Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52005AE1498

    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen – Vägledande dokument om statligt stöd till innovation KOM(2005) 436 slutlig

    EUT C 65, 17.3.2006, p. 86–91 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

    17.3.2006   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 65/86


    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen – Vägledande dokument om statligt stöd till innovation”

    KOM(2005) 436 slutlig

    (2006/C 65/16)

    Den 21 september 2005 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen – Vägledande dokument om statligt stöd till innovation”

    Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs presidium gav facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion i uppdrag att utarbeta ett yttrande i ärendet.

    Med hänsyn till ärendets brådskande karaktär utsåg Europeiska ekonomiska och sociala kommittén vid sin 422:a plenarsession den 14 december 2005Antonello Pezzini till huvudföredragande och antog följande yttrande med 80 röster för och 2 nedlagda röster.

    1.   Sammanfattning och rekommendationer

    1.1

    Kommittén välkomnar det vägledande dokumentet om statligt stöd till innovation, genom vilket kommissionen avser att utarbeta en säker rättslig ram, fastställa kriterier för att rikta stödet bättre och åstadkomma en förenkling av regelverket.

    1.1.1

    Kommittén är medveten om att kommissionsdokumentet för första gången initierar en ingående debatt om följande, för närvarande högst aktuella frågor:

    Vad menar vi med innovation?

    Var går gränsen mellan innovationsfasen, som kan vara föremål för stöd, och marknadsföringsfasen?

    Vilka åtgärder är lämpliga för att kompensera småföretagen för tillväxtens välkända begränsningar?

    Hur beter sig våra främsta samarbetspartner i fråga om innovation i den pågående globaliseringsprocessen, och vilka begränsningar godtar vi genom att ansluta oss till WTO-bestämmelserna?

    1.2

    Svaren på dessa frågor kommer att ha en avgörande betydelse för den nya rättsliga ram som kommissionen skall lägga fram och som skall leda till samordning mellan medlemsstaterna i syfte att förena utveckling och framsteg och respektera bestämmelserna, särskilt konkurrensbestämmelserna.

    1.3

    Att Europa inte är tillräckligt konkurrenskraftigt beror till stor del på att innovationsnivån är relativt låg, vilket i sin tur ofta beror på marknadsbrister. I dessa fall kan de statliga stöden bidra till att uppmuntra marknadsaktörerna till större investeringar i produkt- och processrelaterad innovation (1).

    1.4

    Alternativet till innovation är kulturell och ekonomisk tillbakagång inom EU. Kommittén är fullständigt medveten om detta, och genom att dess ledamöter är aktiva inom det organiserade civila samhällets olika sektorer söker den uppnå följande mål (som ett lämpligt utnyttjande av statsstöden också kan bidra till):

    Att marknadens externa effekter avhjälps eller avleds.

    Att företagarandan stärks.

    Att lämpliga åtgärder vidtas på olika områden för att hjälpa mikroföretag samt små och medelstora företag och göra dem innovativa.

    Att företagare och aktörer inom den sociala sektorn får hjälp att förstå och använda de innovationer som är en kontinuerlig del av marknadernas internationalisering.

    Att det genomförs olika former av privat kontroll av efterlevnaden för att öka respekten för och underlätta det fullständiga genomförandet av gemenskapslagstiftningen (2).

    Att det europeiska området för forskningsverksamhet verkligen genomförs, genom att teknikcentrum och högskolor gör samordnade insatser för att sprida och konkretisera forskningsresultaten (3).

    Att olika instrument och resurser gör det möjligt för den grundläggande och fortsatta yrkesutbildningen att anpassa sig till marknadens innovationspräglade efterfrågan på yrkeskompetens och innovation, hjälper samhället att förstå de ständiga förändringarna och bidrar till att sprida kunskap om och stärka principerna för företagens sociala ansvar (4).

    1.5

    Hittills har kommissionen inte antagit några särskilda bestämmelser om statligt stöd till innovation. Med utgångspunkt i artiklarna 87 och 88 i fördraget har kommissionen behandlat innovation i samband med andra typer av stöd: regionalstöd, utbildningsstöd, åtgärder rörande investeringskapital, sysselsättningsstöd och åtgärder till stöd för småföretag.

    1.5.1

    Innovation har på sätt och vis hört till de statliga stöden till forskning och utveckling (5), en stödregim som förlängdes från den 30 juni 2002 till den 31 december 2005 (6).

    1.6

    Kommittén har behandlat många av kommissionens frågeställningar i tidigare yttranden och har, enhälligt eller med stor majoritet, hävdat att man bör göra följande:

    Tillåta tillräckliga statliga stöd för att kunna avhjälpa marknadsmisslyckandena.

    Ingripa för att kompensera de negativa externa effekterna.

    Fastställa gemensamma kriterier för att kunna utarbeta kriterier för förhandsbedömning, särskilt för småföretagen.

    Lägga vikt vid innovativa processer, inte bara på det tekniska området utan även när det gäller tjänster, handel och administration samt produkt- och processrelaterad innovation.

    Inrätta innovationsstödsbonusar för sammanhållningsregionerna och områden med geografiskt betingade problem (bergsområden, öar och isolerade landsbygdsområden), något som också kan ta formen av en rättvis tillämpning av regionala skattelättnader (7).

    Utforma och stödja nya former av finansiellt stöd till småföretag, t.ex. utveckling av mikrokrediter, stöd till rörelsekredit samt värdepapperisering och borgensgarantier till små och medelstora företag som har svårt att få tillgång till riskkapital på grund av sin företagsform, som ofta bygger på personligt ansvar.

    Stödja organ som genom rådgivning och konkreta insatser bidrar till mikroföretags samt små och medelstora företags innovation.

    Utbilda personer, även med hjälp av statligt stöd, för att de genom sin yrkesprofil och sakkunskap på olika områden skall kunna hjälpa mikroföretag och småföretag med inriktningen på innovationsprocesser.

    Stärka spjutspetscentra genom offentliga/privata investeringar och främja deras kontakter med företagen och den akademiska världen.

    1.7

    Kommittén har redan haft tillfälle att framhålla att statliga stöd till investeringar i innovativa projekt som genomförs av småföretag bör ges med beaktande av företagens storleksmässiga utveckling och med beaktande av följande:

    Stöd till regionala och mellanregionala innovationsnätverk.

    Främjande av en politik för att skapa ”distrikt” och ”parker” för teknisk industri.

    Inrättande av riskkapitalnätverk och tillhandahållande av tjänster som exempelvis venture technologists och mäklare och konsulenter på patentområdet.

    Inrättande av centrum för tekniköverföring och riskkapital.

    Utbildning och rekrytering av tekniskt kvalificerad personal (8).

    2.   Bakgrund

    2.1   Sammanfattning av meddelandet

    2.1.1

    Kommissionens målsättning är att skapa en öppen debatt som leder till att gemenskapsbestämmelserna om statligt stöd till innovationsprojekt förbättras.

    2.1.2

    Kommissionen föregriper och förtydligar sin ståndpunkt inom följande sex allmänna områden:

    Stöd till inrättande av innovativa företag och deras tillväxt i ett inledande skede.

    Utnyttjande av riskkapital.

    Möjligheter att inom ramen för nuvarande system integrera innovation i forsknings- och utvecklingsprojekt.

    Stöd till småföretag för att de skall kunna köpa tjänster av organ som är specialiserade på innovationsförmedling.

    Stöd till småföretag för att de skall kunna dra nytta av samarbete med högkvalificerade forskare och tekniker och få möjlighet till ett verkligt utbyte med universitet och stora företag.

    Främjande och utveckling av spjutspetscentra som är till nytta för alla företag och intressanta för privata investerare.

    2.1.3

    Villkoren för ovanstående är följande:

    Stödet skall syfta till att åtgärda en särskild marknadsbrist.

    Det skall vara det lämpligaste instrumentet.

    Stödet skall uppmuntra stödmottagarna till innovation och stå i proportion till målet.

    Snedvridningen av konkurrensen skall vara begränsad.

    2.2   Den nuvarande situationen

    2.2.1

    I sina tidigare yttranden har kommittén alltid framhållit hur viktigt det är att kontrollera de statliga stöden för att möjliggöra följande inom EU:

    En konkurrenspolitik som leder till konvergens mellan de olika medlemsstaternas ekonomier.

    En företagaranda som präglas av innovation och entreprenörskap.

    En sammanhållningspolitik som innebär uppmärksamhet och lyhördhet gentemot mindre gynnade regioner.

    En hållbar tillväxt som uppfyller kraven på förbättring av arbetslivet, företagen och miljön.

    2.2.2

    Å ena sidan är konkurrenspolitiken (9) avgörande för att den inre marknaden skall fungera korrekt, så att marknaden kan utvecklas utan påverkan av diskriminerande bestämmelser; å andra sidan kan statens åtgärder vara lämpliga och nödvändiga för att avhjälpa marknadsbegränsningar och marknadsmisslyckanden.

    2.2.2.1

    Enligt Lissabonstrategin, som sågs över och blev mer pragmatisk vid vårmötet 2005 (10), bör man ägna särskild uppmärksamhet åt följande:

    Marknadsbrister.

    Ekonomisk och social sammanhållning.

    Hållbar utveckling.

    Innovation.

    2.2.3

    De statliga stöden har minskat något på senare år (11) och har framför allt riktats in på övergripande mål. Under 2003 rörde 79 % av de statliga stöden övergripande mål. Av dessa stöd gick i sin tur 14 % till forskning och utveckling (12). Även Europeiska rådet har tagit fasta på detta, och framhöll vid sitt möte i mars 2005 hur viktigt det är att göra undantag i fall när detta är nödvändigt för att avhjälpa marknadsbrister.

    2.2.3.1

    I sin resolution ”Stärka EU:s konkurrenskraft: hur förändringarna i näringslivet påverkar politiken och rollen för små och medelstora företag” (13) välkomnar Europaparlamentet den generella minskningen av stöden och påpekar värdet av stöd till forskning, utveckling, utbildning och rådgivning till småföretag.

    2.2.4

    När det gäller reformerna av systemet för statligt stöd (14), som även kommittén har yttrat sig över (15), påpekar Europaparlamentet att det är nödvändigt att utarbeta ett tydligare tillvägagångssätt i reformen av det statliga stödet till innovation, dvs. innovation i vid mening och inte bara teknisk sådan (16). Angreppssättet skall fungera övergripande, i alla sektorer, även handels- och tjänstesektorn, som kan bidra till Lissabonstrategin.

    2.2.5

    Kommittén understryker att kommissionen 2004 lade fram flera strukturerade förslag till en allmän reform av stöden, förslag som är utformade med hänsyn till marknadsbristerna. De har välkomnats av kommittén och håller på att genomföras genom meddelanden som redan utfärdats.

    2.2.6

    Men kommittén är också fullständigt medveten om att det är fråga om en mycket dynamisk situation, som präglas av politiska, sociala, ekonomiska och juridiska förändringar och en allt snabbare internationalisering av marknaderna. Därför krävs regelbundna förändringar (17), samtidigt som den rättsliga ramens tydlighet och öppenhet måste bevaras.

    2.2.7

    När det gäller internationaliseringen av marknaderna bör man särskilt uppmärksamma WTO:s multilaterala ram å ena sidan och Europas viktigaste handelspartner å den andra.

    2.2.8

    I USA får små och medelstora företag innovationsstöd från myndigheten United States Small Business Administration (SBA) genom en rad offentliga federala program. Därtill kommer stöd från delstaterna och det federala initiativet Small Business Innovation Research Program (SBIR).

    2.2.8.1

    SBA utvecklar följande program:

    Basic Loan Program, som ger garantier (upp till 75 %) för lån som kan uppgå till 2 miljoner USD per företag.

    SBA Investment Program för investeringar av affärsänglar och riskkapital.

    Certified Development Company ”504” Loan Program, med åtgärder för innovation och modernisering på upp till fyra miljoner USD.

    Microloan Program med kortfristiga insatser på upp till 35 000 USD, genom finansmäklare.

    Prequalification Loan Program med åtgärder på upp till 250 000 USD, alltid genom finansmäklare.

    Export Working Capital Program med garantier på 90 % till ett maximibelopp på 1,5 miljoner USD.

    SBA Express med insatser på upp till 350 000 USD och garantier på 50 %.

    SBA Community Express med insatser på upp till 250 000 USD och garantier på 75 %.

    SBA Secondary Market Program och SBA Asset Sales Program för underlättande av tillgången till aktiemarknaden.

    SBA Women's Network for Entrepeneurial Training Initiative, ett initiativ för kvinnliga företagare.

    2.2.8.2

    Det ovannämnda initiativet SBIR, för offentligt innovations- och forskningsstöd till småföretag, omfattar startkapitalsinsatser för genomförbarhetsstudier på upp till 100 000 USD i en första fas och insatser på upp till 750 000 dollar i en andra fas med utveckling av prototyper. För den tredje fasen finns inga SBIR-medel avsatta, men det finns mekanismer för att söka offentliga och privata medel för marknadsföringsfasen.

    2.2.9

    Kommissionens rådgivande organ EURAB, som företräder både universitetsvärlden och företagen inom EU, påpekar i sina nyligen utfärdade rekommendationer hur viktigt det är att inrätta en liknande mekanism både på gemenskapsnivå och medlemsstatsnivå, som ett komplement till ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, och menar att detta kan kräva en ändring av bestämmelserna om statligt stöd  (18) .

    2.2.10

    I Japan erbjuder byrån för små och medelstora företag olika typer av offentligt innovationsstöd, t.ex. följande:

    Startprogrammet som står för en del av kostnaderna för praktisk tillämpning av forskning och utveckling, teknisk utvärdering och erhållande av patent (50 procents minskning av registrerings- och förnyelsekostnaderna under tre år).

    Programmet för forskning och utveckling om kreativ teknik.

    Programmet för lokal revitalisering av forskning och utveckling.

    Programmet för främjande av samarbete mellan industrin, universitetsvärlden, regeringsföreträdare och offentliga tjänstemän.

    Programmet för innovationsforskning för småföretag (jämför SBIR i USA), vars syfte är att stimulera utvecklingen av småföretagens tekniska kapacitet, ge offentligt stöd till deras kreativa verksamhet och finansiera marknadsföringen av forskningsresultat.

    Det program som med offentliga medel stöder införande och utveckling av informationsteknik inom småföretagen.

    Stödprogrammet för småföretags innovation.

    Stödprogrammet för stärkande av småföretags resurser.

    Programmet för undantag från kreditgarantier.

    Programmet för minskning av räntorna på lån från Japan Finance Corporation for Small and Medium Enterprise (JASME), National Life Finance Corporation (NLFC) och Shoko Chukin Bank.

    Planen för skattelättnader för småföretag.

    Planen för investeringar på upp till 300 000 yen från Small and Medium Business Investment and Consultation Companies.

    Den plan för som föreskrivs i lagen om främjande av förbättrad sysselsättningspolicy i småföretag för att garantera tillgång till personal och skapa arbetstillfällen med hög kvalitet.

    2.2.11

    I planen för WTO:s multilaterala avtal definieras begreppet ”särskilt statligt stöd” som ett stöd som endast kan tilldelas ett företag, en industri eller en grupp av industrier i den stat som ger stödet. WTO-bestämmelserna tillämpas endast på dessa stöd, med undantag av jordbrukssektorn, och det finns två kategorier: otillåtna stöd och aktiverbara stöd.

    2.2.12

    Otillåtna stöd är direkta stöd till exportfrämjande eller främjande av inhemska varor i förhållande till importerade varor, vilket snedvrider den internationella handeln och därmed hindrar andra länders handel. Dessa stöd är föremål för WTO:s granskning, med ett snabbt förfarande för förhindrande av stödinsatsen eller motåtgärder med tullavgifter från det eller de drabbade ländernas sida.

    2.2.13

    När det gäller aktiverbara stöd skall det land som väcker talan mot ett annat lands stöd bevisa att detta har fått negativa effekter för det drabbade landets lagliga intressen, med utgångspunkt i tre ”skadekategorier” (19). I annat fall tillåts den statliga stödinsatsen. När negativa effekter har bevisats och erkänts av WTO:s tvistlösningsinstans, skall det land som har gett stödet dra in det. Annars har det drabbade landet rätt att införa kompenserande tullar.

    2.3   Allmänna kommentarer

    2.3.1

    Kommittén välkomnar kommissionens förslag, som syftar till att kartlägga det samband mellan statliga stöd och innovation i Europa som för närvarande finns och som kan förbättras. Att EU inte är tillräckligt konkurrenskraftigt i förhållande till andra delar av världen beror till stor del på brister i innovationsprocessen, brister som förvärras av globaliseringen.

    2.3.1.1

    Det är också positivt att problemen i samband med de statliga innovationsstöden blir föremål för ett offentligt samråd som kan göra de närmast berörda aktörerna delaktiga i denna känsliga fråga.

    2.3.1.2

    Frågeställningarna i meddelandena är omfattande och välformulerade och berör de flesta problemen i samband med marknadsmisslyckanden och möjligheten att förenkla förfaranden. Tidsbrist och brist på diskussion i studiegrupperna gör att föredraganden inte kan gå djupare in på de olika frågorna och ge välgrundade svar på var och en av dem.

    2.3.2

    Kommittén är medveten om att de statliga innovationsstöden inte ensamma kan lösa problemen med EU:s konkurrenskraft. I åtskilliga EU-dokument och olika yttranden från kommittén har det påpekats att gemenskapsåtgärderna har följande begränsningar:

    Innovationsnivån är för låg, inte bara i tekniskt hänseende.

    De gemensamma bestämmelserna och åtgärderna är otillräckliga.

    Finansmarknaderna är svaga och fortfarande alltför splittrade.

    Sysselsättningsgraden är alltför låg.

    Produktmarknaden fungerar dåligt.

    Den politiska samordningen är bristfällig.

    Det är svårt att få tillgång till tjänster på marknaden.

    Det ges inte tillräckligt stöd till ny produktion och nya produktionskombinationer som tillför mervärde och kvalitativa arbetstillfällen och som bör ge Europa en komparativ fördel (20).

    2.3.3

    Detta har lett till en viss rättslig osäkerhet som endast kan avhjälpas genom att man ingående granskar de begränsningar och möjligheter som de statliga stöden inom denna sektor erbjuder.

    2.3.4

    Innovation i alla sina aspekter, både i fråga om produkter och processer (21), får i slutändan följder för marknaden och kan därmed i hög grad påverka verksamheter som har effekter på konkurrensen och handeln.

    2.3.5

    För att kunna ge förhandstillstånd måste man kunna fastställa en särskild, öppen och gemensam referensram, en anda av partnerskap och aktivt samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna.

    2.3.6   Definitionen av innovation och innovationsprocessen

    2.3.6.1

    Kommittén är medveten om att den definition av innovation som på sin tid formulerades i grönboken bör uppdateras, med tanke på de förändringar som skett under det senaste årtiondet. Det är också nödvändigt att fördjupa faserna mellan innovationsprocesserna och marknadsföringsfasen. Detta för att konkurrensbestämmelserna inte skall snedvridas i alltför hög grad.

    2.3.6.2

    En gång i tiden var samhällsutvecklingen så långsam att den inte kunde skönjas under en livstid. I dag är den snabb och svår att förstå. Samhällena i sin helhet, men framför allt företagen, förvaltningarna och tjänsterna, genomgår i dag en lång rad förändringar som leder till att förvärvad kunskap inte längre känns helt relevant.

    2.3.6.3

    Innovation blir en social process, genom vilken de personer och olika organ som har utsetts till att tillägna sig kunskap och därför har mest av denna hjälper de ”andra” att förstå effekterna av denna kunskap och överföra den i sitt yrkesliv och sina yrkesmässiga relationer.

    2.3.6.4

    Om utopi är ett projekt som kommer att förverkligas i framtiden, kan man säga följande: ”Innovation är en bekräftelse på alla utopier” (22).

    2.3.6.5

    Efter grönboken har kommissionen lämpligt nog definierat innovation som ”framgångsrikt införande och utnyttjande av förnyelse i ekonomisk och annan samhällelig verksamhet”  (23).

    2.3.6.6

    Innovation är en komplex process. Förutom utvecklingen av forskning och bättre tillämpning av teknik bidrar åtskilliga andra, ofta föränderliga faktorer och villkor till innovation. Följande kan nämnas:

    Innovationsinriktad företagskultur.

    Förbindelser och samspel med andra företag, organ och offentliga myndigheter som är viktiga för skapandet och spridningen av kunskaper och innovation.

    Den relevanta regelramen, särskilt vad avser immateriell äganderätt.

    Tillgången till kapitalmarknaden, särskilt marknaden för riskkapital och startkapital.

    Utbildningstjänster och förbindelserna mellan universitetsvärlden, forskningssamfundet och företaget.

    Stödstrukturer (exempelvis företagskuvöser, distriktsnät, industri- och teknikparker) och innovationsförmedling.

    2.3.6.7

    Kommittén har redan fått tillfälle att bekräfta att innovation är en social process (24) som får sin näring av forskningen, genomförs med hjälp av ett konkurrenssystem och får sitt rättmätiga utrymme när den sprids, och attityden till förändringar och risker är positiv. Resultatet består i ökad konkurrenskraft, bättre sammanhållning och större socialt och ekonomiskt välstånd.

    2.3.6.8

    I syfte att åstadkomma objektiva kriterier uppmanar EESK kommissionen att, med hjälp av organ som företräder det civila samhället och via samordning med Eurostat, klargöra vilken produktion och vilka tjänster som i dag kan definieras som innovativ verksamhet. Riktlinjer skulle vara till stor nytta inom denna komplicerade och föränderliga sektor.

    2.3.6.9

    Innovationsstöd (enligt grönbokens definition (25)). Enligt kommittén, som redan haft tillfälle att påpeka detta (26), bör den befintliga ramen utvidgas till att omfatta sådana typer av stöd som inte omfattas av de nuvarande riktlinjerna, och det bör fastställas ytterligare bedömningskriterier med större utrymme för medlemsstaterna att ge stöd utan anmälningsplikt.

    2.3.6.10

    I meddelandet betonas småföretagens särskilda behov, som flera gånger åberopas i Europaparlamentets, rådets, EESK:s och kommissionens dokument. Kommittén är även övertygad om att konkurrenskraften verkligen kan stärkas genom innovativa, konkreta och välriktade åtgärder för mikroföretagen samt de små och medelstora företagen.

    2.3.6.11

    Både inom små och stora företag kräver innovationsprocesserna medverkan av hela personalen och åtaganden på olika nivåer. Detta är möjligt om det råder ett samarbetsvänligt klimat och alla kan acceptera och intresserar sig för stimulans av nytänkande. En förutsättning för detta är ständig fortbildning.

    2.3.6.12

    Enligt EESK är det nödvändigt att alla länder ökar sina ansträngningar för att göra naturvetenskapliga och tekniska ämnen mer begripliga och få fler ungdomar att ägna sig åt dem (27). Även TV-program kan bidra till innovationskulturen (28). Genom utbildning, bland annat genom TV, kan man stärka människors förmåga att kommunicera, i syfte att förbättra informationen och därmed innovationen och konkurrenskraften. Välriktad och tillgänglig information bidrar till att göra människor mer medvetna om naturvetenskap och teknik och leder till innovation.

    Bryssel den 14 december 2005

    Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

    ordförande

    Anne-Marie SIGMUND


    (1)  2003 utgjorde exporten av högteknologiska produkter 17,8 % av den totala exporten från EU-25. Motsvarande siffror var 22,7 % för Japan och 26,9 % för USA (källa: Eurostat, Science and technology 8/2005).

    (2)  Se INT 268, punkt 6.2.

    (3)  Målet är att komma till rätta med den sk. europeiska paradoxen, dvs. det faktum att vi ligger långt fram inom forskningen men är dåliga på att utnyttja forskningsresultaten kommersiellt.

    (4)  Se grönboken om företagens sociala ansvar.

    (5)  EGT C 45, 17.2.1996, ändrad genom EGT C 48, 13.2.1998.

    (6)  EGT C 111, 8.5.2002.

    (7)  Jfr. finansieringstekniska planer och krediters sociala funktion.

    (8)  Se INT 268.

    (9)  Fördraget, avdelning VI, avsnitt 2: Konkurrens, beskattning och tillnärmning av lagstiftning.

    (10)  KOM(2005) 24 slutlig, 2.2.2005: ”Medlemsstaterna bör minska sitt statliga stöd och ändra dess inriktning i syfte att åtgärda marknadsmisslyckanden inom sektorer med stor tillväxtpotential och att stimulera innovation”.

    (11)  Under perioden 1999–2001 utgjorde de 0,61 % av gemenskapens BNP. Under perioden 2001–2003 var motsvarande siffra 0,59 %. KOM(2005) 147 slutlig, 20.4.2005.

    (12)  Källa: KOM(2005) 147 slutlig, 20.4.2005, tabell 7: 23 % till miljö och energibesparingar, 21 % till regional utveckling; 13 % till småföretag, 3 % till utbildning, 3 % till sysselsättning och 2 % till kultur och bevarande av kulturarvet.

    (13)  Resolutionen PE_6TA(2005)0230 (Betänkande PE A6-0148/2005, 12.5.2005, punkt 36).

    (14)  KOM(2005) 107 slutlig: ”Handlingsplan för statligt stöd”.

    (15)  INT 268.

    (16)  Se fotnot 5 ovan, Europaparlamentets resolution, punkt 50.

    (17)  Se SEK(2005) 795, 7.6.2005.

    (18)  EURAB – dokumentet European Research Advisory Board 02.053 slutlig, 2005, om förbättring av innovation.

    (19)  I avtalet definieras tre typer av skador som ett stöd kan åsamka. Ett lands stöd kan få negativa effekter för den inhemska industrin i ett importerande land. Stöden kan åsamka skador för exportörer från ett annat land när båda länderna konkurrerar på ett tredje lands marknad. Och inhemska stöd i ett land kan få negativa effekter för exportörer som försöker konkurrera på detta lands inhemska marknad.

    (20)  Europaparlamentet, yttrande från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för industrifrågor, forskning och energi, A6-0148/2005, punkt 4.

    (21)  Grönboken om innovation KOM(95) 688 slutlig.

    (22)  Oscar Wilde.

    (23)  KOM(2003) 112 slutlig.

    (24)  Se yttrandet om grönboken om innovation, Sirkeinen/Konitzer, EGT C 212, 1996.

    (25)  KOM(1995) 688 slutlig.

    (26)  INT 268.

    (27)  2003 arbetade 27 % av den yrkesverksamma befolkningen i EU-25, cirka 50 miljoner personer, med vetenskap och teknik (något som på engelska betecknas med förkortningen HRSTO: Human resources in Science and Technology Occupation). (Källa: Eurostat, Science and technology, 11/2004).

    (28)  Enligt statistiska uppgifter får sju av tio personer information via TV.


    Top