52000AE1405

BILAGA

till Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande

Försäljning av SCCP per år i EU, specificerad efter användningsområde i ton:

>Plats för tabell>

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets beslut om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för stimulans av utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt innehåll i de globala nätverken samt för främjande av den språkliga mångfalden i informationssamhället"

(2001/C 116/06)

Den 7 september 2000 beslutade rådet att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som ansvarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 9 november 2000. Föredragande var Peter Morgan.

Vid sin 377:e plenarsession den 29-30 november 2000 (sammanträdet den 29 november) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 100 röster för och 2 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. ESK välkomnar kommissionens förslag till ett flerårigt gemenskapsprogram för att främja utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt innehåll i de globala nätverken och den språkliga mångfalden i informationssamhället.

1.2. Programmet ingår i handlingsplanen "eEurope 2002 - Ett informationssamhälle för alla". Initiativet till eEurope 2002 togs av Europeiska rådet i Lissabon och handlingsplanen behandlas i ett separat yttrande(1). Följande tre områden prioriteras inom ramen för e-Europa-initiativet:

a) Billigare, snabbare och säkrare Internet.

b) Investeringar i människor och kompetens.

c) Stimulera användningen av Internet.

I den sistnämnda prioriteringen ingår följande program:

- Samhällsinformation på nätet: elektronisk tillgång till offentliga tjänster.

- Europeiskt digitalt innehåll i globala nät.

I föreliggande yttrande behandlas således två av de handlingsprogram som ingår i e-Europa-initiativet. ESK anser dock att dessa program fyller en mycket viktig funktion i sig själva.

1.3. Programmets strategiska målsättningar är följande:

a) Att skapa gynnsamma villkor för kommersialisering, distribution och utnyttjande av europeiskt digitalt innehåll i de globala näten, och därmed främja ekonomisk verksamhet och öka utsikterna att skapa sysselsättning.

b) Att främja utnyttjandet av Europas potential när det gäller innehåll, i synnerhet information från den offentliga sektorn.

c) Att främja flerspråkighet i digitalt innehåll i de globala näten samt öka exportmöjligheterna för europeiska innehållsföretag, i synnerhet små och medelstora företag, genom språklig anpassning.

d) Att bidra till EU-medborgarnas yrkesmässiga, sociala och kulturella utveckling samt göra det lättare för medborgare i kandidatländerna att integreras ekonomiskt och socialt i informationssamhället.

1.4. Programmet löper under fem år mellan 2001 och 2005 med en sammanlagd budget på 150 miljoner euro. Detta blir två miljoner euro per år för de 15 länderna under fem år, dvs. i genomsnitt en miljon euro per år för var och en av de två huvudinriktningarna.

1.5. Det kan hända att de strategiska målsättningarna som anges i punkt 1.3 är överambitiösa mot bakgrund av budgeten och det mer omfattande e-Europa-programmet. Trots det anser ESK att programmet kommer utgöra ett viktigt bidrag till det bredare e-Europa-initiativet och uppmanar därför rådet att säkerställa att tillräckliga anslag beviljas.

2. Sammanfattning av programmet - huvudinriktningar

2.1. Anslagen fördelas på tre huvudinriktningar. För varje program har målsättningar fastställts.

2.2. Stimulans av det kommersiella utnyttjandet av information från den offentliga sektorn - 75 miljoner euro

2.2.1. I svaren på frågorna i grönboken om information från den offentliga sektorn i informationssamhället betonades betydelsen av konkreta försök med offentlig-privata partnerskap. I första hand kommer pilotprojekt att främjas i syfte att samla offentliga och privata parter för att utnyttja sådan information från den offentliga sektorn som är av allmäneuropeiskt intresse. Vid sidan av pilotprojekten kommer man att främja upprättandet av europeiska databaser. De privata deltagarnas intresse och engagemang kommer att bli avgörande för valet av typ av data och område som skall täckas.

2.2.2. Målsättningarna i arbetsprogrammet skulle kunna omfatta följande punkter:

- Antal och kvalitet i fråga om de konkreta produkter och tjänster, baserade på information från den offentliga sektorn, vilka blir resultaten av de olika projekten.

- Den ekonomiska verksamhet och det antal jobb som hänger samman med de nya produkter och tjänster som är baserade på information från den offentliga sektorn.

- Kvaliteten och mängden av de förbindelser som upprättas mellan organisationer inom den offentliga sektorn och privata innehållsföretag.

- Bättre internationellt samarbete när det gäller information från den offentliga sektorn (införande av bästa arbetsmetoder inom hela Europa).

- Bättre tillgång till information från den offentliga sektorn för allmänheten i hela Europa.

- Bättre infrastruktur för information från den offentliga sektorn i kandidatländerna.

2.3. Ökning av den språkliga och kulturella anpassningen - 60 miljoner euro

2.3.1. Genom att stödja språklig anpassning av digitala produkter och tjänster ökar man de europeiska innehållsföretagens exportmöjligheter, samtidigt som man underlättar för den europeiska allmänheten att delta i informationssamhället. Ett ändamålsenligt stöd till flerspråkig och tvärkulturell informationstillgång och informationsutväxling är en viktig faktor för utvecklingen av en europeisk massmarknad för produkter och tjänster på informationsområdet. Genom det föreliggande programmet kommer man att understödja åtgärder som syftar till upprättande av ett närmare samarbete mellan innehålls- och språkbranscherna i Europa för att på det sättet få bukt med den språkliga uppsplittringen av de europeiska marknaderna och öka båda branschernas konkurrenskraft på världsmarknaden. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas små och medelstora företag och nya företag, mindre utbredda EU-språk samt språken hos de tilltänkta nya medlemsstaterna.

2.3.2. Målsättningarna i arbetsprogrammet skulle dessutom kunna omfatta följande punkter:

- Framgång och större marknader för europeiska innehållsföretag (framför allt små och medelstora) genom språklig och kulturell anpassning.

- Att öka de globala nätens andel av innehåll på de olika medlemsstaternas språk.

- Utbyggnad av den språkliga infrastrukturen (genom att öka medvetenheten hos språkföretag och digitala innehållsföretag), och framför allt infrastrukturen för kandidatländernas språk.

- Näringsverksamhet och antal nya jobb som skapas genom arbetet med språklig anpassning.

2.4. Stöd till skapandet av bättre marknadsförutsättningar - 10 miljoner euro

2.4.1. Kommissionen föreslår att åtgärder vidtas för att slå en bro mellan företag inom det digitala innehållsområdet och tänkbara investerare. Avsikten är dessutom att koncentrera sig på en ändamålsenlig och effektiv handel med multimedierättigheter och förfaranden för handel med upphovsrätter.

2.4.2. De kvantifierade målen kan omfatta följande punkter:

- Antalet nystartade och snabbväxande innehållsföretag som får hjälp i sina kontakter med riskkapitalinvesterare.

- Antalet av och kvaliteten på de förbindelser som upprättas mellan de finansiella instituten och innehållsföretagen.

- Näringsverksamhet och antal nya jobb som skapas genom dessa förbindelser.

- Vilken betydelse pilotprojekt i fråga om handel med rättigheter inom multimedieområdet har när det gäller att ta fram ett europeiskt handelssystem för multimedierättigheter. Näringsverksamhet och antal jobb som har samband med detta.

2.4.3. Målgruppen kommer i huvudsak att omfatta aktörer inom innehålls- och språkbaserad verksamhet i den s.k. informationsvärdekedjan. I programmet kommer särskild vikt att fästas vid små och medelstora företag samt företag och institutioner i kandidatländerna.

3. Utmaningar

3.1. ESK ser den språkliga och kulturella mångfalden i EU som en tillgång.

3.2. Målet är att skapa en gynnsam entreprenörsmiljö där europeisk kreativitet, kulturell mångfald och tekniskt försprång kan utnyttjas kommersiellt. I bilagan visas kopplingen mellan detta program och andra likartade EU-program.

3.3. ESK delar kommissionens uppfattning att detta mål hotas av att amerikanska företag har tagit ledningen inom området digitala tillämpningar. I nuläget kommer en oproportionerligt stor andel av Internettrafiken från USA, och det är också där som den stora merparten av webbplatser finns för närvarande. De flesta webbsidor är på engelska, och de flesta av dem är baserade i USA. Av de 100 mest besökta webbplatserna är 94 fysiskt lokaliserade i USA.

3.4. Kommissionen anser att de europeiska innehållsföretagen fortfarande har chans att komma i kapp. Därför anser både kommissionen och ESK att det är mycket viktigt att programmet lanseras nu.

4. Digitalt innehåll

4.1. Kommissionen ger följande definition av innehålls- och informationsbranschen som uppenbarligen är mycket omfattande:

"Innehålls- och informationsbranschen består av de företag som är inblandade i framtagande, utveckling, förpackning och distribution av informationsinnehåll: data, text, ljud, bilder eller kombinationer av detta i multimediatillämpningar, alla presenterade analogt eller digitalt på olika medier som t.ex. papper, mikrofiche, magnetiska eller optiska lagringsmedier. Innehålls- och informationsbranschen omfattar de olika stadierna vid utgivningen av trycksaker (tidningar, böcker, tidskrifter, publikationer från företag), elektronisk utgivning (on-line-databaser, audio- och videotexttjänster, fax och CD-baserade tjänster, Digital Versatile Disc (DVD), Internet World Wide Web, 'edutainment') samt även de audiovisuella industrierna (TV, video, radio, audio- och filmindustrin)."

4.2. I detta yttrande vill kommittén belysa vissa av de många kategorier av Internetinnehåll som finns:

- ISP-tjänster: Från bastjänster som e-post och avancerade tjänster på basis av sökmotorer till rent kommersiella portaler.

- Elektronisk handel: Förbindelser mellan företag och mellan företag och konsumenter samt affärskontakter.

- e-Government: Mellan myndigheter (G:G) (mellan departement), mellan myndigheter och företag (elektronisk upphandling) (G:B) och mellan myndigheter och medborgare (intyg, beskattning, social trygghet etc.) (G:C). Dessutom öppnar röstning och rådgivning via Internet möjligheter till e-demokrati.

- Offentliga informationskällor: Lagstiftning, regelverk, offentliga handlingar, nationella bibliotek, museer, geografisk information, befolkning och folkbokföring, företagsregister, osv. En viktig aspekt i detta sammanhang är tillgången till arkiv.

- Icke-statliga informationskällor: Företag, icke-statliga organisationer, idrottsföreningar, universitet, medier, nyhetsbyråer, börser, yrkesföreningar, fackkunskap, till exempel medicinsk kunskap, osv.

- Underhållning: Utveckling av bredbandsplattformar för audiovisuell underhållning: TV, film, musik, spel, osv.

- Utbildning: Utbildning via nätverk, främst bredbandsnät, innebär betydande möjligheter för barn och vuxna. En viktig aspekt är att man på detta sätt kan förbättra räkne- och läsfärdigheter och sprida den nya kunskap och kompetens som är nödvändig i informationssamhället.

- Innehåll riktat till barn: Innehåll riktat till barn måste betraktas som en särskild kategori av Internetinnehåll. Det finns behov av särskilda program för att skydda barn som använder Internet. Barn är potentiellt de mest kompetenta Internetanvändarna. De är potentiella användare av alla de tjänster för vuxna som beskrivits ovan och utgör samtidigt en särskild sektor inom områden som utbildning, underhållning och shopping. Deras informationsbehov är sannolikt också större än de vuxnas.

4.3. Denna vägledande förteckning ger oss möjlighet att undersöka hur långt programmet sträcker sig när det gäller målet att främja utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt innehåll i globala nätverk.

4.4. Av analysen framgår att åtgärdsinriktningen att främja utnyttjandet av information i den offentliga sektorn är en lämplig målsättning. I ett nyligen utarbetat yttrande har ESK redan uttryckt sitt stöd för utnyttjande av information i den offentliga sektorn(2). Att omvandla information i den offentliga sektorn till digitalt format tillgängligt för allmänheten är ett mycket omfattande projekt. Det kommer säkerligen i hög grad att bidra till målet att göra digitalt innehåll på de nationella språken tillgängligt på Internet. Det är ett av de två huvudåtgärdsområdena i programmet för digitalt innehåll. Trots det utgör det bara en del av den samlade insats i samband med digitalt innehåll som beskrivs i punkt 4.2 ovan.

4.5. Finansiering av förpackning och omvandling av offentlig information till digitalt format bör vara de offentliga myndigheternas ansvar och de bör även stå för kostnaderna för detta, såvida man inte kan lösa det genom kommersiella avtal. En sådan kommersiell lösning skulle kunna omfatta en tredje part som står för konverteringskostnaderna, men i gengäld får vinsten av utnyttjandet. Man bör i vilket fall som helst skilja mellan två olika typer av information. Information som har avgörande betydelse för medborgarna, särskilt sådan information som är knuten till medborgarnas utövande av sina demokratiska rättigheter, bör tillhandahållas gratis eller eventuellt till ett mycket lågt pris. Information som skall användas i kommersiellt syfte borde å andra sidan vara tillgänglig antingen till ett pris som täcker kostnaderna för tryck, uppdatering, datainhämtning och dataöverföring eller till ett rimligt marknadspris. Kommittén inväntar kommissionens förslag i denna fråga. Programmets förslag om erfarenhetsutbyte mellan nationella regeringar kan vara av stort värde.

4.6. ESK uppmuntrar kommissionen att ta initiativ till projekt för att säkerställa att offentlig information som är tillgänglig på Internet alltid är aktuell och ständigt uppdateras.

5. Ökad anpassning av det språkliga och kulturella innehållet

5.1. Kommissionens program omfattar följande två huvudkomponenter:

- Satsning på nya partnerskap och antagande av strategier för flerspråkighet genom att främja nya former av partnerskap mellan digitala innehållsföretag å ena sidan och språkföretag å den andra.

- En utbyggnad av den språkliga infrastrukturen innebär att man måste skapa en öppen lösning bestående av standardiserade och sinsemellan kompatibla flerspråkiga resurser, såsom elektroniska lexikon, samlade textmassor, översättningsminnen och termsamlingar.

5.2. I det följande ges en bedömning av möjligheterna till språklig anpassning av vissa aspekter av digitalt innehåll på Internet.

5.2.1. ISP-tjänster

a) Det skulle vara förvånande om det inte redan fanns ISP-tjänster på de nationella språken i de olika länderna för att främja dialogen på det egna språket. På samma sätt bör portaler erbjuda tjänster som är anpassade efter de nationella språken. Det finns nu bevis på att ISP-tjänster och portaler på de nationella språken håller på att ta över engelskspråkiga webbplatser i EU-länderna.

b) Potentialen för nya intressegrupper av alla olika slag bidrar till att påskynda medborgarnas acceptans för Internet.

c) Internationell dialog kommer naturligtvis att ske på de språk som båda parter förstår, utan hänsyn till Internetleverantörens språk (ISP-tjänster).

5.2.2. Elektronisk handel

a) Nationella företag som vill starta elektronisk handel kommer att använda det språk som deras affärsspartner eller kunder använder, oavsett om det rör sig om en inhemsk eller utländsk marknad. Detsamma gäller företagskontakter.

b) När det gäller internationell handel kommer kontakterna mellan företagen att ske på det språk som är det allmänt vedertagna arbetsspråket inom sektorn globalt sett. Kontakter mellan företag och kunder kommer att ske på det språk som används av kunderna i de olika länderna.

c) Både a och b är potentiella områden för språklig anpassning.

5.2.3. e-Government

a) Enbart inom ramen för pågående regeringsverksamhet utgör Internetförbindelserna mellan myndigheter (G:G), myndigheter och företag (G:B) och myndigheter och medborgare (G:C) den största möjligheten till utveckling av det nationella språket på Internet. Förbindelserna mellan myndigheter (G:G) förbättrar kommunikationen inom den offentliga förvaltningen. Genom förbindelser mellan myndigheter och företag (G:B) minskar kostnaderna i samband med offentlig upphandling, och aktörerna i produktionskedjan uppmuntras samtidigt att använda Internet och att göra det på det nationella språket i respektive land. Genom kontakter mellan myndigheter och medborgare (G:C) minskar kostnaderna för offentliga tjänster samtidigt som kvaliteten på dessa tjänster förbättras och medborgarna stimuleras att ansluta sig till Internet.

b) På internationell nivå kan företag som planerar att upprätta kontakter med nationella myndigheter vara förpliktade att använda det nationella språket.

c) Regeringar som önskar bedriva verksamhet eller upprätta kontakter på internationell nivå kan välja att göra detta på många språk. I detta sammanhang blir det intressant att se hur EU:s språkstrategi utvecklar sig när det gäller kommunikationen mellan medlemsstaterna och mellan institutionerna och medlemsstaterna.

d) Bred Internetanvändning är en förutsättning för elektronisk demokrati. Det kan komma att bli en positiv följd av de många program som förespråkas i detta dokument.

5.2.4. Offentliga informationskällor

a) Detta är en av huvudåtgärderna i kommissionens program. Det är en viktig komponent i utvecklingen av de nationella språken på Internet, men det är säkerligen inte den enda.

b) Generellt sett bör alla icke-nationella användare som försöker söka i de nationella myndigheternas informationskällor vara beredda att göra det på det nationella språket. Översättning betraktas inte som en prioritering även om det skulle vara användbart med nyckelsökord på världsspråken.

c) Språklig anpassning kommer att få störst inverkan på alleuropeiska databaser.

5.2.5. Icke-statliga informationskällor

a) Organisationer som har information av allmänt intresse främjar de egna målsättningarna genom att ställa information till förfogande på Internet. Detta gäller exempelvis idrottsföreningar, företag, icke-statliga organisationer och arbetslivsorganisationer.

b) I de fall dessa organisationer har en internationell kundkrets kommer en översättning förmodligen att ställas till förfogande för denna kundkrets. Sådan verksamhet kan stödjas inom ramen för denna åtgärdsinriktning.

5.2.6. Underhållning

a) Det finns en naturlig publik för underhållning på de nationella språken, vilket förklarar de nationella TV-kanalernas framgång.

b) Nationell TV och filmproduktion på de större språken kan utnyttjas av flera länder. Andraspråkspreferenserna bland EU-medborgarna kan komma att förändras väsentligt i och med anslutningen av kandidatländerna.

c) Exportmarknaden för underhållning är mycket stor. Språk är en viktig faktor för underhållningens framgång utomlands.

5.2.7. Utbildning

Internet kan bland annat utnyttjas vid språkundervisning för personer i alla åldrar.

5.2.8. Innehåll riktat till barn

a) Betydelsen av att ha webbsidor av högsta kvalitet på det nationella språket kan inte betonas tillräckligt. Det finns en stor potential för översättning av populära webbsidor för barn på marknader i alla medlemsstater. De språkliga och kulturella dimensionerna spelar en viktig roll.

b) Det är i synnerhet viktigt för barn att nationella informationskällor finns tillgängliga on-line - ordböcker, bibliotek, encyklopedier osv. Dessa skall per definition föreligga på det nationella språket.

c) Man bör inte underskatta barns intresse för den internationella aspekten av Internet eller deras språkkunskaper. De tvingas kommunicera på olika språk, och de bör uppmuntras att göra det.

5.3. Av ovanstående analys framgår att huvudpunkterna omfattar följande:

- Att bevara den språkliga och kulturella mångfalden i medlemsstaterna.

- Att undanröja språkhinder för handel och kontakter mellan människor samt att på EU-nivå främja förståelse för och uppskattning av Europas rika kultur- och språkarv.

- Att främja europeiskt digitalt innehåll i globala nätverk.

5.4. Dessa frågor är först och främst avhängiga av förekomsten av rika nationella språkliga "öar" som omfattar alla dimensioner av livet på de olika medlemsstaternas språk. Inom ramen för digitalt innehåll innebär detta ett fullständigt komplement av digitalt innehåll på det nationella språket samt även lämplig täckning av språk som talas i delar av en stat. Innehåll av denna art bör också vara tillgängligt för europeiska medborgare i utlandet.

5.5. Det är nödvändigt att skapa broar mellan dessa språkliga öar, och det har också skett utanför Internet. Många medborgare är flerspråkiga och kan ta till sig litteratur, teater och opera på flera europeiska språk. Internet står inte i vägen för denna dialog. EU:s utmaning ligger i att utnyttja Internet för att skapa ännu bättre broar.

5.6. En annan viktig aspekt av språklig anpassning är i vilken utsträckning företag och andra organisationer som använder Internet för att nå ut till sina kunder och klienter är villiga att bidra. Det är naturligtvis billigare att från början utforma en flerspråkig webbplats än att anpassa webbplatsen i efterhand. ESK välkomnar pilotprojekt på detta område.

5.7. När det gäller språklig anpassning kan följande målsättningar anges:

a) Tillgången till "digitalt innehåll" på nationella språk.

b) Tillgången till "digitalt innehåll" på de nationella språken i globala nätverk.

c) Både målsättning a och b med inriktning på kandidatländerna.

Dessutom kommer utnyttjandet av resultaten från det femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling(3) att bli en viktig komponent i denna åtgärdsinriktning. När man ser till åtgärdsinriktningens tillämpningsområde finns det än en gång anledning till oro beträffande de sparsamma resurser som avsatts för ändamålet.

6. Att uppnå programmets strategiska målsättningar

6.1. Programmets strategiska målsättningar anges i punkt 1.3.

6.1.1. Att skapa gynnsamma villkor för kommersialisering, distribution och utnyttjande av europeiskt digitalt innehåll i de globala näten

Enligt ESK:s uppfattning kommer programmet sannolikt att skapa gynnsamma villkor, men på grund av de sparsamma resurser som anslagits kommer man troligen inte att nå tillräckligt långt.

6.1.2. Att främja utnyttjandet av Europas potential när det gäller innehåll, i synnerhet information från den offentliga sektorn

Att programmet främst är inriktat på information i den offentliga sektorn finner ESK mycket intressant med tanke på den enorma potential som detta område rymmer.

6.1.3. Att främja flerspråkighet i digitalt innehåll i de globala näten

I den mån det rör sig om nationella språk för en nationell publik kommer programmet utan tvekan att få effekt, men att nå ut till en internationell publik på internationella språk kan bli svårare.

"... öka exportmöjligheterna för europeiska innehållsföretag, i synnerhet små och medelstora företag, genom språklig anpassning".

Detta är ett mycket viktigt initiativ för småföretag och bör leda till nyskapande verksamhet och nya arbetstillfällen.

6.1.3.1. Att bidra till EU-medborgarnas yrkesmässiga, sociala och kulturella utveckling

Att göra det lättare för medborgare i kandidatländerna att integreras ekonomiskt och socialt i informationssamhället

a) För att uppnå dessa strategiska målsättningar måste allt det innehåll som omnämns i punkt 5.2 finnas tillgängligt. För detta krävs ISP-tjänster på de nationella språken och en fullständig digitalisering av yrkesmässigt, socialt och kulturellt innehåll på de relevanta webbplatserna.

b) Det program som kommissionen har föreslagit kan bidra till att driva på utvecklingen av nationella webbplatser både i medlemsstaterna och i kandidatländerna. I detta avseende kan förslaget vara ett värdefullt initiativ, och ESK stöder det. På grund av de begränsade EU-medel som ställs till förfogande måste större delen av resurserna emellertid komma från medlemsstaterna själva.

7. Slutsatser

7.1. Som vi redan har visat täcker anslagen utgifter på i genomsnitt 1 miljon euro per år och medlemsstat under den femåriga programperioden. För att stödet över huvud taget skall få någon verkan måste det användas synnerligen effektivt och målinriktat.

7.2. Anslagen täcker enbart det förberedande arbetet i kandidatländerna. Därefter krävs ytterligare finansiering.

7.3. Åtgärdsinriktningen inom ramen för digitalt innehåll som är inriktat på information i den offentliga sektorn öppnar enorma möjligheter för de nationella regeringarna, näringslivet och medborgarna i EU-länderna när det gäller att inhämta information.

7.4. Främjande av språklig och kulturell anpassning är ett välkommet incitament för innehållsbranschen att utnyttja den kulturella rikedom som vår nationella mångfald kan erbjuda. Dessutom underlättar det för EU-medborgarna att delta i informationssamhället.

7.5. ESK ställer sig mycket positiv till programmets huvudinriktningar som vi anser är välformulerade och målinriktade. Det går inte att överdriva deras betydelse för de europeiska staterna. Kommittén är dock övertygad om att större anslag kommer att behövas.

7.6. Man kan inte enbart i kraft av detta program uppnå dess strategiska målsättningar, men programmet kan bidra till utvecklingen av dessa strategier som ett led i e-Europa-initiativet.

Bryssel den 29 november 2000.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) "eEurope 2002 - Ett informationssamhälle för alla - Utkast till handlingsplan" KOM(2000) 330 slutlig. Yttrandet är under utarbetande.

(2) ESK:s yttrande om "Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa - Grönbok om information från den offentliga sektorn i informationssamhället" (KOM(1998) 585 slutlig), EGT C 169, 16.6.1999, s. 30.

(3) Se ESK:s yttrande om femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (1998-2002); EGT C 407, 28.12.1998, s. 123-159.