31996R2271

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2271/96 av den 22 november 1996 om skydd mot följderna av tillämpning av extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredje land, och åtgärder som grundar sig på eller är en följd av denna lagstiftning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 73c, 113 och 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

med beaktande av följande:

Ett av gemenskapens mål är att bidra till en harmonisk utveckling av världshandeln och en gradvis avveckling av restriktionerna i den internationella handeln.

Gemenskapen strävar efter att i största möjliga utsträckning förverkliga målet om fria kapitalrörelser mellan medlemsstater och tredje land, vilket innefattar avlägsnande av alla restriktioner i fråga om direktinvesteringar - inbegripet investeringar i fast egendom - etablering, tillhandahållande av finansiella tjänster och introduktion av värdepapper på kapitalmarknader.

Ett tredje land har antagit vissa lagar, förordningar och andra rättsakter som syftar till att reglera den verksamhet som utövas av fysiska och juridiska personer under medlemsstaternas jurisdiktion.

Sådana lagar, förordningar och andra rättsakter strider mot internationell rätt när de tillämpas extraterritoriellt och hindrar att ovannämnda mål uppnås.

Dessa lagar, inklusive förordningar och andra rättsakter, och åtgärder som grundar sig på eller är en följd av denna lagstiftning påverkar eller kommer troligen att påverka det etablerade rättssystemet och ha negativa effekter på gemenskapens intressen samt på de fysiska och juridiska personers intressen, vilka utövar sina rättigheter i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

På grund av dessa exceptionella omständigheter är det nödvändigt att vidta åtgärder på gemenskapsnivå för att skydda den etablerade rättsordningen, gemenskapens intressen och de nämnda fysiska och juridiska personernas intressen, särskilt genom att avlägsna, neutralisera, blockera eller på annat sätt motverka följderna av den berörda utländska lagstiftningen.

En begäran om att tillhandahålla information enligt denna förordning utesluter inte att en medlemsstat kan begära att samma slags information lämnas till den statens myndigheter.

Rådet har antagit gemensam åtgärd 96/668/GUSP, av den 22 november 1996 (2) för att säkerställa att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att skydda de fysiska och juridiska personer vilkas intressen påverkas av de ovannämnda lagarna och de åtgärder som grundar sig på dem, i den mån dessa intressen inte skyddas av den här förordningen.

Vid tillämpningen av den här förordningen bör kommissionen biträdas av en kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna.

De åtgärder om vilka stadgas i den här förordningen är nödvändiga för att uppnå målen i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

I fördraget finns inga andra befogenheter än dem som anges i artikel 235 för att anta vissa bestämmelser i den här förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den här förordningen tillhandahåller skydd mot och motverkar effekterna av extraterritoriell tillämpning av de lagar som anges i bilagan till den här förordningen, inklusive förordningar och andra rättsakter, och av åtgärder som grundar sig på eller är en följd av denna lagstiftning, när en sådan tillämpning påverkar intressena hos de personer som avses i artikel 11 och som ägnar sig åt internationell handel och/eller kapitalrörelser och därmed sammanhängande kommersiell verksamhet mellan gemenskapen och tredje land.

I enlighet med de relevanta bestämmelserna i fördraget och trots bestämmelserna i artikel 7 c får rådet lägga till lagar till eller ta bort lagar ur bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Om de ekonomiska och/eller finansiella intressena hos någon person som avses i artikel 11 direkt eller indirekt påverkas av de lagar som anges i bilagan eller av åtgärder som grundar sig på eller är en följd av dessa, skall den personen informera kommissionen om detta inom 30 dagar från det datum då den erhöll sådan information. I den omfattning som en juridisk persons intressen påverkas, skall denna skyldighet åligga direktörer, företagsledare och andra personer i företagsledande ställning (3).

På begäran av kommissionen skall en sådan person lämna all information som är relevant för den här förordningens syften i enlighet med kommissionens begäran inom 30 dagar från det datum då informationen begärdes.

All information skall överlämnas till kommissionen antingen direkt eller genom medlemsstaternas behöriga myndigheter. Om informationen överlämnas direkt till kommissionen skall kommissionen omedelbart informera behöriga myndigheter i den medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist eller är registrerad.

Artikel 3

Information som tillhandahålls i enlighet med artikel 2 får endast användas för de syften för vilka den tillhandahölls.

Information som är av förtrolig art eller som tillhandahålls förtroligt skall omfattas av tystnadsplikt. Kommissionen får inte lämna ut sådan information utan uttryckligt tillstånd från den person som har tillhandahållit den.

Sådan information får vidarebefordras när kommissionen är skyldig eller bemyndigad att göra det, särskilt i samband med rättsliga förfaranden. Vid sådan vidarebefordran skall hänsyn tas till den berörda personens berättigade intresse av att hans eller hennes affärshemligheter inte röjs.

Den här artikeln hindrar inte kommissionen från att lämna ut allmän information. Sådant utlämnande får däremot inte tillåtas om det är oförenligt med informationens ursprungliga syfte.

I händelse av överträdelse av sekretessen skall den som tillhandahållit informationen ha rätt att få denna förstörd, lämnad utan avseende eller rättad, allt efter omständigheterna.

Artikel 4

Sådana domar respektive beslut som meddelas av domstolar eller av administrativa myndigheter som är belägna utanför gemenskapen, och som direkt eller indirekt ger effekt åt de lagar, som anges i bilagan, och de åtgärder, som grundar sig på eller följer av dessa, får varken erkännas eller vara verkställbara på något sätt.

Artikel 5

Ingen av de personer som avses i artikel 11 får, direkt eller genom ett dotterbolag eller någon annan mellanhand, aktivt eller genom medveten underlåtenhet, uppfylla sådana krav eller förbud, inklusive framställningar från utländska domstolar, som grundar sig på eller direkt eller indirekt är en följd av de lagar som anges i bilagan eller av åtgärder som grundar sig på eller följer av dem.

I enlighet med de förfaranden som avses i artiklarna 7 och 8 kan personer få tillstånd till fullständig eller delvis uppfyllelse av krav eller förbud i den mån bristande uppfyllelse allvarligt skulle skada deras eller gemenskapens intressen. Kriterierna för tillämpning av denna bestämmelse skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 8. När det finns tillräckliga bevis för att bristande uppfyllelse skulle kunna orsaka en fysisk eller juridisk person allvarlig skada, skall kommissionen snarast till den kommitté som avses i artikel 8 överlämna ett förslag till lämpliga åtgärder som skall vidtas enligt förordningens bestämmelser.

Artikel 6

Varje person som avses i artikel 11 och som ägnar sig åt sådan verksamhet som avses i artikel 1 skall ha rätt till ersättning för all slags skada, inklusive kostnader av rättslig natur, som vållats den personen genom tillämpning av de lagar som anges i bilagan eller av åtgärder som grundar sig på eller följer av dem.

Sådan ersättning kan erhållas från fysiska eller juridiska personer eller andra enheter som vållar skadan eller från någon person som företräder dessa eller är mellanhand.

Brysselkonventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område skall gälla för talan som förs och domar som meddelas enligt den här artikeln. Ersättning kan erhållas på grundval av bestämmelserna i avsnitten 2 till 6 i avdelning II i den konventionen och, i enlighet med artikel 57.3 i den konventionen, genom rättsliga förfaranden inför domstolarna i någon medlemsstat där den personen, enheten, företrädaren eller mellanhanden har tillgångar.

Utan att åsidosätta andra tillgängliga metoder och i enlighet med tillämplig lag kan ersättningen ges i form av beslag och försäljning av de tillgångar som innehas av dessa personer, enheter, företrädare för någon av dessa eller mellanhänder inom gemenskapen, inklusive andelar som innehas i en juridisk person som har registrerats inom gemenskapen.

Artikel 7

För tillämpning av den här förordningen skall kommissionen

a) omedelbart och utförligt informera Europaparlamentet och rådet om effekterna av de lagar, förordningar och andra rättsakter och därav följande åtgärder som nämns i artikel 1 på grundval av den information kommissionen erhåller enligt den här förordningen och regelbundet offentliggöra en utförlig rapport om detta,

b) bevilja tillstånd enligt de villkor som anges i artikel 5, och, när den bestämmer tidsgränserna inom vilka kommittén skall yttra sig, i full omfattning beakta de tidsgränser som måste iakttas av de personer som måste ha tillstånd,

c) när det är lämpligt lägga till eller ta bort hänvisningar till förordningar eller andra rättsakter som härrör från de lagar som anges i bilagan och som omfattas av den här förordningen,

d) i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra meddelanden om de domar och beslut som artiklarna 4 och 6 är tillämpliga på,

e) i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra namnen på och adresserna till medlemsstaternas behöriga myndigheter enligt artikel 2.

Artikel 8

För tillämpningen av artikel 7 b och c skall kommissionen biträdas av en kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och med kommissionens företrädare som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enlig bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom två veckor från det att förslaget mottagits skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 9

Varje medlemsstat skall fastställa påföljderna för eventuella överträdelser av relevanta bestämmelser i denna förordning. Dessa påföljder måste vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 10

Kommissionen och medlemsstaterna skall underrätta varandra om de åtgärder som vidtas enligt den här förordningen och till varandra överlämna all annan relevant information som gäller denna förordning.

Artikel 11

Denna förordning skall tillämpas på

1. alla fysiska personer som har hemvist i gemenskapen (4) och är medborgare i en medlemsstat,

2. alla juridiska personer som är registrerade inom gemenskapen,

3. alla fysiska och juridiska personer som avses i artikel 1.2 i förordning (EEG) nr 4055/86 (5),

4. alla andra fysiska personer som har hemvist inom gemenskapen såvida inte denna person befinner sig i det land i vilket han är medborgare,

5. alla andra fysiska personer inom gemenskapens territorium, inklusive dess territorialvatten och luftrum och ombord på alla luftfartyg eller fartyg under en medlemsstats jurisdiktion eller kontroll, när dessa personer utövar förvärvsverksamhet.

Artikel 12

Den här förordningen träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den här förordningen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 1996.

På rådets vägnar

S. BARRETT

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 25 oktober 1996 (EGT nr C 347, 18.11.1996).

(2) Se sidan 7 i detta nummer av EGT.

(3) Informationen skall sändas till följande adress: Europeiska kommissionen, Generaldirektorat I, Rue de la Loi/Wetstraat 200, B-1049 BRYSSEL (fax: +32 2 295 65 05).

(4) För denna förordnings syften betyder "som har hemvist i gemenskapen" att vederbörande lagligen har vistats inom gemenskapen under minst sex månader under den tolvmånadersperiod som omedelbart föregår den dag då enligt denna förordning en skyldighet uppkommer eller en rättighet utövas.

(5) Rådets förordning (EEG) nr 4055/86 av den 22 december 1986 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land (EGT nr L 378, 31.12.1986, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3573/90 (EGT nr L 353, 17.12.1990,s. 16).

BILAGA

LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH ANDRA RÄTTSAKTER (1) som avses i artikel 1

LAND: AMERIKAS FÖRENTA STATER

LAGAR

1. "National Defense Authorization Act for Fiscal Year 1993", avdelning XVII - Cuban Democracy Act av 1992, avsnitten 1704 och 1706

Uppfyllelse som begärs:

Kraven framgår av avdelning I i "Cuban Liberty and Democratic Solidarity Act" av 1996, se nedan.

Tänkbara skadeverkningar för EU:s intressen:

Eventuellt skadeståndsansvar framgår nu av "Cuban Liberty and Democratic Solidarity Act" av 1996, se nedan.

2. "Cuban Liberty and Democratic Solidarity Act" av 1996

Avdelning I

Uppfyllelse som begärs:

Uppfyllelse av USA:s ekonomiska och finansiella embargo mot Kuba bland annat genom att inte till USA exportera några varor eller tjänster som är av kubanskt ursprung eller som innehåller material eller varor av kubanskt ursprung vare sig direkt eller via tredje land, handla med varor som är eller har befunnit sig i Kuba eller transporterats från eller genom Kuba, till USA återexportera socker av kubanskt ursprung utan att anmälan om detta sker genom den behöriga nationella myndigheten i exportlandet eller till USA importera sockerprodukter utan att ha försäkrat sig om att dessa produkter inte är kubanska produkter, samt genom att frysa kubanska tillgångar och ekonomiska avtal med Kuba.

Möjlig skada för EU:s intressen:

Förbud mot lastning och lossning från fartyg överallt inom USA liksom mot att anlöpa amerikansk hamn, stopp för import av varor och tjänster av kubanskt ursprung och för import till Kuba av varor och tjänster av amerikanskt ursprung, spärr av alla ekonomiska transaktioner som rör Kuba.

Avdelningarna III och IV:

Uppfyllelse som begärs:

Att inte längre bedriva handel med egendom som tidigare tillhört amerikaner (inbegripet kubaner som erhållit amerikanskt medborgarskap) och som har exproprierats av den kubanska regimen. ("Handel" innefattar användning, försäljning, överföring, kontroll, förvaltning och andra verksamheter till en persons fördel).

Möjlig skada för EU:s intressen:

Rättsliga förfaranden i USA som grundar sig på redan uppkommet skadeståndsansvar i förhållande till medborgare eller företag inom EU som är engagerade i handel, vilket kan leda till domar/beslut att betala (flerdubbla) skadestånd till den amerikanska parten. Vägrad inresa till USA för personer som är engagerade i handel, inbegripet äkta makar, omyndiga barn och deras ombud.

3. "Iran and Libya Sanctions Act" av 1996

Uppfyllelse som begärs:

Att under en period av tolv månader inte i Iran eller Libyen investera större belopp än 40 miljoner USA-dollar som direkt eller i betydande grad kan öka Irans eller Libyens förmåga att utveckla sina råoljetillgångar. (Investering som omfattar ingående av avtal om sådan utveckling, ställande av säkerhet för denna, vinst av denna eller förvärv av andelar häri.)

Anm.: Investeringar enligt avtal som gällde före den 5 augusti 1996 är undantagna.

Uppfyllelse av embargot mot Libyen, vilket infördes genom FN:s (säkerhetsrådets) resolutioner 748(1992) och 883(1993). (2)

Möjlig skada för EU:s intressen:

Åtgärder som USA:s president vidtar för att begränsa import till USA och amerikansk upphandling, förbud mot utnämning till dealer på den primära marknaden eller repository i såvitt avser amerikanska statsmedel, vägrad tillgång till lån från amerikanska finansinstitut, exportrestriktioner av USA eller vägrat understöd genom EXIM-banken.

LAGRUM

1. 1 CFR (Code of Federal Regulations) kap. V (7-1-95 edition) del 515 - Cuban Assets Control Regulations, subpart B (Prohibitions), E (Licenses, Authorizations and Statements of Licensing Policy) och G (Penalties)

Uppfyllelse som begärs:

Förbuden framgår av avdelning I i "Cuban Liberty and Democratic Solidarity Act" av 1996, se ovan. Dessutom krävs licens och/eller tillstånd för ekonomisk verksamhet som rör Kuba.

Möjlig skada för EU:s intressen:

Böter, konfiskation eller fängelsestraff i händelse av överträdelse.

(1) Ytterligare information om nämnda lagar och förordningar kan erhållas från Europeiska kommissionen, Generaldirektorat I, Rue de la Loi/Wetstraat 200, B-1049 BRYSSEL (fax: +32 2 295 65 05).

(2) Jfr gemenskapens tillämpning av dessa resolutioner genom rådets förordning (EG) nr 3274/93 (EGT nr L 295, 30.11.1993, s. 1).