This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32002R2320
Regulation (EC) No 2320/2002 of the European Parliament and of the Council of 16 December 2002 establishing common rules in the field of civil aviation security (Text with EEA relevance) - Interinstitutional declaration
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2320/2002 av den 16 december 2002 om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten (Text av betydelse för EES) - Interinstitutionellt uttalande
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2320/2002 av den 16 december 2002 om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten (Text av betydelse för EES) - Interinstitutionellt uttalande
EGT L 355, 30.12.2002, p. 1–21
(ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV) Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva
(CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO)
No longer in force, Date of end of validity: 28/04/2008; upphävd genom 32008R0300
Relation | Act | Comment | Subdivision concerned | From | To |
---|---|---|---|---|---|
Corrected by | 32002R2320R(01) | (HU) | |||
Modified by | 32004R0849 | ändring | artikel 7 | 20/05/2004 | |
Modified by | 32004R0849 | ändring | bilaga | 20/05/2004 | |
Modified by | 32004R0849 | tillägg | artikel 3BI. | 20/05/2004 | |
Modified by | 32004R0849 | tillägg | artikel 2 | 20/05/2004 | |
Modified by | 32004R0849 | ersätter | artikel 4.3 | 20/05/2004 | |
Repealed by | 32008R0300 |
30.12.2002 |
SV |
Europeiska gemenskapernas officiella tidning |
L 355/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2320/2002
av den 16 december 2002
om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2 i detta,
med beaktande av rådets (transport) slutsatser av den 16 oktober 2001, särskilt punkt 9 i dessa,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), på grundval av det gemensamma utkast som förlikningskommittén godkände den 15 november 2002, och
av följande skäl:
(1) |
De kriminella handlingar som begicks i New York och Washington den 11 september 2001 visar att terrorism är ett av de största hoten mot de demokratiska ideal samt de frihets- och fredsideal som utgör själva kärnan av Europeiska unionen. |
(2) |
Genom att förhindra olagliga handlingar bör man inom den civila luftfarten alltid säkerställa skyddet för medborgarna inom Europeiska gemenskapen. |
(3) |
Utan att detta påverkar tillämpningen av medlemsstaternas regler för nationell säkerhet och åtgärder som vidtas på grundval av avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen, bör ett sådant mål uppnås genom att man antar lämpliga bestämmelser för luftfartspolitiken genom vilka gemensamma grundstandarder fastställs som grundas på gällande rekommendationer i Europeiska civila luftfartskonferensens (ECAC) dokument 30. Verkställande befogenheter bör delegeras till kommissionen för att den skall anta detaljerade genomförandeåtgärder. För att olagliga handlingar skall förhindras bör vissa av dessa genomförandeåtgärder vara hemliga och inte offentliggöras. |
(4) |
Denna förordning respekterar grundläggande rättigheter, och den följer de principer som erkänns bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
(5) |
Olika typer av civil luftfartsverksamhet omfattas inte nödvändigtvis av samma typ av hot. Det är därför nödvändigt att de detaljerade genomförandeåtgärderna anpassas till de särskilda villkor som gäller för varje verksamhetsområde, och till hur känsliga vissa åtgärder är. |
(6) |
På små flygplatser kan tillämpningen av gemensamma grundstandarder vara oproportionerlig eller det kan vara omöjligt av objektiva praktiska skäl att tillämpa dessa. I sådana fall bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ha möjlighet att vidta alternativa åtgärder som ger en adekvat skyddsnivå. Kommissionen bör undersöka huruvida dessa åtgärder är berättigade av objektiva praktiska skäl och huruvida de ger en adekvat skyddsnivå. |
(7) |
I konventionen angående internationell civil luftfart, som undertecknades i Chicago den 7 december 1944 (Chicagokonventionen), anges minimistandarder för att garantera säkerheten inom den civila luftfarten. |
(8) |
För att uppnå målen i denna förordning bör varje medlemsstat anta ett nationellt säkerhetsprogram för civil luftfart samt ett motsvarande program för kontroll av verksamhetens kvalitet och ett utbildningsprogram. |
(9) |
Med tanke på de många olika parter som medverkar i genomförandet av säkerhetsåtgärder på nationell nivå måste varje medlemsstat utse en enda lämplig myndighet som skall ansvara för att samordna och övervaka genomförandet av program för luftfartsskydd. |
(10) |
Medlemsstaterna bör ges möjlighet att vidta strängare åtgärder. |
(11) |
För övervakning av säkerhetsåtgärder krävs att det på nationell nivå inrättas lämpliga system för kontroll av verksamhetens kvalitet och att det organiseras inspektioner under kommissionens överinseende i syfte att verifiera att varje nationellt system är effektivt. |
(12) |
De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4). |
(13) |
I ett gemensamt uttalande från utrikesministrarna för Konungariket Spanien och Förenade kungariket enades de två länderna den 2 december 1987 i London om arrangemang för bredare samarbete avseende användningen av Gibraltars flygplats. Dessa arrangemang har ännu inte trätt i kraft. |
(14) |
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, dvs. att fastställa och på ett enhetligt sätt tillämpa lämpliga bestämmelser för luftfartspolitik inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av att denna förordning omfattar hela Europa bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel begränsas denna förordning till de gemensamma grundläggande standarder som krävs för att nå dessa mål för luftfartsskydd och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Mål
1. Huvudsyftet med denna förordning är att införa och genomföra lämpliga gemenskapsåtgärder för att förhindra olagliga handlingar mot den civila luftfarten.
2. Ett annat syfte är att lägga grunden för en gemensam tolkning av motsvarande bestämmelser i Chicagokonventionen, särskilt bilaga 17 till denna.
3. De mål som anges i punkterna 1 och 2 skall uppnås genom
a) |
fastställande av gemensamma grundläggande standarder för åtgärder avseende luftfartsskydd, och |
b) |
införande av lämpliga mekanismer för att övervaka att förordningen efterlevs. |
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning avses med
1. flygplats: ett område i en medlemsstat som står öppet för kommersiell flygtransport,
2. Chicagokonventionen: konventionen angående internationell civil luftfart och bilagorna till denna, som undertecknades i Chicago den 7 december 1944,
3. luftfartsskydd: en kombination av åtgärder och mänskliga och naturliga resurser som syftar till att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar.
Artikel 3
Räckvidd
1. De åtgärder som fastställs i denna förordning skall gälla för alla flygplatser som ligger på de territorier i medlemsstaterna som omfattas av fördraget.
2. Förordningens tillämpning när det gäller Gibraltars flygplats skall inte påverka Konungariket Spaniens respektive Förenade kungarikets rättsliga ställningar när det gäller suveränitetstvisten om det territorium på vilket flygplatsen ligger.
3. Denna förordning skall inte tillämpas på Gibraltars flygplats förrän arrangemangen i det gemensamma uttalande från Konungariket Spaniens och Förenade kungarikets utrikesministrar som gjordes den 2 december 1987 har trätt i kraft. Spaniens och Förenade kungarikets regeringar kommer att informera rådet om datum för ikraftträdandet.
Artikel 4
Gemensamma standarder
1. De gemensamma grundläggande standarderna för åtgärder avseende luftfartsskydd grundas på gällande rekommendationer i Europeiska civila luftfartskonferensens (ECAC) dokument 30 och anges i bilagan.
2. De åtgärder som krävs för att genomföra och tekniskt anpassa dessa gemensamma grundläggande standarder skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 9.2, varvid hänsyn skall tas till de olika typerna av verksamhet och till hur känsliga de åtgärder är som avser
a) |
specifikationer för och acceptansprovning av utrustning, |
b) |
detaljerade förfaranden som innehåller känslig information, |
c) |
detaljerade kriterier för undantag från säkerhetsåtgärder. |
3. Den berörda myndigheten i en medlemsstat får, på grundval av en lokal riskbedömning och om tillämpningen av de säkerhetsåtgärder som anges i bilagan till denna förordning är oproportionerlig, eller där de inte kan genomföras av objektiva praktiska skäl, anta nationella säkerhetsåtgärder för att säkerställa en lämplig skyddsnivå på flygplatser:
a) |
med ett årligt genomsnitt på två kommersiella flygningar per dag, eller |
b) |
med endast allmänflyg, eller |
c) |
med en kommersiell verksamhet som är begränsad till luftfartyg på mindre an 10 ton MTOW eller färre än 20 säten, |
varvid hänsyn skall tas till sådana små flygplatsers särdrag.
Den berörda medlemsstaten skall informera kommissionen om dessa åtgärder.
4. Kommissionen skall undersöka om de åtgärder som en medlemsstat vidtar i enlighet med punkt 3 är berättigade av objektiva praktiska skäl och om de ger en adekvat skyddsnivå. Om åtgärderna inte uppfyller dessa kriterier skall kommissionen fatta ett beslut i enlighet med det förfarande som anges i artikel 9.3. I sådana fall skall medlemsstaten upphäva eller anpassa åtgärderna.
Artikel 5
Nationellt säkerhetsprogram för civil luftfart
1. Inom 3 månader efter det att denna förordning trätt i kraft skall varje medlemsstat anta ett nationellt säkerhetsprogram för civil luftfart i syfte att säkerställa tillämpningen av de gemensamma normer som avses i artikel 4.1 och de åtgärder som skall antas enligt artikel 4.2 senast den dag som anges i åtgärderna.
2. Även om flera organ eller enheter inom en medlemsstat kan ansvara för luftfartsskydd, skall varje medlemsstat utse en lämplig myndighet som skall ansvara för att samordna och övervaka genomförandet av dess nationella säkerhetsprogram för civil luftfart.
3. Inom 6 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft skall varje medlemsstat kräva att dess behöriga myndighet skall säkerställa att ett nationellt program för kvalitetskontroll av luftfartsskyddet av den civila luftfarten utformas och genomförs så att det säkerställs att dess nationella säkerhetsprogram för civil luftfart fungerar effektivt.
4. Varje medlemsstat skall se till att dess flygplatser och flygföretag som tillhandahåller tjänster med utgångspunkt i den staten utarbetar, genomför och vidmakthåller säkerhetsprogram för flygplatser och flygföretag som är lämpliga för att uppfylla kraven i det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart. Dessa program skall godkännas av den behöriga myndigheten och övervakas av denna.
5. Varje medlemsstat skall kräva att den behöriga myndigheten säkerställer utformningen och genomförandet av ett nationellt utbildningsprogram avseende luftfartsskydd för civil luftfartssäkerhet.
Artikel 6
Strängare åtgärder
Medlemsstaterna får i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen vidta strängare åtgärder än de som fastställs i denna förordning. Så snart som möjligt efter det att dessa åtgärder trätt i kraft skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om åtgärdernas innehåll.
Artikel 7
Övervakning av efterlevnaden
1. Specifikationerna för det nationella säkerhetsprogrammet för kvalitetskontroll av luftfartsskyddet för civil luftfart som skall införas av medlemsstaterna skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 9.2. Detta program skall grunda sig på bästa metoder och göra det möjligt att snabbt upptäcka och avhjälpa brister. I varje program skall det föreskrivas att alla flygplatser som är belägna i den berörda medlemsstaten skall kontrolleras regelbundet under överinseende av den lämpliga myndighet som avses i artikel 5.2. Dessa granskningar skall utföras enligt en gemensam metod och skall utföras av granskare som är kvalificerade i enlighet med gemensamma kriterier.
2. Med början 6 månader efter det att bestämmelserna i denna förordning har trätt i kraft i enlighet med artikel 12 skall kommissionen, i samarbete med den lämpliga myndighet som avses i artikel 5.2, utföra inspektioner, bland annat på ett lämpligt urval flygplatser, för att övervaka medlemsstaternas tillämpning av denna förordning. Vid dessa inspektioner skall hänsyn tas till information från nationella program för kvalitetskontroll av luftfartsskyddet för civil luftfart, särskilt rapporterna från utförda verksamhetskontroller. Förfarandena för att utföra sådana inspektioner skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 9.2.
3. De tjänstemän som kommissionen bemyndigar att utföra inspektioner i enlighet med punkt 2 skall, då de utövar sina befogenheter, kunna uppvisa ett skriftligt tillstånd, där ärendet och syftet med inspektionen anges samt det datum då inspektionen skall inledas. Inspektionerna av flygplatserna skall vara oanmälda. Kommissionen skall i god tid före planerade inspektioner informera den berörda medlemsstaten om inspektionerna.
Den berörda medlemsstaten skall underkasta sig inspektionen och se till att berörda organ och personer också underkastar sig inspektionen.
4. Kommissionen skall lämna inspektionsrapporterna till den berörda medlemsstaten, som inom tre månader från delgivningen skall redovisa de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa eventuella brister. Rapporten och svaret från den lämpliga myndighet som avses i artikel 5.2 skall överlämnas till den kommitté som inrättats genom artikel 9.1.
Artikel 8
Spridning av information
1. Utan att det påverkar den allmänna rätten till tillgång till handlingar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (5) skall
a) |
åtgärder som avser
som avses i artikel 4.2, |
b) |
specifikationer som avses i artikel 7.1 och |
c) |
inspektionsrapporter och svar från medlemsstaterna som avses i artikel 7.4 vara hemliga och inte offentliggöras. De skall endast göras tillgängliga för de myndigheter som avses i artikel 5.2, vilka skall lämna information om dessa endast till berörda parter som behöver få kännedom därom i enlighet med tillämpliga nationella regler för spridning av känslig information. |
2. Medlemsstaterna skall i så stor utsträckning som möjligt och i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning behandla information som härrör från inspektionsrapporter och svar från medlemsstaterna som konfidentiell när den gäller andra medlemsstater.
3. Om det inte är uppenbart att inspektionsrapporterna och svaren skall eller inte skall röjas, skall medlemsstaterna eller kommissionen samråda med den berörda medlemsstaten.
Artikel 9
Kommitté
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté, som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.
3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 6 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, i enlighet med artikel 8 i det beslutet.
4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 10
Tredje land
Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar när det gäller riskbedömning och säkerhetsklausulen i avtalen om civil luftfart bör kommissionen, biträdd av säkerhetskommittén, tillsammans med Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och ECAC undersöka möjligheten att utveckla en mekanism för att bedöma om flyg från flygplatser i tredje land uppfyller de grundläggande säkerhetskraven.
Artikel 11
Offentliggörande av information
Om inte annat följer av förordning (EG) nr 1049/2001 skall kommissionen på grundval av inspektionsrapporterna varje år offentliggöra en rapport om genomförandet av denna förordning och om läget när det gäller luftfartssäkerheten i gemenskapen.
Artikel 12
Påföljder
Påföljder vid överträdelse av bestämmelserna i denna förordning skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Artikel 13
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, med undantag av följande bestämmelser i bilagan:
— |
om kontroll av lastrumsbagage (punkt 5.2), |
— |
om frakt och kurir- och expresspaket (Del 6), och |
— |
om post (punkt 7), |
vilka skall träda i kraft den 31 december 2002.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 16 december 2002.
På Europaparlamentets vägnar
P. COX
Ordförande
På rådets vägnar
M. FISCHER BOEL
Ordförande
(1) EGT C 51 E, 26.2.2002, s. 221.
(2) EGT C 48, 21.2.2002, s. 70.
(3) Europaparlamentets yttrande av den 29 november 2001 (ännu ej offentliggjort i EGT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 28 januari 2002 (EGT C 113 E, 14.5.2002, s. 17) och Europaparlamentets beslut av den 14 maj 2002 (ännu ej offentliggjort i EGT). Europaparlamentets beslut av den 5 december 2002 och rådets beslut av den 9 december 2002.
(4) EGT L 184, 17.1.1999, s. 23.
(5) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.
BILAGA
1. DEFINITIONER
1. beledsagat lastrumsbagage (accompanied hold baggage): bagage som tas emot för transport i lastrummet på ett luftfartyg, och som checkats in av en passagerare som befinner sig ombord.
2. flygsida (airside): rörelseområdet på en flygplats, angränsande mark och byggnader eller delar av dessa.
3. säkerhetskontroll av luftfartyg (aircraft security check): en inspektion av de områden inuti luftfartyget som passagerarna kan ha haft tillträde till samt en inspektion av lastrummet för att upptäcka förbjudna föremål.
4. säkerhetsundersökning av luftfartyg (aircraft security search): en ingående inspektion inuti och utanpå luftfartyget för att upptäcka förbjudna föremål.
5. säkerhetsprövning (background check): kontroll av en persons identitet och tidigare erfarenhet, inklusive ett eventuellt kriminellt förflutet, som ingår i bedömningen av en persons lämplighet för oeskorterat tillträde till säkerhetsområden.
6. kabinbagage (cabin baggage): bagage som är avsett att transporteras i luftfartygets kabin.
7. kommersiellt flyg (commercial flights): reguljär eller icke-reguljär flygning eller flygverksamhet som lämnats till uthyrning till allmänheten eller privata grupper i vinstsyfte.
8. flygföretagsmateriel (co-mat): materiel som tillhör ett flygföretag och som fraktas inom dess stationsnät.
9. flygföretagspost (co-mail): ett flygföretags post som befordras inom dess stationsnät.
10. kontinuerlig stickprovskontroll (continuous random checks): genomförande av stickprovskontroller under hela verksamhetsperioden.
11. allmänflyg (general aviation): All annan reguljär och icke-reguljär flygtrafik som inte erbjuds eller är tillgänglig för allmänheten.
12. EDS (Explosive Detection System) : ett system eller en kombination av olika tekniker för att upptäcka och med hjälp av alarm avslöja förekomsten av sprängämnen i bagage, oavsett vilket material väskan är tillverkad av.
13. EDDS (Explosive Device Detection System) : ett system eller en kombination av olika tekniker för att upptäcka och med hjälp av alarm avslöja förekomsten av spränganordningar genom upptäckt av en eller flera komponenter av en sådan anordning i bagage, oavsett vilket material väskan är tillverkad av.
14. lastrumsbagage (hold baggage): bagage som är avsett att transporteras i flygplanets lastrum.
15.
känd avsändare (known consignor):
a) |
för frakt: en avsändare av egendom för flygtransport för egen räkning som har ingått en affärsöverenskommelse med en säkerhetsgodkänd speditör eller ett flygföretag på grundval av de kriterier som anges i denna bilaga. |
b) |
för post: en avsändare av post för flygtransport för egen räkning som har ingått en affärsöverenskommelse med en säkerhetsgodkänd postoperatör. |
16. landsida (landside): den del av en flygplats som inte är flygsida och omfattar alla offentliga områden.
17. post (mail): försändelser av brev och andra föremål som har lämnats in av och är avsedda att överlämnas till en postoperatör; begreppet postoperatör skall definieras av medlemsstaterna.
18. förbjudet föremål (prohibited articles): ett föremål som kan användas för att begå olagliga handlingar och som inte på vederbörligt sätt har deklarerats och inte varit föremål för tillämpliga lagar och föreskrifter. En vägledande förteckning över sådana förbjudna föremål återfinns i tillägg A.
19. PEDS (Primary Explosive Detection System): ett system eller en kombination av olika tekniker för att upptäcka och med hjälp av alarm avslöja förekomsten av explosivt material i bagage, oavsett vilket material väskan är tillverkad av.
20. säkerhetsgodkänd speditör/postoperatör (regulated agent): ett ombud, ett fraktbolag eller någon annan enhet som har affärsförbindelser med en operatör och genomför säkerhetskontroller som godkänns eller krävs av den behöriga myndigheten när det gäller gods, kurir- och expresspaket eller post.
21. behörighetsområde (security restricted area): en flygplats flygsidor, till vilka tillträdet kontrolleras för att garantera säkerheten för den civila luftfarten. Sådana områden omfattar vanligtvis bland annat alla avgångsområden för passagerare mellan säkerhetskontroller och luftfartyg, ramper, områden för bagagehantering, fraktterminaler, postcentraler samt städ- och cateringområden på flygsidan.
22. säkerhetsåtgärder (security controls): åtgärder med hjälp av vilka införandet av förbjudna föremål kan förhindras.
23. säkerhetskontroll (screening): användning av tekniska eller andra hjälpmedel för att identifiera och/eller upptäcka förbjudna föremål.
24. obeledsagat lastrumsbagage (unaccompanied hold baggage): bagage som tas emot för transport i lastrummet på ett luftfartyg, och som checkats in av en passagerare som inte finns ombord.
25. terminal (terminal): huvudbyggnad eller grupp av byggnader där formaliteterna genomförs för betalande passagerare och frakt och varifrån ombordstigning sker.
26. TIP (Threat Image Projection): en programvara som kan installeras på vissa röntgenapparater. Programmet projicerar virtuella bilder av hotfulla föremål (t.ex. pistoler, knivar, provisoriska spränganordningar) i röntgenbilden av en verklig väska som håller på att undersökas och ger operatören omedelbar respons på dennes förmåga att upptäcka sådana bilder.
27. TDE (Trace Detection Equipment): ett tekniksystem eller en kombination av olika tekniker för att upptäcka och med hjälp av alarm avslöja förekomsten av mycket små mängder (1 miljarddels gram) explosiva material i bagage eller andra föremål som utsätts för analys.
2. SÄKERHETEN PÅ FLYGPLATSER
2.1 Krav vid planeringen av flygplatser
I utformningen av flygplatser, passagerarterminaler, fraktterminaler och andra byggnader med direkt tillträde till flygsidan skall följande väsentliga krav beaktas:
a) |
Säkerhetsåtgärder vidtas avseende passagerare, bagage, frakt, kurir- och expresspaket, post, catering samt flygföretagens lager och förråd. |
b) |
Skydd och kontroll av tillträde till flygsida, behörighetsområden och andra känsliga områden och anläggningar på flygplatsen. |
c) |
Effektiv användning av säkerhetsutrustning. |
2.1.1 Flygsidans/landsidans gränser
Gränser skall upprättas mellan flygplatsers flyg- och landsida.
2.1.2 Behörighetsområden
Behörighetsområden skall upprättas på varje flygplats.
2.2 Kontroll av tillträde
2.2.1 Behörighetsområden och andra områden av flygsidan
i) |
Tillträdet till behörighetsområden och andra områden av flygsidan skall alltid kontrolleras så att inga obehöriga personer kommer in på dessa områden och så att inga förbjudna föremål kan föras in på säkerhetsområden eller ombord på flygplan. |
ii) |
All personal som måste få tillträde till behörighetsområden skall genomgå en säkerhetsprövning som omfattar åtminstone de senaste 5 åren. Kontrollen skall upprepas med jämna mellanrum som inte får överstiga 5 år. |
iii) |
All personal som måste få tillträde till behörighetsområden skall också få regelbunden utbildning i luftfartsskydd (se punkt 12.3), inklusive risker för brottsliga handlingar mot luftfartsskyddet, och instrueras om att till den berörda myndigheten rapportera alla händelser som kan utgöra hot mot luftfartssäkerheten. |
iv) |
Behörighetskort skall utfärdas till all personal som arbetar på eller ofta besöker flygplatsen (inbegripet flygplats- och flygföretagsanställda och personer som är anställda i andra organisationer). Behörighetskortet skall vara försett med namn och foto av innehavaren. Det skall vara giltigt endast under en begränsad tid. Den berörda myndigheten skall avgöra när ett permanent behörighetskort skall utfärdas till en person som ofta besöker flygplatsen. |
v) |
Behörighetskortet skall i tjänsten alltid bäras på väl synlig plats. |
vi) |
Fordon som måste användas på flygsidan skall stanna kvar på flygsidan om det är praktiskt möjligt. |
vii) |
Fordon som måste förflytta sig mellan områden på landsidan och flygsidan skall få ett särskilt till fordonet hörande passerkort som skall fästas på fordonet på en väl synlig plats. Andra fordon som måste få tillträde till flygsidan skall släppas in först sedan de har inspekterats och fått ett tillfälligt passerkort. Fordon på utryckningsuppdrag kan undantas från dessa krav. |
viii) |
Behörighetskort för personer och passerkort för fordon skall kontrolleras vid inpassering till flygsidan och till behörighetsområdena. |
2.2.2 Terminalområden
Alla terminalområden som är tillgängliga för allmänheten skall övervakas. Terminaler skall patrulleras, och passagerare och andra personer skall övervakas av säkerhetspersonal.
2.2.3 Andra allmänna områden
Det skall finnas metoder för att kontrollera tillträde till allmänna områden som ligger i närheten av områden där flygplan rör sig (utsiktsplatser, flygplatshotell och parkeringsplatser). Andra allmänna områden som kräver övervakning är bland annat anläggningar som alltid ligger på marksidan, bland annat kundparkering och andra offentliga parkeringsplatser, tillfartsvägar till terminaler och allmänna tillfartsvägar, biluthyrningsanläggningar, hållplatser för taxi och marktransporter och eventuella hotellanläggningar på flygplatsen.
Åtgärder skall också vidtas för att se till att det i situationer av ökat hot går att stänga av sådana offentliga områden med kort varsel. Säkerhetspersonal skall patrullera dessa områden då de är öppna för allmänheten.
2.3 Säkerhetskontroll av personal, medförda föremål och fordon
a) |
All personal, inklusive flygbesättningar, skall tillsammans med de föremål som den medför säkerhetskontrolleras innan den släpps in på behörighetsområdena. Om detta inte är praktiskt genomförbart skall personer och föremål genomgå fortlöpande och lämpliga stickprovskontroller med en frekvens som grundar sig på riskbedömningar som skall utföras av den behöriga myndigheten i varje medlemsstat; stickprovskontrollerna skall omfatta alla föremål som förs ombord på luftfartyg av alla organisationer som tillhandahåller tjänster, bland annat städning och leverans av skattefria varor, och av andra parter som har tillträde till luftfartyget. Ett år efter det att denna förordning trätt i kraft skall all personal, inklusive flygbesättningar, tillsammans med de föremål som den medför säkerhetskontrolleras innan den släpps in på behörighetsområdenas känsliga delar, såsom de definierats av den behöriga myndigheten i varje medlemsstat. Kommissionen skall senast den 1 juli 2004 anta lämpliga genomförandeåtgärder med avseende på en gemensam definition av behörighetsområdenas känsliga delar i enlighet med artikel 4.2 i denna förordning. Sådana åtgärder skall, utan att de påverkar tillämpningen av artikel 6 i denna förordning, tillämpas fullt ut senast fem år efter att de antagits av kommissionen. Genom säkerhetskontrollen skall det säkerställas att inget förbjudet föremål medförs, och den använda metoden skall vara densamma som vid säkerhetskontroll av passagerare och kabinbagage. |
b) |
Fordon och leveranser som transporteras till flygsidan eller andra behörighetsområden skall inspekteras stickprovsvis. |
2.4 Fysisk säkerhet och patruller
a) |
Ramper och andra uppställningsområden skall vara tillräckligt upplysta, och belysningen skall framför allt belysa flygplatsens sårbara områden. |
b) |
Teknik- och underhållsområden skall skyddas med inhägnader, vakter och patruller, och tillträdet till dessa områden skall kontrolleras med hjälp av behörighetskort och passerkort för fordon. Liknande åtgärder skall vidtas för att skydda flygplatsens gräns mellan flyg- och landsida och flygplatslokaliserade anläggningar såsom anläggningar för kraftförsörjning, transformatorstationer, navigeringsanordningar, flygledningstorn och andra byggnader som används av flygledningstjänsten samt bränsle- och kommunikationsanläggningar. Särskilda försiktighetsåtgärder skall vidtas mot försök att sabotera bränsle- och kommunikationsanläggningar. |
c) |
Inhägnaden och de närliggande områdena till säkerhetsområdena och andra områden av flygsidan utanför detta staket, inbegripet de områden som ligger i omedelbar närhet av rullbanetrösklar och taxibanor, skall övervakas genom patruller, interntelevision eller andra övervakningsåtgärder. Rigorösa kontrollprocedurer avseende personer utan synligt behörighetskort och av personer som finns på områden som de inte har behörighet att vistas på skall genomföras. |
d) |
Tillträde till flygsida och behörighetsområden via flygplatskontor, underhållshangarer, fraktterminaler och andra byggnader skall begränsas till minsta möjliga. |
3. SÄKERHETSÅTGÄRDER AVSEENDE LUFTFARTYG
3.1 Säkerhetskontroll av luftfartyg
1. |
Alla luftfartyg skall kontrolleras på följande sätt:
|
2. |
Alla säkerhetsgenomsökningar och säkerhetskontroller av luftfartyg skall utföras så snart alla som tillhandahåller tjänster (catering, städning, försäljning av skattefria varor eller annat) och som inte är inblandade i säkerhetsfunktionen har lämnat luftfartyget, som därefter skall bevaras säkrat fram till och under ombordstigningen och förberedelserna för avgång. |
3.2 Skydd av luftfartyg
1. |
Det skall fastställas vem som har ansvaret för att kontrollera tillträdet till parkerade luftfartyg, och kontrollen skall utföras på följande sätt:
|
2. |
Varje luftfartyg i trafik skall placeras under sådan övervakning som möjliggör att obehörigt tillträde upptäcks. |
3. |
Tillträde till luftfartyg som inte är i trafik skall kontrolleras på följande sätt:
|
4. |
Om all personal inte säkerhetskontrolleras för tillträde till behörighetsområden skall dessutom varje luftfartyg besökas av en vakt, bilburen eller till fots, åtminstone en gång varje halvtimme, eller placeras under sådan övervakning som möjliggör att obehörigt tillträde upptäcks. |
5. |
Luftfartyg skall alltid, om så är möjligt, parkeras i väl upplysta områden på avstånd från omgivande inhägnad eller andra lättgenomträngliga hinder. |
4. PASSAGERARE OCH KABINBAGAGE
4.1 Säkerhetskontroll av passagerare
1. |
Utom i de fall som anges i punkt 3 nedan skall alla avresande passagerare (dvs. passagerare som påbörjar sin resa eller som transfererar, om de inte tidigare har säkerhetskontrollerats enligt standarderna i denna bilaga), kontrolleras för att förhindra att förbjudna föremål förs in på behörighetsområden och ombord på luftfartyg. Passagerarna skall säkerhetskontrolleras genom följande metoder:
|
2. |
När metalldetektorbågar som passagerarna passerar igenom används, skall dessa kalibreras till sådan nivå att det på ett rimligt sätt säkerställs att mindre metallföremål kan upptäckas. |
3. |
Behöriga myndigheter får upprätta kategorier av personer som skall genomgå speciella procedurer för säkerhetskontroll eller undantas från säkerhetskontroll. |
4. |
Säkerhetsbestämmelser skall utarbetas för passagerare som kan vara störande. |
4.2 Separering av passagerare
Kontrollerade avresande passagerare får inte blandas med ankommande passagerare som kanske inte har kontrollerats enligt normerna i denna bilaga. Om passagerarna inte kan separeras fysiskt, skall säkerhetsmålet uppnås genom tillämpning av kompensatoriska åtgärder i enlighet med en riskbedömning utförd av den behöriga myndigheten.
4.3 Säkerhetskontroll av kabinbagage
1. |
Samtliga avresande passagerares kabinbagage (dvs. passagerare som påbörjar sin resa eller transfererar, om de inte tidigare har säkerhetskontrollerats enligt standarderna i denna bilaga) skall säkerhetskontrolleras innan det får föras in på behörighetsområdet eller ombord på luftfartyget. Förbjudna föremål skall tas ifrån passagerarna, eller i förekommande fall skall passageraren nekas tillträde till behörighetsområdet eller till luftfartyget. Kabinbagaget skall säkerhetskontrolleras enligt någon av följande metoder:
|
2. |
Kabinbagage tillhörande de personer som förtecknas i 4.1.3 kan omfattas av speciella procedurer för säkerhetskontroll eller undantas från säkerhetskontroll. |
4.4 Kontroll av diplomater
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser är diplomater och andra personer som åtnjuter immunitet samt deras personliga bagage, med undantag av ”diplomatväskor”, skyldiga att genomgå säkerhetskontroller. Personal vid flygföretag som ansvarar för att ta emot diplomatväskor skall se till att dessa faktiskt har skickats av vederbörligen utnämnda tjänstemän vid de berörda beskickningarna. Diplomatkurirer och deras personliga bagage är inte undantagna från säkerhetskontroll.
5. LASTRUMSBAGAGE
5.1 Lastrumsbagagets anknytning till passagerare
1. |
Lastrumsbagage får inte placeras ombord på ett luftfartyg, om inte följande åtgärder vidtas:
|
2. |
Åtgärder skall vidtas så att om en passagerare som är incheckad på en flygning och har lämnat bagage i flygföretagets förvar, inte är ombord på luftfartyget, bagaget skall lastas av och inte transporteras på den flygningen. |
3. |
Det skall upprättas ett bagagemanifest eller annat dokument som visar att obeledsagat lastrumsbagage har identifierats och säkerhetskontrollerats. |
5.2 Säkerhetskontroll av lastrumsbagage
1. |
Beledsagat lastrumsbagage. Allt beledsagat lastrumsbagage (både ursprungs- och transferbagage, såvida det inte tidigare har säkerhetskontrollerats enligt de standarder som beskrivs i denna bilaga) skall säkerhetskontrolleras med någon av följande metoder innan det lastas ombord på ett luftfartyg:
|
2. |
Obeledsagat lastrumsbagage. Allt obeledsagat bagage, både ursprungs- och transferbagage, skall kontrolleras med någon av följande metoder innan det lastas ombord på ett luftfartyg:
Ovanstående gäller inte för obeledsagat bagage som tidigare har säkerhetskontrollerats enligt normerna i denna bilaga och som har skilts från passageraren på grund av omständigheter som denne inte har kontroll över, och om det icke medtransporterade bagaget hela tiden har funnits i flygföretagets förvar. |
5.3 Skydd av lastrumsbagage
1. |
Lastrumsbagage som skall transporteras på ett luftfartyg skall skyddas mot obehörig åtkomst från och med den plats där det tas om hand av flygföretaget fram till avgången för det luftfartyg med vilket det skall transporteras. Följande åtgärder skall vidtas för att skydda lastrumsbagage:
|
6. FRAKT OCH KURIR- OCH EXPRESSPAKET
6.1 Tillämpning
Alla typer av frakt och kurir- och expresspaket som skall transporteras på passagerar- eller fraktluftfartyg skall undergå de säkerhetsåtgärder som beskrivs nedan innan det lastas ombord på ett luftfartyg.
6.2 Krav för en säkerhetsgodkänd speditör
Säkerhetsgodkända speditörer skall
a) |
utses, godkännas eller förtecknas av den behöriga myndigheten och |
b) |
underkastas särskilda skyldigheter, som fastställts av den behöriga myndigheten. |
6.3 Säkerhetsåtgärder
1. |
Frakt och kurir- och expresspaket får fraktas ombord på luftfartyg endast om följande säkerhetsåtgärder har vidtagits:
Om inga av ovannämnda hjälpmedel eller metoder för säkerhetskontroll kan användas på grund av försändelsens natur kan behörig myndighet specificera en lagringsperiod. |
2. |
När säkerhetsåtgärderna har genomförts, även på frakt från kända avsändare, antingen det sker på flygplatsen eller utanför denna, skall försändelserna skyddas mot obehörig åtkomst tills de placeras ombord på luftfartyget och tills luftfartyget har startat. |
3. |
De säkerhetskontroller som beskrivs i punkt 1 behöver inte tillämpas i fråga om följande:
|
6.4 Kriterier för en känd avsändare
1. |
Säkerhetsgodkända speditörer eller flygföretag får endast acceptera en avsändare som en känd avsändare genom att
|
6.5 Transport med fraktluftfartyg
Om det klart kan fastställas att försändelser endast är avsedda för transport med fraktluftfartyg, behöver de kriterier som beskrivs i punkt 6.4 ovan inte tillämpas, förutsatt att den kände avsändaren
a) |
har en bekräftad tillförlitlig företagsadress, och |
b) |
tidigare har utfört transporter genom den säkerhetsgodkända speditören eller flygföretaget, och |
c) |
har ett etablerat affärsförhållande med den säkerhetsgodkända speditören eller flygföretaget, och |
d) |
försäkrar att alla försändelser är skyddade mot obehörig åtkomst till dess att de tas i förvar av flygföretaget. |
6.6 Frakt som skall omlastas
Frakt som skall omlastas och som anländer med flyg behöver inte genomgå de säkerhetskontroller som beskrivs i punkt 6.3.1 förutsatt att det är skyddat mot obehörig åtkomst på transitflygplatsen. Annan frakt som skall omlastas, t.ex. sådan som anländer med landtransport eller järnväg, och som inte genomgått säkerhetsåtgärder på avreseplatsen eller under transporten, skall säkerhetskontrolleras enligt punkt 6.3.1 b) och skyddas mot obehörig åtkomst.
7. POST
7.1 Tillämpning
Post som skall fraktas med passagerar-, frakt- eller postluftfartyg skall genomgå säkerhetsåtgärder innan den lastas ombord på ett luftfartyg.
7.2 Krav för säkerhetsgodkända postoperatörer
7.2.1 |
Alla säkerhetsgodkända postoperatörer som lämnar post till ett flygföretag för transport skall uppfylla följande minimikriterier:
|
7.3 Säkerhetsåtgärder
1. |
Expresspost. Expresspost (dvs. post som skall levereras inom 48 timmar) skall transporteras med luftfartyg endast om följande säkerhetskontroller har genomförts:
|
2. |
Övrig post. Övrig post kan transporteras med luftfartyg, förutsatt att åtgärderna i punkt 1 a) och 1 b) har tillämpats. De säkerhetskontroller som beskrivs i punkt 1 b) behöver endast tillämpas på en slumpmässigt utvald del av posten. |
3. |
De säkerhetskontroller som anges i punkt 1 b) behöver inte tillämpas i fråga om följande:
|
7.4 Kriterier för känd avsändare
Säkerhetsgodkända postoperatörer får endast acceptera en avsändare som känd avsändare genom att
a) |
fastställa och registrera identiteten och adressen för avsändaren samt det ombud som har tillstånd att utföra leveransen på dennes vägnar, |
b) |
kräva att avsändaren intygar att han skyddar försändelsen mot obehörig hantering under förberedelsearbete, lagring och transport, |
c) |
kräva att avsändaren
|
7.5 Post som skall omlastas
Post som skall omlastas och som anländer med flyg behöver inte genomgå de säkerhetskontroller som anges i punkt 7.3, förutsatt att den är skyddad mot obehörig åtkomst på transitflygplatsen. Annan post som skall omlastas, t.ex. sådan som anländer med landtransport eller järnväg och som inte har genomgått säkerhetskontroller på avreseplatsen eller under färden, skall säkerhetskontrolleras i enlighet med punkt 7.3.1 och skyddas från obehörig åtkomst.
8. FLYGFÖRETAGENS POST OCH MATERIEL
8.1 Tillämpning
Flygföretagens egen post och materiel som transporteras på deras egna luftfartyg skall genomgå säkerhetsåtgärder innan de lastas ombord på luftfartyget.
8.2 Definitioner
Med post och materiel avses egna försändelser av brev och materiel, t.ex. - men inte uteslutande - dokument, förråd, reservdelar, catering-förråd och förråd av rengöringsmateriel och andra föremål som är avsedda att levereras till företagets egen eller en kontrakterad organisation för att användas i verksamheten.
8.3 Säkerhetskontroller
För samtliga flygförsändelser av företagspost och företagsmateriel gäller följande:
a) |
De skall undersökas och säkerhetskontrolleras så att det säkerställs att inga förbjudna föremål har förts in i en företagsförsändelse. |
b) |
De får inte lämnas obevakade innan de lastas ombord på flygplanet. |
Flygföretaget skall säkerställa att andra försändelser av företagspost och företagsmateriel som handhas av en kontrakterad organisation för flygföretagets räkning, och som bl.a. omfattar cateringutrustning och cateringförråd, förråd av rengöringsmateriel och andra föremål som hanteras av en kontrakterad organisation, säkerhetskontrolleras innan de lastas ombord på luftfartyget.
9. CATERING OCH ANDRA VARULEVERANSER
9.1 Tillämpning
Catering och andra varuleveranser ombord skall genomgå säkerhetsåtgärder för att det skall förhindras att förbjudna föremål förs ombord på luftfartyget.
9.2 Säkerhetsåtgärder
1. |
Företag som tillhandahåller cateringförråd och cateringleveranser skall genomföra säkerhetsåtgärder för att förhindra att förbjudna föremål placeras i sådana förråd och leveranser som skall lastas ombord på luftfartyget. Dessa åtgärder skall inbegripa följande:
|
2. |
Efter leverans skall varuleveranserna stickprovkontrolleras. |
3. |
Varuleveranser från ett företag som inte har blivit föremål för de åtgärder som förtecknas under punkt 1 ovan får inte tas ombord på luftfartyget. |
10. UTRUSTNING OCH RENGÖRINGSMATERIEL FÖR STÄDNING
10.1 Tillämpning och mål
Flygföretag och städföretag skall vidta åtgärder för att se till att utrustning och rengöringsmateriel som tas ombord på luftfartyget för städning inte innehåller några förbjudna föremål som skulle kunna äventyra luftfartygets säkerhet.
10.2 Säkerhetsåtgärder
1. |
Företag som utför städning av luftfartyg åt lufttrafikföretag skall införa de säkerhetsåtgärder som behövs för att förhindra att förbjudna föremål placeras i det rengöringsmateriel som skall föras ombord. Följande säkerhetsåtgärder skall vidtas:
|
2. |
Efter leverans skall rengöringsmateriel genomgå stickprovskontroll. |
3. |
Materiel från ett företag som inte följer säkerhetsåtgärderna i punkt 1 får inte tas ombord på luftfartyget. |
11. ALLMÄNFLYG
11.1 Säkerhetsåtgärder
1. |
Luftfartyg som tillhör kategorin allmänflyg på flygplatser får inte parkeras i omedelbar närhet av luftfartyg som används för kommersiella flygtransporter, detta för att undvika överträdelser av de säkerhetsåtgärder som vidtagits för dessa luftfartyg samt för bagage, frakt och post som skall transporteras ombord. |
2. |
Bestämmelser skall införas för att skilja säkerhetskontrollerade passagerare på kommersiella flygningar från passagerare som reser med allmänflyg på grundval av följande kriterier:
|
12. REKRYTERING OCH UTBILDNING AV PERSONAL
12.1 Nationellt utbildningsprogram för luftfartsskydd
Varje behörig myndighet skall utforma och genomföra ett nationellt utbildningsprogram för luftfartygsskydd så att flygplansbesättningar och markpersonal skall kunna uppfylla säkerhetskraven för flygtrafiken och ingripa mot olagliga handlingar riktade mot luftfarten.
12.2 Säkerhetspersonal
1. |
Det nationella utbildningsprogrammet för luftfartsskydd skall inbegripa urval, kvalifikationer, utbildning, certifiering och motivering av säkerhetspersonal. Personer som i sin tjänst helt eller delvis ägnar sig åt säkerhetsuppgifter skall uppfylla följande krav som fastställs av den behöriga myndigheten:
|
2. |
Utbildning av säkerhetspersonal
|
3. |
Certifiering av personal som skall utföra säkerhetskontroller Personal som skall utföra säkerhetskontroller skall godkännas eller certifieras av den nationella behöriga myndigheten. |
4. |
Säkerhetspersonalens motivation Det skall vidtas lämpliga åtgärder för att se till att säkerhetspersonalen är välmotiverad så att den utför sina uppgifter så effektivt som möjligt. |
12.3 Annan personal
Flygbesättningens och markpersonalens program för säkerhetsutbildning och säkerhetsmedvetenhet skall genomföras både som grund- och fortbildning för all personal, på marken och i luften, som är anställd av flygplats eller flygföretag. Utbildningen skall bidra till att öka säkerhetsmedvetenheten och förbättra befintliga säkerhetssystem. Den skall omfatta följande:
1. |
Säkerhetssystem och tillträdeskontroll. |
2. |
Säkerhet på marken och under flygning. |
3. |
Säkerhetskontroll före ombordstigning. |
4. |
Säkerhet i fråga om bagage och frakt. |
5. |
Säkerhetsåtgärder avseende luftfartyg. |
6. |
Vapen och förbjudna föremål. |
7. |
Översikt över terrorism. |
8. |
Andra områden och åtgärder som rör luftfartsskyddet och som anses vara lämpliga för att öka säkerhetsmedvetenheten. |
Säkerhetsutbildningskursen för all markpersonal på flygplatsen och hos flygföretagen med tillträde till behörighetsområden skall omfatta minst tre timmars teoretisk undervisning och en timmes praktik.
13. RIKTLINJER FÖR UTRUSTNING
Utrustning som skall användas som stöd för luftfartsskyddet skall godkännas av den behöriga myndigheten i enlighet med de riktlinjer som anges i detta avsnitt.
13.1 Metalldetektorer
1. Metalldetektorbågar
Metalldetektorbågar som används för säkerhetskontroll av passagerare på flygplatser skall uppfylla följande krav:
a) |
Säkerhet
|
b) |
Driftskrav Utrustningens funktion får inte påverkas av dess omgivning. |
c) |
Larmsignal Metall som upptäcks skall indikeras automatiskt - utan möjlighet till påverkan (passera/passera ej-system). |
d) |
Kontroller
|
e) |
Kalibrering Kalibreringsförfaranden skall inte göras tillgängliga för obehöriga personer. |
2. Handburna metalldetektorer
Handburna metalldetektorer som används för säkerhetskontroll av passagerare skall uppfylla följande krav:
a) |
Utrustningen skall under alla de förhållanden som är förutsebara upptäcka små metallmängder utan att stå i direkt kontakt med föremålet. |
b) |
Utrustningen skall kunna upptäcka både järnhaltiga och icke-järnhaltiga metaller. |
c) |
Detektorns spole skall vara utformad så att den upptäckta metallen lätt kan lokaliseras. |
d) |
Utrustningen skall ha hörbara och/eller synliga larmsignaler. |
13.2 Specifikationer och testprocedurer för röntgenutrustning
1. Tillämpning
a) |
Utrustning Dessa krav och riktlinjer för säkerhetsutrustning med röntgenstrålar gäller all kontrollutrustning med röntgenstrålning som genererar en bild som en person måste tolka. Detta gäller konventionell röntgenstrålning såväl som EDS/EDDS som används i indikatorläge. |
b) |
Föremål Dessa krav och riktlinjer för säkerhetsutrustning med röntgenstrålar gäller på samma sätt varje föremål som kontrolleras oavsett typ och storlek. Varje föremål som skall ombord på ett luftfartyg skall, om det måste kontrolleras, kontrolleras enligt standarderna i denna bilaga. |
2. Prestandakrav
a) |
Säkerhet Röntgenutrustningen skall vad gäller upplösning, genomträngning och urskiljning göra det möjligt att upptäcka och förhindra att förbjudna föremål förs ombord på flygplanet. |
b) |
Tester Prestanda skall bedömas med hjälp av lämpliga testprocedurer. |
c) |
Driftskrav Röntgenutrustningen skall visa en fullständig bild av varje föremål som får plats i genomlysningstunneln. Det får inte förekomma någon avskärning av hörn. Förvrängningar av det föremål som visas skall hållas nere på ett minimum. Maskinens transportband skall ha markeringar för att vissa var väskor skall placeras för att ge optimala bilder. Kontrastering: röntgenutrustningen skall kunna visa grupper av grånivåer (avsöka en mindre yta). Bilden av varje del av det föremål som kontrolleras skall visas på skärmen i minst fem sekunder. Dessutom skall operatören kunna stoppa bandet och vid behov backa det om det krävs ytterligare granskning. Skärmstorlek: skärmen skall vara tillräckligt stor för att underlätta arbetet för den som granskar bilden (normalt minst 14 tum). Skärmegenskaper: Skärmen skall vara flimmerfri och ha en upplösning på minst 800 linjer (normalt 1024 × 1024 pixlar, dvs. högupplösning). Då dubbla monitorer används skall den ena bara visa svartvita bilder. Röntgenutrustningen skall visuellt ange material som den inte kan tränga igenom. Röntgenutrustningen skall ha funktionerna organisk och oorganisk strippning. Systemen skall automatiskt känna igen hotbilder för att underlätta granskningen för operatören. |
3. Underhåll
Det får inte göras några obehöriga ändringar, inbegripet underhåll eller reparationer. Det får inte göras några ändringar av maskin- eller programvara utan att det kontrolleras att detta inte påverkar bildkvaliteten negativt.
Bandmaterialet skall inte ändras utan att det kontrolleras att detta inte påverkar bildkvaliteten.
Om det finns modemförbindelse för underhåll eller uppgraderingar skall denna förbindelse kontrolleras och övervakas.
Tillägg
Riktlinjer för klassificering av förbjudna föremål
Dessa riktlinjer gäller möjliga former på vapen och föremål som omfattas av restriktioner. Sunt förnuft måste dock råda för att avgöra om ett föremål skulle kunna användas som vapen.
i) |
Skjutvapen: Varje vapen från vilket ett skott kan avfyras genom en explosion eller komprimerad luft eller gas, inbegripet startpistoler och lysraketer. |
ii) |
Knivar och skärverktyg: Inbegriper sablar, svärd, kartongknivar, jaktknivar, souvenirknivar, kampsportutrustning, yrkesverktyg och andra knivar med ett blad som är minst sex centimeter långt och/eller knivar som är olagliga enligt lokal lagstiftning. |
iii) |
Påkar: blydaggar, batonger, baseballklubbor eller liknande. |
iv) |
Sprängämnen/ammunition/brandfarliga vätskor/frätande ämnen: Alla explosiva eller brandfarliga ämnen som i sig eller tillsammans med andra föremål kan leda till explosion eller brand. Detta inbegriper explosiva material, tändhattar, fyrverkeripjäser, bensin, andra brandfarliga vätskor, ammunition m.m. eller varje kombination av dessa föremål. Det gäller också alla frätande eller giftiga ämnen, inbegripet gaser, oavsett om de förvaras under tryck eller inte. |
v) |
Funktions- och prestationsnedsättande föremål: Alla former av tårgas och liknande kemikalier och gaser, som förvaras i pistol, burk eller annan behållare, och annan funktionsnedsättande utrustning såsom utrustning för elektrisk bedövning. |
vi) |
Andra föremål: Föremål såsom isspikar, isyxor, rakknivar och långa saxar, även om de inte vanligtvis betraktas som dödliga eller farliga vapen, men som kan användas som ett vapen, inbegripet leksaksvapen och vapenattrapper samt granater. |
vii) |
Föremål av vilket som helst slag som rimligtvis kan misstänkas användas för att efterhärma ett dödligt vapen. Detta kan inbegripa men är inte begränsat till föremål som liknar en explosiv anordning eller andra föremål som kan ge intryck av att vara ett vapen eller ett farligt föremål. |
viii) |
Kemiska/biologiska vapen och ämnen: Möjligheterna till kemiska/biologiska attacker inbegriper användningen av kemiska eller biologiska ämnen för att begå olagliga handlingar. Sådana kemiska och biologiska ämnen som är underkastade restriktioner skall omfatta, men inte begränsas till, följande: senapsgas, v.x., klor, sarin, cyanid, mjältbrandsbakterier, botulismbakterier, smittkoppsvirus, tularemibakterier och vhf. Föremål som visar tecken på att innehålla kemiska eller biologiska ämnen eller misstankar om sådant skall omedelbart anmälas till flygplatsmyndigheten, polisen, militären eller någon annan behörig myndighet och hållas isolerade från de terminalområden som är öppna för allmänheten. |