52001AR0388

Yttrande från Regionkommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om att inrätta Europeiska året för utbildning genom idrott 2004"

(2002/C 278/06)

BAKGRUND

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om att inrätta Europeiska året för utbildning genom idrott 2004 KOM(2001) 584 slutlig - 2001/0244 (COD).

Rådets beslut av den 23 november 2001 att i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i ärendet.

Presidiets beslut av den 6 februari 2002 att ge utskottet för kultur och utbildning i uppdrag att utarbeta ett yttrande i frågan.

Artiklarna 13 och 149 i EG-fördraget.

Den förklaring om idrott som fogats till Amsterdamfördraget.

Kommissionens samrådsdokument "Den europeiska idrottsmodellen", november 1998.

Helsingforsrapporten om idrott, december 1999.

Uttalande från Europeiska rådet i Nice om idrottens särskilda kännetecken och dess sociala funktion i Europa (bilaga IV), december 2000.

Regionkommitténs yttrande om "Den europeiska idrottsmodellen" (CdR 37/1999 fin)(1).

Regionkommitténs yttrande om "Lika möjligheter för flickor och pojkar vid fritidsaktiviteter och särskilt vad gäller EU:s ungdoms- och idrottsprogram" (CdR 182/97 fin)(2).

Regionkommitténs yttrande om "Samspelet mellan ungdomsfostran och idrott - Ett förslag till gemenskapsåtgärder för främjande av motions- och idrottsutövningens positiva effekter i Europa" (CdR 222/96 fin)(3).

Regionkommitténs yttrande om "Memorandum om livslångt lärande" (CdR 19/2001 fin)(4).

Regionkommitténs yttrande om en "Gemenskapsplan för stöd till kampen mot dopning inom idrotten" (KOM(1999) 643 slutlig) (CdR 22/2000 fin)(5).

Det utkast till yttrande (CdR 388/2001 rév. 2) som antogs av utskottet för kultur och utbildning den 22 mars 2002 (föredragande: Udo Mientus, ordförande för utskottet för federala frågor och Europafrågor i Niedersachsens delstatsparlament (D-PSE) och Susie Kemp, oppositionsledare i West Berkshire County Council (UK-PPE)).

Med beaktande av ovanstående antog Regionkommittén följande yttrande vid sin 44:e plenarsession den 15-16 maj 2002 (sammanträdet den 15 maj).

1. Allmänna kommentarer

1.1. Regionkommittén stöder kommissionens initiativ att utse 2004 till Europeiska året för utbildning genom idrott (i fortsättningen kallat Europaåret), i den mån skälig hänsyn tas till subsidiaritetsprincipen. År 2004 kommer att bli ett unikt tillfälle att fokusera på idrottens fostrande och sociala dimension vid en tidpunkt då massmedia i hög grad kommer att domineras av idrott i Europa på grund av olympiska spelen och fotbolls-EM 2004.

1.2. Kommittén anser att medverkan från lokala och regionala instansers sida i Europaåret är avgörande för att det skall bli en framgång. I subsidiaritetsprincipens anda skall de lokala och regionala myndigheternas roll under detta år respekteras, med hänsyn till deras närhet till medborgarna.

1.3. ReK menar att utnyttjande av de lokala och regionala nivåernas potential gör det möjligt för kommissionen att maximera verkan av Europaåret, mobilisera alla centrala aktörer (i detta fall utbildnings- och idrottsinrättningar) och engagera människor i alla åldrar, särskilt ungdomar.

1.4. De lokala och regionala myndigheterna har en unik position för att se till att man uppnår bredast möjliga uppslutning till gemenskapsinsatserna, med särskild inriktning på missgynnade grupper. Europeiska året för utbildning genom idrott bygger vidare på Handikappåret 2003 och innebär att utbildnings- och idrottspolitik för funktionshindrade främjas över hela Europeiska unionen under olympiadåret. De specifika punkterna i detta utkast till yttrande faller under två teman - Europaårets mål enligt kommissionen och alla påföljande projekt och åtgärder där lokala och regionala instanser bör vara engagerade.

2. Europaårets mål

2.1. Regionkommittén anser att 2004 blir ett utmärkt tillfälle att hylla idrottens unika värde för det europeiska samhällslivet. Europaåret bör komplettera fokuseringen på toppnivåidrotten och dess konkurrens och kommersialisering genom att anlägga ett bredare synsätt med betoning på all idrott som binder samman EU:s medborgare.

2.2. Det är särskilt angeläget att tonvikt läggs på betydelsen av att enskilda frivilliga skänker sin fritid till andra. Detta är särskilt viktigt i fattigare områden, där det frivilliga stödet för klubbar kan vara mindre än i rikare områden. Regionkommittén föreslår att man i och med Europaåret fokuserar på de mest innovativa sätten att engagera människor i dessa områden, och på så sätt betonar Europaårets grundprincip om social integration som ett erkännande av hur idrott kan bidra till dels utbildning och livslångt lärande, dels ledarskap, medborgarskap och lagarbete. Vidare främjar idrotten den etniska integrationen mellan folken, bidrar till att ge en känsla för rent spel och förbättrar samhällets hälsotillstånd och välbefinnande på lokal och regional nivå.

2.3. ReK är fullt medveten om idrottens bidrag till den grundläggande utbildningen men uppmanar kommissionen att vidga målen till att omfatta samtliga åldersgrupper efter hand som livslångt lärande accepteras i vidare kretsar. Idrotten bidrar avsevärt till förståelse, integration och allmänt välbefinnande bland människor i alla åldrar.

2.4. Kommittén håller med kommissionen om att Europaåret 2004 är ett unikt tillfälle att utveckla och tydliggöra de möjligheter som finns för ökad samverkan mellan idrott/skola. Vi önskar att kommissionen utarbetar prioriteringar inom befintliga gemenskapsprogram för utbildning och ungdomsfrågor, för att komplettera de begränsade resurser som är tillgängliga under årets budget. Kommittén är övertygad om att man måste mobilisera andra programresurser, som Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom för Europa, för att Europaåret skall bli framgångsrikt och inte bara bestå av en rad symboliska åtgärder. Som ett erkännande till ungdomar bör programmen specifikt inriktas på stöd till rörlighet för ungdomar och gymnastiklärare för att uppmuntra flernationstävlingar och spridning av välfungerande modeller med avseende på skolidrottens roll och genomförande. Under detta år skulle partnerskap mellan lokala föreningar och skolor kunna förstärkas i närsamhället och bidra till att uppmuntra ungdom att delta i idrottsaktiviteter utanför skoltid. Idrotten bör också erkännas som ett viktigt instrument för kommunikation.

2.5. Kommittén anser att man för att på ett effektivt sätt nå ut till ungdomar bör inbegripa samtliga idrotter i Europaåret, och inte bara dem med stor media- och tevebevakning. Lokala och regionala myndigheter ser gärna att man uppmuntrar samtliga idrotter som spelar en viktig roll för utbildning, utveckling av ungdomars färdigheter samt social integration (t.ex. "minoritetsidrotter").

2.6. I linje med Niceuttalandet om idrott vill ReK se att idrottens roll vägs in i flera delar av gemenskapspolitiken. ReK vill verkligen uppmana kommissionen att - även bortsett från Europaårets rättsliga grund - lägga särskild tonvikt vid strukturfondernas roll, EU-strategierna för sysselsättning och social integration och andra gemenskapsprogram som exempelvis vänortssamarbete.

2.7. Kommittén menar att lokala och regionala myndigheter under Europaåret bör inkluderas i alla kommissionsfinansierade studier som syftar till att hitta välfungerande lösningar på området för social integration av missgynnade grupper genom idrott inom utbildningen. Europaåret är ett unikt tillfälle att visa fram lyckade insatser som har bidragit till att integrera missgynnade grupper på basis av redan genomförda aktiviteter i medlemsstaterna.

2.8. Det är kommitténs förhoppning att Europaåret blir ett tydligt ekonomiskt argument för långsiktiga idrottsinvesteringar. ReK är övertygad om att unionen kan formulera ekonomiska argument för att investera i idrottsanläggningar på lokal och regional nivå som på lång sikt kommer att bidra till minskade utgifter för regeringarna vad gäller trygghets- och hälsovårdskostnader relaterade till en åldrande och stillasittande befolkning.

2.9. ReK förutsätter att de lokala och regionala myndigheterna är starkt engagerade i att skydda ungdomar på lägre och högre skolnivåer över hela Europeiska unionen mot konkurrenstryck, kommersialisering och drogmissbruk. Lokala och regionala myndigheter spelar redan i dag en viktig roll vad gäller att skapa en medvetenhet om droger, och vill försäkra sig om att framför allt ungdomar inte lockas till dopning i idrottssammanhang.

3. Genomförande

3.1. ReK välkomnar kommissionens förslag och räknar med att kommittén och de lokala och regionala myndigheterna kommer att rådfrågas om både ledningsfrågor och genomförandet av Europaåret på nationell, regional och lokal nivå. Kommittén skulle därför vilja bli representerad i den "task-force" på gemenskapsnivå som föreslås.

3.2. ReK håller med kommissionen om att samarbete är nyckeln till framgång för Europaåret. Unionen bör uppmuntra medlemsstaterna att inrätta så lämpliga genomförandemodeller som möjligt i syfte att maximera de lokala och regionala myndigheternas engagemang så att idrottsföreningar, klubbar och frivilligsektorn engageras. Vidare menar kommittén att Europaåret måste ge möjlighet till ett omfattande utbyte av erfarenheter inom området för idrott och utbildning. Kommittén skulle gärna se att kommissionen samlade in, sammanställde och gav ut exempel på bästa praxis på lokal och regional nivå.

3.3. Vi anser att kommissionen bör lägga större tonvikt vid att mobilisera samtliga regionala och lokala aktörer för att genomföra Europaåret. Många lokala och regionala myndigheter deltar i, eller står värd för, idrottsforumarrangemang som kommer att kunna bidra specifikt till att göra Europaåret till en framgång över hela deras regioner.

3.4. ReK uppmanar kommissionen att involvera även lokala och regionala myndigheter via deras nationella sammanslutningar eller i det nationella forum som skall inrättas.

3.5. Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att alla aktiviteter som de finansierar under Europaåret är öppna och når ut till alla samhällsgrupper, med betoning på ungdom, missgynnade grupper och funktionshindrade.

Bryssel den 15 maj 2002.

Regionkommitténs

ordförande

Albert Bore

(1) EGT C 374, 23.12.1999, s. 56.

(2) EGT C 64, 27.2.1998, s. 81.

(3) EGT C 337, 11.11.1996, s. 60.

(4) EGT C 357, 14.12.2001, s. 36.

(5) EGT C 317, 6.11.2000, s. 63.