(1)

Ett flertal ändringar behöver göras av Europeiska centralbankens beslut (EU) 2015/530 (ECB/2015/7) (2). Beslutet bör omarbetas så att det blir mer översiktligt.

(2)

I överensstämmelse med artikel 10.3 a i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) (3) ska de avgiftsfaktorer som används för att fastställa den enskilda årliga tillsynsavgiften som ska betalas för varje enhet eller grupp som står under tillsyn motsvara beloppet vid respektive referensdatum av i) de sammanlagda tillgångarna och ii) den totala riskexponeringen.

(3)

Enligt förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) skulle ECB senast 2017 utföra en översyn av den förordningen, särskilt vad gäller metoderna och kriterierna för att beräkna de årliga tillsynsavgifterna som ska tas ut från varje enhet och grupp som står under tillsyn. ECB initierade ett offentligt samråd och beslutade efter utvärderingen av svaren på detta att ändra förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) och introducera ett reviderat ramverk för tillsynsavgifter. Beslut (EU) 2015/530 (ECB/2015/7) fastställer mer detaljerade förfaranden avseende metoderna och förfarandena för att bestämma och samla in uppgifter avseende de avgiftsfaktorer som används för att beräkna de årliga tillsynsavgifterna.

(4)

Enligt det reviderade ramverk som framgår av förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) bör referensdagen för avgiftsfaktorerna som huvudregel även fortsättningsvis vara den 31 december året före den avgiftsperiod för vilken tillsynsavgifterna ska beräknas. Detta gör det möjligt att använda information som ECB redan har tillgång till enligt beslut ECB/2014/29 (4) och enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (5) (allmän rapportering (COREP) och finansiell rapportering (FINREP) och enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) 2015/13 (6) (FINREP) vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna för en majoritet av alla avgiftsskyldiga.

(5)

Enheter och grupper som står under tillsyn men som inte omfattas av obligatorisk rapportering för tillsynsändamål eller grupper som står under tillsyn som exkluderar tillgångar och/eller riskexponeringsbelopp hos dotterbolag som är etablerade i icke-deltagande medlemsstater och tredjeländer bör fortsätta att rapportera avgiftsfaktorerna separat för beräkningen av tillsynsavgifterna. Enligt artikel 10.3 bd i förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) ska dessa avgiftsfaktorer lämnas till den berörda nationella behöriga myndigheten per den relevanta referensdagen, i enlighet med ett ECB-beslut.

(6)

Avgiftsskyldiga som även i framtiden måste rapportera separat bör använda de mallar som anges i bilagorna I och II när avgiftsfaktorerna rapporteras till den berörda nationella behöriga myndigheten. Om grupper som står under tillsyn har dotterbolag etablerade i icke-deltagande medlemsstater eller tredjeland, ska de avgiftsskyldiga förklara den metod som har använts för att fastställa avgiftsfaktorerna.

(7)

Man bör säkerställa att avgiftsfaktorerna för sådana avgiftsskyldiga för vilka ECB redan erhåller tillsynsinformation genom COREP och FINREP och avgiftsfaktorerna för sådana avgiftsskyldiga som måste rapportera information separat för beräkningen av tillsynsavgifterna, inte skiljer sig åt.

(8)

För beräkningen av avgiftsfaktorerna ger artikel 10.3 c i förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) en möjlighet att exkludera sådana tillgångar och/eller riskexponeringsbelopp hos dotterbolag som är etablerade i icke-deltagande medlemsstater och tredjeländer. Dessa avgiftsskyldiga bör informera ECB huruvida de avser att exkludera bidraget från dotterbolag som är etablerade i icke deltagande medlemsstater och tredjeländer för en eller båda avgiftsfaktorerna. Tidsfristen för denna underrättelse bör stämma överens med det reviderade ramverket för beräkningen av tillsynsavgifter.

(9)

För merparten av de avgiftsbetalande filialerna bedömdes skyldigheten att tillhandahålla ett revisorsintyg för att styrka filialens totala tillgångar för beräkningen av tillsynsavgifterna vara oproportionerlig vid översynen av förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41). Det räcker i stället att de avgiftsbetalande filialerna i ett brev från ledningen riktat till den berörda nationella behöriga myndigheten intygar filialens totala tillgångar.

(10)

Enligt artikel 10.5 i förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) ska ECB, om en avgiftsskyldig inte tillhandahåller avgiftsfaktorerna, fastställa dessa avgiftsfaktorer i enlighet med ett ECB-beslut.

(11)

Detta beslut bör fastställa metoderna och förfarandena för att bestämma och samla in uppgifter avseende avgiftsfaktorerna, förfaranden för hur de avgiftsskyldiga ska lämna in avgiftsfaktorerna som måste fortsätta att rapporteras separat för beräkningen av tillsynsavgifterna, samt för överföringen av uppgifter från de nationella behöriga myndigheterna till ECB. Det är främst format, frekvens och tidpunkter för rapporteringen som behöver specificeras, men även vilken typ av kvalitetskontroll som de nationella behöriga myndigheterna bör göra innan de rapporterar avgiftsfaktorerna till ECB.

(12)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande för att göra tekniska ändringar i bilagorna till detta beslut på ett effektivt sätt. Sådana ändringar får inte leda till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas. De nationella behöriga myndigheterna får föreslå sådana tekniska ändringar för Europeiska centralbankssystemets (ECBS) statistikkommitté, vars synpunkter kommer att beaktas vid tillämpningen av detta förfarande.

(13)

För att säkerställa att det reviderade ramverket för beräkningen av tillsynsavgifter stämmer överens med förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41), som innehåller övergångsbestämmelser avseende avgiftsperioden 2020, bör det här beslutet träda i kraft i början av 2020.