Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32011D0784

    2011/784/EU: Kommissionens beslut av den 25 augusti 2011 om statligt stöd C 39/09 (f.d. N 385/09) – Lettland – offentlig finansiering av hamninfrastruktur i Ventspils hamn [delgivet med nr K(2011) 6043] Text av betydelse för EES

    EUT L 319, 2.12.2011, p. 92–101 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force

    ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2011/784/oj

    2.12.2011   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 319/92


    KOMMISSIONENS BESLUT

    av den 25 augusti 2011

    om statligt stöd C 39/09 (f.d. N 385/09) – Lettland – offentlig finansiering av hamninfrastruktur i Ventspils hamn

    [delgivet med nr K(2011) 6043]

    (Endast den lettiska texten är giltig)

    (Text av betydelse för EES)

    (2011/784/EU)

    EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

    med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

    efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och

    av följande skäl:

    1.   FÖRFARANDE

    (1)

    Genom en elektronisk anmälan av den 26 juni 2009 anmälde Lettland, i enlighet med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, en åtgärd avseende offentlig finansiering av hamninfrastruktur i Ventspils hamn.

    (2)

    Genom en skrivelse av den 15 december 2009 informerade kommissionen Lettland om sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet enligt artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avseende delar av åtgärden.

    (3)

    Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter.

    (4)

    Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter. Genom skrivelser av den 16 mars 2010, den 7 april 2010, den 12 april 2010 och den 14 april 2010 ingav de lettiska myndigheterna sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet.

    (5)

    Kommissionen begärde kompletterande upplysningar om åtgärden genom skrivelser av den 21 september 2010, den 22 december 2010 och den 18 mars 2011. De lettiska myndigheterna lämnade de begärda upplysningarna i skrivelser av den 8 oktober 2010, den 20 januari 2011, den 22 mars 2011 och den 31 mars 2011.

    (6)

    Dessutom har flera möten ägt rum mellan kommissionen och de lettiska myndigheterna, inför och efter vilka de senare har lämnat kompletterande upplysningar.

    2.   BESKRIVNING

    2.1   PROJEKTET

    (7)

    Projektet syftar till att modernisera hamninfrastrukturen. Projektet består av följande delprojekt som ska genomföras mellan 2010 och 2014:

    a)

    Uppförande av en torrbulksterminal.

    b)

    Uppförande av kajplats nr 35.

    c)

    Uppförande av kajplats nr 12.

    d)

    Ombyggnad av den norra vågbrytaren.

    e)

    Muddring av hamnbassängen.

    f)

    Anläggning av anslutande järnvägsspår.

    g)

    Renovering av förtöjningsbryggor för hamnmyndighetens fartyg.

    h)

    Förstärkning av kanalvallen.

    2.2   DET AKTUELLA BESLUTETS RÄCKVIDD

    (8)

    I sitt beslut av den 15 december 2009 (3) angav kommissionen att det inte var nödvändigt att fastställa om den offentliga finansieringen av vågbrytaren, förstärkningen av kanalvallen och renoveringen av förtöjningsbryggorna för hamnmyndighetens fartyg utgjorde statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på hamnmyndighetsnivå, eftersom sådant stöd vore förenligt med den inre marknaden.

    (9)

    Beträffande den offentliga finansieringen av muddringen och de anslutande järnvägsspåren ansåg kommissionen att detta utgjorde statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och konstaterade att stödet på hamnmyndighetsnivå var förenligt med den inre marknaden.

    (10)

    Beträffande den offentliga finansieringen av den nya terminalen och de två kajplatserna ansåg kommissionen att detta utgjorde stöd på hamnmyndighetsnivå. Kommissionen konstaterade att stödet till hamnmyndigheten var förenligt med den inre marknaden.

    (11)

    Driften av torrbulksterminalen och de två kajplatserna kommer att utföras av privata parter, och hamnmyndigheten kommer att ingå koncessionsavtal om driften med leverantörer av hamntjänster för en period på 35 år. Inget anbudsförfarande kommer att genomföras för att bevilja koncessionsavtalen. Den koncessionsavgift som ska betalas av de utvalda leverantörerna av hamntjänster har fastställts på förhand på grundval av en oberoende expertutvärdering.

    (12)

    I sitt beslut av den 15 december 2009 ifrågasatte kommissionen om koncessionspriset inte skulle utgöra statligt stöd. Mot bakgrund av den då tillgängliga informationen kunde kommissionen inte avgöra vilken stödkaraktär den offentliga finansieringen hade med avseende på de tre koncessionsinnehavarna av den användarspecifika hamninfrastrukturen.

    (13)

    Kommissionen konstaterade också att slutanvändarna kommer att få tillgång till den nybyggda infrastrukturen på icke-diskriminerande villkor.

    (14)

    Följaktligen har endast eventuellt stöd på koncessionsinnehavarnivå varit föremål för det formella granskningsförfarandet.

    2.3   KONCESSIONSAVTAL

    2.3.1   TORRBULKSTERMINALEN

    (15)

    Hamnmyndigheten avser att bevilja koncessionsavtalet för driften av den nybyggda terminalen till […] (4). Denna aktör utför för närvarande lasthanteringsverksamhet på det område som hamnmyndigheten hyr ut till […] inom ramen för ett andrahandsuthyrningsavtal som ingåtts med […].

    (16)

    Enligt de lettiska myndigheterna avser […] att utvidga sin verksamhet och använda hela det hyrda området för sin egen verksamhet, och planerar därför att säga upp andrahandsuthyrningsavtalet.

    (17)

    Hamnmyndigheten har beslutat att uppföra en ny terminal och följaktligen bevilja koncessionen till […], för att […] ska kunna fortsätta med sin verksamhet i hamnen.

    2.3.2   KAJPLATS NR 35 FÖR FLYTANDE LAST

    (18)

    Enligt de lettiska myndigheterna är återupprättandet av kapaciteten för flytande last i Ventspils hamn beroende av denna särskilda plats, på grund av kraven på ett visst djup för angörande av tankfartyg med lämpligt tonnage.

    (19)

    Hela det angränsande området hyrs för närvarande ut till […]. De lettiska myndigheterna avser att bevilja koncessionsavtalet för driften av den nya kajplatsen till […], eftersom denna leverantör har hanterat flytande last i hamnen och därför redan innehar den nödvändiga utrustningen för omlastning av flytande last, däribland brandsläckare.

    2.3.3   KAJPLATS NR 12 FÖR STYCKEGODS OCH BULKLAST

    (20)

    En av kajplatsens användare kommer att vara ett dotterbolag till […], som avser att uppföra en fabrik för byggnadsmoduler på hamnområdet inom ramen för ett långsiktigt markuthyrningsavtal med hamnmyndigheten. Byggnadsmodulerna kommer att transporteras till exportmarknader med ro-ro-fartyg.

    (21)

    Transporten av modulerna från själva fabriken till kajplatsen kommer att ske på järnväg och landsväg, längs med området för allmän terminal nr 2 som drivs av […]. I detta syfte kommer ett trepartsavtal att ingås mellan […], […] och hamnmyndigheten efter kajplatsens uppförande.

    (22)

    Enligt de lettiska myndigheterna är […] och […] de enda möjliga aktörerna för driften av kajplats nr 12. Hamnmyndigheten avsåg ursprungligen att bevilja koncessionen till […].

    2.4   SKÄL TILL INLEDANDET AV DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET MED AVSEENDE PÅ ÅTGÄRDENS STÖDKARAKTÄR PÅ KONCESSIONSINNEHAVARNIVÅ

    2.4.1   FÖREKOMST AV STATLIGT STÖD

    (23)

    I sitt beslut att inleda granskningsförfarandet ansåg kommissionen preliminärt att de nödvändiga kriterierna för att kunna fastslå om hamnmyndigheten agerat som en privat investerare då den fastslagit att koncessionsavgifter skulle tas ut för de framtida koncessionsinnehavarna inte hade uppfyllts fullt ut.

    (24)

    Kommissionen ifrågasatte såväl metoden för att fastställa själva koncessionsavgiften som expertutvärderingens oberoende karaktär.

    2.4.1.1   Hamnmyndighetens metod för att fastställa koncessionsavgifterna

    (25)

    Den oberoende expert som utvärderade koncessionsavgifterna använde två olika metoder, nämligen riktmärknings- och intäktsmetoden. För kajplatsen för flytande last använde experten endast intäktsmetoden.

    (26)

    När det gäller riktmärkningsmetoden konstaterade kommissionen att den huvudsakligen var baserad på pågående avtal i samma hamn. Kommissionen ifrågasatte därför dess tillförlitlighet. Kommissionen påpekade att sådan riktmärkning inte kunde vara avgörande på så vis att det inte fanns något som tydde på att en marknadsorienterad koncessionsavgift betalades inom ramen för de avtal som använts som referens. Dessutom konstaterade kommissionen att analysen byggde på samma tre koncessionsavtal för såväl torrbulksterminalen som kajplats nr 12 för styckegods och bulklast, trots att dessa terminaler tycks ha mycket olika egenskaper.

    (27)

    När det gäller den intäktsmetod som användes i utvärderingen konstaterade kommissionen att den inte tycktes ta hänsyn till hela investeringskostnaden i fallet med torrbulksterminalen och kajplats nr 12.

    2.4.1.2   Expertutvärderingens oberoende karaktär

    (28)

    Kommissionen noterade att hamnmyndigheten genom ett beslut som fattats redan i mars 2006 hade beslutat att bevilja koncessionen för driften av kajplats nr 35 till […] när byggnadsarbetet hade slutförts. Beräkningsmetoden för koncessionsavgiften, som bygger på samma principer som den oberoende utvärderingen, beskrivs i detta beslut. Följaktligen ifrågasatte kommissionen utvärderingens oberoende karaktär.

    2.4.1.3   Slutsats

    (29)

    Kommissionen ansåg att den offentliga finansieringen av uppförandet av terminalen och de två kajplatserna tycktes ge de aktörer som ansvarar för driften av den berörda infrastrukturen en selektiv ekonomisk fördel och därför utgjorde stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

    2.4.2   STÖDETS FÖRENLIGHET

    (30)

    Kommissionen ansåg preliminärt att allt stöd till koncessionsinnehavarna skulle utgöra ett stöd till driften som skulle befria dem från kostnader som de normalt skulle tvingas bära. Enligt domstolens rättspraxis är sådant driftsstöd i princip oförenligt med den inre marknaden (5).

    3.   LETTLANDS SYNPUNKTER

    3.1.1   KONCESSIONSINNEHAVARNA

    (31)

    De lettiska myndigheterna vidhåller att de tre aktörerna har valts ut av hamnmyndigheten på objektiva grunder och är de bästa kandidaterna för driften av den nybyggda infrastrukturen.

    3.1.1.1   Torrbulksterminalen

    (32)

    Hamnmyndigheten avser att bevilja koncessionen för driften av torrbulksterminalen till […], som främst är verksamt inom omlastning av trä. Enligt de lettiska myndigheterna är […] närvaro i hamnen väsentlig på grund av den särskilda betydelsen av träexport i regionen.

    (33)

    Såsom förklaras ovan utför […] för närvarande lasthanteringstjänster på det område som hamnmyndigheten hyr ut till […] inom ramen för ett andrahandsuthyrningsavtal som ingåtts med […]. Med tanke på att […] avser att utvidga sin verksamhet och använda hela det hyrda området, antog hamnmyndigheten i oktober 2005 en resolution om att uppföra en ny terminal och följaktligen bevilja […] koncessionen för dess drift (se bilaga I).

    (34)

    Enligt de lettiska myndigheterna bygger beslutet att bevilja denna särskilda aktör koncessionsavtalet på rent objektiva kommersiella grunder. I det avseendet betonar de lettiska myndigheterna att […] är det bästa alternativet för driften av terminalen eftersom företaget redan innehar den utrustning som krävs för att hantera torrlast. Vidare har inga andra potentiella koncessionsinnehavare anmält intresse för att överta driften av torrbulksterminalen. De lettiska myndigheterna betonar att det ligger i hamnmyndighetens intresse att inleda förhandlingar med alla potentiella intresserade parter, särskilt med tanke på att en stor del av hamnområdet fortfarande är outnyttjat.

    (35)

    […] har redan lastat om över […] m3 per år i hamnen och har således redan etablerat ett stabilt affärsnätverk. Hamnmyndigheten anser att företaget kan upprätthålla denna lastomsättning i framtiden och således ger de nödvändiga garantierna för att hamnmyndigheten ska få tillbaka sina investeringar.

    3.1.1.2   Kajplats nr 35

    (36)

    Denna kajplats kommer att ersätta brygga nr 1 för omlastning av flytande farlig last. Bryggan är för närvarande föråldrad och kan därför inte användas för lasthantering. Såsom förklaras ovan är återupprättandet av kapaciteten för flytande last i Ventspils hamn beroende av denna särskilda plats på grund av säkerhetskraven och på kraven på ett visst djup för tankfartyg med lämpligt tonnage.

    (37)

    De lettiska myndigheterna anger att det i praktiken inte är möjligt att bevilja ett annat företag koncessionen för driften av kajplats nr 35 just på grund av den berörda infrastrukturens specifika placering i hamnen. Hela det angränsande hamnområdet hyrs för närvarande ut till […] (se bilaga II).

    (38)

    De lettiska myndigheterna anger också att eftersom […] i likhet med […] redan har hanterat flytande last i Ventspils hamn innehar denna aktör all nödvändig utrustning för omlastning av flytande last, viket är väsentligt för driften av kajplatsen.

    3.1.1.3   Kajplats nr 12

    (39)

    Projektet syftar till att öka lossningskapaciteten för styckegods. De lettiska myndigheterna förklarar att beslutet att uppföra kajplatsen hänger samman med hamnmyndighetens ingående av ett långsiktigt markuthyrningsavtal med ett dotterbolag till […]. […] dotterbolag avser att uppföra en fabrik för byggnadsmoduler på hamnområdet. Byggnadsmodulerna kan endast transporteras till exportmarknader med ro-ro-fartyg.

    (40)

    De lettiska myndigheterna betonar dock att hamnmyndigheten före ingåendet av uthyrningsavtalet med […] deltog i olika anbud som anordnades av speditörer och potentiella koncessionsinnehavare till kajplats nr 12, som exempelvis […], som den emellertid inte tilldelades.

    (41)

    Enligt de lettiska myndigheterna kan transporten av modulerna från själva fabriken till kajplatsen endast ske på järnväg och landsväg, längs med området för allmän terminal nr 2 som drivs av […]. I detta syfte kommer ett trepartsavtal att ingås mellan […], […] och hamnmyndigheten efter kajplatsens uppförande.

    (42)

    Vidare anger de lettiska myndigheterna att det endast finns två potentiella aktörer för driften av kajplatsen, nämligen […] och […]. I de synpunkter som lämnats inom ramen för det formella granskningsförfarandet har de lettiska myndigheterna klargjort att koncessionsavtalet för driften av kajplatsen kommer att beviljas […].

    (43)

    Eftersom byggnadsmodulerna endast kan fraktas från fabriken till kajplats nr 12 via det område som hyrs ut till […] (se bilaga III), anser hamnmyndigheten att […] är den mest realistiska kandidaten.

    (44)

    Dessutom betonar de lettiska myndigheterna att storleken på det hamnområde som gränsar till kajplatsen inte tillåter lagring av last. Det är därför nödvändigt att säkra tillförlitliga anslutningar till andra områden av hamnen där lagring är möjlig.

    (45)

    Enligt myndigheterna kommer kajplatsen, med tanke på dess placering såväl som på dess tekniska parametrar, också att användas av speditörer i ett område på upp till 12 ha, oberoende av vilken typ av last som hanteras.

    3.1.2   EXPERTUTVÄRDERINGEN

    (46)

    Separata utvärderingar har gjorts av vart och ett av koncessionsavtalen för den användarspecifika infrastrukturen. Enligt de lettiska myndigheterna har dessa utvärderingar utförts i enlighet med lettiska och internationella värderingsstandarder.

    (47)

    När det gäller de använda metoderna betonar de lettiska myndigheterna att riktmärkningsmetoden (den så kallade jämförelsemetoden) är helt tillförlitlig med avseende på placeringen och karaktären hos hamnarna i Riga och Liepaja. De koncessionsavgifter som betalas av de tjänsteleverantörer som är verksamma i dessa hamnar har fastställts av hamnmyndigheterna själva och bör därför ses som tillförlitliga.

    (48)

    Enligt de lettiska myndigheterna bör de granskade värderingarna, som bygger på kassaflödesanalyser, också mildra kommissionens farhågor om deras oberoende karaktär.

    (49)

    Nedan räknar kommissionen i tur och ordning upp de metoder som experten använt för att fastställa koncessionsavgifterna.

    3.1.2.1   Torrbulksterminalen

    (50)

    Bedömningen bygger på följande två metoder:

    (51)

    Riktmärkningen avser de tre avtal som anses vara jämförbara i Ventspils hamn. Experten använde korrigeringskvoter för att fastställa en lämplig koncessionsavgift. Följande faktorer beaktades: tidpunkt och villkor för ingående av avtalet, plats, beskrivning av kajplatserna, hyresområdet, de tekniska villkoren för terminalerna och tillgången till allmänna nyttigheter.

    (52)

    Den beräknade koncessionsavgiften uppgår till […] euro per kvadratmeter och år. Värderingsmannen fastställde koncessionsavgiften till […] euro per kvadratmeter och år.

    (53)

    Intäktsmetoden används för att bedöma om de diskonterade värdena för framtida intäkter kan täcka hela de totala investeringskostnaderna (däribland kostnaderna för lastningsområdet, muddring och anslutande järnvägsspår) och möjliggör finansiella prognoser som avser en period på 25 år. De uppskattade intäkterna och kostnaderna korrigeras med en diskonteringsränta på 7,5 %, med beaktande av investeringsrisken.

    (54)

    Den oberoende värderingen beaktar intäkter från hamnavgifter och intäkter från användningen av hamnområdet och hamninfrastrukturen. De totala investeringskostnaderna har beaktats.

    (55)

    Baserat på olika lastomsättningsnivåer har nettonuvärdet, internräntan och kostnads–nyttoförhållandet beräknats för koncessionsavgifter på mellan […] euro per kvadratmeter till […] euro per kvadratmeter och år. De finansiella indikatorerna motiverar en koncessionsavgift på minst […] euro per kvadratmeter och år vid en genomsnittlig lastomsättning på […] ton per år och på minst […] euro per kvadratmeter och år för en genomsnittlig lastomsättning på […] ton per år. Om den genomsnittliga lastomsättningen överskrider […] ton per år kan en mycket liten koncessionsavgift tas ut.

    (56)

    Med tanke på att den beräknade genomsnittliga lastomsättningen är […] ton per år fastslår den oberoende värderingsmannen att det är motiverat med en årlig koncessionsavgift på mellan […] och […] euro per kvadratmeter och år.

    (57)

    Med beaktande av båda de ovan angivna metoderna fastställde den oberoende värderingsmannen koncessionsavgiften till […] euro per kvadratmeter och år.

    (58)

    I tabellen nedan visas värdena för projektets finansiella indikatorer med beaktande av den fastställda koncessionsavgiften:

    Lastomsättning […] ton, koncessionsavgift […] euro per kvadratmeter och år, diskonteringsränta 7,5 %, tillväxttakt 2,28 %.

    Indikator

    Utan stöd från sammanhållningsfonden

    Med stöd från sammanhållningsfonden

    Internränta

    […] %

    […] %

    Nettonuvärde

    […]

    […]

    (59)

    Den oberoende värderingsmannens bedömning bekräftade således att den koncessionsavgift som beräknats enligt ovan var lämplig, dvs. […] euro per kvadratmeter och år.

    3.1.2.2   Kajplats nr 35

    (60)

    Intäktsmetoden möjliggör finansiella prognoser som avser en period på 25 år. De uppskattade intäkterna och kostnaderna korrigeras med samma diskonteringsränta på 7,5 %, med beaktande av investeringsrisken.

    (61)

    Den oberoende värderingen beaktar intäkter från hamnavgifter och intäkter från användningen av hamnområdet och hamninfrastrukturen. De totala investeringskostnaderna har beaktats.

    (62)

    Baserat på olika lastomsättningnivåer har nettonuvärdet, internräntan och kostnads–nyttoförhållandet beräknats för koncessionsavgifter på mellan […] och […] euro per år. De finansiella indikatorerna motiverar en årlig koncessionsavgift på minst […] euro per år för en förväntad lastomsättning på […] ton per år och på minst […] euro per år för en förväntad omsättning på […] ton per år. För en högre lastomsättning kan en mycket liten koncessionsavgift tas ut.

    (63)

    Med tanke på att avskrivningsperioden för kajplatser med stort vattendjup är på 30 år fastställde den oberoende värderingsmannen koncessionsavgiftens värde till […] euro per år, dvs. 1/30-del av investeringskostnaderna för kajplatsen, exklusive muddringsarbetet.

    (64)

    I tabellen nedan anges de finansiella resultaten av projektet med en årlig lastomsättning på […], med beaktande av en koncessionsavgift på […] euro per år. De totala investeringskostnaderna, inklusive muddringsarbetet, har beaktats i beräkningen.

    Lastomsättning […] ton, koncessionsavgift […] euro per år, diskonteringsränta 7,5 %, tillväxttakt 2,28 %.

    Indikator

    Utan stöd från sammanhållningsfonden

    Med stöd från sammanhållningsfonden

    Internränta

    […] %

    […] %

    Nettonuvärde

    […]

    […]

    (65)

    Värderingsmannen fastställde därför koncessionsavgiften till […] euro per år (i stället för […] euro per år, vilket ursprungligen planerades).

    3.1.2.3   Kajplats nr 12

    (66)

    Värderingen baserades på två metoder, nämligen metoden med jämförbara transaktioner och intäktsmetoden.

    (67)

    Koncessionsavtalet har först jämförts med tre avtal som anses vara jämförbara i Ventspils hamn. Med beaktande av de specifika egenskaperna och särdragen hos infrastrukturen i dessa tre avtal använde värderingsmannen korrigeringskvoter för att fastställa en lämplig koncessionsavgift. Följande faktorer beaktades: tidpunkt och villkor för ingående av avtalet, plats, beskrivning av kajplatserna, hyresområdet, de tekniska villkoren för infrastrukturen och tillgången till allmänna nyttigheter.

    (68)

    Den beräknade koncessionsavgiften uppgår till […] euro per kvadratmeter och år. Koncessionsavgiften fastställdes till […] euro per kvadratmeter och år.

    (69)

    Intäktsmetoden har använts för att bedöma om de diskonterade värdena för framtida intäkter täcker hela de totala investeringskostnaderna (däribland kostnaderna för muddring och anslutande järnvägsspår) och möjliggör finansiella prognoser som avser en period på 25 år. De uppskattade intäkterna och kostnaderna har korrigerats med en diskonteringsränta på 7,5 %, med beaktande av investeringsrisken.

    (70)

    Den oberoende värderingen beaktar intäkter från hamnavgifter och intäkter från användningen av hamnområdet och hamninfrastrukturen. De totala investeringskostnaderna beaktas, däribland offentlig finansiering.

    (71)

    Baserat på olika lastomsättningsnivåer har nettonuvärdet, internräntan och kostnads–nyttoförhållandet beräknats för koncessionsavgifter på mellan […] euro per kvadratmeter till […] euro per kvadratmeter och år. Den oberoende värderingsmannen fastslog att de finansiella indikatorerna (med ett positivt nettonuvärde) motiverar en koncessionsavgift på minst […] euro per kvadratmeter och år med en förväntad lastomsättning på […] ton per år och på minst […] euro per kvadratmeter och år med en förväntad lastomsättning på […] ton per år.

    (72)

    Med tanke på den beräknade volymen med […] ton per år fastslog värderingsmannen att det är motiverat att ta ut en koncessionsavgift på minst […] euro per kvadratmeter och år.

    (73)

    Med beaktande av resultatet av båda de ovan angivna metoderna fastställde den oberoende värderingsmannen koncessionsavgiften till […] euro per kvadratmeter och år.

    (74)

    I tabellen nedan visas värdena för projektets finansiella indikatorer med beaktande av den fastställda koncessionsavgiften:

    Lastomsättning […] ton, koncessionsavgift […] euro per kvadratmeter och år, diskonteringsränta 7,5 %, tillväxttakt 2,28 %.

    Indikator

    Utan stöd från sammanhållningsfonden

    Med stöd från sammanhållningsfonden

    Internränta

    […] %

    […] %

    Nettonuvärde

    […]

    […]

    (75)

    Den oberoende värderingsmannens bedömning bekräftade således att den koncessionsavgift som beräknats enligt ovan var lämplig, dvs. […] euro per kvadratmeter och år.

    3.1.3   KONCESSIONSAVGIFTEN

    (76)

    Mot bakgrund av den oberoende värderingsmannens värderingar beslutade de lettiska myndigheterna att fastställa följande koncessionsavgifter:

    Koncessionsinnehavare

    Infrastruktur

    Oberoende värdering

    (per år)

    Koncessionsavgift

    (per år)

    […]

    Torrbulksterminalen

    […] euro

    […] euro

    […]

    Kajplats nr 35

    […] euro

    […] euro

    […]

    Kajplats nr 12

    […] euro

    […] euro

    4.   BEDÖMNING

    4.1   FÖREKOMST AV STÖD

    (77)

    I enlighet med artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna, om inte annat föreskrivs i det fördraget.

    (78)

    Kriterierna i artikel 107.1 är kumulativa. För att fastställa om den anmälda åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste därför alla ovan nämnda villkor vara uppfyllda. Det innebär att det finansiella stödet ska

    a)

    beviljas av en medlemsstat eller med hjälp av statliga resurser,

    b)

    gynna vissa företag eller viss produktion,

    c)

    snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen,

    d)

    påverka handeln mellan medlemsstaterna.

    4.1.1   EKONOMISKA FÖRDELAR

    (79)

    I enlighet med domstolens rättspraxis (6) skulle det inte innebära en fördel för koncessionsinnehavarna om en privat investerare under liknande förhållanden skulle fastställa koncessionsavgiften till samma nivå.

    (80)

    Kommissionen noterar att koncessionsavgifterna i detta fall från första början har fastställts på förhand genom separata värderingar som utförts av en extern expert. De lettiska myndigheterna har lämnat bevis som styrker att experten har lämpliga kunskaper och erfarenheter.

    (81)

    Såsom anges ovan jämförde den oberoende värderingsmannen de beräknade koncessionsavgifterna med dem som fastställts för tre avtal som ansågs vara jämförbara i Ventspils hamn. Med beaktande av de specifika egenskaperna och särdragen hos infrastrukturen i dessa avtal, använde den oberoende experten korrigeringskvoter för att fastställa en lämplig koncessionsavgift.

    (82)

    Kommissionen kan med utgångspunkt i den tillgängliga informationen dock inte fastställa om de avtal som använts som referens har upphandlats, och det finns heller inget som för närvarande tyder på att de koncessionsavgifter som tas ut inom ramen för dessa avtal kan betraktas som ett marknadspris.

    (83)

    Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen inte att riktmärkningsmetoden är tillräckligt tillförlitlig och att den därmed inte är tillräcklig för att utesluta att koncessionsinnehavarna kommer att få en fördel.

    (84)

    I enlighet med den andra metod som användes av den oberoende värderingsmannen skulle koncessionsavgiften och hamnmyndighetens övriga intäkter göra det möjligt att återfå investeringskostnaderna för infrastrukturen och säkerställa en viss avkastning på 25 år. Hamnmyndigheten beslutade att fastställa koncessionsavgiften för torrbulksterminalen ([…] euro per kvadratmeter i stället för […] euro per kvadratmeter och år) och för kajplats nr 35 ([…] euro i stället för […] euro per år) till ett betydligt högre värde än det som experten rekommenderade. Den faktiska förväntade avkastningen för hamnmyndigheten är därför avsevärt högre än det värde som beräknats av experten.

    (85)

    Kommissionen drar därför slutsatsen att koncessionsavgiften och hamnmyndighetens övriga intäkter kan täcka alla investeringskostnader för infrastrukturen, däribland kostnaderna för muddring och anslutande järnvägsspår, och att hamnmyndighetens avkastning kan motsvara den avkastning som en privat investerare skulle kräva.

    (86)

    Dessutom noterar kommissionen att det i detta fall inte framgår om hamnmyndigheten har fastställt koncessionsavgifterna till en nivå som inte skulle maximera dess intäkter.

    (87)

    Vidare gör införlivandet av en översynsklausul det möjligt att se över koncessionsavgiften periodvis.

    (88)

    Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att det i detta fall kan fastslås att den koncessionsavgift som fastställts enligt ovan inte ger koncessionsinnehavarna till den användarspecifika infrastrukturen oberättigade fördelar.

    (89)

    Detta beslut påverkar inte på något sätt eventuella vidare analyser som kommissionen gör av efterlevnaden av EU:s bestämmelser om offentlig upphandling eller av andra allmänna principer i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

    4.1.2   SLUTSATS

    (90)

    Kommissionen anser att den offentliga finansieringen av den användarspecifika infrastrukturen i Ventspils hamn inte ger koncessionsinnehavarna någon ekonomisk fördel och att åtgärden därför inte gynnar de valda tjänsteleverantörerna konkurrensmässigt jämfört med de konkurrerande företagen.

    (91)

    Enligt den fasta rättspraxisen måste alla villkor i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vara uppfyllda för att en åtgärd ska klassificeras som statligt stöd (7) Eftersom den åtgärd som ska införas av de lettiska myndigheterna inte medför en ekonomisk fördel för de framtida koncessionsinnehavarna uppfyller den därför inte kumulativt de villkor som krävs för att den ska betraktas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

    5.   SLUTSATS

    (92)

    Mot bakgrund av ovanstående fastslår kommissionen att den offentliga finansieringen av uppförandet av användarspecifik infrastruktur i Ventspils hamn inte utgör stöd på koncessionsinnehavarnivå.

    (93)

    Detta beslut avser endast aspekterna med statligt stöd och påverkar inte tillämpningen av andra bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt när det gäller tjänstekoncessioner.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Det statliga stöd som Lettland planerar att bevilja hamnmyndigheten i Ventspils för uppförandet av en torrbulksterminal, kajplats nr 12 och kajplats nr 35 utgör inte statligt stöd på koncessionsinnehavarnivå i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

    Genomförandet av denna åtgärd godkänns följaktligen.

    Artikel 2

    Detta beslut riktar sig till Republiken Lettland.

    Utfärdat i Bryssel den 25 augusti 2011.

    På kommissionens vägnar

    Joaquín ALMUNIA

    Vice ordförande


    (1)  EUT C 62, 13.3.2010, s. 7.

    (2)  Se fotnot 1.

    (3)  Se fotnot 1.

    (4)  Omfattas av tystnadsplikt.

    (5)  Mål T-459/93, Siemens mot Europeiska kommissionen, REG 1995, s. II-1675, punkt 48. Se i detta avseende också dom av den 8 juli 2010, Freistaat Sachsen och Land Sachsen-Anhalt mot Europeiska kommissionen (T-396/08) (se punkterna 46–48), och mål C-156/98, Tyskland mot Europeiska kommissionen, REG s. I-6857, punkt 30.

    (6)  De förenade målen C-328/99 och C-399/00, Italien och SIM 2 Multimedia mot Europeiska kommissionen, REG 2003, s. I-4053.

    (7)  De förenade målen C-278/92 till C-280/92, Spanien mot Europeiska kommissionen, REG 1994, s. I-4103, punkt 20; mål C-482/99, Frankrike mot Europeiska kommissionen, REG 2002, s. I-4397, punkt 68.


    BILAGA I

    BEFINTLIGT OCH NYTT OMRÅDE FÖR TORRBULKSTERMINALEN

    Image


    BILAGA II

    PLAN FÖR OMRÅDE SOM HYRS AV […] (INKLUSIVE DEN PLANERADE KAJPLATSEN nr 35)

    Image


    BILAGA III

    TRANSPORTPLAN FÖR BYGGNADSMODULER FRÅN DET OMRÅDE SOM HYRS AV […] TILL KAJPLATS nr 12

    Image


    Top