(1)

Antidumpningsåtgärder på import av vissa rördelar (nedan kallad den berörda produkten) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat det berörda landet eller Kina) och Thailand infördes ursprungligen genom rådets förordning (EG) nr 584/96 (2) (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna).

(2)

I enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen utvidgades de ursprungliga åtgärderna, genom rådets förordningar (EG) nr 964/2003 (3), (EG) nr 2052/2004 (4), (EG) nr 2053/2004 (5) och (EG) nr 655/2006 (6), till att även omfatta import som avsänts från Taiwan, Indonesien, Sri Lanka och Filippinerna, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Taiwan, Indonesien, Sri Lanka och Filippinerna eller inte.

(3)

De gällande åtgärderna är slutgiltiga antidumpningstullar som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1934 (7) om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(4)

Antidumpningsåtgärder gäller för närvarande för import av vissa rördelar med ursprung i Ryssland, Sydkorea och Malaysia (8).

(5)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (9) för de gällande antidumpningsåtgärderna för import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet), mottog kommissionen en begäran om översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallad begäran).

(6)

Begäran ingavs den 25 juni 2020 av Defence Committee of the Steel Butt-Welding Fittings Industry of the European Union (nedan kallad sökanden) som företrädare för tillverkare som svarar för mer än 60 % av unionens sammanlagda tillverkning av den berörda produkten.

(7)

Begäran grundas på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen och skadan för unionsindustrin fortsätter eller återkommer.

(8)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 27 oktober 2020 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import av den berörda produkten med ursprung i Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (10) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

(9)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionstillverkare, tillverkare i Kina, importörer och de användare i unionen som är berörda samt de kinesiska myndigheterna om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(10)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland de berörda parterna enligt artikel 17 i grundförordningen.

(12)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen urvalet på grundval av den största representativa försäljnings- och tillverkningsvolym i unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande och sörjde därvid också för att den geografiska fördelningen var representativ. Urvalet omfattade tre unionstillverkare. De unionstillverkare som ingår i urvalet svarade för 56 % av den uppskattade totala tillverkningen i unionen och för 49 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i unionen under översynsperioden. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet, men har inte mottagit några synpunkter. Det preliminära urvalet bekräftades därför och ansågs representativt för unionsindustrin.

(13)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt avseende tillverkare i det berörda landet ombads de ovannämnda parterna att ge sig till känna och till kommissionen inkomma med de upplysningar som begärdes i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen uppmanade dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra tillverkare som skulle kunna ha intresse av att delta i undersökningen. Eftersom endast en exporterande tillverkare inledningsvis gav sig till känna var ett stickprovsförfarande inte nödvändigt. Eftersom denna exporterande tillverkare beslutade att avbryta samarbetet drogs slutsatserna beträffande importen från Kina på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(14)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanades alla icke-närstående importörer att delta i denna undersökning. Dessa parter ombads att ge sig till känna genom att lämna de uppgifter till kommissionen om sitt eller sina företag som anges i bilagan till tillkännagivandet om inledande. Endast två importörer gav sig till känna. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(15)

Kommissionen sände ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(16)

Frågeformulär för de unionstillverkare som ingick i urvalet och för importörer, användare och exporterande tillverkare gjordes tillgängliga online (11) samma dag som undersökningen inleddes.

(17)

Kommissionen fick svar på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, sökanden och två importörer.

(18)

Med tanke på covid-19-utbrottet och de isoleringsåtgärder som infördes av olika medlemsstater kunde kommissionen inte göra några kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen. Kommissionen dubbelkontrollerade i stället alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för sina avgöranden på distans i enlighet med sitt tillkännagivande om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (12). Kommissionen genomförde dubbelkontroller på distans av alla unionstillverkare som ingår i urvalet, dvs.

(19)

Den 9 november 2021 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(20)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från någon av de berörda parterna.

(21)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2019 till och med 30 juni 2020 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de trender som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2017 till och med utgången av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(22)

Detta ärende inleddes den 27 oktober 2020, dvs. under den övergångsperiod som avtalats mellan Förenade kungariket och EU då Förenade kungariket fortfarande omfattades av unionsrätten. Denna period upphörde den 31 december 2020. Från och med den 1 januari 2021 betraktas därför företag och intresseorganisationer från Förenade kungariket inte längre som berörda parter i detta förfarande.

(23)

Genom en notering i ärendehandlingarna den 18 januari 2021 uppmanades de aktörer i Förenade kungariket som ansåg att de fortfarande var berörda parter att kontakta kommissionen. Inga företag gav sig till känna.

(24)

Den produkt som är föremål för översyn är densamma som i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, dvs. vissa rördelar (med undantag av gjutna rördelar, flänsar samt rördelar avsedda för gängning) av järn eller stål (med undantag av rostfritt stål), med en yttre diameter av högst 609,6 mm, av det slag som används som stumsvetsrördelar och för andra ändamål, med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad den produkt som översynen gäller), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 93 11, ex 7307 93 19 och ex 7307 99 80 (Taric-nummer 7307931191, 7307931193, 7307931194, 7307931195, 7307931199, 7307931991, 7307931993, 7307931994, 7307931995, 7307931999, 7307998092, 7307998093, 7307998094, 7307998095 och 7307998098).

(25)

Såsom framgår av den undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna (13) har följande produkter samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(26)

Kommissionen fastställde att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(27)

Under översynsperioden fortsatte importen av den produkt som översynen gäller från Kina (5 192 ton), om än till lägre nivåer än under översynsperioden i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång (8 058 ton från juli 2013 till juni 2014). Enligt statistik från Comext (Eurostat) (14) svarade importen av den berörda produkten från Kina för cirka 10 % av unionsmarknaden under översynsperioden, vilket är att jämföra med en marknadsandel på 16 % under den föregående översynen vid giltighetstidens utgång.

(28)

Som framgår av skäl 13 samarbetade ingen av de kinesiska exportörerna/exporterande tillverkarna i undersökningen.

(29)

På grund av det bristande samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter.

(30)

Enligt artikel 18.1 i grundförordningen drogs slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning med avseende på Kina därför på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång, kombinerat med andra uppgiftskällor, såsom handelsstatistik om import och export (Comext [Eurostat], Dun & Bradstreet D&B (15), Global Trade Alert – GTA (16) och OECD (17)).

(31)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(32)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att om det ”fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(33)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkarna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(34)

Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns när undersökningen inleddes som i fråga om Kina tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(35)

I tillkännagivandet om inledande anger kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke-snedvridna priser eller referensvärden.

(36)

Den 30 mars 2021 informerade kommissionen de berörda parterna genom en notering (nedan kallad den första noteringen) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som kan användas vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder (Ryssland, Thailand och Turkiet).

(37)

Sökanden hävdade att Ryssland inte är ett lämpligt representativt land, eftersom det sedan den 1 maj 2015 råder exportförbud för rörledningar (HS-nummer 730419), vilket utgör en betydande källa till snedvridningar på den ryska marknaden för den huvudsakliga råvaran i den berörda produkten. Kommissionen noterade synpunkterna och enades om att Ryssland inte är ett lämpligt representativt land i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen.

(38)

Sökanden hävdade vidare att importen av rörledningar från Kina till Turkiet är betydande. Sökanden hävdade dessutom att inget av de tre företag som kommissionen angav i den första noteringen var faktiska tillverkare av den berörda produkten. Efter ytterligare undersökning instämde kommissionen i att de tre angivna tillverkarna i Turkiet inte var faktiska tillverkare av den berörda produkten. Kommissionen drog därför i det skedet slutsatsen att Turkiet inte verkade vara ett lämpligt representativt land i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen.

(39)

Sökanden hävdade vidare att det företag som kommissionen identifierade i Thailand i själva verket inte var en tillverkare av den berörda produkten och föreslog tre andra företag. Kommissionen instämde i att det ursprungligen identifierade företaget inte var en tillverkare av den berörda produkten och kontrollerade att de tre företag som sökanden föreslog (Thai Benkan Co., Ltd, Awaji Material Thailand Co., Ltd och TTU Industrial Corp. Ltd) tillverkade den berörda produkten och att nya finansiella uppgifter om dessa företag var lättillgängliga.

(40)

Den 28 juni 2021 informerade kommissionen de berörda parterna genom en andra notering (nedan kallad den andra noteringen) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Thailand som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den hade för avsikt att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information från tre tillverkare (Thai Benkan, Awaji Material Thailand och TTU Industrial Corporation) i det representativa landet. Det inkom inga synpunkter på den andra noteringen.

(41)

I nyligen genomförda undersökningar rörande stålsektorn i Kina (18) har kommissionen konstaterat att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(42)

I ovannämnda undersökningar konstaterade kommissionen att det förekom betydande statligt inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (19). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom sektorn för stål, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av den produkt som översynen gäller, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (20), utan de kinesiska myndigheterna kan också påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (21). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och när det gäller tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna betecknar som strategiska eller anser vara politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (22). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar, särskilt när insolventa företag hålls flytande och vid fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (23). Likaså fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (24) samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (25).

(43)

Precis som i tidigare undersökningar med avseende på stålsektorn i Kina granskade kommissionen i denna undersökning huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet den bevisning som finns i begäran, samt i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (26) (nedan kallad rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet på Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare denna bevisning med en egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i tidigare undersökningar.

(44)

I begäran hänvisas inte bara till rapporten, utan även till metoder som påverkar kostnaderna och priserna inom stålsektorn, där rörledningar är den viktigaste insatsvaran i tillverkningen av den berörda produkten.

(45)

Såsom anges i skäl 29 lämnade de kinesiska myndigheterna inga synpunkter på eller någon bevisning till stöd för eller som motbevisade den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, inklusive rapporten samt den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, i fråga om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(46)

Särskilt inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av den berörda produkten, äger de kinesiska myndigheterna fortfarande en stor andel av företagen. Många av de största tillverkarna ägs av staten. Vissa av dem nämns uttryckligen i planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020. Till exempel anger det kinesiska statsägda företaget Shanxi Taiyuan Iron & Steel Co. Ltd på sin webbplats att det är en järn- och ståljätte som har utvecklats till ett framstående storskaligt järn- och stålkomplex, med verksamhet inom järnmalmsutvinning, järn- och ståltillverkning, förädling, leverans och handel (30). Baosteel är ett annat stort kinesiskt statsägt företag som är verksamt inom ståltillverkningen och som ingår i koncernen China Baowu Steel Group Co. Ltd (tidigare Baosteel Group och Wuhuan Iron & Steel) (31). Nominellt sett uppskattas antalet statsägda företag och antalet privatägda företag inom stålsektorn vara nästan jämnt fördelat, men av de fem kinesiska ståltillverkare som hör till världens tio största är fyra statsägda (32). Samtidigt som de tio största tillverkarna endast stod för omkring 36 % av industrins totala produktion 2016 satte de kinesiska myndigheterna samma år upp målet att konsolidera 60–70 % av ståltillverkningen till cirka tio storskaliga företag fram till 2025 (33). De kinesiska myndigheterna upprepade sin avsikt i april 2019, när de tillkännagav offentliggörandet av riktlinjer om konsolidering av stålindustrin (34). En sådan konsolidering kan medföra påtvingade sammanslagningar av lönsamma privata företag med underpresterande statsägda företag (35). På grund av bristande samarbete från de kinesiska tillverkarna av den berörda produkten kunde den exakta andelen privata respektive statsägda tillverkare av den berörda produkten inte fastställas.

(47)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag, i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, erinrar kommissionen, på grund av bristande samarbete från tillverkarna av den berörda produkten, om att både offentliga och privata företag inom stålsektorn är föremål för politisk övervakning och politiska riktlinjer. Även om de statliga myndigheternas rätt enligt Kinas lagstiftning att utse och avsätta nyckelpersoner i ledande ställning vid de statsägda företagen kan anses återspegla äganderätten (36) utgör KKP:s celler i företag, oavsett om de är statsägda eller privata, en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas vid varje företag (med minst tre medlemmar från KKP enligt partiets stadgar (37)), och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Åtminstone sedan 2016 har KKP emellertid stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut som fattas av statsägda företag som en politisk princip. KKP uppges också utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen (38). Under 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av cirka 1,86 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från KKP ska ha sista ordet när det gäller affärsbeslut inom respektive företag (39). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inklusive tillverkare av den berörda produkten och leverantörer av deras insatsvaror.

(48)

Dessutom förekommer en offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska tillverkare eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den berörda produkten.

(49)

Även om industrin för den berörda produkten är en specialiserad industri gynnas den av statliga riktlinjer och statligt inflytande vad gäller den viktigaste råvaran för tillverkning av den berörda produkten, nämligen stål.

(50)

De kinesiska myndigheterna anser att stålindustrin är en nyckelindustri (40). Detta bekräftas i de många planer, direktiv och andra dokument som handlar om stål och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå, såsom planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020, vilken gällde under översynsperioden. I planen anges att stålindustrin är en viktig och grundläggande sektor i den kinesiska ekonomin och en nationell hörnsten (41). De viktigaste uppgifter och mål som anges i planen täcker alla aspekter av industrins utveckling (42). I den trettonde femårsplanen om ekonomisk och social utveckling (43), vilken gällde under översynsperioden, anges att företag som tillverkar stålprodukter i det högre marknadssegmentet ska stödjas (44). Planen inriktas även på att uppnå hållbara och tillförlitliga kvalitetsprodukter genom stöd till företag som använder teknik för ren stålproduktion, precisionsvalsning och kvalitetsförbättring (45). I den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2011 års version) (2013 års ändring) (46) (nedan kallad katalogen) anges stålindustrin som en främjad industri.

(51)

Som framgår av exemplen ovan avseende stål, som är den viktigaste råvaran för tillverkning av den berörda produkten, ger de kinesiska myndigheterna riktlinjer för utvecklingen av sektorn för den berörda produkten med hjälp av ett brett spektrum av politiska verktyg och direktiv och kontrollerar praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion.

(52)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå olika aktörer att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av stål, som är den huvudsakliga råvaran vid tillverkningen av den berörda produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(53)

Det har inte framkommit någon bevisning i den aktuella undersökningen som skulle visa att diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten i enlighet med artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den berörda produkt som avses i skäl 42 inte skulle påverka tillverkarna av den produkt som översynen gäller.

(54)

Sektorn för den berörda produkten påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 42. Snedvridningen påverkar sektorn, både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller och vid tillverkningen av de huvudsakliga insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (47).

(55)

Dessutom har det inte lagts fram någon bevisning i den aktuella undersökningen som visar att sektorn för den berörda produkten inte påverkas av något statligt inflytande på det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 42. Det betydande statliga inflytandet på det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(56)

Kommissionen erinrar slutligen om att det krävs flera insatsvaror för att tillverka den berörda produkten. När tillverkare av den berörda produkten köper/ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(57)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den berörda produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning, i enlighet med beskrivningen i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(58)

Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna åberopade någon bevisning eller framförde några argument för motsatsen i denna undersökning.

(59)

Den tillgängliga bevisningen visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och på grund av bristande samarbete från de kinesiska myndigheterna, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i det följande avsnittet.

(60)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(61)

Såsom förklaras i skäl 40 informerade kommissionen de berörda parterna i den andra noteringen om sin slutsats att Thailand ansågs vara ett lämpligt representativt land.

(62)

I den första noteringen konstaterade kommissionen att Ryssland, Thailand och Turkiet enligt Världsbanken är länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, och att det föreföll som om tillverkning av den produkt som översynen gäller ägde rum i dessa länder.

(63)

Inga synpunkter rörande den ekonomiska utvecklingsnivån inkom till följd av noteringen.

(64)

I den första noteringen angav kommissionen att tillverkning av den produkt som översynen gäller förekommer i Ryssland, Thailand och Turkiet. Ryssland uteslöts dock på grund av exportförbudet mot rörledningar (se skäl 37), en viktig råvara som används vid tillverkningen av den berörda produkten och mer allmänt av stål. Turkiet uteslöts på grund av att inget av de tre företag som anges i den första noteringen, och för vilka det fanns lättillgänglig finansiell information, tillverkade den berörda produkten.

(65)

Avseende de länder som nämns ovan kontrollerade kommissionen tillgången till offentliga uppgifter, särskilt offentliga finansiella uppgifter från tillverkarna av den produkt som översynen gäller.

(66)

Kommissionen sökte efter tillverkare av den berörda produkten vars finansiella uppgifter var offentligt tillgängliga och kunde användas för att fastställa icke snedvridna och skäliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen inriktade sig särskilt på lönsamma företag med offentligt tillgängliga resultaträkningar för översynsperioden. I den andra noteringen anges tre företag i Thailand.

(67)

Kommissionen analyserade alla relevanta uppgifter i ärendehandlingarna avseende produktionsfaktorer i Thailand och noterade följande:

(68)

Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att Thailand var ett lämpligt representativt land.

(69)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Thailand var det enda lämpliga representativa landet på grundval av dessa faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(70)

Mot bakgrund av ovanstående analys konstaterades att Thailand uppfyller alla de kriterier i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen som bör uppfyllas för att ett land ska kunna anses vara ett lämpligt representativt land. Thailand hade i synnerhet en tillräcklig tillverkning av den produkt som översynen gäller och relevanta tillgängliga uppgifter om alla produktionsfaktorer, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(71)

I den första noteringen förtecknade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som används vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av produktionsfaktorerna.

(72)

I den andra noteringen uppger kommissionen att den för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen skulle komma att använda GTA för att fastställa icke snedvridna kostnader för rörledningar i det representativa landet.

(73)

Kommissionen angav också att statistik från Thailands nationella statistikbyrå och KPMG skulle användas för att fastställa icke snedvridna arbetskraftskostnader i det representativa landet, medan nationell statistik (se skäl 67) skulle användas för att fastställa icke snedvridna energikostnader.

(74)

På grund av bristande samarbete från de kinesiska tillverkarna var kommissionen tvungen att förlita sig på uppgifter från unionsindustrin för att fastställa de produktionsfaktorer som används vid tillverkningen av den berörda produkten.

(75)

Mot bakgrund av alla de uppgifter som lämnats av unionsindustrin och av att inga synpunkter på de två noteringarna inkommit från exporterande tillverkare om källorna för fastställande av normalvärdet avseende produktionsfaktorerna, konstaterades det att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för den berörda produkten

(76)

Kommissionen inbegrep ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. Eftersom det inte fanns några relevanta uppgifter i de offentligt tillgängliga finansiella uppgifterna för företagen i Thailand, använde kommissionen de finansiella uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga unionstillverkare som nämns i skäl 18. Metoden förklaras ingående i avsnitt 3.2.2 d.

(77)

För att fastställa icke snedvridna priser på råvaror såsom de levererades till en fabrik i ett representativt land använde kommissionen som grund de vägda genomsnittliga importpriserna till det representativa landet enligt GTA, till vilka importtullar lades till.

(78)

Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina och de länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (59). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 59 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns något som bevisar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Kommissionen fann att importen till Thailand från andra tredjeländer förblev representativ, från 14,01 % för rörledningar till 99,9 % för stålskrot, av den totala importvolymen.

(79)

Kommissionen använde offentligt tillgänglig statistik från Thailands nationella statistikkontor (60) för att beräkna arbetskostnaden per timme och från KPMG (61) för att beräkna de ytterligare socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalade.

(80)

Kommissionen använde den elprisstatistik som offentliggjorts av Thailands Metropolitan Electricity Authority (62), som omfattar hela Thailand.

(81)

Kommissionen använde det offentligt tillgängliga gaspriset för industriella användare i Thailand som offentliggjorts av Energy Policy and Planning Office – Thailands energiministerium (63).

(82)

Kommissionen använde det offentligt tillgängliga priset på eldningsolja som offentliggjorts av Thailands energiministerium (64).

(83)

Kommissionen använde vattentaxan från det regionala vattenverket (65).

(84)

Utöver de produktionsfaktorer som sammanfattas i skäl 75 beräknades de allmänna tillverkningsomkostnaderna, dvs. andra direkta tillverkningskostnader, allmännyttiga tjänster och avskrivningar. På grund av bristande samarbete från de kinesiska tillverkarna fastställdes tillverkningsomkostnaderna på grundval av de tillverkningsomkostnader som uppgivits av unionsindustrin, vilket uppgick till 15,7 % av tillverkningskostnaden. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(85)

I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Såsom anges i skäl 40 identifierade kommissionen tre thailändska företag (TTU Industrial Corporation, Thai Benkan och Awaji Material Thailand) som hade offentligt tillgängliga finansiella uppgifter (offentliggjorda i Global Financials av Dun & Bradstreet (66)) som kunde användas som ett substitut för att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Offentligt tillgängliga finansiella uppgifter om dessa företag gjordes tillgängliga för de berörda parterna som en bilaga till den andra noteringen.

(86)

Mot bakgrund av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet på grundval av priset från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(87)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. På grund av bristande samarbete från de exporterande tillverkarna förlitade sig kommissionen på de uppgifter som lämnats av unionsindustrin avseende förbrukningen av de olika produktionsfaktorerna (råvaror, arbetskraft och energi) vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Dessa förbrukningsvolymer multiplicerades med de icke snedvridna kostnader per enhet som fastställts i Thailand, såsom beskrivs i skälen 76–85.

(88)

Därefter tillämpade kommissionen de tillverkningsomkostnader som fastställts enligt skäl 84 på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(89)

Slutligen tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa land som fastställts enligt skäl 85 på den tillverkningskostnad som fastställts enligt skäl 88. Försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader samt vinst uttryckta i procent av kostnaderna för sålda varor och tillämpade på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 14,1 % respektive 1,7 %. En sådan vinstnivå anses vara orimlig på grund av dess låga nivå, men eftersom dumpning redan hade fastställts redan innan en rimlig vinstnivå hade lagts till beslutade kommissionen att använda en så låg nivå, eftersom den inte skulle ha någon praktisk inverkan på dumpningsberäkningen i samband med resultaten av denna översyn.

(90)

Eftersom ingen av de exporterande tillverkarna var samarbetsvillig fastställdes normalvärdet för hela landet.

(91)

På grund av bristande samarbete från de kinesiska exporterande tillverkarna fanns det inga exakta uppgifter om de kinesiska priserna, och därför fastställdes exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. på grundval av importstatistik från Eurostat Comext. Eftersom dessa priser rapporteras på cif-nivå (kostnad, försäkring och frakt) justerades de till pris från fabrik genom att man drog av sjöfrakt och försäkring baserat på OECD:s uppgifter (67), och inlandstransporter, baserat på Världsbankens uppgifter (68).

(92)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med exportpriset från fabrik. Dumpningsmarginalen, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns före tull, blev därmed 100,3 %. Kommissionen slog därför fast att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(93)

Kommissionen granskade följande faktorer för att undersöka sannolikheten för fortsatt dumpning: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(94)

Med tanke på det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkarna fastställdes produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt den information som lämnats av den sökande, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(95)

Enligt uppgifterna i begäran uppgick produktionskapaciteten för den berörda produkten under 2019 till 890 000 ton. Sökanden beräknade också att den outnyttjade produktionskapaciteten för den produkt som översynen gäller i Kina uppgick till omkring 197 000 ton under 2019. Detta motsvarar sex gånger unionstillverkarnas försäljningsvolym till unionen och fyra gånger förbrukningen i EU.

(96)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska tillverkarna av den berörda produkten förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som de skulle kunna använda för att tillverka den berörda produkten för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(97)

Unionsmarknaden har alltid varit attraktiv för kinesiska exporterande tillverkare av den berörda produkten. Detta framgår av deras fortsatta närvaro på unionsmarknaden sedan den ursprungliga undersökningsperioden samt av de ansträngningar som gjorts för att kringgå de befintliga åtgärderna via Taiwan, Indonesien, Sri Lanka och Filippinerna, såsom nämns i skäl 2.

(98)

Med tanke på att Argentina (69), Japan (70), Mexiko (71), Turkiet (72) och Förenta staterna (73), utöver EU, har infört omfattande antidumpningsåtgärder vad gäller import av den berörda produkten från Kina, är det sannolikt att stora mängder av denna outnyttjade kapacitet skulle riktas mot unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(99)

Undersökningen visade att importen från Kina fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden. Med tanke på importen av den berörda produkten till unionen under översynsperioden till dumpade priser, den stora outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft, drog kommissionen slutsatsen att betydande mängder av den berörda produkten från Kina sannolikt skulle komma in på unionsmarknaden till dumpade prisnivåer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(100)

Mot bakgrund av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning.

(101)

Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten av 18 tillverkare i unionen. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(102)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att lägga ihop unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden och importen från Kina och andra tredjeländer, med hjälp av uppgifter från Eurostat på Taric-nivå (EU:s integrerade tulltaxa).

(103)

Enligt dessa uppgifter utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen

(104)

Eftersom den berörda produkten främst används inom den petrokemiska industrin, byggbranschen, energiproduktionen, varvsindustrin och industrianläggningar för att ansluta rör, är efterfrågan på den berörda produkten därför särskilt kopplad till verksamheten inom energisektorn, som i sin tur drivs av energiprisutvecklingen.

(105)

Efter en återhämtning av olje- och gaspriserna 2018 (74) ökade följaktligen unionens förbrukning med omkring 14 % under 2018 jämfört med 2017. Denna ökning av förbrukningen följdes av en minskning med 8 % under 2019 (på grund av sänkta olje- och gaspriser) och en viss ökning under översynsperioden, vilket trots detta ledde till en ökning av förbrukningen i unionen med 7 % under skadeundersökningsperioden.

(106)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat.

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel från Kina

(107)

Under skadeundersökningsperioden minskade den totala importvolymen från Kina från 5 864 ton 2017 till 5 192 ton under översynsperioden. Den kinesiska marknadsandelen följde samma trend och minskade under skadeundersökningsperioden från 13 % 2017 till 10 % under översynsperioden.

(108)

Kommissionen fastställde priserna för importen på grundval av uppgifter från Eurostat. Det genomsnittliga priset på importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt.

Tabell 4

Kinas importpriser (euro/ton)

(109)

Under skadeundersökningsperioden ökade det genomsnittliga importpriset med 46 %, från 1 265 euro/ton 2017 till 1 852 euro/ton under översynsperioden.

(110)

Som anges i skäl 13 samarbetade ingen kinesisk exporterande tillverkare i undersökningen. Kommissionen fastställde följaktligen prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra det vägda genomsnittliga försäljningspris som de unionstillverkare som ingår i urvalet tog ut från icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till pris från fabrik, och det genomsnittliga priset på cif-nivå (kostnad, försäkring, frakt) för importen från det berörda landet, på grundval av Eurostats uppgifter, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import. De kinesiska importpriserna, utan att ta hänsyn till antidumpningstullarna, underskred unionens försäljningspriser med 16,4 %. Med hänsyn till antidumpningstullarna kom den kinesiska importen in på unionsmarknaden till priser som var 28 % högre än unionens försäljningspriser.

(111)

Volymen, marknadsandelen och priserna på importen från andra tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Importvolym (ton) och marknadsandel från andra tredjeländer (utom Kina)

(112)

Importen från övriga tredjeländer uppgick till totalt 13 563 ton under översynsperioden och ökade med 29 % jämfört med 2017. Denna ökning skedde främst mellan 2017 och 2018, medan importvolymerna förblev relativt stabila efteråt och fram till slutet av översynsperioden. Importökningen återspeglas i marknadsandelen för denna import, som ökade från 23 % under 2017 till 27 % under översynsperioden. Det genomsnittliga importpriset gick stadigt upp under hela skadeundersökningsperioden och ökade med 19 % under översynsperioden jämfört med 2017. I genomsnitt var dessa priser lägre än unionsindustrins priser.

(113)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som har betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(114)

Vid fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter som lämnats av sökanden och de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på frågeformulären från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Dessa uppgifter avsåg de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(115)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(116)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(117)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Unionstillverkarnas tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(118)

Unionstillverkningen ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden och följde till stor del energiprisernas utveckling. En relativt kraftig ökning på 31 % under 2018 följdes av en minskning både under 2019 och översynsperioden.

(119)

Produktionskapaciteten följde en liknande trend som tillverkningen, dvs. en större ökning under 2018, följt av en minskning under 2019 och översynsperioden. Totalt sett ökade produktionskapaciteten med 4 % under skadeundersökningsperioden.

(120)

Kapacitetsutnyttjandet, som följde liknande tendenser, förblev mycket lågt under skadeundersökningsperioden (27–32 %). I linje med den tidigare undersökningen vid giltighetstidens utgång (75) beror det låga kapacitetsutnyttjandet delvis på metoden för att beräkna den totala kapaciteten, där den rapporterade kapaciteten är en teoretisk maximikapacitet (3 skift/dygn), vilket inte nödvändigtvis återspeglar den faktiska kapaciteten på ett korrekt sätt.

(121)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Unionstillverkarnas försäljningsvolym och marknadsandel

(122)

Unionsindustrins försäljningsvolym av den likadana produkten under skadeundersökningsperioden följde huvudsakligen utvecklingen på marknaden och utvecklingen av förbrukningen i unionen och ökade främst under 2018 för att sedan minska nästan till 2017 års nivå under översynsperioden (+ 3 % ökning).

(123)

Unionsindustrins marknadsandel låg kvar på en stabil nivå på 65 % under perioden 2017–2018 och minskade sedan till 62 % under översynsperioden. Detta är en jämförelse med unionsindustrins marknadsandel på 64 % under den föregående översynsperioden vid giltighetstidens utgång (76).

(124)

Trots en ökad försäljningsvolym på 3 % under skadeundersökningsperioden ökade inte unionsindustrins försäljning i samma takt som efterfrågan, som ökade med 7 %, vilket innebär att unionsindustrins marknadsandel minskade från 65 % 2017 till 62 % under översynsperioden.

(125)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Unionstillverkarnas sysselsättning och produktivitet

(126)

Både sysselsättningen och produktiviteten ökade under 2018 jämfört med 2017 för att sedan under översynsperioden minska till nivåer som låg måttligt över 2017 års nivåer (1 % för sysselsättning respektive 6 % för produktivitet).

(127)

Den dumpningsmarginal som fastställdes genom undersökningen i detta fall ligger långt över miniminivån. Den faktiska dumpningsmarginalens storlek har därför en betydande inverkan på unionsindustrin, inte bara med tanke på priserna på importen från det berörda landet, utan också med tanke på volymerna av denna import.

(128)

Dessutom håller unionsindustrin fortfarande på att återhämta sig från effekterna av tidigare skadevållande dumpning på grund av import av den berörda produkten med ursprung i Ryssland, Sydkorea och Malaysia.

(129)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser för icke-närstående kunder i unionen och kostnad per enhet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittliga försäljningspriser i unionen och kostnad per enhet

(130)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden och nådde de högsta nivåerna under 2019 (+ 9 % jämfört med 2017). Tillverkningskostnaden per enhet minskade med 7 % från 2017 till 2018 för att sedan öka till samma nivå under översynsperioden som under 2017.

(131)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(132)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(133)

Lagernivåerna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lager

(134)

Nivån på de utgående lagren hos de unionstillverkare som ingick i urvalet ökade gradvis under åren 2018–2019, men sjönk under 2017 års nivåer (med 3 %) under översynsperioden.

(135)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(136)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Lönsamheten för de tillverkare som ingick i urvalet var negativ under skadeundersökningsperioden, från – 22 % 2017 till – 12 % under översynsperioden. Den var – 4 % respektive – 6 % under åren 2018–2019, i linje med en ökning av efterfrågan i kombination med en minskning av tillverkningskostnaden.

(137)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att finansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet förblev negativt under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för 2018 på grund av gynnsamma marknadsvillkor.

(138)

Investeringarna (främst inriktade sig på uppgraderingar av produktionsutrustningen, ökad kvalitet, produktivitet och flexibilitet i tillverkningsprocessen) minskade gradvis under skadeundersökningsperioden och var 34 % lägre under översynsperioden jämfört med 2017. En sådan trend tyder på marknadsosäkerhet till följd av covid-19-pandemin och minskad efterfrågan till följd av lägre energipriser under 2019 och översynsperioden.

(139)

Räntabiliteten från tillverkning och försäljning av den likadana produkten uppvisade en liknande utveckling som lönsamheten, med en kraftig ökning under 2018 för att sedan sjunka under 2019 och under översynsperioden.

(140)

Trots förbättringar, särskilt under år med ett gynnsamt marknadsklimat (t.ex. 2018, dvs. före covid-19-utbrottet och till följd av ökade investeringar i energiinfrastruktur tack vare återhämtning av olje- och gaspriserna), fortsätter unionsindustrins situation att vara osäker. Unionsindustrin kunde inte dra full nytta av den ökade efterfrågan under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till en minskning av marknadsandelen från 65 % till 62 %. Unionsindustrin fortsatte att gå med stora förluster under hela skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins förluster uppgick till –12 % under översynsperioden. Kassaflödet och räntabiliteten var i stort sett negativa under skadeundersökningsperioden.

(141)

Mot bakgrund av ovanstående har en något ökad produktivitet under skadeundersökningsperioden och unionsindustrins genomgående starka exportresultat, där unionstillverkarnas export utgör cirka 20 % av deras totala försäljning, bidragit till unionsindustrins fortsatta lönsamhet och visar på unionsindustrins fortsatta ansträngningar för att ta sig in på nya marknader och förbli konkurrenskraftig på den globala arenan.

(142)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(143)

Kommissionen gjorde därefter en bedömning av huruvida det finns ett orsakssamband mellan importen från det berörda landet och den skada som unionsindustrin lidit. Importen från Kina förblev betydande under hela skadeundersökningsperioden, men minskade med 11 %. De kinesiska importpriserna ökade med 46 % under skadeundersökningsperioden. Med hänsyn till de gällande åtgärderna kom denna import in på unionsmarknaden till priser som var 28 % högre än unionsindustrins priser, och därmed till icke skadevållande priser.

(144)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit inte kunde ha orsakats av importen från det berörda landet.

(145)

Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det var sannolikt att den skada som ursprungligen vållades av dumpad import från Kina skulle återkomma om åtgärderna upphävdes.

(146)

För att fastställa om det är sannolikt att den skada som ursprungligen vållades av den dumpade importen från Kina återkommer, beaktade kommissionen följande faktorer: 1) Den outnyttjade kapaciteten i det berörda landet och unionsmarknadens attraktionskraft, och 2) inverkan från potentiell import och potentiella prisnivåer för sådan import från Kina på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(147)

Såsom nämns i skäl 95 var den tillgängliga outnyttjade produktionskapaciteten i Kina fyra gånger så stor som förbrukningen i unionen under översynsperioden. Utan de gällande antidumpningstullarna skulle den kinesiska importen underskrida unionstillverkarnas priser med 16,4 %. Eftersom beräkningarna av prisunderskridandet har baserats på unionsindustrins försäljningspriser, med vilka industrin går med förlust, skulle skademarginalerna vara mycket högre. Om åtgärderna upphävs är det därför sannolikt att stora volymer dumpad import till skadevållande priser kommer att tränga in på unionsmarknaden.

(148)

De kinesiska exporterande tillverkarnas fortsatta intresse på unionsmarknaden framgår av de relativt stabila importvolymerna under skadeundersökningsperioden, trots de gällande åtgärderna. Dessutom har kinesiska exportörer konstaterats kringgå den gällande antidumpningsåtgärden via fyra olika tredjeländer, nämligen Taiwan, Sri Lanka, Indonesien och Filippinerna. Dessa upprepade kringgåenden visar tydligt de kinesiska exporterande tillverkarnas intresse av att få tillträde till unionsmarknaden utan begränsningar och därmed unionsmarknadens attraktionskraft för kinesisk export. Såsom förklaras i skäl 104 har ett antal andra tredjeländer också infört antidumpningsåtgärder vad gäller import av den berörda produkten från Kina, vilket gör det sannolikt att stora mängder av den berörda produkten från Kina skulle riktas mot unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(149)

Den sannolika ökningen av dumpad import till skadevållande priser skulle leda till en ytterligare försämring av unionsindustrins situation. Prispressen skulle inte göra det möjligt för unionsindustrin att öka sina priser till lönsamma nivåer och skulle troligen leda till ytterligare ekonomiska förluster och minskad produktion eller till och med nedläggning av unionstillverkarnas anläggningar. Dessutom skulle denna import fortsätta att ta marknadsandelar på unionsmarknaden på unionsindustrins bekostnad, vilket ytterligare skulle leda till att unionsindustrins redan låga kapacitetsutnyttjande minskade.

(150)

Kommissionen drog därför slutsatsen att ett upphävande av de gällande åtgärderna med största sannolikhet skulle leda till att den skada för unionsindustrin som ursprungligen vållades av import från Kina skulle återkomma i den mening som avses i artikel 11.2 i grundförordningen.

(151)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det inte skulle ligga i unionens samlade intresse att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(152)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(153)

På denna grundval undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och sannolikheten för återkommande skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

(154)

Såsom konstateras i skälen 140 och 142, och som bekräftas av de negativa tendenserna för flera skadeindikatorer, fortsatte unionsindustrin att befinna sig i en mycket bräcklig situation under översynsperioden. Dessutom drogs i skäl 148 slutsatsen att om antidumpningsåtgärderna mot Kina tilläts upphöra att gälla skulle skadan återkomma.

(155)

Trots den skadevållande situationen för unionsindustrin på unionsmarknaden ansåg kommissionen att industrin är fortsatt livskraftig. Unionsindustrins exportresultat är inte bara genomgående starkt, där exportförsäljningen står för en betydande del av försäljningsvolymen, utan även produktivitetsnivåerna har ökat under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin uppvisar emellertid fortfarande ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande och fortsätter att ha en negativ lönsamhet.

(156)

En ytterligare försämring skulle påverka unionsindustrins övergripande situation med risk för en nedtrappning av tillverkningen eller till och med en definitiv nedläggning av produktionsanläggningar i unionen. Därför kan slutsatsen dras att fortsatta åtgärder mot Kina ligger i unionsindustrins intresse.

(157)

Två icke-närstående importörer, som stod för cirka 6 % av den totala importen av den berörda produkten från Kina under översynsperioden, gav sig till känna efter det att tillkännagivandet om inledande hade offentliggjorts. Båda importörerna uttryckte sitt stöd för fortsatta åtgärder. Deras verksamhet när det gäller den berörda produkten har varit lönsam under översynsperioden. Därför dras slutsatsen att det ur importörernas perspektiv inte finns några tvingande skäl för att inte förlänga de gällande åtgärderna.

(158)

Ingen användare gav sig till känna efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande eller under undersökningen. Det erinras om att den berörda produkten endast är tillbehör som används för att koppla ihop rör och att kostnaderna för den därför i allmänhet endast utgör en mindre del av den totala projektkostnaden.

(159)

Därför fanns det inget som tydde på att bibehållandet av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på användarna som vägde tyngre än åtgärdernas positiva inverkan.

(160)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att förlänga de gällande antidumpningsåtgärderna i fråga om import från Kina.

(161)

Av ovanstående följer, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och som är tillämpliga enligt genomförandeförordning (EU) 2015/1934, bör bibehållas.

(162)

Alla berörda parter har underrättats om de viktiga omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut. Inga synpunkter inkom.

(163)

I enlighet med artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (77) ska återbetalningar som sker till följd av en dom av Europeiska unionens domstol omfattas av en räntesats som motsvarar den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner som offentliggörs i C-serien i Europeiska unionens officiella tidning den första kalenderdagen i varje månad.

(164)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.