51999IP0111

B4-0111/99

Resolution om de framsteg som gjorts under 1998 för att genomföra samarbetet i rättsliga och inrikes frågor i enlighet med avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av artikel K 6 i Fördraget om Europeiska unionen,

- med beaktande av de beslut som rådet antagit under 1998 och som återfinns i bilaga till föreliggande resolution (se bilaga), och av följande skäl:

A. Utvecklingen av ett närmare samarbete i rättsliga och inrikes frågor är oerhört viktigt med tanke på ett fördjupat Europabygge och är en prioritet för medborgarna som kräver mera insyn i beslutsprocessen.

B. Unionen skall uppnå sina mål under vederbörligt beaktande av subsidiaritetsprincipen, och på så sätt ta hänsyn till medlemsstaternas nationella identitet och de demokratiska principer som deras styrelseskick grundar sig på.

C. Europeiska rådet skall efter vart och ett av sina möten förelägga Europaparlamentet en skriftlig rapport.

D. Den årliga debatt som enligt artikel K 6 tredje stycket i EU-fördraget skall hållas om de framsteg som har gjorts för att genomföra åtgärderna på området rättsliga och inrikes frågor, skall grunda sig på en rapport från rådet.

E. I Amsterdamfördraget står det att Schengenregelverket skall införlivas inom unionens ramar. Rådet har inlett förberedelsearbetet i detta syfte. Fastställandet av den rättsliga grunden för de föreskrifter och beslut som tillkommit inom ramen för Schengenregelverket har vittgående följder för vilken insats de europeiska institutionerna skall bidra med vid den framtida utvecklingen av de rättsliga ramarna.

F. Flera betydelsefulla politiska områden som tidigare omfattades av samarbetet inom rättsliga och inrikes frågor i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen har överförts till Amsterdamfördraget i syfte att stegvis upprätta ett område präglat av frihet, säkerhet och rättvisa.

G. Efter att Amsterdamfördraget trätt i kraft måste den parlamentariska kontrollen på europeisk och nationell nivå ytterligare skärpas genom ett ständigt utbyte av information, både i samband med att strategiska dokument utarbetas och vid behandlingen av särskilda lagstiftningsförslag.

H. Europaparlamentet skall under en övergångsperiod på åtminstone fem år endast ha rätt att höras i dessa frågor.

I. De bindande demokratiska principerna i unionen bör föranleda rådet att i samband med att det fattar lagstiftningsbeslut ta hänsyn till Europaparlamentets synpunkter.

J. Europaparlamentet uppmanade i sin resolution av den 12 december 1996 om de framgångar som nåtts 1996 vid genomförandet av samarbetet inom rättsliga och inrikes frågor, rådets ordförandeskap enligt artikel K 6 i fördraget om Europeiska unionen ((EGT C 20, 20.1.1997, s. 185.))

- i början av varje ordförandeskap skriftligen informera parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor,

- före varje rådsmöte (även vad gäller informella rådsmöten) hålla en debatt med ledamöterna i detta utskott,

- höra Europaparlamentet om alla förslag till beslut (gemensamma åtgärder, resolutioner, konventioner etc.),

- se till att rådet i samband med att man fattar beslut tar vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets yttrande,

- efter varje rådsmöte informera utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor om sina slutsatser och om hur parlamentets yttranden beaktats.

K. Rådet har inte på långt när gått med på det som parlamentet anhållit om. Enligt artikel K 6 första stycket i EU-fördraget skall utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor underrättas före och efter varje rådsmöte (rättsliga och inrikes frågor), vilket emellertid inte har skett hittills.

1. Parlamentet anser att det inte gjorts tillräckligt med arbete för att förbereda förverkligandet av ett område för frihet, säkerhet och rättvisa och oroar sig över:

- att rådet inte under 1998 lyckats anta några enhetliga strategier i fråga om asyl och invandring eller i fråga om det straffrättsliga samarbetet med beaktande av de mål som definierats i Amsterdamfördraget,

- att arbetet med att införliva Schengenregelverket inom unionens ramar än så länge långt ifrån är färdigt,

- att det fortfarande inte finns någon klar strategi för vilken operativ roll Europol skall spela och inte heller för dess interna föreskrifter eller för en förstärkt rättslig och parlamentarisk tillsyn på det europeiska och det nationella planet,

2. anser att det är oförenligt med artikel K 6 i Fördraget om Europeiska unionen, med dess stadganden om att parlamentet regelbundet skall hållas underrättat, att Europaparlamentet inte underrättas, i synnerhet vad gäller förberedelser inför och slutsatser från rådsmöten och informella rådsmöten,

3. anhåller om att utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikes frågor skulle få ha en observatör med vid rådet (rättsliga och inrikes frågor),

4. utgår ifrån att den sedvana som infördes då Luxemburg var ordförandeland, nämligen att i enlighet med artikel 39 i det nya EU-fördraget (Amsterdamfördraget) höra Europaparlamentet, skall tillämpas, fram till dess att Amsterdamfördraget träder i kraft,

5. uppmanar rådet att beakta Europaparlamentets yttranden då man fattar lagstiftningsbeslut som baseras på avdelning IV i den nya versionen av EG-fördraget,

6. uppmanar ånyo rådet att inför den årliga debatt som skall hållas enligt artikel K 6 i EU-fördraget lägga fram en skriftlig rapport varje halvår efter utgången av varje ordförandeskap (såsom det redan beslutats den 19 mars 1998) ((Beslut av rådet (rättsliga frågor och inrikesfrågor), dok. 6889/98 (Presse 73), s. 4, slutsats (iii): «making available a progress report towards the end of each Presidency on JHA business. It could be supplemented, as necessary, by explanatory publications on JHA matters, taking account of the resources available». )),

7. uppmanar rådet att efter Amsterdamfördragets ikraftträdande omvandla de rättsakter som antagits eller om vilka det fortfarande förhandlas i enlighet med artikel K 3 i EU-fördraget till lagar, och att i samband med detta engagera Europaparlamentet på vederbörligt sätt,

8. önskar att det skall förhandlas fram ett interinstitutionellt avtal för att organisera dialogen mellan Europaparlamentet, kommissionen och rådet under övergångsperioden,

9. uttalar sin oro över att det inte framlagts något förslag till rådets beslut om fastställande av den rättsliga grunden för Schengenavtalets regelverk; anser att det skulle innebära ett svårt nederlag i institutionellt och politiskt hänseende om, med åberopande av opting out-klausulen, regelverket i sin helhet skulle hänföras till tredje pelaren, något som också skulle komma att innebära en svår belastning för den parlamentariska och rättsliga kontrollen; uppmanar kommissionen att ta ett initiativ till att bryta dödläget,

10. anser att det måste samrådas med Europaparlamentet om innehållet i Schengenavtalets regelverk och om beslutet om att detta regelverk skall införlivas med fördraget, eftersom detta beslut kommer att lägga den rättsliga grunden för framtida föreskrifter och därigenom också för de europeiska institutionernas roll,

11. välkomnar de steg som i samband med östutvidgningen tagits för att engagera kandidatländernas behöriga myndigheter i frågor som gäller rättsligt samarbete, brottsbekämpning, gränsövergång, harmonisering av asyl- och invandringspolitiken samt bekräftelsen på rättens överhöghet i ett demokratiskt samhälle,

12. välkomnar i synnerhet att man med kandidatländerna slutit ett föranslutningsavtal mot organiserad brottslighet och uppmanar till att man undersöker hur kandidatländerna skulle kunna delta i åtgärds- och utbildningsprogram som avser att främja ett samarbete i rättsliga frågor,

13. anser att samarbetet i rättsliga frågor bör fortskrida snabbare, så att det kan förverkligas ett civil- och straffrättsligt område av det slag som behövs för att trygga den frihet och den säkerhet som medborgarna i en utvidgad europeiska union är i sin fulla rätt att förvänta sig,

14. kräver i all synnerhet att det vidtas åtgärder för att se till att alla hinder för det rättsliga samarbetet kommer bort samt att man intensifierar arbetet med att upprätta det europeiska rättsliga nätverk som avser att ersätta det konventionella juridiska biståndet med direkta kontakter mellan de behöriga myndigheterna,

15. beklagar att inga rättsakter antagits beträffande asyl-, flykting- och invandringspolitiken,

16. noterar att det österrikiska ordförandeskapet, i och med att det framlagt sitt strategiska dokument om invandrings- och asylpolitik har givit den impuls som behövdes för en diskussion om en helhetsbetonad strategi inom dessa områden på gemenskapsnivå, uppmanar med kraft till att Europaparlamentet omgående skall höras om detta strategiska dokument,

17. konstaterar de förslag som framlagts angående det nödvändiga i en gemensam och väl avvägd politik med avseende på problemen invandring och asyl och en harmonisering av förfarandena för att förbättra handläggningen av asylansökningar och bekämpa nätverken för olaglig invandring,

18. bekräftar än en gång att det ställer upp bakom Genèvekonventionen av år 1951 om flyktingar,

19. stöder tanken på att utarbeta ett nytt instrument, som skall fungera till skydd för flyktingar och komplettera Genèvekonventionen, eftersom denna konvention endast omfattar de konventionella skälen till asyl, samt på att den skall tolkas i enlighet med Förenta Nationernas flyktingkommissariats anvisningar,

20. kräver att Eurodac-konventionen även skall gälla illegal invandring,

21. välkomnar Europol-konventionens ikraftträdande den 1 oktober 1998 och uppmanar rådet att vidta de åtgärder som krävs för att Europol genast skall kunna påbörja sitt arbete,

22. uppmanar med kraft rådet att så snart Amsterdamfördraget trätt i kraft med beslutsamhet vidareutveckla Europol i enlighet med artikel 30 i det nya EU-fördraget,

23. beklagar att man ännu inte antagit någon rättsakt om tillfälligt skydd för tvångsfördrivna och uppmanar rådet att fatta beslut om en lämplig ordning för att fördela ansvaret för mottagandet av flyktingar vid tillströmningar av stora befolkningsmassor,

24. beklagar dröjsmålen med ratificeringen av ett stort antal konventioner och uppmanar kommissionen, i syfte att ta in den tid som förlorats och råda bot på det nuvarande läget, att så snabbt som möjligt efter det att Amsterdamfördraget trätt i kraft och i vart fall under loppet av 1999 framlägga de lagstiftningsförslag som behövs för att i «rambeslut» omforma konventionen om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater ((Undertecknad den 27 september 1996.)), samt i gemensamma åtgärder omvandla följande:

- konvention om användning av informationsteknologi för tulländamål ((Undertecknad den 26 juli 1995.)),

- protokoll om konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen ((Undertecknat den 27 september 1996.)),

- protokoll om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om skydd av Europeiska gemenskaperna finansiella intressen ((Undertecknat den 29 november 1996.)),

- protokoll om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål ((Undertecknat den 29 november 1996.)),

- konvention om delgivning i Europeiska unionens medlemsstater av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ((Undertecknad den 26 maj 1997.)),

- protokoll om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om delgivning i Europeiska unionens medlemsstater av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ((Undertecknat den 26 maj 1997.)),

- konvention om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i ((Undertecknad den 26 maj 1997.)),

- andra protokollet om konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen ((Undertecknat den 19 juni 1997.)),

- konvention om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar ((Undertecknad den 18 december 1997.)),

- konvention om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål ((Undertecknad den 28-29 maj 1998.)).

Institutionella aspekter

25. anser att institutionerna och i synnerhet rådet, i och med att Amsterdamfördraget träder i kraft, kommer att bli tvungna att genomgripande lägga om sina arbetsmetoder och införa mera insyn i hela beslutsprocessen, antingen det därvid handlar om nya strategier eller särskilda lagstiftningsåtgärder,

26. beslutar att i mars 1999 anordna en interparlamentarisk konferens för att tillsammans med de nationella parlamenten och företrädare för det civila samhället studera den åtgärdsplan för upprättandet av ett område för frihet, säkerhet och rättvisa vilken antogs av Europeiska rådet i Wien den 11 och 12 december 1998,

27. förbinder sig att inte, före utgången av den sexveckorsperiod om vilken det stadgas i Amsterdamfördragets protokoll om de nationella parlamentens roll, ta ställning till någon text som rådet skall tillställa parlamentet; uppmanar i övrigt dessa parlament att medverka till att få till stånd ett informations- och förvarningssystem för uppföljningen av beslutsprocessen inom dessa områden,

28. anser det önskvärt, med tanke på att underlätta dialogen mellan dem som innehar det politiska ansvaret, att det från och med början av den nya mandatperioden med jämna mellanrum skall ordnas sammanträffanden mellan utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor och rådet (rättsliga frågor och inrikes frågor) i samband med informella möten som hålls av det senare; dessa sammanträffanden skall äga rum utan något som helst byråkratiskt krångel,

29. uppmanar kommissionen att framlägga en utvärdering av vilka följder dessa nya befogenheter kommer att ha på det kollegiala planet (en enda ledamot av kommissionen skall utses att ha ansvaret för området för frihet), på det administrativa planet (inrättandet av ett eller flera generaldirektorat som i samlad form skall handha de uppgifter som nu är utspridda på flera olika instanser) samt för de kommittéer, organ och strukturer (Schengen-informationssystemet) som behövs för att utföra detta arbete,

30. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

BILAGA I

BESLUT SOM RÅDET FATTAT UNDER 1998:

- EU:s handlingsplan om migrationsströmmen från Irak och angränsande områden ((Dok 5573/98 ASIM 13 EUROPOL 12 PESC 27 COMEM 4 COSEE 4 av den 26 januari 1998.)),

- rådets beslut om fördelning av kostnader för framställning av tryckfilm till den enhetliga modellen för uppehållstillstånd ((EGT L 99, 31.3.1998, s. 1.)),

- informationsutbyte på asyl- och invandringsområdet ((DOK 6012/98 ASIM 35, 10295/2/97 ASIM 162 REV 2 - 7341/6/97 ASIM 73 REV 6 av den 19 mars 1998.)),

- slutsatser om G8-gruppens 40 rekommendationer om organiserad brottslighet, 25 rekommendationer om terrorism och 10 principer i fråga om högteknologisk brottslighet ((Dok 6448/98 CK4 13 av den 19 mars 1998.)),

- gemensam åtgärd om ett utbildnings-, utbytes- och samarbetsprogram inom politikområdet asyl, invandring och passage av medlemsstaternas yttre gränser (Odysseus-programmet) ((EGT L 99, 31.3.1998, s. 2.)),

- saknade personer och oidentifierade lik ((Dok 6274/98 ENFOPOL 33, 8990/97 ENFOPOL 138 av den 19 mars 1998.)),

- rapport om gemensamma insatser för tullövervakning under 1997 ((Dok 6339/98 ENFOCUSTOM 12, 5317/1/98 ENFOCUSTOM 4 REV 1 av den 19 mars 1998.)),

- Europols narkotikaenhet:

a) verksamhetsrapport för 1997 ((Dok 6369/98 EUROPOL 32, 5587/98 EUROPOL 14 av den 19 mars 1998.)),

b) arbetsprogram för 1998 ((Dok 5739/1/98 EUROPOL 18 REV 1 av den 19 mars 1998.)),

- Europol

a) tillfällig lösning för datasystemet ((Dok 11220/1/97 EUROPOL 56 REV 1 av den 19 mars 1998.)),

b) de regler som skall gälla när Europol mottar information från tredje land och tredje organ ((Dok 6660/98 EUROPOL 38 av den 19 mars 1998.)),

c) sekretessbestämmelser ((Dok 5694/2/98 EUROPOL 17 REV 2 av den 19 mars 1998.)),

- gemensam åtgärd om införande av ett utbytes-, utbildnings- och samarbetsprogram riktat till personer med ansvar för kampen mot organiserad brottslighet (Falcone-programmet) ((Dok 6796/98 CRIMORG 39, 6708/98 CRIMORG 38 av den 19 mars 1998.)),

- gemensam åtgärd om finansiering av särskilda projekt till förmån för fördrivna personer som har fått tillfälligt skydd i medlemsstaterna och för asylsökande ((EGT L 138, 9.5.1998, s. 6.)),

- gemensam åtgärd om finansiering av särskilda projekt för asylsökande och flyktingar ((EGT L 138, 9.5.1998, s. 8.)),

- årlig utvärdering av terroristhot ((Dok 7607/ ENFOPOL REV av den 28 maj 1998.)),

- finansiering av terrorism ((Dok 6142/2/98 ENFOPOL 29 REV 2 av den 28 maj 1998.)),

- rapport om genomförandet av rådets resolution av den 9 juni 1997 om utbyte av resultat av DNA-analyser ((Dok 7471/98 ENFOPOL 47 av den 28 maj 1998.)),

- rapport om genomförandet av resolutionen av den 9 juni 1997 om fotbollshuliganism genom erfarenhetsutbyte och mediapolitik samt genom utestängning från fotbollsarenor ((Dok 7813/98 ENFOPOL 60 av den 28 maj 1998.)),

- rådets slutsatser om kryptering och brottsbekämpning ((Dok 8116/1/98 ENFOPOL 69 REV 1 av den 28 maj 1998.)),

- rapport om genomförandet av den gemensamma åtgärden av den 26 maj 1997 om samarbete i fråga om lag och ordning samt säkerhet ((Dok 7857/98 ENFOPOL 64, 7386/98 ENFOPOL 45 av den 28 maj 1998.)),

- rapport om genomförandet av den gemensamma åtgärden om rasism och främlingsfientlighet från 1996 ((Dok 7808/1/98 JUSTPEN 44 REV 1 av den 28 maj 1998.)),

- rådets rekommendation om tillhandahållande av utrustning för att upptäcka förfalskningar vid Europeiska unionens inreseställen ((EGT C 189, 17.6.1998, s. 19.)),

- förklarande rapport om konventionen upprättad på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar ((Dok 7529/1/98 ENFOCUSTOM 24 REV 1 av den 28 maj 1998.)),

- förklarande rapport om konventionen av den 18 december 1998 om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar ((EGT C 198, 17.6.1998, s. 1.)),

- arbetsordning för förvaltningskommittén som föreskrivs i artikel 16 i konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål (TIS-konventionen) ((Dok 5913/2/98 ENFOCUSTOM 8 REV 2 av den 28 maj 1998.)),

- rapport om genomförandet av resolutionen av den 29 november 1996 om att utarbeta avtal om polis- och tullsamarbete i kampen mot narkotika ((Dok 7403/98 ENFOCUSTOM 22 ENFOPOL 46 CRIMORG 51 av den 28 maj 1998.)),

- rådets akt av den 28 maj 1998 om utarbetande, på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, av konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål ((EGT C 221, 16.7.1998, s. 1.)),

- Förklarande rapport om

. ovannämnda konvention ((EGT C 221, 16.7.1998, s. 27.)),

. protokollet som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om Europeiska gemenskapernas domstols tolkning av ovannämnda konvention ((EGT C 221, 16.7.1998, s. 65.)),

- rådets meddelande om en enhetlig modell för uppehållstillstånd ((EGT C 193, 19.6.1998.)),

- föranslutningspakt om organiserad brottslighet mellan Europeiska unionens medlemsstater och kandidatländerna i Central- och Östeuropa och Cypern ((EGT C 220, 15.7.1998, s. 1.)),

- Europeiska unionens regelverk på området rättsliga och inrikes frågor ((Dok. 6473/3/98 JAI 7 ELARG 51 REV 3 (COREPER) av den 3 juni 1998.)),

- lägesrapport från ordförandeskapet till Europeiska rådet i Cardiff om organiserad brottslighet ((Dok. 7303/4/98 CRIMORG 45 REV 4, 9178/98 CRIMORG 90 av den 8-9 juni 1998.)),

- rådets rapport, inbegripet nyckelinslagen i en narkotikastrategi för EU efter 1999, till Europeiska rådet om verksamhet kring narkotika och narkotikarelaterade frågor under det brittiska ordförandeskapet ((Dok. 7930/2/98 CORDROUGE 26 SAN 80 PESC 118 ENFOPOL 70 REV 2 av den 8-9 juni 1998.)),

- konventionen om kördiskvalifikationer ((EGT C 216, 10.7.1998, s. 1.)),

- rapport om arbetet med rättsdata under första halvåret 1998 ((Dok. 8287/98 JURINFO 8 av den 29 juni 1998.)),

- gemensam åtgärd om inrättande av en mekanism för kollektiv utvärdering av kandidatländernas antagande, tillämpning och faktiska genomförande av Europeiska unionens regelverk på området rättsliga och inrikes frågor ((EGT L 191, 7.7.1998, s. 8.)),

- gemensam åtgärd om goda rutiner vid inbördes rättshjälp i brottmål ((EGT L 191, 7.7.1998, s. 1.)),

- gemensam åtgärd om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk ((EGT L 191, 7.7.1998, s. 4.)),

- ENE:s deltagande i Cirefis möten ((Dok. 9595/98 CIREFI 46 EUROPOL 66 av den 29 juni 1998.)),

- gemensamma principer för utbyte av information genom Cirefi ((Dok. 9987/98 CIREFI 48 av den 13-14 juli 1998.)),

- Europols budget för 1999 ((Dok. 11135/98 EUROPOL 100 av den 24 september 1998.)),

- rapport om ENE:s verksamhet under det första halvåret 1998 ((Dok. 10954/98 EUROPOL 97, 10140/1/98 EUROPOL 72 REV 1 av den 24 september 1998.)),

- beslut om hur Europols direktör skall utöva sina befogenheter när Europolkonventionen har trätt i kraft ((Dok. 11272/98 EUROPOL 103, 10569/98 EUROPOL 77 REV 3 av den 24 september 1998.)),

- beslut om att den strategiska ledningen av TECS-projektet kommer att överföras till Europols styrelse ((Dok. 10970/98 EUROPOL 98, 10602/98 EUROPOL 78 av den 24 september 1998.)),

- lägesrapport om Europols datasystem (TECS) ((Dok. 10724/1/98 EUROPOL 83 REV 1, 11197/98 EUROPOL 101 av den 24 september 1998.))

- förklarande rapport om konventionen mot korruption ((Dok. 9016/1/98 JUSTPEN 61 REV 1 av den 24 september 1998.)),

- lägesrapport om förberedelserna inför Europolkonventionens ikraftträdande ((Dok. 10950/2/98 EUROPOL 96 REV 2.)),

- föranslutningspakt om organiserad brottslighet mellan Europeiska unionens medlemsstater och kandidatländerna i Central- och Östeuropa och Cypern - expertgrupper ((Dok. 10903/1/98 CRIMPORG 129 PECOS 112 REV 1.)),

- rådets slutsatser om kampen mot barnpornografi ((Pressmeddelande 322 (11802/88).)),

- rådets rättsakt med föreskrifter om de externa relationerna mellan Europol och tredje länder och instanser utanför Europeiska unionen ((Dok 10889/98 EUROPOL 94.)),

- rådets rättsakt med föreskrifter om hur Europol skall mottaga upplysningar från tredje part ((Dok. 10887/98 EUROPOL 92.)),

- rådets rättsakt med föreskrifter om skydd för Europols information ((Dok. 10884/98 EUROPOL 89.)),

- rådets rättsakt med föreskrifter att tillämpas på Europols dossierer som sammanställts för undersökningsändamål ((Dok. 10882/98 EUROPOL 87.)),

- gemensam åtgärd om penningtvätt, identifiering, spårande, spärrande, beslag och förverkande av hjälpmedel och vinning av brott ((EGT L 333, 9.12.1998, s. 1.)),

- svar på brev för Europaparlamentets ordförande av den 13 juli 1998 ((Dok. 10642/98 PE-L 88 ASIM 187 VISA 15.)) (om en ny ordning för vilka länders medborgare som viseringsplikt skall gälla för),

- integration av CÖE-länderna och Cypern i utbytet av statistiska data inom ramen för Cirefi ((Dok. 12414/98 CIREFI 61.)),

- rådets beslut om en gemensam standard för ifyllande av den enhetliga modellen för uppehållstillstånd ((EGT L 333, 9.12.1998, s. 8.)),

- förbättring av metoderna för registrering av brott som begåtts av främlingsfientliga, rasistiska och antisemitiska skäl ((Dok. 12132/98 EUROPOL 111 REVI + COR 1 (en).)),

- gemensam åtgärd om inrättandet av ett europeiskt system för arkivering av bilder (Fado) ((EGT L 333, 9.12.1998, s. 4.)),

- förklarande rapport konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i ((EGT C 391, 15.12.1998, s. 1.)),

- ansvarsfrihet för UDE:s samordnare ((Dok. 12632/1/98 EUROPOL 113 REV 1.)),

- EUROPOLS arbetsprogram för 1999 ((Dok. 12842/1/99 EUROPOL 114 REV 1.)),

- tjänsteföreskrifter för EUROPOLS anställda ((Dok. 12081/2/98 EUROPOL 109 REV 2.)),

- rådets beslut om att uppdra åt Europol att behandla brott som begåtts eller misstänks ha begåtts inom ramen för terroristverksamhet som kränker människors liv, personliga integritet, frihet och gods ((Dok. 12643/2/98 EUROPOL 115 REV 2 och 12913/98 EUROPOL 118.)),

- rådets rapport om genomförandet av resolutionen av den 20 december 1996 om medhjälpare till rättvisan vid kampen mot organiserad brottslighet ((Dok. 9258/3/98 CRIMORG 96 REV 3.)),

- inslagen i EU:s strategi för bekämpning av brott vid vilka avancerad teknologi kommit till användning ((Dok. 11893/2/98 CRIMORG 157 REV 2 + REV 3 (s).)),

- finansieringen av UDE:s och Europols verksamhet under 1999 ((Dok. 13476/1/98 EUROPOL 120 REV 1.)),

- tillägg till definitionen av brottstypen «människohandel» i bilagan som avsetts fogas till artikel 2 i konventionen om Europol ((Dok. 12367/2/98 EUROPOL 111 REV 2 och 12902/98 EUROPOL 117.)),

- konvention om användning av informationsteknologi för tulländamål och rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 ((Dok. 12861/98 ENFOCUSTOM 63.)),

- Europols roll i kampen mot penningförfalskning och förfalskning av betalningsmedel ((Dok. 10708/4/98 EUROPOL 80 REV 4 + COR 1 (en).)),

- rekommendation om vapenhandel ((Dok. 11071/2/98 ENFOPOL 101 REV 2 12875/98 ENFOPOL 121.)),

- uppföljningsrapport om organiserad brottslighet, avsedd för Europeiska rådet i Wien ((Dok. 13879/98 CRIMORG 196 - 11571/4/98 CRIMORG 141 REV.)),

- rådets och kommissionens åtgärdsplan om bästa sättet att genomföra Amsterdamfördragets stadganden om upprättandet av ett område av frihet, säkerhet och rättvisa ((Dok. 13843/98 JAI 40 -13844/98 JAI 41.)),

- rapport från Europeiska rådet i Wien om droger och dithörande frågor ((Dok. 13884/98 CORDROGUE 79 - 12334/1/98 CORDROGUE 65 CORDROGUE (SAN 156 PESC 272 ENFOPOL 117 REV 1.)),

- rådets resolution om att förebygga organiserad brottslighet inför fastställandet av en övergripande strategi för dess bekämpning ((EGT C 408, 25.12.1998, s. 1.)),

- gemensam åtgärd om att göra deltagande i en kriminell organisation i Europeiska unionens medlemsstater till ett brott ((EGT L 351, 29.12.1998, s. 1.)),

- rapport om arbetena med informationsteknik på det juridiska området under andra halvåret av 1998 ((Dok. 12189/98 jurinfo 25 + COR 1 (en).)),

- gemensam åtgärd rörande korruption inom den privata sektorn ((EGT L 358, 31.12.1998, s. 2.)),

- målet med de tekniska kraven för tullinformationssystemet (SID) inom tredje pelaren ((Dok. 12195/98 ENFOCUSTOM 56.)).