32001R0468

Rådets förordning (EG) nr 468/2001

av den 6 mars 2001

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Japan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), särskilt artiklarna 9 och 11 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Åtgärder avseende Japan som är föremål för översyn

(1) I april 1993 införde rådet genom förordning (EEG) nr 993/93(2) en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Japan.

2. Gällande åtgärder avseende andra länder

(2) I oktober 1993 införde rådet genom förordning (EEG) nr 2887/93(3) en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Singapore. Dessa åtgärder ändrades 1995 genom förordning (EG) nr 2937/95(4) efter en undersökning av vilken det framgick att dumpningsmarginalen hade ökat till följd av att tullen absorberats. Även dessa åtgärder är föremål för en översyn som inleddes i oktober 1998(5).

(3) Den 16 september 1999 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(6) om inledande av ett antidumpningsförfarande enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad "grundförordningen") rörande import till gemenskapen av vissa elektroniska vågar med ursprung i Kina, Sydkorea och Taiwan. Förfarandet avslutades i november 2000 genom rådets förordning (EG) nr 2605/2000(7) rörande införande av slutgiltiga antidumpningsåtgärder avseende import av vissa elektroniska vågar med ursprung i de länderna.

3. Begäran om översyn

(4) Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de antidumpningsåtgärder som gäller för import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Japan(8) mottog kommissionen en begäran av den 23 januari 1998 om översyn av åtgärderna i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5) Begäran ingavs för gemenskapstillverkare vars sammanlagda tillverkning utgjorde en betydande del av den totala tillverkningen i gemenskapen av den berörda produkten.

(6) Begäran grundade sig på det faktum att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde. Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det fanns tillräckliga bevis för att inleda en undersökning och inledde således en undersökning i enlighet med artikel 11.2 och 11.3 i grundförordningen(9). Kommissionen inledde en undersökning i enlighet med artikel 11.3 på grundval av påståendet i begäran att dumpningsmarginalerna hade ökat väsentligt sedan den föregående undersökningen och att dumpningen och skadan skulle öka om åtgärderna upphörde.

4. Undersökning

(7) Kommissionen underrättade officiellt de gemenskapstillverkare som stödde begäran om översyn, de exporterande tillverkare och importörer som den visste var berörda och Eurocommerce (en användarsammanslutning som företräder många, även små, användare i gemenskapen). Även företrädare för exportländerna underrättades officiellt. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande av översynen.

(8) Kommissionen sände frågeformulär till de parter den visste var berörda och tre gemenskapstillverkare och två japanska tillverkare svarade, varav endast den ena hade exporterat den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden. Kommissionen sände även frågeformulär till importörer och till användarsammanslutningen. Två importörer svarade. Emellertid svarade varken användarsammanslutningen eller någon enskild användare.

(9) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för ett avgörande om huruvida det var sannolikt att dumpningen och skadan skulle fortsätta eller återkomma och frågan om gemenskapens intresse. Kontrollbesök skedde hos följande företag:

Exporterande tillverkare:

- Yamato Scale Co. Ltd, Akashi

- Ishida Co. Ltd, Kyoto

Gemenskapstillverkare som begärt översynen:

- Bizerba GmbH & Co. KG, Balingen, Tyskland

- GEC Avery Limited, (dotterbolag till General Electric Company, plc), Birmingham, Förenade kungariket

- Testut/Lutrana S.A., Béthune, Frankrike

Importörer:

- Digi Nederland B.V., Purmerend, Nederländerna

- Carrin and Co. NV, Antwerpen, Belgien

(10) Undersökningen rörande sannolikheten för fortsatt och återkommande dumpning omfattade perioden 1 april 1997-31 mars 1998 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen rörande sannolikheten för fortsatt och återkommande skada omfattade perioden från och med 1994 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(11) Eftersom undersökningen var komplicerad, särskilt på grund av "euroeffekten" (se skäl 34), överskred denna översyn den tolvmånadersperiod inom vilken den normalt sett skulle ha slutförts i enlighet med artikel 11.5 i grundförordningen. Det bristande samarbetet gjorde att det var svårt att fastställa undersökningsresultaten.

(12) Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera att de gällande åtgärderna skulle upprätthållas. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter det att dessa uppgifter lämnats ut. De berörda parternas synpunkter beaktades och i förekommande fall ändrades undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Produkt

(13) Den produkt som berörs är densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. elektroniska vågar för användning i detaljhandel med en digital visning av vikt, styckpris och pris som skall betalas (även med utrustning för att skriva ut dessa uppgifter) som omfattas av KN-nummer 8423 81 50 och som nedan betecknas som elektroniska detaljhandelsvågar. Elektroniska detaljhandelsvågar tillverkas med olika slag eller olika nivåer av prestanda och teknik. I detta hänseende definierar industrin tre huvudtyper av elektroniska detaljhandelsvågar, nämligen en lägsta kategori, en mellankategori och en högsta kategori. Dessa varierar mellan oberoende elektroniska detaljhandelsvågar utan inbyggd skrivare och modeller med förprogrammerad knappsats som kan anslutas till datorrelaterade kontroll- och förvaltningssystem.

(14) Fastän användningen av elektroniska detaljhandelsvågar kan variera finns det inga avsevärda skillnader i grundläggande fysiska och tekniska egenskaper mellan de olika slagen av elektroniska detaljhandelsvågar. Dessutom framgår det av undersökningen att det inte finns några klara skiljelinjer mellan de tre nämnda kategorierna, och modeller som liknar varandra är ofta utbytbara. På samma sätt som i den föregående undersökningen kan de därför vad gäller denna undersökning anses vara en och samma produkt.

2. Likadan produkt

(15) Kommissionen konstaterade att de olika slagen av elektroniska detaljhandelsvågar som tillverkades och såldes i Japan trots olikheter i storlek, livslängd, spänning eller konstruktion hade samma grundläggande tekniska och fysiska egenskaper som de elektroniska detaljhandelsvågar som exporterades från Japan till gemenskapen och att de därför var att anse som likadana produkter.

På samma sätt är elektroniska detaljhandelsvågar tillverkade i gemenskapen, bortsett från smärre tekniska skillnader, i stort sett likadana som de elektroniska detaljhandelsvågar som exporteras från Japan till gemenskapen.

C. DUMPNING OCH SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE DUMPNING

1. Inledande anmärkningar

(16) Såsom angivits ovan är undersökningen en kombination av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen och en interimsöversyn enligt artikel 11.3, varav den senare inleddes för att undersöka uppgifter i begäran om översyn enligt vilka den skadevållande dumpningen hade ökat. Kommissionen beslutade att inte fullfölja denna översyn enligt artikel 11.3, eftersom de mängder som denna exporterande tillverkare sålde på gemenskapsmarknaden var små och det inte fanns tillräcklig bevisning för att fastställa att omständigheterna hade ändrats varaktigt. Kommissionens slutsatser grundar sig därför på undersökningsresultaten enligt artikel 11.2 rörande sannolikheten för att den skadevållande dumpningen skulle fortsätta och återkomma om åtgärderna upphävdes.

(17) Enligt Eurostat importerades ungefär 995 elektroniska detaljhandelsvågar från Japan till gemenskapen under undersökningsperioden, jämfört med 19000 stycken under den föregående undersökningsperioden som ligger till grund för de åtgärder som är föremål för översynen. Samarbetet i samband med denna undersökning var mycket begränsat (totalt 35 stycken eller mindre än 4 % av importen): två tillverkare, Yamato Scales Co. Ltd och Ishida Co. Ltd, samarbetade endast delvis och den senare exporterade inte till gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden. Under den föregående undersökningsperioden samarbetade emellertid fyra exporterande tillverkare.

2. Sannolikhet för fortsatt eller återkommande dumpning

(18) I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen har en översyn vid giltighetstidens utgång till syfte att fastställa huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att den skadevållande dumpningen fortsätter eller återkommer.

Sannolikhet för fortsatt dumpning

(19) För att det skall vara möjligt att fastställa om det är sannolikt att åtgärdernas upphörande skulle leda till fortsatt dumpning måste man först fastställa huruvida dumpning förekommer och om det är sannolikt att denna eventuella dumpning skulle fortsätta.

(20) Endast två tillverkare lämnade synpunkter till följd av tillkännagivandet om inledande av undersökningen. Dessa bägge tillverkare samarbetade endast delvis i undersökningen. Den ena exporterade inte till gemenskapen under undersökningsperioden och lämnade följaktligen inga uppgifter om exportpriserna. Den andra hade exporterat, men lämnade ofullständiga uppgifter om normalvärdena. Tre andra tillverkare som berördes av den föregående undersökningen samarbetade överhuvudtaget inte. Följaktligen hade kommissionen endast mycket begränsade uppgifter från de japanska tillverkarna att tillgå när den skulle fastställa huruvida dumpning förekom.

(21) Det företag som delvis samarbetade, Yamato Scales Ltd, lämnade fullständiga uppgifter om sina exportpriser, men endast ofullständiga uppgifter om normalvärdena eftersom uppgifterna endast avsåg en tredjedel av dess inhemska försäljning av den berörda produkten (resten av försäljningen skedde till närstående distributionsföretag). Företaget lämnade inte heller några uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för sin inhemska försäljning. Det framgick av en jämförelse mellan dessa exportpriser och de ofullständiga uppgifterna om normalvärdena att det förekom en betydande dumpning i samband med denna exportörs försäljning till gemenskapen. Även av en jämförelse mellan dessa exportpriser och det konstruerade normalvärde som fastställts för denna tillverkare i den ursprungliga undersökningen framgick det att det förekom väsentlig dumpning.

(22) En japansk exporterande tillverkare som svarade för den största delen av importen av elektroniska detaljhandelsvågar från Japan under undersökningsperioden, tillstod dessutom i samband med att han uppgav att han inte önskade samarbeta att hans export till gemenskapen skedde till dumpade priser. Kommissionen undersökte även uppgifter från Eurostat, och genomsnittspriset för all export från Japan enligt dessa uppgifter stödde slutsatsen att dumpning förekom, eftersom detta pris var lägre än något normalvärde som fastställts för det företag som delvis samarbetade.

(23) På grund av det avsevärt bristande samarbetet ansågs dessa uppgifter utgöra tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Såsom angivits framgick det av dessa att dumpningsmarginalen var betydande.

(24) Med hänsyn till svängningarna i den japanska valutans kurs sedan den föregående undersökningen undersöktes även yenens depreciering i förhållande till faktureringsvalutan, dvs. dollarn. Det konstaterades emellertid att ökningen av exportpriserna i yen delvis uppvägdes av att exportpriserna i US-dollar minskat avsevärt i reala termer (enligt Eurostat) sedan det ursprungliga undersökningen. Detta bekräftades av slutsatserna avseende det företag som delvis samarbetade, eftersom deprecieringen av yenen inte lett till en lägre dumpningsmarginal enligt vad som framgick av de ofullständiga uppgifter som fanns tillgängliga. Dessutom fanns det tecken på att deprecieringen av yenen troligen inte skulle komma att bli bestående.

(25) Förutom slutsatsen att det förekom betydande dumpning under undersökningsperioden lämnades inga uppgifter som visade att det var osannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphörde. Enligt den bevisning som fanns tillgänglig för kommissionen föreföll det mycket sannolikt att denna import skulle fortsätta att ske till dumpade priser under en överskådlig tid om åtgärderna upphörde. Det är att märka att, gemenskapsmarknaden enligt de uppgifter som lämnats av ett företag som delvis samarbetade, är särskilt attraktiv för exportörer eftersom priserna där är högre än på andra marknader i tredje land (Taiwan, Malaysia) dit företaget också exporterar.

(26) Det är dessutom att märka att priserna har varit högre i Japan än någon annanstans under ett antal år. Det är följaktligen osannolikt att denna situation skulle förändras på kort eller medellång sikt, vilket gör att det är mycket sannolikt att dumpningen kommer att fortsätta.

Sannolikhet för återkommande dumpning

(27) Eftersom åtgärderna anses ha lett till att väsentligt mindre mängder exporteras från Japan till gemenskapen undersöktes frågan om vilka verkningar i form av ökade mängder och dumpade priser, dvs. återkommande dumpning, det skulle ge på importen till gemenskapen om åtgärderna upphörde.

(28) Det finns indikatorer som tyder på att importmängden sannolikt skulle öka betydligt, både från de företag som delvis samarbetade och från de som inte samarbetade. Om åtgärderna upphörde skulle detta för det första göra gemenskapsmarknaden till ett attraktivt mål för japansk export, eftersom priserna förefaller att vara något högre där än på vissa andra marknader i tredje land där de exporterande tillverkarna är närvarande. Eftersom den japanska exporten till dessa marknader i tredje land fortfarande är betydande är det mycket sannolikt att åtminstone en del av denna export skulle gå till gemenskapen i stället. För det andra är gemenskapsmarknaden mycket betydande med hänsyn till sin storlek och det är osannolikt att dessa exportörer inte skulle utnyttja att åtgärderna upphörde.

(29) Om denna import skulle återkomma finns det inga skäl att anta att den skulle ske till andra priser än de som tas ut vid den nuvarande, låga importnivån. Lägre priser kan dock vara en förutsättning för en betydande ökning av importmängden. Även det faktum att den japanska exporten till marknader i tredje land (Taiwan och Malaysia) där det inte förekommer några åtgärder sker till dumpade priser (se skäl 25) ökar sannolikheten för att dumpningen skulle återkomma. Det finns inte heller något som tyder på att de relativt höga priserna i Japan skulle komma att ändras på kort sikt.

D. SITUATIONEN PÅ GEMENSKAPSMARKNADEN FÖR ELEKTRONISKA DETALJHANDELSVÅGAR

1. Gemenskapsindustrins struktur

(30) Sedan de gällande antidumpningsåtgärderna avseende import av elektroniska detaljhandelsvågar från Japan infördes 1993 har gemenskapsindustrin genomfört ett omstrukturerings- och konsolideringsprogram för att behålla sin konkurrenskraft. Sammanlagt samarbetade tio företag i den föregående undersökningen, men till följd av omstruktureringsprocessen var endast sex av dessa företag verksamma under undersökningsperioden. Tre av dessa företag samarbetade i den aktuella undersökningen. Under undersökningen framkom det att andra gemenskapstillverkare företog en liknande omstrukturering.

(31) De gemenskapstillverkare som samarbetade svarar för 41 % av gemenskapens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden, vilket utgör en betydande del av tillverkningen i gemenskapen enligt artikel 4.1 i grundförordningen. Nedan kallas dessa tillverkare gemenskapsindustrin. Begäran om översyn stöddes dessutom av två stora företag, men dessa samarbetade inte till fullo i undersökningen. Begäran stöddes följaktligen av betydligt mer än 50 % av den sammanlagda gemenskapstillverkningen.

(32) Det är att märka att vid fastställandet av hur representativ begäran är för gemenskapstillverkningen enligt artikel 4.1 a och 4.2 i grundförordningen togs inga företag med verksamhet i gemenskapen som var närstående exporterande tillverkare i länder som konstaterats exportera till dumpade priser med i definitionen av den sammanlagda gemenskapstillverkningen.

2. Förbrukning av elektroniska detaljhandelsvågar på gemenskapsmarknaden

(33) Förbrukningen i gemenskapen har beräknats på grundval av kontrollerade försäljningssiffror som lämnats av gemenskapsindustrin, uppgifter i begäran om översyn (när det gäller försäljningen för de gemenskapstillverkare som inte samarbetade) och importvolymer enligt Eurostats uppgifter. Förbrukningen var den följande under skadeundersökningsperioden:

Förbrukning av elektroniska detaljhandelsvågar (enheter) i gemenskapen

>Plats för tabell>

(34) Den ökade förbrukningen 1997 och under undersökningsperioden berodde huvudsakligen på en enstaka efterfrågeökning från detaljhandeln på grund av införandet av euron ("euroeffekten"). Från och med 1997 köpte detaljhandeln nya, euroanpassade modeller inför införandet av euron. Eftersom detaljhandeln ersatte gamla elektroniska detaljhandelsvågar tidigare än de annars skulle ha gjort skapades en ökad efterfrågan på gemenskapsmarknaden och försäljningsvolymen ökade. Denna förbättrade situation kommer endast att vara kortvarig och försäljningsvolymerna antas därefter komma att minska till normala nivåer 2000, minska ytterligare till under de normala nivåerna från och med 2001, för att därefter återgå till normala nivåer 2004.

3. Import av den berörda produkten

Importvolym

(35) Enligt uppgifter från Eurostat (avseende TARIC-nummer 8423 81 50 10) utvecklades importen från Japan under skadeundersökningsperioden på följande sätt:

Importvolym

>Plats för tabell>

De exporterande tillverkarnas prissättningsbeteende

(36) När det gäller importpriserna ansågs det lämpligast att använda de uppgifter som lämnats av den enda tillverkare som samarbetade och som exporterade till gemenskapen under undersökningsperioden. Med hänsyn till produktens art ansågs det ge ett representativt resultat att undersöka den exporterande tillverkarens prissättningsbeteende under undersökningsperioden genom en jämförelse mellan dennes exportpriser och priserna på liknande modeller som såldes av gemenskapsindustrin. Även om det ansågs att dessa modeller gav en rättvis jämförelse gör den exporterande tillverkarens låga exportvolym att det oundvikligen är svårt att dra några klara slutsatser. På grundval av det begränsade antalet transaktioner föreföll emellertid den berörda exporterande tillverkaren sälja till priser som var mycket låga i jämförelse med gemenskapsindustrins priser. Det framgick även tydligt att prisminskningen för dessa modeller var ungefär lika stor som minskningen av gemenskapsindustrins priser under skadeundersökningsperioden (se skäl 42).

4. Gemenskapsindustrins situation

(37) Enligt artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens verkningar för gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och indikatorer som inverkar på gemenskapsindustrins situation. Vissa faktorer behandlas emellertid inte i detalj nedan, eftersom de konstaterades inte vara relevanta för gemenskapsindustrins situation i samband med denna undersökning. Det är slutligen att märka att ingen av dessa faktorer nödvändigtvis är av avgörande betydelse för undersökningsresultatet.

Tillverkning, kapacitetsutnyttjande och lager

(38) Tillverkningen av elektroniska detaljhandelsvågar minskade under perioden 1994 till 1996 och ökade därefter på grund av "euroeffekten" (se skäl 34). Gemenskapsindustrins kapacitetsutnyttjande ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden.

Gemenskapsindustrin - Tillverkning och kapacitet

>Plats för tabell>

Kommissionen ansåg att storleken på lagren inte kunde anses ha någon större inverkan på gemenskapsindustrins situation, eftersom gemenskapsindustrin tillverkar på beställning och några lager därför nästan inte förekom.

Försäljningsvolym

(39) Gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning av elektroniska detaljhandelsvågar på gemenskapens marknad minskade under perioden 1994 till 1996, men ökade därefter på grund av "euroeffekten" (se skäl 34).

Försäljning i enheter

>Plats för tabell>

Omsättning

(40) Gemenskapsindustrins sammanlagda omsättning för elektroniska detaljhandelsvågar på gemenskapens marknad minskade under perioden 1994 till 1997, men ökade därefter på grund av "euroeffekten" (se skäl 34).

Omsättning

>Plats för tabell>

Marknadsandel och marknadsillväxt

(41) Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade från 33,4 % 1994 till 31,4 % under undersökningsperioden. Följaktligen kunde gemenskaps-industrin inte till fullo dra nytta av marknadstillväxten.

Prisutveckling

(42) Prissättningen i gemenskapen för elektroniska detaljhandelsvågar analyserades på grundval av försäljningspriserna för alla modeller som såldes av gemenskapsindustrin. De vägda genomsnittliga priserna vid försäljning till oberoende kunder under skadeundersökningsperioden utvecklades på följande sätt:

Prisutveckling för elektroniska detaljhandelsvågar

>Plats för tabell>

Mellan 1994 och undersökningsperioden minskade försäljningspriserna med 11 % för alla modeller. Denna minskning av genomsnittspriset avsåg alla modeller av elektroniska detaljhandelsvågar.

Lönsamhet

(43) Såsom framgår av tabellen nedan var resultatet i förhållande till nettoomsättningen positivt under hela perioden, under det att det i början av skadeundersökningsperioden var väsentligt lägre än vad som anses vara nödvändigt för industrins bärkraft. De förbättrade siffrorna för 1997 och för undersökningsperioden berodde på två faktorer, nämligen den ovannämnda "euroeffekten", som ledde till en tillfällig försäljningsökning, och i mindre utsträckning även verkningarna av den omfattande omstrukturering som industrin genomförde (se skäl 30).

Vinsten (resultatet i förhållande till nettoomsättningen) i gemenskapen

>Plats för tabell>

Andra faktorer med anknytning till resultatet

(44) Någon detaljerad analys av kassaflöde, förmåga att anskaffa kapital (eller investeringar) och avkastning på investeringar gjordes inte, eftersom en sådan analys skulle återspegla respektive företags situation i dess helhet. Företagens andra verksamhetsgrenar svarar för mer än 50 % av företagens totala omsättning och en analys av hela företag är därför inte nödvändigtvis representativ för den berörda produkten.

Med hänsyn till importvolymerna från de berörda länderna och priserna för denna import kan inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på gemenskapsindustrin inte anses vara försumbar.

Produktivitet, sysselsättning och löner

(45) Av tabellen nedan framgår det att sysselsättningen i gemenskapsindustrin minskade med 29 % under skadeundersökningsperioden.

Produktivitet per anställd

>Plats för tabell>

(46) Produktiviteten per anställd ökade med 42 % under undersökningsperioden.

(47) Lönerna analyserades inte i detalj, eftersom andra verksamhetsgrenar svarade för en betydande del av företagens samlade verksamhet. En sådan analys skulle omfatta företag i sin helhet och är därför inte nödvändigtvis representativ för den berörda produkten.

Slutsatser rörande gemenskapsindustrins situation

(48) Gemenskapsindustrin har genomgått ett omfattande omstruktureringsprogram och har förbättrat sina tillverknings- och distributionsmetoder. Den har emellertid fortsatt att drabbas av pristryck, vilket lett till nedpressade marginaler, förlorade marknadsandelar och minskad sysselsättning. Lönsamheten förbättrades mot slutet av skadeundersökningsperioden, men såsom anges i skäl 34 berodde detta huvudsakligen på den enstaka ökningen till följd av "euroeffekten", och lönsamhetsnivån väntas återgå till de nivåer som uppnåddes under den större delen av skadeundersökningsperioden. Kommissionen finner således att gemenskapsindustrin inte har återhämtat sig helt från den negativa situation som konstaterades vid den föregående undersökningen.

E. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SKADA

1. Undersökning av de japanska tillverkarnas situation

(49) Utvecklingen för importen från Japan beskrivs i skäl 35. De japanska exporterande tillverkarna har fortsatt att sälja till gemenskapsmarknaden och gemenskapsindustrin hävdade att de har inriktat sin försäljning på marknaderna i vissa medlemsstater och på vissa modeller i stället för hela sortimentet. Kommissionen undersökte detta påstående, och av de försäljningssiffror importörerna lämnat framgick det tydligt att exporten verkligen var inriktad på vissa marknader där exportörerna ansåg att de kunde konkurrera, huvudsakligen på grund av låga priser, utan att behöva ha de omfattande försäljnings- och distributionsnät som gemenskapsindustrin måste ha.

(50) De importörer som samarbetade hävdade att minskningen av importen från Japan berodde på att tillverkningen flyttats till andra länder. De hävdade vidare att eftersom denna tillverkning var bestående var det inte sannolikt att tillverkningen av elektroniska detaljhandelsvågar i Japan, och följaktligen exporten till gemenskapen, skulle öka. I detta sammanhang är det att märka att de antidumpningsundersökningar som genomförts avseende den berörda produkten tyder på att tillverkningen är rörlig och att det är relativt enkelt att flytta den till länder som inte omfattas av åtgärder. Av undersökningen framgår det att denna process underlättas av det faktum att delar till ett betydande värde (särskilt elektroniska komponenter) fortsatt att tillverkas och levereras från Japan vid tidigare flyttningar av tillverkning från Japan till andra länder i Sydostasien. I motsats till vad som hävdats av de importörer som samarbetade finner kommissionen att det inte är uteslutet att exporten från Japan snabbt skulle nå upp till de tidigare nivåerna. Med hänsyn till slutsatsen i denna undersökning att dumpningen har fortsatt kan denna import förväntas komma att ske till dumpade priser.

(51) Förutom vad som angivits om hur relativt enkelt det är att flytta tillverkningen, visar siffror som lämnats av den exporterande tillverkare som delvis samarbetade att kapacitetsutnyttjandet i de befintliga produktionsanläggningarna i Japan endast uppgick till 50 % under undersökningsperioden. Detta visar att det finns stort utrymme för ökad tillverkning och export om åtgärderna tillåts upphöra, eftersom det inte finns några andra större marknader som skulle kunna absorbera denna ytterligare tillverkning.

(52) Det är även att märka att denna exporterande tillverkare säljer till låga priser även på andra marknader (Malaysia och Taiwan t.ex.). Vid en ungefär lika stor försäljningsvolym som på gemenskapsmarknaden var priserna vid försäljningen till Malaysia och Taiwan ungefär 30 % lägre än försäljningspriserna (cif, utan antidumpningstull) för samma modell på gemenskapsmarknaden. Detta tyder klart på att gemenskapsmarknaden skulle vara mycket attraktiv för japanska exporterande tillverkare om inte antidumpningsåtgärder tillämpades.

(53) Det är även klart att priserna för import till gemenskapen vid det lilla antalet transaktioner under undersökningsperioden var mycket låga trots de gällande antidumpningsåtgärderna, men eftersom volymerna var så små kunde dessa priser inte utöva något tryck nedåt på gemenskapsindustrins priser. Om åtgärderna tillåts upphöra skulle exportörerna och importörerna få en ökad prisflexibilitet. Exporterande tillverkare skulle kunna höja sina exportpriser, men en sådan höjning skulle troligen bli begränsad i syfte att göra produkterna attraktivare. Om det inte förekom några antidumpningstullar skulle importpriserna troligen minska, vilket skulle utöva ett tryck på gemenskapsindustrins priser.

2. Undersökning av gemenskapsindustrins situation

(54) Gemenskapsmarknaden för elektroniska detaljhandelsvågar förväntas förbli relativt stabil på medellång sikt, eftersom elektroniska detaljhandelsvågar är relativt mogna produkter. Under undersökningsperioden upplevde gemenskapsindustrin en försäljningsökning till följd av "euroeffekten", men såsom förklarats i skäl 34 är detta inte ett bestående fenomen, och det kommer troligen att uppvägas av minskad försäljning i framtiden. På medellång sikt kommer försäljningen att återigen minska gradvis och långsamt. Gemenskapsindustrin kan därför inte förvänta sig någon ökad försäljningsvolym på medellång och på lång sikt, utan dess marknadsandel kan förväntas minska ytterligare till följd av tryck från import från tredje land. Denna situation skulle förvärras ytterligare om åtgärderna avseende importen med ursprung i Japan tilläts upphöra, eftersom detta skulle kunna förväntas leda till en betydande ökning av importvolymen till följd av att kapacitetsutnyttjandet skulle öka i Japan eller att tillverkningen skulle flyttas tillbaka till Japan från de länder dit den flyttades efter införandet av antidumpningstullarna.

(55) Försäljningspriserna har minskat med i genomsnitt 10,9 % mellan 1994 och undersökningsperioden och denna utveckling förväntas fortsätta i och med att gemenskapsindustrin försöker behålla sin marknadsandel. Den utveckling från små butiker till stora snabbköpskedjor som för närvarande pågår inom detaljhandeln bidrar också till att priserna pressas ned på grund av dessa kedjors förhandlingsstyrka. Snabbköpskedjorna ingår årliga kontrakt om inköp av elektroniska detaljhandelsvågar direkt med tillverkarna. Under undersökningen framgick det tydligt att dessa stora aktörer inom detaljhandeln utnyttjade de japanska exporterande tillverkarnas lågprisbud för att öka trycket nedåt på priserna. Med hänsyn till att gemenskapsmarknaden förväntas bli attraktivare kan användningen av lågprisbud förväntas leda till betydande prisdepression, vilket ökar sannolikheten för att skadan skall återkomma.

3. Slutsats om återkommande skada

(56) Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att skadan sannolikt skulle återkomma i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen om åtgärderna avseende den berörda importen upphörde. I samband med att den drog sin slutsats tog kommissionen även hänsyn till att de japanska exporterande tillverkarna kunde påverka gemenskapsmarknaden långt mer än vad deras marknadsandel under undersökningsperioden gav skäl att anta. Det är mycket sannolikt att dumpningen skulle återkomma om antidumpningstullarna avskaffades och att importvolymen dessutom skulle bli ännu större. Förekomsten av en betydande outnyttjad produktionskapacitet i Japan, det faktum att det är relativt enkelt att flytta produktionsanläggningar mellan olika länder och slutsatsen i skäl 52 beträffande gemenskapsmarknadens fortsatta attraktivitet för japanska exporterande tillverkare utgör ytterligare stöd för denna slutsats.

(57) Gemenskapsindustrins situation skulle förvärras om åtgärderna upphörde, vilket på sikt utgör ett hot mot tillverkningen i gemenskapen av elektroniska detaljhandelsvågar.

F. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Allmänna anmärkningar

(58) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes huruvida en förlängning av antidumpningstullarnas giltighetstid skulle strida mot gemenskapens intresse allmänt sett. Fastställandet av gemenskapens intresse grundar sig på en bedömning av alla berörda intressen, t.ex. gemenskapsindustrins, importörernas, handlarnas och användarnas intressen. För att kunna bedöma de sannolika effekterna av en förlängning av åtgärdernas giltighetstid begärde kommissionen uppgifter från alla de ovannämnda berörda parterna.

(59) Det bör erinras om att införandet av åtgärder ansågs inte strida mot gemenskapens intresse i den föregående undersökningen. Den här undersökningen är dessutom en översyn, vilket innebär att man undersöker en situation där antidumpningsåtgärder redan införts. Tidpunkten för denna undersökning och dess natur har följaktligen gjort det möjligt att bedöma eventuella negativa verkningar för de berörda parterna av de gällande antidumpningsåtgärderna.

2. Gemenskapsindustrins intresse

(60) Med hänsyn till gemenskapsindustrins fortsatt svaga ekonomiska situation, särskilt i form av otillräcklig lönsamhet (både i början av skadeundersökningsperioden och på medellång sikt), sysselsättning och marknadsandel, finner kommissionen att gemenskapsindustrins situation sannolikt skulle förvärras om åtgärderna mot den skadevållande dumpningen upphörde. Enligt slutsatserna från den föregående översynen rörande elektroniska detaljhandelsvågar från Japan förväntades vissa gemenskapstillverkare troligen upphöra med sin tillverkning av elektroniska detaljhandelsvågar och sysselsättningen troligen minska på grund av att vissa tillverkare hade stora förluster vid den tidpunkten. Trots att åtgärderna bibehölls 1993 minskade sysselsättningen ändå på grund av en konsolideringsprocess som inbegrep olika sammanslagningar av företag och företagsförvärv.

(61) En ytterligare minskning av gemenskapsindustrin eller en ytterligare försämring av dess situation skulle få negativa effekter för sysselsättningen och investeringarna i gemenskapsindustrin med följdverkningar för industrins leverantörer och närstående tillverkningssektorer inom gemenskapsindustrin. Tillverkningsmetoderna för elektroniska detaljhandelsvågar och tillverkningsmetoderna för en hel rad andra produkter sammanhänger med varandra. Exempel härpå är andra elektroniska vågar (såsom industrivågar) samt apparater som används i detaljhandeln (t.ex. skärningsmaskiner/skivmaskiner). All förlust av know-how om elektroniska detaljhandelsvågar innebär att dessa närstående sektorer förlorar konkurrenskraft överlag.

(62) Dessutom framgår det av undersökningen att gemenskapsindustrin har gjort alla ansträngningar för att möta konkurrensen från Japan och från andra länder, vilket inbegriper att

a) öka konsolideringen (färre företag),

b) lägga ned överskottskapacitet,

c) öka användningen av moderna tillverkningsmetoder (t.ex. tillverkning på beställning, ökad mekanisering och datorisering),

d) förbättra produktiviteten,

e) minska kostnaderna genom att lägga ut tillverkningen av en del komponenter på underleverantörer,

f) investera i nya modeller.

(63) Gemenskapstillverkarna har således visat att de är fast beslutna att vara kvar och konkurrera på gemenskapsmarknaden, och de har förmåga att dra nytta av de antidumpningsåtgärder som utgör ett försvar mot illojala handelsbruk.

3. Importörernas intresse

(64) Kommissionen undersökte gemenskapsimportörernas intressen och mottog svar på frågeformulären från två företag (som anges i skäl 9) som importerade den berörda produkten från Japan under undersökningsperioden. Importörerna ansåg att åtgärderna borde upphöra eftersom de hindrade dem från att sälja en produkt av hög kvalitet som inte såldes av gemenskapsindustrin. Kommissionen fann emellertid att den importerade modellen liknade en del av de bästa modellerna som tillverkades och såldes av gemenskapsindustrin, att dessa modeller konkurrerade direkt med varandra och följaktligen var att anse som likadana produkter.

(65) När det gäller importörernas försäljning och lönsamhet är det uppenbart att importörena skulle kunna sänka sina återförsäljningspriser och öka sina marginaler om åtgärderna upphörde. Med hänsyn till slutsatsen rörande dumpning och skada skulle denna lönsamhetsförbättring endast hänföra sig till fortsatt dumpning.

4. Användarnas intresse

(66) Kommissionen försökte etablera ett samarbete med ett organ som företräder detaljhandelns intressen, inbegripet stora användare (snabbköpskedjor) av den berörda produkten, för att fastställa om det förekom någon väsentlig inverkan på några användare.

(67) Detta organ underrättade informellt kommissionen om att det inte skulle komma några svar från detaljhandelsanvändarna. Inte heller några andra berörda parter gav sig till känna. Denna brist på samarbete beror utan tvivel på att elektroniska detaljhandelsvågar utgör en mycket liten andel av användarnas sammanlagda kostnader. Verkningarna av att åtgärderna bibehålls på denna i hög grad konkurrensutsatta marknad kan antas vara försumbara.

5. Slutsats

(68) Eftersom användarna och importörerna samarbetade i ringa utsträckning var det svårt att dra slutsatser om verkningarna för dessa sektorer. Kommissionen drog emellertid slutsatsen att verkningarna skulle bli försumbara, särskilt för detaljhandeln där elektroniska detaljhandelsvågar endast utgör en mycket liten andel av kostnaderna.

(69) Det bör erinras om att det emellertid är sannolikt att gemenskapsindustrin, som har gjort stora insatser för att förbli konkurrenskraftig, kommer att drabbas av återkommande väsentlig skada. Gemenskapsindustrin drar tillfälligt nytta av införandet av euron skulle emellertid åtgärderna upphöra är det mot bakgrund av den minskade "euroeffekten" sannolikt att gemenskapsindustrins situation skulle försämras i framtiden och att hela gemenskapstillverkningens bärkraft skulle komma i fara.

(70) Mot denna bakgrund anser kommissionen att det vad gemenskapens intresse beträffar inte finns några tvingande skäl för att inte bibehålla antidumpningsåtgärderna.

G. SLUTGILTIGA ÅTGÄRDER

(71) Det bör erinras om att denna översyn inleddes i enlighet både med artikel 11.2 och 11.3 i grundförordningen. Såsom anges i skäl 16 beslutade kommissionen att inte genomföra en översyn i enlighet med artikel 11.3. Kommissionens slutsatser grundar sig därför på artikel 11.2 rörande sannolikheten för att den skadevållande dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde.

(72) Av detta följer att de gällande antidumpningstullarna bör bibehållas på följande nivåer:

>Plats för tabell>

(73) Av de skäl som anges i skäl 11 rörande undersökningens varaktighet anses det lämpligt att åtgärderna varaktighet begränsas till fyra år.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av elektroniska detaljhandelsvågar som för närvarande omfattas av KN-nummer ex 8423 81 50 (TARIC-nummer 8423 81 50 10) med ursprung i Japan.

2. Följande tullar skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull:

31,6 % (TARIC-tilläggsnummer 8697), med undantag för elektroniska detaljhandelsvågar som tillverkas av de företag som anges nedan, på vilka följande tullsatser skall tillämpas:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Antidumpningstullarna skall gälla i fyra år från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 mars 2001.

På rådets vägnar

I. Thalén

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordningen (EG) nr 2238/2000 (EGT L 257, 11.10.2000, s. 2).

(2) EGT L 104, 29.4.1993, s. 4.

(3) EGT L 263, 22.10.1993, s. 1.

(4) EGT L 307, 20.12.1995, s. 30.

(5) EGT C 324, 22.10.1998, s. 4.

(6) EGT C 262, 16.9.1999, s. 8.

(7) EGT L 301, 30.11.2000, s. 42.

(8) EGT C 329, 31.10.1997, s. 6.

(9) EGT C 128, 25.4.1998, s. 11.