Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32006D1926

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1926/2006/EG av den 18 december 2006 om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder på området konsumentpolitik (2007-2013) (Text av betydelse för EES)

EUT L 404, 30.12.2006, p. 39–45 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (BG, RO, HR)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2013; upphävd genom 32014R0254

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2006/1926/oj

30.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 404/39


Europaparlamentets och rådets beslut nr 1926/2006/EG

av den 18 december 2006

om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder på området konsumentpolitik (2007-2013)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 153,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Gemenskapen kan bidra till att skydda medborgarnas hälsa, säkerhet och ekonomiska och rättsliga intressen genom att vidta åtgärder på området konsumentskydd.

(2)

Det är därför lämpligt att ett program för gemenskapsåtgärder inrättas på området konsumentpolitik, vilket ersätter Europaparlamentets och rådets beslut nr 20/2004/EG av den 8 december 2003 om fastställande av ett allmänt ramverk för finansiering av gemenskapens åtgärder till stöd för konsumentpolitiken under perioden 2004–2007 (4). Det beslutet bör därför upphöra att gälla.

(3)

Integreringen av konsumentfrågor i all gemenskapspolitik, i enlighet med artikel 153 i fördraget, bör ges hög prioritet tillsammans med de konsumentpolitiska målen i detta program. Samordning med gemenskapens övriga politikområden och program är en viktig del när det gäller att se till att konsumenternas intressen beaktas fullt ut inom andra politikområden. För att kunna främja synergieffekter och undvika dubblering av arbetet bör gemenskapens andra fonder och program tillhandahålla ekonomiskt stöd till integreringen av konsumentfrågor inom sina respektive områden.

(4)

I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europarlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (5).

(5)

Det är av allmänt europeiskt intresse att tjänsters och icke-livsmedelsprodukters hälso- och säkerhetsaspekter, medborgarnas ekonomiska och rättsliga intressen, liksom konsumentintressena vid utvecklingen av standarder för produkter och tjänster, företräds på gemenskapsnivå. Med tanke på de berörda organisationernas karaktär bör principen om gradvis minskning av gemenskapens stödandel inte tillämpas när gemenskapens stöd till dessa organisationers verksamhet förnyas.

(6)

Det är lämpligt att säkerställa en övergång mellan detta program och det program som det ersätter, särskilt i fråga om kontinuiteten hos fleråriga åtgärder, en utvärdering avseende det tidigare programmets fördelar och vilka områden som behöver uppmärksammas mer. Från och med den 1 januari 2014 bör medlen för det tekniska och administrativa stödet, om det är nödvändigt, täcka utgifter som rör förvaltningen av åtgärder som inte har slutförts före utgången av 2013.

(7)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6).

(8)

Vid genomförandet av programmet bör man beakta att den inre marknaden inte kommer att fungera väl om konsumenterna är sämre skyddade i vissa medlemsstater än i andra. Programmet bör därför vara särskilt inriktat på konsumentskydd och konsumentmedvetenhet i de medlemsstater som har blivit medlemmar den 1 maj 2004 eller senare, så att det skapas lika förutsättningar för alla medlemsstater.

(9)

I avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat ”EES-avtalet”) föreskrivs det ett samarbete på konsumentskyddsområdet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de länder inom Europeiska frihandelssammanslutningen som deltar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallade ”Efta-/EES-länderna”), å andra sidan. Även andra länder bör ges möjlighet att delta i programmet, särskilt Europeiska unionens grannländer och länder som ansökt om medlemskap i Europeiska unionen eller som är kandidatländer eller anslutande länder.

(10)

I samband med genomförandet av programmet bör samarbete med tredjeländer som inte deltar i programmet uppmuntras, varvid eventuella relevanta avtal mellan de berörda länderna och gemenskapen bör beaktas.

(11)

De åtgärder som vidtas inom programmet bör övervakas och utvärderas med jämna mellanrum med avseende på deras värde och verkan, inklusive av oberoende externa utvärderare. I syfte att utvärdera konsumentpolitiken bör mätbara mål ställas upp och indikatorer utvecklas.

(12)

Eftersom målen i detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom berörda frågor är gränsöverskridande, och de därför, på grund av att gemenskapsåtgärder kan vara mer effektiva för att skydda medborgarnas hälsa, säkerhet och ekonomiska och rättsliga intressen, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

Ett program för gemenskapsåtgärder på området konsumentpolitik, nedan kallat ”programmet”, inrättas härmed för perioden från och med den 31 december 2006 till och med den 31 december 2013.

Artikel 2

Syfte och mål

1.   Syftet med programmet skall vara att komplettera, stödja och övervaka den politik som förs av medlemsstaterna och att bidra till att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska och rättsliga intressen samt främja deras rätt att få information och utbildning och att organisera sig för att skydda sina intressen.

2.   Det syfte som anges i punkt 1 skall eftersträvas genom följande mål:

a)

Säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, särskilt genom en förbättrad faktabas, bättre samråd och bättre representation av konsumenternas intressen.

b)

Säkerställa en effektiv tillämpning av konsumentskyddsregler, särskilt genom tillsynssamarbete, information, utbildning och möjlighet till gottgörelse.

Dessa mål skall uppnås med hjälp av en kombination av de åtgärder och instrument som anges i förteckningen i bilaga I, i enlighet med de prioriteringar som anges i den årliga arbetsplan som avses i artikel 7.2 a.

Artikel 3

Finansiering

1.   Finansieringsramen för genomförandet av programmet under perioden från och med den 31 december 2006 till och med den 31 december 2013 skall vara 156 800 000 EUR.

2.   De årliga budgetmedlen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetramen.

Artikel 4

Ekonomiskt stöd

1.   Det ekonomiska stödet från gemenskapen får inte överskrida följande nivåer:

a)

50 % av kostnaderna för åtgärder som finansieras gemensamt av gemenskapen och en eller flera medlemsstater, eller av gemenskapen och de behöriga myndigheterna i de tredjeländer som deltar enligt artikel 8, utom i sådana fall där åtgärden har ett exceptionellt stort nyttovärde, varvid gemenskapens bidrag skall uppgå till högst 70 % av kostnaderna.

b)

85 % av kostnaderna för åtgärder avsedda för utveckling av en integrerad europeisk mastersutbildning i konsumentfrågor.

c)

50 % av utgifterna för driften av europeiska konsumentorganisationer.

d)

95 % av utgifterna för driften av europeiska konsumentorganisationer som företräder konsumentintressen vid utarbetandet av standarder på gemenskapsnivå för varor och tjänster.

2.   Gemenskapens ekonomiska stöd kan ges i någon av följande former:

a)

Stipendier för lärares och studerandes individuella rörlighet inom ramen för en integrerad europeisk mastersutbildning i konsumentfrågor. De nationella kontoren för Erasmus inom ramen för programmet för livslångt lärande kan ges i uppdrag att förvalta dessa stipendier.

b)

Resekostnadsersättning och traktamenten för utbyte av tjänstemän som ansvarar för tillsyn.

3.   Kriterierna för bedömningen av om det rör sig om en åtgärd har ett exceptionellt stort nyttovärde enligt punkt 1 a skall fastställas i förväg i den årliga arbetsplanen. Åtgärder med exceptionellt stort nyttovärde skall särskilt gagna konsumenter från medlemsstater som har blivit medlemmar i Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare.

4.   Vid förnyelse av ekonomiskt stöd enligt punkt 1 c och d skall undantag medges från principen om gradvis minskning.

5.   Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 kan det ekonomiska stödet från gemenskapen också ges i form av finansiering till en schablonsats eller en engångsbetalning, om detta är lämpligt med tanke på åtgärderna enligt den årliga arbetsplanen. När det gäller finansiering genom schablonsatser eller engångsbetalningar skall de procenttak som föreskrivs i punkt 1 inte gälla även om samfinansiering fortfarande krävs.

Artikel 5

Stödmottagare

De olika kategorierna av mottagare av det ekonomiska stöd som avses i artikel 4 återges i bilaga II.

Artikel 6

Administrativt och tekniskt stöd

1.   Budgeten för programmet kan även täcka utgifter för förberedande arbete, uppföljning, kontroll, revision och utvärdering, vilket är direkt nödvändigt för att förvalta programmet och uppnå programmålen, särskilt för undersökningar, möten, information och publikationer, utgifter kopplade till IT-nät för informationsutbyte samt alla andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen har för förvaltningen av programmet.

2.   Budgeten för programmet kan också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt beslut nr 20/2004/EG. Vid behov kan medel för förvaltningen av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2013 föras in i budgeten efter 2013 för att täcka dessa utgifter.

Artikel 7

Genomförande

1.   Kommissionen skall ansvara för genomförandet av programmet.

När åtgärder vidtas för att uppnå de syften och mål som anges i artikel 2 skall lämpliga tillgängliga metoder för genomförande utnyttjas till fullo, inklusive i synnerhet direkt eller indirekt centralt genomförande av kommissionen.

2.   Förfarandet i artikel 10.2 skall tillämpas vid antagandet av:

a)

Den årliga arbetsplanen för programmets genomförande där följande anges:

Prioriteringsområden, åtgärder och fördelning av ekonomiska medel.

Urvals- och tilldelningskriterier samt kriterier för procentsatsen för gemenskapens ekonomiska stöd.

Uppgift om tillämpningen av finansiering med en schablonsats och engångsbetalning.

Uppgift om den planerade tidsplanen för anbudsinfordringar, gemensamma åtgärder och förslagsinfordringar.

b)

Regler, inbegripet urvals- och tilldelningskriterier, för genomförande av de åtgärder som avses i artikel 4.1 a.

3.   Kommissionen skall informera den kommitté som avses i artikel 10 om de åtgärder som vidtagits i samband med genomförandet av programmet.

Artikel 8

Tredjeländers deltagande

Programmet skall vara öppet för följande länder:

a)

Efta-/EES-länderna i enlighet med de villkor som fastställs i EES-avtalet.

b)

Tredjeländer, särskilt länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, länder som ansökt om medlemskap i Europeiska unionen eller som är kandidatländer eller anslutande länder, och de länder i Västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen, i enlighet med de villkor som fastställs i respektive bilaterala eller multilaterala avtal med de länderna om de allmänna principerna för deras deltagande i gemenskapens program.

Artikel 9

Övervakning, utvärdering och spridning av resultat

1.   Kommissionen skall i nära samarbete med medlemsstaterna övervaka genomförandet av de åtgärder som vidtas inom ramen för programmet, mot bakgrund av programmets mål. Kommissionen skall avlägga rapport om detta till den kommitté som avses i artikel 10 och skall hålla Europaparlamentet och rådet underrättade om detta.

2.   På begäran av kommissionen skall medlemsstaterna lämna information till kommissionen om programmets genomförande och effekter.

3.   Kommissionen skall se till att programmet utvärderas tre år efter det att det har inletts samt efter det att det har avslutats. Kommissionen skall överlämna resultaten av dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Kommissionen skall offentliggöra resultaten av de åtgärder som vidtagits i enlighet med detta beslut.

Artikel 10

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 11

Upphävande

Beslut nr 20/2004/EG skall upphöra att gälla.

Artikel 12

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel, den 18 december 2006

På Europaparlamentets vägnar

J. BORREL FONTELLES

Ordförande

På rådets vägnar

J.-E. ENESTAM

Ordförande


(1)  EUT C 88, 11.4.2006, s. 1.

(2)  EUT C 192, 16.8.2006, s. 8.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 23 mars 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 14 november 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 december 2006.

(4)  EUT L 5, 9.1.2004, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s. 7).

(5)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(6)  EUT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).


BILAGA I

ÅTGÄRDER OCH INSTRUMENT SOM AVSES I ARTIKEL 2

Mål I

Säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, särskilt genom en förbättrad faktabas, bättre samråd och bättre representation av konsumenternas intressen.

Åtgärd 1

Samla in, utbyta och analysera uppgifter och information som utgör en faktabas för utvecklingen av konsumentpolitiken och för integreringen av konsumenternas intressen i övrig gemenskapspolitik, inklusive följande:

1.1

Övervaka och bedöma sådan utveckling på marknaden som påverkar konsumenternas ekonomiska och andra intressen, inklusive undersökningar, prisundersökningar, kartläggning av förändringar i marknadernas struktur, undersökningar om konsumenter och företag, insamling och analys av konsumentklagomål, insamling och analys av uppgifter om gränsöverskridande handel mellan företag och konsumenter och om denna typ av marknader.

1.2

Utveckla och underhålla databaser.

1.3

Samla in och analysera statistik och andra relevanta uppgifter; statistikdelen kommer där det är ändamålsenligt att vidareutvecklas med stöd av gemenskapens statistikprogram.

Åtgärd 2

Samla in, utbyta och analysera uppgifter och information samt utveckla verktyg för bedömning i avsikt att skapa en faktabas över säkerheten i fråga om konsumtionsvaror och konsumenttjänster, bl.a. konsumenters exponering för kemikalier från produkter, risker och skador med anknytning till specifika konsumtionsvaror och konsumenttjänster samt teknisk analys av varningsmeddelanden.

Åtgärd 3

Stödja vetenskaplig rådgivning och riskvärdering, inbegripet de uppgifter som utförs av de oberoende vetenskapliga kommittéer som inrättats genom kommissionens beslut 2004/210/EG av den 3 mars 2004 om inrättande av vetenskapliga kommittéer på området för konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö (1).

Åtgärd 4

Utarbeta lagar och andra författningar och främja sam- och självreglerande åtgärder, inklusive följande:

4.1

Juridisk och teknisk expertis, inbegripet undersökningar, i samband med lagstiftning och dess effekter.

4.2

Juridisk och teknisk expertis, inbegripet undersökningar, i samband med utveckling av politiska riktlinjer för varors och tjänsters säkerhet och konsumenternas ekonomiska och rättsliga intressen.

4.3

Juridisk och teknisk expertis, inbegripet undersökningar, för att bedöma behovet av produktsäkerhetsstandarder och utarbetande av standardiseringsuppdrag för varor och tjänster.

4.4

Seminarier, konferenser, workshopar och möten med intressegrupper och experter.

Åtgärd 5

Ge ekonomiskt stöd till driftskostnaderna för europeiska konsumentorganisationer.

Åtgärd 6

Ge ekonomiskt stöd till driftskostnaderna för europeiska konsumentorganisationer som företräder konsumenternas intressen vid utveckling av standarder för varor och tjänster på gemenskapsnivå.

Åtgärd 7

Bygga upp regionala, nationella och europeiska konsumentorganisationers kapacitet, särskilt i de medlemsstater som har blivit medlemmar i Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare, särskilt genom personalutbildning och utbyte av bästa praxis och expertis.

Mål II

Säkerställa en effektiv tillämpning av konsumentskyddsreglerna, särskilt genom tillsynssamarbete, information, utbildning och tillgång till rättsmedel.

Åtgärd 8

Åtgärder för att förbättra den praktiska tillämpningen av gemenskapens konsumentskyddslagstiftning, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (2) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (3), inklusive följande:

8.1

Åtgärder för att förbättra samordningen av övervakning och tillsyn samt att förbättra samarbetet mellan behöriga myndigheter, inbegripet utveckling och underhåll av IT-verktyg (t.ex. databaser, informations- och kommunikationssystem) och anordnande av seminarier, konferenser, workshopar och möten med intressegrupper och experter på tillsyn samt utbytesverksamhet och utbildning för tjänstemän som ansvarar för tillsyn, även för domare.

8.2

Övervaka och bedöma säkerheten hos andra produkter än livsmedel och hos tjänster, inklusive en förstärkning och utvidgning av tillämpningsområdet för systemet för snabbt informationsutbyte om produktsäkerhet (Rapex), med beaktande av förändringar vad gäller utbyte av marknadskontrollinformation, och en vidareutveckling av det nätverk mellan myndigheter med ansvar för produktsäkerhet som inrättats genom direktiv 2001/95/EG.

8.3

Gemensamma övervakningsåtgärder, tillsynsåtgärder och andra åtgärder som faller inom ramen för administrativt samarbete och tillsynssamarbete.

8.4

Åtgärder för administrativt samarbete och tillsynssamarbete med tredjeländer som inte deltar i programmet.

Åtgärd 9

Juridisk och teknisk expertis, inbegripet undersökningar, för att övervaka och bedöma hur medlemsstaterna införlivat och genomfört konsumentskyddslagstiftningen och hur de upprätthåller denna, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (4) och förordning (EG) nr 2006/2004. I detta ingår även att utveckla och underhålla lättillgängliga och offentliga databaser om genomförandet av gemenskapens konsumentskyddslagstiftning.

Åtgärd 10

Åtgärder för information, rådgivning och tillgång till rättsmedel, inklusive följande:

10.1

Övervakning av hur alternativa tvistlösningsmekanismer fungerar och bedömning av deras inverkan.

10.2

Ekonomiskt stöd till åtgärder som vidtas i samarbete med offentliga eller ideella organ som bildar nätverk i gemenskapen, vilka bistår konsumenterna med information och stöd så att de kan utnyttja sina rättigheter och få tillgång till lämpliga tvistlösningsmekanismer (nätverket av europeiska konsumentcentrum).

10.3

Åtgärder för att förbättra informationen till medborgarna i EU om konsumentfrågor, särskilt i de medlemsstater som har blivit medlemmar i Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare, inbegripet publikationer om frågor som är av intresse för konsumentpolitiken, tillhandahållande av information på Internet samt information om konsumentskyddsåtgärder och konsumenternas rättigheter.

Åtgärd 11

Åtgärder för konsumentutbildning, inklusive följande:

11.1

Särskilda åtgärder riktade till unga konsumenter, äldre konsumenter och sårbara konsumentgrupper som har uppenbara svårigheter att tillvarata sina intressen, och utarbetande av interaktiva verktyg för konsumentutbildning.

11.2

Ekonomiskt stöd för utvecklingen av en integrerad europeisk mastersutbildning i konsumentfrågor, inbegripet ett stipendiesystem för högst sex månaders utlandsvistelse.


(1)  EUT L 66, 4.3.2004, s. 45.

(2)  EGT L 11, 15.1.2002, s. 4.

(3)  EUT L 364, 9.12.2004, s. 1. Förordningen ändrad genom direktiv 2005/29/EG (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).

(4)  EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.


BILAGA II

MOTTAGARE AV DET EKONOMISKA STÖD SOM AVSES I ARTIKEL 4

1.

Det ekonomiska stödet för åtgärder som avses i artikel 4.1 a får tilldelas ett offentligt eller ideellt organ som den berörda medlemsstaten eller den behöriga myndigheten har utsett genom ett öppet förfarande och som kommissionen har godkänt.

2.

Det ekonomiska stödet för åtgärder som avses i artikel 4.1 b får tilldelas högre utbildningsanstalter i medlemsstater eller tredjeländer som deltar enligt artikel 8, i enlighet med definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 2317/2003/EG av den 5 december 2003 om inrättande av ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus Mundus) (2004–2008) (1).

3.

Det ekonomiska stödet för åtgärder som avses i artikel 4.2 a får tilldelas studerande och lärare som deltar i sådan integrerad europeisk mastersutbildning i konsumentfrågor som samfinansieras enligt artikel 4.1 b.

4.

Det ekonomiska stödet för åtgärder som avses i artikel 4.2 b får tilldelas tjänstemän som ansvarar för tillsyn på konsumentskyddsområdet enligt förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2001/95/EG.

5.

Det ekonomiska stödet för åtgärder som avses i artikel 4.1 c får tilldelas europeiska konsumentorganisationer som

a)

är icke-statliga ideella organisationer som är oberoende av industri, handel och näringsliv eller andra motstridiga intressen, och vars huvudsakliga mål och verksamhet består i att främja och skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska och rättsliga intressen i gemenskapen,

b)

har fått i uppdrag att företräda konsumenternas intressen på gemenskapsnivå av nationella konsumentorganisationer i minst hälften av medlemsstaterna, vilka enligt nationella bestämmelser eller nationell praxis är representativa för konsumenterna samt är verksamma på regional eller nationell nivå, och som

c)

för kommissionen på tillfredsställande sätt har redovisat sin medlemsförteckning, sina interna regler samt sina bidragskällor.

6.

Det ekonomiska stödet för åtgärder som avses i artikel 4.1 d får tilldelas europeiska konsumentorganisationer som

a)

är icke-statliga ideella organisationer som är oberoende av industri, handel och näringsliv eller andra motstridiga intressen, och vars huvudsakliga mål och verksamhet består i att företräda konsumenternas intressen i standardiseringsarbetet på gemenskapsnivå,

b)

har fått i uppdrag i åtminstone två tredjedelar av medlemsstaterna att företräda konsumenternas intressen på gemenskapsnivå

av organ som enligt nationella bestämmelser eller nationell praxis företräder nationella konsumentorganisationer i medlemsstaterna, eller

i avsaknad av sådana organ som avses i första strecksatsen, av nationella konsumentorganisationer i medlemsstaterna, vilka enligt nationella bestämmelser eller nationell praxis är representativa för konsumenterna samt är verksamma på nationell nivå,

c)

för kommissionen på tillfredsställande sätt har redovisat sin medlemsförteckning, sina interna regler och sina bidragskällor.


(1)  EUT L 345, 31.12.2003, s. 1.


Top