1.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 27/151

(1)

Standardisering fyller en viktig funktion för att stödja Europa 2020-strategin, vilket framhålls i kommissionens meddelande Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla  (2). I flera flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin framhålls vikten av frivillig standardisering på produkt- och tjänstemarknaderna för att säkerställa kompatibilitet och interoperabilitet mellan produkter och tjänster, stimulera teknisk utveckling och stödja innovation.

(2)

Betydelsen av standarder betonas också i kommissionens meddelande Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag  (3), i vilket det poängteras att standarder är avgörande för Europas konkurrenskraft och för innovation och framsteg på den inre marknaden eftersom de ökar säkerhet, driftskompatibilitet och konkurrens samt bidrar till att undanröja handelshinder.

(3)

Såsom angetts i kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt för 2015  (4) är genomförandet av den digitala inre marknaden en av Europeiska unionens huvudprioriteringar. I kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa  (5) understryks standardiseringens och interoperabilitetens roll vid skapandet av en europeisk digital marknad med långsiktig tillväxtpotential.

(4)

I det digitala samhället har standardiseringsprodukter blivit nödvändiga för att säkerställa interoperabilitet mellan utrustning, applikationer, databaser, tjänster och nät. I kommissionens meddelande En strategisk vision för europeiska standarder: bättre och snabbare hållbar tillväxt i den europeiska ekonomin före 2020  (6) framhävs standardiseringens särdrag inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), eftersom lösningar, tillämpningar och tjänster på området ofta utvecklas av globala IKT-forum och IKT-konsortier som intagit en ledande ställning för utarbetande av IKT-standarder.

(5)

Förordning (EU) nr 1025/2012 syftar till att modernisera och förbättra ramarna för den europeiska standardiseringen. I förordningen fastställs ett system där kommissionen kan besluta om att fastställa de mest relevanta och allmänt vedertagna tekniska specifikationerna på IKT-området som utfärdats av andra organ än europeiska, internationella eller nationella standardiseringsorganisationer. Möjligheten att använda hela skalan av tekniska specifikationer på IKT-området vid upphandling av maskinvara, programvara och it-tjänster kommer att förbättra interoperabiliteten mellan utrustning, tillämpningar och tjänster, hjälpa offentliga förvaltningar att undvika den inlåsning som uppstår när en offentlig upphandlare inte kan byta leverantör efter det att kontraktet löper ut, eftersom leverantörsspecifika IKT-lösningar användes, samt stimulera konkurrens i utbudet av interoperabla IKT-lösningar.

(6)

För att tekniska specifikationer på IKT-området ska komma i fråga för hänvisningar vid offentlig upphandling måste de uppfylla kraven i bilaga II till förordning (EU) nr 1025/2012. Dessa krav innebär att myndigheterna garanteras att de tekniska specifikationerna på IKT-området fastställs enligt de principer för öppenhet, rättvisa, objektivitet och icke-diskriminering som erkänns av Världshandelsorganisationen (WTO) i fråga om standardisering.

(7)

Beslutet att fastställa IKT-specifikationer ska antas efter samråd med Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering, som inrättats genom kommissionens beslut (7) och kompletterats med andra former av samråd med experter inom sektorn.

(8)

Den 11 juni 2015 bedömde Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering 27 tekniska specifikationer för Internet Engineering Task Force (IETF) utifrån kraven i bilaga II till förordning (EU) nr 1025/2012, och tillstyrkte att dessa kunde användas vid offentlig upphandling. Bedömningen av IETF:s tekniska specifikationer överlämnades därefter till samråd med sektorsexperter, vilka bekräftade forumets positiva bedömning.

(9)

De 27 tekniska specifikationerna utarbetas och utvecklas av IETF, som är den viktigaste organisationen i utvecklingen av nya internetstandardspecifikationer av högkvalitet för utformning, användning och förvaltning av internet. IETF är en global organisation som deltar i ”internetstandardprocessen”, en öppen och genomsynlig process baserad på samarbete som används av internetsamhället för standardisering av protokoll och förfaranden till fördel för alla användare i hela världen.

(10)

IETF:s 27 tekniska specifikationer används i hög grad för internet. De består av standarder och protokoll för upprättande av nätverk (Transmission Control Protocol/Internet protocol (TCP/IP), User Datagram Protocol (UDP), Domain Name System (DNS), Dynamic Host Configuration Protocol (DHCP), Simple Network Management Protocol (SNMP), Security Architecture for the Internet Protocol (IPsec) och Network Time Protocol (NTP)); standarder och protokoll för säkra anslutningar (Secure Shell-2 (SSH-2) Protocol, Transport Layer Security (TLS) Protocol and Internet X.509 Public Key Infrastructure Certificate och Certificate Revocation List (CRL) Profile (PKIX)); standarder och protokoll för att upprätta webbplatser (Hypertext Transfer Protocol (HTTP), Upgrading to TLS Within HTTP/1.1, Uniform Resource Identifiers (URI), Uniform Resource Locator (URL), Uniform Resource Names (URN), File Transfer Protocol (FTP), 8-bit Unicode Transformation Format (UTF-8), JavaScript Object Notation (JSON)); standarder och protokoll för e-post, kalender och nya applikationer (Simple Mail Transfer Protocol (SMTP), Internet Message Access Protocol (IMAP), Post Office Protocol – version 3 (POP3), Multipurpose Internet Mail Extensions (MIME), Network News Transfer Protocol (NNTP), Internet Calendaring and Scheduling Core Object Specification (iCalendar), vCard (VCF), Common Format and MIME Type for Comma-Separated Values (CSV)) and standards and protocols for multimedia streaming applications (Real-time Transport Protocol (RTP) och Session Initiation Protocol (SIP).

(11)

IETF:s 27 tekniska specifikationer bör därför fastställas vara tekniska IKT-specifikationer som kan användas som hänvisning vid offentlig upphandling.