Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32013R1073

    Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1073/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (omarbetning) (ECB/2013/38)

    EUT L 297, 7.11.2013, p. 73–93 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 27/11/2013

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1073/oj

    7.11.2013   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 297/73


    EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1073/2013

    av den 18 oktober 2013

    om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (omarbetning)

    (ECB/2013/38)

    ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5,

    med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,

    med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande, och

    av följande skäl:

    (1)

    Eftersom omfattande ändringar behöver göras av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 958/2007 av den 27 juli 2007 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2007/8) (2), särskilt mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (3), bör den omarbetas så att den blir mer översiktlig.

    (2)

    Av artikel 2.1 i förordning (EG) nr 2533/98 framgår att, för att ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter ska efterlevas har Europeiska centralbanken (ECB) rätt att med hjälp av de nationella centralbankerna insamla statistiska uppgifter inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare och för vad som krävs för att utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter. Av artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 2533/98 följer att investeringsfonder utgör en del av referenspopulationen för uppfyllandet av ECB:s statistikrapporteringskrav bl.a. inom den monetära och finansiella statistiken. Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB specificera den faktiska rapporteringspopulationen inom ramarna för referenspopulationen av uppgiftslämnare och ECB har rätt att helt eller delvis befria särskilda klasser av uppgiftslämnare från sina krav på rapportering av statistiska uppgifter.

    (3)

    För att fullgöra sina uppgifter och övervaka annan finansiell verksamhet än den som utförs av monetära finansinstitut (MFI) kräver ECBS statistikuppgifter av hög kvalitet om investeringsfondernas verksamhet. Huvudsyftet med sådana uppgifter är att förse ECB med en heltäckande statistisk bild av investeringsfondssektorn i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater), vilka ses som ett enda ekonomiskt område.

    (4)

    För att begränsa rapporteringsbördan tillåts de nationella centralbankerna att samla in nödvändig information om investeringsfonderna från den faktiska rapporteringspopulationen som en del av ett bredare statistiskt rapporteringsunderlag för andra statistiska ändamål, förutsatt att uppfyllandet av ECB:s statistikkrav inte riskeras. För att främja öppenhet och insyn är det i sådana fall lämpligt att informera uppgiftslämnarna om att uppgifter samlas in för att uppfylla andra statistiska ändamål.

    (5)

    Tillgången till uppgifter om finansiella transaktioner underlättar en mer djupgående analys för penningpolitiken och andra ändamål. Uppgifter om finansiella transaktioner, liksom stockuppgifter, används också för att sammanställa annan statistik, särskilt finansräkenskaperna för euroområdet.

    (6)

    Även om de förordningar som antas enligt artikel 34.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) inte medför några rättigheter eller påför några skyldigheter för de medlemsstater som inte har euron som valuta (nedan kallade medlemsstater utanför euroområdet), tillämpas artikel 5 i ECBS-stadgan på alla medlemsstater, såväl i som utanför euroområdet. I skäl 17 till förordning (EG) nr 2533/98 anges att artikel 5 i ECSB-stadgan, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, medför en skyldighet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som medlemsstaterna utanför euroområdet anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i rätt tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att bli medlemsstater i euroområdet.

    (7)

    Även om denna förordning primärt riktas till investeringsfonder, kan fullständig information om innehavarna av innehavarandelar som emitteras av investeringsfonder eventuellt inte vara direkt tillgänglig från investeringsfonder, och det är därför nödvändigt att inkludera andra enheter i den faktiska uppgiftslämnande populationen.

    (8)

    De standarder för skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som fastställs i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98 bör tillämpas.

    (9)

    Enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2533/98 får ECB använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter som framgår av ECB:s förordningar eller beslut.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Definitioner

    I denna förordning avses med

    1.   investeringsfond: ett företag för kollektiva investeringar som

    i)

    avtalsrätt, som en gemensam fond som förvaltas av förvaltningsbolag,

    ii)

    trustlagstiftning, som en aktiefond,

    iii)

    bolagsrätt, som ett investeringsbolag, eller

    iv)

    en annan liknande mekanism eller rättslig form.

    Följande inkluderas i definitionen:

    Följande inkluderas inte i definitionen:

    I definitionen av investeringsfonder ska ”offentlig” anses innefatta icke-professionella, professionella samt institutionella investerare.

    2.   uppgiftslämnare: i den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,

    3.   som har sin hemvist: i den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98. I denna förordning ska, om det inte finns en fysisk dimension för en juridisk person, dess hemvist avgöras av det ekonomiska territorium enligt vars lagstiftning den är registrerad. Om enheten inte är registrerad, ska den juridiska hemvisten användas som kriterium, dvs. det land vars rättssystem styr upprättandet av enheten och dess fortsatta existens,

    4.   monetärt finansinstitut (MFI): i den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33),

    5.   andra finansförmedlare (OFI): andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut, enligt definitionen i ENS 2010 (delsektor S.125),

    6.   registrerade aktier/andelar i investeringsfonder: aktier/andelar i investeringsfonder som i enlighet med nationell lagstiftning finns upptagna i ett register med personuppgifter om innehavarna av fondens aktier/andelar, inklusive uppgift om innehavarnas hemvist och sektor,

    7.   innehavaraktier/innehavarandelar i investeringsfonder: aktier/andelar i investeringsfonder som i enlighet med nationell lagstiftning inte finns upptagna i något register med personuppgifter om innehavarna av fondens aktier/andelar, eller som finns upptagna i ett register utan uppgift om innehavarnas hemvist och sektor,

    8.   berörd nationell centralbank: den nationella centralbanken i den medlemsstat i euroområdet där investeringsfonden har sin hemvist,

    9.   uppgifter värdepapper för värdepapper: uppgifter uppdelade efter enskilda värdepapper.

    Artikel 2

    Faktisk uppgiftslämnande population

    1.   Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska bestå av de investeringsfonder som har sin hemvist på territoriet för euroområdets medlemsstater. Investeringsfonden själv, eller i det fall investeringsfonden inte är en juridisk person enligt deras nationella lagstiftning, de personer som är rättsligen berättigade till att representera dem, ska vara ansvarig för att rapportera de statistiska uppgifter som krävs enligt denna förordning.

    2.   För att samla in information om innehavare av innehavarandelar som emitteras av investeringsfonder i enlighet med del 2 punkt 3 i bilaga I ska, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, den faktiska uppgiftslämnande populationen inkludera MFI och OFI. De nationella centralbankerna får bevilja undantag till dessa enheter förutsatt att de begärda statistiska uppgifterna samlas in från andra tillgängliga källor i enlighet med del 2 punkt 3 i bilaga I. De nationella centralbankerna ska i god tid kontrollera att detta villkor uppfylls för att bevilja eller om nödvändigt återkalla ett undantag med verkan från varje års början, i samförstånd med ECB. Vid tillämpningen av den här förordningen får de nationella centralbankerna upprätta och föra en förteckning över uppgiftslämnande OFI i enlighet med de principer som fastslås i del 2 punkt 3 i bilaga I.

    Artikel 3

    Förteckning över investeringsfonder för statistiska ändamål

    1.   Direktionen ska för statistiska ändamål upprätta och föra en förteckning över investeringsfonder som utgör referenspopulationen av uppgiftslämnare, inklusive deras underfonder där det är tillämpligt i den mening som avses i artikel 4.2. Förteckningen kan baseras på existerande förteckningar över investeringsfonder som omfattas av nationella myndigheters tillsyn, om sådana förteckningar finns tillgängliga, kompletterade av andra investeringsfonder som faller inom definitionen av investeringsfonder i artikel 1.

    2.   De nationella centralbankerna och ECB ska se till att denna förteckning och uppdaterade versioner därav hålls tillgänglig på lämpligt sätt, bland annat på elektronisk väg, över internet eller – på begäran av berörda uppgiftslämnare – på papper.

    3.   Om den senast tillgängliga elektroniska versionen av förteckningen enligt punkt 2 är felaktig, ska ECB inte besluta om sanktioner för uppgiftslämnare som underlåtit att på ett korrekt sätt fullgöra sin rapporteringsskyldighet i den mån som underlåtenheten beror på att uppgiftslämnaren i god tro utgått från den felaktiga förteckningen.

    Artikel 4

    Rapportering fond för fond

    1.   Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska rapportera uppgifter om sina tillgångar och skulder på en fond för fond-basis.

    2.   Om en investeringsfond avskiljer sina tillgångar i olika underfonder på sådant sätt att aktierna/andelarna som relaterar till varje underfond på ett oberoende sätt backas upp av olika tillgångar, ska, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, varje underfond anses vara en enskild investeringsfond.

    3.   Med undantag från punkterna 1 och 2 får investeringsfonderna, med den berörda nationella centralbankens förhandsgodkännande och instruktioner, rapportera sina tillgångar och skulder som en grupp, förutsatt att detta leder till resultat som liknar rapportering fond för fond.

    Artikel 5

    Kvartalsvisa och månadsvisa statistikrapporteringskrav

    1.   Uppgiftslämnarna ska i enlighet med bilagorna I och II tillhandahålla

    a)

    kvartalsvis, stockuppgifter vid kvartalets slut om investeringsfondernas tillgångar och skulder och kvartalsvisa justeringar för omvärderingar eller transaktioner, där det är tillämpligt, och

    b)

    månadsvis, stockuppgifter vid månadsslutet om investeringsfondernas emitterade aktier/andelar, motsvarande månadsvisa justeringar för omvärdering eller transaktioner, där det är tillämpligt, och separat rapportering av nyemittering och inlösen av aktier/andelar i investeringsfonden under rapporteringsmånaden.

    2.   De nationella centralbankerna får välja att samla in uppgifterna i punkt 1 a månadsvis i stället för kvartalsvis.

    Artikel 6

    Justeringar för omvärderingar eller transaktioner

    1.   Uppgiftslämnarna ska rapportera justeringar för omvärdering eller transaktioner i enlighet med den berörda nationella centralbankens instruktioner för de uppgifter som rapporteras på aggregerad basis enligt bilaga I.

    2.   I enlighet med bilaga I får de nationella centralbankerna antingen ta fram ungefärliga siffror av värdepapperstransaktionerna från uppgifterna värdepapper för värdepapper eller direkt samla in transaktionerna värdepapper för värdepapper.

    3.   Ytterligare krav och riktlinjer avseende sammanställningen av justeringar för omvärderingar eller transaktioner fastställs i bilaga III.

    Artikel 7

    Redovisningsregler

    1.   När investeringsfonder lämnar uppgifter i enlighet med denna förordning ska de följa de redovisningsregler som fastställs i den berörda nationella lagstiftningen som genomför rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (5) eller, om den bestämmelsen inte är tillämplig, i övriga nationella eller internationella standarder som är tillämpliga på investeringsfonder.

    2.   Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i euroområdets medlemsstater ska alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål.

    Artikel 8

    Undantag

    1.   Undantag från de rapporteringskrav som fastställs i artikel 5 får beviljas för investeringsfonder enligt följande:

    a)

    De nationella centralbankerna får bevilja undantag till de investeringsfonder som är minst räknat i totala tillgångar, förutsatt att de investeringsfonder som bidrar till den kvartalsvisa aggregerade balansräkningen utgör minst 95 % av alla investeringsfondernas tillgångar vad beträffar stockar i varje medlemsstat i euroområdet.

    b)

    I euroområdets medlemsstater där de nationella investeringsfondernas samlade totala tillgångar inte överstiger 1 % av euroområdets totala IF-tillgångar får de nationella centralbankerna bevilja undantag till de investeringsfonder som är minst räknat i totala tillgångar, förutsatt att de investeringsfonder som bidrar till den kvartalsvisa aggregerade balansräkningen utgör minst 80 % av alla investeringsfondernas tillgångar vad beträffar stockar.

    c)

    De investeringsfonder som undantagen enligt punkterna a och b är tillämpliga på ska endast kvartalsvis rapportera stockuppgifter vid kvartalsslutet om emitterade aktier/andelar i investeringsfonder och motsvarande kvartalsvisa justeringar för omvärderingar eller transaktioner, där det är tillämpligt.

    d)

    De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren i punkterna a och b årligen är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje kalenderårs början.

    2.   Undantag får beviljas de investeringsfonder som är föremål för nationella räkenskapsregler som tillåter värdering av deras tillgångar mera sällan än kvartalsvis. ECB-rådet ska besluta vilka kategorier av investeringsfonder de nationella centralbankerna ska kunna bevilja undantag till. De investeringsfonder som omfattas av sådana undantag ska vara föremål för de krav som fastställs i artikel 5 med en frekvens som stämmer överens med deras redovisningsskyldigheter avseende tidsramen för värdering av deras tillgångar.

    3.   Investeringsfonderna kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna i artikel 5 i stället. Om en investeringsfond gör ett sådant val, måste den få den berörda nationella centralbankens medgivande innan den ändrar sitt utnyttjande av dessa undantag.

    Artikel 9

    Tidsramar

    1.   De nationella centralbankerna ska besluta när de behöver få in materialet från uppgiftslämnarna i enlighet med artikel 5 för att kunna möta de tidsramar som fastställs i punkt 2.

    2.   De nationella centralbankerna ska till ECB överföra

    a)

    aggregerade kvartalsstockar och justeringar för omvärderingar senast vid affärsdagens slut den 28:e arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser, baserat på kvartalsuppgifter som samlas in från uppgiftslämnarna,

    b)

    aggregerade månadsvisa stockar och justeringar för omvärderingar senast vid affärsdagens slut den 28:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser, baserat på månadsvisa uppgifter om emitterade aktier/andelar i investeringsfonder som samlats in från uppgiftslämnarna eller som är baserade på faktiska uppgifter i enlighet med artikel 5.2, och

    c)

    aggregerade månadsvisa nyemitteringar och återinlösen av aktier/andelar i investeringsfonder senast vid affärsdagens slut den 28:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser, baserat på månadsuppgifter som samlas in från uppgiftslämnarna.

    Artikel 10

    Minimistandarder och nationella rapporteringsförfaranden

    1.   Uppgiftslämnarna ska följa de rapporteringskrav som gäller för dem i enlighet med minimistandarderna i bilaga IV för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering.

    2.   De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som ska följas av den faktiska uppgiftslämnande populationen i enlighet med nationella krav. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa förfaranden medför att de begärda statistiska uppgifterna rapporteras och att de ger möjlighet till vederbörlig kontroll av att minimistandarderna enligt bilaga IV för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering följs.

    Artikel 11

    Fusioner, uppdelningar och omorganisationer

    Vid en fusion, uppdelning eller någon annan omorganisation som kan påverka de berörda uppgiftslämnarnas fullgörande av sina skyldigheter på statistikområdet, så ska dessa – så snart avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i god tid innan fusionen, uppdelningen eller omorganisationen får verkan – underrätta den berörda nationella centralbanken om de förfaranden som planeras för att uppfylla rapporteringskraven enligt den här förordningen.

    Artikel 12

    Kontroll och obligatorisk insamling

    De nationella centralbankerna ska utöva rättigheterna att kontrollera eller att obligatoriskt samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna ska lämna i enlighet med denna förordning, utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva dessa rättigheter. Dessa rättigheter ska särskilt utövas av de nationella centralbankerna då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV.

    Artikel 13

    Första rapporteringen

    Den första rapporteringen ska börja med månadsvisa och kvartalsvisa uppgifter för december 2014.

    Artikel 14

    Upphävande

    1.   Förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8) ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2015.

    2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med tabellen i bilaga V.

    Artikel 15

    Slutbestämmelse

    Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

    Utfärdad i Frankfurt am Main den 18 oktober 2013.

    På ECB-rådets vägnar

    Mario DRAGHI

    ECB:s ordförande


    (1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

    (2)  EUT L 211, 11.8.2007, s. 8.

    (3)  EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.

    (4)  Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

    (5)  EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.


    BILAGA I

    STATISTIKRAPPORTERINGSKRAV

    DEL 1

    Allmänna statistikrapporteringskrav

    1.

    Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska tillhandahålla följande statistiska uppgifter:

    a)

    Kvartalsvis: i) uppgifter värdepapper för värdepapper för värdepapper med offentligt tillgängliga identifikationskoder som innehas av investeringsfonderna, ii) aggregerade uppgifter uppdelade efter kategorier för instrument/löptid, valutor och motparter, för tillgångar och skulder andra än värdepapper och för värdepapper utan offentligt tillgängliga identifikationskoder, och iii) antingen uppgifter värdepapper för värdepapper eller aggregerade uppgifter om innehavarna av emitterade aktier/andelar i investeringsfonder, som specificeras närmare i del 2. Den berörda nationella centralbanken får begära att uppgiftslämnarna rapporterar uppgifter värdepapper för värdepapper utan offentligt tillgängliga identifikationskoder eller uppgifter post för post för tillgångar och skulder andra än värdepapper.

    b)

    Månadsvis: uppgifter värdepapper för värdepapper som separat identifierar alla aktier/andelar som emitteras av investeringsfonderna.

    Den berörda nationella centralbanken får, utöver uppgifterna avseende de områden för vilka information krävs i samband med rapportering värdepapper för värdepapper i syfte att härleda aggregerade uppgifter om värdepapper i enlighet med tabell 2, också besluta att samla in uppgifter om transaktioner värdepapper för värdepapper.

    De aggregerade uppgifterna ska tillhandahållas som stockar och, i enlighet med den berörda nationella centralbankens instruktioner, som antingen: a) omvärderingar på grund av pris- och växelkursförändringar, eller b) transaktioner.

    Om den berörda nationella centralbankens förhandsgodkännande erhålls, får de uppgiftslämnare som tillhandahåller de begärda kvartalsvisa uppgifterna värdepapper för värdepapper välja att rapportera aggregerade månadsvisa uppgifter, i stället för att tillhandahålla uppgifter värdepapper för värdepapper.

    2.

    Vilka uppgifter som ska lämnas till den berörda nationella centralbanken värdepapper för värdepapper anges i tabell 2. Kraven som gäller aggregerad kvartalsvis rapportering för stockar specificeras i tabell 1 och kraven för omvärderingar på grund av pris- och växelkursförändringar eller transaktioner specificeras i tabell 3. Kraven som gäller aggregerad månadsvis rapportering för stockar, omvärderingar på grund av pris- och växelkursförändringar eller transaktioner samt nyemitteringar och återinlösen av aktier/andelar i investeringsfonder specificeras i tabell 4.

    3.

    Förutsatt att en nationell centralbank uppfyller kraven på skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som insamlas av ECBS enligt i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98, särskilt punkt 5 i denna får en nationell centralbank också härleda den information som behövs från de uppgifter som samlas in enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder (1), i den mån som de uppgifter som samlats in av den berörda nationella tillsynsmyndigheten enligt det direktivet överförs till den nationella centralbanken i enlighet med de villkor de båda organen har enats om.

    DEL 2

    Hemvist och ekonomisk sektor för innehavare av aktier/andelar i investeringsfonder

    1.

    Uppgiftslämnare ska kvartalsvis lämna uppgifter om hemvist för innehavare av aktier/andelar i investeringsfonder emitterade av investeringsfonder i medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater) med uppdelning efter inhemska motparter/euroområdet, ej inhemska/övriga utlandet. Inhemska motparter och ej inhemska motparter i euroområdet uppdelas ytterligare efter sektor.

    2.

    I fråga om registrerade aktier/andelar ska uppgiftslämnare lämna uppgifter uppdelade efter hemvist och sektor för innehavarna av de aktier/andelar som har emitterats av investeringsfonder. Om innehavarens hemvist och sektor inte direkt kan anges, ska de relevanta uppgifterna rapporteras på grundval av tillgänglig information.

    3.

    I fråga om innehavaraktier/innehavarandelar ska uppgiftslämnarna rapportera uppgifter om uppdelningen efter hemvist och sektor för innehavarna av aktier/andelar i investeringsfonder enligt den metod som den berörda nationella centralbanken beslutat. Detta krav begränsas till ett eller en kombination av följande alternativ, som ska väljas med beaktande av organisationen av de relevanta marknaderna och de nationella rättsliga förutsättningarna i medlemsstaten i fråga. Detta krav kommer periodiskt att övervakas av den nationella centralbanken.

    a)

    Emitterande investeringsfonder:

    Emitterande investeringsfonder, deras lagliga företrädare eller de enheter som avses i artikel 2.2 i denna förordning, lämnar uppgifter med uppdelning efter hemvist och sektor för innehavarna av deras emitterade aktier/andelar. Sådana uppgifter kan komma från den mäklare som distribuerar aktierna/andelarna eller från någon annan enhet som deltagit i emissionen, återköpen eller överföringen av aktierna/andelarna.

    b)

    MFI och OFI i egenskap av depåhållare för aktier/andelar i investeringsfonder:

    Som uppgiftslämnare rapporterar MFI och OFI i egenskap av depåhållare för aktier/andelar i investeringsfonder uppgifter med uppdelning efter hemvist och sektor för innehavare av aktier/andelar som emitterats av inhemska investeringsfonder, och som förvaras på depå för innehavarens räkning eller för sådan annan mellanhands räkning som också fungerar som depåhållare. Detta alternativ kan väljas om: i) depåhållaren skiljer på aktier/andelar i investeringsfonder som hålls i depå för innehavarnas räkning och de som hålls för andra depåhållares räkning, och ii) de flesta av aktierna/andelarna i investeringsfonder är i depå hos inhemska institut som klassificeras som finansiella mellanhänder (MFI eller OFI).

    c)

    MFI och OFI i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter avseende aktier/andelar i en inhemsk investeringsfond:

    Som uppgiftslämnare ska MFI och OFI i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter rörande aktier/andelar i en inhemsk investeringsfond, rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist och sektor för innehavare av sådana aktier/andelar som emitterats av inhemska investeringsfonder som de köper och säljer för innehavarens eller för sådan annan mellanhands räkning som också deltar i transaktionen. Detta alternativ kan väljas om: i) rapporteringens täckning är uttömmande, dvs. att den omfattar i det närmaste samtliga transaktioner som utförs av uppgiftslämnarna, ii) precisa uppgifter om köp och försäljning med aktörer som inte har sin hemvist i euroområdets medlemsstater tillhandahålls, iii) skillnaden mellan emissionsvärdet och lösenvärdet, exklusive avgifter, för samma typ av aktier/andelar är minimalt, och iv) värdet av de aktier/andelar som emitterats av inhemska investeringsfonder och som innehas av aktörer som inte har hemvist i euroområdets medlemsstater är lågt.

    d)

    Om punkterna a till c inte är tillämpliga, ska uppgiftslämnarna, inklusive MFI och OFI, rapportera relevanta uppgifter på grundval av tillgänglig information.

    4.

    De nationella centralbankerna får också härleda den information som behövs från de uppgifter som samlas in genom Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1011/2012 av den 17 oktober 2012 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2012/24) (2), i den mån som uppgifterna följer de tidsramar som anges i artikel 9 i denna förordning samt mer generellt de minimistandarder som fastställs i bilaga IV.

    5.

    De nationella centralbankerna får bevilja undantag för ett år från kraven i punkterna 2 och 3, om registrerade aktier/andelar eller innehavaraktier/innehavarandelar emitteras första gången, eller om det finns behov av nya alternativ eller en kombination av alternativ på grund av utvecklingen på marknaden.

    DEL 3

    Rapporteringstabeller

    Image

    Tabell 2

    Begärda uppgifter avseende värdepapper för värdepapper

    Uppgifter för fälten i tabellen nedan måste rapporteras för varje värdepapper som klassificeras enligt kategorierna ”skuldebrev”, ”ägarandelar” och ”aktier/andelar i investeringsfonder” enligt följande regler.

    1.

    Uppgifter för fält 1 ska rapporteras.

    2.

    Om den berörda nationella centralbanken inte direkt samlar in uppgifter värdepapper för värdepapper om transaktionerna, ska uppgifter för två av de tre fälten 2, 3 och 4 rapporteras (dvs. fälten 2 och 3, fälten 2 och 4 eller fälten 3 och 4).

    3.

    Om den berörda nationella centralbanken direkt samlar in uppgifter värdepapper för värdepapper om transaktioner, ska det också rapporteras uppgifter för

    a)

    fält 5, eller fält 6 och 7, och

    b)

    fält 4, eller fälten 2 och 3.

    4.

    Den berörda nationella centralbanken får också kräva att uppgiftslämnarna rapporterar uppgifter för fält 8.

    5.

    Den berörda nationella centralbanken får välja att endast samla in uppgifter för fält 2 i fallen 2 och 3 b. I sådana fall ska den nationella centralbanken åtminstone en gång per år kontrollera och informera ECB om att kvaliteten på de aggregerade uppgifter som rapporteras av den nationella centralbanken, inklusive revisionernas omfattning och storlek, förblir oförändrad.

    Fält

    Titel

    1

    Identifieringskod för värdepapper

    2

    Antal enheter eller aggregerat nominellt belopp

    3

    Pris

    4

    Totalt belopp

    5

    Finansiella transaktioner

    6

    Värdepapper som köpts (tillgångar) eller emitterats (skulder)

    7

    Värdepapper som sålts (tillgångar) eller inlösts (skulder)

    8

    Valuta som värdepapperet registrerats i

    Image

    Image


    (1)  EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.

    (2)  EUT L 305, 1.11.2012, s. 6.


    BILAGA II

    DEFINITIONER

    DEL 1

    Definitioner av instrumentkategorier

    1.

    Denna tabell ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i enlighet med den här förordningen ska omvandla till nationella kategorier. Denna tabell utgör inte någon förteckning över enskilda finansiella instrument och beskrivningarna är inte uttömmande. Definitionerna hänvisar till det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (nedan kallat ENS 2010), som fastställs i förordning (EU) nr 549/2013.

    2.

    För vissa instrumentkategorier krävs det uppdelning efter löptid. Dessa avser ursprunglig löptid, dvs. den fasta överenskomna tid under vilket ett finansiellt instrument inte kan inlösas (t.ex. skuldebrev) eller endast kan inlösas mot något slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning).

    3.

    Finansiella fordringar kan åtskiljas med avseende på om de är överlåtbara eller ej. En fordran är överlåtbar om det är lätt att överföra äganderätten från en enhet till en annan genom leverans eller överlåtelse eller att avräkna den i fråga om finansiella derivat. Medan det potentiellt går att handla med alla finansiella instrument är överlåtbara instrument utformade för att handlas på en reglerad marknad eller over-the-counter, även om faktisk handel inte är en nödvändig förutsättning för överlåtbarhet.

    Tabell A

    Definitioner av instrumentkategorier av investeringsfondernas tillgångar och skulder

    KATEGORIER AV TILLGÅNGAR

    Kategori

    Beskrivning av viktigare egenskaper

    1.

    Inlåning och lånefordringar

    I rapporteringsordningen omfattar denna post medel som investeringsfonderna har lånat till låntagare eller lån som har anskaffats av investeringsfonder och som antingen är styrkta med icke-överlåtbara dokument eller också inte styrkta med dokument.

    Detta omfattar följande poster:

    Inlåning som har placerats av investeringsfonden, t.ex. inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid och inlåning med uppsägningstid.

    Innehav av icke överlåtbara värdepapper:

    Innehav av skuldebrev som inte är överlåtbara och som inte har någon andrahandsmarknad.

    Överlåtna lån:

    Lån som de facto blivit överlåtbara ska tas upp under posten ”inlåning och lånefordringar”, förutsatt att det inte finns bevis på handel på andrahandsmarknaden. I annat fall klassificeras de som skuldebrev.

    Efterställda fordringar i form av in- eller utlåning: Efterställda skuldinstrument medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar har tillgodosetts, vilket innebär att de får liknande egenskaper som ägarandelar. I statistiksammanhang ska efterställda fordringar klassificeras som antingen lån eller skuldebrev beroende på vilket instrument det gäller. Om det i statistiken anges en enda siffra för IF-innehav av samtliga former av efterställda fordringar ska den tas upp under posten skuldebrev, eftersom efterställda fordringar oftare utgörs av skuldebrev än av lån.

    Fordringar enligt omvända repor mot säkerhet i form av kontanter:

    Motposten till pengar betalade i utbyte mot värdepapper som köpts av investeringsfonder till ett givet pris under förpliktelse att återsälja samma (eller motsvarande) värdepapper till ett fast pris på en viss dag i framtiden.

    Fordringar enligt lån av värdepapper mot kontant säkerhet:

    Motposten till kontanta medel som betalats för värdepapper som har lånats av investeringsfonder.

    Vid tillämpning av denna förordning innefattar posten också innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt används som betalningsmedel.

    2.

    Skuldebrev

    Innehav av skuldebrev, som är överlåtbara finansiella instrument som fungerar som skuldbevis, och som vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt i förhållande till utställarinstitutet.

    I posten inräknas:

    Innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar och/eller en bestämd fast summa på en given dag eller givna dagar eller räknat från en vid emissionen bestämd dag.

    Lån som har blivit överlåtbara på en reglerad marknad, dvs. överlåtna lån, under förutsättning att det finns bevis på handel på andrahandsmarknaden, däribland förekomst av marknadsgaranter, och att det finns en återkommande notering av den finansiella tillgången, t.ex. genom skillnader i köp- och säljkurser. I annat fall klassificeras de som inlåning och lånefordringar.

    Efterställda fordringar i form av skuldebrev,

    Värdepapper som lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal ska stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka och inte endast en option att låta det återgå. Om den tillfälliga förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen, ska denna försäljning ses som en direkt värdepapperstransaktion och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning som en negativ post i värdepappersportföljen.

    3.

    Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder

    Finansiella tillgångar som representerar äganderätt till bolag eller kvasibolag. Dessa finansiella tillgångar berättigar vanligtvis innehavarna till en andel av bolagens eller kvasibolagens vinster och till en andel av deras nettotillgångar vid en eventuell likvidation.

    Denna post omfattar noterade och onoterade aktier, andra ägarandelar, aktier/andelar i penningmarknadsfonder och aktier/andelar i investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder.

    Aktierelaterade värdepapper som lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal behandlas i enlighet med reglerna i kategori 2 ”Skuldebrev”.

    3a.

    Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder, varav noterade aktier

    Noterade aktier är aktierelaterade värdepapper som är börsnoterade. En sådan börs kan vara en erkänd aktiebörs eller någon annan form av andrahandsmarknad. Noterade aktier kallas även marknadsaktier. Förekomsten av kurser på noterade aktier listade på en börs innebär att aktuella marknadspriser vanligen är lätt tillgängliga.

    3b.

    Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder, varav aktier/andelar i investeringsfonder

    Denna post omfattar innehav av aktier/andelar som har emitterats av penningmarknadsfonder och investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (dvs. andra investeringsfonder än penningmarknadsfonder) som är upptagna på förteckningarna över MFI och IF för statistiska ändamål.

    Penningmarknadsfonder definieras i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33).

    Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder definieras i artikel 1 i denna förordning.

    (2 + 3)a

    varav värdepapper (skuldebrev, ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder), som lånats ut eller sålts med återköpsavtal

    Denna post omfattar de värdepapper som har rapporterats under kategorierna 2 (skuldebrev) och 3 (ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder) som har lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal (eller någon annan typ av liknande transaktioner, t.ex. sell and buy-back).

    4.

    Finansiella derivat

    Finansiella derivat är finansiella instrument knutna till ett angivet finansiellt instrument, en angiven indikator eller en angiven vara genom vilka det går att handla med specifika finansiella risker separat på finansiella marknader.

    I posten inräknas:

    Optioner.

    Warranter.

    Futures.

    Terminer.

    Swappar.

    Kreditderivat.

    Finansiella derivat ska redovisas till marknadsvärde i balansräkningen på bruttobasis. Individuella derivatavtal med positivt marknadsvärde ska upptas på tillgångssidan av balansräkningen och avtal med negativt marknadsvärde på skuldsidan av balansräkningen.

    Framtida åtaganden brutto som följer av derivatavtal ska inte tas upp som poster i balansräkningen.

    Finansiella derivat kan registreras på nettobasis i enlighet med olika värderingsmetoder. Om endast nettopositionerna är tillgängliga eller om positionerna har registrerats till annat än marknadsvärdet, ska dessa positioner rapporteras i stället.

    Denna post omfattar inte finansiella derivat som inte ska tas upp i balansräkningen enligt nationella regler.

    5.

    Icke-finansiella tillgångar (inklusive fasta tillgångar)

    Andra materiella och immateriella tillgångar än finansiella tillgångar. Fasta tillgångar är icke-finansiella tillgångar som används upprepat eller kontinuerligt av investeringsfonden under mer än ett år.

    Denna post omfattar bostäder, övriga byggnader och anläggningar, maskiner och inventarier, värdeföremål samt produkter som skyddas av immateriell äganderätt, som datorprogram och databaser.

    6.

    Övriga tillgångar

    Detta är den restpost på balansräkningens tillgångssida som definieras som ”tillgångar som inte kan hänföras till någon annan kategori”. För denna post får de nationella centralbankerna även kräva en individuell uppdelning i följande fall:

    Upplupen ränta på in- och utlåning.

    Upplupen ränta på innehav av skuldebrev.

    Upplupna obetalda arrendeinkomster.

    Utestående fordringar som inte hänför sig till investeringsfondens primära verksamhet.


    KATEGORIER AV SKULDER

    Kategori

    Beskrivning av viktigare egenskaper

    7.

    Lån och inlåning som erhållits

    Belopp som investeringsfonderna är skyldiga sina fordringsägare, exklusive belopp som hänför sig till emitterade överlåtbara värdepapper. Denna post omfattar:

    Lån: Utlåning till investeringsfonder, som antingen är styrkta med icke-överlåtbara dokument eller också inte styrkta med dokument.

    Återköpsavtal (repor) och repoliknande transaktioner mot säkerhet i form av kontanter: Motposten till kontanter, som mottagits i utbyte mot värdepapper, som sålts av investeringsfonder till ett givet pris med ett bindande åtagande att återköpa samma (eller motsvarande) värdepapper till ett fast pris på en viss dag i framtiden. Belopp som investeringsfonder mottagit i utbyte mot värdepapper, som överlåtits till tredje man (den tillfälliga förvärvaren) ska klassificeras som återköpsavtal, om det finns ett bindande åtagande att låta transaktionen gå tillbaka och inte endast en option att låta den återgå. Detta innebär att investeringsfonden behåller alla risker och fördelar som är förbundna med de underliggande värdepapperen under transaktionen.

    Kontant säkerhet som erhållits i utbyte mot värdepapperslån: belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av värdepapperslån mot kontant säkerhet.

    Kontant säkerhet som erhållits vid transaktioner som innebär en tillfällig överföring av guld mot säkerhet.

    8.

    Aktier/andelar i investeringsfonder

    Aktier eller andelar, inklusive i form av eget kapital, emitterade av investeringsfonder som är upptagna i förteckningen över investeringsfonder för statistiska ändamål. Denna post motsvarar summa skulder till aktie-/andelsägarna i investeringsfonderna. I denna post ingår även medel som hänför sig till icke-utdelade ersättningar eller medel avsatta av investeringsfonderna i avvaktan på förväntade framtida betalningar och förpliktelser.

    9.

    Finansiella derivat

    Se kategori 4.

    10.

    Övriga skulder

    Detta är den restpost på balansräkningens skuldsida som definieras som ”skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori”.

    För denna post får de nationella centralbankerna även kräva en individuell uppdelning i följande fall:

    Emitterade skuldebrev.

    Värdepapper andra än ägarandelar som emitterats av investeringsfonder, vilka är instrument som vanligen är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller som kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt i förhållande till utställarinstitutet.

    Upplupen ränta på ut- och inlåning.

    Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som inte hänför sig till investeringsfondens primära verksamhet, dvs. belopp som ska betalas till leverantörer, för skatter, löner, sociala avgifter etc.

    Reserver för åtaganden gentemot tredje man, dvs. pensioner, utdelning etc.

    Nettopositioner avseende utlåning av värdepapper utan likvidsäkerhet.

    Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter netto som hänför sig till framtida avveckling av värdepapperstransaktioner.

    DEL 2

    Definitioner av attribut för värdepapper för värdepapper

    Tabell B

    Definitioner av attribut för värdepapper för värdepapper

    Fält

    Beskrivning

    Identifieringskod för värdepapper

    En kod som unikt identifierar ett värdepapper. Det kan vara ISIN-koden eller en annan värdepapperskod, om inte annat följer av den nationella centralbankens instruktioner.

    Antal enheter eller aggregerat nominellt belopp

    Antal enheter som ett värdepapper har, eller aggregerat nominellt belopp om värdepapperet handlas med i belopp snarare än enheter.

    Pris

    Ett värdepappers pris per enhet, eller procent av ett aggregerat nominellt belopp om värdepapperet handlas med i belopp snarare än enheter. Priset är vanligen marknadspriset eller är nära marknadspriset. De nationella centralbankerna kan också begära upplupen ränta enligt denna post.

    Totalt belopp

    Totalt belopp för ett värdepapper. För värdepapper som handlas med i enheter, motsvarar detta belopp antalet värdepapper multiplicerat med priset per enhet. Då värdepapper handlas med i belopp snarare än enheter, motsvarar detta belopp det aggregerade nominella beloppet multiplicerat med priset uttryckt i procent.

    Det totala beloppet är, i princip, lika med marknadspriset eller nära marknadspriset. De nationella centralbankerna kan också begära upplupen ränta enligt denna post.

    Finansiella transaktioner

    Summan av köp minus försäljningar (värdepapper på tillgångssidan) eller emissioner minus inlösen (värdepapper på skuldsidan) av ett värdepapper som redovisas till transaktionsvärdet.

    Värdepapper som köpts (tillgångar) eller emitterats (skulder)

    Summan av köp (värdepapper på tillgångssidan) eller emissioner (värdepapper på skuldsidan) av ett värdepapper som redovisas till transaktionsvärdet.

    Värdepapper som sålts (tillgångar) eller inlösts (skulder)

    Summan av försäljningar (värdepapper på tillgångssidan) eller inlösen (värdepapper på skuldsidan) av ett värdepapper som registreras till transaktionsvärdet.

    Valuta som värdepapperet registrerats i

    ISO-kod eller motsvarande av den valuta som används för att ange priset och/eller det utestående beloppet för värdepapperet.

    DEL 3

    Definitioner av sektorer

    ENS 2010 ligger till grund för sektorsindelningen. Denna tabell ger en detaljerad standardbeskrivning av sektorer som de nationella centralbankerna i enlighet med den här förordningen ska omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå. Motparter som befinner sig på territoriet för de medlemsstater som har euron som valuta identifieras efter sin sektor i enlighet med de förteckningar som förs av Europeiska centralbanken för statistikändamål och vägledningen för den statistiska klassificeringen av motparter som anges i ECB:s Monetary financial institutions and markets statistics sector manual: Guidance for the statistical classification of customers.

    Tabell C

    Definitioner av sektorer

    Sektor

    Definition

    1.

    MFI

    Monetära finansinstitut enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1071/2013 (ECB/2013/33). Denna sektor omfattar nationella centralbanker, kreditinstitut enligt unionsrättens definition, penningmarknadsfonder, andra finansinstitut vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut till inlåning från andra enheter än MFI samt att för egen räkning, åtminstone i ekonomisk bemärkelse, ge lån och/eller placera i värdepapper samt institut för elektroniska pengar som främst ägnar sig åt finansförmedling i form av utgivning av elektroniska pengar.

    2.

    Offentlig förvaltning

    Sektorn offentlig förvaltning (S.13) omfattar institutionella enheter som är icke-marknadsproducenter och vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion och finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, och institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet (ENS 2010, punkterna 2.111–2.113).

    3.

    Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder

    Investeringsfonder enligt definitionen i artikel 1 i denna förordning.

    4.

    Andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut + finansiella servicebolag + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

    Delsektorn andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling genom att ådra sig skulder i andra former än sedlar, mynt och inlåning (eller nära substitut för inlåning) eller aktier/andelar i investeringsfonder eller i förbindelse med försäkring, pension och standardiserade garantier från institutionella enheter. Finansiella bolag enligt definitionen i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2013/40) (1) ingår i denna delsektor (ENS 2010, punkterna 2.86–2.94).

    Delsektorn finansiella servicebolag (S.126) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt verksamhet som är nära relaterad till finansiell förmedling men som inte själva är finansförmedlare. Denna delsektor omfattar också huvudkontor vars dotterbolag helt eller i huvudsak utgörs av finansiella bolag (ENS 2010, punkterna 2.95–2.97).

    Delsektorn koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag som varken ägnar sig åt finansiell förmedling eller finansiell serviceverksamhet, om merparten av deras tillgångar eller skulder inte är föremål för transaktioner på öppna marknader. Denna delsektor omfattar holdingbolag som innehar en kontrollerande andel av egenkapitalet i en grupp dotterbolag och vars primära verksamhet är att vara ägare till gruppen utan att tillhandahålla några andra tjänster till de företag de har andelar i, dvs. de varken förvaltar eller leder de andra enheterna (ENS 2010, punkterna 2.98 och 2.99).

    5.

    Försäkringsbolag + pensionsinstitut

    Delsektorn försäkringsbolag (S.128) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av riskspridning, huvudsakligen i form av direkt försäkring eller återförsäkring (ENS 2010, punkterna 2.100–2.104).

    Delsektorn pensionsinstitut (S.129) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av spridning av sociala risker och de försäkrade personernas behov (social försäkring). Pensionsinstitut ger i sin egenskap av sociala försäkringssystem en inkomst efter pensionering och ofta förmåner vid dödsfall eller invaliditet (ENS 2010, punkterna 2.105–2.110).

    6.

    Icke-finansiella bolag

    Sektorn icke-finansiella bolag (S.11) består av institutionella enheter som är självständiga juridiska enheter och marknadsproducenter och vars primära verksamhet är att producera varor och icke-finansiella tjänster. Denna sektor omfattar också icke-finansiella kvasibolag (ENS 2010, punkterna 2.45–2.50).

    7.

    Hushåll + hushållens icke-vinstdrivande organisationer

    Hushållssektorn (S.14) består av individer eller grupper av individer, såväl i egenskap av konsumenter som företagare, som producerar varor samt icke-finansiella och finansiella tjänster för marknaden (marknadsproducenter), förutsatt att produktionen av varor och tjänster inte utförs av separata enheter som behandlas som kvasibolag. Här ingår också individer eller grupper av individer i egenskap av producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning. Hushållssektorn omfattar enmansföretag och företag med delägare som inte betraktas som självständiga juridiska enheter, vilka inte behandlas som kvasibolag och är marknadsproducenter (ENS 2010, punkterna 2.118–2.128).

    Sektorn hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.15) består av icke-vinstdrivande organisationer som är separata juridiska enheter, som betjänar hushåll och som är privata icke-marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser är frivilliga bidrag kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, betalningar från offentliga förvaltningen och kapitalinkomst (ENS 2010, punkterna 2.129 och 2.130).


    (1)  Se sidan 107 i detta nummer av EUT.


    BILAGA III

    JUSTERINGAR FÖR OMVÄRDERINGAR ELLER TRANSAKTIONER

    1.

    Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska rapportera justeringar för omvärderingar eller transaktioner i enlighet med artikel 6 i denna förordning. Om den faktiska uppgiftslämnande populationen rapporterar justeringar för omvärderingar, kommer dessa att täcka antingen omvärderingar som beror på pris- och växelkursförändringar eller endast prisförändringar under referensperioden, med förbehåll för den nationella centralbankens förhandsgodkännande. Om justeringen för omvärderingen endast täcker omvärderingar på grund av prisförändringar samlar den berörda nationella centralbanken in de nödvändiga uppgifterna, vilka som ett minimum bör täcka en valutauppdelning av pund sterling, US-dollar, yen och schweiziska francs, för att kunna erhålla omvärderingarna på grund av växelkursförändringar.

    2.

    ”Finansiella transaktioner” avser de transaktioner som härrör från skapandet, likvideringen eller ändringen av äganderätten till finansiella tillgångar eller skulder. Dessa transaktioner mäts i form av skillnaden mellan stockuppgifterna vid rapporteringsperiodens slut, från vilken effekterna av sådana förändringar som beror på ”justeringar för omvärderingar” (orsakade av pris- och växelkursförändringar) och ”omklassificeringar och andra justeringar” tas bort. Europeiska centralbanken behöver statistiska uppgifter för att sammanställa transaktioner i form av justeringar som täcker ”omklassificeringar och andra justeringar” och ”pris- och växelkursomvärderingar”. Finansiella transaktioner bör i princip överensstämma med ENS 2010, men kan avvika på grund av nationell praxis.

    3.

    ”Pris- och växelkursomvärderingar” avser fluktuationer i värderingen av tillgångar och skulder som härrör antingen från förändringar i priset på tillgångar och skulder och/eller växelkurser som påverkar värdena uttryckta i euro av tillgångarna och skulderna denominerade i utländsk valuta. Justeringar avseende prisomvärderingar av tillgångar/skulder avser värderingsförändringar av tillgångar/skulder som uppkommer på grund av ändringar av det pris till vilket tillgångar/skulder registreras eller handlas. I prisomvärderingarna ingår förändringar som uppkommer över tiden i värdet av stockuppgifter vid periodens slut på grund av förändringar i det referensvärde till vilket de registreras, dvs. kapitalvinster/kapitalförluster. Förändringar i växelkursen mot euron som uppstår mellan rapporteringstillfällen vid periodens slut ger upphov till ändringar i värdet av tillgångar/skulder i utländsk valuta när de uttrycks i euro. Eftersom dessa ändringar representerar kapitalvinster/kapitalförluster och inte härrör från finansiella transaktioner, ska dessa effekter tas bort från transaktionsuppgifterna. I princip innefattar ”pris- och växelkursomvärderingar” också värderingsförändringar som härrör från transaktioner i tillgångar/skulder, dvs. realiserade förluster/vinster, det finns dock olika nationell praxis i detta hänseende.


    BILAGA IV

    MINIMISTANDARDER SOM SKA TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN

    Uppgiftslämnarna ska tillämpa nedanstående minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) rapporteringskrav.

    1.

    Minimistandarder för uppgiftsöverföring:

    a)

    Rapporteringen ska ske snabbt och inom de tidsramar som fastställs av den berörda nationella centralbanken.

    b)

    Statistikrapporterna ska till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av den berörda nationella centralbanken.

    c)

    Uppgiftslämnaren ska lämna uppgift om en eller flera kontaktpersoner till berörd nationell centralbank.

    d)

    De tekniska specifikationerna för uppgiftsöverföringen till den berörda nationella centralbanken ska följas.

    e)

    När det gäller rapportering värdepapper för värdepapper ska uppgiftslämnarna, om den berörda nationella centralbanken så begär, tillhandahålla de ytterligare uppgifter (t.ex. emittentens namn, emissionsdag) som behövs för att identifiera de värdepapper vars identifikationskoder antingen är felaktiga eller officiellt inte finns tillgängliga.

    2.

    Minimistandarder för noggrannhet:

    a)

    De statistiska uppgifterna ska vara exakta: uppgifterna ska stämma linjärt (t.ex. tillgångar och skulder måste gå jämnt ut, delsummorna ska sammanräknade motsvara totalsumman) och uppgifter som inrapporteras med olika frekvens ska stämma sinsemellan.

    b)

    Uppgiftslämnarna ska kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar.

    c)

    De statistiska uppgifterna måste vara fullständiga och får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor. Existerande luckor i uppgifterna ska påpekas och förklaras för den berörda nationella centralbanken, och i förekommande fall rättas till snarast möjligt.

    d)

    Uppgiftslämnarna ska tillämpa de enheter, de avrundningsregler och de decimaler som föreskrivits av den berörda nationella centralbanken för den tekniska överföringen av uppgifter.

    3.

    Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse:

    a)

    Statistiken ska överensstämma med definitioner och klassificeringar i den här förordningen.

    b)

    Vid avvikande definitioner och klassificeringar ska uppgiftslämnarna regelbundet följa upp och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt denna förordning.

    c)

    Uppgiftslämnarna ska kunna förklara brott i överförda uppgifter jämfört med uppgifterna för föregående period.

    4.

    Minimistandarder för revidering:

    De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och den berörda nationella centralbanken ska följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter.


    BILAGA V

    JÄMFÖRELSETABELL

    Förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8)

    Denna förordning

    Artiklarna 1 och 2

    Artiklarna 1 och 2

    Artikel 3

    Artikel 8

    Artikel 4

    Artikel 3

    Artikel 5

    Artikel 4

    Artikel 6

    Artikel 5

    Artikel 7

    Artikel 6

    Artikel 8

    Artikel 7

    Artiklarna 9–13

    Artiklarna 9–13

    Artikel 14

    Artikel 14

    Artikel 15

    Bilaga I, del 1, punkt 1

    Bilaga I, del 1, punkt 2 a

    Bilaga I, del 1, punkt 1

    Bilaga I, del 1, punkt 2 b

    Bilaga I, del 1, punkt 3

    Bilaga I, del 1, punkt 2

    Bilaga I, del 1, punkt 3

    Bilaga I, del 2, punkterna 1–3

    Bilaga I, del 2, punkterna 1–3

    Bilaga I, del 2, punkt 4

    Bilaga I, del 2, punkt 4

    Bilaga I, del 2, punkt 5

    Bilaga I, del 3

    Bilaga I, del 3

    Bilaga II, del 1

    Bilaga II, del 1, punkt 1

    Bilaga II, del 1, punkterna 2 och 3

    Bilaga II, delarna 2 och 3

    Bilaga II, delarna 2 och 3

    Bilagorna III och IV

    Bilagorna III och IV

    Bilaga V


    Top