning, konstruktion, drift, underhåll, reparation, inspektion, återvinning, strategier för uttjänt utrustning och insatser vid olyckor till havs.

Främjande av en trafikomställning och undanröjande av trafikstockningar i transportkorridorer [43] : Utveckling och demonstration av sömlösa transporter från dörr till dörr för människor och gods samt teknik som garanterar en effektiv intermodalitet, även med tanke på järnvägstransporternas konkurrenskraft. I detta ingår verksamhet som rör driftskompatibilitet och optimering av driften för lokala, regionala, nationella och europeiska transportnät, -system och -tjänster och en intermodal integrering av dessa. Verksamheten kommer att syfta till en effektivare användning av infrastruktur (även terminaler och specialiserade nät) samt bättre transporter, trafikledning, informationshantering, godslogistik och intermodalitet för persontransporter. Intelligenta system, nya fordons- och fartygskoncept och tekniker kommer att utvecklas (även för lastning och lossning). Inom detta område kommer kunskap för beslutsfattande att innefatta prissättning och avgifter för infrastrukturanvändning, utvärdering av EU:s transportpolitiska åtgärder och strategier och projekt inom ramen för de transeuropeiska näten.

Hållbar rörlighet i städer: Fokusering på rörligheten för människor och varor genom forskning om ”nästa generations fordon” och deras genomslag på marknaden. Alla aspekter av rena, energieffektiva, säkra och intelligenta vägtransporter skall föras samman. Forskning kommer att bedrivas om nya rörlighetskoncept, innovativa organisatoriska system och system för trafikstyrning samt kollektivtrafik av hög kvalitet. Syftet är att garantera allas tillgång till transporter och omfattande intermodal integrering. Innovativa strategier för rena transporter i städer[44] kommer att utarbetas och testas. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot transportsätt utan föroreningar, efterfrågestyrning, rationalisering av privata transporter samt strategier, tjänster och infrastrukturer för information och kommunikation. Som exempel på verktyg för att stödja utvecklingen och genomförandet av strategierna kan transport- och markplanering nämnas.

Förbättrad säkerhet: Utveckling av teknik och intelligenta system som skyddar sårbara personer som förare, passagerare, besättning och fotgängare. Avancerade tekniska system och metoder för riskanalys kommer att utarbetas för konstruktion av fordon, fartyg och infrastrukturer. Tonvikten kommer att läggas på integrerande tillvägagångssätt som kopplar samman mänskliga aspekter, strukturell integritet, förebyggande, passiv och aktiv säkerhet samt risk- och krishantering. Säkerheten kommer att betraktas som en självklar komponent i transportsystemet som helhet, som omfattar infrastrukturer, varor och containrar, transportanvändare och transportföretag, fordon och fartyg samt politiska åtgärder och lagstiftning, inbegripet beslutsunderlag och valideringsverktyg. Frågan om trygghet kommer att behandlas så fort detta är ett nödvändigt krav på transportsystemet.

Stärkt konkurrenskraft: Insatser för att förbättra transportsektorns konkurrenskraft, garantera hållbara, effektiva och överkomliga transporttjänster och skapa ny kompetens och sysselsättning genom forskning och utveckling. Teknik för avancerade industriprocesser kommer att omfatta design, tillverkning, montering, konstruktion och underhåll och syfta till att minska livscykelkostnaderna och korta utvecklingstiden. Tonvikten kommer att läggas på innovativa produktkoncept och förbättrade transporttjänster som ger nöjdare kunder. En ny organisation av produktionen, som även omfattar försörjningskedja och distributionssystem, kommer att utvecklas.

Stöd till det europeiska globala systemet för satellitnavigering (Galileo)

Det europeiska globala systemet för satellitnavigering, som omfattar EGNOS och Galileo, tillhandahåller en världsomfattande infrastruktur för positions- och tidsbestämning[45].

Utnyttjande av hela potentialen: Främjande av tillväxt för hela spektrumet av tjänster (tjänster med fritt tillträde, betalningstjänster, Safety-of-Life-tjänsten, lokaliserings- och räddningstjänsten och den offentliga reglerade tjänsten); tillämpningar för trafikstyrning av godstransporter; användning av sidotjänster; demonstration av satellitnavigeringens fördelar och effektivitet.

Tillhandahållande av verktyg och skapande av en lämplig miljö: Säkerställande av en säker användning av tjänsterna, framför allt genom certifiering inom centrala tillämpningsområden; utveckling av tjänster och kontroll av att de är anpassade till nya strategier och ny lagstiftning, även när det gäller genomförandet; hantering av den offentligt reglerade tjänster i enlighet med den godkända tillträdespolicyn; utveckling av viktig digital topologi, kartografi, geodesidata och system för som kan användas i navigeringstillämpningar; åtgärder för att uppfylla säkerhets- och trygghetsbehov och –krav.

Anpassning av mottagare till kraven och uppgradering av central teknik: Förbättrad mottagarprestanda, integrering av lågeffektförbrukning och miniatyriseringsteknik, utbyggd täckning för inomhusnavigering, kombinationer med utrustning för frekvensidentifiering, användning av programvaruteknik för mottagning, åtgärder för att kombinera tekniken med andra funktioner som telekommunikation, stöd till central markbaserad infrastruktur för navigering för att säkra tålighet och flexibilitet.

Stöd till utvecklingen av infrastruktur: Förberedelser för andra generationens system, anpassning till användarnas föränderliga behov och marknadsprognoser, utnyttjande av infrastrukturens internationalisering för att nå globala marknader och utveckla globala standarder.

Internationellt samarbete

Det internationella samarbetet är ett viktigt led i FoTU-verksamheten inom det här området, och det kommer att uppmuntras när näringslivet och beslutsfattarna finner det intressant. Exempel på allmänna ämnesområden för särskilda åtgärder är sådana där det finns ett marknadsintresse (t.ex. utveckling av global handel och sammankoppling av nät och tjänster på kontinental och interkontinental nivå); där det finns möjligheter att få tillgång till och förvärva kunskap och teknik som kompletterar de kunskaper som finns i Europa till nytta för alla parter; och där Europa agerar som ett svar på globala behov (t.ex. klimatförändringar) eller bidrar till internationella standarder och globala system (t.ex. tillämpad logistik och infrastruktur för satellitnavigering)

Nya behov och oförutsedda behov av strategier

De initiativ som rör nya behov kommer att stödja forskning som föranleds av kritiska händelser och utmaningar för framtidens transportsystem, t.ex. nya transport- och fordonskoncept, automatisering, rörlighet och organisation.

De oförutsedda behov av strategier som kan kräva särskild transportrelaterad forskning kan avse breda samhällsfrågor som demografiska förändringar, förändrad livsstil och samhällets nya förväntningar på transportsystemen, samt nya risker eller problem av stor betydelse för det europeiska samhället.

8. Samhällsvetenskap och humaniora

Mål

Att utveckla en djupgående och gemensam förståelse för de komplexa och inbördes relaterade socioekonomiska utmaningar Europa som står inför, t.ex. tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft, social sammanhållning och hållbarhet, livskvalitet, utbildning, kulturfrågor och de ömsesidiga beroendet på global nivå. Avsikten är framför allt att skapa en bättre kunskapsbas som kan ligga till grund för strategier inom de berörda områdena.

Tillvägagångssätt

Forskningsprioriteringarna avser centrala samhälleliga, ekonomiska och kulturella utmaningar som Europa och världen står inför, i dag och i framtiden. Den föreslagna forskningsagendan ger ett enhetligt tillvägagångssätt för hanteringen av dessa utmaningar. Utvecklingen av en socioekonomisk och humanistisk kunskapsbas om dessa centrala utmaningar kommer att ge ett betydande bidrag till en gemensam syn på dessa frågor i hela Europa och till att lösa mer omfattande internationella problem. Forskningsprioriteringarna kommer att bidra till att förbättra utarbetandet, genomförandet, effekterna och utvärderingen av strategier inom i stort sett alla delar av gemenskapspolitiken på europeisk, regional och lokal nivå, och huvuddelen av forskningen omfattar också en stark internationell dimension.

Vid sidan av samhällsvetenskaplig forskning och framtidsforskning kommer tonvikten att läggas på humanistisk forskning, som ger andra perspektiv och kan bidra till hela temaområdet när det gäller exempelvis historiska, kulturella och filosofiska aspekter och även relevanta frågor som rör språk, identitet och värderingar.

Verksamheten kommer också att bygga på relevanta nationella forskningsprogram, som kompletterar forskningsverksamheten nedan. Man kommer att dra nytta ERA-NET-systemet och eventuellt kommer artikel 169 att tillämpas. För en del frågor kan man för diskussionerna om framtida forskningsagendor använda sig av sociala plattformar med deltagande av forskarvärlden och aktörer i samhällslivet.

Forskningen kommer att underlättas av forskningsinfrastrukturer som genererar nya forskningsdata (exempelvis genom undersökningar), gör existerande data tillgängliga för internationell jämförande forskning och ger tillgång till källmaterial avancerade forskningsverktyg och resultat samt till resultaten från befintlig forskning inom många olika områden. En del av dessa åtgärder kommer att genomföras genom infrastrukturdelen av programmet Kapacitet och andra genom projekt inom det här temaområdet. Forskningen kommer att bygga på tillgång till och användning av officiell statistik.

Särskilda spridningsåtgärder som riktas till utvalda grupper och allmänheten kommer att genomföras (t.ex. seminarier och konferenser där forskare har möjlighet att föra en diskussion med beslutsfattare och andra aktörer), och olika medier skall användas för spridning av resultat.

En fungerande samordning skall säkerställas av den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen och framtidsforskningsinslagen i Samarbete och andra särskilda program.

Verksamhet

Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i ett kunskapssamhälle

Denna verksamhet kommer att syfta till att utveckla och integrera forskning om frågor som påverkar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft, för att ge en förbättrad och integrerad förståelse av dessa frågor för kunskapssamhällets fortsatta utveckling. Detta kommer att förbättra strategierna och bidra till framsteg mot dessa mål. Forskningen kommer att integrera följande aspekter av frågan:

- Kunskapens ändrade roll i hela ekonomin (även betydelsen av olika typer av kunskap och kompetens), utbildning och livslångt lärande samt immateriella investeringar.

- Ekonomiska strukturer, strukturella förändringar och produktivitetsfrågor vilket även omfattar betydelsen av tjänstesektorn, finansiering, demografi, efterfrågan och långsiktiga förändringsprocesser.

- Institutionella frågor och politiska strategier, inbegripet makroekonomisk politik, arbetsmarknad, institutionella sammanhang samt politikens samstämmighet och samordning.

Den kommer att inbegripa viktiga nya utmaningar och möjligheter till följd av den ökade globaliseringen, tillväxtekonomier, omlokalisering och EU:s utvidgning. Sysselsättningsfrågorna kommer att omfatta arbetslöshet och undersysselsättning.

Kombination av ekonomiska, sociala och miljörelaterade mål i ett europeiskt perspektiv

Detta syftar till att stödja den samhälleliga målsättningen att förena ekonomiska, sociala och miljömässiga mål och på så sätt förbättra basen för en hållbar utveckling. Forskningen inom denna åtgärd kommer att behandla följande två med varandra förbundna frågor:

- Hur väl de socioekonomiska modellerna i Europa och länder utanför EU har lyckats förena målen och skapa förutsättningar för detta, vilket innefattar betydelsen av dialog, samarbete med arbetsmarknadens parter, institutionella förändringar och kapacitet att klara nya utmaningar.

- Ekonomisk sammanhållning mellan regioner och regional utveckling i ett utvidgat EU; social sammanhållning (inbegripet skillnader, sociala skyddsnät och socialtjänster, skattepolitik, etniska relationer, utbildning, social utslagning och hälsa) och förhållandet mellan social sammanhållning och sociala problem som rör fattigdom, boende, brottslighet och droger.

I samband med dessa frågor kommer man att undersöka om det går att finna avvägningar eller uppnå syneregieffekter mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga mål i ett globalt sammanhang. Man kommer också att behandla spatiala aspekter, hållbarhet på längre sikt och frågor som rör utvecklingsländer.

Viktigare tendenser i samhället och följderna av dessa

Syftet är att förstå och bedöma följderna av centrala tendenser i det europeiska samhället som har stora konsekvenser för medborgarna, deras livskvalitet och de politiska strategierna. Detta tema ger alltså underlag till många olika politikområden. Den empiriska och teoretiska forskningen kommer till en början att behandla följande tre viktigare tendenser:

- Demografiska förändringar som tendenser ifråga om åldrande, födelsetal och migration.

- Ändringar av med varandra förbundna aspekter som rör livsstil, familjer, arbete, konsumtion, hälsa och livskvalitet, vilket även innefattar barn-, ungdoms- och handikappfrågor.

- Kulturella kontakter ur ett internationellt perspektiv, vilket även omfattar olika samhällstraditioner, mångfaldsfrågor, diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och intolerans.

Genusfrågor och ändrade värderingar kommer också att behandlas. Dessutom kommer ändrade mönster i fråga om brottslighet och synen på brottslighet att undersökas, liksom förändringar av företagens sociala ansvar.

Europa i världen

Syftet är att förstå de ändrade mönstren för interaktion och ömsesidigt beroende mellan världens regioner och hur de berörda regionerna påverkas av detta (särskilt i Europa). Man kommer också att behandla den näraliggande frågan om nya hot och risker i ett globalt sammanhang och dess koppling till mänskliga rättigheter, frihet och välfärd. Forskningen kommer att ha följande två inriktningar som är kopplade till varandra:

- Handelsflöden, finanser, investeringar, migration och deras effekter; ojämn utveckling, fattigdom och hållbarhet; ekonomiska och politiska relationer och globala styrelseformer. Forskningen kommer att behandla kulturell interaktion, vilket innefattar media och religioner och utpräglade icke-europeiska synsätt.

- Konflikter och deras orsaker och lösningar; relationen mellan säkerhet och destabiliserande faktorer som fattigdom, brottslighet, miljöförstöring och resursbrist; terrorism och dess orsaker och konsekvenser; säkerhetsrelaterade strategier, uppfattad osäkerhet och civila-militära förbindelser.

Inom båda inriktningarna kommer man att ta upp Europas roll i världen, utvecklingen av multilateralism och internationell lag, främjande av demokrati och grundläggande rättigheter och även de olika synsätten på detta samt Europa sett utifrån.

Europeiska unionens medborgare

När det gäller EU:s framtida utveckling är det första syftet att öka kunskaperna om frågor som har att göra med strävan att ge medborgarna en känsla av att behärska demokratin och vara aktiva deltagare i samhällslivet samt frågan om demokratiska styrelseformer. Det andra syftet är att behandla den mångfald och de gemensamma nämnare som finns i Europa i fråga om institutioner, lagstiftning, historia, språk och värderingar. Forskningen kommer att behandla följande:

- Deltagande (även från ungdomens sida), representation, redovisningsskyldighet och legitimitet; offentlig arena, media och demokrati på europeisk nivå; olika styrelseformer inom EU och politiska processer; det civila samhällets roll; medborgarskap och rättigheter; och befolkningens värderingar om detta.

- Mångfald och gemensamma nämnare i Europa och dessa fenomens historiska rötter och utveckling; skillnader i fråga om institutioner (inbegripet normer, praxis och lagstiftning); kulturarv; olika visioner och perspektiv på den europeiska integreringen, även befolkningarnas inställning; identiteter; olika sätt att hantera en mångfald av samexisterande kulturer; språkets, konstens och religionernas roll; attityder och värderingar.

Samhällsvetenskapliga och humanistiska indikatorer

För att förbättra användningen av indikatorer i beslutsfattandet, är syftet att utveckla en djupare förståelse av användningen av indikatorer i samband med utarbetandet och genomförandet av strategier och att föreslå förbättringar av indikatorerna och metoderna för användning av sådana. Forskningen kommer att behandla följande:

- Hur indikatorer används för strategimål samt för utarbetande och genomförande av strategier, inom många olika områden, från makro- till mikronivå. Dessutom omfattas de existerande indikatorernas ändamålsenlighet och användning samt förslag på nya indikatorer och indikatorsuppsättningar.

- Hur evidensbaserade strategier bättre kan stödjas med hjälp av indikatorer samt metoder för användning av indikatorer; indikatorer för strategier med flera olika mål, för samordning av strategier och för lagstiftning; användning av officiell statistik för indikatorer.

- Användningen av indikatorer och metoder för detta, för utvärdering av forskningsprogram, inbegripet konsekvensbedömning.

Framtidsforskning

Syftet är att ge medlemsstaternas, regionernas och gemenskapens beslutsfattare framåtblickande kunskap så att de tidigt kan identifiera långsiktiga utmaningar och områden av gemensamt intresse, vilket hjälper dem att utarbeta strategier. Följande fyra typer av verksamheter kommer att omfattas:

- Bred samhällsvetenskaplig framtidsforskning om ett begränsat antal stora utmaningar och möjligheter för EU. Frågor som kommer att omfattas är t.ex. framtidsutsikter och konsekvenser med tanke på åldrande, migration, globalisering av kunskap, ändrade brottslighetsmönster och stora risker.

- Mer fokuserad tematisk framtidsforskning om utvecklingen inom nya forskningsområden eller forskningsområden som griper över existerande områden samt vetenskapliga ämnens framtid.

- Framtidsforskning om forskningssystem och forskningspolitik i Europa samt framtiden för centrala aktörer inom detta område.

- Ömsesidigt lärande och samarbete mellan nationella eller regionala initiativ; samarbete mellan framtidsforskningsinitiativ i EU, tredjeländer och internationellt.

Internationellt samarbete

Den här forskningen har en stark internationell dimension och därför kommer det internationella samarbetet att utvecklas i alla delar av temaområdet. Särskilda internationella samarbetsåtgärder kommer att inledas om ett antal ämnen på multilateral och bilateral grund, och dessa kommer att väljas utifrån partnerländernas och Europas behov.

Nya behov och oförutsedda behov av strategier

Forskningen om nya behov kommer att ge forskarna möjlighet att identifiera och behandla forskningsutmaningar som inte anges ovan. Den kommer att uppmuntra en innovativ syn på sådana europeiska utmaningar som hittills inte diskuterats särskilt mycket samt andra relevanta kombinationer av frågor, perspektiv och ämnesområden. Forskning som föranleds av oförutsedda behov av strategier kommer också att genomföras, i nära samarbete med de aktörer som berörs av sådana strategier.

9. Säkerhets- och rymdforskning

Mål

Att utveckla den teknik och kunskap som krävs för utvecklingen av den nödvändiga kapaciteten för att skydda medborgarna mot hot som t.ex. terrorism och brottslighet samt från konsekvenserna av oönskade händelser som naturkatastrofer och industriolyckor; att säkerställa en optimal och samordnad användning av existerande teknik och ny teknik, med respekt för de grundläggande mänskliga rättigheterna; samt att stimulera samarbetet mellan aktörer som tillhandahåller säkerhetslösningar och användare av sådana. Detta skall ingå i verksamheterna som samtidigt skall stärka den europeiska säkerhetsbranschens tekniska bas och konkurrenskraft.

Att stödja ett europeiskt rymdprogram med inriktning på tillämpningar som t.ex. GMES, till nytta för medborgarna och för den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft. Detta skall bidra till utvecklingen av en europeisk rymdpolitik som kompletterar de insatser som görs av medlemsstaterna och av andra nyckelaktörer, inbegripet Europeiska rymdorganisationen.

9.1 Säkerhet sforskning

Tillvägagångssätt

Säkerheten inom EU är en förutsättning för välstånd och frihet. Temaområdet för säkerhetsforskning inriktas på civila tillämpningar och stöder inte bara genomförandet av EU:s politik och initiativ inom säkerhetsområdet (som den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken eller Haagprogrammet som har till syfte att skapa ett EU-täckande område med frihet, säkerhet och rättvisa) utan också inom områden som transport, hälso- och sjukvård (inbegripet EU:s hälsoskyddsprogram[46]), räddningstjänst (inbegripet naturkatastrofer och industriolyckor), energi och miljö. Därigenom kommer detta temaområde också att bidra till tillväxt och sysselsättning och den europeiska säkerhetsbranschens konkurrenskraft. Det kommer att göra det lättare för de olika nationella och internationella aktörerna att samarbeta och samordna sin verksamhet för att undvika onödigt dubbelarbete och dra nytta av synergieffekter när det är möjligt. Skyddet av personlig integritet och medborgerliga fri- och rättigheter kommer att vara grundläggande i hela temaområdet.

Verksamheten på gemenskapsnivå kommer att omfatta fyra säkerhetsuppdrag som har fastställts som ett svar på specifika utmaningar med hög politisk relevans och stort europeiskt mervärde med tanke på hot och tänkbara säkerhetstillbud. Dessutom omfattas tre områden av övergripande intresse. Varje uppdragsområde omfattar sex faser, vid olika tidpunkter och med olika tonvikt. Dessa sex faser är: identifiera (tillbudsrelaterad), förebygga (hotrelaterad), skydda (målrelaterad), förbereda (operativt inriktad), reagera (krisrelaterad) och återhämta (konsekvensrelaterad). De beskriver vilka insatser som skall göra i varje fas. De första fyra faserna avser insatser som går ut på att undvika tillbud och mildra deras potentiella negativa konsekvenser. De två sista avser insatser för att hantera tillbud och deras konsekvenser på längre sikt.

Varje fas i de enskilda uppdragsområdena förutsätter vissa typer av kompetens, som de aktörer som är ansvariga för medborgarnas säkerhet måste besitta för att kunna hantera hot och tillbud på ett effektivt sätt. Dessa kompetenser anger hur insatserna skall genomföras, och de kommer i flera fall att bidra till mer än en fas eller ett uppdragsområde. För att bygga upp dessa kompetenser krävs en kombination av kunskap, teknik och organisatoriska åtgärder. Det senare är dock något som är mer långtgående än ett forskningsprogram, men säkerhetsforskningen på europeisk nivå kommer att bidra till kunskap och teknik för uppbyggnaden av den kompetens som krävs.

Forskningen kommer att vara tvärvetenskaplig och uppdragsinriktad, och den kommer att sträcka sig från utveckling av teknik och metoder till integrering, demonstration och validering av teknik. Teknik med flera syften uppmuntras för att maximera tillämpningarnas räckvidd, och en korsbefruktning mellan olika typer av teknik för den civila säkerhetssektorn skall främjas och spridningen av sådan teknik. Temaområdet för säkerhetsforskning skall komplettera och integrera teknikinriktad och mer systeminriktade forskning som har betydelse för säkerhetsområdet och som utförs inom andra teman.

Forskningen kommer att inriktas på tillämpningar för den civila säkerhetssektorn. Eftersom det finns teknik med dubbla användningsområden som kan utnyttjas i både civila och militära tillämpningar kommer en lämplig struktur att inrättas för samordning med Europeiska försvarsbyrån.

Små och medelstora företags uppmuntras starkt att delta i verksamheten, liksom myndigheter och organisationer med ansvar för medborgarnas säkerhet. Den mer långsiktiga forskningsagenda som utarbetas av ESRAB (det europeiska säkerhetsforskningsrådet)[47] kommer att vara till hjälp när innehåll och struktur skall fastställas för forskningen inom detta temaområde.

Verksamhet

Verksamheten kommer att omfatta följande uppdragsområden:

- Skydd mot terrorism och brottslighet: Verksamheten kommer att koncentreras till hotaspekter av potentiella incidenter och omfatta t.ex. förövare och den utrustning och de resurser som de använder eller som fungerar som attackmekanismer. Kapacitet av flera slag krävs för detta uppdragsområde, varav flera huvudsakligen kan hänföras till faserna ”identifiera”, ”förebygga”, ”förbereda” och ”reagera”. Ambitionen är både att undvika incidenter och att mildra de potentiella konsekvenserna av incidenter. För att bygga upp den kapacitet som krävs kommer man att lägga tonvikten på frågor som hot (t.ex. kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot), medvetenhet (t.ex. insamling, sammanställning, användning och utbyte av underrättelser samt varning), spårning (t.ex. farliga ämnen, individer eller grupper samt misstänkt beteende), identifiering (t.ex. av personer eller av ämnens typ och mängd), förebyggande (t.ex. kontroll av tillgång och rörelser när det gäller finansiella resurser samt kontroll av finansiella strukturer), beredskap (t.ex. riskbedömning, kontroll av avsiktliga utsläpp av biologiska och kemiska agenser, bedömning av strategiska reserver i form av arbetskraft, kompetens, utrustning och förbrukningsvaror, när det gäller storskaliga evenemang etc.), neutralisering och begränsning av konsekvenserna av terroristattacker och brottslighet samt databehandling.

- Säkerhet när det gäller infrastrukturer och allmännyttiga tjänster: Verksamheten kommer att koncentreras till måltavlor för incidenter. När det gäller infrastrukturer kan det röra sig om platser för stora evenemang eller viktiga platser av politisk (t.ex. parlamentsbyggnader) eller symbolisk (t.ex. speciella monument) betydelse. När det gäller allmännyttiga tjänster avses t.ex. energi (som olja, el och gas), vatten, transporter (luft-, vatten och landtransporter), kommunikation (som teve- och radiosändningar), finanssektorn, förvaltning och folkhälsa. Kapacitet av många olika slag krävs för detta uppdragsområde, varav flera huvudsakligen kan hänföras till fasen ”skydda” men även fasen ”förbereda”. Ambitionen är både att undvika incidenter och att mildra de potentiella konsekvenserna av sådana. För att bygga upp den kapacitet som krävs kommer tonvikten att ligga på frågor som analys och bedömning av sårbara delar av den fysiska infrastrukturen och driften av denna. Man kommer också att satsa på att säkra existerande och framtida, offentliga och privata kritiska sammankopplade infrastrukturer, system och tjänster med avseende på deras fysiska och funktionella sida, kontroll och varningssystem som möjliggör snabba reaktioner på incidenter och skydd mot dominoeffekter av incidenter.

- Gränssäkerhet: Verksamheten kommer att omfatta två typer av frågor: (organiserade eller oförutsedda) säkerhetsfrågor som rör tillträde och där EU:s gränser betraktas som den yttersta gränsen för skydd av EU:s territorium (gröna och blå gränser) samt gränsövergångar som tillhör (transport)infrastrukturen och därmed utgör potentiella måltavlor för säkerhetshot. Flera typer av kapacitet behövs för att hantera detta uppdragsområde, varav flera huvudsakligen kan hänföras till faserna ”identifiera”, ”förebygga” och ”skydda”. Ambitionen är både att undvika incidenter och att mildra de potentiella konsekvenserna av incidenter. För att bygga upp den kapacitet som krävs, kommer man att lägga tonvikten på exempelvis följande: förbättrad effektivitet för alla säkerhetsrelaterade system, typer av utrustning, verktyg och förfarande som används vid gränsövergångar (t.ex. identifiering av personer som korsar gränsen, diskreta metoder för spårning av personer och gods, spårning av ämnen, stickprov, spatialt igenkännande, inbegripet datafångst och dataanalys); förbättrad säkerheten vid Europas land- och kustgränser (t.ex. genom diskreta metoder för upptäckt av fordon och upptäckt av fordon under vatten, spårning av fordon, spatialt igenkännande, inbegripet datafångst och dataanalys, övervakning och åtgärder på distans); bedömning och hantering av (illegala) migrationsflöden.

- Återställande av säkerheten krissituationer: Tonvikten skall ligga på katastrofhanteringsinsatser, t.ex. inom räddningstjänst (även naturkatastrofer och industriolyckor), humanitärt bistånd och räddningsinsatser samt stöd till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Flera typer av kapacitet krävs för detta uppdragsområde, varav flera huvudsakligen kan hänföras till faserna ”förbereda”, ”reagera” och ”återhämta”. Ambitionen är att mildra konsekvenserna av incidenter. För att bygga upp den kapacitet som krävs kommer man att lägga tonvikten på exempelvis följande frågor: allmän organisatorisk och operativ beredskap för att hantera säkerhetsincidenter (tex. samordning mellan olika organisatioriska enheter och nödkommunikation, bedömning av strategiska reserver och strategiska inventeringar), krishantering (t.ex. bedömning av incidenter och prioriteringskrav, evakuering och isolering samt neutralisering och begränsning av konsekvenserna av terroristattacker och brottslighet), humanitärt bistånd i akutsituationer och hantering av säkerhetsincidenters konsekvenser och dominieffekter (t.ex. fungerande offentliga sjukvårdssystem, kontinuitet för näringslivet samt åtgärder för att bygga upp förtroendet och återupprätta samhällsfunktioner som störts eller förstörts).

Ovannämnda områden kommer att stödjas genom verksamhet inom följande områden av övergripande intresse,

- Kompatibilitet mellan och integrering av säkerhetssystem: Verksamheten kommer att främja eller bidra till prestandan för den teknik som krävs för att bygga upp ovannämnda kapacitet, vilket innebär en fokusering på övergripande frågor som att förbättra kompatibiliteten och kommunikationen mellan system, utrustning, tjänster och processer. Man skall samtidigt säkra tillförligheten, skyddet av informationens konfidentialitet och integritet samt spårbarhet och bearbetning för alla transaktioner. Verksamheten kommer också att omfatta standardiserings- och utbildningsfrågor (även sådant som rör kulturell, mänsklig och organisatorisk kompatibilitet).

- Säkerhet och samhälle : Övergripande verksamhet som bör genomföras genom ett samspel mellan naturvetenskap, teknik och andra vetenskaper, framför allt statskunskap, samhällsvetenskaper och humaniora. Tonvikten kommer att ligga på målinriktade kulturella och socioekonomiska analyser, utarbetande av scenarion och andra forskningsåtgärder om t.ex. följande ämnen: Säkerhet som ett föränderligt begrepp (övergripande analyser av säkerhetsrelaterade behov för att fastställa de viktigaste funktionskraven för den föränderliga säkerhetsmiljön); sårbara punkter och nya hot (t.ex. när det gäller terrorism och organiserad brottslighet); medborgarnas attityder i krissituationer (t.ex. uppfattningen om terrorism och brottslighet, folkmassors beteenden samt allmänhetens förståelse av och acceptans för säkerhetskontroller); medborgarnas beredskap vid terroristattacker; frågor som rör kommunikationen mellan myndigheter och medborgare i krissituationer; ökning av allmänhetens medvetenhet om hot; vägledning för medborgarna om medlemsstaternas och EU:s interna system för rådgivning och bistånd i säkerhetsfrågor; beteendeanalyser, psykologisk analyser och andra relevant analyser av terrorister; etiska frågor avseende skydd av personuppgifter och informationens integritet. Forskningen kommer också att inriktas på utarbetande av statistiska indikatorer för brottslighet, som möjliggör bedömning av förändrade brottslighetsmönster.

- Samordning och strukturering av säkerhetsforskningen: Detta område ger en plattform för arbetet med att samordna och strukturera säkerhetsforskning på nationell, europeisk och internationell nivå och åstadkomma synergieffekter mellan civil forskning, säkerhetsforskning och försvarsforskning samt för en samordning av säkerhetsforskningens utbuds- och efterfrågeled. Verksamheten kommer också att inriktas på att förbättra de tillämpliga rättsliga ramarna och förfarandena.

Internationellt samarbete

Det internationella säkerhetsforskningssamarbetet kommer att genomföras i enlighet med interna och externa aspekter av EU:s säkerhetspolitik. Särskilda krav och kriterier för det internationella samarbetet kan anges i arbetsprogrammet.

Specifika internationella samarbetsområden kommer att övervägas när det gagnar alla deltagare i enlighet med EU:s säkerhetspolitik, t.ex. forskning som rör säkerhetsåtgärder som kan tillämpas globalt.

Reaktion på nya behov och oförutsedda behov av nya strategier

Temaområdet för säkerhetsforskning är flexibelt till sin natur och utformning. Tidigare okända säkerhetshot som kan uppkomma i framtiden och skapa ett behov av strategier kommer att kunna föras in i verksamheten. Denna flexibilitet kommer att komplettera den uppdragsinriktade forskningsverksamhet som beskrivs ovan.

9.2 Rymdforskning

Tillvägagångssätt

På detta område kommer EU att bidra till att förbättra definitionen av gemensamma mål på grundval av användarnas krav och EU-politikens strategiska mål, samordna verksamheterna, motverka dubbelarbete och främja kompatibilitet. Man kommer också att bidra till fastställandet av standarder. Den europeiska rymdpolitiken[48] kommer att bidra till myndigheternas och beslutsfattarnas mål och samtidigt stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. Den kommer att genomföras genom ett europeiskt rymdprogram, och sjunde ramprogrammet kommer att stödja eller komplettera den FoTU-verksamhet som bedrivs av andra offentliga och privata aktörer i Europa.

Åtgärderna inom detta temaområde kommer att bidra till EU:s strategimål, exempelvis inom områdena jordbruk, fiske, miljö, telekommunikation, säkerhet, utveckling, hälsa, humanitärt bistånd, transport och vetenskap. Den kommer även att säkerställa ett europeiskt deltagande i regionalt och internationellt samarbete. Rymdverktyg väntas också bidra till upprätthållandet av lag och ordning inom en del av dessa områden.

Den verksamhet som anges inom denna prioritering syftar till följande: att utnyttja rymdtillgångar för olika tillämpningar, framför allt GMES (Global Monitoring for Environment and Security), utforska rymden och främja verksamhet till stöd för Europeiska unionens strategiska roll.

Verksamhet som inriktas på användning av tekniken väntas komplettera de åtgärder som genomförs inom andra temaområden inom det särskilda programmet ”Samarbete” (framför allt sådana som genomförs inom ”Miljö” och rör GEOSS och sådana som genomförs inom ”Informations- och kommunikationsteknik”). Man kommer också att utveckla tematiska synergieffekter med näraliggande verksamhet inom andra särskilda program. Kompletterande åtgärder planeras genom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och programmet för utbildning.

Forsknings- och tekniköverföringsverksamheten inom temaområdet kan vara särskilt lockande för små och medelstora företag som utvecklar innovativ teknik och behöver bekanta sig med nya möjligheter inom rymdtekniken (”spin-in”) eller som utvecklar egna rymdtekniska tillämpningar för andra marknader (”spin-off”).

Förvaltningen av vissa delar av rymdverksamheten kan överlåtas till befintliga externa organ, som Europeiska rymdorganisationen[49]. När det gäller GMES kan forskningen genomföras i form av ett gemensamt teknikinitiativ (se bilaga III).

Verksamhet

- Rymbaserade tillämpningar till gagn för det europeiska samhället

- Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES):

Syftet är att utveckla ändamålsenliga system för satellitbaserad övervakning och tidig varning som unika och globalt tillgängliga datakällor och att konsolidera och stimulera utvecklingen av användningen av sådana system. Detta program kommer också att stödja utvecklingen av operativa GMES-tjänster, som hjälper beslutsfattare att bättre förutse krissituationer och mildra deras konsekvenser, och det kommer även att omfatta frågor som rör miljö- och säkerhetsförvaltningen. Forskningsverksamheten bör huvudsakligen bidra till att maximera användningen av GMES-data som samlats in från rymdbaserade källor och integrera dessa med data från andra observationssystem i komplexa produkter som utformats för att tillhandahålla information och skräddarsydda tjänster åt slutanvändare genom en effektiv dataintegrering och informationshantering. Forskningen bör också bidra till att förbättra övervakningstekniken och därmed förbunden instrumentteknik, vid behov utveckla nya rymdbaserade system eller förbättra driftskompatibiliteten för befintliga system samt möjliggöra deras användning i (pre)operativa system som fyller specifika behov.

- Inom miljöområdet efterfrågas t.ex. ny oberoende kunskap om situationen och utvecklingen när det gäller hållbar användning av förnybara resurser (som växtlighet och skogar), marktäcke och markanvändning, livsmedelsförsörjning, jordbruksmiljö och fiske, koldioxidsänkor och koldioxidlagring; atmosfäriska processer och atmosfärkemi; och situationen i haven. Man bör beakta EG:s sjätte miljöhandlingsprogram som omfattar miljöstrategier för övervakning av klimatförändringar och luft- och vattenkvalitet.

- Inom säkerhetsområdet efterlyses förbättringar avseende förvärv, tillgång och utbyte av de data och den information som behövs i samband med räddningsinsatser och krishantering. Stöd skall ges till räddningstjänster för förebyggande/mildrande åtgärder, övervakning, riskhantering och bedömning av naturrisker och tekniska risker samt till humanitärt bistånd för att få fram tillförlitliga underlag för bedömning av verkliga behov och planering av akuta insatser i samband med naturkatastrofer och humanitära kriser (t.ex. flyktingar och internflyktingar). Man skall också överväga att stödja genomförandet av EU:s strategier för förebyggande av konflikter och gränsövervakningen.

- Säkerhetsaspekter (kompletterar säkerhetsforskningen och GMES-åtgärderna)

I EG/SPASEC-rapporten[50] underströks att rymdtjänster har en sådan central betydelse för det europeiska samhällets välstånd att skyddet av viktig infrastruktur inom rymdsektorn skall prioriteras. Detta kan förutsätta tjänster och kapacitet för övervakning av rymdbaserade tillgångar samt skydd av markinfrastruktur. Rymdövervakningssystemet skulle exempelvis kunna ge information om satelliters viktigaste kännetecken (t.ex. banparametrar och aktivitetsstatus), de viktigaste egenskaperna för rymdavfall om utgör ett potentiellt hot (t.ex. kurs och fysiska parametrar) samt relevant information om rymdväder och jordnära objekt. Inom det här området är det tänkbart med genomförbarhetsstudier och finansiering av demonstrationsprojekt.

- Tillämpningar för satellitkommunikation

Syftet är att inom området satellitkommunikation stödja innovativa tillämpningar och tjänster som är sömlöst integrerade med globala elektroniska kommunikationsnät, för medborgare och företag i tillämpningssektorer som t.ex. räddningstjänst, säkerhet, e-förvaltning, telemedicin, datorbaserad distansutbildning, sök- och räddningstjänster, turism och fritid, personlig navigering, trafikledning, jordbruk och skogsbruk. Forskningens tonvikt kommer att ligga på utvecklingen av nya tillämpningar och spridning genom demonstrationsåtgärder och preoperativa system där satellitkommunikation fyller behoven på ett effektivt sätt.

- Utforskning av rymden

- Syftet är att bidra till verksamhet som avser utforskning av rymden (robotteknik eller människor), vilket även innefattar tekniköverföring inom detta område, och att ge forskarvärlden tillgång till resultat/data som fås fram under utforskningsuppdrag som genomförs inom ramen för det europeiska rymdprogrammet. Forskningsverksamheten kommer framför allt att bedrivas i form av stödåtgärder, genomförbarhetsstudier och preoperativa projekt. Andra dimensioner som också måste övervägas är de självklara internationella samarbetsmöjligheterna och betydelsen av att upprätthålla medvetenheten och sprida resultaten.

- FoTU som stärker grunden för rymdverksamheten

- Rymdteknik

Det allmänna syftet är att bidra till en ökad konkurrenskraft för den europeiska rymdtekniksektorn i stort.

Forskningsverksamheten kan framför allt gagna rymdtransporttekniken genom att bedöma behoven på längre sikt, bidra till systemundersökningar som beaktar slutanvändarnas krav och bidra till teknisk grundforskning för nästa generations bärraketer.

- Rymdforskning

Syftet är att bidra till utvecklingen av avancerad teknik som kan användas inom rymdforskningen. Rymdforskningen ger inte bara djupa insikter i universum uppbyggnad, större kunskaper om planeten jorden och nya tillvägagångssätt för biovetenskap och fysik, utan den driver också den tekniska utvecklingen framåt och leder till många tillämpningar som gagnar samhället. Sjunde ramprogrammet bör komplettera de pågående vetenskapliga program där luckor identifieras och stödja den vetenskapliga verksamheten ombord på den internationella rymdstationen. Stödjande verksamhet i syfte att underlätta tillgången till vetenskapliga data planeras också.

Internationellt samarbete

Exploateringen och utforskningen av rymden är till sin natur en global verksamhet. Ett effektivt internationellt rymdsamarbete kommer att bidra till att stärka EU:s politiska ställning i världen, stärka dess ekonomiska konkurrenskraft och göra unionen ännu mer känd för sin spetskompetens. Ett samarbete inom rymdsektorn kommer också att bidra till EU:s utrikespolitiska mål (t.ex. stöd åt utvecklingsländer och angränsande länder).

Därför måste rymdsektorn betraktas som särskilt lämpad för internationell verksamhet, i synnerhet i samarbete med viktiga och kommande rymdmakter som Ryssland, USA, Kina, Indien, Kanada, Japan, Ukraina och andra länder med verksamhet inom rymdsektorn.

Insatser kommer att göras för att främja användningen av rymdbaserade lösningar som stöder en hållbar utveckling, särskilt i Afrika. Detta är i linje med den globala strategi som valts inom ramen för GMES när det gäller miljöövervakning[51].

För att förbättra förutsättningarna för effektiv samverkan och se till att den främsta internationella expertisen inom rymdsektorn integreras med det europeiska rymdprogrammet, kommer särskilda samarbetsåtgärder att användas för bilaterala eller multilaterala projekt, internationella och globala initiativ samt samarbete med tillväxtekonomier och utvecklingsländer.

Reaktion på nya behov och oförutsedda behov av nya strategier

Forskningen om nya behov kommer att möjliggöra innovativa lösningar för teknisk utveckling inom rymdforskningens område och eventuella anpassningar och tillämpningar inom andra områden (t.ex. resursförvaltning, biologiska processer och nya material). Den forskning som föranleds av oförutsedda behov av strategier kan behandla ämnen som rymdbaserade lösningar till stöd för utvecklingsländer, utveckling av nya verktyg för rymdobservation och -kommunikation samt metoder förbundna med tillämplig gemenskapspolitik och bidrag till social integration.

BILAGA II

PRELIMINÄR FÖRDELNING AV BELOPPET

Den preliminära uppdelningen ser ut som följer (i miljoner euro):

Hälsa | 8317 |

Livsmedel, jordbruk och bioteknik | 2455 |

Informations- och kommunikationsteknik | 12670 |

Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik | 4832 |

Energi | 2931 |

Miljö (inbegripet klimatförändringar) | 2535 |

Transport (inbegripet flygteknik) | 5940 |

Samhällsvetenskap och humaniora | 792 |

Säkerhets- och rymdforskning | 3960 |

TOTALT | 44432[52],[53] |

* Inklusive ett bidrag till Europeiska investeringsbanken, enligt bilaga III. Ränteinkomsterna från detta bidrag skall läggas på stödet till Europeiska investeringsbanken. Temaområdet för samhällsvetenskap och humaniora bidrar inte till denna summa.

BILAGA III

Gemensamma teknikinitiativ och finansieringsinstrumentet för riskdelning

Gemensamma teknikinitiativ

Forskningsområdena för de första gemensamma teknikinitiativen anges nedan på grundval av de kriterier som anges i bilaga I. Dessa gemensamma teknikinitiativ behandlar många olika utmaningar. Därför måste strukturerna utformas för varje enskilt initiativ så att de anpassas till det berörda forskningsområdets särskilda egenskaper. För varje gemensamt teknikinititiv kommer en särskild struktur att anges för genomförandet av den fastställda forskningsagendan. Den kommer att föra samman de offentliga och privata investeringar som är nödvändiga och säkra samordningen av insatser på europeisk nivå. Kommissionen kommer att bevilja ett anslag för genomförandet av forskningsagendan på grundval av separata förslag (t.ex. på grundval av artikel 171 i fördraget). Ytterligare gemensamma teknikinitiativ kan identifieras på grundval av de kriterier som anges i bilaga I och föreslås under loppet av sjunde ramprogrammets genomförande.

- Initiativet för innovativa läkemedel

Det gemensamma teknikinitiativet för innovativa läkemedel syftar till att förbättra den europeiska läkemedelssektorns konkurrenskraft genom en samordnad strategi för att klara forskningsflaskhalsar i processen för utveckling av läkemedel samt minska tiden för utveckling av läkemedel och tiden för kliniska tester av nya läkemedel. Detta kommer att möjliggöra en snabbare tillgång till mer målinriktade läkemedel och tidigare avkastning på forskningsinvesteringar, vilket kommer att främja privata investeringar i ytterligare forskning.

Forskningen före det konkurrensutsatta stadiet, enligt den strategiska forskningsagendan för initiativet för innovativa läkemedel, kommer att omfatta utveckling av verktyg och metoder som kan användas för att bättre förutse lämplighet, säkerhet och effektivitet för läkemedel, intelligenta infrastrukturer för dataintegrering och kunskapshantering genom ett nära samarbete mellan näringsliv, den akademiska världen och kliniska centrum i alla etapper. Man kommer också att åtgärda utbildningsluckor för att se till att den kompetens som krävs för att omvandla forskningsresultat till konkreta fördelar för patienterna finns i Europa. Ett nära samarbete mellan Europeiska gemenskapen och näringslivet och andra intressenter, som t.ex. tillsynsmyndigheter, patienter, den akademiska världen och kliniker kommer att garanteras, liksom mobilisering av offentliga och privata medel. Den strategiska forskningsagendan kommer att genomföras genom initiativet för innovativa läkemedel, och en lämplig struktur för offentlig-privata partnerskap skall utarbetas särskilt för detta område.

- Nanoelektronisk teknik 2020

Nanoelektroniken är av stor strategisk betydelse för den europeiska konkurrenskraften eftersom det rör sig om produkter som möjliggör innovation inom andra sektorer (t.ex. multimedia, telekommunikation, transport, hälsa, miljö och bearbetningsindustri). Därför måste FoTU- och innovationsarbetet struktureras bättre, optimeras och integreras i ett större sammanhang som involverar alla aktörer som behövs för framgångsrika resultat inom detta område.

Initiativet kommer att behandla behoven av silikonbaserad teknik inom följande fyra teknikområden: i) krympning av logik- och minneskomponenter för att öka prestandan och sänka kostnaderna, ii) utveckling av mervärdesfunktioner som avkännings-, aktiverings- och förpackningsfunktioner, som skall innefattas i logik- och minneskomponenter för att bilda komplexa lösningar som system i chip-form (”System-on-Chip”) eller system i paketform (”System-in-Package”), iii) utrustning och material, samt iv) automatiserad konstruktion.

- Inbyggda datasystem

Inbyggda datasystem (den osynliga elektronik och mjukvara som gör produkter och processer intelligenta”) är av strategisk betydelse för centrala europeiska industrisektorers konkurrenskraft, exempelvis bilindustri, avionik, hushållselektronik, telekommunikation, medicinska system och tillverkningsindustri. Den ökade konnektiviteten för denna utrustning skapar dessutom möjligheter för helt nya marknader och samhällstillämpningar som Europa måste kunna dra nytta av.

Det gemensamma teknikinitiativet för inbyggda datasystem kommer att föra samman forskningsinsatser och fokusera dem, ge hävstångseffekter för privata och offentliga investeringar för att sprida de stora riskerna och upprätthålla en hög ambitionsnivå. Initiativet kommer att behandla design, utveckling och spridning av elektronik och mjukvarusystem som är allmänna, kompatibla och kostnadseffektiva, men med hög kapacitet och säkerhetsnivå. Initiativet kommer att producera referenskonstruktioner som erbjuder standardiserade strukturlösningar för olika tillämpningstyper, systemanpassad programvara som möjliggör sömlös konnektivitet och kompatibilitet, integrerade programvaruverktyg för integrerad design och metoder för snabb utveckling och utformning av prototyper, och även nya metoder för interaktion mellan datorer och den fysiska världen.

- Initiativet för vätgas och bränsleceller

Vätgas och bränsleceller är exempel på energiteknik som kan ge ett paradigmskifte i den europeiska energiproduktionen och energiförbrukningen. Denna teknik har en enorm potential för utveckling som kan ge en oberoende och hållbar energiförsörjning på längre sikt och viktiga konkurrensfördelar för Europa. Övergången till en vätgasbaserad ekonomi förutsätter stora forsknings- och kapitalinvesteringar i skapandet av nya industrier, nya strukturer för försörjningskedjor, infrastruktur och mänskliga resurser.

Det gemensamma teknikinitiativet kommer att utarbeta och genomföra ett målinriktat europeiskt program för industriell forskning, teknisk utveckling och demonstration för att få fram robust vätgas- och bränslecellteknik som utvecklats fram till marknadsföringsstadiet. De viktigaste temaområden som ingår i det gemensamma teknikinitiativets forskningsagenda kommer att vara utveckling av bränsleceller för alla tillämpningssektorer och tillämpningsområden; hållbar väteförsörjning, inbegripet produktion, distribution, lagring och leverans; integrerad storskalig demonstration av utvecklad och avancerad teknik i ett verkligt operativt sammanhang; förberedande åtgärder avseende marknadsramen. Detta kommer att genomföras på grundval av EU:s realistiska och ständigt föränderliga teknikfärdplaner och affärsscenarion, med ingående beskrivningar av övergångsstrategier och långsiktiga mål och milstolpar i genomförandet.

- Flygteknik och lufttransport

Europa måste hålla sig i framkanten i fråga om central teknik för att kunna behålla en hållbar, innovativ och konkurrenskraftig flygteknik- och lufttransportindustri i framtiden. Det rör sig om en FoTU-intensiv industri, och de europeiska flygkteknik- och lufttransportföretag som i dag är konkurrenskraftiga på världsmarknaden har byggs upp med hjälp av betydande privata forskningsinvesteringar (normalt 13-15 % av omsättningen) under flera årtionden. Den här sektorn har speciella egenskaper, vilket innebär att ny utveckling ofta beror på ett effektivt samarbete mellan offentlig och privat sektor.

En del aspekter av den strategiska forskningsagendan ACARE förutsätter storskalighet och kontinuitet, och därför måste ett gemensamt teknikinitiativ inriktas på ett sammanhängande program för forskning om avancerad teknik och främjandeaspekter som integrering, storskalig validering och demonstration.

När det gäller flygteknik och luftfart kommer flera olika områden att behandlas, t.ex. miljövänliga och kostnadseffektiva flygplan (”det miljövänliga flygplanet”) och flygledningstjänst till stöd för ett gemensamt europeiskt luftrum och SESAME-initiativet.

- Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES).

Europa behöver en autonom kapacitet som bygger på en europeisk standard för global övervakning. Detta kommer att vara till stor hjälp för Europa och de europeiska företagen inom detta område, där konkurrenterna gör stora investeringar i utvecklingen av standarder för globala övervakningssystem

GMES måste motsvara det politiska mandat som uttrycktes i rådets resolution om GMES[54] som följde på toppmötet i Göteborg i juni 2001, den handlingsplan om GMES som lades fram i februari 2004[55] och det faktum att GMES inbegripits i ”Initiativ för tillväxt” och förteckningen för ”Snabbstartprogrammet”.

Framtiden för GMES är beroende av att betydande långsiktiga investeringar görs av både användare och företag som tillhandahåller infrastruktur (både offentliga och privata). Därför är det viktigt att få ut en tydlig och enhetlig bild av GMES som lätt kan kännas igen av användare, myndigheter och näringsliv. Oberoende av de specifika tillämpningsområdena för GMES kommer man för detta att behöva en uppsättning accepterade standarder, valideringsmekanismer och strategier, och det skall ligga under ett enda politiskt ansvar.

Därför skulle en förvaltningsstruktur för GMES kunna inrättas i form av ett gemensamt teknikinitiativ, för att föra samman alla berörda aktörer och deras resurser, särskilt användarorganisationer på både nationell och europeisk nivå.

Ett gemensamt teknikinitiativ för GMES bör garantera en stark samordning av GMES-relaterad verksamhet, bl.a. genom

- konsolidering av användarkraven för varje tillämpningsområde för GMES,

- övervakning och stöd i samband med utveckling av GMES-systemets operativa tjänster samt kapaciteten och infrastrukturen för detta,

- validering av dessa tjänster, när så är lämpligt,

- utveckling av mekanismer som syftar till att garantera långsiktig tillgång till data (”dataköp”),

Ett gemensamt teknikinitiativ för GMES skulle också vara ett effektivt sätt att främja den privata sektorns deltagande, eftersom initiativet skulle fungera som samordnare och finansiär för industrin (även små och medelstora företag) och andra eventuella uppdragstagare som önskar bidra till genomförandet av GMES genom relevanta konkurrensutsatta processer.

GMES kommer att ge Europa en ledande ställning när det gäller förvaltning och användning av viktiga infrastrukturer, vilket även innefattar strategisk rymdkapacitet. Systemet kan också ge en grund för en effektiv användning av ändliga naturresurser för både offentliga och privata enheter. GMES kommer därmed att bidra till att förbättra produktiviteten inom många olika sektorer som behöver enhetlig och uppdaterad information om tillgängliga tillgångar.

Finansieringsinstrumentet för riskdelning

I enlighet med bilaga II kommer gemenskapen att tillhandahålla ett bidrag (samordnings- och stödåtgärd) för Europeiska investeringsbanken (EIB). Detta bidrag kommer att bidra till gemenskapens mål att främja privata sektorns investeringar i forskning genom att öka bankens kapacitet för att hantera risker, vilket möjliggör i) en större volym EIB-lån för en viss risknivå och ii) finansiering av europeiska FoTU-åtgärder som är förknippade med större risker än vad som skulle ha varit möjligt utan ett sådant gemenskapsstöd.

EIB kommer att låna ut medel som kommer från internationella finansmarknader i enlighet med sina vanliga regler och förfaranden. Sedan kommer de att använda gemenskapsbidraget tillsammans med sina egna medel för försörjning och kapitaltilldelning inom banken för att täcka en del av de risker som är förbundna med dessa lån till de stora europeiska FoTU-åtgärder som uppfyller kraven.

Utifrån sin finansiella utvärdering kommer EIB att bedöma nivån på den finansiella risken och fastställa värdet på försörjningen eller kapitaltilldelningen. Riskbedömningen och bedömningen, och de beslut som sedan fattas om försörjning och kapitaltilldelning, är standardförfaranden vid banken som godkänns och övervakas av aktiehavarna. Detta kommer inte att ändras till följd av gemenskapens bidrag. Det kommer inte att ge upphov till någon ansvarsförbindelse för gemenskapen.

Bidraget kommer att betalas ut på årsbasis. Det årliga beloppet kommer att fastställas i arbetsprogrammen, med beaktande av den verksamhetsrapport och de prognoser som EIB kommer att lägga fram för gemenskapen.

Det avtal om ekonomiskt stöd som skall ingås med EIB kommer att innehålla villkoren för hur gemenskapsbidraget kan användas för att täcka försörjning och kapitaltilldelning. Avtalet kommer bland annat att innehålla följande villkor:

- Stödberättigande temaområden och verksamheter. För att hålla en jämvikt mellan de bidragande särskilda programmen och deras temaområden och verksamheter, får gemenskapen genom avtal ändra stödreglerna för varje tema eller verksamhet, utan att det påverkar tillämpningen av eventuella ändringar enligt artikel 7.2.

- Stödberättigande för stora europeiska FoTU-åtgärder. ”Gemensamma teknikinitiativ” och stora samarbetsprojekt som finansieras av gemenskapen inom ramen för temaområden och verksamheter inom detta särskilda program skall automatiskt vara stödberättigande. Även andra stora europeiska samarbetsprojekt kan övervägas, som t.ex. de inom Eureka. Enligt den förordning som antagits i enlighet med artikel 167 i fördraget skall avtalet om ekonomiskt stöd också fastställa förfararanden och garantera gemenskapen möjligheten att under vissa omständigheter inlägga sitt veto mot användning av bidraget till ett lån som föreslås av EIB.

- Reglerna för fastställande av den andel av den finansiella risken som kommer att täckas av gemenskapens bidrag och den risktröskel över vilken som EIB kan använda gemenskapens bidrag.

- Formerna för gemenskapens övervakning av EIB:s låneverksamhet i samband med bidraget.

BILAGA IV

Samordning av forskningsprogram som inte finansieras av gemenskapen

En rad initiativ för det gemensamma genomförandet av nationella forskningsprogram anges nedan och de kommer att omfattas av ett separat beslut på grundval av artikel 169 i fördraget. Ytterligare initiativ kan kartläggas och föreslås under genomförandet av sjunde ramprogrammet.

För varje beslut kommer en särskild genomförandestruktur att upprättas, tillsammans med den organisation och de styrande organ som behövs för genomförandet av åtgärden. I enlighet med bilaga II kommer gemenskapen att ge ekonomiskt stöd till initiativen och delta aktivt på det sätt som är lämpligt för åtgärden.

- Initiativ enligt artikel 169 inom området Östersjöforskning Syftet kommer att vara att inleda och genomföra ett gemensamt FoU-program som integrerar flera nationella program som rör havsforskning och hållbar utveckling i Östersjön. I enlighet med flera internationella, europeiska och regionala konventioner om Östersjön, kommer detta initiativ att främja inrättandet av en plattform för sammanfattning och spridning av resultat inom detta område och bidra med FoU som behövs för en hållbar utveckling av Östersjön.

- Initiativ enligt artikel 169 inom området boende med hemtjänst

Ett gemensamt FoU-program om boende med hemtjänst kommer att syfta till att föra samman nationella forskningsinsatser för att ta reda på hur IKT kan förbättra livskvaliteten för äldre och förlänga den tid som de kan klara ett självständigt boende i sin hemmiljö med omgivningar. Detta omfattar exempelvis hjälp med vardagsbestyr, underlättande av sociala kontakter, övervakning av hälsa och aktivitet och ökad säkerhet och trygghet. Tonvikten kommer att ligga på en integrering av utrustning, system och tjänster i kostnadseffektiva, tillförlitliga lösningar som inger förtroende. Detta initiativ kommer att syfta till ett storskaligt europeiskt samarbete som omfattar den kritiska massa som behövs och ett långsiktigt åtagande.

- Initiativ enligt 169 inom området metrologi

Syftet kommer att vara att inleda och genomföra ett sammanhängande gemensamt FoU-program som integrerar ett antal nationella program. Det kommer att hjälpa Europa att möta den ökade efterfrågan på avancerad metrologi som ett verktyg för innovation och som stöd för vetenskalig forskning och strategier. Detta initiativ kommer framför allt att stödja de mål för de europeiska nationella mätningssystemen som utfärdats av nätverk för nationella mätningslaboratorier

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS TITEL

Förslag till rådsbeslut om antagande av det särskilda programmet Samarbete för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)

2. AKTIVITETSBASERAD FÖRVALTNING/BUDGETERING

FORSKNING

3. BERÖRDA BUDGETPOSTER

3.1. Budgetposter (driftsutgifter samt tekniska och administrativa stödutgifter i samband därmed) inklusive följande rubriker:

02 04 01 Rymdteknik; 02 04 02 Pilotprojekt om förbättring av den europeiska säkerhetsforskningen; 08 02 01 Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa; 08 05 01 Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet; 09 04 01 Informationssamhällets teknik; 08 03 01 Nanoteknik, intelligenta material, nya produktionsprocesser och produktionsanordningar; 08 06 01 01 Hållbara energisystem; 08 06 02 01 Hållbara energisystem; 08 06 01 03 Global förändring och ekosystem; 08 04 01 Flyg- och rymdteknik; 08 06 01 02 Hållbar marktransport; 06 06 01 Flyg- och rymdteknik; 08 06 02 02 Hållbar marktransport; 08 07 01 Medborgarna och styrelseformerna i kunskapssamhället; 08 08 01 01 – 06 06 03 – 09 04 02 – 11 05 01 – Stödjande åtgärder och förutseende av vetenskapliga och tekniska behov

(De slutgiltiga budgetbenämningarna för sjunde ramprogrammet kommer att fastställas i vederbörlig ordning)

3.2. Åtgärdens och budgetkonsekvensens varaktighet:

2007-2013 beroende på när den nya budgetplanen godkänns

3.3. Budgettekniska uppgifter:

Budgetpost | Typ av utgifter | Nya | Bidrag från EFTA | Bidrag från kandidatländer | Rubrik i budgetplanen |

02, 06, 08, 09 och 11 | Icke oblig. utg. | Diff. anslag[56] | JA | JA | JA | nr [1a] |

XX.01 | Icke oblig. utg. | Icke-diff. anslag[57] | JA | NEJ | NEJ | nr [1a…] |

XX.01.05 | Icke oblig. utg. | Icke-diff. anslag | JA | JA | JA | nr [1a…] |

4. ÖVERBLICK ÖVER RESURSER

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Sammanfattning av åtagandebemyndiganden (ÅB) och betalningsbemyndiganden (BB)[58]

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalresurser och utgifter i samband därmed (IDA) | 8.2.5 d | 11,633 | 11,866 | 12,103 | 12,345 | 12,592 | 12,844 | 13,101 | 86,483 |

Administrativa kostnader, utom personalresurser och kostnader i samband därmed, som inte ingår i referensbeloppet (IDA) | 8.2.6 e | 0,807 | 0,824 | 0,840 | 0,857 | 0,874 | 0,891 | 0,909 | 6,002 |

Total preliminär finansiell kostnad för stödet

ÅB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | a+c+d+e | 5.674,377 | 7.183,791 | 8.677,340 | 10.316,316 | 11.981,867 | 13.605,871 | 15.378,756 | 72.818,319 |

BB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | b+c+d+e | 2.701,204 | 4.800,186 | 6.845,974 | 8.748,741 | 10.356,602 | 11.983,321 | 27.382,292 | 72.818,319 |

Samfinansieringsuppgifter

Om förslaget skall samfinansieras av medlemsstaterna eller av andra organ (specificera), ange den uppskattade samfinansieringsnivån i nedanstående tabell (lägg till ytterligare rader, om det rör sig om flera organ):

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande organ | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och senare | Totalt |

…………………… | f |

ÅB TOTALT inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med kommande ekonomiska planering. [Kommissionens meddelande om budgetplanen 2007–2013 från februari 2004, KOM (2004) 101.]

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

( i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[64] (dvs. mekanism för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Inkomsterna påverkas inte

( Inkomsterna påverkas enligt följande:

Vissa associerade stater kan komma att bidra till finansieringen av ramprogrammen.

I enlighet med artikel 161 i budgetförordningen kan Gemensamma forskningscentret utnyttja inkomster från konkurrensinriktad verksamhet och andra tjänster som centret utför åt tredje man.

I enlighet med artikel 18 i budgetförordningen får vissa inkomster användas för att finansiera vissa poster.

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden(År n-1) | Situation efter åtgärden |

Personal totalt[65] | 1.848 | 1.848 | 1.848 | 1.848 | 1.848 | 1.848 | 1.848 |

5. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER OCH MÅL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1. Behov på kort eller lång sikt

Det särskilda programmet Samarbete handlar om behovet att stärka konkurrenskraften och stödja EU:s politik genom en ledande ställning inom centrala vetenskapliga och tekniska områden. Detta behov kommer att tillgodoses genom stöd till forskningssamarbete på högsta spetsforskningsnivå mellan universitet, forskningscenter och myndigheter inom hela EU och i resten av världen.

5.2. Mervärdet av gemenskapens medverkan, förslagets förenlighet med andra finansieringsinstrument och eventuella synergieffekter

Det mervärdet som kommer att skapas genom det särskilda programmet består i att resurser, ämnesområden och spetsforskning förs samman och resulterar i en kritisk massa, lärande och synergieffekter som inte hade kunnat uppnås på nationell nivå. En bättre integrering av europeisk forskning och utveckling kommer att uppnås genom förbättrad samordning av nationella strategier, spridning av resultat inom hela EU, skapande av Europatäckande forskarlag och -nätverk, dessutom kommer utmaningar som rör hela Europa antas.

5.3. Aktivitetsbaserade mål, förväntade resultat och tillhörande indikatorer för förslaget

Det allt överskuggande målet är att bidra till en hållbar utveckling genom att främja spetsforskning på allra högsta nivå. Målet är att stödja transnationellt samarbete på en rad tematiska områden som motsvarar viktiga områden för kunskap och teknik där forskningen bör stödjas och stärkas för att kunna ge lösningar på sociala, ekonomiska, miljömässiga och industriella frågor.

Följande nio teman omfattas av EU-åtgärder:

24. Hälsa

25. Livsmedel, jordbruk och bioteknik

26. Informations- och kommunikationsteknik

27. Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

28. Energi

29. Miljö (inbegripet klimatförändringar)

30. Transport (inbegripet flygteknik)

31. Samhällsvetenskap och humaniora

32. Säkerhets- och rymdforskning

Närmare mål för varje enskilt temaområde finns i bilaga I till förslaget till rättsakt.

Mått på forskningsprestationer kommer att utarbetas på tre nivåer:

- Kvantitativa och kvalitativa indikatorer på i vilken riktning de vetenskapliga och tekniska framstegen går; t.ex. nya normer och verktyg, vetenskapliga tekniker, patentansökningar och licensavtal, nya produkter, processer och tjänster.

- Förvaltningsindikatorer för att övervaka prestationer internt och stödja beslutsfattande på hög nivå. Bland dessa indikatorer kan ingå hur stor del av budgetmedlen som använts, tiden fram till ingående av kontrakt samt tid till betalning.

- Resultatindikatorer (påverkan) för att bedöma forskningens totala effektivitet jämfört med mål som satts på hög nivå. Detta skulle kunna innefatta en bedömning utifrån hela ramprogrammet (dvs. strävan efter målen från Lissabon, Göteborg, Barcelona, m.m.) och en bedömning utifrån det särskilda programmet (bidrag till vetenskap och teknik i EU och ekonomiska resultat).

5.4. Genomförandebestämmelser (preliminära)

Ange hur åtgärden skall genomföras.

( Centraliserad förvaltning

( Direkt av kommissionen

( Indirekt genom utläggning på

( Genomförandeorgan

( Av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen

( Nationella organ inom den offentliga sektorn/organ med offentliga förvaltningsuppgifter

ٱ Gemensam eller decentraliserad förvaltning

ٱ Med medlemsstater

ٱ Med tredjeland

ٱ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (specificera)

Anmärkningar:

Kommissionen föreslår att detta program förvaltas centralt, både direkt av kommissionen och indirekt genom utläggning till ett genomförandeorgan eller till strukturer som skapats för genomförandet av forsknings- och utvecklingsprogram som inletts av flera medlemsstater (artikel 169 i fördraget) eller till gemensamma företag eller andra organisationer (artikel 171 i fördraget).

För åtgärder som följer av artikel 169 och artikel 171 kommer förvaltningsstrukturerna att fastställas från fall till fall, på grundval av den berörda åtgärdens natur. Åtgärderna kommer att innebära förvaltning utanför kommissionen.

Ett genomförandeorgan kommer att hantera ansökningsomgångar och utvärderingar för de delar av programmet där kopplingen är tydlig mellan uppföljningen av de projekt som finansierats och utvecklingen av politiken för vetenskap och teknik. Detta innebär att det bl.a. skall ta emot och administrera inlämnade ansökningar, bjuda in och avlöna utvärderare med expertkompetens (utsedda av kommissionen), tillhandahålla logistiskt stöd vid utvärdering av ansökningar och utföra eventuella ytterligare uppgifter, såsom att kontrollera ekonomisk bärkraft och tillhandahålla statistik. Det kommer även i fortsättningen att finnas möjlighet att lägga ut vissa uppgifter på privata företag, t.ex. framtagning, drift och support av IT-resurser. Kommissionens ansvariga enheter kommer att utvärdera och förvalta projekten för att på så sätt bibehålla en nära koppling mellan projektverksamheten och utformningen av politiska åtgärder. I vissa delar av programmet kan dessa uppgifter emellertid också läggas ut på ett genomförandeorgan.

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Övervakningen och utvärderingen beskrivs närmare i finansieringsöversikten för rättsakt till förslaget till det sjunde ramprogrammet, KOM(2005) 119 slutlig.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att återkräva stöd som gått förlorat, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt. Detta skall ske i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[66], kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning 1605/2002[67], rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[68], (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[69] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[70].

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSER

8.1. Mål och finansiella behov för förslaget

Miljoner euro i åtagandebemyndiganden (avrundat till tre decimaler)

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärden för med sig

Genomförande av ramprogrammet.

8.2.3. Rekrytering (bland personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

(Vid olika rekryteringsalternativ ange antalet tjänster för var och en av dem.)

( Tjänster som för närvarande är avsedda för förvaltning av det program som skall ersättas eller förlängas.

( Tjänster som på förhand har tillsatts inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år 2006.

( Tjänster som kommer att begäras inom ramen för det kommande förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget.

( Tjänster som skall omfördelas med hjälp av befintlig personal i förvaltningsfunktionen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n men som inte planerats inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 05 – Administrativa utgifter) [76]

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

8.2.6 Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[77] Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

År 2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 | År 2012 och 2013 | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,320 | 0,326 | 0,333 | 0,339 | 0,346 | 0,713 | 2,376 |

XX 01 02 11 02 – Möten och konferenser | 0,010 | 0,010 | 0,011 | 0,011 | 0,011 | 0,023 | 0,076 |

XX 01 02 11 03 – Kommittéer[78] | 0,478 | 0,487 | 0,497 | 0,507 | 0,517 | 1,065 | 3,550 |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 - Informationssystem |

2 Summa övriga administrativa utgifter (XX 01 02 11) |

3 Övriga utgifter av administrativ art (med hänvisning till budgetrubrik) |

Summa administrativa kostnader, utom personalresurser och kostnader i samband därmed ( som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,807 | 0,824 | 0,840 | 0,857 | 0,874 | 1,801 | 6,002 |

- Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Siffrorna har uppskattats på grundval av de anslag som GD RTD har begärt för 2006 ökade med 2 % för den förväntade årliga inflationen. ( Fiche 1 REV )

Behovet av personal och administrativa resurser skall täckas med anslagen till det ansvariga generaldirektoratet inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Vid fördelningen av tjänster bör det tas hänsyn till en eventuell omfördelning av tjänster mellan avdelningar på grundval av den nya budgetplanen.

[1] KOM(2005) 119.

[2] KOM(2005) 118.

[3] SEK(2005) 430.

[4] KOM(2005)387

[5] Kommissionens rapport (arbetsdokument) av den 10 juni 2005 om europeiska teknikplattformar och gemensamma teknikinitiativ – främja offentlig-privata FoU-partnerskap för att stärka konkurrenskraften inom europeisk industri ( Report on European Technology Platforms and Joint Technology Initiatives: Fostering Public-Private R&D Partnerships to Boost Europe’s Industrial Competitiveness , SEC(2005) 800).

[6] Spetsforskning : Den europeiska utmaningen. Rapport från expertgrupp på hög nivå, Europeiska kommissionen, maj 2005

[7] Mot nya forskningsinfrastrukturer för Europa – ESFRI:s ”förteckning över möjligheter”, mars 2005, www.cordis.lu/esfri/.

[8] EUT C […], […], s. […].

[9] EUT C […], […], s. […].

[10] EUT C […], […], s. […].

[11] EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[12] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[13] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[14] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[15] K(2005)576 slutlig.

[16] Forskning om cancerbehandling av gonader får finansieras.

[17] I vissa fall kan vissa restriktioner gälla för säkerhetsforskning, i enlighet med reglerna för deltagande och spridning.

[18] Se reglerna för deltagande och spridning. Särskilda villkor kan gälla för säkerhetsforskning.

[19] Andra nya viktiga initiativ som rör samordningen av nationella forskningsprogram kan få stöd vid behov.

[20] Strategisk forskningsagendor för andra europeiska teknikplattformar kan få stöd under förutsättning att de är av avgörande betydelse för hälsoanknuten industri.

[21] Ofta är riskfaktorer, biologiska mekanismer, orsaker, kliniska symptom, följder och behandlingar när det gäller olika sjukdomar och åkommor inte desamma hos kvinnor som hos män.

[22] Stöd kommer framför allt att ges till en viss typ av kliniska studier som kan ge uppgifter om lämpligaste sättet att använda sådana generiska produkter som för närvarande inte används enligt föreskrifterna (”off label- användning”) inom pediatriken.

[23] Läkemedel och bioläkemedel.

[24] T.ex. ett bidrag till EDCTP:s eruopeiska ekonomiska intressegruppering.

[25] Europeiska gemenskapen är medlem i HSFP-organisationen (HFSPO) och har finansierat HFSP inom ramen för tidigare ramprogram.

[26] Ramkonventionen om tobakskontroll, 2004/513/EG.

[27] Internationella hälsoföreskrifterna 2005 – resolution utfärdad av Världshälsoförsamlingens 58:e möte den 23 maj 2005.

[28] Begreppet ”bioekonomi” innefattar all industri och alla ekonomiska sektorer där biologiska resurser produceras, förvaltas eller på annat sätt utnyttjas (och relaterade tjänster, leverantörer eller konsumtionsindustri som t.ex. jordbruk, livsmedel, fiske, skogsbruk osv.).

[29] Livsmedel omfattar fisk, skaldjur och musslor.

[30] Kompletterande forskning rörande hållbar förvaltning och hållbart bevarande tas upp under ”Miljö (inbegripet klimatförändringar)”. Forskning om andra verktyg och annan teknik för hållbar produktion och förvaltning kommer att ske inom ramen för lämpliga teman.

[31] Ett avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete på IMS-områden har ingåtts mellan Europeiska gemenskapen och Förenta staterna, Japan, Australien, Kanada, Sydkorea och EFTA-länderna Norge och Schweiz.

[32] Meddelande från kommissionen, Nanovetenskap och nanoteknik: En handlingsplan för Europa 2005-2009 , KOM(2005) 243.

[33] Avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete inom området intelligenta produktionssystem har ingåtts mellan Europeiska gemenskapen, USA, Japan, Australien, Kanada, Sydkorea och EFTA-länderna Norge och Schweiz.

[34] KOM(2002) 279.

[35] Såsom fastställs i grönboken om energieffektivitet (”Doing More for Less”), KOM(2005) 265, 22.6.2005.

[36] Detta bygger vidare på erfarenheterna från CONCERTO och CIVITAS-initiativen som stöddes inom sjätte ramprogrammet.

[37] Kompletterande forskning om produktion och användning av biologiska resurser ingår i temat ”Livsmedel, jordbruk och bioteknik”.

[38] Inklusive finansiellt stöd till GEO-sekretariatet.

[39] Några exempel är Killarney-rekommendationerna om prioriteringar inom forskningen om biologisk mångfald inför 2010 års mål (Malahidekonferensen 2004), EU:s handlingsplan för klimatförändringar inom ramen för utvecklingssamarbetet (2004), prioriterade åtgärder som identifierats av den vetenskapliga och tekniska kommittén inom ramen för UNCCD samt strategier på EU-nivå och global nivå som syftar till en säker hantering av kemikalier och bekämpningsmedel.

[40] ”Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden”, KOM(2001) 370 slutlig.

[41] Modernisering av den europeiska infrastrukturen för flygledning i samband med införandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

[42] Därför planerar man att starta ett gemensamt företag för samordningen av åtgärder som rör flygledningstjänsten.

[43] Eftersom målet är att återupprätta den fördelning mellan olika transportsätt som rådde 1998 kommer åtgärder som rör endast ett transportsätt att koncentreras till järnvägstransport och transport på vattenvägar.

[44] På grundval av erfarenheterna från CIVITAS-initiativet.

[45] Forskningsverksamheten kommer att ledas av Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS.

[46] Med syftet att förbättra beredskapen och responsen i samband med avsiktliga utsläpp av biologiska eller kemiska agenser.

[47] Inrättat under den treåriga förberedande åtgärden för säkerhetsforskning (PASR 2004-2006).

[48] KOM(2005)208, ”Europeisk rymdpolitik – Preliminära inslag”.

[49] Enligt ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen, (KOM(2004) 85.

[50] Rapport från expertgruppen för rymd- och säkerhetsfrågor (Panel of Experts on Space and Security), mars 2005.

[51] Exempelvis Kyotoprotkollet, FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning, FN:s konvention om biologisk mångfald, slutsatserna från 2002 års världstoppmöte om hållbar utveckling och slutsatserna från G8-mötet 2005.

[52] Inklusive beloppen för gemensamma teknikinitiativ (jfr bilaga III) och samordningen av forskningsprogram som inte finansieras av gemenskapen (jfr bilaga IV) som skall avgöras på grundval av separata förslag (t.ex. på grundval av artikel 171 i fördraget).

[53] Inklusive ett belopp för att finansiera deltagandet av organisationer från tredjeländer i temaområden, genom t.ex. ett ”öppnande” och ”särskilda samarbetsåtgärder”.

[54] Rådets resolution 2001/C 350/02, 13.11.2001.

[55] GMES (Global övervakning för miljö och säkerhet): Upprättande av en GMES-kapacitet senast 2008 - (Handlingsplan (2004-2008)), KOM(2004) 65 slutlig.

[56] Differentierade anslag.

[57] Icke-differentierade anslag.

[58] Siffrorna avser utgifterna för hela Euratomramprogrammet [se KOM (2005) 119 slutlig].

[59] Utgifter som inte omfattas av avdelning XX kapitel XX01.

[60] Betalningsbemyndigande hänför sig till 2013 och de påföljande åren.

[61] Utgifter enligt artikel xx 01 05 i avdelning xx.

[62] Betalningsbemyndigandena hänför sig till 2013 och de påföljande åren.

[63] Utgifter enligt kapitel xx 01 utom artikel xx 01 05.

[64] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[65] Siffrorna i tabellen hänför sig endast till personal som finansieras genom tjänsteförteckningen för alla indirekta åtgärder som generaldirektoraten RTD, INFSO, TREN, ENTR och FISH ansvarar för. Av denna anledning innefattar siffrorna inte tjänster i tjänsteförteckningen från driftsbudgeten eller tjänsterna från Gemensamma forskningscentrets tjänsteförteckning (se KOM(2005)439 och 445 slutlig).

[66] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[67] EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

[68] EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[69] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[70] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[71] Enligt beskrivningen i avsnitt 5.3.

[72] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[73] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[74] Denna kostnad ingår i referensbeloppet.

[75] Siffrorna i tabellen hänför sig endast till personal som finansieras genom tjänsteförteckningen för alla indirekta åtgärder som generaldirektoraten RTD, INFSO, TREN, ENTR och FISH ansvarar för. Av denna anledning innefattar siffrorna inte tjänster i tjänsteförteckningen från driftsbudgeten eller tjänsterna från Gemensamma forskningscentrets tjänsteförteckning (se KOM(2005)439 och 445 slutlig).

[76] Siffrorna hänför sig till utgifterna för hela EG-ramprogrammet (se KOM(2005)119 slutlig).

[77] Siffrorna hänför sig till utgifterna för hela EG-ramprogrammet (se KOM(2005)119 slutlig).

[78] EURAB-kommittén.