52000PC0275

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Inledning

År 1996 gav kommissionen ut en grönbok med titeln "Offentlig upphandling inom Europeiska unionen: överväganden inför framtiden" [1] som fick nästan 300 svar från näringslivet, medlemsstaterna och EU-institutionerna.

[1] KOM (96) 583 slutlig, 27 november 1996.

Efter att ha granskat svaren lade kommissionen fram sina planer för framtiden i meddelandet "Offentlig upphandling inom Europeiska unionen" [2]. Den viktigaste slutsatsen som kunnat dras av den debatt som grönboken inledde är att den rättsliga ramen måste förenklas och anpassas till den nya datatekniken, samtidigt som den grundläggande strukturen inte rubbas. Kommissionen erkände att den nuvarande rättsliga ramen måste förenklas genom att otydliga eller komplicerade regler förtydligas och genom att lagstiftningen ändras när problemen inte kan lösas genom tolkning. [3] Dessutom tillkännagav kommissionen att den ämnade kodifiera de tre "klassiska" direktiven och omarbeta dem till en enda text.

[2] KOM (98) 143 slutlig, 11 mars 1998.

[3] Punkt 2.1.1.

Föreliggande förslag skall uppfylla dessa mål.

Kommissionen tillkännagav förslaget i sitt arbetsprogram för 2000 [4]. Förslaget omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet eftersom det är fråga om omarbetning av lagstiftning som syftar till att förverkliga den inre marknaden, i kraft av artikel 95 i EG-fördraget.

[4] KOM(2000) 155, 9 februari 2000.

Dessutom svarar förslaget mot slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon, där Europeiska rådet uppmanar till ekonomiska reformer för en fullbordad och fullt fungerande inre marknad.

För att det skall bli lättare att presentera förslaget har de olika förslagen till ändringar delats upp i två delar:

- Förenkling av direktivet

- Ändringar av den rättsliga ramen

Efter motiveringen följer en genomgång av de enskilda artiklarna.

I. Förenkling - omstrukturering och förtydligande av direktivet

1.1. Kommissionen har tack vare debatten om grönboken "Offentlig upphandling inom Europeiska unionen: överväganden inför framtiden" [5] och i sin verksamhet som fördragets väktare funnit vissa diskrepanser mellan de tre "klassiska" direktiven, dvs. direktiv 92/50/EEG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster [6], direktiv 93/36/EEG om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor [7] samt direktiv 93/37/EEG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten [8]. Diskrepanserna är inte motiverade av olika omständigheter och bör alltså undanröjas. Detta arbete är ett led i kommissionens strävan efter enklare regler som den gav uttryck för i sitt tolkningsmeddelande om koncessioner enligt EG-rätten [9], vilket dock inte föregriper eventuella särskilda lagstiftningsförslag om koncessioner.

[5] KOM(96) 583 slutlig, 27 november 1996.

[6] EGT L 209, 24.7.1992, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 97/52/EG av den 13 oktober 1997 (EGT L 328, 28.11.1997).

[7] EGT L 199, 9.8.1993 i dess ändrade lydelse enligt direktiv 97/52/EG av den 13 oktober 1997 (EGT L 328, 28.11.1997).

[8] EGT L 199, 9.8.1993 i dess ändrade lydelse enligt direktiv 97/52/EG av den 13 oktober 1997 (EGT L 328, 28.11.1997).

[9] Kommissionens tolkningsmeddelande om koncessioner enligt EG-rätten, 2000/C 121/02, EGT C 121, s. 2.

För att göra direktiven enhetliga skall enligt förslaget bestämmelser som nu utan särskild motivering endast gäller viss upphandling i lika mån gälla all upphandling (se t.ex. artikel 3). Dessutom blir det lättare att begripa och tillämpa direktiven om de struktureras om, samtidigt som de inte ändras i sak.

Den föreslagna förenklingen består alltså i att undanröja diskrepanser och strukturera om de befintliga direktiven. [10]

[10] Punkt 2.1.3 i meddelandet (KOM (1998) 143 slutlig).

1.2. Detta förslag innehåller en enda text för upphandling av varor, tjänster och byggentreprenad. Det gör det möjligt att ändra och förenkla de "klassiska" direktiven och föra samman dem i en enda text. Med detta tillvägagångssätt blir det för det första enklare att bevara enhetligheten under lagstiftnings processen och för det andra får användarna väsentliga fördelar. Visserligen skall direktiven omsättas i nationell lagstiftning, men de ekonomiska operatörerna och de upphandlande myndigheterna tittar ofta i direktivet för att bl.a. tolka de nationella bestämmelserna. I stället för att läsa olika texter som till stor del handlar om samma frågor och som innehåller 35 (varor), 37 (byggentreprenad) respektive 45 (tjänster) artiklar tillhandahålls en enda, tydligare strukturerad text med 82 artiklar. Det går att spara in på antalet artiklar bl.a. tack vare att det finns identiska bestämmelser i de tre direktiven.

Regionkommittén avgav ett yttrande om meddelandet från 1998 [11] där den helt stödde ett sådant förslag, och framhöll att det skulle göra arbetet mycket lättare för de regionala och lokala myndigheterna.

[11] Regionkommitténs yttrande 108/98 slutlig, 16-17 september 1998.

På nationell nivå har dessutom flera medlemsstater valt samma tillvägagångssätt, då de genomfört direktiven med en enda rättsakt.

Under alla omständigheter innebär sammansmältningen av de tre direktiven till ett inte i sig några krav på genomförande.

1.3. När det gäller strukturen har det föreslagna direktivet delats upp i sex avdelningar, nämligen definitioner, särskilda bestämmelser om offentlig upphandling, särskilda rättigheter eller ensamrätter, särskilda regler för tävlingar på tjänsteområdet, regler för koncessioner samt slut bestämmelser. I avdeningarna, särskilt i den andra avdelningen om särskilda bestämmelser om offentlig upphandling, har bestämmelserna ordnats så att de logiskt följer upphandlingsförfarandet med början i principer och tillämpningsområde. För att underlätta läsningen har kapitel och avsnitt införts, och varje kapitel, avsnitt och artikel har försetts med en rubrik för att det skall gå snabbare att hitta de bestämmelser man söker.

1.4. Andra, mer omfattande ändringar bidrar också till att göra direktivet enklare, särskilt i fråga om tröskelvärden. Mer om dem i den andra delen av denna motivering.

II. Ändringar i sak

1. Inledning

1.1. Kommissionen föreslår ändringar av den nuvarande rättsliga ramen på grund av informations samhällets framväxt, den offentliga sektorns gradvisa avveckling av viss ekonomisk verksamhet och den ökade budgetdisciplinen. Ändringarna har tre mål: modernisering, förenkling och flexibilitet; modernisering för att ta hänsyn till teknikens och näringslivets utveckling, förenkling för att lätta upp bestämmelser som ibland är för utförliga och komplicerade samt flexibilitet som svar på klagomålen om att förfarandena är för stränga och inte motsvarar de offentliga upphandlarnas behov.

1.2. Kommissionen har kommit fram till att det är lämpligt med ändringar i sak på sju områden.

Områdena är följande:

- Införande av former för datastödd upphandling och de fördelar detta medför i form av snabbare upphandling (punkt 2).

- Införandet av en ny metod, förhandlat förfarande, som vid särskilt komplicerade upphandlingar ger möjlighet till dialog mellan den upphandlande myndigheten och de olika anbudsgivarna, under full konkurrensutsättning och med respekt för likabehandlingsprincipen (punkt 3).

- De offentliga upphandlarnas möjlighet att ingå s.k. ramavtal, där alla villkor inte är fastställda och genom vilka upphandling kan göras utan att alla krav i direktivet måste tillämpas på varje enskild upphandling (punkt 4).

- Tydligare bestämmelser om tekniska specifikationer, vilket skyddar konkurrensen genom att så många anbudsgivare som möjligt kan delta effektivt, särskilt innovativa företag (punkt 5).

- Striktare bestämmelser om urvals- och tilldelningskriterier (punkt 6).

- Enklare tröskelvärden (punkt 7).

- Den gemensamma upphandlingsordlistan (CPV, punkt 8).

Eftersom kommissionen föreslår ändringar i direktivet om särskilda sektorer, direktiv 93/38/EEG om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna [12], bl.a. ändrat tillämpningsområde på grund av den pågående avregleringen i vissa sektorer, är det också lämpligt att ändra några bestämmelser i de "klassiska" direktiven (punkt 9).

[12] EGT L 199, 9.8.1993 i dess ändrade lydelse enligt direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 (EGT L 164, 30.6.1994) och direktiv 98/4/EG av den 16 februari 1998 (EGT L 101, 1.4.1998).

Ett annat syfte med detta direktiv är att underlätta tillämpningen av fördragets bestämmelser och principer. Underlåtenhet att följa direktiven kan i vissa fall vara likvärdigt med brott mot fördragets bestämmelser och principer.

2. Införande av former för datastödd upphandling

2.1. Den nya informations- och kommunikationsteknikens (IKT) framväxt öppnar nya, lovande möjligheter för den offentliga upphandlingens effektivitet, insyn och öppenhet. I sitt meddelande "Offentlig upphandling i Europeiska unionen" av den 11 mars 1998 föresatte sig kommissionen ett synnerligen ambitiöst mål: 25 % av all upphandling skall ske elektroniskt år 2003. Därför har kommissionen uppmanat alla berörda att utveckla ett system för detta ändamål.

Detta mål får stöd i ett stor antal svar, bl.a. i Europaparlamentets och Region kommitténs yttranden.

Målet omnämns också i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23-24 mars 2000, där kommissionen, rådet och medlemsstaterna uppmanas "vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att gemenskapens och regeringarnas upphandling kan äga rum on-line senast 2003" [13]

[13] Se punkt 17, fjärde strecksatsen i slutsatserna.

I den nu gällande lagstiftningen om offentlig upphandling är det möjligt att använda medel för elektronisk överföring för att under vissa villkor lämna in anbud. Det finns dock förfaranden där sådana medel inte omnämns (t.ex. inlämnande av meddelanden) eller inte är tillåtna (t.ex. påskyndat förfarande).

Dessutom är det för närvarande medlemsstaterna som har denna möjlighet att tillåta andra medel än inlämnande personligen eller per post. Målet med förslaget är att i framtiden göra det möjligt för alla att besluta att enbart använda medel för elektronisk överföring.

2.2. Även om vissa fruktar att företag kan utestängas från offentlig upphandling genom elektronisk överföring eftersom de släpar efter i sin datorutveckling, torde detta förhållande ändras snabbt. Därför förefaller det inte nödvändigt med en övergångsperiod där traditionella medel används parallellt, särskilt inte eftersom företagen i praktiken kommer att få en övergångsperiod tack vare den tid det tar att anta och genomföra detta förslag.

Att möjliggöra användning av elektronisk överföring för offentlig upphandling förutsätter bl.a. att de ställs på jämställd fot med mer traditionella medel i fråga om meddelanden och informationsutbyte. Målet är här att uppmuntra fler att använda elektronisk överföring framöver.

2.3. Slutligen torde det med hjälp av system för datastödd upphandling bli möjligt att göra avsevärda tidsvinster i förfarandena. Med inlämning per e-post torde det gå att minska den nuvarande tidsgränsen om 12 dagar, utom i påskyndat förfarande, för översändande till Publikationsbyrån och offentliggörande i Officiella tidningen.

Den maximala tidsgränsen för offentliggörande kan alltså sänkas från 12 till 5 dagar.

2.4. Införandet av datastödd upphandling visar också på svårigheter som kan följa av lagfästa bestämmelser om att viss teknik måste användas, t.ex. databasen TED.

Med tanke på teknikens snabba utveckling förutsätter denna uttryckliga hänvisning i lagstiftningen regelbunden uppdatering. För att undvika sådana svårigheter med anpassning av lagstiftningen sägs det i detta förslag inte längre något om särskilda former för offentliggörande i själva direktivet. Bestämmelser om närmare tekniska specifikationer för offentliggörande har förts in i en ny bilaga (bilaga VIII).

För att dessa bestämmelser snabbare skall kunna anpassas till teknikens utveckling, föreslår kommissionen att det får behörighet att ändra denna bilaga för att anpassa den till teknikens utveckling, med biträde av den kommitté som avses i artikel 76.

3. Flexibilitet och förhandlingar mellan upphandlande myndigheter och anbudsgivare

3.1. I sitt ovannämnda meddelande [14] säger kommissionen att "inköpare - framför allt inom särskilt komplexa sektorer som är i ständig utveckling såsom högteknologisektorn - vet vilka deras behov är men ej på förhand vet vilken teknisk lösning som bäst svarar mot behoven. Inköpare och leverantörer har därför i sådana fall behov av att kunna diskutera kontraktet och i övrigt föra en dialog. De allmänna upphandlingsförfarandena enligt de "klassiska" direktiven (93/36 om varor, 93/37 om bygg entre prenad samt 92/50 om tjänster) medger emellertid bara ett mycket begränsat utrymme för diskussioner under upphandlingens gång och uppfattas därmed som alltför rigida i dessa situationer."

[14] Se fotnot 2.

3.2. Det måste påpekas att enligt domstolens rättspraxis är det inte tillåtet med sådana förhandlingar inom de nuvarande öppna och selektiva förfarandena. Dessutom får förhandlat förfarande med offentlig görande av ett meddelande i förväg enligt nuvarande regler endast användas i undantagsfall, som enligt domstolens fasta rättspraxis skall tolkas strikt. De befintliga reglerna medger alltså inte denna möjlighet.

3.3. Vissa upphandlingar kan dock vara särskilt komplicerade. De upphandlande myndigheterna kan vara objektivt oförmögna att avgöra vilka medel, tekniska, juridiska eller ekonomiska, som bäst skulle motsvara deras behov. De upphandlande myndigheterna kan också vilja möjliggöra nyskapande lösningar eller vara objektivt oförmögna att bedöma vad marknaden kan erbjuda i form av tekniska eller ekonomiska lösningar. Så är exempelvis fallet när en upphandlande myndighet är objektivt oförmögen att i förväg avgöra om den ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen skulle utgöras av medfinansiering från de offentliga myndigheternas sida, en lösning med riskdelning eller en lösning som helt och hållet förvaltas av den privata sektorn.

Regionkommittén gav i sitt yttrande som exempel upphandling av hälso- och sjukvårdsutrustning (kirurgisk utrustning eller utrustning för medicinsk bildbehandling).

3.4. De upphandlande myndigheterna har naturligtvis några sätt att hantera sådana situationer: de kan enligt nu gällande direktiv genomföra förhandlingar och sedan göra en normal upphandling, eller tilldela ett tjänstekontrakt och sedan ett varukontrakt eller anordna en formgivningstävling om utformningen och sedan tilldela ett kontrakt om tjänster, varor eller byggentreprenad. Dessa möjligheter är dock ibland otillräckliga, vilket framfördes i debatten om grönboken [15] och framhölls av Europaparlamentet i samband med antagandet av direktiven 97/52/EG [16] och 98/4/EG [17]. Om förhandlingar förs, kan det företag som hjälper den upphandlande myndigheten att skriva specifikationerna sedan inte delta i upphandling som grundar sig på specifikationerna, i den utsträckning detta skulle strida mot sund konkurrens enligt skäl nr 10 i direktiv 97/52/EG [18]. Med delad upphandling (projekteringskontrakt eller formgivningstävling) går det heller inte att samma företag både utformar projektet och genomför det.

[15] Se fotnot 1.

[16] Europaparlamentets och rådets direktiv 97/52/EG av den 13 oktober 1997 om ändring av direktiven 92/50/EEG, 93/36/EEG och 93/37/EEG om samordning av förfarandena vid tilldelning av kontrakt vid offentlig upphandling av tjänster, varor samt bygg- och anläggningsarbeten, EGT L 328, 28.11.1997.

[17] Europaparlamentets och rådets direktiv 98/4/EG av den 16 februari 1998 om ändring av direktiv 93/38/EEG om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna, EGT L 101, 1.4.1998.

[18] "Upphandlande myndigheter får begära eller ta emot råd som kan användas för att upprätta specifikationer för ett bestämt upphandlingsförfarande under förutsättning att dessa råd inte hindrar konkurrensen."

3.5. Utan att de befintliga möjligheterna ifrågasätts förefaller det lämpligt att tillåta förhandlingar inom ett enhetligt tilldelningsförfarande som avslutas med att upphandlingen genomförs. Förfarandet bör omfatta en etapp där specifikationerna fastslås efter förhandlingar med de utvalda deltagarna, varefter de parter som deltar i förhandlingarna lämnar anbud och kontraktet tilldelas den som lämnar det bästa anbudet.

3.6. När det gäller val av de närmare formerna skiljer sig förslaget från de slutsatser kommissionen drog i sitt meddelande. Kommissionen ville ändra de nuvarande direktiven "för att göra upphandlings förfarandena smidigare och för att dialog vid upphandlingar inte längre skall ske endast i undantagsfall. Vidare avser den att lägga fram förslag till ett nytt förfarande, s.k. "konkurrenspräglad dialog" (competitive dialogue). Detta förfarande skulle läggas till det "öppna förfarandet" och det "selektiva förfarandet" och därmed ersätta det nuvarande förhandlade förfarandet med föregående publicering. Under vilka omständigheter och på vilket sätt upphandlande enheter kommer att få använda det nya förfarandet, kommer att preciseras bl.a. med beaktande av principerna om öppenhet och likabehandling".

Det har senare, efter samrådet, bedömts som lämpligare att inte införa ett helt nytt förfarande. I stället har det förhandlade förfarandet med offentliggörande i förväg utvidgats. På så sätt undviks att det införs för många förfaranden.

3.7. Med tanke på risken att en sökande gynnas, kan de allmänna principerna om likabehandling och icke-diskriminering endast skyddas genom lämpliga formkrav på hur förhandlingarna skall ske till dess att upphandlingen avgörs.

3.8. Med nyheterna införda sker det förhandlade förfarandet på följande sätt:

Den upphandlande myndigheten offentliggör ett meddelande där berörda parter inbjuds att delta och där de mål som skall uppnås anges. Myndigheten anger också tydligt kriterier för kvalitetsurval och tilldelningskriterier. Kriterierna ändras inte under hela förfarandet.

Den upphandlande myndigheten har sedan två möjligheter.

a) Den kan bestämma att den endast vill ta emot handlingar som rör de sökandes personliga ställning, samt deras tekniska, ekonomiska och finansiella kapacitet. De kvalitativa urvals kriterierna skall vara lämpliga och relevanta med avseende på upphandlingens ändamål.

b) Den kan bestämma att handlingarna skall åtföljas av ett lösningsförslag, dvs. ett förslag till den lösning den sökande ämnar använda för att svara på den upphandlande myndighetens behov och krav. De sökande kan också uppmanas att ge in en uppskattning av hur mycket deras lösningsförslag kostar.

Den upphandlande myndigheten skall i meddelandet ange om den valt alternativ a) eller b).

När det upphandlande myndigheten tagit emot ansökningarna väljer den vilka som får delta i förhandlingarna. Valet görs på grundval av de tidigare fastställda kvalitativa urvalskriterierna (ekonomisk, finansiell och teknisk kapacitet, efter sedvanlig kontroll av uppgifterna om den sökandes personliga ställning).

Om den upphandlande myndigheten valt alternativ a) kan den sedan be de sökande att lämna ett lösningsförslag som de fortsatta förhandlingarna utgår ifrån. Detta led är frivilligt.

I båda fallen frågar den upphandlande myndigheten de utvalda sökandena för att ta reda på hur dess behov kan uppfyllas på bästa sätt. Näringslivet har framfört berättigade farhågor om idéstöld, varför det föreskrivs att den upphandlande myndigheten vid förhandlingarna inte får avslöja för någon av de sökande vilka lösningar de andra föreslagit eller andra konfidentiella uppgifter om en annan sökande.

När förhandlingarna är avslutade fastställer den upphandlande myndigheten slutgiltiga tekniska specifikationer, antingen enligt en lösning som en av de sökande lagt fram eller enligt en kombination av lösningar. Naturligtvis måste den upphandlande myndigheten i detta led följa lagstiftningen om skydd av immaterialrätt.

När detta led är färdigt ber den upphandlande myndigheten deltagarna att lämna ett anbud. När den upphandlande myndigheten gör detta, måste den be minst tre deltagare att lämna anbud, förutsatt att det finns tillräckligt många sökande som uppfyller de kvalitativa urvalskriterierna. Om antalet begränsas, skall det göras med ledning av de kvalitativa urvalskriterierna.

Anbuden granskas med ledning av tilldelningskriterierna, och upphandlingen tilldelas utan möjlighet till ytterligare förhandlingar.

4. Smidigare upphandling med hjälp av ramavtal

4.1. I sitt ovannämnda meddelande (punkt 2.1.2.3) sade kommissionen att det var nödvändigt att ändra direktiven så att upphandlarna får använda inköpsmetoder som gör att de kan dra fördel av produkternas och prisernas utveckling. Kommissionen visade att på de marknader som är stadda i konstant utveckling, t.ex. informationsteknik, är det svårt att ekonomiskt motivera att upphandlarna binds vid fasta priser och villkor. Offentliga upphandlare upplever alltså ett allt större behov att sköta sina inköp på lång sikt. Denna typ av upphandling måste kompletteras med den smidighet som krävs, och det är det som ramavtal är till för.

Ramavtal är inte ett offentligt upphandlingskotrakt i direktivens mening. Det är närmast fråga om ofullständiga avtal, eftersom vissa villkor inte är fastlagda och dessa måste fastställas innan avtalet kan genomföras.

Däremot erinras om att avtal med flera marknadsaktörer (t.ex. de flitigt använda avtalen med beställningssedel) utgör offentlig upphandling i direktivets mening (se artikel 1.2). De skall tilldelas enligt direktivet om de rör större summor än tröskelvärdena.

4.2. Ramavtal används vid återkommande inköp för att välja ut vissa operatörer som, när det är dags, kan uppfylla upphandlarens behov.

Med detta slags avtal mellan upphandlare och marknadsaktörer kan det för närvarande inte beviljas undantag från den upphandlande myndighetens skyldighet att följa direktivets förfaranden för varje upphandling - efter en beställning - om de överstiger tröskelvärdena. Men eftersom denna metod används allt oftare, ansåg kommissionen i sitt meddelande om offentlig upphandling [19] det nödvändigt att möjliggöra att upphandling med ramavtal på vissa villkor inte omfattas av direktivets normala förfaranden. Med ramavtal går det att göra upphandling till bättre villkor, med tanke på den snabba utvecklingen på marknaderna för vissa varor och tjänster, och det går också att slippa upprepa förfarandena för varje inköp om de är återkommande.

[19] Se fotnot 2.

De upphandlande myndigheterna måste alltså inte tillämpa de normala förfarandena i direktivet på varje upphandling som bygger på ramavtal.

4.3. För att detta skall vara tillåtet måste två villkor vara uppfyllda:

- Ramavtalet skall självt vara tilldelat i enlighet med direktivet. Den upphandlande myndigheten skall alltså, om den vill utnyttja denna möjlighet, offentliggöra ett meddelande, tillämpa kriterier för kvalitetsurval i enlighet med direktivet, och tilldela ramavtalet - till flera leverantörer - med utgångspunkt i objektiva kriterier som tillkännages på förhand.

- Upphandling som bygger på ramavtal skall tilldelas i enlighet med den nya artikel 32, som syftar till att principen om likabehandling följs när upphandlingen tilldelas. Valet skall ske efter konkurrensutsättning mellan dem som är parter i ramavtalet.

4.4. När det upphandlande myndigheten skall göra inköp, skall den vända sig till dem som är parter i avtalet och som kan svara på dess behov. Parterna lämnar närmare anbud som kan utgöra en ändring gentemot det ursprungliga anbudet på grund av marknadens utveckling, t.ex. teknikens utveckling eller avsevärda prisvariationer.

4.5. För upphandlingen gäller formkrav som garanterar likabehandling av anbudsgivarna.

4.6. Ramavtal begränsar inte konkurrensen på marknaden, t.ex. konkurrens från nya aktörer. De upphandlande myndigheterna har alltid möjlighet att inleda ett nytt upphandlingsförfarande om de vill ha bättre villkor. Dessutom måste det framhållas att det för närvarande inte finns något som hindrar en upphandlande myndighet att ingå avtal med en marknadsaktör för flera år.

En upphandlande myndighet kan alltså ha intresse av att teckna ramavtal för konsulttjänster som kan behövas under en viss tid (t.ex. för bistånd) där det inte är känt när behovet kommer att uppstå eller hur stort uppdraget blir. När behovet uppstår kan den upphandlande myndigheten vända sig till parterna i ramavtalet genom ett förenklat förfarande och tilldela kontraktet till den som lämnar det bästa anbudet.

Förslaget innehåller också en klausul mot konkurrensskadligt missbruk (t.ex. risk för kartellbildning) och löptiden för ramavtal begränsas till 3 år i normalfallet.

Naturligtvis påverkas inte konkurrensreglernas tillämpning av denna form av upphandling.

5. Tekniska specifikationer

5.1. Nu gällande regler för tekniska specifikationer [20] syftar till att tvinga offentliga upphandlare att använda vissa uttömmande angivna instrument när de utformar tekniska specifikationer, för att undvika att en ekonomisk operatör eller nationellt näringsliv gynnas. Instrumenten kännetecknas dels av att de är kända, öppna och tillgängliga för alla, dels att de i möjligaste mån är enhetliga på internationell eller europeisk nivå. Främst av dessa instrument är standarden, helst europeisk eller internationell, men i brist på bättre nationell. Andra instrument som rör enskilda sektorer (europeiskt tekniskt godkännande för bl.a. byggprodukter i enlighet med direktiv 89/106/EEG) anges också som en möjlig referens.

[20] Direktiven om varor (93/36/EEG), byggentreprenad (93/37/EEG) och tjänster (92/50/EEG) innehåller motsvarande bestämmelser om gemensamma tekniska regler. Direktivet om särskilda sektorer (93/38/EEG) innehåller bestämmelser som i sak är likvärdiga.

Tillämpningen av dessa delar av direktiven har i vissa fall lett till att standarden i praktiken anses som obligatorisk. Bestämmelserna kan faktiskt leda till att inköparens urval begränsas till enbart produkter som följer standarderna.

En sådan tolkning stämmer inte med begreppet "referens", som innebär att andra lösningar kan jämföras med den lösning som standarden erbjuder. Dessutom leder tolkningen till att standardiserade tekniska lösningar gynnas på bekostnad av andra lösningar och ny teknik. Den snabba tekniska utvecklingen på vissa områden, tillsammans med en tolkning som säger att standarden i praktiken är obligatorisk, är särskilt skadlig eftersom standarden med nödvändighet ligger efter den tekniska utvecklingen (exempelvis inom informationstekniken).

5.2. Mot denna bakgrund förefaller det nödvändigt att förenkla dessa bestämmelser, dels genom att förtydliga vad begreppet "referens" omfattar, dels genom att begränsa hänvisningar till särbestämmelser för vissa sektorer (t.ex. telekommunikation eller bygge) som bidrar till att göra de nuvarande direktiven komplicerade. Ändringarna bidrar också till en effektivare konkurrens genom att det blir lättare för fler anbudsgivare att delta, särskilt innovativa företag.

Ändringarna gäller alla inköp av varor, byggentreprenader och tjänster som regleras i de "klassiska" direktiven, samt inköp som regleras i direktivet för särskilda sektorer. På så sätt bevaras även enhetligheten i texten, vilket bidrar till förenklingsarbetet. Ändringarna gör att offentliga upphandlare kan specificera sina krav i termer av prestanda, samtidigt som den europeiska standardiseringens landvinningar bevaras eftersom det fortfarande går att hänvisa till standarder.

6. Striktare bestämmelser om urvals- och tilldelningskriterer

6.1. I de nu gällande bestämmelserna om tilldelningskriterier (artikel 36.2 i direktiv 92/50, artikel 26.2 i direktiv 93/36 och artikel 30.2 i direktiv 93/37) sägs att kriterierna skall anges i meddelandet om upphandling eller i kravspecifikationen, "om möjligt" i angelägenhetsgrad med det viktigaste först enligt den upphandlande myndighetens bedömning.

Denna formulering är inte särskilt bindande i fråga om angelägenhetsgrad med det viktigaste kriteriet först. Det är därför nödvändigt att förtydliga vilken omfattning denna skyldighet har.

6.2 Dessutom har kommissionen vid sin handläggning av klagomål kunnat konstatera att även om de upphandlande myndigheterna fastställer och anger tilldelningskriterier i angelägenhetsgrad, har de fortfarande ett avsevärt utrymme för skönsmässig bedömning när upphandlingen tilldelas. När myndigheten enbart anger kriterierna i angelägenhetsgrad, har den fortfarande möjlighet att vid bedömningen lägga en viss vikt vid kriterierna och alltså värdera dessa gentemot varandra på ett sätt som anbudsgivarna inte känner till. Den bristande insynen kan få till följd att vissa upphandlande myndigheter fäster en oväntad eller oförutsägbar vikt vid ett eller flera kriterier, även efter det att anbuden öppnats, så att något av anbuden gynnas. Om man till exempel har 2 kriterier, angivna i angelägenhetsordning, kan de det andra värderas till 90 % eller 51 % av det första kriteriet. Eftersom det saknas en allmän regel om att kriteriernas vikt skall anges när förfarandet inleds, blir den upphandlande myndighetens slutliga val svårt att kontrollera. Det måste alltså konstateras att denna brist i det avgörande skedet med tilldelning av upphandlingen leder till att alla regler för föregående etapper i förfarandet blir verkningslösa. Alla reglerna har samma syfte, nämligen att skydda anbudsgivarnas rättigheter, bl.a. principerna om likabehandling och öppenhet.

Därför bör direktivet ändras så att det blir obligatoriskt att ange varje kriteriums vikt i meddelandet om upphandling eller i kravspecifikationen. Vikterna kan t.ex. anges i procent eller som andelar av ett annat kriterium. För att bevara en viss flexibilitet kan de även anges som intervall inom vilka varje kriteriums vikt skall falla.

6.3 Det är dock inte alltid möjligt att redan i meddelandet om upphandling ange kriteriernas vikter. Detta kan vara särskilt svårt vid komplicerade upphandlingar.

Bestämmelserna bör alltså ge möjlighet till undantag från det ovannämnda kravet.

Å andra sidan bör man se till att viktningen är känd av alla anbudsgivare när de utformar sina anbud.

Därför införs ett undantag enligt vilket viktningen får anges senare i inbjudan att lämna anbud (för selektiva och förhandlade förfaranden) eller i inbjudan till förhandlingar (för förhandlat förfarande vid komplicerad upphandling). I övriga fall - öppna förfaranden - kan underlåtenhet att ange viktningen redan från början av förfarandet medföra att upphandlingen ogiltigförklaras.

6.4 När det gäller urval av anbudsgivare förstärks den rättsliga ramen på två punkter:

- För det första stärks instrumenten för bekämpning av organiserad brottslighet, korruption och begrägeri genom att de upphandlande myndigheterna åläggs skyldighet att utesluta anbudsgivare som i en lagakraftvunnen dom dömts för organiserad brottslighet, korruption eller bedrägeri riktat mot gemenskapens ekonomiska intressen. Detta förslag följer på slutsatserna från toppmötet i Tammerfors, på handlingsplanen mot organiserad brottslighet och på kommissionens meddelande från 1997 om en unionspolitik mot korruption. [21]

[21] KOM (97) 192, 21.5.1997.

- För det andra införs i förslaget skyldighet vid selektivt och förhandlat förfarande att endast begränsa antalet anbudssökande som uppmanas att lämna anbud på objektiva grunder som tillkännages på förhand. På så sätt avhjälps en brist i gällande rätt.

7. Tröskelvärden

I de nuvarande direktiven föreskrivs olika tröskelvärden. Det är ofta inte lätt att avgöra vilket tröskelvärde som gäller för en viss offentlig upphandling.

Vid offentlig upphandling som regleras i direktiv 92/50 skall följande tröskelvärden tillämpas:

- 200 000 EUR [22] vid offentlig upphandling utförd av centrala och andra myndigheter som rör tjänster i bilaga I A, kategori 8 (forskning och utveckling) samt vissa teletjänster som förtecknas i bilaga I A, kategori 5 om deras nummer i CPC-nomenklaturen är 7524, 7525 eller 7526. Dessutom gäller detta tröskelvärde för all upphandling av tjänster i bilaga I B. Slutligen gäller detta tröskelvärde all upphandling som avses i artikel 3.3, dvs. upphandling som den upphandlande myndigheten finansierar till mer än 50 %.

[22] Angivet i ecu i de direktiv som antagits före övergången till euro. 1 ecu är lika med 1 euro.

- 130 000 SDR [23] (motsvarar f.n. 139 312 EUR) för alla former av offentlig upphandling som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/50 om upphandlingen rör andra kategorier i bilaga I A än dem som anges ovan (dvs. kategori 8 (forskning och utveckling) och kategori 5 om deras nummer i CPC-nomeklaturen är 7524, 7525 eller 7526).

[23] SDR är en referensvaluta som Internationella valutafonden definierar och som används i GPA.

- 200 000 SDR (motsvarar f.n. 214 326 EUR) för tjänstekontrakt som tilldelas av upphandlande enheter som inte är centrala myndigheter, om upphandlingen rör andra kategorier i bilaga I A än dem som anges ovan (dvs. kategori 8 (forskning och utveckling) och kategori 5 om deras nummer i CPC-nomeklaturen är 7524, 7525 eller 7526).

Det finns två tröskelvärden för sådana byggentreprenadkontrakt som regleras i direktiv 93/37/EEG, nämligen 5 000 000 ecu (numera euro) för koncessionskontrakt och andra kontrakt som avses i artikel 2.1 (kontrakt som medfinansieras med mer än 50 %). För alla andra kontrakt gäller ett tröskelvärde på 5 000 000 SDR - motsvarar f.n. 5 358 153 EUR.

För varuleveranser enligt direktiv 93/36/EEG gäller följande tröskelvärden:

- 130 000 SDR (motsvarar f.n. 139 312 EUR) för varuleveranskontrakt som tilldelas av de centrala myndigheter som förtecknas i bilaga I till direktivet. På försvarsområdet gäller tröskeln bara sådana varor som förtecknas i bilaga II till direktivet.

- 200 000 SDR (motsvarar f.n. 214 326 EUR) för varuleveranskontrakt som tilldelas av övriga upphandlande myndigheter och centrala myndigheters upphandling av sådan försvarsmateriel som inte anges i bilaga II till direktivet.

Det framgår av ovanstående att de nuvarande tröskelvärdena är allt utom enkla och lättanvända. Det brådskar alltså med att förenkla tröskelvärdena, minska antalet olika tröskelvärden, avskaffa alla hänvisningar till SDR och ange tröskelvärdena i euro, i den mån detta är möjligt med hänsyn till gemenskapens internationella åtaganden, dvs. avtalet om offentlig upphandling (GPA) som ingicks under de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan [24]. Då tröskelvärdena nu skall anges i euro är det lämpligt att

[24] Rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar - vad beträffar de frågor som omfattas av dess behörighet - av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986-1994) (EGT L 336, 23.12.1994, s. 1).

- se till att våra internationella åtaganden i form av tröskelvärdena i GPA följs, och

- att fastställa tröskelvärdena i runda tal som alltså inte är direkta omräkningar av tröskelvärdena i SDR.

Därför är tröskelvärdena i euro avrundade till närmaste hundratusental eller tiotusental euro under tröskel värdena i GPA.

Med föreslagna ändringar blir tröskelvärdena följande:

- 93/37/EEG: ett enda tröskelvärde för all upphandling och alla koncessioner som regleras i direktivet: 5 300 000 EUR

- 93/36/EEG och 92/50/EEG: två tröskelvärden för alla upphandlingar som direktiven gäller, 130 000 EUR för centrala myndigheter och på 200 000 EUR för övriga myndigheter.

Om kursen mellan euro och SDR ändras så att tröskelvärdena i euro blir högre än GPA-avtalets tröskelvärden i SDR, har kommissionen enligt förslaget delegerad behörighet att ändra direktivets tröskelvärden i euro enligt lämpliga rutiner.

8. Den gemensamma upphandlingsordlistan (CPV)

Kommissionen utfärdade 1996 en rekommendation om användning av den gemensamma upphandlingsordlistan (Common Procurement Vocabulary, CPV) [25]. Ordlistan bygger på nomenklaturerna CPA och NACE och är anpassad till den offentliga upphandlingens särdrag. Sedan 1996 används CPV systematiskt i alla meddelanden som i enlighet med direktiven offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, serie S, för att ange kontraktsföremål och för att möjliggöra översättningar till de 11 officiella språken; den har också blivit ett omistligt hjälpmedel för att söka och välja ut lämpliga upphandlingar att delta i. CPV sågs över i slutet av 1998 med ledning av erfarenheter och synpunkter från användarna (upphandlande enheter och hugade anbudsgivare). Nu är det på sin plats att till fullo utnyttja att det finns en specialiserad nomenklatur för offentlig upphandling och ersätta de olika direktivens hänvisningar till diverse nomenklaturer (CPC, NACE och Kombinerade nomenklaturen) med hänvisningar till CPV, dock utan att ändra direktivens omfattning (tjänstekategorierna i bilagorna IA och IB i direktiv 95/50/EEG). Om endast CPV används blir det lättare att sprida och nå information, vilket bidrar till större insyn och öppnare marknader för offentlig upphandling i Europa. Samtidigt med denna översyn av direktiven skall CPV tas upp i ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om formellt antagande av CPV som gemenskapens nomenklatur för offentlig upphandling och om underhåll av den (hur ändringar skall gå till).

[25] Kommissionens rekommendation 96/527/EG av den 30 juli 1996 om användningen av den gemensamma upphandlingsordlistan (CPV) för beskrivning av innehållet i offentliga kontrakt, EGT L 222, 3.9.1996.

9. Ändringar på grund av att telekommunikation undantas från direktiv 93/38/EEG

För närvarande lyder de offentliga myndigheter [26] som bedriver verksamhet på teleområdet under direktiv 93/38/EEG. Därför omfattas inte deras upphandlingar i samband med sådan verksamhet av de "klassiska" direktiven. Samtidigt med detta förslag lägger kommissionen också fram ett förslag om omarbetning av direktiv 93/38/EEG, bl.a. för att undanta telekommunikation från dess tillämpningsområde. Om de "klassiska" direktiven inte ändras får förslaget till nytt direktiv som ersätter direktiv 93/38/EEG till följd att de offentliga myndigheterna på nytt lyder under de "klassiska" direktiven vid upphandling för sin verksamhet på teleområdet. Det skulle dock strida mot syftet med direktiven om offentlig upphandling om de offentliga myndigheterna, som för närvarande och även i avsaknad av effektiv konkurrens på telemarknaden, lyder under de smidigare bestämmelserna i direktiv 93/38/EEG, skulle föras in under de striktare bestämmelserna i de "klassiska" direktiven, fastän de till följd av avregleringen har samma incitament att vara lönsamma som de privata företagen, på grund av att en effektiv konkurrens nu råder på området. Därför föreslår kommissionen att de "klassiska" direktiven ändras så att de offentliga myndigheterna även i fortsättningen undantas från dem för upphandling som rör verksamhet på teleområdet (se artikel 15 i detta förslag).

[26] Dvs. staten, regionala och lokala myndigheter, offentligrättsliga organ samt associationer som bildats av en eller flera myndigheter eller offentligrättsliga organ. Se artikel 1.1 i direktiv 93/38/EEG.

III. Närmare om artiklarna

När ändringarna består i ny numrering av artikeln eller ny numrering av en artikel det hänvisas till, anses bestämmelsen inte ha ändrats i sak. Samma sak gäller för språkliga ändringar som inte påverkar en bestämmelses innehåll eller tillämpningsområde. När ändringarna är av det slaget sägs alltså att bestämmelsen inte ändrats. Vad strukturen beträffar innehåller detta förslag också en innehållsförteckning så att det går att få en överblick över hur texten utformats.

Avdelning I- Definitioner och allmänna principer

Artikel 1 - Definitioner

I denna artikel samlas de definitioner som redan finns i de tre nuvarande direktiven.

Punkt 2 första, andra och tredje stycket har ändrats så att det framgår att offentlig upphandling av tjänster, varor och byggentreprenad även gäller kontrakt med flera marknadsaktörer.

När det gäller offentlig upphandling av tjänster definieras tjänsterna med hjälp av en hänvisning till bilaga I. Bestämmelsen har alltså preciserats men inte ändrats i sak.

Punkt 3 handlar om olika fall av blandad upphandling, av varor och entreprenad (första stycket), varor och tjänster (andra stycket) eller tjänster och entreprenad (tredje stycket).

Härigenom har det som nu står i skäl 16 förts in i direktivets text, enligt den tolkning domstolen gav i sitt avgörande av den 19 april 1994, mål 331/92, Gestion Hotelera [27]. Definitionens omfattning förtydligas alltså.

[27] Domstolen sade i denna dom att det av direktiv 71/305 framgår att att endast sådana kontrakt som avser slutförande av ett arbete skall betraktas som offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten, och om sådana arbeten är accessoriska och inte det egentliga föremålet för kontraktet är de inte tillräcklig grund för att kontraktet skall betraktas som ett offentligt upphandlingskontrakt för bygg- och upphandlingsarbeten (punkt 27 i domen).

I punkt 4 första stycket sägs att beteckningarna "varuleverantör", "tjänsteleverantör" eller "entreprenör" även kan omfatta en grupp av fysiska eller juridiska personer eller offentliga organ, vilket krävs för överensstämmelse med artikel 3 i vilken sådana organisationers deltagande regleras.

Ett andra stycke har lagts till för att införa definitionen "marknadsaktör" som beroende på vad upphandlingen gäller kan vara en tjänsteleverantör, en entreprenör eller en varuleverantör. Detta nya begrepp är nödvändigt i och med att de tre "klassiska" direktiven arbetats om till en enda text.

Tredje stycket definierar begreppen anbudsgivare och anbudssökande. Detta begrepp har inte ändrats.

Punkt 5, definition av organ som lyder under offentlig rätt, motsvarar den nuvarande artikel 1 b i direktiv 92/50, artikel 1 b i direktiv 93/36 och artikel 1 b i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Punkt 6, om olika slags förfaranden, motsvarar den nuvarande artikel 1 d, e och f i direktiv 92/50, artikel 1 d, e och f i direktiv 93/36 och artikel 1 e, f och g i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

I punkt 7 definieras "ramavtal". Ramavtal utgör inte offentlig upphandling, då endast vissa villkor är fastställda och det därigenom inte finns något avtalsband mellan upphandlande myndighet och anbudsgivare. Definitionen är nödvändig eftersom det införts särskilda bestämmelser (se artikel 32) enligt vilka en upphandlande myndighet kan få dispens från kravet att tillämpa direktivets förfaranden vid varje upphandling om upphandlingen görs enligt ett ramavtal som tecknats i enlighet med direktivet, dvs. med tillämpning av förfarandena i direktivet i alla led utom tilldelningsledet.

I punkt 8 införs det nya begreppet "lösningsförslag", som förklarats ovan (se punkt 3.8 i motiveringen). Definitionen är nödvändig på grund av ändringarna i det förhandlade förfarandet som syftar till att möjliggöra en dialog mellan parterna.

Punkt 9 om "formgivningstävlingar" motsvarar den nuvarande artikel 1 g i direktiv 92/50. Den har inte ändrats.

Punkt 10 om "koncession" motsvarar den nuvarande artikel 1 d i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

I punkt 11 införs en ny definition av "medel för elektronisk överföring". Definitionen är ändrad från den i kommissionens förslag om elektronisk handel.

I punkt 12 införs en definition av uttrycket "skriftligt" för att ta hänsyn till de nya teknologierna för att överföra uppgifter.

I punkt 13 definieras CPV som den nomenklatur som skall användas som referens vid offentlig upphandling för att ange kontraktsföremål, men även för att avgränsa direktivets tillämpningsområde och föra statistik.

I punkt 14 ges de definitioner som krävs för att undanta offentlig upphandling, tävlingar och koncessioner på teleområdet från reglernas tillämpningsområde.

Artikel 2 - Likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet

Förbudet mot diskriminering har inte ändrats. Tidigare återfanns det i artikel 3.2 i direktiv 92/50/EEG, artikel 5.7 i direktiv 93/36/EEG och artikel 6.6 i direktiv 93/37/EEG.

Principerna om likabehandling och öppenhet har tillkommit. Enligt domstolens fasta rättspraxis är den allmänna likabehandlingsprincipen, som förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet bara är ett särfall av, en av de grundläggande principerna för gemenskapsrätten. Enligt principen får man inte behandla liknande situationer på olika sätt, om inte skillnaden i behandling är objektivt motiverad [28].

[28] Dom av den 8.10.1980, mål 810/79, "Überschär", Rec. 1980, s. 2747, svensk version saknas.

Avdelning II - Regler om offentlig upphandling

Kapitel I - Allmänna bestämmelser

Artikel 3 - Grupper av marknadsaktörer

Punkt 1 är ett förtydligande där det sägs att den upphandlande myndigheten inte får kräva att grupper av marknadsaktörer skall ha en viss rättslig form, utom om ombildning till denna form krävs för att uppdraget skall kunna fullgöras korrekt.

Bestämmelsen finns redan i den nuvarande artikel 18 i direktiv 93/36/EEG, och den utvidgas här till upphandling av tjänster och entreprenad.

Punkt 2, som motsvarar den nuvarande artikel 26.2 och 26.3 i direktiv 92/50, har inte ändrats.

Artikel 4 - Villkor till följd av WTO-avtal

Denna artikel har inte ändrats. Den motsvarar den nuvarande artikel 38a i direktiv 92/50/EEG och den nuvarande artikel 33a i direktiv 93/37/EEG. När det gäller varuupphandling har artikel 28 i direktiv 93/36/EEG anpassats till de två andra direktiven.

Artikel 5 - Sekretess

I och med denna artikel utvidgas sekretesskravet i den nuvarande artikel 15.2 i direktiv 93/36/EEG till att även gälla upphandling av tjänster och entreprenad. De upphandlande myndigheterna åläggs att bevara sekretessen för alla upplysningar som marknadsaktörerna lämnar.

Denna skyldighet är också nödvändig på grund av den nya möjligheten till förhandlat förfarande med dialog mellan upphandlande myndighet och ansökande. Sekretessen är särskilt viktig att bevara när de sökande lämnat in ett lösningsförslag (se även artikel 30).

Kapitel II - Tillämpningsområde

Artikel 6 - Allmän bestämmelse

En ny artikel har införts, som förklarar hur tillämpningsområdet skall bestämmas. Artikeln är inledning till kapitel II, Tillämpningsområde, och har förklarande karaktär. I den anges att direktivet gäller offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenad som inte undantas enligt direktivet och vars uppskattade värde överskrider tröskelvärdena. Inga ändringar görs jämfört med skyldigheterna enligt nuvarande direktiv.

Artikel 7 - Upphandling som gäller försvaret

Denna artikel har inte ändrats i sak. Den motsvarar den nuvarande artikel 4.1 i direktiv 92/50/EEG och den nuvarande artikel 3 i direktiv 93/36/EEG.

Avsnitt 1 - Tröskelvärden

Underavsnitt 1 - Beloppen

Artikel 8 - Offentlig upphandling

I de nuvarande direktiven föreskrivs olika tröskelvärden beroende på vilken typ av upphandlande myndighet det rör sig om och vad den vill upphandla. Därför är det ibland svårt att avgöra vilket tröskelvärde som gäller, och läget blir svåröverskådligt med så många olika tröskelvärden. Kommissionen föreslår därför att tröskelvärdena förenklas så mycket som möjligt inom de gränser som följer av gemenskapens internationella åtaganden.

Därför skall alla hänvisningar till särskilda dragningsrätter, (SDR, en referensvaluta som används inom GPA), och till motvärden i euro av ett värde i SDR strykas. Alla tröskelvärden anges hädanefter i euro.

Enligt förslaget skall det finnas tre tröskelvärden: 130 000 EUR, 200 000 EUR och 5,3 miljoner EUR. De nuvarande bestämmelserna blir alltså enklare, utan att tröskelvärdena ändras i nämnvärd grad.

Förslagets följder:

För centrala myndigheter minskar tröskelvärdet med 70 000 EUR för viss upphandling i bilaga I A, nämligen tjänster inom forskning och utveckling, telekommunikation (bilaga I A, kategori 5, CPC 7524, 7525 eller 7526) samt upphandling i bilaga I B. Tröskelvärdet minskar med 9 312 EUR för alla andra tjänster i bilaga I A.

För övriga myndigheter minskar tröskelvärdet med 14 326 EUR för alla tjänster i bilaga I A, utom forskning och utveckling och telekommunikation (bilaga I A, kategori 5, CPC 7524, 7525 eller 7526). För dessa tjänster och för upphandling i bilaga I B ändras tröskelvärdet inte.

För upphandling av tjänster som finansieras till mer än 50 % av de upphandlande myndigheterna (se artikel 9 i detta förslag) ändras tröskelvärdet inte.

För upphandling av byggentreprenad minskar tröskelvärdet med 58 153 EUR.

Tröskelvärdet ökar med 300 000 EUR för upphandling av byggentreprenad som finansieras till mer än 50 % av de upphandlande myndigheterna, koncessioner och upphandling utförd av koncessionshavaren.

Artikel 9 - Upphandlingar som finansieras av en upphandlande myndighet med över 50%

Ändringarna jämfört med motsvarande artiklar i de nuvarande direktiven (artikel 3.3 i direktiv 92/50 samt artikel 2 och artikel 6.1 b i direktiv 93/37) beror på de förenklade tröskelvärdena. Dessutom har formuleringen omarbetats för att förtydliga att medlemsstaterna är skyldiga att följa direktivet när de själva gör upphandling och se till att direktivet följs när upphandlingen görs av en eller flera andra enheter. Den sista ändringen är ett förtydligande av den nuvarande utformningen, inte en ändring i sak.

Underavsnitt 2 - Metod för att beräkna värdet

Artikel 10 - Beräkning av värdet på ramavtal

Denna nya artikel tar hänsyn till att ramavtal införts i förslaget. Här sägs att det sammanlagda värdet på samtliga planerade kontrakt skall användas för beräkning av det tröskelvärde som är tillämpligt på ett ramavtal.

Artikel 11 - Beräkning av värdet på offentliga ramkontrakt

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 5.1 b samt artikel 5.2-6 i direktiv 93/36. Den har inte ändrats.

Artikel 12 - Beräkning av värdet på offentliga tjänstekontrakt

Denna artikel motsvarar artikel 7.2-7 i direktiv 92/50. Den har inte ändrats mer än att artikel 7.4 delats upp i flera punkter, nämligen punkterna 3,4 och 5. Härigenom blir bestämmelser om poster tillämpliga på all tjänsteupphandling.

Artikel 13 - Beräkning av värdet på offentliga byggentreprenadkontrakt

Denna artikel motsvarar artikel 6.3-5 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Avsnitt 2 - Undantagen upphandling

Artikel 14 - Upphandling på områdena vatten, energi och transporter

Denna artikel är ändrad jämfört med motsvarande artiklar i direktiven om varor, (artikel 2 a), tjänster (1 a ii) och byggentreprenad (artikel 4 a). Upphandling som omfattas av direktiv 93/38/EEG undantas.

Ändringen består i att texten förtydligats. Den nuvarande lydelsen går ut på att undanta de områden som avses i direktiv 93/38/EEG, men det sägs ingenting om att det direktivet endast gäller enheter som utövar sådan verksamhet som avses, och inte själva verksamheterna. Med den nya lydelsen preciseras att en upphandlande myndighet - t.ex. en kommun - skall följa direktiv 92/50/EEG för transporttjänster, om den inte bedriver den verksamheten själv.

Artikel 15 - Särskilda undantag på området telekommunikationer

Denna artikel är ny, och den har införts på grund av avregleringen av telemarknaderna med avseende på de upphandlande myndigheter som bedriver televerksamhet. Av de skäl som anförts ovan (se punkt 8 i motiveringen) är det nödvändigt att ändra de "klassiska" direktiven för att se till att man även i fortsättningen från de "klassiska" direktivens tillämpningsområde undantar upphandling som främst syftar till att låta den upphandlande myndigheten bedriva televerksamhet. [29]

[29] Se även skäl 12 i detta direktiv.

Artikeln motsvarar de nuvarande artiklarna 1.14 och 1.15 samt artikel 2.2 d i direktiv 93/38/EEG. Ändringarna får till följd att när en upphandlande myndighet, t.ex. en kommun, driver ett telenät, omfattas dess upphandling för denna verksamhet inte av de "klassiska" direktiven och då inte heller av detta förslag.

För övrigt föreslås i förslaget till omarbetning av direktiv 93/38/EEG att telekommunikation skall lyftas ut ur dess tillämpningsområde, även för upphandlande myndigheter som bedriver sådan verksamhet.

Artikel 16 - Upphandling som omfattas av sekretess eller särskilda säkerhetsåtgärder

Denna artikel har inte ändrats. Den motsvarar den nuvarande artikel 4.2 i direktiv 92/50/EEG, den nuvarande artikel 2.1 b i direktiv 93/36/EEG och den nuvarande artikel 4 b i direktiv 93/37/EEG.

Artikel 17 - Offentlig upphandling som omfattas av internationella regler

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 5 a i direktiv 92/50/EEG, den nuvarande artikel 4 a i direktiv 93/36/EEG och den nuvarande artikel 5 a i direktiv 93/37/EEG. Bestämmelserna anpassas, men räckvidden ändras inte.

Artikel 18 - Upphandling som inte är offentlig tjänsteupphandling

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 1 a iii-ix i direktiv 92/50/EEG. Den har bara ändrats i fråga om vissa teletjänster.

Några bestämmelser i direktiv 92/50/EEG har strukits, nämligen artikel 1 a v och fotnot 2 till bilaga I A. [30] Konsekvensen blir att de upphandlande myndigheter som lyder under direktiv 92/50/EEG blir skyldiga att följa bestämmelserna för offentlig tjänsteupphandling för inköp av exempelvis mobil radiotelefoni. Att dessa tjänster förts in under direktivets tillämpningsområde igen beror på avregleringen av telemarknaden, där tjänsterna nu erbjuds på konkurrensutsatta villkor.

[30] I fotnoten undantas upphandling som rör rösttelefoni, telex, mobiltelefoni, personsökning och satellitkommunikation från direktiv 92/50/EEG, förutsatt att tjänsterna erbjuds av operatörer med ensamrätt.

Artikel 19 - Offentliga tjänstekontrakt som tilldelas på grundval av en ensamrätt

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 6 i direktiv 92/50/EEG. Den har inte ändrats.

Kaptitel III - Regler som skall tillämpas på offentliga tjänstekontrakt

Artikel 20 - Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga I A

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 8 i direktiv 92/50/EEG. Den har inte ändrats.

Artikel 21 - Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga I B

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 9 i direktiv 92/50/EEG. Den har inte ändrats.

Artikel 22 -Tjänstekontrakt som omfattar tjänster från både bilaga I A och bilaga I B

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 10 i direktiv 92/50/EEG. Den har inte ändrats.

Kapitel IV - Särskilda regler om allmänna specifikationer och kontraktshandlingar

Artikel 23 - Allmänna bestämmelser

En ny artikel har införts som inledning till avdelningen om allmänna specifikationer och kontraktshandlingar. I den erinras om de principer som ligger till grund för de nuvarande direktiven, och den utgör alltså ingen ändring av de nuvarande reglerna.

I punkt 1 sägs att de upphandlande myndigheterna för varje upphandling skall utarbeta allmänna specifikationer där informationen i meddelandet om upphandling förtydligas och kompletteras. Det sägs också att de upphandlande myndigheterna skall utarbeta tekniska specifikationer i enlighet med artikel 21, och att de skall tillämpa artikel 25 om de godtar alternativa utföranden.

I punkt 2 sägs att de upphandlande myndigheterna även får kräva information om underleverantörer (artikel 26) eller ställa villkor om arbetarskydd och arbetsvillkor i övrigt (artikel 27).

Slutligen sägs i punkt 3 att de upphandlande myndigheterna även får ställa särskilda villkor för utförandet av kontraktet. Villkoren skall vara förenliga med gällande gemenskapslagstiftning [31].

[31] Se dom av den 20.9.1988, mål 31/87, "Beentjes", Rec. 1988, s. 4653, svensk version saknas.

Artikel 24 - Tekniska specifikationer

Den viktigaste ändringen grundas på tillvägagångssättet att specifikationerna kan anges i form av prestanda som skall uppnås. Prestanda får inte gynna nationella marknadsaktörer, varför det erinras om att specifikationerna inte får innebära omotiverade hinder för de grundläggande friheterna.

Detta tillvägagångssätt skall heller inte underlätta användningen av förhandlat förfarande med föregående offentliggörande, varför det anges att prestandakrav skall vara så specifika att anbuden blir jämförbara och så att det blir möjligt att tilldela kontraktet utan att behöva förhandla. Motsvarande bestämmelser återfinns i punkt 3, andra stycket i den nya artikeln.

Köparen har fortfarande möjlighet att ange sina behov genom att hänvisa till detaljerade specifikationer, men får bara använda de uttömmande angivna specifikationerna. På samma sätt som i nuvarande direktiv förtecknas i det nya direktivet de detaljerade specifikationer som får användas (europeisk, internationell eller nationell standard osv.). Dessa specifikationer garanterar en viss insyn, och det råder enighet om hur de skall antas. Motsvarande bestämmelse återfinns i punkt 3, första stycket i förslaget. Hänvisningen till tekniskt underlag som antagits av europeiska standardiseringsorgan är ny. På detta sätt kan CEN:s workshop agreements tas i beaktande, då de ju utgör ett nytt, enhetlig underlag på dataområdet.

Punkt 4 motsvarar den nuvarande artikel 10.5 b i direktiv 93/37/EEG. Här tas hänsyn till byggentreprenadens särdrag. Bestämmelsen har inte ändrats.

För att göra det tydligt att andra lösningar också bör vara tillåtna, anges det att hänvisningar till tekniska specifikationer inte ger den upphandlande myndigheten rätt att avvisa anbud med varor eller tjänster som inte följer de detaljerade specifikationerna, om leverantören kan visa att hans lösning är likvärdig med standarden. Detta kan styrkas på ändamålsenligt sätt (tillverkarens deklaration om överensstämmelse eller intyg från tredje part). Denna bestämmelse har som syfte att se till att alla icke standardiserade lösningar också kan beaktas. Den bör ge de offentliga upphandlarna ett brett urval. Bevisbördan vilar på anbudsgivaren. Motsvarande bestämmelser återfinns i punkt 5 i den nya artikeln.

Det är på sin plats att se till att den nya flexibiliteten (dvs. specifikationer i form av prestandakrav) inte missbrukas för att sluta marknaderna från konkurrens och ifrågasätta gemenskapens landvinningar i fråga om standardisering. Därför stadgas i punkt 6 att en offentlig upphandlare inte får avvisa ett anbud som följer en europeisk eller internationell standard för att anbudet inte uppfyller prestandakraven, utom om specifikationen inte är tillämplig (t.ex. inkompatibel utrustning) eller om specifikationen inte rör samma krav. Så är t.ex. fallet när en standard gäller säkerhet, medan upphandlaren ställt ett miljöskyddskrav. Det är anbudsgivarens ansvar att visa - exempelvis med teknisk dokumentation eller en provningsrapport från en tredje part - att den standardenliga lösningen uppfyller prestandakraven. Motsvarande bestämmelser återfinns i punkt 6 i den nya artikeln.

Slutligen har den nuvarande bestämmelsen om förbud mot hänvisningar till ett visst varumärke eller ursprung inte ändrats i sak. Dess karaktär av undantagsbestämmelse har utökats något i utformningen. Motsvarande bestämmelse återfinns i punkt 7.

Bilaga VI, där de tekniska specifikationerna anges och definieras, har anpassats till begreppets utveckling i gemenskapsrätten, till följd av den ändring som direktiv 98/34/EG om normer och tekniska föreskrifter [32] innebär. Bilagan har inte ändrats i sak jämfört med den nuvarande texten, med undantag för att tekniska underlag som antagits av europeiska standardiseringsorgan omnämns.

[32] Direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 - om upphävning och ersättning av direktiv 83/189 - EGT L 204, 21.7.1998 s. 37

Artikel 25 - Alternativa utföranden

Denna artikel motsvarar artikel 24 i direktiv 92/50/EEG, artikel 16 i direktiv 93/36/EEG och artikel 19 i direktiv 93/37/EEG. Punkt 1 har preciserats för att ta hänsyn till den nya flexibiliteten i fråga om tekniska specifikationer, och i punkt 3 anges att reglerna om tekniska specifikationer (artikel 24) skall följas när de upphandlande myndigheterna granskar alternativa utföranden.

Artikel 26 - Underleverantörer

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 25 i direktiv 92/50/EEG, den nuvarande artikel 17 i direktiv 93/36/EEG och den nuvarande artikel 20 i direktiv 93/37/EEG. Den har utökats i så måtto att den ger den upphandlande myndigheten möjlighet att begära att anbudsgivaren i sitt anbud även anger vilka underleverantörer som utsetts.

Artikel 27 - Tjänste- och byggentreprenadkontrakt: skyldigheter till följd av regler om anställningsskydd och arbetsvillkor

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 28 i direktiv 92/50/EEG och den nuvarande artikel 23 i direktiv 93/37/EEG Den har inte ändrats.

Kapitel V - Förfaranden

Artikel 28 - Användning av öppet, selektivt och förhandlat förfarande

Punkt 2 har tillkommit. I den förklaras principen om att en upphandlande myndighet skall använda det öppna förfarandet eller det selektiva förfarandet.

Punkt 3 har tillkommit. I den anges undantaget att offentliga upphandlare endast får använda förhandlat förfarande under de omständigheter som anges i artiklarna 29, 30 och 31.

Dessa två punkter innebär inga nya skyldigheter, men de uttrycker i lagstiftning det sakinnehåll som ingår i domstolens rättspraxis.

Artikel 29 - Fall där det är befogat att använda det förhandlade förfarandet med meddelande om upphandling

I den nya punkt 1 b definieras det nya fallet där det är tillåtet att använda det förhandlade förfarandet. Lägg märke till att detta begrepp inte definieras uttömmande i förslaget, eftersom det är omöjligt att ge en uttömmande förteckning över alla "särskilt komplicerade" fall eller att ge en definition som är giltig under längre tid och under alla omständigheter.

Hädanefter gäller två villkor:

- Tilldelningskriteriet skall vara det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, eftersom enbart pris uppenbarligen inte är ett lämpligt kriterium vid en komplicerad upphandling.

- Upphandlingens karaktär som komplicerad skall fastställas och alltså kunna motiveras objektivt av den upphandlande myndigheten. Det får inte vara fråga om en subjektiv oförmåga, dvs. en brist hos den upphandlande myndigheten själv. Myndigheten får alltså inte nöja sig med att konstatera att den inte kan definiera eller bedöma upphandlingen, utan den måste visa att det är objektivt omöjligt med tanke på upphandlingens egenskaper. Beroende på omständigheterna kan det innebära att myndigheten måste visa att det inte finns några tidigare liknande projekt eller att det hade blivit nödvändigt att lägga ned oproportionerligt mycket pengar eller tid för att skaffa den erforderliga kunskapen.

Inom de gränser som anges på andra håll i direktivet har de upphandlande myndigheterna naturligtvis frihet att även använda andra förfaranden när de hade kunnat välja det förhandlade förfarandet. Det förhandlade förfarandet måste inte användas.

De övriga, befintliga fallen där förhandlat förfarande med föregående meddelande får användas har inte ändrats.

Punkt 1 a motsvarar artikel 11.2 a i direktiv 92/50, artikel 6.2 i direktiv 93/36 och artikel 7.2 a i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Punkt 2 motsvarar artikel 11.2 b i direktiv 92/50 och artikel 7.2 c i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Punkt 3 motsvarar artikel 11.2 c i direktiv 92/50. Den har inte ändrats.

Punkt 4 motsvarar artikel 7.2 b i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Artikel 30 - Särskilda regler som gäller för särskilt komplicerade upphandlingar

I punkt 1 i den nya artikeln 30 (se även punkt 3.8 i motiveringen) redogörs för hur det förhandlade förfarandet med föregående offentliggörande avlöper. Det bör påpekas att de upphandlande myndigheterna under inga omständigheter måste begära in ett lösningsförslag, vare sig i början av förfarandet eller efter det att de valt vilka som får delta i förhandlingarna.

När de upphandlande myndigheterna beslutar sig för att utnyttja möjligheten att begära in ett lösningsförslag i början av förfarandet, enligt punkt 2, andra stycket b, har de enligt fjärde stycket möjlighet att ange sina krav om ekonomisk och finansiell ställning och teknisk kapacitet med ledning av lösningsförslaget. Med andra ord kan de begära att de sökande motiverar att de har en omsättning på x % av den kostnad som uppskattningsvis krävs för att förverkliga lösningsförslaget, eller att de styrker att de har det kunnande och den erfarenhet som krävs för att förverkliga den lösning de föreslår.

För att garantera att principerna om icke-diskriminering, likabehandling och öppenhet följs i detta nya fall [33] stadgas i punkt 2 tredje stycket och i punkt 4 att de kvalitativa urvalskriterierna och tilldelningskriterierna inte får ändras under hela förfarandet. Urvalskriterierna kan emellertid ändras om de skulle ha blivit olämpliga i förhållande till den slutliga lösningen i de allmänna specifikationerna. Dessutom skall de kvalitativa urvalskriterierna anges i meddelandet om upphandling, och tilldelningskriterierna skall anges i meddelandet om upphandling eller i den upphandlande myndighetens behovsspecifikation. Detta för att garantera att kriterierna inte utformas så att en viss lösning eller sökande gynnas. Notera också att artikel 53.2 om inbördes viktning av tilldelningskriterierna gäller för detta förfarande. Dessutom är artikel 54 om onormalt låga anbud tillämplig.

[33] Jfr också skäl 24 i detta förslag.

I punkt 3 stadgas att de upphandlande myndigheterna skall specificera sina behov och krav så exakt som möjligt, så att specifikationerna kan tjäna som grund för eventuella lösningsförslag och förhandlingar. Med avvikelse från artikel 24.3, där de upphandlande myndigheterna ges valfrihet att framställa sina tekniska specifikationer i form av prestanda eller funktionskrav eller med referens till standarder, sägs i punkt 3 att de upphandlande myndigheterna endast får ange sina behov och krav uttryckt i prestanda. En särskilt komplicerad upphandling, där anbudsgivarna måste få fullt utlopp för sin kreativitet, är till sin natur omöjlig att specificera i exakta termer.

Eftersom anbudsgivarnas kreativitet är särskilt viktig vid komplicerade upphandlingar erbjuds slutligen i punkt 9 uttryckligen möjlighet för de upphandlande myndigheterna att dela ut priser och ersättningar till de deltagande, förutsatt att de tagits i beaktande vid uppskattningen av upphandlingens värde och alltså vid beräkningen av tröskelvärdet.

Det bör påpekas att man inte får dra några slutsatser e contrario av det förhållandet att liknande priser och ersättningar inte nämns annorstädes i direktivet.

Artikel 31 - Fall där det är befogat att använda det förhandlade förfarandet utan föregående meddelande om upphandling

Denna artikel motsvarar artikel 11.3 i direktiv 92/50, artikel 6.3 i direktiv 93/36 och artikel 7.3 i direktiv 93/37. De olika bestämmelserna har samlats här eftersom det rör sig om en enhetlig text och för att undvika upprepningar. Texten har inte ändrats.

Artikel 32 - Ramavtal

Enligt denna nya artikel får de upphandlande myndigheterna använda ett särskilt förfarande, om deras inköp sker enligt ett ramavtal som självt upphandlats i enlighet med direktivet (se definitionen av ramavtal i artikel 1.7).

I punkt 1 sägs att sådana upphandlande myndigheter som valt att teckna ramavtal enligt definitionen i artikel 1.7 i direktivet skall tilldela kontrakt inom ramavtalet enligt ett särskilt förfarande, och att de i samband med det inte skall följa de andra bestämmelserna i direktivet avseende upphandling.

För varje kontrakt skall en ny upphandling genomföras av den upphandlande myndigheten.

För detta föreskrivs att de upphandlande myndigheterna skriftligen skall tillfråga de parter i ramavtalet som kan tänkas motsvarar deras behov, och ge dem tillräckligt med tid att lämna anbud. Härvidlag skall upphandlingens särdrag beaktas.

Leverantörerna skall lämna anbud skriftligen. Anbuden skall vara sekretessbelagda till dess att den tidsfrist som den upphandlande myndigheten angett löper ut. Under inga omständigheter får myndigheten tilldela kontraktet förrän tidsfristen löpt ut. Kontraktet skall tilldelas efter tilldelningskriterier som utformats i enlighet med artikel 53 i direktivet.

I punkt 2 betonas att de upphandlande myndigheterna skall följa direktivet vid upphandling om de inte valt att använda förfarandet i artikel 1.7, dvs. att teckna ramavtal enligt direktivet. I så fall får de inte använda förfarandet enligt punkt 1.

I punkt 3 sägs att ramavtal skall gälla i högst 3 år, eller under en period på upp till fem år i vederbörligen motiverade undantagsfall. I enlighet med domstolens rättspraxis i fråga om undantag vilar bevisbördan på den upphandlande myndigheten.

Slutligen förbjuds i denna punkt missbruk av ramavtal som medför att konkurrensen begränsas eller snedvrids, i den mån detta kan leda till att dessa avtal inte utsätts för konkurrens.

Artikel 33 - Byggentreprenader: Särskilda regler för allmännyttiga bostäder

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 9 i direktiv 93/37/EEG. Den har inte ändrats.

Kapitel VI - Regler för offentliggörande och öppenhet

Avsnitt 1 - Offentliggörande av meddelanden

Artikel 34 - Meddelanden

Denna artikel motsvarar de nuvarande artikel 15.1-2, artikel 16.1, 3 och 5 samt artikel 17.2, andra stycket i direktiv 92/50/EEG, den nuvarande artikel 9 i direktiv 93/36/EEG och den nuvarande artikel 11.7, andra stycket, 11.2 och 11.5 i direktiv 93/37/EEG. Den har bara ändrats på två punkter.

Den första ändringen rör hur meddelanden skall sändas. Av de skäl som anges ovan i motiveringen har de närmare tekniska specifikationerna förts till en ny bilaga VIII [jfr artikel 32.3]. De gemensamma reglerna för offentliggörande har anpassats därefter, och en hänvisning till den nya bilagan har införts på alla aktuella ställen i direktivet.

Den andra ändringen rör ramavtal som ingåtts enligt artikel 1.7. Det bör undvikas att varje upphandling enligt ett ramavtal görs till föremål för ett meddelande om upphandling. Därför stadgas om ett undantag för detta i punkt 3 andra stycket.

När det gäller offentlig varuupphandling har punkt 1 a ändrats i det att hänvisningen till nomenklaturen CPA (Classification of Products According to Activities) ersatts med CPV (Common Procurement Vocabulary, den gemensamma upphandlingsordlistan), en nomenklatur som utformats särskilt för offentlig upphandling.

Artikel 35 - Utformning och offentliggörande av meddelanden

Till att börja med hänvisas till de standardblanketter som kommissionen antar i enlighet med artikel 76.2 och som skall användas för meddelanden om upphandling. De uppgifter som minst skall ingå i meddelandena anges i bilaga VII.

Vissa närmare uppgifter om de aktuella direktiven rörande offentliggörande av meddelanden finns i den nya bilagan VIII "Tekniska specifikationer för offentliggörande".

Artikel 35 innehåller bestämmelser till följd av den ökande användningen av medel för elektronisk överföring (punkt 4). Här anges att vid insändande genom elektronisk överföring sker offentliggörandet senast efter 5 dagar. I övriga fall ändras inte de nuvarande bestämmelserna - 12 dagars frist för offentliggörande, 5 dagar vid påskyndat förfarande.

Slutligen regleras i punkt 2 särfallet med ramavtal och offentliggörande när en upphandlande myndighet agerar i enlighet med artikel 32.

Artikel 36 - Icke obligatoriskt offentliggörande

I denna artikel samlas motsvarande bestämmelser i de tre "klassiska" direktiven om möjlighet till offentliggörande i gemenskapen även när det enligt direktiven inte är obligatoriskt. Texten har ändrats för att ta hänsyn till de ändrade bestämmelserna om offentliggörande. Artikeln motsvarar artikel 21 i direktiv 92/50/EEG, artikel 13 i direktiv 93/36/EEG och artikel 17 i direktiv 93/37/EEG, och ger de upphandlande myndigheterna möjlighet att offentliggöra meddelanden i enlighet med bilaga VIII för offentlig upphandling som inte måste offentliggöras.

Avsnitt 2 - Tidsfrister

Artikel 37 - Ansökan om deltagande i anbudsgivning och mottagande av anbud

Här införs en allmän princip, som bygger på GPA-avtalet, om att alla tidsfrister skall vara så långa att det går att förbereda anbuden, med hänsyn tagen till hur komplexa de är. Denna allmänna regel åtföljs av särskilda regler om minimifrister som. är avsedda som ett slags "skyddsnät" och som har olika längd beroende på vilket förfarande som används.

De nu gällande tidsfristerna för mottagande av anbud i öppet förfarande och för mottagande av anbudsansökningar och anbud i selektivt förfarande har inte ändrats. När det gäller förhandlat förfarande har tidsfristerna för inlämnande av anbudsansökning inte heller ändrats. När det gäller mottagande av anbud i förhandlat förfarande finns det för närvarande ingen gällande tidsfrist. Denna brist avhjälps i punkt 3, där det stadgas att samma tidsfrist för inlämnande av anbud gäller som för selektivt förfarande.

När det gäller förkortade tidsfrister för mottagande av anbud när den upphandlande myndigheten offentliggjort ett förhandsmeddelande görs tidsfristerna i punkt 4 enhetliga för öppna och selektiva förfaranden, nämligen till normalt 36 dagar och minst 26 dagar, i stället för som nu 36 respektive 22 för öppet förfarande och 26 dagar för selektivt förfarande. Den rådande bristen i fråga om förhandlat förfarande avhjälps genom att samma tidsfrister fastställs som för de andra förfarandena.

I syfte att uppmuntra användningen av elektronisk överföring stadgas i punkt 5 om en minskning med 7 dagar av tidsfristen för mottagande av anbud i öppna förfaranden och för inlämning av anbudsansökan i selektiva och förhandlade förfaranden, när den upphandlande myndigheten utarbetat och sänt meddelandet om upphandling genom elektronisk överföring i enlighet med de tekniska specifikationerna om offentliggörande i bilaga VIII. Minskningen motsvarar den minskade tidsutdräkt som krävs för offentliggörande av meddelanden på gemenskapsnivå.

Av samma anledning minskas i punkt 6 tidsfristerna för mottagande av anbud med 5, vilket kan läggas till den föregående minskningen när den upphandlande myndigheten erbjuder fri och omedelbar tillgång genom medel för elektronisk överföring till fullständiga allmänna specifikationer och andra handlingar som krävs för att lämna anbud redan när meddelandet om upphandling sänds iväg.

Punkt 8 motsvarar artikel 11.b i direktiv 93/36/EEG, artikel 18.5 i direktiv 92/50/EEG och artikel 12.5 i direktiv 93/37/EEG.

I punkt 9 anpassas gällande bestämmelser om påskyndat förfarande till att medel för eletktronisk överföring används för att utforma och skicka iväg meddelanden om upphandling. I så fall är tidsfristen för mottagande av anbudsansökan 10 dagar från det att meddelandet skickades iväg i stället för 15 dagar.

De minskningar som motiveras av att elektronisk överföring används och tidsfristerna för påskyndade och förhandlade förfaranden är inte tillämpliga på sådana särskilt komplicerade upphandlingar som genomförs enligt de särskilda reglerna i artikel 30.

Artikel 38 - Allmänna specifikationer och kompletterande upplysningar

Denna artikel motsvarar artikel 18.3-4, artikel 19.6 och artikel 20.2 i direktiv 92/50, artikel 10.2-3, artikel 11.5 och artikel 12.2 i direktiv 93/36 samt artikel 12.3-4, artikel 13.6 och artikel 14.2 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats i sak, men elektroniskt offentliggörande framhävs.

Avsnitt 3 - Innehåll och medel för överföring

Artikel 39 - Medel för överföring av ansökningar om deltagande: anbudsgivning

En ny bestämmelse införs för att möjliggöra att anbudsansökningar lämnas genom elektronisk överföring. Mindre brukliga kommunikationsmedel omnämns inte längre (telex och telegram). Telefonen har strukits från de tillåtna medlen.

Nyligen gjorda ändringar [34] ger medlemsstaterna möjlighet att tillåta att anbud lämnas in "på alla andra sätt" och denna möjlighet bör utvidgas till alla kommunikationssätt, vilket i några fall kräver förändringar. De berörda artiklarna, artikel 19.5 och artikel 20.3 i direktiv 92/50, artikel 11.4 och artikel 12.3 i direktiv 93/36 samt artikel 13.5 och artikel 14.3 i direktiv 93/37, har därför ändrats.

[34] Direktiv 97/52/EG av den 13 oktober 1997, EGT L 328.

Artikel 40 - Inbjudan att lämna anbud eller att förhandla

I denna artikel samlas bestämmelserna om selektiva och förhandlade förfaranden (artikel 19.2 i direktiv 92/50, artikel 11.2 och artikel 12.3 i direktiv 93/36 samt artikel 13.2 och artikel 14.3 i direktiv 93/37), och dessutom beaktas de nya möjligheterna med inbjudan till förhandlingar och medel för elektronisk överföring.

Artikel 41 - Information till anbudssökande och anbudsgivare

Denna artikel motsvarar de nuvarande artikel 12.1-2 i direktiv 92/50, artikel 7.1-2 i direktiv 93/36 och artikel 8.1-2 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Avsnitt 4 - Kommunikationssätt

Artikel 42

Här jämställs medel för elektronisk överföring med andra kommunikationsmedel. Dessutom omnämns inte längre föråldrad teknik, t.ex. telex (punkt 1).

I punkt 2 stadgas om nödvändiga garantier för anbudens integritet och sekretess, även om elektronisk överföring används.

I punkt 3 tas hänsyn till att om anbud lämnas in genom elektronisk överföring kan vissa handlingar, intyg osv. som fordras för urvalet inte lämnas in på samma sätt. Därför stadgas att de kan sändas på annat sätt senast dagen innan anbuden öppnas.

Slutligen innehåller punkt 4 en bestämmelse som är viktig för att se till att datakommunikation inte används för att begränsa upphandlingen: här preciseras att oavsett vilket kommunikationsmedel som väljs får det inte ha som avsikt eller få till följd att den inre marknaden hindras från att fungera väl.

Artiklarna 23.2 i direktiv 92/50/EEG, 15.3 i direktiv 93/36/EEG och 18.2 i direktiv 93/37/EEG har alltså ändrats.

Avsnitt 5 - Rapporternas innehåll

Artikel 43

Denna artikel motsvarar artikel 12.3 i direktiv 92/50, artikel 7.3 i direktiv 93/36 och artikel 8.3 i direktiv 93/37.

Förteckningen över vad som skall ingå i rapporten kompletteras dock här med två uppgifter: skälen till att man förkastat anbud som bedömts vara onormalt låga, och skälen till att den upphandlande myndigheten avstått från att fullfölja upphandlingen.

Denna ändring förenklar de upphandlande myndigheternas nuvarande skyldighet att underrätta kommissionen om alla anbud som förkastats för att de bedömts vara onormalt låga under samma månad (artikel 37, tredje stycket i direktiv 92/50/EEG, artikel 27, tredje stycket i direktiv 93/36/EEG och artikel 30.4, tredje stycket i direktiv 93/37/EEG) och underrätta Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer om skälen till att de avstått från att fullfölja en upphandling (artikel 12.2 i direktiv 92/50/EEG, artikel 7.2 i direktiv 93/36/EEG och artikel 8.2 i direktiv 93/37/EEG).

Kapitel VII - Upphandlingsförfarandets gång

Avsnitt 1 - Allmänna bestämmelser

Artikel 44 - Urval av deltagande och tilldelning av kontrakt

Denna artikel har tre mål:

- I punkt 1: presentera kapitel VII, genom att förklara att upphandlingen tilldelas efter det att marknadsaktörernas lämplighet kontrollerats. För att göra denna kontroll öppnare kompletteras de nuvarande direktiven, där endast kriterier för kvalitetsurval omnämns (artikel 23.1 i direktiv 92/50/EEG, artikel 15.1 i direktiv 93/36/EEG och artikel 18.1 i direktiv 93/37/EEG), med bestämmelser i punkt 2 som inför en möjlighet för de upphandlande myndigheterna att ställa särskilda krav på kunnande och erfarenhet för en viss upphandling, något som de redan får göra i kraft av domstolens rättspraxis [35].

[35] Domarna i målen Bellini samt Beentjes.

- Ange hur de upphandlande myndigheterna får sortera bort anbudsgivare i öppet förfarande och anbudssökande i selektivt eller förhandlat förfarande, och hur de är skyldiga att göra urvalet.

- Ange hur de upphandlande myndigheterna göra denna sållning, om de i selektivt förfarande eller förhandlat förfarande med upphandlingsmeddelande fastställt ett högsta antal eller antalsintervall anbudssökande som får lämna anbud.

Punkt 3 följer logiskt ur punkt 2, i det att det anges att anbudssökande inte får uteslutas från förfarandet på andra urvalskriterier eller kvalitetskrav än dem som tillkännagivits på förhand.

I punkt 4 anges förutsättningarna för att en upphandlande myndighet skall få begränsa antalet anbudssökande i ett selektivt eller förhandlat förfarande, för att uppnå det antalsintervall eller antal som de fastställt (se artikel 45).

Denna begränsning bör vara grundad på objektiva urvalskriterier, vilket innebär att endast dessa kriterier får användas. Dessutom bör nivån på den kapacitet och erfarenhet som krävs tillkännages i meddelandet om upphandling.

Punkt 5 föreskriver uttryckligen en skyldighet att vid alla typer av förfarande utesluta sökande som inte har de kvalifikationer och den erfarenhet som den upphandlande myndigheten har tillkännagivit i förväg.

Punkt 6 utvidgar bestämmelserna i artikel 32.4 i direktiv 92/50/EEG och i artikel 23.3 i direktiv 93/36/EEG till offentliga ramkontrakt.

Artikel 45 - Ytterligare regler för selektiva och förhandlade förfaranden

Denna artikel motsvarar artikel 27 i direktiv 92/50/EEG, artikel 19 i direktiv 93/36/EEG och artikel 22 i direktiv 93/37/EEG.

Punkt 1 motsvarar punkt 1 i ovannämnda artiklar.

Punkt 2, första stycket, och punkt 3 i ovannämnda artiklar har ändrats för att råda bot på diskrepanserna i direktiven 92/50/EEG och 93/36/EEG, där det som står i de aktuella artiklarna (endast antalsintervall anges för selektivt förfarande och endast antal för förhandlat förfarande) skiljer sig från vad som sägs om meddelande om upphandling (där både antal och antalsintervall anges för bägge förfarandena) och diskrepanserna mellan dessa direktiv och direktiv 93/37/EEG (antalsintervall för selektivt förfarande, antal för förhandlat förfarande och inget särskilt för meddelande om upphandling). Ändringen är också nödvändig eftersom direktiv 92/50/EEG kombinerat med direktiv 93/36/EEG har tolkats som att om ett antalsintervall anges är det obligatoriskt att följa minimiantalet anbudssökande som inbjuds att lämna anbud.

I punkt 2 föreskrivs möjligheten att fastställa ett lägsta antal anbudssökande som man avser att bjuda in (detta antal får överskridas vid inbjudan) eller att fastställa ett lägsta antal kompletterat med ett högsta antal. Dessutom har lagts till att ett högsta antal inte får fastställas så att konkurrensen begränsas, vilket innebär att antalet skall fastställas med ledning av upphandlingens art. Det skall vara obligatoriskt att ange detta antal i meddelandet om upphandling.

Den nuvarande bestämmelsen om att antalet anbudssökande som deltar i ett selektivt förfarande under alla omständigheter skall vara tillräckligt för att säkerställa en verklig konkurrens (punkt 2, andra stycket i ovannämnda artiklar) har strukits för att inte ytterligare förfaranden skall belasta en upphandling som redan konkurrensutsatts. Det är underförstått att de upphandlande myndigheterna får konkurrensutsätta upphandlingen igen av objektiva skäl.

Avsnitt 2 - Kriterier för kvalitetsurval

Artikel 46 - Anbudssökandes eller anbudsgivares personliga ställning

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 29 i direktiv 92/50, artikel 20 i direktiv 93/36 och artikel 24 i direktiv 93/37. I punkt 1 f har artikel 29, första stycket f i direktiv 92/50/EEG anpassats till motsvarande formuleringar i direktiven 93/36/EEG och 93/37/EEG.

En ny skyldighet har införts i punkt 1 i denna artikel enligt vilken de upphandlande myndigheterna är skyldiga att från upphandlingen utesluta alla anbudsgivare som i en lagakraftvunnen dom dömts för medverkan i en brottslig organisation, för korruption eller för bedrägeri riktat mot gemenskapens ekonomiska intressen. Denna skyldighet förstärker gemenskapens arsenal för bekämpning av organiserad brottslighet och korruption. Den bygger på gemensamma definitioner av begreppen.

Å andra sidan har de situationer som medger möjligheten att utesluta anbudssökande vidgats. Förslaget föreskriver i själva verket att det är möjligt att utesluta marknadsaktörer som är dömda för bedrägeri eller annan olaglig verksamhet i den mening som avses i artikel 280 i fördraget, även om domen inte har vunnit laga kraft som inte omfattas av punkt 1 c som gör uteslutande obligatoriskt. På motsvarande sätt har möjligheten att utesluta deltagande för brott som påverkar yrkesetiken vidgats till domar som inte har vunnit laga kraft.

Artikel 47 - Behörighet att utöva yrkesverksamhet

Denna artikel motsvarar i allt väsentligt den nuvarande artikel 30 i direktiv 92/50, artikel 21 i direktiv 93/36 och artikel 25 i direktiv 93/37. Den har bara ändrats på en punkt: hänvisningen till yrkes- eller handelsregister och därtill hörande försäkringar och intyg för varje medlemsstat (artikel 30.3 i direktiv 92/50, artikel 21.2 i direktiv 93/36 och artikel 25 i direktiv 93/37) har flyttats till bilagorna (se bilagorna IXA, IXB och IX C).

Artikel 48 - Ekonomisk och finansiell ställning

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 31 i direktiv 92/50, artikel 22 i direktiv 93/36 och artikel 26 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Artikel 49 - Teknisk kapacitet och/eller yrkesmässig kapacitet

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 32 i direktiv 92/50, artikel 23 i direktiv 93/36 och artikel 27 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Artikel 50 - Kvalitetssäkringsstandarder

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 33 i direktiv 92/50. Den har inte ändrats. Däremot utvidgas bestämmelsen till offentlig upphandling av byggentreprenad och varor. Utvidgningen motiveras av att kvalitetssäkring numera är vanligt förekommande i alla branscher.

Artikel 51 - Kompletterande handlingar och upplysningar

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 34 i direktiv 92/50, artikel 24 i direktiv 93/36 och artikel 28 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Artikel 52 - Officiella förteckningar över godkända marknadsaktörer

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 35, i direktiv 92/50, artikel 25 i direktiv 93/36 och artikel 29 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Avsnitt 3 - Kontraktstilldelning

Artikel 53 - Tilldelningsgrunder

Punkt 2 är ny. Här föreskrivs att de upphandlande myndigheterna är skyldiga att från förfarandets början ange tilldelningsgrundernas relativa vikt vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Vikten kan anges på andra sätt än med procent, men den får absolut inte inskränkas till att kriterierna bara anges i angelägenhetsgrad med det viktigaste först. Då skulle det gå att ge det första kriteriet en vikt på allt mellan 99 % och 51 %, och då kan anbudsgivarna inte utarbeta sina anbud med full vetskap om omständigheterna.

I vissa undantagsfall, när det på grund av upphandlingens natur inte går att fastställa tilldelningsgrundernas relativa vikt vid början av förfarandet, skall de upphandlande myndigheterna meddela kriteriernas vikt senare, när de inbjuder ansökarna att lämna in anbud [selektivt och förhandlat förfarande] eller, i det nya förfarandet för särskilt komplicerade upphandlingar (se artikel 30), senast vid kallelsen till förhandlingar (jfr skäl 30).

Artikel 30.3 i direktiv 93/37/EEG, som ger möjlighet att välja andra tilldelningsgrunder än dem som anges i artikel 30.1, stryks av följande skäl: för det första sägs i motiveringen till det förslag [36] som senare blev direktiv 93/36/EEG, avseende motsvarande bestämmelse i direktiv 88/295/EEG [37], att det framgår av medlemsstaternas uppgifter att det inte finns några system som bestämmelserna i f.d. artikel 25.4 [38] är tillämplig på. Bestämmelsen ströks därför från direktiv 93/36/EEG. Dessutom sägs i motiveringen till det ändrade förslag [39] som senare blev direktiv 92/50/EEG att förslaget (och direktivet) inte längre innehåller bestämmelser som motsvarar artikel 30.3 i direktiv 93/37/EEG. Det står att strykningen följer de senaste avgörandena i Europeiska gemenskapernas domstol [40] och kommissionens uppfattning om huruvida preferenssystem är förenliga med artikel 28 [41] i fördraget. Denna bestämmelse finns alltså inte kvar i direktiv 92/50/EEG. Den nuvarande artikel 30.3 infördes genom direktiv 89/440/EEG, dvs. före domstolens ovannämnda dom och innan kommissionen fick bekräftat att det inte längre finns system som detta undantag är tillämpligt på. Detta direktiv har alltså inte kunnat anpassas till de ändrade förhållandena. Det är därför nu lämpligt [42] att anpassa det, stryka bestämmelsen och se till att alla direktiv är enhetliga [43].

[36] KOM(92)346 slutlig, 7.9.1992.

[37] Rådets direktiv 88/295/EEG av den 22 mars 1988 om ändring av direktiv 77/62/EEG om samordning av förfarandena för offentlig upphandling av varor och om upphävande av vissa bestämmelser i direktiv 80/767/EEG, EGT L 127, 20.5.1988.

[38] Motsvarar artikel 35.1 i det nuvarande direktivet.

[39] KOM(91)322 slutlig, 30.8.1991.

[40] Dom i domstolen av den 20 mars 1990, Du Pont de Nemours Italiana SPA mot Unità Sanitaria locale no 2 di Carrara. Mål C-21/88, Rec. 1990 s. I-0889, svensk specialutgåva vol. X, s. 359.

[41] F.d. artikel 30.

[42] Eftersom rättsläget i sak inte ifrågasatts varken när direktiv 93/37/EEG eller direktiv 97/52/EG antogs.

[43] På samma sätt har motsvarande artikel i direktiv 93/38/EEG strukits ur förslaget till direktiv om särskilda sektorer.

Bestämmelserna i den nuvarande artikel 31 i direktiv 93/37/EEG har inte tagits med, eftersom denna punkt endast har historiskt intresse - dess tillämplighet löpte ut den 31 december 1992.

Artikel 54 - Onormalt låga anbud

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 37 i direktiv 92/50, artikel 7 i direktiv 93/36 och artikel 30.4 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

En ny punkt har dock tillkommit, med särskilda regler för anbud som är onormalt låga därför att statligt stöd erhållits.

Avdelning III - Särskilda rättigheter eller ensamrätter

Artikel 55 - Obligatorisk bestämmelse

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 2.2 i direktiv 93/36. Den har inte ändrats.

Avdelning IV - Regler med tillämpning på formgivningstävlingar på tjänsteområdet

I denna del samlas alla de utspridda bestämmelserna i direktiv 92/50 om formgivningstävlingar, och av tydlighetsskäl erinras om de allmänna bestämmelserna för offentlig upphandling och formgivningstävlingar.

Artikel 56 - Allmänna bestämmelser

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 13.3-4 i direktiv 92/50. Den har inte ändrats.

Artikel 57 - Tillämpningsområde

Den nuvarande artikel 13.1-2 i direktiv 92/50 har formulerats om för att underlätta lösningen och ta hänsyn till de nya tröskelvärdena för tävlingar, som följer tröskelvärdena för offentlig upphandling.

Artikel 58 - Undantag från tillämpningsområdet

Denna nya artikel innehåller, med erforderliga ändringar, de undantag från direktivets tillämpningsområde som avses i artiklarna 14, 15 och 17, vilka för närvarande endast är tillämpliga på offentlig upphandling.

Artikel 59 - Meddelanden

Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 15.3 i direktiv 92/50. Den har inte ändrats.

Punkt 2, första stycket, motsvarar artikel 16.2, andra strecksatsen, i direktiv 92/50. Den har inre ändrats.

Punkt 2, andra stycket, motsvarar artikel 16.5 i direktiv 92/50/EEG. Den har inte ändrats.

Punkt 3 motsvarar med erforderliga ändringar artikel 36 för offentlig upphandling.

Artikel 60 - Utformning och offentliggörande av meddelanden

Denna artikel motsvarar med erforderliga ändringar artikel 35 för offentlig upphandling.

Artikel 61 - Kommunikationssätt

Denna artikel motsvarar med erforderliga ändringar artikel 42 för offentlig upphandling.

Artikel 62 - Urval

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 13.5 i direktiv 92/50. Den har inte ändrats.

Artikel 63 - Juryns ledamöter och beslut

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 13.6 i direktiv 92/50. Den har inte ändrats.

Avdelning V - Regler om koncessioner

I denna del samlas alla de utspridda bestämmelserna i direktiv 93/37 om koncessioner.

Kapitel I - Regler om koncessioner som avser offentliga byggentreprenader

Artikel 64 - Tillämpningsområde

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 3.1 i direktiv 93/37. Den har bara ändrats i det att tröskelvärdet ändrats till det som gäller för offentlig upphandling av byggentreprenader.

Artikel 65 - Undantag från tillämpningsområdet

Denna nya artikel innehåller med erforderliga ändringar de undantag från direktivets tillämpningsområde som avses i artiklarna 15, 16 och 17 och för närvarande gäller för offentlig upphandling.

Artikel 66 - Offentliggörande av meddelanden

Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 11.3 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats. Övriga punkter motsvarar med erforderliga ändringar artiklarna 35 och 36 för offentlig upphandling.

Artikel 67 - Tidsfrister för att lämna in anbudsansökningar

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 15 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Artikel 68- Underentreprenad

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 3.2 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Kapitel II - Regler med tillämpning på koncessionshavarens upphandling

Artikel 69 - Regler som är tillämpliga på koncessionshavare som är upphandlande myndigheter

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 3.3 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Artikel 70 - Regler som är tillämpliga på koncessionshavare som inte är upphandlande myndigheter

Denna artikel fungerar som hänvisning till artiklarna 71-73.

Artikel 71 - Regler om offentliggörande: tröskelvärden och undantag

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 3.4 i direktiv 93/37. Den har bara ändrats på grund av de nya förenklade tröskelvärdena: tröskelvärdet är nu samma som för offentlig upphandling av byggentreprenad.

Artikel 72 - Offentliggörande av meddelanden

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 3.4, första stycket och artikel 11.4 och 11.6, första stycket i direktiv 93/37. Den har inte ändrats, men i den hänvisas till sådana standardformulär som antagits av kommissionen enligt förfarandet i artikel 76.2.

I den nya punkt 4 ges möjlighet till frivilligt offentliggörande, vilket med erforderliga ändringar motsvarar artikel 36 för offentlig upphandling.

Artikel 73 - Tidsfrister för mottagande av ansökningar om deltagande och mottagande av anbud

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 16 i direktiv 93/37. Den har inte ändrats.

Avdelning VI - Skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål, verkställande befogenheter och slutbestämmelser

Artikel 74 - Skyldigheter att lämna in uppgifter för statistikändamål

Denna bestämmelse innehåller motsvarande skyldighet att lämna uppgifter om statistik som förseskrivs i artikel 39.1 i direktiv 92/50, artikel 31.1 i direktiv 93/36 och artikel 34,1 i direktiv 93/37.

Artikel 75 - Statistikens innehåll

Artikel 75 återger innehållet i punkt 2 i de artiklar som citeras i kommentaren till artikel 74. Av tydlighetsskäl har de formulerats om, utan att innehållet ändrats i någon större omfattning. Dock har ändringar gjorts på grund av förslagen om tröskelvärden och nomenklatur [CPV].

Artikel 76 - Rådgivande kommitté

Denna artikel motsvarar artikel 40 i direktiv 92/50, artikel 32 i direktiv 93/36 och artikel 35.3 i direktiv 93/37. Den har bara ändrats i det att Rådgivande kommittén för telekommunikationsupphandling, som omnämns i artikel 40.2 i direktiv 92/50, utgått eftersom det nya direktivet inte omfattar telekommunikation. När det gäller denna rådgivande kommitté är det nya rådgivande förfarandet enligt artikel 3 i beslut 1999/468/EG tillämpligt.

Artikel 77 - Översyn av tröskelvärden

Artikel 77 motsvarar artikel 16.4 och artikel 43 i direktiv 92/50/EEG, artikel 29.3 i direktiv 93/36/EEG och artikel 35.1-2 i direktiv 93/37/EEG. Dock har den kompletterats av bestämmelser som säkerställer, med iakttagande av AMP, att de föreslagna tröskelvärdena fortsätter att förenklas.

Eftersom tröskelvärdena numera skall anges i euro är det lämpligt att göra det möjligt att ändra dem om kursen mellan SDR (särskilda dragningsrätter) och euro ändras så att tröskelvärdena i euro överstiger dem i SDR. Unionens internationella åtaganden i WTO är ju uttryckta i euro.

I artikel 77 ges alltså möjlighet att ändra tröskelvärdena i euro, om kursutvecklingen mellan SDR och euro motiverar det, så att de bättre motsvarar värdet i SDR, avrundat till närmast lägre tiotusental euro, så att man får enkla tröskelvärden i runda tal.

Enligt förslaget får kommissionen befogenhet att göra dessa ändringar, enligt det förfarande som avses i artikel 76.2.

Sådana ändringar kan behöva göras vartannat år när kursen mellan SDR och euro ses över.

Artikel 78 - Ändringar

Denna artikel förenar de artiklar och bilagor som kan ändras av kommissionen enligt kommittologiförfarandet i artikel 76.2. Det handlar bl.a. om meddelanden om upphandling, nomenklaturer, förteckningar över organ och myndigheter som finns i bilagorna och statistikrapporter. Det finns redan delvis bestämmelser om dessa befogeheter i de gällande direktiven. Anpassning till den tekniska utvecklingen av bilaga VIII (Tekniska specifikationer för offentliggörande) kommer att läggas till detta.

Artikel 79 - Genomförande

Artikel 80 - Upphävande

Artikel 81 - Ikraftträdande

Artikel 82 - Adressater

2000/0115(COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2, artikel 55 och artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [44],

[44] EGT C

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [45],

[45] EGT C

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [46],

[46] EGT C

enligt förfarandet i artikel 251 i fördraget [47], och

[47] EGT C

av följande skäl:

(1) Rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster [48], 93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor [49], och 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten [50] har senast ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/52/EEG [51]. I samband med nya ändringar som behövs för att uppfylla de krav på förenkling och förnyelse som både upphandlande myndigheter och marknadsaktörer gav uttryck för i sina svar på kommissionens grönbok av den 27 november 1996 [52] bör texterna av tydlighetsskäl arbetas om och slås ihop till en enda text.

[48] EGT L 209, 24.7.1992, s. 1.

[49] EGT L 199, 9.8.1993, s. 1.

[50] EGT L 199, 9.8.1993, s. 54.

[51] EGT L 328, 28.11.1997, s. 1.

[52] KOM(96) 583 slutlig.

(2) För att förverkliga dels fri rörlighet för varor vid upphandling av varor, dels fri etablering och fritt tillhandahållande av tjänster vid upphandling av tjänster och byggentreprenader vid sådan offentlig upphandling i medlemsstaterna som sköts på central, regional eller lokal nivå, eller av andra organ som lyder under offentlig rätt, krävs det dels åtgärder för att häva restriktioner, dels bestämmelser för att samordna de nationella förfarandena om offentlig upphandling, som grundar sig på de regler som styr de tre friheterna och på de principer som följer av dem, dvs. principerna om likabehandling, av vilken principen om icke diskriminering är ett säruttryck, om ömsesidigt erkännande, om proportionalitet, om öppenhet samt om effektiv konkurrensutsättning av upphandlingskontrakt. Dessa samordningsbestämmelser bör således tolkas utifrån såväl reglerna och principerna ovan som övriga regler i fördraget.

(3) Samordningsbestämmelserna bör så lång det är möjligt överensstämma med gällande förfaranden och praxis i var och en av medlemsstaterna.

(4) Genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar - såvitt avser frågor som omfattas av dess behörighet - av de överenskommelser som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna inom Uruguayrundan (1986-1994) [53] godkändes bl.a. avtalet om offentlig upphandling, nedan kallat "avtalet", vars syfte är att införa ett multilateralt system av väl avvägda rättigheter och skyldigheter när det gäller offentlig upphandling för att liberalisera och utvidga världshandeln. Med tanke på de internationella rättigheter och åtaganden som ett godtagande av avtalet medför för gemenskapen, bör det system som tillämpas på anbudsgivare och varor från tredje land som har undertecknat avtalet vara det som anges i avtalet. Avtalet har inte direkt effekt. De upphandlande myndigheter som avses i avtalet och som följer detta direktiv och som tillämpar samma bestämmelser på marknadsaktörer från de tredje länder som har undertecknat avtalet, iakktar således detta avtal. Å andra sidan bör detta direktiv också garantera att gemenskapens marknadsaktörer får delta i offentlig upphandling på lika gynnsamma villkor som marknadsaktörerna från de tredje länder som har undertecknat avtalet.

[53] EGT L 336, 23.12.1994, s. 1.

(5) Enligt samordningsbestämmelserna gäller för närvarande många olika tröskelvärden och detta är ett problem för de upphandlande myndigheterna. Dessutom bör med hänsyn till monetära unionen tröskelvärdena fastställas i euro. Tröskelvärden i euro bör göra det enklare att tillämpa samordningsbestämmelserna och borga för att tröskelvärdena enligt avtalet, vilka uttrycks i särskilda dragningsrätter, iakttas. Därmed bör man också planera för en återkommande översyn av tröskelvärdena i euro så att de, om det behövs, anpassas till eventuella negativa förändringar i eurons värde gentemot de särskilda dragningsrätterna.

(6) Offentlig upphandling som hanteras av upphandlande myndigheter med verksamhet på vatten-, energi- eller transportområdet och som avser verksamhet på dessa områden regleras av Europaparlamentets och rådet direktiv 2000/00/EG av den ... [54]. Offentlig upphandling från upphandlande myndigheter på områdena högsjöfart, kustnära sjöfart och fart på vattenleder bör emellertid falla inom detta direktivs tillämpningsområde.

[54] EGT ...

(7) Eftersom telekomunikationssektorn är utsatt för konkurrens, efter det att gemenskapsregleringen för att åstadkomma liberalisering genomförts, bör offentlig upphandling på det området undantas från detta direktivs tillämpningsområde, förutsatt att denna upphandling endast syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att utöva viss verksamhet på teleområdet.

(8) Det bör anges när samordningsbestämmelserna inte kan tillämpas av skäl som rör allmän säkerhet eller statshemligheter, eller på grund av att särskilda upphandlingsregler gäller i kraft av internationella avtal som rör truppstationering eller som tillhör internationella organisationer.

(9) Enligt artikel 163 i fördraget är stimulans till forskning och utveckling ett medel för att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för europeisk industri och genom att öppna den offentliga upphandlingen för tjänster bidrar man till att nå det målet. Bidrag till finansieringen av forskningsprogram bör inte omfattas av detta direktiv. Det är följaktligen bara sådana forsknings- och utvecklingstjänster som uteslutande är till nytta för den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet som bör omfattas av detta direktiv, förutsatt att den tillhandahållna tjänsten betalas uteslutande av den upphandlande myndigheten.

(10) Avtal om förvärv eller hyra av fast egendom eller rättigheter till sådan är av särskild karaktär och det är därför olämpligt att tillämpa upphandlingsregler i sådana fall.

(11) Vid anskaffandet av vissa audiovisuella tjänster inom radio- och TV-området bör hänsyn kunna tas till överväganden som har en kulturell och social betydelse som inte lämpligen låter sig förenas med tillämpningen av upphandlingsregler.

(12) Skiljemanna- och förlikningstjänster tillhandahålls normalt av organ eller personer som valts eller om vilka det har uppnåtts enighet, på ett sätt som inte kan underkastas upphandlingsregler.

(13) Detta direktiv bör inte omfatta sådana finansiella tjänster som rör instrumenten för valuta- och penningpolitiken, statsskuldsförvaltning, valutapolitik och annan politiskt beslutad verksamhet som innefattar transaktioner med värdepapper och andra finansiella instrument. Avtal i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överförande av säkerheter och andra finansiella instrument omfattas således inte. Likaledes undantas verksamhet som utförs av centralbanker.

(14) Vid tillämpning av reglerna i detta direktiv och för att det skall gå att utöva tillsyn är det bäst att definiera tjänsteområdet genom att dela upp det i kategorier som svarar mot nummer i en gemensam nomenklatur samt förteckna dem i två bilagor, I A och I B, alltefter tillämpligt regelverk. När det gäller de tjänster som förtecknas i bilaga I B så bör bestämmelserna i detta direktiv inte påverka tillämpningen av områdesspecifika gemenskapsregler.

(15) När det gäller offentlig tjänsteupphandling bör detta direktiv, under en övergångsperiod, bara tillämpas fullt ut på sådan upphandling för vilken potentialen för handel över gränserna kan komma att utnyttjas helt till följd av samordningsbestämmelserna. Övrig tjänsteupphandling bör bevakas under övergångsperioden innan ett beslut fattas om att detta direktiv skall tillämpas fullt ut. Formerna för denna övervakning bör fastställas. De bör vara sådana att de samtidigt gör det möjligt för samtliga berörda att ha tillgång till information på området.

(16) Upphandlande myndigheter får begära eller ta emot ett utlåtande som kan användas för att upprätta specifikationer för en bestämd upphandling, förutsatt att utlåtandet inte hindrar konkurrensen.

(17) De tekniska specifikationer som offentliga inköpare utarbetar bör tillåta att offentliga upphandlingar utsätts för konkurrens. Därför bör det vara möjligt att lämna anbud baserade på olika tekniska lösningar. För att detta skall gå bör å ena sidan tekniska specifikationer ställas upp som bygger på funktions- eller prestandakrav, och å den andra sidan bör andra likvärdiga lösningar godtas när hänvisning sker till europeisk eller, i avsaknad av en sådan, till nationell standard. För att visa att en lösning är likvärdig bör anbudsgivarna kunna använda vilket bevis som helst. Hänvisning till ett visst ursprung bör medges endast i undantagsfall.

(18) Vid särskilt komplicerade upphandlingar kan det vara omöjligt för en upphandlande myndighet att objektivt definiera hur dess behov skall kunna tillgodoses elller att objektivt utvärdera vad marknaden kan erbjuda i form av tekniska eller ekonomiska lösningar, utan att detta behöver bero på att myndigheten saknar information eller brister på något sätt. Det behövs alltså ett förhandlat förfarande som tillåter konkurrens och som är tillräckligt smidigt för att täcka alla dessa situationer. I dessa fall bör förhandlingen endast ha till syfte att ge den upphandlande myndigheten möjlighet att, i dialog med de anbudssökande, klarlägga sina behov och definiera dem tillräckligt noggrant för att det skall gå att utarbeta anbud och bedöma dem objektivt utifrån utvärderingsgrunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Förhandlingarna bör således äga rum under det skede i förfarandet som slutar med att slutgiltiga allmänna specifikationer utarbetas. De anbud som utarbetats på basis av de allmänna specifikationerna kan inte vara föremål för några förhandlingar. Denna flexibilitet bör medges under iakttagande av principerna om likabehandling, icke diskriminering och öppenhet.

(19) Vissa nya inköpstekniker har utvecklats i medlemsstaterna och fyller behov som de upphandlande myndigheterna har. Det bör därför fastställas en gemenskapsdefinition, för dessa inköpstekniker som kallas ramavtal, samt särskilda regler som gör det möjligt för den upphandlande myndigheten att öppna konkurrensen mellan ramavtalets parter genom att infordra nya anbud av dessa parter så att de upphandlande myndigheterna kan sköta sina inköp med optimal kostnadseffektivitet. För att trygga principen om likabehandling och undvika att upphandling sker i slutna sammanhang bör konkurrensutsättningen ske enligt särskilda regler för offentliggörande, tidsfrister och anbudsinfordran. Av samma skäl bör ett ramavtal inte ha längre löptid än tre år, utom i fall, som den upphandlande myndigheten måste motivera väl, när upphandlingens särdrag gör att en längre löptid är nödvändig.

(20) För att en effektiv konkurrens skall kunna utvecklas inom det offentliga upphandlingsområdet behöver upphandlingsmeddelanden från de upphandlande myndigheterna i medlemsstaterna offentliggöras på gemenskapsnivå. Informationen i meddelandena bör vara sådan att marknadsaktörerna i gemenskapen kan avgöra om upphandlingen intresserar dem. De behöver således tillräcklig information om föremålet för kontraktet och övriga villkor. Det är alltså viktigt att göra meddelandena synligare på olika sätt, t.ex. med hjälp av standardformulär för upphandlingsmeddelanden och Gemensamma upphandlingsordlistan (Common Procurement Vocabulary (CPV)) som enligt Europaparlamentets och rådets förordning .../... /EG [55] kommer att utgöra referensnomenklatur för offentlig upphandling. Vid selektiva förfaranden bör publicering ha det särskilda syftet att ge marknadsaktörerna i medlemsstaterna tillfälle att visa intresse för upphandlingarna genom att ansöka hos de upphandlande myndigheterna om att få lämna anbud på angivna villkor.

[55] EGT L

(21) Kompletterande information om upphandlingarna bör såsom är brukligt i medlemsstaterna, finnas i de allmänna specifikationerna till varje upphandling eller i motsvarande handlingar.

(22) Ett utförandevillkor skall anses vara förenligt med direktivet, förutsatt att det inte är direkt eller indirekt diskriminerande mot anbudsgivare från andra medlemsstater och om det anges i upphandlingsmeddelandet. Ett sådant villkor kan t.ex. ha till ändamål att gynna sysselsättning för människor som är socialt utsatta eller utslagna eller att motverka arbetslöshet.

(23) På grund av den nya informations- och kommunikationstekniken och de förenklingar som den kan innebära vid offentliggörande av upphandlingar och när det gäller effektivitet och öppenhet vid upphandlingsförfarandet, bör elektronisk överföring jämställas med klassiska sätt att förmedla och utbyta information. Så långt det är möjligt bör de medel och den teknik som väljs vara kompatibel med den teknik som de andra medlemsstaterna använder.

(24) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer [56] och / /EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster särskilt elektronisk handlel på den inre marknaden gäller för överföring av information på elektronisk väg inom ramen för detta direktiv.

[56] EGT L 13, 19.1.2000, s. 12.

(25) Att använda elektronisk överföring är tidsbesparande. Det bör därför införas bestämmelser om förkortade tidsfrister om elektronisk överföring används, dock under förutsättning att denna öveföring är kompatibel med de särskilda överföringstekniker som fastställs på gemenskapsnivå.

(26) Rådets förordning (EEG, Euroatom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum, och frister [57] skall tillämpas vid beräkning av de frister som anges i detta direktiv.

[57] EGT L

(27) Urval av anbudssökande skall ske under fullständig öppenhet. Det är därför viktigt att ange vilka objektiva krav den upphandlande myndigheten får använda vid urval av konkurrenter och på vilket sätt marknadsaktörerna kan bevisa att de uppfyller kraven. I syfte att åstadkomma öppenhet bör den upphandlande myndigheten åläggas att, redan när upphandlingen offentliggörs, ange vilka urvalskriterier den avser att tillämpa samt vilka särskilda krav på förmåga eller kapacitet som den eventuellt kommer att kräva av marknadsaktörerna att de skall kunna delta i upphandlingsförfarandet.

(28) Gemenskapsreglerna om ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis och andra intyg på formella kvalifikationer bör vara tillämpliga när det krävs bevis om särskild behörighet för tillträde till ett upphandlingsförfarande eller i en projekttävlan.

(29) Kontraktstilldelningen bör också ske på grundval av objektiva kriterier som tryggar principerna om icke diskriminering och likabehandling samt garanterar att anbuden bedöms i konkurrens med varandra. Således bör endast två tilldelningsgrunder förekomma, nämligen "lägsta pris" och "ekonomiskt mest fördelaktigt anbud".

(30) För att säkerställa principen om likabehandling upprätthålls vid kontraktstilldelning bör öppenheten kring de kriterier som används för att välja det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet tryggas och stärkas. Den upphandlande myndigheten bör därför redan i början av förfarandet redovisa hur de kommer att vikta de olika kriterierna sinsemellan. Kriteriernas inbördes vikt bör inte kunna redovisas i enkel fallande skala. Om det, i undantagsfall och när den upphandlande myndigheten kan motivera detta, väl inte går att fastställa någon kriterieviktning redan i början av förfarandet bör det medges att viktningen redovisas i ett senare skede.

(31) Vid offentlig tjänsteupphandling bör tilldelningsgrunderna inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser om ersättning för vissa tjänster, t.ex. ersättning till arkitekter eller advokater.

(32) Vissa tekniska villkor, bland annat de som rör de meddelanden, statistikrapporter och den nomenklatur som används samt villkor när det gäller hänvisning till denna nomenklatur behöver kunna antas och ändras i takt med att de tekniska behoven förändras. Vidare behöver förteckningarna över upphandlande myndigheter i bilagorna uppdateras. Det behövs alltså ett smidigt och snabbt beslutsförfarande för dessa ändamål. Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [58], bör de åtgärder som behövs för genomförandet av detta direktiv antas enligt det rådgivande förfarandet i artikel 3 i nämnda beslut.

[58] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(33) För att små och medelstora företag skall kunna delta i offentlig upphandling bör det finnas bestämmelser om underleverantörer.

(34) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för att genomföra direktiven 92/50/EEG, 93/36/EEG och 93/37/EEG som anges i bilaga X..

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

AVDELNING I

Definitioner och allmänna principer

Artikel 1 // - Definitioner

Artikel 2 // - Likabehandling, icke diskriminering och öppenhet

AVDELNING II

Regler om om offentlig upphandling

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 3 // - Grupper av marknadsaktörer

Artikel 4 // - Villkor till följd av WTO-avtal

Artikel 5 // - Sekretess

KAPITEL II

Tillämpningsområde

Artikel 6 // - Allmän bestämmelse

Artikel 7 // - Upphandling på försvarsområdet

Avsnitt 1

Tröskelvärden

Underavsnitt 1

Beloppen

Artikel 8 // - Offentlig upphandling

Artikel 9 // - Upphandlingar som subventioneras av en upphandlande myndighet med mer än 50 %

Underavsnitt 2

Metod för att beräkna värdet

Artikel 10 // - Beräkning av värdet på ramavtal

Artikel 11 // - Beräkning av värdet på offentliga varukontrakt

Artikel 12 // - Beräkning av värdet på offentliga tjänstekontrakt

Artikel 13 // - Beräkning av värdet på offentliga byggentreprenadkontrakt

Avsnitt 2

Undantagen upphandling

Artikel 14 // - Upphandling på områdena vatten, energi och transporter

Artikel 15 // - Särskilda undantag på telekommunikationsområdet

Artikel 16 // - Upphandling som omfattas av sekretess eller av särskilda säkerhetsåtgärder

Artikel 17 // - Offentlig upphandling som omfattas av internationella regler

Artikel 18 // - Upphandling som inte är offentlig tjänsteupphandling

Artikel 19 // - Offentliga tjänstekontrakt som tilldelas på grundval av en ensamrätt

KAPITEL III

Regler som skall tillämpas på offentliga tjänstekontrakt

Artikel 20 // - Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga I A

Artikel 21 // - Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga I B

Artikel 22 // - Tjänstekontrakt som omfattar tjänster från både bilaga I A och bilaga I B

KAPITEL IV

Särskilda regler om allmänna specifikationer och kontraktshandlingar

Artikel 23 // - Allmänna bestämmelser

Artikel 24 // - Tekniska specifikationer

Artikel 25 // - Alternativa utföranden

Artikel 26 // - Underleverantörer

Artikel 27 // - Tjänste- och byggentreprenadkontrakt: skyldigheter till följd av regler om arbetarskydd och arbetsvillkor i övrigt

KAPITEL V

Förfaranden

Artikel 28 // - Användning av öppet, selektivt och förhandlat förfarande

Artikel 29 // - Fall som kan motivera att det förhandlade förfarandet med föregående meddelande om upphandling används

Artikel 30 // - Särskilda regler som gäller för särskilt komplicerade offentliga upphandlingar

Artikel 31 // - Fall som kan motivera att det förhandlade förfarandet utan föregående meddelande om upphandling används

Artikel 32 // - Ramavtal

Artikel 33 // - Offentliga byggentreprenader: särskilda regler om allmännyttiga bostäder

KAPITEL VI

Regler för offentliggörande och öppenhet

Avsnitt 1

Offentliggörande av meddelanden

Artikel 34 // - Meddelanden

Artikel 35 // - Utformning och offentliggörande av meddelanden

Artikel 36 // - Icke obligatoriskt offentliggörande

Avsnitt 2

Tidsfrister

Artikel 37 // - Ansökan om deltagande i anbudsgivning och mottagande av anbud

Artikel 38 // - Allmänna specifikationer och kompletterande upplysningar

Avsnitt 3

Innehåll och medel för överföring

Artikel 39 // - Medel för överföring av ansökningar om deltagande i anbudsgivning

Artikel 40 // - Inbjudan att lämna anbud eller till att förhandla

Artikel 41 // - Information till anbudssökande och anbudsgivare

Avsnitt 4

Kommunikationssätt

Artikel 42 // - Meddelanden

Avsnitt 5

Rapporter

Artikel 43 // - Rapporternas innehåll

KAPITEL VII

Upphandlingsförfarandets gång

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 44 // - Urval av deltagande och tilldelning av kontrakt

Artikel 45 // - Ytterligare regler för selektiva och förhandlade förfaranden

Avsnitt 2

Kriterier för kvalitetsurval

Artikel 46 // - Anbudssökandes eller anbudsgivares personliga ställning

Artikel 47 // - Behörighet att utöva yrkesverksamhet

Artikel 48 // - Ekonomisk och finansiell ställning

Artikel 49 // - Teknisk kapacitet och/eller yrkesmässig kapacitet

Artikel 50 // - Kvalitetssäkringsstandarder

Artikel 51 // - Kompletterande handlingar och upplysningar

Artikel 52 // - Officiella förteckningar över godkända marknadsaktörer

Avsnitt 3

Kontraktstilldelning

Artikel 53 // - Tilldelningsgrunder

Artikel 54 // - Onormalt låga anbud

AVDELNING III

Särskilda rättigheter eller ensamrätter

Artikel 55 // - Obligatorisk bestämmelse

AVDELNING IV

Regler om formgivningstävlingar på tjänsteområdet

Artikel 56 // - Allmänna bestämmelser

Artikel 57 // - Tillämpningsområde

Artikel 58 // - Undantag från tillämpningsområdet

Artikel 59 // - Meddelanden

Artikel 60 // - Utformning och offentliggörande av meddelanden

Artikel 61 // - Kommunikationssätt

Artikel 62 // - Urval av deltagare i formgivningstävlingen

Artikel 63 // - Juryns sammansättning och beslut

AVDELNING V

Regler om koncessioner

KAPITEL I

Regler om koncessioner som avser offentliga byggentreprenader

Artikel 64 // - Tillämpningsområde

Artikel 65 // - Undantag från tillämpningsområdet

Artikel 66 // - Offentliggörande av meddelanden

Artikel 67 // - Tidsfrister för att lämna in anbudsansökningar

Artikel 68 // - Underentreprenad

KAPITEL II

Regler om koncessionshavares upphandling

Artikel 69 // - Regler som är tillämpliga på koncessionshavare som är upphandlande myndigheter

Artikel 70 // - Regler som är tillämpliga på koncessionshavare som inte är upphandlande myndigheter

Artikel 71 // - Regler om offentliggörande: tröskelvärden och undantag

Artikel 72 // - Offentliggörande av meddelanden

Artikel 73 // - Tidsfrister för mottagande av ansökningar om deltagande och mottagande av anbud

AVDELNING VI

Skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål, verkställande, befogenheter och slutbestämmelser

Artikel 74 // - Skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål

Artikel 75 // - Statistikens innehåll

Artikel 76 // - Rådgivande kommitté

Artikel 77 // - Översyn av tröskelvärden

Artikel 78 // - Ändringar

Artikel 79 // - Genomförande

Artikel 80 // - Upphävande

Artikel 81 // - Ikraftträdande

Artikel 82 // - Adressater

BILAGOR

Bilaga I

Bilaga I A

Bilaga I B // - Tjänster som omfattas av artikel 1.1 b

Bilaga II // - Förteckning över verksamhet som omfattas av artikel 1.1 c

Bilaga III // - Förteckning över organ och kategorier av organ som lyder under offentlig rätt i enlighet med artikel 1.4

Bilaga IV // - De centrala myndigheterna

Bilaga V // - Förteckning över varor enligt artikel 8.1 i fråga om offentliga upphandlingskontrakt från myndigheter på försvarsområdet

Bilaga VI // - Definition av vissa tekniska specifikationer

Bilaga VII A // - Information som skall finnas i meddelanden om offentlig upphandling

Bilaga VII B // - Information som skall finnas i meddelanden om formgivningstävlingar om tjänstekontrakt

Bilaga VII C // - Information som skall finnas i meddelanden om koncessioner som avser byggentreprenader

Bilaga VII D // - Information som skall finnas i meddelanden om byggentreprenadkontrakt som ingåtts av koncessionshavaren

Bilaga VIII // - Tekniska specifikationer för offentliggörande

Bilaga IX // - Register

Bilaga IX A // - För varukontrakt

Bilaga IX B // - För tjänstekontrakt

Bilaga IX C // - För byggentreprenadkontrakt

Bilaga X // - Tidsfrister för införlivande (Artikel 80)

Bilaga XI // - Jämförelsetabell

AVDELNING I

Definitioner och allmänna principer

Artikel 1

Definitioner

1. I detta direktiv skall de definitioner som anges i punkterna 2-14 gälla:

2. Offentliga varukontrakt: ömsesidigt förpliktande skriftliga avtal mellan en eller flera varuleverantörer och en upphandlande myndighet, som skall gälla varor och omfatta köp, leasing, hyra eller hyrköp med eller utan köpoption.

Offentliga tjänstekontrakt: ömsesidigt förpliktande skriftliga avtal mellan en eller flera tjänsteleverantörer och en upphandlande myndighet, som uteslutande eller huvudsakligen skall omfatta sådana tjänster som anges i bilaga I.

Offentliga byggentreprenadkontrakt: ömsesidigt förpliktande skriftliga avtal mellan en eller flera byggentreprenörer och en upphandlande myndighet, som skall omfatta antingen utförande eller såväl projektering som utförande av bygg- eller anläggningsverksamhet enligt bilaga II eller av en byggentreprenad, eller utförande, oavsett form, av en byggentreprenad som fyller ett behov som den upphandlande myndigheten har specificerat.

Med byggentreprenad avses ett resultat av bygg- och anläggningsverksamhet som fyller en självständig teknisk eller ekonomisk funktion.

3. Ett offentligt upphandlingskontrakt som omfattar leverans av varor och kompletterande monterings- och installationsarbeten skall betraktas som ett offentligt varukontrakt.

Ett offentligt upphandlingskontrakt som omfattar både varor och tjänster som avses i bilaga I skall betraktas som ett offentligt tjänstekontrakt om värdet av de aktuella tjänsterna överstiger värdet av de varor som kontraktet omfattar.

Ett offentligt upphandlingskontrakt som omfattar tjänster som avses i bilaga I och som bara omfattar sådan verksamhet som avses i bilaga II som kompletterande verksamhet i förhållande till kontraktets huvudföremål skall betraktas som ett offentligt tjänstekontrakt och inte som ett offentligt byggentreprenadkontrakt.

4. Termerna varuleverantör, tjänsteleverantör och entreprenör skall beteckna varje fysisk eller juridisk person, offentligt organ eller grupp av dessa personer och/eller organ som på marknaden tillhandahåller varor, tjänster eller byggentreprenader.

Termen marknadsaktör skall beteckna både en varuleverantör, en tjänsteleverantör och en entreprenör.

En marknadsaktör som har lämnat ett anbud skall etecknas "anbudsgivare". Den som ansöker om att fä lämna anbud vid ett selektivt eller förhandlat förfarande skall betecknas "anbudssökande".

5. Med upphandlande myndigheter avses: statliga, regionala eller lokala myndigheter och organ som lyder under offentlig rätt samt sammanslutningar av en eller flera sådana myndigheter eller sådana organ.

Med organ som lyder under offentlig rätt avses alla organ

a) som särskilt har inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse, förutsatt att behovet inte har industriell eller kommersiell karaktär,

och

b) som är juridisk person,

och

c) vars verksamhet till största delen finansieras av statliga, regionala eller lokala myndigheter, eller av andra organ som lyder under offentlig rätt, eller vars förvaltning står under administrativ tillsyn av sådana organ, eller i vars förvaltningsorgan, styrelseorgan eller tillsynsorgan mer än hälften av ledamöterna utses av statliga, regionala eller lokala myndigheter, eller av andra organ som lyder under offentlig rätt.

Icke uttömmande förteckningar över sådana organ eller kategorier av organ som lyder under offentlig rätt och som uppfyller villkoren i andra stycket finns i bilaga III. Medlemsstaterna skall till kommissionen återkommande anmäla ändringar i sina förteckningar.

6. Med öppet förfarande skall avses nationell upphandling där alla marknadsaktörer får lämna anbud.

Med selektivt förfarande skall avses nationell upphandling där endast sådana marknadsaktörer får lämna anbud som får en inbjudan av en upphandlande myndighet.

Med förhandlat förfarande skall avses nationell upphandling där en upphandlande myndighet vänder sig till utvalda marknadsaktörer och förhandlar om upphandlingen med en eller flera av dem.

En marknadsaktör som har lämnat ett anbud skall betacknas anbudsgivare. Den som ansöker om att få lämna anbud vid ett selektivt eller förhandlat förfarande skall betecknas anbudssökande.

7. Med ramavtal skall avses avtal mellan flera marknadsaktörer och en upphandlande myndighet som ger en upphandlande myndighet möjlighet att, efter det att förfarandet enligt detta direktiv tillämpats i alla steg utom vid tilldelningen, välja avtalsparter på grundval av inlämnade anbud baserade på objektiva kriterier, såsom kvalitet, kvantitet, tekniska fördelar, leverans- eller genomförandetid samt pris. Genom avtalet åtar sig marknadsaktörerna att uppfylla vissa villkor som fastställts av den upphandlande myndigheten och som gäller för den upphandling avtalet reglerar.

8. Med förslag till lösning skall avses en preliminär anvisning om vilken typ av lösning en anbudssökande tänker sig för att klara en upphandlande myndighets behov och uppfylla de angivna kraven; vid tjänsteupphandling skall ett förslag till lösning inte bestå av några ritningar eller planer enligt punkt 9.

9. Med tävling skall avses en nationell upphandling på främst sådana områden som fysisk planering, stadsplanering, arkitektur, formgivningsteknik och databehandling där en upphandlande myndighet får en ritning eller en plan som en jury utsett till vinnande bidrag i en tävling med eller utan priser.

10. Med koncession avses ett kontrakt med samma kännetecken som ett offentligt byggentreprenadkontrakt men där ersättningen utgörs av rätten att utnyttja anläggningen eller dels en sådan rätt, dels betalning.

11. Med medel för elektronisk överföring avses ett medel som utnyttjar elektronik för behandling (även digital kompression) och lagring av data samt sänder, överför och mottar via kabel, radiovågor, fiberoptik eller på någon annan elektromagnetisk väg.

12. Termen skriftlig skall beteckna varje enhet av ord eller siffror som kan läsas, återges och sedan meddelas. Denna enhet kan innehålla uppgifter som går att överföra och lagra med medel för elektronisk överföring.

13. Med Gemensamma upphandlingsordlistan, nedan kallad CPV (Commun Procurement Vocabulary som antagits genom Europaparlamentets och rådets förordning .../...), skall avses den tillämpliga nomenklaturen vid offentlig upphandling.

14. I artiklarna 15, 58.2 och 65.1 används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) offentligt telenät: den offentliga telekommunikationsstruktur som möjliggör överförande av signaler mellan bestämda nätterminaler med hjälp av trådförbindelse, radiovågor, optiska medel eller andra elektromagnetiska medel.

b) nätterminaler: hela systemet av fysiska förbindelser och tekniska anslutningsspecifikationer som ingår i det offentliga telenätet och som är nödvändigt för tillgång till det offentliga nätet och effektiv kommunikation genom detta.

c) offentliga telekommunikationstjänster: telekommunikationstjänster som medlemsstaterna uttryckligen har anförtrott ett eller flera telebolag att erbjuda.

c) telekommunikationstjänster: tjänster som helt eller delvis består i överförande och sändande av signaler via det offentliga kommunikationsnätet med hjälp av teleteknik.

Artikel 2

Likabehandling, icke diskriminering och öppenhet

En upphandlande myndighet skall vidta alla åtgärder som behövs för att upprätthålla principerna om likabehandling, öppenhet och icke diskriminering.

AVDELNING II

Regler om offentlig upphandling

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 3

Grupper av marknadsaktörer

1. Grupper av marknadsaktörer får lämna anbud. Någon ombildning av sådana grupper till någon särskild rättslig form får inte krävas för anbudslämnande, men den grupp vars anbud antas får åläggas en sådan ombildning om det behövs för att kontraktet skall kunna fullföljas på ett tillfredsställande sätt.

2. Vid offentlig tjänsteupphandling får anbudssökande eller anbudsgivare, som enligt lagstiftningen i sin etableringsstat har rätt att leverera den aktuella tjänsten, inte uteslutas endast på grund av att lagstiftningen i den medlemsstat där upphandlingen sker kräver att de skall vara antingen fysiska eller juridiska personer.

Juridiska personer kan åläggas att i anbudet eller anbudsansökan uppge namn och yrkeskvalifikationer för dem som skall utföra tjänsten.

Artikel 4

Villkor till följd av WTO-avtal

Vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt genom de upphandlande myndigheterna skall medlemsstaterna mellan sig tillämpa lika förmånliga villkor som de villkor som gäller för marknadsaktörer i tredje land enligt det avtal om offentlig upphandling som ingåtts inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (nedan kallat "avtalet").

Medlemsstaterna skall i Rådgivande kommittén för offentlig upphandling samråda med varandra om vilka åtgärder som skall vidtas vid tillämpningen av avtalet.

Artikel 5

Sekretess

Utan att det påverkar den upplysnings- och informationsplikt som en upphandlande myndighet har i fråga om ingångna kontrakt och gentemot anbudssökande eller anbudsgivare enligt artikel 34.3 och artikel 41 skall en upphandlande myndighet respektera den konfidentiella naturen hos all information som överlämnas av marknadsaktörerna.

KAPITEL II

Tillämpningsområde

Artikel 6

Allmän bestämmelse

Detta direktiv skall tillämpas på alla offentliga varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt som inte undantas enligt avsnitt 2 och vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, är minst lika med de tröskelvärden som anges i artikel 8.

Artikel 7

Upphandling på försvarsområdet

Detta direktiv skall tillämpas på offentliga upphandlingskontrakt som ingås av upphandlande myndigheter på försvarsområdet, med undantag för sådana offentliga varu- eller tjänstekontrakt som omfattas av bestämmelserna i artikel 296 i fördraget.

Avsnitt 1

Tröskelvärden

Underavsnitt 1

Beloppen

Artikel 8

Offentlig upphandling

De tillämpliga tröskelvärdena enligt detta direktiv skall vara följande:

a) 130 000 euro vid offentlig varu- och tjänsteupphandling från upphandlande myndigheter som är centrala myndigheter enligt bilaga IV, för upphandlande myndigheter på försvarsområdet skall detta bara gälla vid offentlig upphandling av varor enligt bilaga V,

b) 200 000 euro

- vid offentlig varu- och tjänsteupphandling från upphandlande myndigheter som inte finns förtecknade i bilaga IV,

- vid offentlig varu- och tjänsteupphandling från upphandlande myndigheter på försvarsområdet som finns förtecknade i bilaga IV när upphandlingen gäller varor som inte anges i bilaga V.

c) 5 300 000 euro vid offentliga byggentreprenader från samtliga upphandlande myndigheter.

Artikel 9

Upphandlingar som subventioneras av en upphandlande myndighet med mer än 50 %

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att en upphandlande myndighet som bidrar direkt med mer än 50 % av finansieringen till en byggentreprenad, vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, är minst lika med 5 300 000 euro och som gäller bygg- och anläggningsarbeten enligt nummer 45200000 i CPV i bilaga II, eller som gäller uppförande av sjukhus och sjukhem, anläggningar för sport, rekreation och fritid och av byggnader för skolor, universitet och administration, följer bestämmelserna i detta direktiv när den låter en eller flera andra enheter sköta upphandlingen eller följer bestämmelserna i detta direktiv när den sköter upphandlingen själv i dessa enheters namn och för deras räkning till en tjänsteupphandling, vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, är minst lika med 200 000 euro och har samband med en sådan byggentreprenad som avses i första stycket.

Bestämmelsen i första stycket skall också tillämpas om en upphandlande myndighet bidrar direkt med mer än 50 % av finansieringen.

Underavsnitt 2

Metod för att beräkna värdet

Artikel 10

Beräkning av värdet på ramavtal

1. Beräkningen av värdet på ett ramavtal skall grunda sig på det högsta uppskattade värdet, exklusive mervärdesskatt, på samtliga planerade kontrakt under den aktuella perioden.

2. Värdet på kontrakt som avses i punkt 1 skall beräknas enligt artiklarna 11, 12 och 13.

Artikel 11

Beräkning av värdet på offentliga varukontrakt

1. För att beräkna värdet på offentliga varukontrakt skall det uppskattade värdet på dessa vara minst lika med det tröskelvärde som gäller när meddelandet om upphandling avsänds enligt artikel 34.2.

2. En planerad upphandling av en given kvantitet varor får inte delas upp i syfte att kringgå tillämpningen av detta direktiv.

3. Om ett upphandlingskontrakt gäller leasing, hyra eller hyrköp av varor skall det värde som skall tas till utgångspunkt för att beräkna det uppskattade kontraktsvärdet,

a) för kontrakt på bestämd tid som uppgår till högst 12 månader, vara det samlade kontraksvärdet för hela löptiden, och där tiden är längre än 12 månader, det samlade kontraktsvärdet inklusive varans uppskattade restvärde,

b) för kontrakt på obestämd tid eller för kontrakt som inte kan tidsbestämmas, vara månadskostnaden multiplicerad med 48.

4. Om upphandlingskontrakten är återkommande eller skall förnyas inom en viss angiven period, skall det uppskattade kontraktsvärdet

a) antingen vara det faktiska totala värdet för en serie liknande kontrakt som slutits under de föregående 12 månaderna eller under föregående räkenskapsår, om möjligt jämkat med hänsyn till eventuella ändringar i kvantitet eller värde under loppet av de 12 månader som följer efter det första kontraktet,

b) eller vara det uppskattade totala värdet för en serie kontrakt som slutits under loppet av de 12 månader som följer efter den första leveransen alternativt under kontraktstiden om denna är längre än 12 månader.

Valet av beräkningsmetod får inte göras i avsikt att kringgå bestämmelserna i detta direktiv.

5. Om en planerad upphandling av likartade varor kan innebära att flera kontrakt läggs ut samtidigt på olika delar skall det uppskattade värdet för samtliga delar tas till utgångspunkt vid tillämpning av punkt 3 och artikel 8 a och b.

6. Om en planerad varuupphandling uttryckligen innehåller optionsrätt skall grunden för att beräkna det uppskattade kontraktsvärdet vara den högsta tillåtna totalkostnaden för köpet, leasingen, hyran eller hyrköpet, med utnyttjande av optionsklausulerna.

Artikel 12

Beräkning av värdet på offentliga tjänstekontrakt

1. Vid beräkning av det uppskattade värdet av ett offentligt tjänstekontrakt skall en upphandlande myndighet inkludera den uppskattade, sammanlagda ersättningen till tjänsteleverantören med beaktande av bestämmelserna i punkterna 2-8.

2. Om en planerad upphandling innehåller optionsrätt skall kontraktsvärdet baseras på den högsta tillåtna totalkostnaden med utnyttjande av optionsklausulerna.

3. Vid beräkningen av det uppskattade kontraktsvärdet för följande slag av tjänster skall i tillämplig utsträckning beaktas

a) i fråga om försäkringstjänster: betalbar premie,

b) i fråga om banktjänster och andra finansiella tjänster: avgifter, provision och ränta samt andra ersättningsformer,

c) i fråga om kontrakt i vilka projektering ingår: det arvode eller den provision som skall betalas.

4. Om tjänsterna delas in i flera deltjänster, som var och en omfattas av ett kontrakt, skall värdet av varje deltjänst beaktas vid beräkningen av det tillämpliga tröskelvärdet.

5. Om värdet på deltjänsterna är minst lika med det tillämpliga tröskelvärdet skall bestämmelserna i detta direktiv tillämpas på samtliga deltjänster. En upphandlande myndighet får avstå från att tillämpa artikel 8 a och b första strecksatsen på varje deltjänst vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, understiger 80 000 euro, förutsatt att det sammanlagda värdet av dessa undantagna deltjänster inte överstiger 20 % av det sammanlagda värdet av alla deltjänster.

6. Om ett upphandlingskontrakt inte innehåller något totalpris skall det värde som skall tas till utgångspunkt för att beräkna det uppskattade kontraktsvärdet

a) för kontrakt på bestämd tid med en löptid på högst 48 månader, vara det samlade kontraktsvärdet för hela löptiden,

b) för kontrakt på obestämd tid eller kontrakt med över 48 månaders löptid, vara månadskostnaden multiplicerad med 48.

7. Om upphandlingskontrakten är återkommande eller skall förnyas inom en viss angiven period, skall det uppskattade kontraktsvärdet baseras på

a) antingen det faktiska totala värdet för liknande kontrakt som slutits för samma kategorier av tjänster under de föregående 12 månaderna eller under föregående räkenskapsår, om möjligt jämkat med hänsyn till eventuella ändringar i kvantitet eller värde under loppet av de 12 månader som följer efter det första kontraktet,

b) eller det uppskattade totala värdet för kontrakten under loppet av de 12 månader som följer efter den första tjänsteleveransen alternativt under kontraktstiden om denna är längre än 12 månader.

8. Valet av beräkningsmetod får inte göras i avsikt att kringgå detta direktiv, och en planerad upphandling av en given kvantitet tjänster får inte delas upp i syfte att kringgå tillämpningen av denna artikel.

Artikel 13

Beräkning av värdet på offentliga byggentreprenadkontrakt

1. Vid beräkning av tröskelvärdena enligt artikel 8 c och beloppen enligt artikel 31.4 a och b skall förutom värdet på byggentreprenadkontraktet, det uppskattade värdet på material eller utrustning som den upphandlande myndigheten tillhandahåller entreprenören för att byggentreprenadkontraktet skall kunna fullföljas tas med i beräkningen.

2. Ingen byggentreprenad och inget kontrakt får delas upp i syfte att kringgå tillämpningen av detta direktiv.

3. Om en byggentreprenad delas upp i flera delentreprenader, som var och en omfattas av ett kontrakt, skall värdet av varje delentreprenad beaktas vid beräkningen av tröskelvärdet enligt artikel 8 c.

Om det sammanlagda värdet av delentreprenaderna är minst lika med detta tröskelvärde skall bestämmelserna i artikel 8 c tillämpas på samtliga delentreprenader.

En upphandlande myndighet får dock avstå från att tillämpa artikel 8 c på varje delentreprenad vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, understiger 1 miljon euro, förutsatt att det sammanlagda värdet av dessa undantagna delentreprenader inte överstiger 20 % av det sammanlagda värdet av alla delentreprenader.

Avsnitt 2

Undantagen upphandling

Artikel 14

Upphandling på områdena vatten, energi och transporter

Detta direktiv skall inte tillämpas på offentlig upphandling enligt direktiv 00/00/EG [vatten] som sköts av upphandlande myndigheter som utövar en eller flera av de verksamheter som anges i artikel 3 - 6 i det direktivet i syfte att utöva denna verksamhet, eller på offentlig upphandling som enligt artikel 5.2 och artikel 20 och 27 i det direktivet undantas från dess tillämpningsområde.

Artikel 15

Särskilda undantag på telekommunikationsområdet

Detta direktiv skall inte tillämpas på sådan offentlig upphandling som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att tillhandahålla eller driva offentliga telenät eller att tillhandahålla en eller flera offentliga teletjänster.

Artikel 16

Upphandling som omfattas av sekretess eller av särskilda säkerhetsåtgärder

Detta direktiv skall inte tillämpas på offentlig upphandling som omfattas av sekretess eller som enligt gällande lagar och andra författningar i den aktuella medlemsstaten inte får utföras utan särskilda säkerhetsåtgärder eller då detta krävs med hänsyn till skyddet av denna stats vitala säkerhetsintressen.

Artikel 17

Offentlig upphandling som omfattas av internationella regler

Detta direktiv skall inte tillämpas på offentlig upphandling som omfattas av andra förfaranderegler och som tilldelas enligt följande:

a) Ett internationellt avtal som i överensstämmelse med fördraget ingåtts mellan en medlemsstat och ett eller flera tredje länder om varor eller entreprenader för att signatärstaterna gemensamt skall uppföra eller driva en anläggning, eller om tjänster för att signatärstaterna gemensamt skall genomföra eller driva ett projekt. Alla avtal skall överlämnas till kommissionen som kan rådfråga Rådgivande kommittén för offentlig upphandling.

b) Ett internationellt avtal som ingåtts i samband med stationering av trupper och som rör företag i en medlemsstat eller i ett tredje land.

c) En internationell organisations särskilda förfarande.

Artikel 18

Upphandling som inte är offentlig tjänsteupphandling

Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga tjänstekontrakt som avser

a) förvärv eller hyra, oavsett finansieringsform, av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller rättigheter till sådan (dock skall varje form av kontrakt om finansiella tjänster som sluts samtidigt med, före eller efter förvärvs- eller hyreskontraktet omfattas av detta direktiv),

b) anskaffning, utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial som ingås av radio- och TV-bolag samt kontrakt om sändningstid,

c) skiljemanna- och förlikningstjänster,

d) finansiella tjänster i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtande av värdepapper eller andra finansiella instrument samt centralbankstjänster,

e) anställning,

f) forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag av sådana som uteslutande är till nytta för en upphandlande myndighet i dess egen verksamhet, förutsett att den tillhandahållna tjänsten helt och hållet betalas av den upphandlande myndigheten.

Artikel 19

Offentliga tjänstekontrakt som tilldelas på grundval av en ensamrätt

Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga tjänstekontrakt, som tilldelas ett organ som är en upphandlande myndighet på grundval av en ensamrätt som det innehar enligt offentliggjorda lagar eller andra författningar, förutsatt att dessa bestämmelser är förenliga med fördraget.

KAPITEL III

Regler som skall tillämpas på offentliga tjänstekontrakt

Artikel 20

Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga I A

Kontrakt om tjänster förtecknade i bilaga 1 A skall tilldelas enligt bestämmelserna i kapitel IV-VII.

Artikel 21

Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga I B

Vid kontraktstilldelning som gäller tjänster förtecknade i bilaga I B skall bara bestämmelserna i artikel 24 och artikel 34.3 tillämpas.

Artikel 22

Tjänstekontrakt som omfattar tjänster från både bilaga I A och bilaga I B

Kontrakt som samtidigt omfattar tjänster förtecknade i bilaga 1 A och i bilaga 1 B skall, om värdet på tjänsterna från bilaga 1 A överstiger värdet på tjänsterna från bilaga 1 B, tilldelas enligt bestämmelserna i kapitel IV-VII. I andra fall skall kontrakten tilldelas enligt artikel 24 och artikel 34.3 tredje stycket.

KAPITEL IV

Särskilda regler om allmänna specifikationer och kontraktshandlingar

Artikel 23

Allmänna bestämmelser

1. Inför varje upphandling skall en upphandlande myndighet utarbeta allmänna specifikationer som skall förtydliga och komplettera uppgifterna i meddelandet om upphandling. De tekniska specifikationerna skall vara förenliga med artikel 24 och, om en upphandlande myndighet godtar alternativa utföranden, skall bestämmelserna i artikel 25 tillämpas.

2. En upphandlande myndighet får kräva upplysningar om underleverantörer enligt artikel 26 eller ställa krav enligt artikel 27 när det gäller skyldigheter till följd av regler om anställningsskydd och arbetsvillkor.

3. En upphandlande myndighet får ställa särskilda krav på hur kontraktet skall genomföras på villkor att kraven är förenliga med gemenskapsrätten.

Artikel 24

Tekniska specifikationer

1. Tekniska specifikationer enligt definitionen i punkt 1 i bilaga VI skall ingå i kontraktshandlingarna, såsom upphandlingsmeddelanden, allmänna specifikationer och kompletterande handlingar.

2. De tekniska specifikationerna skall tillåta anbudsgivare att delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder mot att marknaderna för offentlig upphandling öppnas för konkurrens.

3. De tekniska specifikationerna skall utformas med en hänvisning till sådana nationella standarder som genomför europeiska standarder, till europeiska tekniska godkännanden, gemensamma tekniska specifikationer, internationella standarder eller, om inget sådant finns, till nationella standarder eller nationella tekniska godkännanden, eller till något annat tekniskt underlag som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen enligt definitionerna i bilaga VI, varvid hänvisningen skall följas av orden "eller likvärdig".

De kan också vara utformade såsom krav på prestanda eller funktion. De måste dock vara så specifika att anbudsgivarna kan bilda sig en uppfattning om kontraktsföremålet och så att den upphandlande myndigheten kan välja en uppdragstagare.

4. Om europeiska standarder, europeiska tekniska godkännanden och gemensamma tekniska specifikationer saknas samt krav på prestanda och funktion inte går att ange noggrant gäller för offentliga byggentreprenadkontrakt att de tekniska specifikationerna får anges genom hänvisning till nationella tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning. En sådan hänvisning skall följas av orden "eller likvärdig".

5. Om en upphandlande myndighet väljer att hänvisa till specifikationer enligt punkt 3 första stycket och punkt 4 får den inte förkasta ett anbud med motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer med sådana nationella standarder som genomför europeiska standarder, med europeiska tekniska godkännanden, gemensamma tekniska specifikationer, internationella standarder eller med någon nationell standard eller nationell teknisk specifikation eller något nationellt tekniskt godkännande, om anbudsgivaren på valfritt ändamålsenligt sätt i sitt anbud visar att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt den angivna tekniska specifikationen.

Ett ändamålsenligt sätt är en teknisk dokumentation från tillverkaren eller ett provningsrapport från ett oberoende organ.

6. Om en upphandlande myndighet väljer att ange prestanda- eller funktionskrav enligt punkt 3 andra stycket får den inte förkasta ett anbud i fråga om varor eller tjänster som överensstämmer med en nationell standard som genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt godkännande, en gemensam teknisk specifikation eller en internationell standard om dessa standarder eller godkännanden har avseende på samma prestanda- eller funktionskrav samt är ändamålsenliga.

Det åligger anbudsgivaren att på valfritt ändamålsenligt sätt, till exempel med hjälp av teknisk dokumentation eller en provningsrapport från ett oberoende organ, i sitt anbud visa att den standardenliga varan eller tjänsten uppfyller den upphandlande myndighetens prestanda- eller funktionskrav.

7. Tekniska specifikationer får inte innehålla uppgifter om viss tillverkare, ursprung eller framställningsförfarande, de får heller inte hänvisa till visst märke, patent eller typ, ursprung eller produktion. Detta slags uppgifter eller hänvisningar är i undantagsfall tillåtna, om en tillräckligt tydlig och begriplig beskrivning av kontraktsföremålet inte går att åstadkomma genom tillämpning av punkt 3 och 4, sådana uppgifter eller hänvisningar skall då följas av orden "eller likvärdig".

Artikel 25

Alternativa utföranden

1. Om kriteriet för kontraktstilldelning är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, får en upphandlande myndighet överväga olika alternativa utföranden från anbudsgivare, när dessa alternativa utföranden uppfyller de prestanda- eller funktionskrav alternativt de minimikrav som den upphandlande myndigheten fastställt.

2. En upphandlande myndighet skall i de allmänna specifikationerna ange vilka minimikrav som gäller för alternativa utföranden samt informera om vad som gäller för inlämning. Om alternativa utföranden inte godkänns skall en upphandlande myndighet ange detta i meddelandet om upphandling.

3. Artikel 24 skall tillämpas på alternativa utföranden.

4. Vid offentlig varuupphandling får en upphandlande myndighet som har tillåtit alternativa utföranden enligt punkt 1 inte förkasta ett alternativ enbart på grund av att det, om det antas, skulle bli ett offentligt tjänstekontrakt och inte ett offentligt varukontrakt.

Vid offentlig tjänsteupphandling får en upphandlande myndighet som har tillåtit alternativa utföranden enligt punkt 1 inte förkasta ett alternativ enbart på grund av att det, om det antas, skulle bli ett offentligt varukontrakt och inte ett offentligt tjänstekontrakt.

Artikel 26

Underleverantörer

I de allmänna specifikationerna får en upphandlande myndighet begära att anbudsgivaren i anbudet anger hur stor del av kontraktet som kommer att läggas ut på underleverantörer samt vilka underleverantörer som kommer att anlitas. En sådan angivelse skall inte frånta den huvudsakliga marknadsaktören något ansvar.

Artikel 27

Tjänste- och byggentreprenadkontrakt: skyldigheter till följd av regler om arbetarskydd

och arbetsvillkor i övrigt

1. Vid offentlig tjänste- eller byggentreprenadupphandling får en upphandlande myndighet ange, eller kan av en medlemsstat åläggas att ange, i de allmänna specifikationerna, hos vilken eller vilka myndigheter anbudsgivare kan få relevanta uppgifter om skyldigheter till följd av de regler om arbetarskydd och arbetsvillkor i övrigt som gäller i den medlemsstat, region eller ort där tjänsterna eller byggentreprenaden skall utföras och som är tillämpliga på tjänster som levereras och arbete som utförs på byggarbetsplatsen under kontraktstiden.

2. En upphandlande myndighet som tillhandahåller den information som avses i punkt 1 skall kräva av anbudsgivare eller av dem som deltar i ett upphandlingsförfarande att de skall bekräfta att de vid utformningen av sina anbud har tagit hänsyn till de skyldigheter som följer av de regler om arbetarskydd och arbetsvillkor i övrigt som gäller på den plats där tjänsterna eller byggentreprenaden skall utföras. Bestämmelsen i första stycket skall inte påverka tillämpningen av artikel 54 om granskning av onormalt låga anbud.

KAPITEL V

Förfaranden

Artikel 28

Användning av öppet, selektivt och förhandlat förfarande

1. Vid offentlig upphandling kan en upphandlande myndighet använda något av de förfaranden som anges i artikel 1.6 a i överensstämmelse med detta direktiv.

2. Vid offentlig upphandling skall en upphandlande myndighet använda det öppna förfarandet eller det selektiva förfarandet.

3. I de fall och under de särskilda förhållanden som anges uttryckligen i artiklarna 29, 30 och 31 får en upphandlande myndighet använda det förhandlade förfarandet.

Artikel 29

Fall som kan motivera att det förhandlade förfarandet med föregående meddelande om upphandling används

En upphandlande myndighet får använda det förhandlade förfarandet efter att ha offentliggjort ett meddelande om upphandling i följande fall:

1. För offentliga varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt:

a) Om tillgängliga anbud är felaktiga eller om de anbud som lämnats vid ett öppet eller selektivt förfarande inte kan godtas med hänsyn till nationella bestämmelser som överensstämmer med dem i artiklarna 3, 25, 26 och 27 samt med dem i kapitel VII, dock under förutsättning att utgångsvillkoren för upphandlingen inte ändrats väsentligt.

Den upphandlande myndigheten får avstå från att offentliggöra ett meddelande om upphandling om förhandlingarna kommer att föras antingen med alla anbudsgivare eller med alla anbudsgivare som uppfyller kraven i artikel 46-52 och som i ett föregående öppet eller selektivt förfarande har lämnat in anbud som uppfyller formkraven enligt anbudsförfarandet.

b) Om en offentlig upphandling är särskilt komplicerad, dock under förutsättning att kriteriet för kontraktstilldelning är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och att förfarandereglerna enligt artikel 30 iakttas.

En upphandling skall anses som särskilt komplicerad om den upphandlande myndigheten

- på objektiva grunder saknar möjlighet att tydligt ange vilken utrustning eller andra medel som krävs för att klara de behov den har,

- eller på objektiva grunder saknar möjlighet att bedöma vilken typ av tekniska eller ekonomiska lösningar marknaden kan erbjuda.

2. För offentliga tjänste- och byggentreprenadkontrakt i undantagsfall om tjänsterna eller byggentreprenaderna är av sådant slag eller innebär sådana risker att det inte går att ange något totalpris i förväg.

3. För offentliga tjänstekontrakt om arten av de tjänster som skall tillhandahållas - särskilt intellektuella tjänster och tjänster i kategori 6 i bilaga I A - är sådana att det inte går att ange tillräckligt noggranna specifikationer för att välja det bästa anbudet enligt bestämmelserna för öppna eller selektiva förfaranden.

4. För offentliga byggentreprenadkontrakt om byggentreprenaden endast har forsknings-, experiment- eller utvecklingsändamål och inte syftar till att nå lönsamhet eller täcka forsknings- och utvecklingskostnader.

Artikel 30

Särskilda regler som gäller för särskilt komplicerade offentliga upphandlingar

1. I sådana fall som anges i artikel 29.1 b skall en upphandlande myndighet offentliggöra ett meddelande om upphandling, välja anbudssökande och förhandla med dem om de medel och lösningar som klarar dess behov. Den skall därefter utarbeta allmänna specifikationer, kontrollera att de anbudssökande har kapacitet att klara den förslagna lösningen, uppmana alla anbudssökande eller en del av dem att lämna anbud samt bedöma anbuden, utan förhandling, enligt kriterier som skall ha fastställts för att avgöra vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga.

2. Den upphandlande myndigheten skall i meddelandet om upphandling ange vilka villkor marknadsaktörerna skall uppfylla för att få delta i tilldelningsförfarandet. Villkoren skall vara

a) antingen endast uppgifter enligt bestämmelserna i artikel 44 och dem om kriterier för kvalitetsurval i artikel 46-52, eller

b) dessa uppgifter och en skyldighet att lägga fram ett utkast till lösning samt, om det är lämpligt, ett kostnadsförslag.

De kriterier för kvalitetsurval som anges i meddelandet om upphandling skall ligga fast under hela tilldelningsförfarandet.

Enligt artikel 45.2 får den upphandlande myndigheten besluta att bjuda in ett begränsat antal anbudssökande, som dock skall uppfylla urvalskriterierna, till förhandlingar. Detta skall i så fall stå i meddelandet om upphandling och den upphandlande myndigheten skall begränsa de kallade på ett objektivt sätt enligt urvalskriterierna i meddelandet om upphandling.

Om den upphandlande myndigheten begär ett utkast till lösning får den formulera krav på marknadsaktörernas ekonomiska och finansiella ställning enligt artikel 48 som en procentsats av det uppskattade värdet på de olika anbudssökandenas utkast till lösningar och krav på teknisk kapacitet och erfarenhet enligt artikel 49 med hänsyn till det kunnande och den erfarenhet som krävs för att genomföra utkasten till lösningar.

3. Den upphandlande myndigheten skall informera om sina behov och krav genom att ange mål och, om det är lämpligt, prestanda- eller funktionskrav. Behoven skall beskrivas så noggrant som möjligt.

Behovsbeskrivningen skall tjäna som underlag för utkasten till lösningar och kostnadsberäkningarna, om sådana efterfrågas, samt för förhandlingarna.

4. Tilldelningskriterierna skall fastställas enligt artikel 29.1 b och artikel 53 och får inte ändras under förfarandets gång, utom när de, efter en förhandlingsfas, bringas i bättre överensstämmelse med kontraktsföremålet enligt de allmänna specifikationerna. Artikel 51 om onormalt låga anbud skall vara tillämplig.

Kriterierna skall anges i meddelandet om upphandling eller i den handling som beskriver den upphandlande myndighetens behov; om något utkast till lösning inte har begärts skall de anges i inbjudan till förhandlingar.

5. Om den upphandlande myndigheten inte har begärt att ett utkast till lösning skall biläggas anbudsansökan får den begära ett sådant utkast i inbjudan till förhandlingar. En rimlig tidsfrist skall tillämpas för att lämna in utkasten, varvid hänsyn skall tas till komplexiteter i de behov lösningsförslaget skall uppfylla och den får aldrig vara kortare än 25 dagar från den dag då inbjudan skickades.

6. Förhandlingarna med de utvalda anbudssökandena skall endast syfta till att dryfta och tydliggöra lämpliga sätt att klara den upphandlande myndighetens behov.

Under förhandlingarna får den upphandlande myndigheten inte avslöja lösningsförslag eller konfidentiell information från en förhandlingspart för andra förhandlingsparter.

7. Den upphandlande myndigheten skall förklara förhandlingarna avslutade och informera alla förhandlingsparter om detta; därefter skall den, med hjälp av de urvalskriterier som redan har fastställts enligt punkt 2, kontrollera om de anbudssökandes ekonomiska och finansiella ställning samt tekniska kapacitet är lämpliga för den lösning som beskrivs i de slutgiltiga allmänna specifikationerna. Om en eller flera anbudssökande, enligt vad de visat i sin anbudsansökan, inte har den ekonomiska och finansiella ställning eller de tekniska fackkunskaper som passar för lösningen skall den upphandlande myndigheten skriftligt bjuda in de berörda anbudssökande att lämna in de handlingar som behövs för att, på basis av ovannämnda kriterier, kontrollera om de har lämplig kapacitet för den utvalda lösningen. Artikel 44.5 skall vara tillämplig.

Inbjudan till anbudsgivning skall utformas enligt artikel 40 och överlämnas skriftligt. De skall åtföljas av de allmänna specifikationerna, som skall vara slutgiltiga och omfatta de tekniska specifikationerna enligt artikel 24.

Enligt artikel 45.2 skall minst 3 anbudssökande bjudas in att lämna anbud, dock under förutsättning att tillräckligt många anbudssökande uppfyllt de urvalskriterier som den upphandlande myndigheten har fastställt.

8. Fristen för mottagande av anbud skall fastställas enligt artikel 34.

9. Den upphandlande myndigheten får besluta om priser och ersättningar till deltagare i en upphandling. Sådana priser och ersättningar skall räknas med vid tillämpning av artikel 8.1.

Artikel 31

Fall som kan motivera att det förhandlade förfarandet utan föregående meddelande om upphandling används

En upphandlande myndighet får använda det förhandlade förfarandet utan att dessförinnan ha offentliggjort något meddelande om upphandling i följande fall:

1. För offentliga varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt:

a) Om inga anbud eller inga godtagbara anbud lämnats vid ett öppet eller selektivt förfarande, dock under förutsättning att utgångsvillkoren för upphandlingen inte väsentligt ändrats och att en rapport lämnas till kommissionen om den begär det.

b) Om upphandlingen, av tekniska eller konstnärliga skäl alternativt på grund av skydd av ensamrätt, endast kan anförtros åt en bestämd marknadsaktör.

c) Om det är absolut nödvändigt för att synnerlig brådska som beror på omständigheter som den upphandlande myndigheten inte har kunnat förutse gör det omöjligt att iaktta de tidsfrister som gäller vid öppna eller selektiva förfaranden eller det förhandlade förfarandet med föregående meddelande om upphandling enligt artikel 29. De omständigheter som åberopas som skäl för synnerlig brådska får inte i något fall bero på den upphandlande myndigheten.

2. För offentliga varukontrakt:

a) Om de berörda varorna endast framställs för forsknings-, experiment-, studie- eller utvecklingsändamål; denna bestämmelse skall inte avse produktion i sådan omfattning att produkten blir lönsam eller att forsknings- och utvecklingskostnaderna täcks.

b) Om det rör sig om kompletterande leveranser från den ursprungliga varuleverantören, dvs. leveranser som antingen syftar till att delvis ersätta förbrukningsmaterial eller uttjänt materiel, eller till att bygga ut installationer som redan finns, i de fall då ett byte av varuleverantör skulle tvinga den upphandlande myndigheten att anskaffa materiel med andra tekniska egenskaper med åtföljande driftsinkompatibilitet eller oproportionerliga tekniska svårigheter vid användning och underhåll. Varaktigheten av sådana kontrakt liksom av återkommande kontrakt får som allmän regel inte överstiga tre år.

3. För tjänstekontrakt om upphandlingen handläggs som en formgivningstävling och kontraktet enligt tillämpliga regler skall tilldelas vinnaren eller en av vinnarna, i det senare fallet skall samtliga vinnare bjudas in till förhandlingar.

4. För offentliga tjänste- och byggentreprenadkontrakt:

a) Om det rör sig om kompletterande tjänster eller byggentreprenader som inte ingår i det ursprungliga projektet eller omfattas av det första kontraktet, men som genom oförutsedda omständigheter har blivit nödvändiga för att det skall gå att utföra de tjänster eller byggentreprenader som beskrivs i kontraktet, dock under förutsättning att samma marknadsaktör som utför dessa tjänster eller byggentreprenader anlitas, och

- att de kompletterande tjänsterna eller byggentreprenaderna av tekniska eller ekonomiska skäl inte kan avskiljas från huvudkontraktet utan stora olägenheter för den upphandlande myndigheten

eller

- att tjänsterna eller byggentreprenaderna, i de fall då de trots allt går att skilja från det ursprungliga kontraktet, är absolut nödvändiga för att kontraktet skall kunna fullföljas.

Det sammanlagda värdet av kontrakt som avser kompletterande tjänster eller byggentreprenader får dock inte överstiga 50 % av värdet på huvudkontraktet.

b) Om det rör sig om nya tjänster eller byggentreprenader som är en upprepning av liknande tjänster eller byggentreprenader, vilka av samma upphandlande myndighet tidigare tilldelats samma marknadsaktör, under förutsättning att de nya tjänsterna eller byggentreprenaderna är i överensstämmelse med ett ursprungligt projekt, som upphandlats genom öppet eller selektivt förfarande.

Den upphandlande myndigheten skall redan i samband med den ursprungliga upphandlingen ange att detta förfaringssätt kan bli aktuellt, och den skall ta med ett uppskattat sammanlagt värde på de kompletterande tjänsterna eller byggentreprenaderna i beräkningen vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 8.

Detta förfaringssätt får bara användas under tre år efter det att det ursprungliga kontraktet slöts.

Artikel 32

Ramavtal

1. En upphandlande myndighet som har slutit ett ramavtal enligt artikel 1.7 skall upphandla delar i ramavtalet enligt följande förfarande:

a) Den upphandlande myndigheten skall skriftligt rådgöra med alla marknadsaktörer som är parter i ramavtalet inför varje kontrakt.

b) Den upphandlande myndigheten skall fastställa en rimlig tidsfrist för anbudsgivning inför varje särskilt kontrakt och då ta hänsyn till faktorer som kontraktsföremålets komplexitet och den tid det tar att komma in med anbud.

c) Anbuden skall lämnas skriftligt och innehållet i dem skall vara hemligt tills den angivna svarstiden har löpt ut.

d) Den upphandlande myndigheten skall tilldela varje enskilt kontrakt till den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grundval av tilldelningskriterierna i artikel 53.

Förfarande i första stycket skall bara tillämpas mellan en upphandlande myndighet och de marknadsaktörer som från början är parter i ramavtalet.

2. Om en upphandlande myndighet inte har slutit något ramavtal enligt artikel 1.7 skall varje enskilt kontrakt som faller inom detta direktivs tillämpningsområde upphandlas enligt bestämmelserna i detta direktiv.

3. En upphandlande myndighet skall sluta ramavtal enligt artikel 1.7 med minst tre parter, om det finns ett tillräckligt antal marknadsaktörer som uppfyller urvalskriterierna.

Ett ramavtal får inte löpa längre än tre år eller i väl motiverade undantagsfall fem år. En upphandlande myndighet får inte använda ett ramavtal otillbörligt eller i avsikt att begränsa eller snedvrida konkurrensen.

Artikel 33

Offentliga byggentreprenader: särskilda regler om allmännyttiga bostäder

När upphandlingen gäller projektering och byggande av allmännyttiga bostäder, och det, på grund av att arbetet beräknas bli omfattande, komplext och långvarigt, är angeläget med planering från början i en samordningsgrupp med representanter från den upphandlande myndigheten, experter och den entreprenör som kommer att ansvara för arbetet, får ett särskilt förfarande användas för att välja den entreprenör, som är mest lämpad att ingå i gruppen.

Särskilt skall den upphandlande myndigheten i meddelandet om upphandling ge en så fullständig beskrivning som möjligt av byggentreprenaden så att intresserade entreprenörer får möjlighet att bilda sig en god uppfattning om projektet. Dessutom skall den upphandlande myndigheten, enligt kriterierna för kvalitetsurval i artikel 46-52, i meddelandet om upphandling ange vilka personliga, tekniska och ekonomiska villkor de anbudsansökande skall uppfylla.

Om detta förfarande används skall den upphandlande myndigheten tillämpa de regler för offentliggörande som är gemensamma för det selektiva förfarandet samt dem för kriterierna vid kvalitetsurval.

KAPITEL VI

Regler för offentliggörande och öppenhet

Avsnitt 1

Offentliggörande av meddelanden

Artikel 34

Meddelanden

1. Med hjälp av ett förhandsmeddelande skall den upphandlande myndigheten informera om följande:

a) Vid offentlig varuupphandling: beräknad upphandling per varuområde under de närmaste 12 månaderna, om det uppskattade värdet enligt artiklarna 8 och 11 är minst lika med 750 000 euro.

Varuområdet skall fastställas av den upphandlande myndigheten genom en hänvisning till ett nummer i CPV.

b) Vid offentlig tjänsteupphandling: uppskattat totalt värde på samtliga tjänstekontrakt i varje enskild tjänstekategori enligt bilaga I A som den upphandlande myndigheten räknar med att lägga ut under de kommande 12 månaderna, där det totala uppskattade värdet enligt artikel 8 och artikel 12 är minst lika med 750 000 euro.

c) Vid offentlig byggentreprenadupphandling: viktiga karakteristiska för planerade byggentreprenader där värdet är minst lika med tröskelvärdet i artikel 8, varvid bestämmelserna i artikel 13 skall beaktas.

Meddelandena enligt punkt a och b skall sändas snarast möjligt efter början av varje räkenskapsår.

Meddelandet enligt punkt c skall sändas snarast möjligt efter det att ett beslut fattats om de planer som nödvändiggör upphandlingen.

Kommissionen skall enligt förfarandet i artikel 76.2 faställa villkoren för att hänvisa till särskilda nummer i nomenklaturen i meddelandet.

2. En upphandlande myndighet som avser att tilldela ett offentligt upphandlingskontrakt genom ett öppet eller selektivt förfarande eller genom ett förhandlat förfarande enligt villkoren i artikel 26 skall informera om detta genom ett meddelande om upphandling.

3. En upphandlande myndighet som har ingått ett upphandlingskontrakt eller ett ramavtal enligt artikel 1.7 skall skicka ett meddelande om upphandlingsresultatet senast 48 dagar efter det att kontraktet eller ramavtalet ingåtts.

När det gäller ramavtal som ingåtts enligt artikel 1.7 skall den upphandlande myndigheten vara befriad från att skicka ett meddelande om upphandlingsresultatet efter varje kontrakt som grundar sig på ramavtalet.

När det gäller sådana offentliga tjänstekontrakt som förtecknas i bilaga I B skall den upphandlande myndigheten ange i meddelandet om den godkänner att dessa offentliggörs. Kommissionen skall enligt förfarandet i artikel 76.2 fastställa regler om utarbetande av statistiska rapporter på grundval av meddelandena och om hur rapporterna skall offentliggöras.

Viss information om ingående av kontrakt eller ramavtal behöver inte offentliggöras, om detta skulle hindra att lagen tillämpas, strida mot det allmännas intresse, skada berättigade affärsintressen för offentliga eller privata marknadsaktörer eller motverka en sund konkurrens dem mellan.

Artikel 35

Utformning och offentliggörande av meddelanden

1. Meddelandena skall utformas enligt de standardformulär som kommissionen antar enligt förfarandet i artikel 76.2 och skall innehålla minst den information som anges i bilaga VII A.

En upphandlande myndighet får inte ställa andra krav än dem som anges i artiklarna 48 och 49 när de, inför urvalsförfarandet, begär information om ekonomisk och finansiell ställning eller om teknisk kapacitet och erfarenhet av marknadsaktörerna.

2. När det gäller ramavtal enligt artikel 1.7 i detta direktiv skall meddelandena enligt artikel 34.1 och 34.2 även omfatta ordet "ramavtal" samt uppgifter om förväntad löptid med en motivering om denna löptid beräknas bli längre än tre år, planerat antal och, vid behov, maximalt antal planerade marknadsaktörer, totalt värde på varorna, tjänsterna eller de planerade byggentreprenaderna under hela löptiden, samt en ungefärlig uppskattning av hur stort värde kontrakten kommer att få och hur ofta de kommer att läggas ut. De bör också redovisa enligt vilka objektiva kriterier urvalet av anbud kommer att göras, liksom vilka tilldelningskriterier som skall gälla för varje kontrakt vid upprepad anbudsgivning enligt artikel 53.

3. Meddelandena skall offentliggöras enligt de tekniska specifikationerna i bilaga VIII.

4. Meddelanden som framställs och skickas genom elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga VIII skall offentliggöras senast fem dagar efter det att de skickats.

Meddelanden som inte skickas genom elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga VIII skall offentliggöras senast 12 dagar efter det att de skickats.

Vid påskyndat förfarande enligt artikel 37.9 skall denna frist förkortas till fem dagar på villkor att meddelandet skickats per telefax eller genom elektronisk överföring.

5. Meddelanden om upphandling enligt artikel 34.2 skall offentliggöras i sin helhet på ett av Europeiska gemenskapens officiella språk, varvid endast denna språkversion skall vara autentisk. Ett sammandrag av det viktigaste i varje meddelande skall offentliggöras på de andra officiella språken.

6. Meddelandena samt deras innehåll får inte offentliggöras på nationell nivå före den dag då de skickas enligt bilaga VIII.

7. Meddelanden som offentliggörs på nationell nivå får inte innehålla någon annan information än den som finns i de meddelanden som skickats enligt bilaga VIII och skall innehålla en uppgift om vilket datum de skickats.

8. Kostnaderna för att offentliggöra meddelanden enligt bilaga VIII skall belasta gemenskapen.

Meddelanden som inte skickas genom elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga VIII får bara innehålla runt 650 ord.

9. Den upphandlande myndigheten måste kunna bevisa vilken dag ett meddelande har skickats.

Artikel 36

Icke obligatoriskt offentliggörande

En upphandlande myndighet får offentliggöra meddelanden om upphandling enligt bilaga VIII även om något sådant offentliggörande inte krävs för upphandlingar enligt detta avsnitt.

Avsnitt 2

Tidsfrister

Artikel 37

Ansökan om deltagande i anbudsgivning och mottagande av anbud

1. En upphandlande myndighet skall alltid fastställa så långa tidsfrister för mottagande av anbud och ansökan om deltagande i anbudsgivning att de berörda har rimlig tid på sig att ta fram och lämna in sina anbud. När en upphandlande myndighet fastställer dessa tidsfrister skall den särskilt ta hänsyn till hur komplex upphandlingen är och hur lång tid som behövs för att ta fram ett anbud.

2. Vid öppet förfarande skall fristen för mottagande av anbud vara minst 52 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling skickades.

3. Vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregående meddelande om upphandling enligt artikel 29 gäller följande:

a) Fristen för mottagande av ansökningar om deltagande i anbudsgivning skall vara minst 37 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling skickades, om upphandlingen är särskilt komplex enligt artikel 29.1 b skall fristen dock vara minst 47 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling skickades, i de fall då ett utkast till lösning skall biläggas anbudsansökan.

b) Fristen för mottagande av anbud skall vara minst 40 dagar från och med den dag då inbjudan skickades.

4. Om den upphandlande myndigheten har offentliggjort ett förhandsmeddelande skall fristen för mottagande av anbud som allmän regel vara minst 36 dagar och alltid minst 26 dagar.

Denna frist skall löpa från och med den dag då upphandlingsmeddelandet skickades vid öppet förfarande, och från och med den dag då inbjudan till anbudsingivning skickades vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregående upphandlingsmeddelande enligt artikel 26.

De förkortade tidsfrister som avses i första stycket skall vara tillåtna om förhandsmeddelandet har innehållit all den information som krävs enligt förlagan till meddelandet om upphandling och har skickats för offentliggörande minst 52 dagar och högst 12 månader före den dag då meddelandet om upphandling skickades.

5. Om meddelandena utarbetas och skickas genom elektronisk överföring enligt bilaga VIII får de frister för mottagande av anbud som anges i punkterna 2 och 4 vid öppet förfarande, och fristen för mottagande av ansökan om deltagande i anbudsgivning som anges i punkt 3 a första meningen vid selektivt eller förhandlat förfarande förkortas med sju dagar.

6. De frister för mottagande av anbud vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande som anges i punkt 2, punkt 3 b och i punkt 4 får förkortas med fem dagar om den upphandlande myndigheten, omedelbart efter den dag då upphandlingsmeddelandet skickas, ger fri och direkt tillgång genom elektronisk överföring till alla de allmänna specifikationerna och eventuella ytterligare handlingar enligt bilaga VIII.

Denna förkortning får kumuleras med den förkortning som anges i punkt 5.

7. Förkortning av frister för mottagande av anbud enligt punkterna 5 och 6 skall inte tillämpas om upphandlingen är särskilt komplex och handläggs enligt förfarandereglerna i artikel 30.

8. Om de allmänna specifikationerna samt kompletterande handlingar eller upplysningar, trots att detta begärts i tid, inte kommit de berörda till handa inom de tidsfrister som anges i artikel 38 eller om det inte går att lämna anbud ett besök på plats eller efter en granskning av specifikationsbilagor på plats skall fristerna för mottagande av anbud förlängas så att de inte börjar löpa förrän alla marknadsaktörer fått all information som behövs för att utarbeta ett anbud.

9. Om det, vid selektivt förfarande eller förhandlat förfarande med föregående meddelande om upphandling enligt artikel 29, på grund av tidsnöd inte är möjligt att tillämpa de kortaste tidsfristerna enligt punkt 3-6 får en upphandlande myndighet fastställa

a) en frist för mottagande av ansökan om deltagande i anbudsgivning på minst 15 dagar från och med den dag då upphandlingsmeddelandet skickades och på minst 10 dagar om meddelandet skickades genom elektronisk överföring enligt bilaga VIII,

b) en frist för mottagande av anbud på minst 10 dagar från och med den dag då inbjudan till anbudsingivning skickades.

Dessa tidsfrister får inte användas vid sådan särskilt komplex upphandling som handläggs enligt förfarandereglerna i artikel 30.

Artikel 38

Allmänna specifikationer och kompletterande upplysningar

1. Om en upphandlande myndighet inte ger fri och direkt tillgång genom elektronisk överföring till alla de allmänna specifikationerna och eventuella ytterligare handlingar enligt bilaga VIII och om inbjudan att lämna anbud, vid selektivt förfarande eller förhandlat förfarande med upphandlingsmeddelande, inte åtföljs av dessa handlingar skall de allmänna specifikationerna och de kompletterande handlingarna skickas till marknadsaktörerna inom sex dagar efter det att ansökan mottagits, förutsatt att ansökan gjorts i tid före utgången av fristen för att lämna anbud.

2. Den upphandlande myndigheten eller den ansvariga enheten skall lämna ut kompletterande information om de allmänna specifikationerna senast sex dagar före den fastställda sista dagen för mottagande av anbud, förutsatt att informationen har begärts i tid. Vid selektivt förfarande eller påskyndat förhandlat förfarande skall denna tidsfrist vara fyra dagar.

Avsnitt 3

Innehåll och medel för överföring

Artikel 39

Medel för överföring av ansökningar om deltagande i anbudsgivning

1. En ansökan om deltagande i ett offentligt upphandlingsförfarande får göras genom elektronisk överföring, per brev eller telefax.

2. Vid selektivt förfarande eller påskyndat förhandlat förfarande skall ansökan om deltagande göras på snabbast möjliga sätt.

3. Om ansökan om deltagande görs per telefax skall den bekräftas per brev eller genom elektronisk överföring före utgången av den fastställda sista dagen för mottagandet.

Artikel 40

Inbjudan att lämna anbud eller till att förhandla

1. Vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregående upphandlingsmeddelande enligt artikel 29 skall en upphandlande myndighet samtidigt och skriftligt bjuda in alla utvalda anbudssökande att lämna anbud eller att förhandla.

2. Inbjudan till de anbudssökande skall ange hur de kan få direkt tillgång till de allmänna specifikationerna och de kompletterande handlingarna genom elektronisk överföring enligt bilaga VIII.

Om någon sådan tillgång inte kan erbjudas, skall inbjudan åtföljas av ett exemplar av de allmänna specifikationerna och de kompletterande handlingarna.

3. Vid selektivt förfarande eller påskyndat förhandlat förfarande skall inbjudan att lämna anbud expedieras på snabbast möjliga sätt.

4. En inbjudan till att lämna anbud eller en inbjudan att förhandla enligt artikel 29 skall minst innehålla följande:

a) Adress till den plats där de allmänna specifikationerna och/eller kontraktshandlingarna finns, om det är någon annan än den ansvariga upphandlande myndigheten som har tillgång till dem, och sista dag för att rekvirera dessa handlingar samt kostnad och betalningssätt om handlingarna lämnas ut mot en avgift.

b) Om upphandlingen är särskilt komplex och handläggs enligt reglerna i artikel 30 skall det anges vilken dag förhandlingarna skall börja, på vilken adress och på vilket eller vilka språk de skall föras.

c) Sista dag för mottagande av anbud samt uppgifter om till vilken adress anbuden skall skickas och på vilket eller vilka språk de skall skrivas.

d) En hänvisning till det offentliggjorda meddelandet om upphandling.

e) Uppgifter om vilka handlingar som eventuellt skall bifogas, antingen för att styrka de kontrollerbara uppgifter som anbudssökanden lämnat enligt artikel 35.1 andra stycket eller för att komplettera den information som anges i samma artikel och på samma villkor som följer av artiklarna 48 och 49.

f) Viktningen av kriterierna för tilldelning av kontrakt om de, i de undantagsfall som anges i artikel 53.2 tredje stycket, inte anges i meddelandet om upphandling.

g) Andra särskilda villkor för att få delta i upphandlingsförfarandet.

Artikel 41

Information till anbudssökande och anbudsgivare

1. En upphandlande myndighet skall inom 15 dagar från och med det att en skriftlig begäran mottagit underrätta varje anbudssökande eller anbudsgivare vars ansökan eller anbud har förkastats om orsakerna till att hans ansökan eller anbud förkastats samt underrätta varje anbudsgivare som lämnat ett godtagbart anbud om utformningen av och de relativa fördelarna med det antagna anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet.

En upphandlande myndighet får emellertid besluta att inte lämna ut viss information som rör kontraktstilldelningen och som anges i första stycket om detta skulle kunna hindra att lagen tillämpas, strida mot det allmännas intresse, skada berättigade affärsintressen för offentliga eller privata marknadsaktörer eller motverka en sund konkurrens dem mellan.

2. En upphandlande myndighet skall så snart som möjligt underrätta anbudssökande och anbudsgivare om de beslut som fattats rörande kontraktstilldelningen, inklusive skälen för att den har beslutat att avstå från en upphandling för vilken anbud begärts eller att upprepa förfarandet; dessa upplysningar skall på begäran lämnas skriftligt.

Avsnitt 4

Kommunikationssätt

Artikel 42

Meddelanden

1. Samtliga meddelanden och all informationsväxling som behandlas i denna avdelning kan ske, efter den upphandlande myndighetens eget val, per brev, telefax eller genom elektronisk överföring.

Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv .../.../EG [om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel på den inre marknaden] gäller överföring av information på elektronisk väg.

2 Meddelandena och informationsväxlingen skall skötas så att hela innehållet förblir intakt och så att den sekretess som gäller för anbuden och all information som marknadsaktörerna överlämnar garanteras, och så att den upphandlande myndigheten inte tar del av innehållet i anbuden förrän fristen för att lämna anbud har löpt ut.

3. Om anbuden lämnas genom elektronisk överföring skall anbudsgivarna åta sig att lämna in handlingar, intyg och försäkringar enligt artikel 46-50 och 52 på valfritt lämpligt sätt senast dagen innan anbuden öppnas.

4. Oberoende av vilket inlämningssätt som väljs får detta inte hindra den inre marknaden från att fungera väl.

Avsnitt 5

Rapporter

Artikel 43

Rapporternas innehåll

För varje upphandling skall den upphandlande myndigheten upprätta en skriftlig rapport, som minst skall innehålla följande:

a) Den upphandlande myndighetens namn och adress, kontraktsföremålet och kontraktsvärdet.

b) Namnen på de utvalda anbudssökandena eller anbudsgivarna och skälen för urvalet.

c) Namnen på de avvisade anbudssökandena eller anbudsgivarna och skälen för att de avvisats.

d) Skälen för att anbud som bedömts vara onormalt låga förkastats.

e) Namnet på den utvalda anbudsgivaren, skälen till att hans anbud valts och, om det är känt, uppgift om hur stor del av kontraktet den utvalda anbudsgivaren avser att lägga ut på underleverantörer eller underentreprenörer.

f) Vid förhandlade förfaranden, vilka omständigheter enligt artiklarna 29 och 31 som motiverar valet av förfarande.

g) I förekommande fall, skälen för att den upphandlande myndigheten har avstått från att fullfölja upphandlingen.

Denna rapport eller väsentliga delar av den skall lämnas till kommissionen på dennas begäran.

KAPITEL VII

Upphandlingsförfarandets gång

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 44

Urval av deltagande och tilldelning av kontrakt

1. Kontraktstilldelningen skall ske på grundval av de kriterier som fastställs i avsnitt 3, varvid hänsyn skall tas till artikel 25, efter det att den upphandlande myndigheten kontrollerat lämpligheten hos de marknadsaktörer som inte avvisats enligt artiklarna 46 och 47, på grundval av kriterierna i artiklarna 48-52 för ekonomisk och finansiell ställning samt teknisk kapacitet.

2. När det gäller bestämmelserna i avsnitt 2 får en upphandlande myndighet fastställa vilka särskilda krav på kvalifikationer och erfarenhet en bestämd upphandling kräver.

3. En anbudsgivare, i öppna förfaranden, eller en anbudssökande, i selektiva eller förhandlade förfaranden, får inte avvisas under upphandlingsförfarandet på grund av urvalskriterier och/eller kvalifikations- eller erfarenhetskrav som inte redovisats i meddelandet om upphandling.

4. Om en upphandlande myndighet vid ett selektivt eller förhandlat förfarande med föregående upphandlingsmeddelande tvingas begränsa de anbudssökande till ett antal eller antalsintervall enligt artikel 45, som sedan skall uppmanas att lämna anbud, skall detta ske på grundval av objektiva kriterier som skall fastställas enligt punkt 2.

Kriterierna skall redovisas i meddelandet om upphandling.

5. En upphandlande myndighet får inte godkänna sådana anbudsgivare, i de öppna förfarandena, eller sådana anbudssökande, i de selektiva och förhandlade förfaranden, som inte uppfyller de urvalskriterier eller kvalifikations- och erfarenhetskrav som myndigheten har fastställt i förväg.

6. Den information som åsyftas i artiklarna 48 och 49 samt de kvalifikationskrav som anges för en bestämd upphandling får inte vara onödigt långtgående i förhållande till kontraktsföremålet och skall stå i proportion till detta. När den upphandlande myndigheten hanterar denna information skall den ta hänsyn till marknadsaktörens berättigade intressen av sekretess när det gäller yrkes- och affärshemligheter.

Artikel 45

Ytterligare regler för selektiva och förhandlade förfaranden

1. Vid selektiva och förhandlade förfaranden skall en upphandlande myndighet på grundval av uppgifter om marknadsaktörens personliga ställning och av den information eller de formaliteter som krävs för att avgöra om de anbudssökande uppfyller de ekonomiska och tekniska minimikraven, ange vilka bland dem som uppfyller kvalifikationskraven i avsnitt 2 och som de kommer att bjuda in till anbudsgivning eller till förhandlingar.

2. En upphandlande myndighet får, när den upphandlar genom selektivt förfarande eller förhandlat förfarande med föregående upphandlingsmeddelande, det vill säga i de fall som anges i artikel 29, ange ett lägsta antal anbudssökande som kommer att bjudas in att lämna anbud eller att förhandla. Detta lägsta antal skall vara fem anbudssökande vid selektivt förfarande och tre vid förhandlat förfarande. En upphandlande myndighet får vidare ange ett högsta antal anbudssökande som kommer att bjudas in att lämna anbud, förutsatt att antalet fastställs så att det inte begränsar konkurrensen. Fastställda antalsbegränsningar skall anges i meddelandet om upphandling.

Avsnitt 2

Kriterier för kvalitetsurval

Artikel 46

Anbudssökandes eller anbudsgivares personliga ställning

1. En marknadsaktör skall uteslutas från en upphandling om han någon gång under de fem år som föregår upphandlingsförfarandets början enligt en lagakraftvunnen dom har dömts för

a) allvarliga brott som utförts inom en kriminell organisation, varmed avses en strukturerad sammanslutning som har fortlöpande existens och fungerar på ett samordnat sätt för att nå ekonomisk vinning och eventuellt för att påverka de offentliga myndigheternas arbetssätt på ett otillbörligt sätt,

b) bestickning, det vill säga för att ha utlovat, erbjudit eller skänkt, direkt eller via mellanhänder, någon typ av förmån till en tjänsteman eller offentligt anställd hos en medlemsstat, ett tredje land eller en internationell organisation, eller till någon annan person, för dennes eller någon annans räkning, för att denna person ska agera eller inte agera i strid med sina skyldigheter på tjänstens vägnar,

c) bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen [59] som upprättats genom rådets akt av den 26 juli 1995.

[59] EGT C 316, 27.11.1995.

2. En marknadsaktör får uteslutas från en upphandling om han

a) är i konkurs eller likvidation, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått i ackordsuppgörelse med borgenärer, har avbrutit sin näringsverksamhet eller befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett liknande förfarande enligt nationella lagar eller andra författningar,

b) är föremål för en ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller för något annat liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar,

c) är dömd för något annat brott mot yrkesetiken,

d) har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, som på något sätt kan styrkas av den upphandlande myndigheten,

e) inte har fullgjort sina skyldigheter avseende socialavgifter enligt de bestämmelser som gäller i det land där han är etablerad eller i det land där den upphandlande myndigheten finns,

f) inte har fullgjort sina skyldigheter avseende skatter enligt de bestämmelser som gäller i de berörda länderna,

g) har gjort sig skyldig till allvarlig brist i sin informationsplikt enligt detta avsnitt,

h) är dömd för bedrägeri eller annan olaglig verksamhet i den mening som avses i artikel 280 i fördraget som inte omfattas av punkt 1 c.

3. Om den upphandlande myndigheten kräver bevis av marknadsaktören för att han inte befinner sig i någon av de situationer som anges i punkt 1 eller i punkterna 2 a, 2 b, 2 c, 2 e, 2 f eller 2 h, skall den godta som tillräckligt bevis

a) för punkt 1 och punkt 2 a, b, c och h ett utdrag ur kriminalregistret eller, om detta inte är möjligt, en likvärdig handling från en behörig rättsvårdande eller administrativ myndighet i personens ursprungsland eller hemland som visar att dessa krav är uppfyllda,

b) för punkt 2 e eller f ett intyg från en behörig myndighet i den berörda medlemsstaten.

4. Om landet i fråga inte utfärdar några sådana handlingar eller intyg som avses i punkt 3, eller om dessa inte täcker samtliga fall som anges i punkt 1 och i punkterna 2 a, 2 b eller 2 c, kan de ersättas av en försäkran under ed eller, i medlemsstater som saknar bestämmelser om försäkran under ed, av en högtidlig försäkran inför en behörig rättsvårdande eller administrativ myndighet, notarius publicus eller en godkänd yrkesorganisation i ursprungslandet eller hemlandet.

5. Medlemsstaterna skall utse de myndigheter eller organ som är behöriga att utfärda sådana handlingar, intyg eller försäkringar som anges i punkterna 3 och 4, och de skall genast underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om detta.

Artikel 47

Behörighet att utöva yrkesverksamhet

En marknadsaktör som vill delta i en offentlig upphandling kan anmodas att visa att han är inskriven i yrkes- eller handelsregistret, eller att avlägga en sådan försäkran under ed eller uppvisa ett sådant intyg som avses i bilaga IX A vid offentlig varuupphandling, bilaga IX B vid offentlig tjänsteupphandling, och bilaga IX C vid offentliga byggentreprenader, samt som föreskrivs i den medlemsstat där han är etablerad.

Vid offentlig tjänsteupphandling kan den upphandlande myndigheten anmoda anbudssökande eller anbudsgivare att visa att de har ett särskilt tillstånd eller är medlemmar i en särskild organisation, om detta krävs för att få utföra den aktuella tjänsten i deras ursprungsländer.

Artikel 48

Ekonomisk och finansiell ställning

1. Bevis om en marknadsaktörs finansiella och ekonomiska ställning kan som regel utgöras av en eller flera av följande referenser:

a) Relevanta intyg från banker eller bevis om relevant ansvarsförsäkring för verksamheten.

b) Balansräkningar eller utdrag ur dem, om offentliggörande av balansräkningar krävs enligt lagstiftningen i det land där marknadsaktören är etablerad.

c) En försäkran om företagets samlade omsättning.

2. Den upphandlande myndigheten skall i meddelandet om upphandling eller i inbjudan att till lämna anbud specificera vilken eller vilka av de i punkt 1 nämnda formerna av dokumentation som de har valt samt vilken annan dokumentation som skall företes.

3. Om en marknadsaktör har ett godtagbart skäl för att inte förete den dokumentation som en upphandlande myndighet begär, får han bevisa sin ekonomiska och finansiella ställning på något annat valfritt sätt som den upphandlande myndigheten godtar.

Artikel 49

Teknisk kapacitet och/eller yrkesmässig kapacitet

1. En marknadsaktörs tekniska och/eller yrkesmässiga kapacitet skall bedömas och granskas enligt bestämmelserna i punkterna 2,3 och 4.

2. Vid offentlig varuupphandling får bevis om varuleverantörens tekniska kapacitet lämnas i en eller flera av följande former beroende på de aktuella varornas art, mängd och ändamål:

a) En förteckning över de viktigaste leveranser som utförts under de tre senaste åren, med angivande av belopp, datum och privat eller offentlig mottagare, varvid

- bevis skall lämnas i form av intyg som skall vara utfärdade eller attesterade av en behörig myndighet om det gäller upphandling från myndigheter,

- intyg på leveranserna från varuköparen skall lämnas eller, om detta inte är möjligt får varuleverantören helt enkelt försäkra att leveranserna ägt rum, om det gäller privata köp.

b) En beskrivning av varuleverantörens tekniska utrustning och av de metoder som används för att säkra kvaliteten samt av företagets undersöknings- och forskningsresurser.

c) Uppgifter om tekniker och tekniska organ, vare sig de hör till varuleverantörens företag eller inte, i synnerhet dem som ansvarar för kvalitetskontrollen.

d) Prover, beskrivningar och/eller fotografier av de varor som skall levereras, varvid äktheten skall styrkas om den upphandlande myndigheten begär det.

e) Intyg från officiella och erkänt skickliga institutioner för kvalitetskontroll, av vilka det skall framgå att varor som är klart identifierade genom hänvisning till vissa specifikationer eller standarder överensstämmer med dessa.

f) Om de aktuella varorna är komplexa eller i undantagsfall är avsedda för ett särskilt ändamål en kontroll som den upphandlande myndigheten själv skall utföra eller som på dennas vägnar utförs av ett behörigt organ i varuleverantörens etableringsland, förutsatt att detta organ ger sitt samtycke. Kontrollen skall ge besked om varuleverantörens produktionskapacitet och, vid behov, om vad han har för undersöknings- och forskningresurser samt om vilka åtgärder han vidtar för att kontrollera kvaliteten.

3.. Vid offentlig tjänsteupphandling får en tjänsteleverantörs förmåga att utföra tjänsterna bedömas främst på grundval av yrkeskunnande, effektivitet, erfarenhet och tillförlitlighet.

Bevis om en tjänsteleverantörs tekniska kapacitet kan lämnas i en eller flera följande former beroende på de upphandlade tjänsternas art, mängd och ändamål:

a) Uppgifter om tjänsteleverantörens utbildningsmässiga kvalifikationer och yrkeskvalifikationer och/eller motsvarande uppgifter om ledande personer i företaget, särskilt om den eller dem som skall ansvara för tjänsterna.

b) En förteckning över de viktigaste tjänster som levererats under de tre senaste åren, med angivande av belopp, datum och privat eller offentlig mottagare, varvid

- bevis skall lämnas i form av intyg som skall vara utfärdade eller attesterade av en behörig myndighet om det gäller upphandling från myndigheter,

- intyg på leveranserna från tjänsteköparen skall lämnas eller, om detta inte är möjligt, får tjänsteleverantören helt enkelt försäkra att leveranserna ägt rum, om det gäller privata köp.

c) Uppgifter om tekniker eller tekniska organ, vare sig de hör till tjänsteleverantörens företag eller inte, i synnerhet dem som ansvarar för kvalitetskontrollen.

d) Uppgift om antal anställda i medeltal per år i företaget och antal anställda med ledningsfunktion under de tre senaste åren.

e) Uppgift om vilka verktyg, maskiner och teknisk utrustning tjänsteleverantören förfogar över för att utföra tjänsterna.

f) En beskrivning av vad tjänsteleverantören gör för att säkra kvaliteten samt undersöknings- och forskningsresurserna i företaget.

g) Om de tjänster som skall utföras är komplexa eller i undantagsfall är avsedda för ett särskilt ändamål en kontroll som den upphandlande myndigheten själv skall utföra eller som på dennas vägnar utförs av ett officiellt och behörigt organ i tjänsteleverantörens etableringsland, förutsatt att detta organ ger sitt samtycke. Kontrollen skall ge besked om tjänsteleverantörens produktionskapacitet och, vid behov, om vad han har för undersöknings- och forskningresurser samt om vilka åtgärder han vidtar för att kontrollera kvaliteten.

h) Uppgift om hur stor del av kontraktet tjänsteleverantören eventuellt tänker lägga ut på underleverantörer.

4. Vid offentlig byggentreprenadupphandling kan följande bevis om entreprenörens tekniska kapacitet lämnas:

a) Uppgifter om entreprenörens utbildningsmässiga kvalifikationer och yrkeskvalifikationer och/eller motsvarande uppgifter om ledande personer i företaget, särskilt om den eller dem som skall ansvara för byggentreprenaden.

b) En förteckning över slutförda byggentreprenader under de fem senaste åren, varvid förteckningen skall styrkas med intyg om att de viktigaste byggentreprenaderna utförts på ett tillfredsställande sätt, dessa intyg skall ange värde, tidpunkt och plats för utförandet av byggentreprenaderna och huruvida de utfördes enligt gängse branschnormer och slutfördes på ett korrekt sätt, om det är lämpligt skall den behöriga myndigheten sända dessa intyg direkt till den upphandlande myndigheten.

c) Uppgift om vilka verktyg, maskiner och teknisk utrustning entreprenören förfogar över för att utföra byggentreprenaden.

d) Uppgift om antal anställda i medeltal per år i företaget och antal anställda med ledningsfunktion under de tre senaste åren.

e) Uppgifter om tekniker eller tekniska organ, som entreprenören kommer att förfoga över för att genomföra entreprenaden vare sig de hör till entreprenörens företag eller inte.

5. En upphandlande myndighet skall i upphandlingsmeddelandet eller i inbjudan att lämna anbud ange vilka av de uppgifter som anges i punkterna 2,3 och 4 som krävs.

Artikel 50

Kvalitetssäkringsstandarder

Om en upphandlande myndighet kräver intyg från ett oberoende organ om att marknadsaktören iakttar vissa kvalitetssäkringsstandarder, skall den hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder på området som är certifierade av organ som uppfyller europeiska standarder för certifiering. De skall godkänna likvärdiga intyg från organ som är etablerade i andra medlemsstater. De skall även godta andra bevis för likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder som lämnas av marknadsaktörer, om marknadsaktörerna inte har möjlighet att få intyg utfärdade eller att få dem inom gällande tidsfrister.

Artikel 51

Kompletterande handlingar och upplysningar

Inom de begränsningar som anges i artikel 46-49 får en upphandlande myndighet anmoda marknadsaktörer att komplettera inlämnade intyg och handlingar eller att förtydliga dem.

Artikel 52

Officiella förteckningar över godkända marknadsaktörer

1. Medlemsstater som har officiella förteckningar över godkända varuleverantörer, tjänsteleverantörer och entreprenörer skall anpassa dessa till bestämmelserna i artikel 46.1, 46.2 a-d och g samt till artiklarna 47 och 48 och artikel 49.2 för varulevernatörerna, artikel 49.3 för tjänsteleverantörerna, och artikel 49.4 för entreprenörerna.

2. De godkända marknadsaktörer som är registrerade i officiella förteckningar får vid varje upphandlingstillfälle för den upphandlande myndigheten visa ett registreringsintyg utfärdat av en behörig myndighet. Intyget skall ange de referenser som möjliggjort registreringen och klassificeringen enligt förteckningen.

3. För upphandlande myndigheter i andra medlemsstater skall en registrering i en officiell förteckning över varuleverantörer, som styrkts av ett behörigt organ, endast innebära en presumtion för lämplighet motsvarande varuleverantörens klassificering i de avseenden som behandlas i artikel 46.1 och 46.2 a-d och g, artiklarna 47, 48.1 b och c samt artikel 46.2.

För upphandlande myndigheter i andra medlemsstater skall en registrering i en officiell förteckning över tjänsteleverantörer, som styrkts av ett behörigt organ, endast innebära en presumtion för lämplighet motsvarande tjänsteleverantörens klassificering i de avseenden som behandlas i artikel 46.1 och 46.2 a-d och g, i artiklarna 47, 48.1 b och c samt i artikel 49.3 andra stycket a.

4. Information som kan utläsas från en registrering i officiella förteckningar får inte ifrågasättas. När det gäller betalning av obligatoriska socialförsäkringsavgifter kan emellertid ett ytterligare intyg från marknadsaktören krävas vid varje upphandlingstillfälle.

De upphandlande myndigheterna i andra medlemsstater skall endast tillämpa bestämmelserna i punkt 3 och i första stycket i denna punkt till förmån för marknadsaktörer som är etablerade i det land som för den officiella förteckningen.

5. För registrering av marknadsaktörer från andra medlemsstater i en officiell förteckning får det inte krävas bevis eller uppgifter utöver vad som krävs av inhemska marknadsaktörer och under inga förhållanden andra än dem som anges i artiklarna 46, 47, 48 och 50 samt i artikel 49.2 för varuleverantörer, artikel 49.3 för tjänsteleverantörer och artikel 49.4 för entreprenörer.

6. De medlemsstater som har officiella förteckningar skall underrätta de övriga medlemsstaterna om adressen till det organ till vilket ansökningar om registrering kan sändas.

Avsnitt 3

Kontraktstilldelning

Artikel 53

Tilldelningsgrunder

1. Utan att nationella lagar och andra författningar om ersättning för vissa tjänster påverkas skall en upphandlande myndighet tillämpa följande kriterier vid tilldelning av kontrakt:

a) antingen enbart det lägsta priset

b) eller, om tilldelningen sker på grundval av det för den upphandlande myndigheten ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, olika kriterier som är direkt förbundna med kontraktsföremålet, t.ex. kvalitet, pris, tekniska fördelar, estetiska och funktionella egenskaper, miljöegenskaper, driftskostnader, kostnadseffektivitet, service och teknisk support, leveransdag och leverans- eller genomförandetid.

2. Om tilldelningen sker enligt punkt 1 b skall den upphandlande myndigheten ange hur de olika kriterierna kommer att viktas inbördes vid bedömningen av vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt

a) i upphandlingsmeddelandet eller i de allmänna specifikationerna vid öppna förfaranden,

b) i upphandlingsmeddelandet vid selektiva och förhandlade förfaranden.

Kriterieviktningen får anges som intervall inom vilka den betydelse som tilldelas varje kriterium skall befinna sig.

Vid selektiva och förhandlade förfaranden får en upphandlande myndighet, undantagsvis och om det kan motiveras med hänsyn till upphandlingens särart, ange kriterieviktningen i de allmänna specifikationerna eller i inbjudan till anbudsingivning. På samma villkor skall kriterieviktningen, när upphandlingen är särskilt komplex och handläggs enligt reglerna i artikel 30, anges i inbjudan till förhandlingar.

Artikel 54

Onormalt låga anbud

Om det vid en viss upphandling finns anbud som förefaller vara onormalt låga i förhållande till insatsen, skall den upphandlande myndigheten, innan dessa förkastas, skriftligt begära sådana förtydliganden om anbudens sammansättning som den anser sig behöva samt granska sammansättningarna i ljuset av de ingivna förklaringarna samt med bibehållen svarsrätt.

Den upphandlande myndigheten skall beakta förklaringar som gäller

a) besparingar avseende tillverkningsättet för varorna, sättet att tillhandahålla tjänsterna och byggmetoderna,

b) tekniska lösningar och/eller ovanligt gynnsamma förhållanden, som anbudsgivaren kan räkna med för att fullfölja varu-, tjänste- eller byggentreprenadkontraktet,

c) originaliteten i anbudsgivarens projekt.

En upphandlande myndighet som konstaterar att ett anbud är onormalt lågt på grund av att anbudsgivaren har fått statsstöd kan bara förkasta anbudet om den har frågat anbudsgivaren och denne har visat sig oförmögen att, inom en rimlig svarstid som den upphandlande myndigheten skall fastställa, bevisa att stödet anmälts till kommissionen enligt artikel 88.3 i fördraget och fått kommissionens godkännande. En upphandlande myndighet som förkastar ett anbud på dessa grunder skall underrätta kommissionen.

AVDELNING III

Särskilda rättigheter eller ensamrätter

Artikel 55

Obligatorisk bestämmelse

Om en upphandlande myndighet beviljar någon annan enhet än en sådan upphandlande myndighet, oavsett dennas rättsliga form, en särskild rätt eller ensamrätt att utöva en verksamhet inom den offentliga sektorn, skall det avtal varigenom denna rätt beviljas innehålla en bestämmelse om att den aktuella enheten skall iakkta att reglerna och principerna i fördraget vid offentlig varuupphandling från tredje man för verksamhetens ändamål.

AVDELNING IV

Regler om formgivningstävlingar på tjänsteområdet

Artikel 56

Allmänna bestämmelser

1. Reglerna för att arrangera en formgivningstävling skall fastställas enligt artikel 56-63 och skall hållas tillgängliga för dem som är intresserade av att delta i tävlingen.

2. Rätten att delta i en formgivningstävling får inte begränsas

a) till en medlemsstats territorium, eller till en del av detta territorium,

b) till antingen fysiska personer eller juridiska personer, med hänvisning till att lagen i den medlemsstat där formgivningstävlingen arrangeras skulle kräva detta.

Artikel 57

Tillämpningsområde

1. Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas på formgivningstävlingar som arrangeras av

a) upphandlande myndigheter som är centrala myndigheter enligt bilaga IV, om tröskelvärdet är minst lika med 130 000 euro,

b) andra upphandlande myndigheter än dem i bilaga IV, om tröskelvärdet är minst lika med 200 000 euro.

2. Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas på

a) formgivningstävlingar som arrangeras inom ramen för en tjänsteupphandling.

b) formgivningstävlingar med priser och/eller ersättningar till deltagarna.

I a avses med tröskelvärde det uppskattade värdet exklusive mervärdesskatt på tjänsterna.

I b avses med tröskelvärde summan av priserna och ersättningarna.

Artikel 58

Undantag från tillämpningsområdet

Denna avdelning skall inte tillämpas på

1. formgivningstävlingar om tjänster enligt direktiv 00/00/EG [vatten] som arrangeras av upphandlande myndigheter som utöver en eller flera av de verksamheter som anges i artikel 3 - 6 i det direktivet i syfte att fortsätta att utöva denna verksamhet; tävlingar som enligt artiklarna 5.2 och 60 i det direktivet är undantagna från dess tillämpningsområde,

2. formgivningstävlingar som huvudsakligen arrangeras för att ge en upphandlande myndighet möjlighet att tillhandahålla eller driva offentliga telenät, eller tillhandahålla en eller flera offentliga teletjänster,

3. formgivningstävlingar som omfattas av andra förfaranderegler och som tilldelas enligt

a) ett internationellt avtal som i överensstämmelse med fördraget ingåtts mellan en medlemsstat och ett eller flera tredje länder om tjänster för att signatärstaterna gemensamt skall genomföra eller driva ett projekt; alla avtal skall lämnas till kommissionen som kan rådfråga Rådgivande kommittén för offentlig upphandling,

b) ett internationellt avtal som ingåtts i samband med stationering av trupper och som rör företag i en medlemsstat eller i ett tredje land,

c) en internationell organisations särskilda förfarande.

Artikel 59

Meddelanden

1. En upphandlande myndighet som önskar arrangera en formgivningstävling skall informera om detta genom ett meddelande om formgivningstävling.

2. En upphandlande myndighet som har arrangerat en formgivningstävling skall sända ett meddelande om resultatet av tilldelningsförfarandet enligt bilaga VIII och skall vidare kunna visa vilken dag meddelandet skickades.

Sådan information om tilldelning av kontraktet behöver inte offentliggöras, om detta skulle hindra att lagen tillämpas, strida mot det allmännas intresse, skada berättigade affärsintressen för offentliga eller privata företag eller motverka en sund konkurrens mellan tjänsteleverantörer.

3. En upphandlande myndighet får offentliggöra meddelanden om formgivningstävlingar enligt bilaga VIII som inte omfattas av bestämmelserna om obligatoriskt offentliggörande i denna avdelning.

Artikel 60

Utformning och offentliggörande av meddelanden

1. Meddelandena skall utformas enligt de standardformulär som kommissionen antar enligt förfarandet i artikel 76.2 och skall minst innehålla den information som anges i bilaga VII B.

2. Meddelandena skall offentliggöras enligt bestämmelserna i bilaga VIII.

3. Meddelanden som framställs och skickas genom elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga VIII skall offentliggöras högst 5 dagar efter det att de skickats.

Meddelanden som inte skickas genom elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga VIII skall offentliggöras senast 12 dagar efter det att de skickats.

4. Den upphandlande myndigheten skall ansvara för den information som lämnas för offentliggörande, liksom för att informationen är förenlig med bestämmelserna i denna avdelning.

5. Meddelanden om formgivningstävling enligt artikel 59.1 skall offentliggöras i sin helhet på ett av gemenskapens officiella språk, och endast denna språkversion skall vara autentisk. Ett sammandrag av det viktigaste innehållet i varje meddelande skall offentliggöras på de andra officiella språken.

6. Meddelandena samt deras innehåll får inte offentligöras på nationell nivå före den dag då de skickas enligt bilaga VIII.

7. Meddelanden som offentliggörs på nationell nivå får inte innehålla någon annan information än den som skickats enligt bilaga VIII och skall innehålla en uppgift om vilket datum de skickats.

8. Kostnaderna för att offentliggöra meddelanden enligt bilaga VIII skall belasta gemenskapen.

Om meddelandena inte skickas genom elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga VIII får de bara innehålla runt 650 ord.

Artikel 61

Kommunikationssätt

1. Alla meddelanden och all informationsväxling som avses i denna avdelning kan efter den upphandlande myndighetens eget val ske per brev, telefax eller genom elektronisk överföring.

2 Meddelandena och informationsväxlingen som avses i denna avdelning skall skötas så att hela innehållet förblir intakt och den sekretess som gäller för anbuden och all information från de tjänsteleverantörerna garanteras, och så att den upphandlande myndigheten inte tar del av innehållet i ritningar och planer förrän inlämningsfristen har löpt ut.

3. Om ritningar och planer lämnas in genom elektronisk överföring skall deltagarna i formgivningstävlingen åta sig att lämna in de handlingar, intyg och försäkringar som den upphandlande myndigheten eventuellt efterfrågar på valfritt lämpligt sätt senast dagen före den dag då juryn får ta del av ritningarna och planerna.

4. Oberoende av vilket inlämningssätt som väljs får detta inte hindra den inre marknaden från att fungera väl.

Artikel 62

Urval av deltagare i formgivningstävlingen

Om deltagarantalet i en tävling är begränsat, skall den upphandlande myndigheten fastställa entydiga och icke-diskriminerande kriterier för urvalet. Det antal som bjuds in att delta i en formgivningstävling skall under alla omständigheter vara så stort att verklig konkurrens uppnås.

Artikel 63

Juryns sammansättning och beslut

Juryn skall uteslutande bestå av fysiska personer som är oberoende av tävlingsdeltagarna. Om det krävs särskilda yrkeskvalifikationer för att få delta i en formgivningstävling, skall minst en tredjedel av ledamöterna i juryn ha dessa eller likvärdiga kvalifikationer.

Juryn skall vara självständig i sina beslut eller yttranden. Dess beslut eller yttranden skall vara grundade på anonymt framlagda projekt och uteslutande ha till grund de kriterier som angavs i meddelandet om formgivningstävlingen.

AVDELNING V

Regler om koncessioner

KAPITEL I

Regler om koncessioner som avser offentliga byggentreprenader

Artikel 64

Tillämpningsområde

Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas på alla koncessioner som avser offentliga byggentreprenader som en upphandlande myndighet sluter om avtalet har ett värde på minst 5 300 000 euro.

Artikel 65

Undantag från tillämpningsområdet

Bestämmelserna i denna avdelning skall inte tillämpas på koncessioner som avser offentliga byggentreprenader som

1. i huvudsak syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att tillhandahålla eller driva offentliga telenät eller tillhandahålla en eller flera offentliga teletjänster,

2. omfattas av sekretess eller som enligt gällande lagar och andra författningar i den berörda medlemsstaten inte får utföras utan särskilda säkerhetsåtgärder eller om hänsyn till denna stats vitala säkerhetsintressen kräver det,

3. omfattas av andra förfaranderegler och tilldelas enligt

a) ett internationellt avtal som i överensstämmelse med fördraget ingåtts mellan en medlemsstat och ett eller flera tredje länder om entreprenader för att signatärstaterna gemensamt skall uppföra eller driva en anläggning; alla avtal skall lämnas till kommissionen som kan rådfråga Rådgivande kommittén för offentlig upphandling,

b) ett internationellt avtal som ingåtts i samband med stationering av trupper och som rör företag i en medlemsstat eller i ett tredje land,

c) en internationell organisations särskilda förfarande.

Artikel 66

Offentliggörande av meddelanden

1. En upphandlande myndighet som önskar upphandla en koncession som avser en offentlig byggentreprenad skall informera om detta genom ett meddelande.

2. Meddelandena skall utformas enligt de standardblanketter som kommissionen antar enligt förfarandet i artikel 76.2 och skall minst innehålla den information som anges i bilaga VII C.

3. Meddelandena skall offentliggöras enligt bestämmelserna i bilaga VIII.

4. Meddelanden som framställs och skickas genom elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga VIII skall offentliggöras högst 5 dagar efter det att de skickats.

Meddelanden som inte skickas genom elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga VIII skall offentliggöras senast 12 dagar efter det att de skickats.

5. Den upphandlande myndigheten skall ansvara för den information som lämnas för offentliggörande, liksom för att informationen är förenlig med bestämmelserna i detta direktiv, och skall vidare kunna visa vilken dag meddelandet skickats.

6. Meddelandet skall offentliggöras i sin helhet på ett av gemenskapens officiella språk, och endast denna språkversion skall vara autentisk. Ett sammandrag av det viktigaste innehållet i meddelandet skall offentliggöras på de andra officiella språken.

7. Meddelandena samt deras innehåll får inte offentliggöras på nationell nivå före den dag då de skickas enligt bilaga VIII. Meddelanden som offentliggörs på nationell nivå får inte innehålla någon annan information än den som skickats enligt bilaga VIII och skall innehålla en uppgift om vilket datum de skickats.

8. Kostnaderna för att offentliggöra meddelanden enligt bilaga VIII skall belasta gemenskapen.

Om meddelandena inte skickas genom elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga VIII får de bara innehålla runt 650 ord.

9. En upphandlande myndighet får offentliggöra meddelanden om koncessioner enligt bilaga VIII som inte omfattas av bestämmelserna om obligatoriskt offentliggörande i detta kapitel.

Artikel 67

Tidsfrister för att lämna in anbudsansökningar

Om en upphandlande myndighet använder sig av en koncession som avser en offentlig byggentreprenad skall en ansökningsfristen vara minst 52 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling skickades.

Artikel 68

Underentreprenad

En upphandlande myndighet får

a) antingen anmoda koncessionshavaren att anlita underentreprenörer intill minst 30 % av det totala värdet på den byggentreprenad som koncessionen gäller, med möjlighet för de sökande att öka denna andel; denna minsta tillåtna andel skall anges i koncessionsavtalet,

b) eller anmoda de koncessionssökande att själva i sina anbud ange vilken procentsats av totalvärdet på den byggentreprenad som koncessionen gäller de avser att lägga ut på underentreprenörer.

KAPITEL II

Regler om koncessionshavares upphandling

Artikel 69

Regler som är tillämpliga på koncessionshavare som är upphandlande myndigheter

Om koncessionshavaren är en upphandlande myndighet enligt artikel 1.5 skall koncessionshavaren med avseende på de arbeten som utförs av tredje man iaktta bestämmelserna i detta direktiv om tilldelning av offentliga byggentreprenadkontrakt.

Artikel 70

Regler som är tillämpliga på koncessionshavare som inte är upphandlande myndigheter

Om koncessionshavaren inte är en upphandlande myndighet enligt artikel 1.5 skall koncessionshavaren med avseende på de avtal som tilldelas tredje man iaktta bestämmelserna i artikel 71, 72 och 73.

Artikel 71

Regler om offentliggörande: tröskelvärden och undantag

1. Medlemsstaterna skall se till att koncessionshavare tillämpar bestämmelserna om offentliggörande i artikel 72 när de sluter byggentreprenadkontrakt med tredje man om värdet av dessa kontrakt är minst lika med 5 300 000 euro.

Det behövs dock inget offentliggörande om byggentreprenadkontraktet uppfyller villkoren för att tillämpa bestämmelserna i artikel 31.

2. Företag som har gått samman för att få en koncession eller anknutna företag skall inte anses som tredje man.

Med "anknutna företag" aves dels företag, över vilka koncessionshavaren, direkt eller indirekt, kan utöva ett bestämmande inflytande, dels företag som kan utöva ett bestämmande inflytande över koncessionshavaren, dels företag som på samma sätt som koncessionshavaren är underkastat ett bestämmande inflytande från ett annat företag i kraft av ägarförhållanden, delägarskap eller reglerna för verksamheten. Ett bestämmande inflytande skall antas föreligga om ett företag, direkt eller indirekt, i förhållande till ett annat företag

a) äger större delen av det tecknade kapitalet i företaget, eller

b) kontrollerar röstmajoriteten för andelarna i företaget, eller

c) kan utse fler än hälften av medlemmarna i företagets förvaltande, verkställande eller övervakande organ.

En förteckning över dessa företag skall bifogas ansökan om koncessionen. Förteckningen skall uppdateras när ändringar inträffar i förhållandena mellan företagen.

Artikel 72

Offentliggörande av meddelanden

1. En koncessionshavare som önskar att lägga ut ett byggentreprenadkontrakt på en tredje man skall informera om detta genom ett meddelande om upphandling.

2. Meddelandet skall utformas enligt de standardblanketter som kommissionen antar enligt förfarandet i artikel 76.2 och skall minst innehålla den information som anges i bilaga VII D.

3. Meddelandet skall offentliggöras enligt bestämmelserna i artikel 66.2-66.8.

4. Artikel 66.9 om frivilligt offentliggörande av meddelanden skall vara tillämplig.

Artikel 73

Tidsfrister för mottagande av ansökningar om detagande och mottagande av anbud

En koncessionshavare som upphandlar en offentlig byggentreprenad skall fastställa en frist för mottagande av ansökningar om deltagande, som inte får understiga 37 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling skickades, och en frist för mottagande av anbud, som inte får understiga 40 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling eller inbjudan att lämna anbud skickades.

AVDELNING VI

Skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål, verkställande, befogenheter och slutbestämmelser

Artikel 74

Skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål

För att resultaten av tillämpningen av detta direktiv skall kunna bedömas skall medlemsstaterna senast den 31 oktober varje år till kommissionen överlämna separat statistik utformad i enlighet med artikel 75 över de varukontrakt, tjänstekontrakt och byggentreprenadkontrakt som de upphandlande myndigheterna har ingått under det föregående året.

Artikel 75

Statistikens innehåll

1. För varje upphandlande myndighet som anges i bilaga IV skall statistiken minst omfatta följande uppgifter:

a) Antal tilldelade kontrakt och kontraktsvärde.

b) Antal kontrakt och kontraktsvärde för sådan kontraktstilldelning som sker i kraft av undantag från avtalet.

Uppgifterna i a skall om möjligt redovisas enligt följande uppdelning:

a) Använda upphandlingsförfaranden.

b) För varje förfarande, fördelade på kategorierna,

- varor enligt CVP-nomenklaturen,

- tjänster enligt de nomenklaturer som återges i bilaga I,

- byggentreprenader enligt de nomenklaturer som återges i bilaga II.

c) Nationalitet för den marknadsaktör som tilldelades kontraktet.

När kontrakt tilldelas genom förhandlat förfarande skall uppgifter som avses i första stycket a dessutom fördelas med hänsyn till de förhållanden som anges i artiklarna 29 och 31 samt ange hur många kontrakt och vilket kontraktsvärde som härrör från de upphandlande myndigheterna i varje medlemsstat eller tredje land.

2. För andra upphandlande myndigheter än dem som anges i bilaga IV skall statistiken minst omfatta följande uppgifter:

a) Antal tilldelade kontrakt och kontraktsvärde uppdelade i enlighet med punkt 1 andra stycket a..

b) Totalt kontraktsvärde för sådan kontraktstilldelning som sker i kraft av undantag från avtalet.

3. Statistiken skall klart ange alla andra statistiska uppgifter som efterfrågas enligt avtalet.

De uppgifter som avses i första stycket skall fastställas enligt förfarandet i artikel 76.2.

Artikel 76

Rådgivande kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av Rådgivande kommittén för offentlig upphandling som inrättats genom artikel 1 i rådets beslut 71/306/EEG [60] (nedan kallad "kommittén).

[60] EGT L 185, 16.8.1971, s. 15. Beslutet ändrat genom beslut 77/63/EEG (EGT L 13, 15.1.1997, s. 15).

2. När hänvisning sker till denna punkt skall artikel 3 i beslut 1999/468/EG tillämpas, varvid bestämmelserna i artikel 7 och i artikel 8 i det beslutet skall iakttas.

3. Kommittén skall på kommissionens initiativ eller på begäran av en medlemsstat undersöka alla frågor som rör tillämpningen av detta direktiv.

Artikel 77

Översyn av tröskelvärden

1. Kommissionen skall vartannat år med början den 1 januari 2000 enligt förfarandet i artikel 76.2 se över de tröskelvärden som fastställs i artikel 8.1, om en sådan översyn behövs för att säkerställa respekten för de gällande tröskelvärdena enligt avtalet, som uttrycks i särskilda dragningsrätter (SDR).

Tröskelvärdena skall beräknas utifrån genomsnittlig dagskurs för euro uttryckt i särskilda dragningsrätter under de 24 månader som slutar den sista dagen i augusti som omedelbart föregår den justering som börjar gälla den 1 januari. Om det behövs skall de framräknade tröskelvärdena avrundas neråt till närmsta tiotusental euro.

2. Samtidigt med översynen i punkt 1 skall kommissionen enligt förfarandet i artikel 76.2 anpassa följande:

a) Tröskelvärdena i artikel 9 första stycket (subventionerad upphandling), i artikel 64 (koncessioner) och i artikel 71.1 (upphandling från koncessionshavare) skall anpassas till de justerade tröskelvärdena för byggentreprenadkontrakt.

b) Tröskelvärdena i artikel 9 andra stycket (subventionerade tjänstekontrakt), och i artikel 57.1 a (formgivningstävlingar arrangerade av centrala myndigheter) skall anpassas till de justerade tröskelvärdena för offentlig tjänsteupphandling från upphandlande myndigheter som anges i bilaga IV.

c) Tröskelvärdena i artikel 57.1 b (formgivningstävlingar om tjänstekontrakt från andra upphandlande myndigheter än centrala myndigheter), skall anpassas till de justerade tröskelvärdena för offentlig tjänsteupphandling från upphandlande myndigheter som inte anges i bilaga IV.

3. Motvärden till de tröskelvärden som fastställs enligt punkt 1 i nationella valutor för de medlemsstater som inte deltar i den monetära unionen skall i princip justeras vartannat år från och med den 1 januari 2002. Motvärdet skall beräknas utifrån den genomsnittliga dagskursen för dessa valutor uttryckt i euro under de 24 månader som slutar den sista dagarna i augusti som omedelbart föregår den justering som börjar gälla den 1 januari.

4. De nya tröskelvärdena enligt punkt 1 och deras motvärde i de nationella valutor som avses i punkt 3 skall offentliggöras av kommissionen i Europeiska gemenskapernas officiella tidning i början av november efter justeringen

Artikel 78

Ändringar

1. Kommissionen kan ändra följande enligt förfarandet i artikel 76.2:

a) Beräkningsmetoderna i artikel 77.1 andra stycket och punkt 3.

b) Det sätt på vilket meddelanden i artiklarna 34, 59, 66 och 71 punkt 1 första stycket samt statistik som aves i artiklarna 74 och 75 skall upprättas, överföras, mottas, översättas, insamlas eller spridas.

c) Villkoren för särskilda hänvisningar i meddelandena till CPV-nomenklaturen.

d) Förteckningarna över organ och kategorier av organ som lyder under offentlig rätt, vilka avses i bilaga III, när ändringar, särskilt efter anmälningar från medlemsstaterna, förefaller nödvändiga.

e) Förteckningarna över centrala myndigheter i bilaga IV, allt eftersom ändringar visar sig nödvändiga till följd av överenskommelser i WTO.

f) Nomenklaturen i bilaga I, förutsatt att direktivets materiella tillämpningsområde inte ändras, och hänvisningen i meddelandena till särskilda nummer i nomenklaturen inom de tjänstekategorier som anges i dessa bilagor.

g) Nomenklaturen i bilaga II, förutsatt att direktivets materiella tillämpningsområde inte ändras, och villkoren för hänvisningar i meddelandena till särskilda nummer i nomenklaturen.

h) Bilaga VIII.

2. Kommissionen skall enligt förfarandet i artikel 76.2 undersöka hur detta direktiv tillämpas på offentlig tjänsteupphandling och särskilt göra en bedömning av om det är möjligt att tillämpa direktivet fullt ut på de typer av tjänsteupphandling som anges i bilaga I B och vilka verkningar statens tillhandahållande av egna tjänster har för en effektiv liberalisering av marknaderna på detta område. Kommissionen skall vid behov lägga fram de förslag som krävs för att anpassa detta direktiv i överensstämmelse med detta.

Artikel 79

Genomförande

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 juni 2000. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 80

Upphävande

Direktiven 92/50/EEG, 93/36/EEG och 93/37/EEG skall upphöra att gälla från och med den dag som anges i artikel 79 utan att detta påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller genomförandefristerna i bilaga X.

Hänvisningar till de upphävda direktiven skall anses som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas enligt tabellen i bilaga XI.

Artikel 81

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 82

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

TJÄNSTER SOM OMFATTAS AV ARTIKEL 1.1 b

BILAGA I A

>Plats för tabell>

BILAGA I B

>Plats för tabell>

BILAGA II

FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHET SOM OMFATTAS AV ARTIKEL 1.1 c

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA III

FÖRTECKNING ÖVER ORGAN OCH KATEGORIER AV ORGAN SOM LYDER UNDER OFFENTLIG RÄTT I ENLIGHET MED ARTIKEL 1.4

I - BELGIEN

Organ

- Archives générales du Royaume et Archives de l'État dans les provinces -Algemeen Rijksarchief en Rijksarchief in de Provinciën,

- Conseil autonome de l'enseignement communautaire - Autonome Raad van het Gemeenschapsonderwijs,

- Radio et télévision belges, émissions néerlandaises - Belgische Radio en Televisie, Nederlandse uitzendingen,

- Belgisches Rundfunk- und Fernsehzentrum der Deutschsprachigen Gemeinschaft (Centre de radio et télévision belge de la Communauté de langue allemande - Centrum voor Belgische Radio en Televisie voor de Duitstalige Gemeenschap),

- Bibliothèque royale Albert Ier - Koninklijke Bibliotheek Albert I,

- Caisse auxiliaire de paiement des allocations de chômage - Hulpkas voor Werkloosheidsuitkeringen,

- Caisse auxiliaire d'assurance maladie-invalidité - Hulpkas voor Ziekte-, en Invaliditeitsverzekeringen,

- Caisse nationale des pensions de retraite et de survie - Rijkskas voor Rust- en Overlevingspensioenen,

- Caisse de secours et de prévoyance en faveur des marins naviguant sous pavillon belge - Hulp- en Voorzorgskas voor Zeevarenden onder Belgische Vlag,

- Caisse nationale des calamités - Nationale Kas voor de Rampenschade,

- Caisse spéciale de compensation pour allocations familiales en faveur des travailleurs de l'industrie diamantaire - Bijzondere Verrekenkas voor Gezinsvergoedingen ten bate van de Arbeiders der Diamantnijverheid,

- Caisse spéciale de compensation pour allocations familiales en faveur des travailleurs de l'industrie du bois - Bijzondere Verrekenkas voor Gezinsvergoedingen ten bate van Arbeiders in de Houtnijverheid,

- Caisse spéciale de compensation pour allocations familiales en faveur des travailleurs occupés dans les entreprises de batellerie - Bijzondere Verrekenkas voor Gezinsvergoedingen ten bate van Arbeiders der Ondernemingen voor Binnenscheepvaart,

- Caisse spéciale de compensation pour allocations familiales en faveur des travailleurs occupés dans les entreprises de chargement, déchargement et manutention de marchandises dans les ports débarcadères, entrepôts et stations (appelée habituellement «Caisse spéciale de compensation pour allocations familiales des régions maritimes») - Bijzondere Verrekenkas voor Gezinsvergoedingen ten bate van de Arbeiders gebezigd door Ladings- en Lossingsondernemingen en door de Stuwadoors in de Havens, Losplaatsen, Stapelplaatsen en Stations (gewoonlijk genoemd: "Bijzondere Compensatiekas voor kindertoeslagen van de zeevaartgewesten"),

- Centre informatique pour la Région bruxelloise - Centrum voor Informatica voor het Brusselse Gewest,

- Commissariat général de la Communauté flamande pour la coopération internationale - Commissariaat-generaal voor Internationale Samenwerking van de Vlaamse Gemeenschap,

- Commissariat général pour les relations internationales de la Communauté française de Belgique - Commissariaat-generaal bij de Internationale Betrekkingen van de Franse Gemeenschap van België,

- Conseil central de l'économie - Centrale Raad voor het Bedrijfsleven,

- Conseil économique et social de la Région wallonne - Sociaal-economische Raad van het Waals Gewest,

- Conseil national du travail - Nationale Arbeidsraad,

- Conseil supérieur des classes moyennes - Hoge Raad voor de Middenstand,

- Office pour les travaux d'infrastructure de l'enseignement subsidié - Dienst voor Infrastructuurwerken van het Gesubsidieerd Onderwijs,

- Fondation royale - Koninklijke Schenking,

- Fonds communautaire de garantie des bâtiments scolaires - Gemeenschappelijk Waarborgfonds voor Schoolgebouwen,

- Fonds d'aide médicale urgente - Fonds voor Dringende Geneeskundige Hulp,

- Fonds des accidents du travail - Fonds voor Arbeidsongevallen,

- Fonds des maladies professionnelles - Fonds voor Beroepsziekten,

- Fonds des routes - Wegenfonds,

- Fonds d'indemnisation des travailleurs licenciés en cas de fermeture d'entreprises - Fonds tot Vergoeding van de in geval van Sluiting van Ondernemingen Ontslagen Werknemers,

- Fonds national de garantie pour la réparation des dégâts houillers - Nationaal Waarborgfonds inzake Kolenmijnschade,

- Fonds national de retraite des ouvriers mineurs - Nationaal Pensioenfonds voor Mijnwerkers,

- Fonds pour le financement des prêts à des États étrangers - Fonds voor Financiering van de Leningen aan Vreemde Staten,

- Fonds pour la rémunération des mousses enrôlés à bord des bâtiments de pêche - Fonds voor Scheepsjongens aan Boord van Vissersvaartuigen,

- Fonds wallon d'avances pour la réparation des dommages provoqués par des pompages et des prises d'eau souterraine - Waals Fonds van Voorschotten voor het Herstel van de Schade veroorzaakt door Grondwaterzuiveringen en Afpompingen,

- Institut d'aéronomie spatiale - Instituut voor Ruimte-aëronomie,

- Institut belge de normalisation - Belgisch Instituut voor Normalisatie,

- Institut bruxellois de l'environnement - Brussels Instituut voor Milieubeheer,

- Institut d'expertise vétérinaire - Instituut voor Veterinaire Keuring,

- Institut économique et social des classes moyennes - Economisch en Sociaal Instituut voor de Middenstand,

- Institut d'hygiène et d'épidémiologie - Instituut voor Hygiëne en Epidemiologie,

- Institut francophone pour la formation permanente des classes moyennes - Franstalig Instituut voor Permanente Vorming voor de Middenstand,

- Institut géographique national - Nationaal Geografisch Instituut,

- Institut géotechnique de l'État - Rijksinstituut voor Grondmechanica,

- Institut national d'assurance maladie-invalidité - Rijksinstituut voor Ziekte- en Invaliditeitsverzekering,

- Institut national d'assurances sociales pour travailleurs indépendants - Rijksinstituut voor de Sociale Verzekeringen der Zelfstandigen,

- Institut national des industries extractives - Nationaal Instituut voor de Extractiebedrijven,

- Institut national des invalides de guerre, anciens combattants et victimes de guerre - Nationaal Instituut voor Oorlogsinvaliden, Oudstrijders en Oorlogsslachtoffers,

- Institut pour l'amélioration des conditions de travail - Instituut voor Verbetering van de Arbeidsvoorwaarden,

- Institut pour l'encouragement de la recherche scientifique dans l'industrie et l'agriculture - Instituut tot Aanmoediging van het Wetenschappelijk Onderzoek in Nijverheid en Landbouw,

- Institut royal belge des sciences naturelles - Koninklijk Belgisch Instituut voor Natuurwetenschappen,

- Institut royal belge du patrimoine artistique - Koninklijk Belgisch Instituut voor het Kunstpatrimonium,

- Institut royal de météorologie - Koninklijk Meteorologisch Instituut,

- Enfance et famille - Kind en Gezin,

- Compagnie des installations maritimes de Bruges - Maatschappij der Brugse Zeevaartinrichtingen,

- Mémorial national du fort de Breendonck - Nationaal Gedenkteken van het Fort van Breendonck,

- Musée royal de l'Afrique centrale - Koninklijk Museum voor Midden-Afrika,

- Musées royaux d'art et d'histoire - Koninklijke Musea voor Kunst en Geschiedenis,

- Musées royaux des beaux-arts de Belgique - Koninklijke Musea voor Schone Kunsten van België,

- Observatoire royal de Belgique - Koninklijke Sterrenwacht van België,

- Office belge de l'économie et de l'agriculture - Belgische Dienst voor Bedrijfsleven en Landbouw,

- Office belge du commerce extérieur - Belgische Dienst voor Buitenlandse Handel,

- Office central d'action sociale et culturelle au profit des membres de la communauté militaire - Centrale Dienst voor Sociale en Culturele Actie ten behoeve van de Leden van de Militaire Gemeenschap,

- Office de la naissance et de l'enfance - Dienst voor Borelingen en Kinderen,

- Office de la navigation - Dienst voor de Scheepvaart,

- Office de promotion du tourisme de la Communauté française - Dienst voor de Promotie van het Toerisme van de Franse Gemeenschap,

- Office de renseignements et d'aide aux familles des militaires - Hulp- en Informatiebureau voor Gezinnen van Militairen,

- Office de sécurité sociale d'outre-mer - Dienst voor Overzeese Sociale Zekerheid,

- Office national d'allocations familiales pour travailleurs salariés - Rijksdienst voor Kinderbijslag voor Werknemers,

- Office national de l'emploi - Rijksdienst voor de Arbeidsvoorziening,

- Office national des débouchés agricoles et horticoles - Nationale Dienst voor Afzet van Land- en Tuinbouwprodukten,

- Office national de sécurité sociale - Rijksdienst voor Sociale Zekerheid,

- Office national de sécurité sociale des administrations provinciales et locales - Rijksdienst voor Sociale Zekerheid van de Provinciale en Plaatselijke Overheidsdiensten,

- Office national des pensions - Rijksdienst voor Pensioenen,

- Office national des vacances annuelles - Rijksdienst voor de Jaarlijkse Vakantie,

- Office national du lait - Nationale Zuiveldienst,

- Office régional bruxellois de l'emploi - Brusselse Gewestelijke Dienst voor Arbeidsbemiddeling,

- Office régional et communautaire de l'emploi et de la formation - Gewestelijke en Gemeenschappelijke Dienst voor Arbeidsvoorziening en Vorming,

- Office régulateur de la navigation intérieure - Dienst voor Regeling der Binnenvaart,

- Société publique des déchets pour la Région flamande - Openbare Afvalstoffenmaatschappij voor het Vlaams Gewest,

- Orchestre national de Belgique - Nationaal Orkest van België,

- Organisme national des déchets radioactifs et des matières fissiles - Nationale Instelling voor Radioactief Afval en Splijtstoffen,

- Palais des beaux-arts - Paleis voor Schone Kunsten,

- Pool des marins de la marine marchande - Pool van de Zeelieden ter Koopvaardij,

- Port autonome de Charleroi - Autonome Haven van Charleroi,

- Port autonome de Liège - Autonome Haven van Luik,

- Port autonome de Namur - Autonome Haven van Namen,

- Radio et télévision belges de la Communauté française - Belgische Radio en Televisie van de Franse Gemeenschap,

- Régie des bâtiments - Regie der Gebouwen,

- Régie des voies aériennes - Regie der Luchtwegen,

- Régie des postes - Regie der Posterijen,

- Régie des télégraphes et des téléphones - Regie van Telegraaf en Telefoon,

- Conseil économique et social pour la Flandre - Sociaal-economische Raad voor Vlaanderen,

- Société anonyme du canal et des installations maritimes de Bruxelles - Naamloze Vennootschap "Zeekanaal en Haveninrichtingen van Brussel",

- Société du logement de la Région bruxelloise et sociétés agréées - Brusselse Gewestelijke Huisvestingsmaatschappij en erkende maatschappijen,

- Société nationale terrienne - Nationale Landmaatschappij,

- Théâtre royal de la Monnaie - De Koninklijke Muntschouwburg,

- Universités relevant de la Communauté flamande - Universiteiten afhangende van de Vlaamse Gemeenschap,

- Universités relevant de la Communauté française - Universiteiten afhangende van de Franse Gemeenschap,

- Office flamand de l'emploi et de la formation professionnelle - Vlaamse Dienst voor Arbeidsvoorziening en Beroepsopleiding,

- Fonds flamand de construction d'institutions hospitalières et médico-sociales - Vlaams Fonds voor de Bouw van Ziekenhuizen en Medisch-Sociale Instellingen,

- Société flamande du logement et sociétés agréées - Vlaamse Huisvestingsmaatschappij en erkende maatschappijen,

- Société régionale wallonne du logement et sociétés agréées - Waalse Gewestelijke Maatschappij voor de Huisvesting en erkende maatschappijen,

- Société flamande d'épuration des eaux - Vlaamse Maatschappij voor Waterzuivering,

- Fonds flamand du logement des familles nombreuses - Vlaams Woningfonds van de Grote Gezinnen.

Kategorier

- les centres publics d'aide sociale,

- les fabriques d'église.

II - DANMARK

Organ

- Køebenhavns Havn,

- Danmarks Radio,

- TV 2/Danmark,

- TV2 Reklame A/S,

- Danmarks Nationalbank,

- A/S Storebaeltsforbindelsen,

- A/S Øresundsforbindelsen (alene tilslutningsanlaeg i Danmark),

- Køebenhavns Lufthavn A/S,

- Byfornyelsesselskabet Køebenhavn,

- Tele Danmark A/S med filialer,

- Fyns Telefon A/S,

- Jydsk Telefon Aktieselskab A/S

- Køebenhavns Telefon Aktieselskab,

- Tele Søenderjylland A/S,

- Telecom A/S,

- Tele Danmark Mobil A/S.

Kategorier

- De kommunale havne (kommunala hamnar),

- Andre Forvaltningssubjekter (andra förvaltningsenheter).

III - TYSKLAND

1. Kategorier

Offentliggrättsliga organ, inrättningar och stiftelser inrättade av staten, delstaterna eller lokala myndigheter, i synnerhet följande:

1.1. Organ

- Wissenschaftliche Hochschulen und verfasste Studentenschaften (vetenskapliga högskolor och studentföreningar med stadgar),

- berufsständige Vereinigungen (Rechtsanwalts-, Notar-, Steuerberater-, Wirtschaftsprüfer-, Architekten-, Ärzte- und Apothekerkammern) [yrkesorganisationer (samfund för advokater, skatterådgivare, redovisningsexperter, arkitekter, läkare och farmaceuter)],

- Wirtschaftsvereinigungen (Landwirtschafts-, Handwerks-, Industrie- und Handelskammern, Handwerksinnungen, Handwerkerschaften) [sammanslutningar av ekonomisk karaktär (jordbrukskammare, närings- och hantverkskammare, handels- och industrikammare, yrkesorganisationer för hantverkare, hantverkskooperativ)],

- Sozialversicherungen (Krankenkassen, Unfall- und Rentenversicherungstraeger) [socialförsäkringar (sjukkassor, olycksfalls- och pensionsförsäkringsinstitutioner)],

- kassenärztliche Vereinigungen (föreningar för läkare som är anslutna till kassan),

- Genossenschaften und Verbände (kooperativa bolag och förbund).

1.2. Inrättningar och stiftelser

Statligt kontrollerade enheter med allmännyttig, ej industriell eller kommersiell verksamhet, i synnerhet följande:

- Rechtsfähige Bundesanstalten (federala byråer med rättskapacitet),

- Versorgungsanstalten und Studentenwerke (organisationer för nationell solidaritet och student- och skolorganisationer),

- Kultur-, Wohlfahrts- und Hilfsstiftungen (kultur-, välgörenhets- och hjälpstiftelser).

2. Privaträttsliga juridiska personer

Statligt kontrollerade enheter med allmännyttig, ej industriell eller kommersiell verksamhet, inbegripet Kommunale Versorgungsunternehmen (kommunala myndigheter), i synnerhet följande:

- Gesundheitswesen (Krankenhäuser, Kurmittelbetriebe, medizinische Forschungseinrichtungen, Untersuchungs- und Tierkörperbeseitigungsanstalten) [hälsa (sjukhus, hälsohem, medicinska forskningsinstitut, laboratorier och destruktionsanläggningar)]

- Kultur (öffentliche Bühnen, Orchester, Museen, Bibliotheken, Archive, zoologische und botanische Gärten) [kultur (statliga teatrar, orkestrar, muséer, bibliotek, arkiv, djurparker och botaniska trädgårdar)],

- Soziales (Kindergärten, Kindertagesheime, Erholungseinrichtungen, Kinder- und Jugendheime, Freizeiteinrichtungen, Gemeinschafts- und Bürgerhäuser, Frauenhaeuser, Altersheime, Obdachlosenunterkünfte) [sociala frågor (förskolor, daghem, vilohem, fritidshem och ungdomsgårdar, fritidsanläggningar, gemenskapslokaler, kvinnohus, ålderdomshem, hem för bostadslösa)],

- Sport (Schwimmbäder, Sportanlagen und -einrichtungen) [sport (simhallar, sportanläggningar)],

- Sicherheit (Feuerwehren, Rettungsdienste) [säkerhet (brandkår, räddningstjänst)],

- Bildung (Umschulungs-, Aus-, Fort- und Weiterbildungseinrichtungen, Volkshochschulen) [folkbildning (omskolningscentra, skolor för vuxenutbildning, fort- och vidareutbildning , folkhögskolor)],

- Wissenschaft, Forschung und Entwicklung (Grossforschungseinrichtungen, wissenschaftliche Gesellschaften und Vereine, Wissenschaftsförderung) [vetenskap, forskning och utveckling (stora forskningscentra, vetenskapliga bolag och föreningar, främjande av vetenskap)],

- Entsorgung (Strassenreinigung, Abfall- und Abwasserbeseitigung) [renhållning (gatustädning, avfalls- och avloppshantering)],

- Bauwesen und Wohnungswirtschaft (Stadtplanung, Stadtentwicklung, Wohnungsunternehmen, Wohnraumvermittlung) [fastigheter och bostäder (stadsplanering, stadsutveckling, fastighetsbolag, bostadsförmedling)],

- Wirtschaft (Wirtschaftsförderungsgesellschaften) (ekonomi: bolag för främjande av ekonomi),

- Friedhofs- und Bestattungswesen (kyrkogårds- och begravningsväsen),

- Zusammenarbeit mit den Entwicklungsländern (Finanzierung, technische Zusammenarbeit, Entwicklungshilfe, Ausbildung) [utvecklingsbistånd (finansiering, tekniskt samarbete, utvecklingsbistånd, utbildning)].

IV. GREKLAND

Kategorier

Övriga privaträttsliga juridiska personer vars upphandling av bygg- och anläggningsarbeten är underställd statlig kontroll.

V. SPANIEN

Kategorier

- Entidades Gestoras y Servicios Comunes de la Seguridad Social (den allmänna sjukförsäkringens förvaltningsenheter och gemensamma institutioner),

- Organismos Autónomos de la Administración del Estado (statsförvaltningens självstyrande organ),

- Organismos Autónomos de las Comunidades Autónomas (de autonoma regionernas självstyrande organ),

- Organismos Autónomos de las Entidades Locales (de lokala myndigheternas självstyrande organ),

- Otras entidades sometidas a la legislación de contratos del Estado español (övriga enheter som omfattas av lagstiftning om den spanska statens upphandling).

VI. FRANKRIKE

Organ

1. Établissements publics nationaux (statliga allmänna skolor):

1.1. inom vetenskap, kultur och yrkesliv:

Collège de France (högskola i Paris),

Conservatoire national des arts et métiers (Nationella konservatoriet för hantverk och industri),

Observatoire de Paris (Observatoriet i Paris);

1.2. inom vetenskap och teknik:

Centre national de la recherche scientifique (CNRS) ( Nationellt centrum för vetenskaplig forskning),

Institut national de la recherche agronomique (Nationella institutet för lantbruksforskning),

Institut national de la santé et de la recherche médicale (Nationella institutet för hälsa och medicinsk forskning),

Institut français de recherche scientifique pour le développement en coopération (ORSTOM) (Franska vetenskapliga forskningsinstitutet för utvecklingssamarbete);

1.3. inom förvaltning:

Agence nationale pour l'emploi (Nationella arbetsförmedlingen),

Caisse nationale des allocations familiales (Nationella kassan för barnbidrag),

Caisse nationale d'assurance maladie des travailleurs salariés (Nationella sjukförsäkringskassan för löntagare),

Caisse nationale d'assurance vieillesse des travailleurs salariés (Nationella ålderdomsförsäkringskassan för löntagare),

Office national des anciens combattants et victimes de la guerre (Nationella byrån för krigsveteraner och krigsoffer),

Agences financières de bassins.

Kategorier

1. Établissements publics nationaux (statliga allmänna skolor):

universitet,

écoles normales d 'instituteurs (lärarhögskolans linje för låg- och mellanstadielärare),

2.Établissements publics régionaux, départementaux ou locaux à caractère administratif (skolor och inrättningar av förvaltningskaraktär på regional, lokal eller departementsnivå):

collèges (högstadieskolor),

lycées (gymnasieskolor),

établissements publics hospitaliers (offentliga sjukhus),

offices publics d'habitations à loyer modéré (OPHLM) (offentliga byråer som förmedlar bostäder med låg hyra).

3. Groupements de collectivités territoriales (sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter):

syndicats de communes (kommunförbund),

districts (planeringsenheter),

communautés urbaines (grupper av stadskommuner med viss gemensam service),

institutions interdépartementales et interrégionales (institutioner som berör flera olika departement eller regioner).

VII. IRLAND

Organ

- Shannon Free Airport Development Company Ltd,

- Local Government Computer Services Board,

- Local Government Staff Negotiations Board,

- Córas Tráchtála (Irish Export Board),

- Industrial Development Authority,

- Irish Goods Council (Promotion of Irish Goods),

- Córas Beostoic agus Feola (CBF) (Irish Meat Board),

- Bord Fálite Éireann (Irish Tourism Board),

- Údarás na Gaeltachta (Development Authority for Gaeltacht Regions),

- An Bord Pleanála (Irish Planning Board).

Kategorier

- Third Level Educational Bodies of a Public Character (organ av offentlig karaktär som ansvarar för högskoleundervisningen),

- National Training, Cultural or Research Agencies (nationella organisationer för fortbildning, kultur och forskning),

- Hospital Boards of a Public Character (sjukhusråd av offentlig karaktär),

- National Health & Social Agencies of a Public Character (nationella hälso- och socialförsäkringsorganisationer av offentlig karaktär),

- Central & Regional Fishery Boards (centrala och regionala fiskeriråd).

VIII. ITALIEN

Organ

- Agenzia per la promozione dello sviluppo nel Mezzogiorno.

Kategorier

- Enti portuali e aeroportuali (hamn- och flygplatsenheter),

- Consorzi per le opere idrauliche (konsortier för hydrauliska bygg- och anläggningsarbeten)

- Le università statali, gli istituti universitari statali, i consorzi per i lavori interessanti le università (statliga universitet, statliga universitetsinstitut, konsortier för universitetens anläggningsarbeten),

- Gli istituti superiori scientifici e culturali, gli osservatori astronomici, astrofisici, geofisici o vulcanologici (vetenskapliga och kulturella högskoleinstitut, astronomiska, astrofysiska, geofysiska och vulkanologiska observatorier),

- Enti di ricerca e sperimentazione (forsknings- och experimentenheter),

- Le istituzioni pubbliche di assistenza e di beneficenza (offentliga hjälp- och välgörenhetsorgan),

- Enti che gestiscono forme obbligatorie di previdenza e di assistenza (enheter som förvaltar obligatoriska sociala trygghets- och hjälpsystem),

- Consorzi di bonifica (renhållningskonsortier),

- Enti di sviluppo o di irrigazione (utvecklings- och konstbevattningsenheter),

- Consorzi per le aree industriali (konsortier för industriområden),

- Comunità montane (samfälligheter i bergsområden),

- Enti preposti a servizi di pubblico interesse (enheter med ansvar för allmännyttiga tjänster),

- Enti pubblici preposti ad attività di spettacolo, sportive, turistiche e del tempo libero (offentliga enheter med ansvar för kultur- och nöjesevenemang, sport-, turist- och fritidsaktiviteter),

- Enti culturali e di promozione artistica (kultur- och konstbefrämjande enheter).

IX. LUXEMBURG

Kategorier

- Établissements publics de l'État placés sous la surveillance d'un membre du gouvernement (statliga allmänna skolor och inrättningar som står under en regeringsmedlems överinseende).

- Établissements publics placés sous la surveillance des communes (allmänna skolor och inrättningar som står under kommunernas överinseende).

- Syndicats de communes créés en vertu de la loi du 14 février 1900 telle qu'elle a été modifiée par la suite (kommunförbund som upprättades i kraft av lagen av den 14 februari 1900, med sedan dess gjorda ändringar).

X. NEDERLÄNDERNA

Organ

- De Nederlandse Centrale Organisatie voor Toegepast Natuurwetenschappelijk Onderzoek (TNO) en de daaronder ressorterende organisaties.

Kategorier

- De waterschappen (organ för hydrauliska anläggningsarbeten),

- De instellingen van wetenschappelijk onderwijs vermeld in artikel 8 van de Wet op het Wetenschappelijk Onderwijs (1985), de academische ziekenhuizen [institutionerna för vetenskaplig fortbildning som nämns i artikel 8 i lagen om vetenskaplig fortbildning (1985) [(Wet op het Wetenschappelijk Onderwijs (1985)], universitetsklinikerna].

XI. ÖSTERRIKE

Alla organ underställda budgetkontrollen i Rechnungshof (revisionsdomstolen) som inte har industriell eller kommersiell karaktär.

XII. PORTUGAL

Kategorier

- Estabelecimentos públicos de ensino, investigação científica e saúde (allmänna skolor och inrättningar för fortbildning, vetenskaplig forskning och hälsa),

- Institutos públicos sem carácter comercial ou industrial (allmänna institut utan industriell eller kommersiell karaktär),

- Fundações públicas (allmänna stiftelser),

- Administrações gerais e juntas autónomas (allmänna förvaltningar och självstyrande råd).

XIII. FINLAND

Organ eller offentliga eller offentligt kontrollerade företag som inte har industriell eller kommersiell karaktär.

XIV. SVERIGE

Alla icke-kommersiella organ vars upphandling står under tillsyn av Nämnden för offentlig upphandling.

XV. FÖRENADE KUNGARIKET

Organ

- Central Blood Laboratories Authority,

- Design Council,

- Health and Safety Executive,

- National Research Development Corporation,

- Public Health Laboratory Services Board,

- Advisory, Conciliation and Arbitration Service,

- Commission for the New Towns,

- Development Board For Rural Wales,

- English Industrial Estates Corporation,

- National Rivers Authority,

- Northern Ireland Housing Executive,

- Scottish Enterprise,

- Scottish Homes,

- Welsh Development Agency.

Kategorier

- Universities and polytechnics, maintained schools and colleges (universitet och tekniska högskolor, statsunderstödda skolor och högskolor),

- National Museums and Galleries (nationella gallerier och muséer),

- Research Councils (råd med uppgift att befrämja forskning),

- Fire Authorities (myndigheter med uppgift att bekämpa skogsbränder),

- National Health Service Authorities (nationella hälsovårdsmyndigheter),

- Police Authorities (polismyndigheter),

- New Town Development Corporations (statliga bolag för utveckling av nya städer),

- Urban Development Corporations (statliga bolag för stadsutveckling).

BILAGA IV

DE CENTRALA MYNDIGHETERNA

BELGIEN

A. - Federala staten :

- Services du premier ministre

- Ministère des affaires économiques

- Ministère des affaires étrangères, du commerce extérieur et de la coopération au développement

- Ministère de l'agriculture

- Ministère des classes moyennes

- Ministère des communications et de l'infrastructure

- Ministère de la défense nationale [61]

[61] Icke-militärt material.

- Ministère de l'emploi et du travail

- Ministère des finances

- Ministère de l'intérieur et de la fonction publique

- Ministère de la justice

- Ministère de la santé publique et de l'environnement

- la Poste [62]

[62] Postverksamhet enligt lag av den 24.12 1993.

- la Régie des bâtiments

- le Fonds des routes

B. - Den nationella försäkringskassan

- L'Institut national d'assurances sociales pour travailleurs indépendants

- L'Institut national d'assurance maladie-invalidité

- L'Office national des pensions

- La Caisse auxiliaire d'assurance maladie-invalidité

- Le Fonds des maladies professionnelles

- L'Office national de l'emploi.

DANMARK

1.Folketinget - Rigsrevisionen

2. Statsministeriet

3. Udenrigsministeriet - 2 departementer

4. Arbejdsministeriet - 5 styrelser og institutioner

5. Boligministeriet - 7 styrelser og institutioner

6. Erhvervsministeriet - 7 styrelser og institutioner

7. Finansministeriet - 3 styrelser og institutioner

8. Forskningsministeriet - 1 styrelse

9. Forsvarsministeriet [63] - adskillige institutioner

[63] Icke-militärt material.

10. Indenrigsministeriet - 2 styrelser

11. Justitsministeriet - 2 direktorater og adskillige politimyndigheder og domstole

12. Kirkeministeriet - 10 stiftsøvrigheder

13. Kulturministeriet - 3 institutioner samt adskillige statsejede museer og højere læreanstalter

14. Landbrugs- og fiskeriministeriet - 23 direktorater og institutioner

15. Miljø- og energiministeriet - 6 styrelser og forsøgsanlægget Risø

16. Skatteministeriet - 1 styrelse

17. Socialministeriet - 4 styrelser og institutioner

18. Sundhedsministeriet - adskillige institutioner inklusive Statens Seruminstitut

19. Trafikministeriet - 12 styrelser og institutioner

20. Undervisningsministeriet - 6 direktorater samt 12 universiteter og andre højere læreanstalter

21. Økonomiministeriet - Danmarks Statistik.

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND

1. Auswärtiges Amt

2. Bundesministerium für Arbeit und Sozialordnung

3. Bundesministerium für Bildung und Wissenschaft

4. Bundesministerium für Ernährung, Landwirtschaft und Forsten

5. Bundesministerium der Finanzen

6. Bundesministerium für Forschung und Technologie

7. Bundesministerium des Innern (nur zivile Güter)

8. Bundesministerium für Gesundheit

9. Bundesministerium für Frauen und Jugend

10. Bundesministerium für Familie und Senioren

11. Bundesministerium der Justiz

12. Bundesministerium für Raumordnung, Bauwesen und Städtebau

13. Bundesministerium für Post und Telekommunikation [64]

[64] Utom teleutrustning.

14. Bundesministerium für Wirtschaft

15. Bundesministerium für wirtschaftliche Zusammenarbeit

16. Bundesministerium der Verteidigung [65]

[65] Icke-militärt material.

17. Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit

18. Bundesministerium für Verkehr

GREKLAND

1. Ministry of National Economy

2. Ministry of Education and Religion

3. Ministry of Commerce

4. Ministry of Industry, Energy and Technology

5. Ministry of Merchant Marine

6. Ministry to the Prime Minister

7. Ministry of the Aegean

8. Ministry of Foreign Affairs

9. Ministry of Justice

10. Ministry of the Interior

11. Ministry of Labour

12. Ministry of Culture and Sciences

13. Ministry of Environment, Planning and Public Works

14. Ministry of Finance

15. Ministry of Transport and Communications

16. Ministry of Health and Social Security

17. Ministry of Macedonia and Thrace

18. Army General Staff

19. Navy General Staff

20. Airforce General Staff

21. Ministry of Agriculture

22. General Secretariat for Press and Information

23. General Secretariat for Youth

24. General State Laboratory

25. General Secretariat for Further Education

26. General Secretariat of Equality

27. General Secretariat for Social Security

28. General Secretariat for Greeks Living Abroad

29. General Secretariat for Industry

30. General Secretariat for Research and Technology

31. General Secretariat for Sports

32. General Secretariat for Public Works

33. National Statistical Service

34. National Welfare Organisation

35. Workers' Housing Organisation

36. National Printing Office

37. Greek Atomic Energy Commission

38. Greek Highway Fund

39. University of Athens

40. University of the Aegean

41. University of Thessaloniki

42. University of Thrace

43. University of Ioannina

44. University of Patras

45. Polytechnic School of Crete

46. Sivitanidios Technical School

47. University of Macedonia

48. Eginitio Hospital

49. Areteio Hospital

50. National Centre of Public Administration

51. Hellenic Post (EL. TA.)

52. Public Material Management Organisation

53. Farmers' Insurance Organisation

54. School Building Organisation

SPANIEN

1. Ministerio de Asuntos Exteriores

2. Ministerio de Justicia

3. Ministerio de Defensa [66]

[66] Icke-militärt material.

4. Ministerio de Economía y Hacienda

5. Ministerio del Interior

6. Ministerio de Obras Públicas, Transportes y Medio Ambiente

7. Ministerio de Educación y Ciencia

8. Ministerio de Trabajo y Seguridad Social

9. Ministerio de Industria y Energía

10. Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación

11. Ministerio de la Presidencia

12. Ministerio para las Administraciones Públicas

13. Ministerio de Cultura

14. Ministerio de Comercio y Turismo

15. Ministerio de Sanidad y Consumo

16. Ministerio de Asuntos Sociales.

FRANKRIKE

1. Huvudsakliga inköpsenheter

A. Budget général

- Services du premier ministre

- Ministère des affaires sociales, de la santé et de la ville

- Ministère de l'intérieur et de l'aménagement du territoire

- Ministère de la justice

- Ministère de la défense

- Ministère des affaires étrangères

- Ministère de l'éducation nationale

- Ministère de l'économie

- Ministère de l'industrie, des postes et télécommunications et du commerce extérieur

- Ministère de l'équipement, des transports et du tourisme

- Ministère des entreprises et du développement économique, chargé des petites et moyennes entreprises et du commerce et de l'artisanat

- Ministère du travail, de l'emploi et de la formation professionnelle

- Ministère de la culture et de la francophonie

- Ministère du budget

- Ministère de l'agriculture et de la pêche

- Ministère de l'enseignement supérieur et de la recherche

- Ministère de l'environnement

- Ministère de la fonction publique

- Ministère du logement

- Ministère de la coopération

- Ministère des départements et territoires d'outre-mer

- Ministère de la jeunesse et des sports

- Ministère de la communication

- Ministère des anciens combattants et victimes de guerre

B. Budget annexe

On peut notamment signaler:

- Imprimerie nationale

C. Comptes spéciaux du Trésor

On peut notamment signaler:

- Fonds forestier national

- Soutien financier de l'industrie cinématographique et de l'industrie des programmes audiovisuels

- Fonds national d'aménagement foncier et d'urbanisme

- Caisse autonome de la reconstruction

2. Nationella offentliga administrativa inrättningar

- Académie de France à Rome

- Académie de marine

- Académie des sciences d'outre-mer

- Agence centrale des organismes de sécurité sociale (ACOSS)

- Agences financières de bassins

- Agence nationale pour l'amélioration des conditions de travail (ANACT)

- Agence nationale pour l'amélioration de l'habitat (ANAH)

- Agence nationale pour l'emploi (ANPE)

- Agence nationale pour l'indemnisation des français d'outre-mer (ANIFOM)

- Assemblée permanente des chambres d'agriculture (APCA)

- Bibliothèque nationale

- Bibliothèque nationale et universitaire de Strasbourg

- Bureau d'études des postes et télécommunications d'outre- mer (BEPTOM)

- Caisse des dépôts et consignations

- Caisse nationale des allocations familiales (CNAF)

- Caisse nationale d'assurance maladie des travailleurs salariés (CNAM)

- Caisse nationale d'assurance-vieillesse des travailleurs salariés (CNAVTS)

- Caisse nationale des autoroutes (CNA)

- Caisse nationale militaire de sécurité sociale (CNMSS)

- Caisse nationale des monuments historiques et des sites

- Caisse nationale des télécommunications [67]

[67] Endast postärenden.

- Caisse de garantie du logement social

- Casa de Velasquez

- Centre d'enseignement zootechnique de Rambouillet

- Centre d'études du milieu et de pédagogie appliquée du ministère de l'agriculture

- Centre d'études supérieures de sécurité sociale

- Centres de formation professionnelle agricole

- Centre national d'art et de culture Georges Pompidou

- Centre national de la cinématographie franAaise

- Centre national d'études et de formation pour l'enfance inadaptée

- Centre national d'études et d'expérimentation du machinisme agricole, du génie rural, des eaux et des forêts

- Centre national et de formation pour l'adaptation scolaire et l'éducation spécialisée (CNEFASES)

- Centre national de formation et de perfectionnement des professeurs d'enseignement ménager agricole

- Centre national des lettres

- Centre national de documentation pédagogique

- Centre national des oeuvres universitaires et scolaires (CNOUS)

- Centre national d'opthalmologie des Quinze-Vingts

- Centre national de préparation au professorat de travaux manuels éducatifs et d'enseignement ménager

- Centre national de promotion rurale de Marmilhat

- Centre national de la recherche scientifique (CNRS)

- Centre régional d'éducation populaire d'Ale-de-France

- Centres d'éducation populaire et de sport (CREPS)

- Centres régionaux des oeuvres universitaires (CROUS)

- Centres régionaux de la propriété forestière

- Centre de sécurité sociale des travailleurs migrants

- Chancelleries des universités

- Collège de France

- Commission des opérations de bourse

- Conseil supérieur de la pêche

- Conservatoire de l'espace littoral et des rivages lacustres

- Conservatoire national des arts et métiers

- Conservatoire national supérieur de musique

- Conservatoire national supérieur d'art dramatique

- Domaine de Pompadour

- École centrale - Lyon

- École centrale des arts et manufactures

- École française d'archéologie d'Athènes

- École française d'Extrême-Orient

- École française de Rome

- École des hautes études en sciences sociales

- École nationale d'administration

- École nationale de l'aviation civile (ENAC)

- École nationale des Chartes

- École nationale d'équitation

- École nationale du génie rural des eaux et des forêts (ENGREF)

- Écoles nationales d'ingénieurs

- École nationale d'ingénieurs des industries des techniques agricoles et alimentaires

- Écoles nationales d'ingénieurs des travaux agricoles

- École nationale des ingénieurs des travaux ruraux et des techniques sanitaires

- École nationale des ingénieurs des travaux des eaux et forêts (ENITEF)

- École nationale de la magistrature

- Écoles nationales de la marine marchande

- École nationale de la santé publique (ENSP)

- École nationale de ski et d'alpinisme

- École nationale supérieure agronomique - Montpellier

- École nationale supérieure agronomique - Rennes

- École nationale supérieure des arts décoratifs

- École nationale supérieure des arts et industries - Strasbourg

- École nationale supérieure des arts et industries textiles - Roubaix

- Écoles nationales supérieures d'arts et métiers

- École nationale supérieure des beaux-arts

- École nationale supérieure des bibliothécaires

- École nationale supérieure de céramique industrielle

- École nationale supérieure de l'électronique et de ses applications (ENSEA)

- École nationale supérieure d'horticulture

- École nationale supérieure des industries agricoles alimentaires

- École nationale supérieure du paysage (rattachée à l'École nationale supérieure d'horticulture)

- École nationale supérieure des sciences agronomiques appliquées (ENSSA)

- Écoles nationales vétérinaires

- École nationale de voile

- Écoles normales d'instituteurs et d'institutrices

- Écoles normales nationales d'apprentissage

- Écoles normales supérieures

- École polytechnique

- École technique professionnelle agricole et forestière de Meymac (Corrèze)

- École de sylviculture - Crogny (Aube)

- École de viticulture et d'oenologie de la Tour-Blanche (Gironde)

- École de viticulture - Avize (Marne)

- Établissement national de convalescents de Saint-Maurice

- Établissement national des invalides de la marine (ENIM)

- Établissement national de bienfaisance Koenigs-Wazter

- Fondation Carnegie

- Fondation Singer-Polignac

- Fonds d'action sociale pour les travailleurs immigrés et leurs familles

- Hôpital-hospice national Dufresne-Sommeiller

- Institut de l'élevage et de médecine vétérinaire des pays tropicaux (IEMVPT)

- Institut français d'archéologie orientale du Caire

- Institut géographique national

- Institut industriel du Nord

- Institut international d'administration publique (IIAP)

- Institut national agronomique de Paris-Grignon

- Institut national des appellations d'origine des vins et eaux-de-vie (INAOVEV)

- Institut national d'astronomie et de géophysique (INAG)

- Institut national de la consommation (INC)

- Institut national d'éducation populaire (INEP)

- Institut national d'études démographiques (INED)

- Institut national des jeunes aveugles - Paris

- Institut national des jeunes sourds - Bordeaux

- Institut national des jeunes sourds - Chambéry

- Institut national des jeunes sourds - Metz

- Institut national des jeunes sourds - Paris

- Institut national de physique nucléaire et de physique des particules (I.N2.P3)

- Institut national de promotion supérieure agricole

- Institut national de la propriété industrielle

- Institut national de la recherche agronomique (INRA)

- Institut national de recherche pédagogique (INRP)

- Institut national de la santé et de la recherche médicale (INSERM)

- Institut national des sports

- Instituts nationaux polytechniques

- Instituts nationaux des sciences appliquées

- Institut national supérieur de chimie industrielle de Rouen

- Institut national de recherche en informatique et en automatique (INRIA)

- Institut national de recherche sur les transports et leur sécurité (INRETS)

- Instituts régionaux d'administration

- Institut supérieur des matériaux et de la construction mécanique de Saint-Ouen

- Musée de l'armée

- Musée Gustave-Moreau

- Musée de la marine

- Musée national J.-J.-Henner

- Musée national de la Légion d'honneur

- Musée de la poste

- Muséum national d'histoire naturelle

- Musée Auguste-Rodin

- Observatoire de Paris

- Office de coopération et d'accueil universitaire

- Office français de protection des réfugiés et apatrides

- Office national des anciens combattants

- Office national de la chasse

- Office national d'information sur les enseignements et les professions (ONISEP)

- Office national d'immigration (ONI)

- Institut français de recherche scientifique pour le développement en coopération (ORSTOM)

- Office universitaire et culturel français pour l'Algérie

- Palais de la découverte

- Parcs nationaux

- Réunion des musées nationaux

- Syndicat des transports parisiens

- Thermes nationaux - Aix-les-Bains

- Universités

3. Övriga nationella offentliga organ

- Union des groupements d'achats publics (UGAP).

IRLAND

1. Huvudsakliga inköpsenheter

Office of Public Works

2. Övriga enheter

- President's Establishment

- Houses of the Oireachtas (Parliament)

- Department of the Taoiseach (Prime Minister)

- Office of the Tanaiste (Deputy Prime Minister)

- Central Statistics Office

- Department of Arts, Culture and the Gaeltacht

- National Gallery of Ireland

- Department of Finance

- State Laboratory

- Office of the Comptroller and Auditor General

- Office of the Attorney General

- Office of the Director of Public Prosecutions

- Valuation Office

- Civil Service Commission

- Office of the Ombudsman

- Office of the Revenue Commissioners

- Department of Justice

- Commissioners of Charitable Donations and Bequests for Ireland

- Department of the Environment

- Department of Education

- Department of the Marine

- Department of Agriculture, Food and Forestry

- Department of Enterprise and Employment

- Department of Trade and Tourism

- Department of Defence [68]

[68] Icke-militärt material.

- Department of Foreign Affairs

- Department of Social Welfare

- Department of Health

- Department of Transport, Energy and Communicationse.

ITALIEN

1. Ministry of the Treasury [69]

[69] Fungerar som central upphandlande enhet för de flesta av de övriga ministerierna eller enheterna.

2. Ministry of Finance [70]

[70] Ej inbegripet upphandling som görs av tobaks- eller saltmonopolet.

3. Ministry of Justice

4. Ministry of Foreign Affairs

5. Ministry of Education

6. Ministry of the Interior

7. Ministry of Public Works

8. Ministry for Co-ordination (International Relations and EC Agricultural Policies)

9. Ministry of Industry, Trade and Craft Trades

10. Ministry of Employment and Social Security

11. Ministry of Health

12. Ministry of Cultural Affairs and the Environment

13. Ministry of Defence [71]

[71] Icke-militärt material.

14. Budget and Economic Planning Ministry

15. Ministry of Foreign Trade

16. Ministry of Posts and Telecommunications [72]

[72] Endast posttjänster.

17. Ministry of the environment

18. Ministry of University and Scientifical and Technological Research.

LUXEMBURG

1. Ministère d'État: service central des imprimés et des fournitures de l'État

2. Ministère de l'agriculture: administration des services techniques de l'agriculture

3. Ministère de l'éducation nationale: lycées d'enseignement secondaire et d'enseignement secondaire technique

4. Ministère de la famille et de la solidarité sociale: maisons de retraite

5. Ministère de la force publique: armée [73] - gendarmerie - police

[73] Icke-militärt material.

6. Ministère de la justice: établissements pénitentiaires

7. Ministère de la santé publique: hôpital neuropsychiatrique

8. Ministère des travaux publics: bâtiments publics - ponts et chaussées

9. Ministère des communications: centre informatique de l'État

10. Ministère de l'environnement: commissariat général à la protection des eaux.

NEDERLÄNDERNA

1. Ministry of General Affairs - Ministerie van Algemene Zaken

- Advisory Council on Government Policy - Bureau van de Wetenschappelijke Raad voor het Regeringsbeleid

- National Information Office - Rijksvoorlichtingsdienst

2. Ministry of the Interior - Ministerie van Binnenlandse Zaken

- Government Personnel Information System Service - Dienst Informatievoorziening Overheidspersoneel

- Redundancy Payment and Benefits Agency - Dienst Uitvoering Ontslaguitkeringsregelingen

- Public Servants Medical Expenses Agency - Dienst Ziektekostenvoorziening Overheidspersoneel

- RPD Advisory Service - RPD Advies

- Central Archives and Interdepartmental Text Processing - CAS/ITW

3. Ministry of Foreign Affairs + Directorate-General for Development Cooperation of the Ministry of Foreign Affairs - Ministerie van Buitenlandse Zaken + Ministerie voor Ontwikkelingssamenwerking

4. Ministry of Defence - Ministerie van Defensie [74]

[74] Icke-militärt material.

- Directorate of material Royal Netherlands Navy - Directie materieel Koninklijke Marine

- Directorate of material Royal Netherlands Army - Directie materieel Koninklijke Landmacht

- Directorate of material Royal Netherlands Air Force - Directie materieel Koninklijke Luchtmacht

5. Ministry of Economic Affairs - Ministerie van Economische Zaken

- Economic Investigation Agency - Economische Controledienst

- Central Plan Bureau - Centraal Planbureau

- Netherlands Central Bureau of Statistics - Centraal Bureau voor de Statistiek

- Senter - Senter

- Industrial Property Office - Bureau voor de Industriële Eigendom

- Central Licensing Office for Import and Export - Centrale Dienst voor de In- en Uitvoer

- State Supervision of Mines - Staatstoezicht op de Mijnen

- Geological Survey of the Netherlands - Rijks Geologische Dienst

6. Ministry of Finance - Ministerie van Financiën

- State Property Department - Dienst der Domeinen

- Directorates of the State Tax Department - Directies der Rijksbelastingen

- State Tax Department/Fiscal Intelligence and Information Department - Belastingdienst/FIOD

- State Tax Department/Computer Centre - Belastingdienst/Automatiseringscentrum

- State Tax Department/Training - Belastingdienst/Opleidingen

7. Ministry of Justice - Ministerie van Justitie

- Education and Training Organization, Directorate General for the Protection of Young People and the care of Offenders - Opleidings- en vormingsorganisatie Directoraat-Generaal Jeugdbescherming en Delinquentenzorg

- Child Care and Protection Board - Raden voor de Kinderbescherming in de provincies

- State Institutions for Child care and Protection - Rijksinrichtingen voor de Kinderbescherming in de provincies

- Prisons - Penitentiaire inrichtingen in de provincie

- State Institutions for Persons Placed under Hospital Order - Rijksinrichtingen voor TBS-verpleging in de provincies

- Internal Facilities Service of the Directorate for Young Offenders and Young Peoples Institute - Dienst Facilitaire Zaken van de Directie Delinquentenzorg en Jeugdinrichtingen

- Legal Aid Department - Dienst Gerechtelijke Ondersteuning in de arrondissementen

- Central Collection Office for the Courts - Centraal Ontvangstkantoor der Gerechten

- Central Debt Collection Agency of the Ministry of Justice - Centraal Justitie Incassobureau

- National Criminal Investigation Department - Rijksrecherche

- Forensic Laboratory - Gerechtelijk Laboratorium

- National Police Services Force - Korps Landelijke Politiediensten

- District offices of the Immigration and Naturalisation Service - Districtskantoren Immigratie- en Naturalisatiedienst

8. Ministry of Agriculture, Nature Management and Fisheries - Ministerie van Landbouw, Natuurbeheer en Visserij

- National Forest Service - Staatsbosbeheer

- Agricultural Research Service - Dienst Landbouwkundig Onderzoek

- Agricultural Extension Service - Dienst Landbouwvoorlichting

- Land Development Service - Landinrichtingsdienst

- National Inspection Service for Animals and Animal Protection - Rijksdienst voor de Keuring van Vee en Vlees

- Plant Protection Service - Plantenziektenkundige Dienst

- General Inspection Service - Algemene Inspectiedienst

- National Fisheries Research Institute - Rijksinstituut voor Visserijonderzoek

- Government Institute for Quality Control of Agricultural Products - Rijkskwaliteit Instituut voor Land- en Tuinbouwprodukten

- National Institute for Nature Management - Instituut voor Bos- en Natuuronderzoek

- Game Fund - Jachtfonds

9. Ministry of Education and Science - Ministerie van Onderwijs en Wetenschappen

- Royal Library - Koninklijke Bibliotheek

- Institute for Netherlands History - Instituut voor Nederlandse Geschiedenis

- Netherlands State Institute for War Documentation - Rijksinstituut voor Oorlogsdocumentatie

- Institute for Educational Research - Instituut voor Onderzoek van het Onderwijs

- National Institute for Curriculum Development - Instituut voor de Leerplan Ontwikkeling

10. Ministry of Social Affairs and Employment - Ministerie van Sociale Zaken en Werkgelegenheid

- Wages Inspection Service - Loontechnische dienst

- Inspectorate for Social Affairs and Employment - Inspectie en Informatie Sociale Zaken en Werkgelegenheid

- National Social Assistance Consultancies Services - Rijksconsulentschappen Sociale Zekerheid

- Steam Equipment Supervision Service - Dienst voor het Stoomwezen

- Conscientious Objectors Employment Department - Tewerkstelling erkend gewetensbezwaarden militaire dienst

- Directorate for Equal Opportunities - Directie Emancipatie

11. Ministry of Transport, Public Works and Water Management - Ministerie van Verkeer en Waterstaat

- Directorate-General for Transport - Directoraat-Generaal Vervoer

- Directorate-General for Public Works and Water Management - Directoraat-Generaal Rijkswaterstaat

- Directorate-General for Civil Aviation - Directoraat- Generaal Rijksluchtvaartdienst

- Telecommunications and Post Department - Hoofddirectie Telecommunicatie en Post

- Regional Offices of the Directorates-General and General Management, Inland Waterway Navigation Service - De regionale organisatie van de directoraten-generaal en de hoofddirectie Vaarwegmarkeringsdienst

12. Ministry of Housing, Physical Planning and Environment - Ministerie van Volkshuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieubeheer

- Directorate-General for Environment Management - Directoraat-Generaal Milieubeheer

- Directorate-General for Public Housing - Directoraat- Generaal van de Volkshuisvesting

- Government Buildings Agency - Rijksgebouwendienst

- National Physical Planning Agency - Rijksplanologische Dienst

13. Ministry of Welfare, Health and Cultural Affairs - Ministerie van Welzijn, Volksgezondheid en Cultuur

- Social and Cultural Planning Office - Sociaal en Cultureel Planbureau

- Inspectorate for Child and Youth Care and Protection Services - Inspectie Jeugdhulpverlening en Jeugdbescherming

- Medical Inspectorate of Health Care - Inspecties van het Staatstoezicht op de Volksgezondheid

- Cultural Castle Council - Rijksdienst Kastelenbeheer

- National Archives Department - Rijksarchiefdienst

- Department for the Conservation of Historic Buildings and Sites - Rijksdienst voor de Monumentenzorg

- National Institute of Public Health and Environmental Protection - Rijksinstituut voor Milieuhygiëne

- National Archeological Field Survey Commission - Rijksdienst voor het Oudheidkundig Bodemonderzoek

- Netherlands Office for Fine Arts - Rijksdienst Beeldende Kunst

14. Cabinet for Netherlands Antillean and Aruban Affairs - Kabinet voor Nederlands-Antilliaanse en Arubaanse zaken

15. Higher Colleges of State - Hogere Colleges van Staat

16. Council of State - Raad van State

17. Netherlands Court of Audit - Algemene Rekenkamer

18. National Ombudsman - Nationale Ombudsman.

ÖSTERRIKE

1. Bundeskanzleramt - Amtswirtschaftsstelle

2. Bundesministerium für auswärtige Angelegenheiten

3. Bundesministerium für Gesundheit und Konsumentenschutz

4. Bundesministerium für Finanzen

(a) Amtswirtschaftsstelle

(b) Abteilung VI/5 (EDV-Beschaffung des Bundesministeriums für Finanzen und des Bundesrechenamtes)

(c) Abteilung III/1 (Beschaffung von technischen Geräten, Einrichtungen und Sachgütern für die Zollwache)

5. Bundesministerium für Jugend und Familie - Amtswirtschaftsstelle

6. Bundesministerium für wirtschaftliche Angelegenheiten

7. Bundesministerium für Inneres

(a) Abteilung I/5 (Amtswirtschaftsstelle)

(b) EDV-Zentrum (Beschaffung von elektronischen Datenverarbeitungssystemen (Hardware))

(c) Abteilung II/3 (Beschaffung von technischen Geräten und Einrichtungen für die Bundespolizei)

(d) Abteilung I/6 (Beschaffung von Sachgütern (mit Ausnahme der von der Abteilung II/3 zu beschaffenden Sachgüter) für die Bundespolizei)

(e) Abteilung IV/8 (Beschaffung von Fluggeräten)

8. Bundesministerium für Justiz - Amtswirtschaftsstelle

9. Bundesministerium für Landesverteidigung [75]

[75] Icke-militärt material.

10. Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft

11. Bundesministerium für Arbeit und Soziales - Amtswirtschaftsstelle

12. Bundesministerium für Unterricht und kulturelle Angelegenheiten

13. Bundesministerium für öffentliche Wirtschaft und Verkehr

14. Bundesministerium für Wissenschaft, Forschung und Kunst

15. Österreichisches Statistisches Zentralamt

16. Österreichische Staatsdruckerei

17. Bundesamt für Eich- und Vermessungswesen

18. Bundesversuchs- und Forschungsanstalt-Arsenal (BVFA)

19. Bundesstaatliche Prothesenwerkstätten

20. Austro Control GmbH - Österreichische Gesellschaft für Zivilluftfahrt mit beschränkter Haftung

21. Bundesprüfanstalt für Kraftfahrzeuge

22. Generaldirektion für die Post- und Telegraphenverwaltung (nur Postwesen)

23. Bundesministerium für Umwelt - Amtswirtschaftsstelle.

PORTUGAL

Prime Minister's Office

Legal Centre

Centre for Studies and Training (Local Government)

Government Computer Network Management Centre

National Council for Civil Defence Planning

Permanent Council for Industrial Conciliation

Department for Vocational and Advanced Training

Ministerial Department with special responsibility for Macao

Ministerial Department responsible for Community Service by Conscientious Objectors

Institute for Youth

National Administration Institute

Secretariat General, Prime Minister's Office

Secretariat for Administrative Modernization

Social Services, Prime Minister's Office

Ministry of Home Affairs

Directorate-General for Roads

Ministerial Department responsible for Studies and Planning

Civilian administrations

Customs Police

Republican National Guard

Police

Secretariat General

Technical Secretariat for Electoral Matters

Customs and Immigration Department

Intelligence and Security Department

National Fire Service

Ministry of Agriculture

Control Agency for Community Aid to Olive Oil Production

Regional Directorate for Agriculture (Beira Interior)

Regional Directorate for Agriculture (Beira Litoral)

Regional Directorate for Agriculture (Entre Douro e Minho)

Regional Directorate for Agriculture (Trás-os-Montes)

Regional Directorate for Agriculture (Alentejo)

Regional Directorate for Agriculture (Algarve)

Regional Directorate for Agriculture (Ribatejo e Oeste)

General Inspectorate and Audit Office (Management Audits)

Viticulture Institute

National Agricultural Research Institute

Institute for the Regulation and Guidance of Agricultural Markets

Institute for Agricultural Structures and Rural Development

Institute for Protection of Agri-Food Production

Institute for Forests

Institute for Agricultural Markets and Agri-Foods Industry

Secretariat General

IFADAP (Financial Institute for the Development of Agriculture and Fishing) [76]

[76] Authority under joint Ministry of Trade and Tourism and Ministry of Finance control.

INGA (National Agricultural Intervention and Guarantee Institute) [77]

[77] Authority under joint Ministry of Trade and Tourism and Ministry of Finance control

Ministry of the Environment and Natural Resources

Directorate-General for Environment

Institute for Environmental Promotion

Institute for the Consumer

Institute for Meteorology

Secretariat General

Institute for Natural Conservancy

Ministerial Department for the Improvement of the Estoril Coast

Regional Directorates for Environment and Natural Resources

Water Institute

Ministry of Trade and Tourism

Commission responsible for the Application of Economic Penalties

Directorate-General for Competition and Prices

Directorate-General for Inspection (Economic Affairs)

Directorate-General for Tourism

Directorate-General for Trade

Tourism Fund

Ministerial Department responsible for Community Affairs

ICEP (Portuguese Foreign Trade Institute)

General Inspectorate for Gambling

National Institute for Training in Tourism

Regional Tourist Boards

Secretariat General

ENATUR (National Tourism Enterprise) - Public enterprise [78]

[78] Authority under joint Ministry of Trade and Tourism and Ministry of Finance control

Ministry of Defence [79]

[79] Icke-militärt material.

National Security Authority

National Council for Emergency Civil Planning

Directorate-General for Armaments and Defence Equipments

Directorate-General for Infrastructure

Directorate-General for Personnel

Directorate-General for National Defence Policy

Secretariat General

Office of the Chief of Staff of the Armed Forces [80]

[80] Icke-militärt material.

Administrative Council of the Office of the Chief of Staff of the Armed Forces

Commission of Maintenance of NATO Infrastructure

Executive Commission of NATO Infrastructure

Social Works of the Armed Forces

Office of the Chief of Staff, Air Force [81]

[81] Icke-militärt material.

Air Force Logistics and Administrative Commando

General Workshop for Aeronautical Equipment

Office of the Chief of Staff, Army [82]

[82] Icke-militärt material.

Logistics Department

Directorate for Army Engineering

Directorate for Army Communications

Service Directorate for Fortifications and Army Works

Service Directorate for the Army Physical Education

Service Directorate Responsible for the Army Computer

Service Directorate for Intendancy

Service Directorate for Equipment

Service Directorate for Health

Directorate for Transport

Main Army Hospital

General Workshop of Uniforms and Equipment

General Workshop of Engineering Equipment

Bakery

Army Laboratory for Chemical and Pharmaceutical Products

Office of the Chief of Staff, Navy [83]

[83] Icke-militärt material.

Directorate for Naval Facilities

Directorate-General for Naval Equipment

Directorate for Instruction and Training

Directorate of the Service of Naval Health

The Navy Hospital

Directorate for Supplies

Directorate for Transport

Directorate of the Service of Maintenance

Armed Computer Service

Continent Naval Commando

AAores Naval Commando

Madeira Naval Commando

Commando of Lisbon Naval Station

Army Centre for Physical Education

Administrative Council of Central Navy Administration

Naval War Height Institute

Directorate-General for the Navy

Directorate-General for Lighthouses and School for Lighthouse Keepers

The Hydrographic Institute

Vasco da Gama Aquarium

The Alfeite Arsenal

Ministry of Education

Secretariat General

Department for Planning and Financial Management

Department for Higher Education

Department for Secondary Education

Department for Basic Education

Department for Educational Resources Management

General Inspectorate of Education

Bureau for the Launching and Coordination of the School Year

Regional Directorate for Education (North)

Regional Directorate for Education (Centre)

Regional Directorate for Education (Lisbon)

Regional Directorate for Education (Alentejo)

Regional Directorate for Education (Algarve)

Camões Institute

Institute for Innovation in Education António Aurélio da Costa Ferreira

Institute for Sports

Department of European Affairs

Ministry of Education Press

Ministry of Employment and Social Security

National Insurance and Occupational Health Fund

Institute for Development and Inspection of Labour Conditions

Social Welfare Funds

Casa Pia de Lisboa [84]

[84] Authority under joint of the Ministry of Employment and Social Security and Ministry of Health.

National Centre for Pensions

Regional Social Security Centres

Commission on Equal Opportunity and Rights for Women

Statistics Department

Studies and Planning Department

Department of International Relations and Social Security Agreements

European Social Fund Department

Department of European Affairs and External Relations

Directorate-General for Social Works

Directorate-General for the Family

Directorate-General for Technical Support to Management

Directorate-General for Employment and Vocational Training

Directorate-General for Social Security Schemes

Social Security Financial Stabilization Fund

General Inspectorate for Social Security

Social Security Financial Management Institute

Employment and Vocational Training Institute

National Institute for Workers' Leisure Time

Secretariat General

National Secretariat for Rehabilitation

Social Services

Santa Casa da Misericórdia de Lisboa [85]

[85] Authority under joint of the Ministry of Employment and Social Security and Ministry of Health.

Ministry of Finance

ADSE (Directorate-General for the Protection of Civil Servants)

Legal Affairs Office

Directorate-General for Public Administration

Directorate-General for Public Accounts and General Budget Supervision

Directorate-General for the State Loans Board

Directorate-General for the Customs Service

Directorate-General for Taxation

Directorate-General for State Assets

Directorate-General for the Treasury

Ministerial Department responsible for Economic Studies

Ministerial Department responsible for European Affairs

GAFEEP (Ministerial Department responsible for Studies on the Funding of the State and Public Enterprises)

General Inspectorate for Finance

Institute for Information Technology

State Loans Board

Secretariat General

SOFE (Social Services of the Ministry of Finance)

Ministry of Industry and Energy

Regional Delegation for Industry and Energy (Lisbon and Tagus Valley)

Regional Delegation for Industry and Energy (Alentejo)

Regional Delegation for Industry and Energy (Algarve)

Regional Delegation for Industry and Energy (Centre)

Regional Delegation for Industry and Energy (North)

Directorate-General for Industry

Directorate-General for Energy

Geological and Mining Institute

Ministerial Department responsible for Studies and Planning

Ministerial Department responsible for Oil Exploration and Production

Ministerial Department responsible for Community Affairs

National Industrial Property Institute

Portuguese Institute for Quality

INETI (National Institute for Industrial Engineering and Technology)

Secretariat General

PEDIP Manager's Department

Legal Affairs Office

Commission for Emergency Industrial Planning

Commission for Emergency Energy Planning

IAPMEI (Institute for Support of Small and Medium-sized Enterprises and Investments)

Ministry of Justice

Centre for Legal Studies

Social Action and Observation Centres

The High Council of the Judiciary (Conselho Superior de Magistratura)

Central Registry

Directorate-General for Registers and Other Official Documents

Directorate-General for Computerized Services

Directorate-General for Legal Services

Directorate-General for the Prison Service

Directorate-General for the Protection and Care of Minors Prison Establishments

Ministerial Department responsible for European Law

Ministerial Department responsible for Documentation and Comparative Law

Ministerial Department responsible for Studies and Planning

Ministerial Department responsible for Financial Management

Ministerial Department responsible for Planning and Coordinating Drug Control

São João de Deus Prison Hospital

Corpus Christi Institute

Guarda Institute

Institute for the Rehabilitation of Offenders

São Domingos de Benfica Institute

National Police and Forensic Science Institute

Navarro Paiva Institute

Padre António Oliveira Institute

São Fiel Institute

São José Institute

Vila Fernando Institute

Criminology Institutes

Forensic Medicine Institutes

Criminal Investigation Department

Secretariat General

Social Services

Ministry of Public Works, Transport and Communications

Council for Public and Private Works Markets

Directorate-General for Civil Aviation

Directorate-General for National Buildings and Monuments

Directorate-General for Road and Rail Transport

Ministerial Department responsible for River Crossings (Tagus)

Ministerial Department for Investment Coordination

Ministerial Department responsible for the Lisbon Railway Junction

Ministerial Department responsible for the Oporto Railway Junction

Ministerial Department responsible for Navigation on the Douro

Ministerial Department responsible for the European Communities

General Inspectorate for Public Works, Transport and Communications

Independent Executive for Roads

National Civil Engineering Laboratory

Social Works Department of the Ministry of Public Works, Transport and Communications

Secretariat General

Institute for Management and Sales of State Housing

CTT - Post and Telecommunications of Portugal SA [86]

[86] Endast posttjänster.

Ministry of Foreign Affairs

Directorate-General for Consular Affairs and for Financial Administration

Directorate-General for the European Communities

Directorate-General for Cooperation

Institute for Portuguese Emigrants and Portuguese Communities Abroad

Institute for Economic Cooperation

Secretariat General

Ministry of Territorial Planning and Management

Academy of Science

Legal Affairs Office

National Centre for Geographical Data

Regional Coordination Committee (Centre)

Regional Coordination Committee (Lisbon and Tagus Valley)

Regional Coordination Committee (Alentejo)

Regional Coordination Committee (Algarve)

Regional Coordination Committee (North)

Central Planning Department

Ministerial Department for European Issues and External Relations

Directorate-General for Local Government

Directorate-General for Regional Development

Directorate-General for Town and Country Planning

Ministerial Department responsible for Coordination of the Alqueva Project

General Inspectorate for Territorial Administration

National Statistical Institute

António Sérgio Cooperative Institute

Institute for Scientific and Tropical Research

Geographical and Land Register Institute

National Scientific and Technological Research Board

Secretariat General

Ministry of the Sea

Directorate-General for Fishing

Directorate-General for Ports, Navigation and Maritime Transport

Portuguese Institute for Maritime Exploration

Maritime Administration for North, Centre and South

National Institute for Port Pilotage

Institute for Port Labour

Port Administration of Douro and Leixões

Port Administration of Lisbon

Port Administration of Setúbal and Sesimbra

Port Administration of Sines

Independent Executive for Ports

Infante D. Henrique Nautical School

Portuguese Fishing School and School of Sailing and Marine Craft

Secretariat General

Ministry of Health

Regional Health Administrations

Health Centres

Mental Health Centres

Histocompatibility Centres

Regional Alcoholism Centres

Department for Studies and Health Planning

Health Human Resource Department

Directorate-General for Health

Directorate-General for Health Installations and Equipment

National Institute for Chemistry and Medicament

Supporting Centres for Drug Addicts

Institute for Computer and Financial Management of Health Services

Infirmary Technical Schools

Health Service Technical Colleges

Central Hospitals

District Hospitals

General Inspectorate of Health

National Institute of Emergency Care

Dr Ricardo Jorge National Health Institute

Dr Jacinto de MagalhAes Institute of Genetic Medicine

Dr Gama Pinto Institute of Opthalmology

Portuguese Blood Institute

General Practitioners Institutes

Secretariat General

Service for Prevention and Treatment of Drug Dependence

Social Services, Ministry of Health

SUOMI / FINLAND

OIKEUSKANSLERINVIRASTO // Justitiekanslersämbetet

KAUPPA- JA TEOLLISUUSMINISTERIÖ // Handels- och industriministeriet

Kuluttajavirasto // Konsumentverket

Elintarvikevirasto // Livsmedelsverket

Kilpailuvirasto // Konkurrensverket

Kilpailuneuvosto // Konkurrensrådet

Kuluttajavalituslautakunta // Konsumentklagonämnden

Patentti- ja rekisterihallitus // Patent- och registerstyrelsen

LIIKENNEMINISTERIÖ // Trafikministeriet

Telehallintokeskus // Teleförvaltningscentralen

MAA- JA METSÄTALOUSMINISTERIÖ // Jord- och skogsbruksministeriet

Maanmittauslaitos // Lantmäteriverket

OIKEUSMINISTERIÖ // Justitieministeriet

Tietosuojavaltuutetun toimisto // Dataombudsmannens byrå

Tuomioistuinlaitos // Domstolsväsendet

Korkein oikeus // Högsta domstolen

Korkein hallinto- oikeus // Högsta förvaltningsdomstolen

Hovioikeudet // Hovrätterna

Käräjäoikeudet // Tingsrätterna

Hallinto-oikeudet // Förvaltningsdomstolarna

Markkinatuomioistuin // Marknadsdomstolen

Työtuomioistuin // Arbetsdomstolen

Vakuutusoikeus // Försäkringsdomstolen

Vankeinhoitolaitos // Fångvårdsväsendet

OPETUSMINISTERIÖ // Undervisningsministeriet

Opetushallitus // Utbildningsstyrelsen

Valtion elokuvatarkastamo // Statens filmgranskningsbyrå

PUOLUSTUSMINISTERIÖ // Försvarsministeriet

Puolustusvoimat [87] // Försvarsmakten

[87] Icke-militärt material.

SISÄASIAINMINISTERIÖ // Inrikesministeriet

Väestörekisterikeskus // Befolkningsregistercentralen

Keskusrikospoliisi // Centralkriminalpolisen

Liikkuva poliisi // Rörliga polisen

Rajavartiolaitos [88] // Gränsbevakningsväsendet

[88] Icke-militärt material.

SOSIAALI- JA TERVEYSMINISTERIÖ // Social- och hälsovårdsministeriet

Työttömyysturvalautakunta // Arbetslöshetsnämnden

Tarkastuslautakunta // Prövningsnämnden

Lääkelaitos // Läkemedelsverket

Terveydenhuollon oikeusturvakeskus // Rättsskyddscentralen för hälsovården

Säteilyturvakeskus // Strålsäkerhetscentralen

TYÖMINISTERIÖ // Arbetsministeriet

Valtakunnansovittelijain toimisto // Riksförlikningsmännens byrå

Työneuvosto // Arbetsrådet

ULKOASIAINMINISTERIÖ // Utrikesministeriet

VALTIOVARAINMINISTERIÖ // Finansministeriet

Valtiontalouden tarkastusvirasto // Statens revisionsverk

Valtiokonttori // Statskontoret

Valtion työmarkkinalaitos // Statens arbetsverk

Verohallinto // Skatteförvaltningen

Tullihallinto // Tullförvaltningen

Valtion vakuusrahasto // Statens säkerhetsfond

YMPÄRISTÖMINISTERIÖ // Miljöministeriet

SVERIGE

Akademien för de fria konsterna // Royal Academy of Fine Arts

Allmänna advokatbyråerna(28) // Public Law-Service Offices(28)

Allmänna reklamationsnämnden // Nation al Board for Consumer Complaints

Arbetarskyddsstyrelsen // National Board of Occupational Safety and Health

Arbetsdomstolen // Labour Court

Arbetsgivarverk, statens // National Agency for Government Employers

Arbetslivscentrum // Centre for Working Life

Arbetslivsfonden // Working Lives Fund

Arbetsmarknadsstyrelsen // National Labour Market Board

Arbetsmiljöfonden // Work Environment Fund

Arbetsmiljöinstitutet // National Institute of Occupational Health

Arbetsmiljönämnd, statens // Board of Occupational Safety and Health for Government Employees

Arkitekturmuseet // Museum of Architecture

Arkivet för ljud och bild // National Archive of Recorded Sound and Moving Images

Arrendenämnder (12) // Regional Tenancies Tribunals (12)

Barnmiljörådet // National Child Environment Council

Beredning för utvärdering av medicinsk metodik, statens // Swedish Council on Technology Assessment in Health Care

Beredningen för internationell tekniskt-ekonomiskt samarbete // Agency for International Technical and Economic Co- operation

Besvärsnämnden för rättshjälp // Legal Aid Appeals Commission

Biblioteket, Kungl. // Royal Library

Biografbyrå, statens // National Board of Film Censors

Biografiskt lexikon, svenskt // Dictionary of Swedish Biography

Bokföringsnämnden // Swedish Accounting Standards Board

Bostadsdomstolen // Housing Appeal Court

Bostadskreditnämnd, statens (BKN) // National Housing Credit Guarantee Board

Boverket // National Housing Board

Brottsförebyggande rådet // National Council for Crime Prevention

Brottsskadenämnden // Criminal Injuries Compensation Board

Centrala försöksdjursnämnden // Central Committee for Laboratory Animals

Centrala studiestödsnämnden // National Board of Student Aid

Centralnämnden för fastighetsdata // Central Board for Real-Estate Data

Datainspektionen // Data Inspection Board

Departementen // Ministries (Government Departments)

Domstolsverket // National Courts Administration

Elsäkerhetsverket // National Electrical Safety Board

Expertgruppen för forskning om regional utveckling // Expert Group on Regional Studies

Exportkreditnämnden // Export Credits Guarantee Board

Fideikommissnämnden // Entailed Estates Council

Finansinspektionen // Financial Supervisory Authority

Fiskeriverket // National Board of Fisheries

Flygtekniska försöksanstalten // Aeronautical Research Institute

Folkhälsoinstitutet // National Institute of Public Health

Forskningsrådsnämnden // Council for Planning and Co- ordination of Research

Fortifikationsförvaltningen * [89] // Fortifications Administration

[89] Icke-militärt material. Denna fotnot gäller för de enheter som följs av en asterisk.

Frivårdens behandlingscentral // Probation Treatment Centre

Förlikningsmannaexpedition statens // National Conciliators' Office

Försvarets civilförvaltning* // Civil Administration of the Defence Forces

Försvarets datacenter* // Defence Data-Processing Centre

Försvarets forskningsanstalt* // National Defence Research Establishment

Försvarets förvaltningsskola* // Defence Forces' Administration School

Försvarets materielverk* // Defence Material Administration

Försvarets radioanstalt* // National Defence Radio Institute

Försvarets sjukvårdsstyrelse* // Medical Board of the Defence Forces

Försvarshistoriska musseer, statens* // Swedish Museums of Military History

Försvarshögskolan* // National Defence College

Försäkringskassorna // Social Insurance Offices

Försäkringsdomstolarna // Social Insurance Courts

Försäkringsöverdomstolen // Supreme Social Insurance Court

Geologiska undersökning, Sveriges // Geological Survey of Sweden

Geotekniska institut, statens // Geotechnical Institute

Glesbygdsmyndigheten // National Rural Area Development Authority

Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations-och reklamutbildning // Graphic Institute and the Graduate School of Communications

Handelsflottans kultur- och fritidsråd // Swedish Government Seamen's Service

Handelsflottans pensionsanstalt // Merchant Pensions Institute

Handikappråd, statens // National Council for the Disabled

Haverikommission, statens // Board of Accident Investigation

Hovrätterna (6) // Courts of Appeal (6)

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet // Council for Research in the Humanities and SocialSciences

Hyresnämnder (12) // Regional Rent Tribunals (12)

Häktena (30) // Remand Prisons (30)

Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd // Committee on Medical Responsibility

Högsta domstolen // Supreme Court

Inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningar // Register Authority for Floating Charges

Institut för byggnadsforskning, statens // Council for Building Research

Institut för psykosocial miljömedicin, statens // National Institute for Psycho-Social Factors and Health

Institutet för rymdfysik // Swedish Institute of Space Physics

Invandrarverk, statens // Swedish Immigration Board

Jordbruksverk, statens // Swedish Board of Agriculture

Justitiekanslern // Office of the Chancellor of Justice

Jämställdhetsombudsmannen och jämställdhetsdelegationen // Office of the Equal Opportunities Ombudsman and the Equal Opportunities Commission

Kabelnämnden/Närradionämnden // Swedish Cable Authority / Swedish Community Radio Authority

Kammarkollegiet // National Judicial Board of Public Lands and Funds

Kammarrätterna (4) // Administrative Courts of Appeal (4)

Kemikalieinspektionen // National Chemicals Inspectorate

Kommerskollegium // National Board of Trade

Koncessionsnämnden för miljö-skydd // National Franchise Board for Environment Protection

Konjunkturinstitutet // National Institute of Economic Research

Konkurrensverket // Swedish Competition Authority

Konstfackskolan // College of Arts, Crafts and Design

Konsthögskolan // College of Fine Arts

Konstmuseer, statens // National Art Museums

Konstnärsnämnden // Arts Grants Committee

Konstråd, statens // National Art Council

Konsumentverket // National Board for Consumer Policies

Krigsarkivet* // Armed Forces Archives

Kriminaltekniska laboratorium, statens // National Laboratory of Forensic Science

Kriminalvårdens regionkanslier (7) // Correctional Region Offices (7)

Kriminalvårdsanstalterna (78) // National / Local Institutions (78)

Kriminalvårdsnämnden // National Paroles Board

Kriminalvårdsstyrelsen // National Prison and Probation Administration

Kronofogdemyndigheterna (24) // Enforcement Services (24)

Kulturråd, statens // National Council for Cultural Affairs

Kustbevakningen* // Swedish Coast Guard

Kärnkraftinspektion, statens // Nuclear-Power Inspectorate

Lantmäteriverk, statens // Central Office of the National Land Survey

Livrustkammaren/Skoklosters slott/ // Royal Armoury

Hallwylska museet //

Livsmedelsverk, statens // National Food Administration

Lotterinämnden // Gaming Board

Läkemedelsverket // Medical Products Agency

Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna // County Public Prosecution Authority and District Prosecution Authority

Länsarbetsnämnderna (24) // County Labour Boards (24)

Länsrätterna (25) // County Administrative Courts (25)

Länsstyrelserna (24) // County Administrative Boards (24)

Löne- och pensionsverk, statens // National Government Employee Salaries and Pensions Board

Marknadsdomstolen // Market Court

Maskinprovningar, statens // National Machinery Testing Institute

Medicinska forskningsrådet // Medical Research Council

Meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges // Swedish Meteorological and Hydrological Institute

Militärhögskolan* // Armed Forces Staff and War College

Musiksamlingar, statens // Swedish National Collections of Music

Naturhistoriska riksmuseet // Museum of Natural History

Naturvetenskapliga forskningsrådet // Natural Science Research Council

Naturvårdsverk, statens // National Environmental Protection Agency

Nordiska Afrikainstitutet // Scandinavian Institute of African Studies

Nordiska hälsovårdshögskolan // Nordic School of Public Health

Nordiska institutet för samhällsplanering // Nordic Institute for Studies in Urban and RegionalPlanning

Nordiska museet, stiftelsen // Nordic Museum

Nordiska rådets svenska delegation // Swedish Delegation of the Nordic Council

Notarienämnden // Recorders Committee

Nämnden för internationella adoptionsfrågor // National Board for Intra-Country Adoptions

Nämnden för offentlig upphandling // National Board for Public Procurement

Nämnden för statens gruvegendom // State Mining Property Commission

Nämnden för statliga förnyelsefonder // National Fund for Administrative Development and Training for Government Employees

Nämnden för utställning av nutida svensk konst i utlandet // Swedish National Committee for Contemporary Art Exhibitions Abroad

Närings- och teknikutvecklingsverket // National Board for Industrial and Technical Development

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och nämnden mot etnisk diskriminering // Office of the Ethnic Discrimination Ombudsman Advisory Committee on Questions Concerning Ethnic Discrimination

Patentbesvärsrätten // Court of Patent Appeals

Patent- och registreringsverket // Patents and Registration Office

Person- och adressregisternämnd, statens // Co-ordinated Population and Address Register

Polarforskningssekretariatet // Swedish Polar Research Secretariat

Presstödsnämnden // Press Subsidies Council

Psykologisk-pedagogiska bibliotek, statens // National Library for Psychology and Education

Radionämnden // Broadcasting Commission

Regeringskansliets förvaltningskontor // Central Services Office for the Ministries

Regeringsrätten // Supreme Administrative Court

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer // Central Board of National Antiquities and National Historical Museums

Riksarkivet // National Archives

Riksbanken // Bank of Sweden

Riksdagens förvaltningskontor // Administration Department of the Swedish Parliament

Riksdagens ombudsmän, JO // The Parliamentary Ombudsmen

Riksdagens revisorer // The Parliamentary Auditors

Riksförsäkringsverket // National Social Insurance Board

Riksgäldskontoret // National Debt Office

Rikspolisstyrelsen // National Police Board

Riksrevisionsverket // National Audit Bureau

Riksskatteverket // National Tax Board

Riksutställningar, Stiftelsen // Travelling Exhibitions Service

Riksåklagaren // Office of the Prosecutor- General

Rymdstyrelsen // National Space Board

Råd för byggnadsforskning, statens // Council for Building Research

Rådet för grundläggande högskoleutbildning // Council for Renewal of Undergraduate Education

Räddningsverk, statens // National Rescue Services Board

Rättshjälpsnämnden // Regional Legal-aid Commission

Rättsmedicinalverket // National Board of Forensic Medicine

Sameskolstyrelsen och sameskolor // Sami (Lapp) School Board and Sami (Lapp) Schools

Sjöfartsverket // National Maritime Administration

Sjöhistoriska museer, statens // National Maritime Museums

Skattemyndigheterna (24) // Local Tax Offices (24)

Skogs- och jordbrukets forkningsråd // Swedish Council for Forestry and Agricultural Research

Skogsstyrelsen // National Board of Forestry

Skolverk, statens // National Agency for Education

Smittskyddsinstitutet // Swedish Institute for Infectious Disease Control

Socialstyrelsen // National Board of Health and Welfare

Socialvetenskapliga forskningsrådet // Swedish Council for Social Research

Sprängämnesinspektionen // National Inspectorate of Explosives and Flammables

Statistiska centralbyrån // Statistics Sweden

Statskontoret // Agency for Administrative Development

Stiftelsen WHO // Collaborating Centre on International Drug Monitoring

Strålskyddsinstitut, statens // National Institute of Radiation Protection

Styrelsen för internationell utveckling, SIDA // Swedish International Development Authority

Styrelsen för Internationellt Näringslivsbistånd, SWEDECORP // Swedish International Enterprise Development

Styrelsen för psykologiskt försvar* // National Board of Psychological Defence

Styrelsen för Sverigebilden // Image Sweden

Styrelsen för teknisk ackreditering // Swedish Board for Technical Accreditation

Styrelsen för u-landsforskning, SAREC // Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries

Svenska institutet, stiftelsen // Swedish Institute

Talboks- och punktskriftsbiblioteket // Library of Talking Books and Braille Publications

Teknikvetenskapliga forskningsrådet // Swedish Research Council for Engineering Sciences

Tekniska museet, stiftelsen // National Museum of Science and Technology

Tingsrätterna (97) // District and City Courts (97)

Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet // Judges Nomination Proposal Committee

Transportforskningsberedningen // Transport Research Board

Transportrådet // Board of Transport

Tullverket // Swedish Board of Customs

Ungdomsråd, statens // State Youth Council

Universitet och högskolor // Universities and University Colleges

Utlänningsnämnden // Aliens Appeals Board

Utsädeskontroll, statens // National Seed Testing and Certification Institute

Vatten- och avloppsnämnd, statens // National Water Supply and Sewage Tribunal

Vattenöverdomstolen // Water Rights Court of Appeal

Verket för högskoleservice (VHS) // National Agency for Higher Education

Veterinärmedicinska anstalt, statens // National Veterinary Institute

Väg- och trafikinstitut, statens // Road and Traffic Research Institute

Värnpliktsverket* // Armed Forces' Enrolment Board

Växtsortnämnd, statens // National Plant Variety Board

Yrkesinspektionen // Labour Inspectorate

Åklagarmyndigheterna // Public Prosecution Authorities

Överbefälhavaren // Supreme Commander of the Armed Forces

Överstyrelsen för civil beredskap // National Board of Civil Emergency Preparedness

FÖRENADE KUNGARIKET

Cabinet Office

Chessington Computer Centre

Civil Service College

Recruitment and Assessment Service

Civil Service Occupational Health Service

Office of Public Services and Science

Parliamentary Counsel Office

The Government Centre on Information Systems (CCTA)

Central Office of Information

Charity Commission

Crown Prosecution Service

Crown Estate Commissioners (Vote Expenditure only)

Customs and Excise Department

Department for National Savings

Department for Education

Higher Education Funding Council for England

Department of Employment

Employment Appeals Tribunal

Industrial Tribunals

Office of Manpower Economics

Department of Health

Central Council for Education and Training in Social Work

Dental Practice Board

English National Board for Nursing, Midwifery and Health Visitors

National Health Service Authorities and Trusts

Prescriptions Pricing Authority

Public Health Laboratory Service Board

United Kingdom Central Council for Nursing, Midwifery and Health Visiting

Department of National Heritage

British Library

British Museum

Historic Buildings and Monuments Commission for England (English Heritage)

Imperial War Museum

Museums and Galleries Commission

National Gallery

National Maritime Museum

National Portrait Gallery

Natural History Museum

Royal Commission on Historical Manuscripts

Royal Commission on Historical Monuments of England

Royal Fine Art Commission (England)

Science Museum

Tate Gallery

Victoria and Albert Museum

Wallace Collection

Department of Social Security

Medical Boards and Examining Medical Officers (War Pensions)

Regional Medical Service

Independent Tribunal Service

Disability Living Allowance Advisory Board

Social Security Advisory Co

Social Security Advisory Committee

Department of the Environment

Building Research Establishment Agency

Commons Commissioners

Countryside Commission

Valuation Tribunal

Rent Assessment Panels

Royal Commission on Environmental Pollution

The Buying Agency

Department of the Procurator General and Treasury Solicitor

Legal Secretariat to the Law Officers

Department of Trade and Industry

Laboratory of the Government Chemist

National Engineering Laboratory

National Physical Laboratory

National Weights and Measures Laboratory

Domestic Coal Consumers' Council

Electricity Committees

Gas Consumers' Council

Central Transport Consultative Committees

Monopolies and Mergers Commission

Patent Office

Department of Transport

Coastguard Services

Transport Research Laboratory

Export Credits Guarantee Department

Foreign and Commonwealth Office

Wilton Park Conference Centre

Government Actuary's Department

Government Communications Headquarters

Home Office

Boundary Commission for England

Gaming Board for Great Britain

Inspectors of Constabulary

Parole Board and Local Review Committees

House of Commons

House of Lords

Inland Revenue, Board of

Intervention Board for Agricultural Produce

Lord Chancellor's Department

Combined Tax Tribunal

Council on Tribunals

Immigration Appellate Authorities

Immigration Adjudicators

Immigration Appeals Tribunal

Lands Tribunal

Law Commission

Legal Aid Fund (England and Wales)

Pensions Appeals Tribunals

Public Trustee Office

Office of the Social Security Commissioners

Supreme Court Group (England and Wales)

Court of Appeal - Criminal

Circuit Offices and Crown, County and Combined Courts (England and Wales)

Transport Tribunal

Ministry of Agriculture, Fisheries and Food

Agricultural Development and Advisory Service

Agricultural Dwelling House Advisory Committees

Agricultural Land Tribunals

Agricultural Wages Board and Committees

Cattle Breeding Centre

Plant Variety Rights Office

Royal Botanic Gardens, Kew

Ministry of Defence [90]

[90] Icke-militärt material.

Meteorological Office

Procurement Executive

National Audit Office

National Investment Loans Office

Northern Ireland Court Service

Coroners Courts

County Courts

Court of Appeal and High Court of Justice in Northern Ireland

Crown Courts

Enforcement of Judgements Office

Legal Aid Fund

Magistrates Court

Pensions Appeals Tribunals

Northern Ireland, Department of Agriculture

Northern Ireland, Department for Economic Development

Northern Ireland, Department of Education

Northern Ireland, Department of the Environment

Northern Ireland, Department of Finance and Personnel

Northern Ireland, Department of Health and Social Services

Northern Ireland Office

Crown Solicitor's Office

Department of the Director of Public Prosecutions for Northern Ireland

Northern Ireland Forensic Science Laboratory

Office of Chief Electoral Officer for Northern Ireland

Police Authority for Northern Ireland

Probation Board for Northern Ireland

State Pathologist Service

Office of Fair Trading

Office of Population Censuses and Surveys

National Health Service Central Register

Office of the Parliamentary Commissioner for Administration and Health

Service Commissioners

Ordnance Survey

Overseas Development Administration

Natural Resources Institute

Paymaster General's Office

Postal Business of the Post Office

Privy Council Office

Public Record Office

Registry of Friendly Societies

Royal Commission on Historical Manuscripts

Royal Hospital, Chelsea

Royal Mint

Scotland, Crown Office and Procurator

Fiscal Service

Scotland, Department of the Registers of Scotland

Scotland, General Register Office

Scotland, Lord Advocate's Department

Scotland, Queen's and Lord Treasurer's Remembrancer

Scottish Courts Administration

Accountant of Court's Office

Court of Justiciary

Court of Session

Lands Tribunal for Scotland

Pensions Appeal Tribunals

Scottish Land Court

Scottish Law Commission

Sheriff Courts

Social Security Commissioners' Office

The Scottish Office

Central Services

Agriculture and Fisheries Department

Crofters Commission

Red Deer Commission

Royal Botanic Garden, Edinburgh

Industry Department

Education Department

National Galleries of Scotland

National Library of Scotland

National Museums of Scotland

Scottish Higher Education Funding Council

Environment Department

Rent Assessment Panel and Committees

Royal Commission on the Ancient and Historical Monuments of Scotland

Royal Fine Art Commission for Scotland

Home and Health Departments

HM Inspectorate of Constabulary

Local Health Councils

National Board for Nursing, Midwifery and Health Visiting for Scotland

Parole Board for Scotland and Local Review Committees

Scottish Council for Postgraduate Medical Education

Scottish Crime Squad

Scottish Criminal Record Office

Scottish Fire Service Training School

Scottish Health Service Authorities and Trusts

Scottish Police College

Scottish Record Office

HM Stationery Office (HMSO)

HM Treasury

Forward

Welsh Office

Royal Commission of Ancient and Historical Monuments in Wales

Welsh National Board for Nursing, Midwifery and Health Visiting

Local Government Boundary Commission for Wales

Valuation Tribunals (Wales)

Welsh Higher Education Finding Council

Welsh National Health Service Authorities and Trusts

Welsh Rent Assessment Panels.

BILAGA V

FÖRTECKNING ÖVER VAROR ENLIGT ARTIKEL 8.1 I FRÅGA OM OFFENTLIGA UPPHANDLINGSKONTRAKT FRÅN MYNDIGHETER PÅ FÖRSVARSOMRÅDET [91]

[91] Detta är den förteckning som återfinns i bilaga I punkt 3 i det avtal om offentlig upphandling som ingicks inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986-1994).

Kapitel 25: Salt; svavel; jord och sten; gips, kalk och cement

Kapitel 26: Malm, slagg och aska

Kapitel 27: Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter av dessa; bituminösa ämnen; mineralvaxer

utom:

ex 27.10: särskilda motorbränslen (gäller inte Österrike)

värmeolja och motorbränslen (gäller endast Österrike):

Kapitel 28: Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper

utom:

ex 28.09: sprängämnen

ex 28.13: sprängämnen

ex 28.14: tårgas

ex 28.28: sprängämnen

ex 28.32: sprängämnen

ex 28.39: sprängämnen

ex 28.50: giftiga ämnen

ex 28.51: giftiga ämnen

ex 28.54: sprängämnen

Kapitel 29: Organiska kemikalier

utom:

ex 29.03: sprängämnen

ex 29.04: sprängämnen

ex 29.07: sprängämnen

ex 29.08: sprängämnen

ex 29.11: sprängämnen

ex 29.12: sprängämnen

ex 29.13: giftiga ämnen

ex 29.14: giftiga ämnen

ex 29.15: giftiga ämnen

ex 29.21: giftiga ämnen

ex 29.22: giftiga ämnen

ex 29.23: giftiga ämnen

ex 29.26: sprängämnen

ex 29.27: giftiga ämnen

ex 29.29: sprängämnen

Kapitel 30: Farmaceutiska produkter

Kapitel 31: Gödselmedel

Kapitel 32: Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och garvsyraderivat; pigment och andra färgämnen; lacker och andra målningsfärger; kitt och andra tätnings- och utfyllningsmedel; tryckfärger, bläck och tusch

Kapitel 33: Eteriska oljor och resinoider; parfymerings-, skönhets- och kroppsvårdsmedel

Kapitel 34: Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel, smörjmedel, konstgjorda vaxer, beredda vaxer, puts- och skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor, s.k. dentalvax samt dentalpreparat på basis av gips

Kapitel 35: Proteiner; modifierad stärkelse; lim och klister; enzymer

Kapitel 36: Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter; tändstickor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter (gäller endast Österrike och Sverige)

utom (gäller endast Österrike):

ex 36.01: krut

ex 36.02: beredda sprängämnen, andra än krut

ex 36.04: tändmedel

ex 36.08: sprängämnen

Kapitel 37: Varor för foto- eller kinobruk

Kapitel 38: Diverse kemiska produkter

utom:

ex 38.19: giftiga ämnen (gäller inte Sverige)

Kapitel 39: Plaster och plastvaror

utom:

ex 39.03: sprängämnen (gäller inte Sverige)

Kapitel 40: Gummi och gummivaror

utom:

ex 40.11: bildäck (gäller inte Sverige)

Kapitel 41: Oberedda hudar och skinn samt läder (gäller inte Österrike)

Kapitel 42: Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar: (gäller inte Österrike)

Kapitel 43: Pälsskinn och konstgjord päls; varor av dessa material

Kapitel 44: Trä och varor av trä; träkol (gäller inte Österrike)

Kapitel 45: Kork och varor av kork

Kapitel 46: Varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korgmakeriarbeten

Kapitel 47: Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; avfall och förbrukade varor av papper eller papp

Kapitel 48: Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp (gäller inte Österrike)

Kapitel 49: Tryckta böcker, tidningar, bilder och andra produkter från den grafiska industrin (gäller inte Österrike)

Kapitel 65: Huvudbonader och delar till huvudbonader

utom (gäller endast Österrike):

ex 65.05: militärhuvudbonader

Kapitel 66: Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, sittkäppar, piskor och ridspön samt delar till sådana artiklar

Kapitel 67: Bearbetade fjädrar och dun samt varor tillverkade av fjädrar eller dun; konstgjorda blommor; varor av människohår

Kapitel 68: Varor av sten, gips, cement, asbest, glimmer eller liknande material

Kapitel 69: Keramiska produkter

Kapitel 70: Glas och glasvaror

Kapitel 71: Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter; bijouterivaror

Kapitel 72: Mynt (gäller endast Österrike och Sverige)

Kapitel 73: Gjutjärn, järn och stål

Kapitel 74: Koppar

Kapitel 75: Nickel

Kapitel 76: Aluminium

Kapitel 77: Magnesium och beryllium

Kapitel 78: Bly

Kapitel 79: Zink

Kapitel 80: Tenn

Kapitel 81: Andra oädla metaller

Kapitel 82: Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel metall

utom:

ex 82.05: verktyg (utom Österrike)

ex 82.07: verktyg, delar

ex 82.08: handverktyg (gäller endast Österrike)

Kapitel 83: Diverse varor av oädel metall

Kapitel 84: Ångpannor, maskiner, apparater och mekaniska redskap

utom:

ex 84.06: motorer

ex 84.08: övriga motorer

ex 84.45: maskiner

ex 84.53: datorer (gäller inte Österrike)

ex 84.55: delar av datorer under rubrik nr 84.53 (gäller inte Österrike och Sverige)

ex 84.59: kärnreaktorer (gäller inte Österrike och Sverige)

Kapitel 85: Elektriska maskiner och apparater, delar till sådana varor

utom:

ex 85.03: batterier (gäller endast Österrike)

ex 85.13: teleutrustning

ex 85.15: transmissionsapparater

Kapitel 86: Lok och annan rullande järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar till sådan materiel; stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar till sådan materiel; mekanisk (inbegripet elektromekanisk) trafiksignaleringsutrustning av alla slag

utom:

ex 86.02: pansarlok, elektriska

ex 86.03: övriga pansarlok

ex 86.05: pansarvagnar

ex 86.06: underhålls- och servicevagnar

ex 86.07: vagnar

Kapitel 87: Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel samt delar och tillbehör till fordon

utom:

ex 87.08: stridsvagnar och andra bepansrade fordon

ex 87.01: traktorer

ex 87.02: militära fordon

ex 87.03: bärgningsbilar

ex 87.09: motorcyklar

ex 87.14: släpfordon

Kapitel 88: Luftfartyg och rymdfarkoster samt delar till sådana (gäller endast Österrike)

Kapitel 89: Fartyg och annan flytande materiel

utom:

ex 89.01: krigsfartyg (gäller endast Österrike):

ex 89.01A: krigsfartyg (gäller inte Österrike):

ex 89.03: flytande materiel (gäller endast Österrike)

Kapitel 90: Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater

utom:

ex 90.05: kikare

ex 90.13: diverse instrument, laser

ex 90.14: avståndsmätare

ex 90.28: elektriska och elektroniska mätinstrument

ex 90.11: mikroskop (gäller inte Österrike och Sverige)

ex 90.17: medicinska instrument (gäller inte Österrike och Sverige)

ex 90.18: redskap för sjukgymnastik (gäller inte Österrike och Sverige)

ex 90.19: ortopediska redskap (gäller inte Österrike och Sverige)

ex 90.20: röntgenapparater (gäller inte Österrike och Sverige)

Kapitel 91: Ur och delar till ur

Kapitel 92: Musikinstrument; apparater för inspelning och återgivning av ljud, apparater för inspelning och återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater

Kapitel 94: Möbler; sängkläder, madrasser, resårbottnar till sängar, kuddar och liknande stoppade inredningsartiklar

utom:

ex 94.01A: flygplanssäten (gäller inte Österrike)

Kapitel 95: Varor och produkter av utskärnings- eller pressmaterial

Kapitel 96: Borstar, penslar, kvastar, dammvippor och såll

Kapitel 97: Leksaker, spel och sportartiklar (gäller endast Österrike och Sverige)

Kapitel 98: Diverse artiklar

BILAGA VI

DEFINITION AV VISSA TEKNISKA SPECIFIKATIONER

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1. a) teknisk specifikation, i samband med varu- och tjänstekontrakt: En specifikation som framgår av ett dokument med angivelser av kraven på en vara, såsom nivån för kvalitet, prestanda, säkerhet eller dimensioner inklusive kraven på varor med avseende på varubeteckning, terminologi, symboler, tester och testmetoder, emballage, märkning och etikettering samt förfarandena vid bedömning av överensstämmelse.

b) teknisk specifikation, i samband med byggentreprenadkontrakt: Samtliga tekniska krav som särskilt framgår av kontraktshandlingarnas angivelser av krav på arbete, material, produkt eller vara och som möjliggör en sådan beskrivning därav att arbetet, produkten eller varan uppfyller de av den upphandlande myndigheten avsedda ändamålen. De tekniska kraven skall omfatta nivån för kvalitet, prestanda, säkerhet, dimensioner inklusive förfarandena vid bedömning av överensstämmelse, terminologi, symboler, tester och testmetoder, emballage, märkning och etikettering. De skall också omfatta regler med avseende på utformning och kostnadsberäkning, test, inspektion och godkännande av arbeten, metoder eller konstruktionsteknik, liksom för alla andra tekniska villkor som de upphandlande myndigheterna kan föreskriva med hänvisning till allmänna eller särskilda bestämmelser rörande avslutade arbeten och de material eller delar som dessa arbeten medför.

2. standard: en teknisk specifikation som godkänts av ett erkänt standardiseringsorgan för återkommande och kontinuerlig tillämpning, men som inte är tvingande och som omfattas av någon av följande kategorier:

- internationell standard: standard som fastställt av ett internationellt standardiseringsorgan och som är allmänt tillgänglig

- europeisk standard: standard som fastställts av ett europeiskt standardiseringsorgan och som är allmänt tillgänglig

- nationell standard: standard som fastställts av ett nationellt standardiseringsorgan och som är allmänt tillgänglig

3. europeiskt tekniskt godkännande: positivt tekniskt utlåtande om användningen av en produkt, grundat på hur den uppfyller väsentliga krav för byggnadsarbeten, genom sina egenskaper och angivna villkor för tillämpning och användning. Det europeiska godkännandet skall meddelas av ett särskilt organ utsett av medlemsstaten.

4. gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation som upprättats enligt ett förfarande som har erkänts av medlemsstaterna i syfte att åstadkomma enhetlig tillämpning i alla medlemsstaterna och som har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. tekniskt underlag: en produkt som tagits fram av ett europeiskt standardiseringsorgan, vid sidan av den officiella standarden, enligt förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov.

BILAGA VII A

INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING

FÖRHANDSINFORMATION

1. Den upphandlande myndighetens namn, adress, e-postadress och faxnummer samt, i tillämpliga fall, motsvarande uppgifter för den enhet som kan lämna ytterligare information.

2. Slag och mängd eller värde avseende de produkter som skall levereras, referensnummer enligt nomenklaturen,

planerad total upphandling i var och en av tjänstekategorierna enligt bilaga I A,

slag och omfattning av byggentreprenaden, plats för utförande; om entreprenaden är uppdelad i flera delar, väsentliga särdrag för de olika delarna i förhållande till entreprenaden; om möjligt en uppskattning av kostnadsramen för arbetet.

3. Preliminärt datum när förfarandet för tilldelning av kontraktet eller kontrakten skall inledas, inom varje kategori när det gäller upphandling av tjänster.

4. I tillämpliga fall, angivande av om det rör sig om ett ramavtal.

5. I tillämpliga fall, övriga upplysningar.

6. Datum då meddelandet avsänts.

7. Angivande av om upphandlingen omfattas av avtalet (GPA).

MEDDELANDEN OM UPPHANDLING

Öppna, selektiva och förhandlade förfaranden:

1. Den upphandlande myndighetens namn, adress, e-postadress och faxnummer.

2. a) Det valda upphandlingsförfarandet.

b) I tillämpliga fall, skäl till det påskyndade förfarandet (i fråga om selektiva och förhandlade förfaranden).

c) I tillämpliga fall, angivande av om det rör sig om ett ramavtal.

3. Typ av upphandling.

4. Plats för leverans av varorna, tjänsterna eller utförande/genomförande av arbetet.

5. a) För varukontrakt:

- Slag av de varor som skall levereras med särskilt angivande av om anbuden infordras med avseende på köp, leasing, hyra, hyrköp eller en kombination av dessa, referensnummer enligt nomenklaturen. Mängd av de varor som skall levereras med särskilt angivande av option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen. I samband med tidsbegränsade kontrakt eller kontrakt som kan förnyas inom en given tid anges även, om möjligt, tidsplanen för senare varuupphandlingar.

b) För tjänstekontrakt:

- Tjänstekategori och benämning. Referensnummer enligt nomenklaturen. Omfattning av de tjänster som skall levereras. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen. I samband med kontrakt som kan förnyas inom en given tid anges även, om möjligt, tidsplanen för senare tjänsteupphandling.

- Angivande av om utförandet av tjänsten enligt lagar eller författningar är förbehållet en viss yrkesgrupp.

Hänvisning till lag eller författning.

Uppgift om juridiska personer skall ange namn och yrkeskvalifikationer på den personal som är ansvarig för utförandet av tjänsten.

c) För byggentreprenadkontrakt:

- Slag och omfattning av det arbete som skall utföras och allmän beskrivning av entreprenaden. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen.

Om entreprenaden eller kontraktet är uppdelat i flera delar skall storleksordningen på de olika delarna anges.

Uppgifter om syftet med entreprenaden eller kontraktet när det senare även innebär projektering.

6. Om kontrakten är uppdelade i flera delar skall det anges om marknadsaktörerna kan lämna anbud på en, flera och/eller alla delar.

7. Sista datum för slutförande av varu-/tjänsteleveranserna/byggentreprenaden eller varu-/tjänste-/byggentreprenadkontraktets varaktighet och, så långt det är möjligt, sista datum för påbörjande eller genomförande av varuleveransen, tillhandahållandet av tjänsterna eller, så långt det är möjligt, sista datum för påbörjande av byggentreprenaden.

8. För ramavtal: planerat antal deltagande marknadsaktörer, planerad löptid och, i tillämpliga fall, angivande av skälen till en löptid som sträcker sig över mer än tre år, det totala uppskattade värdet för varorna/tjänsterna/byggentreprenaden för ramavtalets hela löptid samt värde och frekvens avseende de kontrakt som kommer att tilldelas.

9. I förekommande fall, förbud mot alternativa anbud.

10. I förekommande fall, särskilda villkor för kontraktets genomförande.

11. Öppna förfaranden:

a) Namn och adress till den avdelning från vilken kontraktshandlingar och specifikationer kan beställas.

b) I förekommande fall, sista datum för sådan beställning.

c) I förekommande fall, belopp och betalningsvillkor för sådana dokument.

12. a) Sista datum för mottagande av anbud (öppna förfaranden).

b) Sista datum för mottagande av begäran om deltagande (selektiva och förhandlade förfaranden).

c) Adress till vilken dessa skall skickas.

d) Det eller de språk som dessa skall vara avfattade på.

13. Öppna förfaranden:

a) Personer som får närvara vid öppnandet av anbuden.

b) Datum, tid och plats för öppnandet.

14. I förekommande fall, säkerheter och garantier som begärs.

15. Huvudsakliga villkor för finansiering och betalning och/eller hänvisning till de texter som innehåller villkoren.

16. I tillämpliga fall, den rättsliga form som en grupp marknadsaktörer som tilldelas kontrakt skall anta.

17. Uppifter om marknadsaktörens personliga ställning samt de uppgifter och handlingar som krävs för bedömningen av de ekonomiska och tekniska minimikrav som vederbörande skall uppfylla. Niveau(x) spécifique(s) de capacités éventuellement exigé(s).

18. Minsta antal och, i tillämpliga fall, största antal anbudssökande som den upphandlande myndigheten avser att uppmana till anbudsgivning (selektiva och förhandlande förfaranden).

19. Den tid anbudsgivaren skall vara bunden av sitt anbud (öppna förfaranden).

19. I förekommande fall, namn och adress till marknadsaktörer som den upphandlande myndigheten redan utsett (förhandlade förfaranden).

21. Kriterier för tilldelning av kontrakt. De kriterier som utgör det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och deras inbördes viktning i samband med selektiva och förhandlande förfaranden. Vid öppna förfaranden skall de senare kriterierna och deras inbördes viktning anges om de inte framgår av kontraktshandlingarna.

22. Datum för offentliggörande av förhandsinformation i enlighet med de tekniska specifikationer för offentliggörande som anges i bilaga VIII eller uppgift om att sådant offentliggörande inte skall äga rum.

23. Datum då meddelandet avsänts.

24. Angivande av om kontraktet omfattas av avtalet (GPA) eller ej.

MEDDELANDE OM TILLDELNING AV KONTRAKT

1. Den upphandlande myndighetens namn och adress.

2. Det valda upphandlingsförfarandet. Vid förhandlat förfarande utan föregående offentliggörande av meddelande, motivering (artikel 28).

3. För varukontrakt: slag och mängd av de produkter som levererats, i förekommande fall, per leverantör; referensnummer enligt nomenklaturen.

För tjänstekontrakt: tjänstekategori och benämning; referensnummer enligt nomenklaturen; omfattning upphandlade tjänster.

För byggentreprenadkontrakt: slag och omfattning av de tjänster som skall tillhandahållas och en allmän beskrivning av entreprenaden.

4. Datum för tilldelning av kontrakt.

5. Kriterier för tilldelning av kontrakt.

6. Antal mottagna anbud.

7. Namn och adress till den eller dem som tilldelar kontrakt.

8. Erlagt pris (maximum/minimum) eller prisklass.

9. Det/de tilldelade kontraktens värde eller högsta och lägsta anbud som har beaktats vid tilldelningen av kontraktet.

10. Värde och omfattning av den del av kontraktet som eventuellt kan bli utlagt på tredje man.

11. Datum för offentliggörande av meddelandet i enlighet med de tekniska specifikationer för offentliggörande som återfinns i bilaga VIII.

12. Datum då meddelandet avsänts.

BILAGA VII B

INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM FORMGIVNINGSTÄVLINGAR OM TJÄNSTEKONTRAKT

MEDDELANDEN OM FORMGIVNINGSTÄVLINGAR

1. Namn, postadress, e-postadress, faxnummer till den upphandlande myndigheten och till den avdelning från vilken relevanta handlingar kan erhållas.

2. Projektbeskrivning.

3. Typ av formgivningstävling: öppen eller selektiv.

4. För öppen formgivningstävling: slutdatum för mottagande av bidrag.

5. För selektiv formgivningstävling:

a) planerat antal deltagare;

b) i tillämpliga fall, namn på redan utvalda deltagare,

c) kriterier för att välja ut deltagare,

d) slutdatum för mottagande av begäran om deltagande.

6. I tillämpliga fall, uppgift om när deltagande är förbehållet en viss yrkeskategori.

7. Kriterier för bedömning av bidragen.

8. I tillämpliga fall, namn på utvalda juryledamöter.

9. Uppgift om jurybeslut är bindande för den upphandlande myndigheten.

10. I tillämpliga fall, antal och värde av de priser som delas ut.

11. I tillämpliga fall, uppgifter angående ersättning till samtliga deltagare.

12. Uppgift om prisvinnarna är berättigade att tilldelas eventuella följdkontrakt.

13. Datum för avsändande av meddelandet.

MEDDELANDE OM RESULTATEN AV EN FORMGIVNINGSTÄVLING

1. Den upphandlande myndighetens namn, postadress, e-postadress och faxnummer.

2. Projektbeskrivning.

3. Totalt antal deltagare.

4. Antal utländska deltagare.

5. Vinnare av formgivningstävlingen.

6. I förekommande fall, priset/priserna.

7. Hänvisning till meddelandet om formgivningstävling.

8. Datum för avsändande av meddelandet.

BILAGA VII C

INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM KONCESSIONER SOM AVSER BYGGENTREPRENADER

1. Den upphandlande myndighetens namn, adress, e-postadress och faxnummer.

2. a) Plats för utförande.

b) Föremål för koncessionen; slag och omfattning av de tjänster som skall utföras.

3. a) Sista datum för mottagande av anbud.

b) Adress till vilken dessa skall skickas.

c) Det eller de språk som anbuden skall vara avfattade på.

4. Personliga, tekniska och finansiella villkor som måste uppfyllas av de sökande.

5. Kriterier för tilldelning av kontrakt.

6. I förekommande fall, minsta andel av de kontrakterade arbetena som tilldelas tredje man.

7. Datum då meddelandet avsänts.

BILAGA VII D

INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM BYGGENTREPRENADKONTRAKT SOM INGÅTTS AV KONCESSIONSHAVAREN

1. a) Plats för utförande.

b) Slag och omfattning av de tjänster som skall tillhandahållas och en allmän beskrivning av entreprenaden.

2. Eventuell tidsfrist för arbetets slutförande.

3. Namn och adress till det organ från vilket kontraktshandlingar och kringdokument kan beställas.

4. a) Sista datum för mottagande av begäran om deltagande och/eller mottagande av anbud.

b) Adress till vilken dessa skall skickas.

c) Det eller de språk som de skall vara avfattade på.

5. I förekommande fall, säkerheter och garantier som begärs.

6. Ekonomiska och tekniska krav som entreprenören skall uppfylla.

7. Kriterier för tilldelning av kontrakt.

8. Datum då meddelandet avsänts.

BILAGA VIII

TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR OFFENTLIGGÖRANDE

1. Offentliggörande av meddelanden

a). När det enligt detta direktiv föreskrivs att upphandlande myndigheter skall offentliggöra viss information skall dessa uppgifter översändas i det format som krävs av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer både med avseende på de medel för elektronisk överföring som avses i punkt 3 och på andra sätt.

b) Vid påskyndat förfarande enligt artikel 34.9 skall meddelandet skickas antingen per fax eller med medel för elektronisk överföring i enlighet med punkt 3.

c). De meddelanden som avses i artiklarna 31, 56, 63 och 69 skall offentliggöras via Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.

De upphandlande myndigheterna kan därutöver offentliggöra denna information på Internet i form av en "upphandlarprofil" enligt punkt 2 b.

d) Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer skall till den upphandlande myndigheten sända en bekräftelse på att de uppgifter som översänts har offentliggjorts med angivande av datum för offentliggörandet. Denna bekräftelse tjänar som bevis på offentliggörandet.

2. Offentliggörande av kompletterande upplysningar

a) De upphandlande myndigheterna uppmanas att offentliggöra samtliga kontraktshandlingar på Internet. De upphandlande myndigheter som tillhandahåller kontraktshandlingarna på detta sätt skall då i meddelandet om upphandling enligt artiklarna 31.2 och 56.1 samt artiklarna 63 och 69 ange den webbadress där dessa handlingar finns.

b) De upphandlande myndigheterna uppmanas att offentliggöra sin "upphandlarprofil" på Internet. Denna profil kan innehålla uppgifter om pågående upphandlingar, planerade inköp, tecknade kontrakt, annullerade förfaranden samt all annan information av allmänt intresse, såsom kontaktpersoner, telefon- och faxnummer, post- och e-postadress.

3. Överföring på elektronisk väg

Överföringarna på elektronisk väg skall stämma överens med anvisningarna på följande webbplats: « http://simap.eu.int ».

BILAGA IX

REGISTER

BILAGA IX A

FÖR VARUKONTRAKT

Yrkes- och handelsregistren samt försäkringar och motsvarande intyg:

- Belgien: Registre du commerce - Handelsregister,

- Danmark: Aktieselskabsregistret, Foreningsregistret och Handelsregistret,

- Tyskland: Handelsregister och Handwerksrolle,

- Grekland: «Béïôå÷íéêü Þ Âéïìç÷áíéêü Þ Åìðïñéêü ÅðéìåëçôÞñéï»,

- Spanien: Registro Mercantil eller, för enskilda som inte är inskrivna, ett intyg att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket ifråga,

- Frankrike: Registre du commerce och Répertoire des métiers,

- Italien: Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato och Registro delle Commissioni provinciali per l'artigianato,

- Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers,

- Nederländerna: Handelsregister,

- Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern,

- Portugal: Registro Nacional das Pessoas Colectivas,

- Finland: kaupparekisteri - handelsregistret,

- Sverige: Aktiebolags-, handels- eller föreningsregistren,

- Förenade kungariket och Irland: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies med uppgift om att leverantörens rörelse är incorporated eller registered, eller, om detta inte är fallet, att visa upp ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.

BILAGA IX B

FÖR TJÄNSTEKONTRAKT

Yrkes- och handelsregistren samt försäkringar och motsvarande intyg:

- Belgien: Registre du commerce - Handelsregister och Ordres professionnels- Beroepsorden,

- Danmark: Erhvervs- og Selskabstyrelsen,

- Tyskland: Handelsregister, Handwerksrolle och Vereinsregister,

- Grekland: tjänsteleverantören kan åläggas att förete ett intyg om att vederbörande under ed inför en notarie försäkrat att han utövar yrket ifråga; i fall som omfattas av gällande nationell lagstiftning, för tillhandahållandet av sådana undersökningar som avses i bilaga I A, yrkesregistret çôñþï Ìåëåôçôþí och Ìçôñþï Ãñáöåßùí Ìåëåôþí,

- Spanien: Registro central de empresas consultoras y de servicios del ministerio de Economía y Hacienda,

- Frankrike: Registre du commerce och Répertoire des métiers,

- Italien, Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato, Registro delle commissioni provinciali per l'artigianato eller Consiglio nazionale degli ordini professionali,

- Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers,

- Nederländerna: Handelsregister,

- Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern,

- Portugal: Registro Nacional das Pessoas Colectivas,

- Finland: kaupparekisteri - handelsregistret,

- Sverige: Aktiebolags -, handels - eller föreningsregistren,

- Förenade kungariket och Irland: tjänsteleverantören kan åläggas att förete ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies eller, om detta inte finns, att förete ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.

BILAGA IX C

FÖR BYGGENTREPRENADKONTRAKT

Yrkesregistren samt försäkringar och motsvarande intyg för varje medlemsstat:

- Belgien: Registre du Commerce, Handelsregister,

- Danmark: Handelsregistret, Aktieselskabesregistret och Erhvervsregistret,

- Tyskland: Handelsregister och Handwerksrolle,

- Grekland: Registret för avtalsslutande företag (Ìçôñþï Åñãïëçðôéêþí Åðé÷åéñÞóåùí - MEEÐ) under ministeriet för miljö, markplanering och anläggningsarbeten (ÐÅ×ÙÄÅ),

- Spanien: Registro Oficial de Contratistas del Ministerio de Industria, Comercio y Turismo,

- Frankrike: Registre du commerce och Répertoire des métiers,

- Italien: Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato,

- Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers,

- Nederländerna: Handelsregister,

- Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern,

- Portugal: Commissão de Alvarás de Empresas de Obras Públicas e Particulares (CAEOPP),

- Finland: kaupparekisteri - handelsregistret,

- Sverige: Aktiebolags -, handels - eller föreningsregistren,

- Förenade kungariket och Irland: entreprenören kan åläggas att förete ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.

BILAGA X

TIDSFRISTER FÖR INFÖRLIVANDE

(artikel 80)

Direktiv // Tidsfrister för införlivande

92/50/EEG EGT L 209, 24.7.1992)

Österrike, Finland, Sverige* // 1.7.1993

1.1.1995

93/36/EEG (EGT L 199, 9.8.1993)

Österrike, Finland, Sverige* // 13.6.1994

1.1.1995

93/37/EEG (EGT L 199,9.8.1993)

kodifiering av direktiven:

- 71/305/EEG (EGT L 185, 16.8.1971) : //

- EG-6

- DK, IRL, UK

- Grekland

- Spanien, Portugal

- Österrike, Finland, Sverige* // 30.7.1972

1.1.1973

1.1.1981

1.1.1986

1.1.1995

- 89/440/EEG (EGT L 210, 21.7.1989) : //

- EG-9

- Grekland, Spanien, Portugal

- Österrike, Finland, Sverige* // 19.7.1990

1.3.1992

1.1.1995

97/52/EG (EGT° 328, 28.11.1997) // 13.10.1998

* EES : 1.1.1994

BILAGA XI

JÄMFÖRELSETABELL [92]

[92] "Anpassad" betyder en ny skrivning utan ändring av de upphävda direktivens räckvidd. När räckvidden i de upphävda direktivens bestämmelser har ändrats anges detta med "ändrad". Om ändringen gäller alla av de tre upphävda direktiven är anmärkningen placerad i den sista spalten. Om ändringen bara gäller ett eller två direktiv är anmärkningen placerad i spalten under det eller de direktiv som berörs.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. ÅTGÄRDENS BETECKNING

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader

2. BERÖRDA BUDGETPOSTER

B5-304 (EGT S)

3. RÄTTSLIG GRUND

Artiklarna 47.2, 55 och 95 i EG-fördraget

4. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

4.1 Allmänt mål

Omarbetning av direktiven gällande offentlig upphandling av varor (93/36/EEG), byggentreprenader (93/37/EEG) och tjänster (92/50/EEG) med syftet att åstadkomma

- förenkling,

- uppdatering, och

- mer flexibilitet.

4.2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning

Åtgärden inleds så snart rättsakterna träder i kraft (18 månader efter det att de antagits).

5. KLASSIFICERING AV UTGIFTER OCH INKOMSTER

5.1 Icke-obligatoriska utgifter

5.2 Differentierade anslag

5.3 Typ av inkomster som avses

6. TYP AV UTGIFTER OCH INKOMSTER

Övrigt:

Att främja öppenhet och insyn när det gäller offentliga kontrakt genom att stimulera till framför allt elektroniskt offentliggörande av meddelanden om upphandling vars offentliggörande inte är obligatoriskt.

7. BUDGETKONSEKVENSER

7.1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden)

Ej tillämplig.

7.2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar

Ej tillämplig.

7.3 Driftskostnader för undersökningar, sakkunniga etc. som omfattas av del B i budgeten

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

7.4 Tidsplan för åtagande- och betalningsbemyndiganden

Ej tillämplig.

8. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Budgeten förvaltas av kommissionens generalsekretariat.

9. ANALYS AV KOSTNADSEFFEKTIVITET

9.1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp

Särskilda mål: samband med det allmänna målet

Att öka antalet meddelanden som offentliggörs i EGT S, framför allt genom medel för datakommunikation.

Målgrupp:

Icke obligatoriskt offentliggörande: kan gälla alla upphandlande enheter.

9.2 Skäl för åtgärden

Behov av gemenskapsfinansierat stöd, särskilt med hänsyn till subsidiaritets principen

Insyn och öppenhet när det gäller offentliga kontrakt i EU kan endast åstadkommas genom offentliggörande på gemenskapsnivå.

Val av tillvägagångssätt

Utnyttjande av Publikationsbyråns centrala system för offentliggörande, som införs genom direktiven gällande offentliga kontrakt. Publikationsbyrån kommer framför allt att använda sig av medel för datakommunikation för kompletterande offentliggörande av frivilliga meddelanden.

Viktiga osäkerhetsfaktorer som kan påverka åtgärdens specifika resultat

De upphandlande enheternas användning av Publikationsbyråns system för offentliggörande.

Publikationsbyråns bedömning: antalet offentliggjorda meddelanden beräknas öka med 10 % per år.

9.3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden

Resultatindikatorer

Antalet frivilligt offentliggjorda meddelanden och antalet upphandlande enheter som är involverade.

De planerade utvärderingarnas form och frekvens

Publikationsbyrån gör en årlig utvärdering.

Bedömning av uppnådda resultat (vid förlängning eller förnyelse av en åtgärd)

Ej tillämplig.

10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER (AVSNITT III, DEL A I BUDGETEN)

Berör ej avsnitt III, del A i budgeten.

KONSEKVENSANALYS FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAG, SÄRSKILT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Beteckning på förslaget:

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader

Dokumentets referensnummer:

...

Förslaget

1. Varför behövs det, med tanke på subsidiaritetsprincipen, gemenskapslagstiftning på detta område, och vilka är huvudmålen-

Syftet med detta förslag är att omarbeta gemenskapsbestämmelserna för offentliga kontrakt i syfte att upprätta en verklig europeisk inre marknad när det gäller offentlig upphandling. Denna lagstiftning har inte till uppgift att ersätta den nationella lagstiftningen, utan att säkerställa efterlevnaden av principerna om likabehandling, icke-diskriminering, insyn och konkurrens vid offentlig upphandling i samtliga medlemsstater. Den faller därmed under gemenskapens exklusiva behörighet och följer proportionalitetsprincipen.

Det här förslaget utgör en uppföljning till de diskussioner som inleddes genom grönboken om offentlig upphandling och har tre olika syften: att det nuvarande regelverket på det här området skall uppdateras, förenklas och göras mer flexibelt. Uppdatering behövs för att beakta ny teknik och ändrade ekonomiska förutsättningar. En förenkling är nödvändig för att göra rättsakterna lättare att förstå för användarna, så att upphandlingen sker enligt exakt samma normer och principer samtidigt som de berörda företagen får bättre kännedom om sina rättigheter. Flexibilitet krävs för att tillgodose köparnas och marknadsaktörernas behov.

Att de tre rättsakterna har omarbetats (slagits samman) till en enda rättsakt innebär också att EU-medborgaren, marknadsaktörerna och de upphandlande enheterna får tillgång till en enda klar och tydlig text.

Konsekvenser för företagen

2. Vilka påverkas av förslaget-

Alla företag, oberoende av storlek, som kan komma att svara på anbudsinfordringar från offentliga sektorn gällande köp av tjänster,varor och byggentreprenader.

- Vilka sektorer-

Samtliga verksamhetsområden, eftersom förslaget berör nästan samtliga ekonomiska sektorer, i synnerhet offentlig varuupphandling (utan undantag), flertalet tjänster som spelar en viktig roll vid handel över gränserna (t.ex. intellektuella tjänster, konsulttjänster som rör företagsledning, teknik och arkitektur) och byggentreprenader (utan större undantag).

- Hur stora är de företag som påverkas (vilken är de små och medelstora företagens andel)-

Det aktuella förslaget kan beröra alla företag som visar intresse för sådan upphandling.

- Är dessa företag belägna i vissa geografiska områden inom gemenskapen-

Nej, företagen finns överallt inom gemenskapen.

3. Vilka åtgärder måste företagen vidta för att följa förslaget-

Detta initiativ främjar indirekt elektronisk upphandling, eftersom upphandlande enheter endast behöver använda sig av dessa medier vid anbudsinfordringar. Detta innebär att de företag som är intresserade av sådan upphandling måste införskaffa lämplig elektronisk utrustning. Det är emellertid uppenbart att detta inte ens för ett småföretag har någon större ekonomisk betydelse i förhållande till de fördelar det kan ge. Genom spridningen av ny teknik kan initiativet dessutom bidra till att främja de små och medelstora företagens konkurrenskraft och utveckling.

4. Vilka ekonomiska verkningar förväntas förslaget få

- för sysselsättningen-

- för investeringar och nyetablering av företag-

- för företagens konkurrenskraft-

Syftet med förslaget är att se till att marknaden för upphandling i ännu högre grad öppnas för konkurrens över nationsgränserna. De offentliga kontrakten utgör sammanlagt 14 % av BNP, men inköpen över nationsgränserna ligger en bra bit under den ständigt ökande handeln med varor och tjänster inom EU.

Ett verkligt öppnande av marknaden skulle på ett avgörande vis kunna hjälpa företagen att verkligen dra fördel av den inre marknaden, så att de blir mer konkurrenskraftiga och skapar nya arbetstillfällen.

5. Innehåller förslaget åtgärder för att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda situation (inskränkningar eller skillnader i kraven e.dyl.)-

Förslaget innehåller i stort sett inga särskilda åtgärder för att ta hänsyn till en viss företagskategoris särskilda situation. Förslaget riktar sig framför allt till de upphandlande enheterna genom att ålägga dem en rad olika skyldigheter. Vissa av åtgärderna i det här förslaget innehåller en större grad av insyn och proportionalitet, vilket kan vara till fördel för de små och medelstora företagen.

Rådfrågade

6. Förteckning över organisationer som rådfrågats om förslaget och som fört fram särskilda synpunkter.

Detta förslag är en uppföljning av grönboken från 1996 med titeln "Offentlig upphandling inom Europeiska unionen: överväganden inför framtiden", som resulterade i nära 300 svar från alla ekonomiska sektorer, inklusive ett stort antal små och medelstora företag, medlemsstater och institutioner. Kommissionen har dessutom vänt sig direkt till vissa organisationer som företräder företag (UNICE) och i synnerhet små och medelstora företag (däribland DIHT, Yes for Europe, Europmi, Ueapme). Alla ställer sig bakom målet att förenkla gemenskapens direktiv samt behovet av ökad flexibilitet när det gäller rättsakterna (t.ex. en rättslig grund för ramavtal) och modernisering (elektronisk upphandling).

Vissa framför emellertid önskemål om ett gradvist införande av elektronisk upphandling för att de små och medelstora företagen skall kunna förse sig med nödvändig elektronisk utrustning.