Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31996A0015

    96/15/EG: Kommissionens yttrande av den 18 december 1995 om dragningen genom Peenedalen (Tyskland) av den planerade motorvägen A 20 i enlighet med artikel 6.4 i rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

    EGT L 6, 9.1.1996, p. 14–18 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    Legal status of the document In force

    ELI: http://data.europa.eu/eli/opin/1996/15/oj

    31996A0015

    96/15/EG: Kommissionens yttrande av den 18 december 1995 om dragningen genom Peenedalen (Tyskland) av den planerade motorvägen A 20 i enlighet med artikel 6.4 i rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 006 , 09/01/1996 s. 0014 - 0018


    KOMMISSIONENS YTTRANDE av den 18 december 1995 om dragningen genom Peenedalen (Tyskland) av den planerade motorvägen A 20 i enlighet med artikel 6.4 i rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (96/15/EG)

    1. Motorväg A 20

    1.1 Inom ramen för transportprojektet "Deutsche Einheit" planerar Tyskland att bygga motorväg A 20, som skall binda samman Lübeck, Stralsund och Szczecin.

    I enlighet med vägplanerna kommer motorvägen att dras genom två områden i regionen Mecklenburg-Vorpommern som betecknas som särskilda skyddsområden i enlighet med rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (1). Dessa områden hyser prioriterade naturliga typer av livsmiljöer som skulle kunna påverkas av motorvägen. Den tyska regeringen har lagt fram tvingande orsaker av väsentligt allmänintresse som inte berör människors hälsa eller den allmänna säkerheten. Kommissionen måste därför yttra sig i enlighet med artikel 6.4 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (2) ("habitatdirektivet").

    1.2 När det gäller dragningen genom den gemensamma dalen av floderna Trebel och Recknitz uppgav kommissionen i sitt yttrande den 27 april 1995 (3) att försämringen av skyddsområdet berättigades av tvingande orsaker av väsentligt allmänintresse. Dragningen genom Peenedalen omfattades inte av kommissionens yttrande, eftersom vägplanerna för detta vägavsnitt var föremål för förnyad prövning hos de tyska myndigheterna i syfte att bedöma mindre skadliga vägsträckor.

    I sitt brev av den 3 augusti 1995 underrättade det tyska transportministeriet kommissionen om att de nya trafikplanerna för Peenedalen var klara och anhöll om ett yttrande i enlighet med artikel 6.4 i habitatdirektivet. På kommissionens begäran sändes ytterligare uppgifter och detaljerade växtlighets- och fågelkartor med ett brev daterat den 6 oktober 1995. Den 24 oktober 1995 genomförde kommissionen en bedömning på platsen av tänkbara korsningar i skyddsområdet.

    1.3 I enlighet med vad kommissionen meddelade i sitt yttrande den 27 april 1995 har högsta prioritet givits åt projektet med motorväg A 20 i två regeringsbeslut, på grundval av att avsevärda förbättringar måste göras av det befintliga vägnätet för att stimulera ekonomin i Mecklenburg-Vorpommern, där arbetslösheten är hög. Genom lagen om vägutbyggnad av den 15 november 1993 förklarade den tyska förbundsdagen att denna motorväg behövs.

    I oktober 1995 uppgick arbetslösheten i Mecklenburg-Vorpommern, mätt i procent av hela den yrkesverksamma befolkningen, till 15,2 % (4). I de nya delstaterna som helhet uppgick arbetslösheten till 13,8 %, medan den i de gamla delstaterna uppgick till 8,1 %. Arbetslösheten i Tyskland som helhet uppgick till 9,2 %. Arbetslösheten i Mecklenburg-Vorpommern är således nästan dubbelt så hög som i de gamla delstaterna och så har det varit sedan 1992.

    Mecklenburg-Vorpommern som har 2,3 % av Tysklands befolkning bidrar till BNP med cirka 1,1 % (beräknade tal för 1994 (5). Bruttonationalprodukten i Mecklenburg-Vorpommern ligger således i förhållande till befolkningsandelen betydligt lägre än den genomsnittliga bruttonationalprodukten.

    Mecklenburg-Vorpommern är ett mål 1-område enligt rådets förordning (EEG) nr 2081/93 om strukturfonder (6). Sådana områden är regioner med "eftersläpande utveckling", vars utveckling och strukturella anpassning skall främjas för att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i gemenskapen.

    1.4 Motorväg A 20 är en del av det transeuropeiska vägnätet (7). Detta nätverk, som är en del av de transeuropeiska nätverken (artikel 129B i Romfördraget), skall förbättras för att säkerställa den inre marknadens funktion och för att göra det möjligt för unionsmedborgare, näringsidkare och regionala och lokala administrativa enheter att få tillträde till ett område utan inre gränser. Genom vägnätet skall framför allt en förbindelse skapas mellan randområdena, de isolerade områdena och de centrala områdena inom gemenskapen för att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom gemenskapen.

    2. Skyddsområdet

    Den planerade motorvägen kommer att gå genom skyddsområdet "Peenedalen från Kummerower See till Schadefähre". Området omfattar 70 km och följer Peenes floddal; det bildar en korridor med en bredd av 1-5 km och är beläget mellan kusten och den sydöstra delen av Mecklenburg-Vorpommern. Det hyser de största och, när det gäller flora och fauna, rikaste alluviala rikkärren i norra Tyskland. Området är en häcknings- och rastplats för ett stort antal sällsynta och utrotningshotade fåglar, däribland olika flyttfågelarter. I hela området finns skogbevuxna mossar och alluviala naturliga skogar vilka båda är prioriterade habitattyper enligt habitatdirektivet (bilaga I nr 44.A.1-44.A.4 och 44.3).

    Med undantag av fyra boplatser inom skyddsområdet (Anklam, Jarmen, Loitz och Demmin) är stora områden av dalen orörda av människan.

    3. Vägplanerna

    De främsta alternativ som de tyska myndigheterna undersökte när det gäller Peenekorsningen var området väster om Loitz och områdena öster och väster om Jarmen. Av ekonomiska och strukturella skäl, särskilt med tanke på den tidsbesparande länken mellan Grimmen och Greifswald och andra ekonomiska centra, har de tyska myndigheterna föredragit en korsning öster om Jarmen.

    Den 20 januari 1995 beslutade det tyska transportministeriet att vägen skall förläggas öster om Jarmen. Finansministeriet i Mecklenburg-Vorpommern anmodades hitta en lösning på problemet med Peenekorsningen som skulle garantera att de nationella och europeiska miljömålen uppfylls.

    Alternativa vägar belägna väster om Jarmen eller Loitz kan därför inte längre beaktas av myndigheterna i Mecklenburg-Vorpommern. Kommissionen måste emellertid, i enlighet med artikel 6.4 i habitatdirektivet, garantera att negativa effekter på en plats endast godtas om inga alternativa lösningar finns. Kommissionen måste därför göra en bedömning om det finns någon lösning som orsakar mindre skada än den väg som är föreslagen öster om Jarmen.

    3.1 Den ursprungligen prioriterade korsningen över floden Peene öster om Jarmen

    I enlighet med de ursprungligen prioriterade vägplanerna skulle motorväg A 20 korsa floden Peene med en bro belägen cirka 1 000 m öster om den befintliga korsningen i dalen nära Jarmen. Det verkar inte som om den nuvarande användningen har haft någon negativ effekt på de alluviala rikkärr och skogbevuxna mossar som är en prioriterad livsmiljö inom denna del av skyddsområdet. Antalet arter som använder denna del av Peene som betes- och boplats är följaktligen högt. Bland de exemplar som finns där är kornknarren (Crex crex), blåhaken (Luscinia svecica) och den vita storken (Ciconia ciconia).

    Denna väg skulle ha haft direkt påverkan på den skogklädda mossen inom ett område av cirka 150 m. De indirekta effekterna (buller, luftförorening, ljus, ändrade djurarter) skulle ha varit kännbara inom ett område av cirka 1 000 m på båda sidor av motorvägen.

    3.2 Korsningen över floden Peene vid Loitz

    Väster om Loitz orsakas negativa effekter på området till viss del av en högspänningslinje. Även om vägen inte direkt skulle påverka prioriterade livsmiljöer, skulle fantastiska rikkärr förstöras inom ett stort område. Av ännu större betydelse är att den mindre sumphönans (Porzana parva), blåhakens och den mindre skrikörnens (Aquila pomarina) livsmiljöer skulle skadas. Framför allt den mindre skrikörnen är mycket sällsynt i Tyskland och häckar inte någon annanstans i Central- och Västeuropa.

    3.3 Korsningen över Peene väster om Jarmen

    Denna eventuella alternativa väg skulle förläggas 2,5 km väster om den ursprungligen planerade korsningen öster om Jarmen. Eftersom de alluviala naturliga skogarna är prioriterade livsmiljöer skulle de bli direkt påverkade; den skogbevuxna mossen som är en annan prioriterad livsmiljö är belägen cirka 150 m från den föreslagna vägen och skulle därför påverkas indirekt. Häcknings- och betesplatser för blåhaken och den vita storken skulle också skadas.

    3.4 Korsningen över Peene öster om Jarmen enligt de nuvarande planerna

    Enligt de nuvarande vägplanerna skall motorväg A 20 korsa floden Peene 300 m öster om den befintliga korsningen av riksväg B 96 nära ett affärscentrum. Prioriterade livsmiljöer kommer inte att påverkas direkt, eftersom den närmaste är belägen 300 m från den planerade bron. Vägen skulle emellertid påverka andra arter av gemenskapsintresse såsom utter (Lutra lutra), bäver (Castor fiber), kungsfiskare (Alcedo atthis) och stor guldvinge (Lycaena dispar). Dessa arter uppträder emellertid i hela skyddsområdet eller vad beträffar stor guldvinge åtminstone i vissa delar av skyddsområdet.

    4. Slutsatser

    4.1 Konsekvenser för platsen

    Av de fyra korsningar som är tänkbara inne i skyddsområdet är den som nu är föreslagen den minst skadliga. Prioriterade livsmiljöer påverkas inte direkt. Inga särskilt sällsynta fågelarter som finns på platsen och som är orsak till att dalen har betecknats som särskilt skyddsområde kommer att påverkas direkt. Genom att vägen förläggs nära den befintliga korsningen undviks en dragning genom en oförstörd del av dalen och nya negativa effekter förs samman med de nuvarande negativa effekterna på området som kommer från den närliggande byn, den befintliga bron och industrin. Av dessa skäl synes de effekter som motorvägen skulle få på området som helhet vara godtagbara.

    4.2 Tvingande orsaker av väsentligt allmänintresse

    Som kommissionen meddelade i sitt yttrande av den 27 april 1995 är arbetslösheten i Mecklenburg-Vorpommern osedvanligt hög. Arbetslösheten i området är sedan flera år tillbaka nästan dubbelt så hög som i de gamla delstaterna. Den BNP som har uppnåtts i Mecklenburg-Vorpommern ligger således i förhållande till befolkningsandelen betydligt under genomsnittet.

    Gemenskapen tar hänsyn till den särskilda situationen i Mecklenburg-Vorpommern genom att med hjälp av strukturfonderna främja utvecklingen i området. Motorväg A 20 ingår dessutom i det transeuropeiska vägnätet. Syftet med strukturfonderna och med de transeuropeiska näten är att genomföra den inre marknaden och att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom gemenskapen. En östvästlig länk måste därför skapas i Mecklenburg-Vorpommern för att förbinda området med de centrala områdena av gemenskapen.

    Det särskilda värde som ges motorväg A 20 inom ramen för transportprojektet "Deutsche Einheit" framgår av att projektet ges högsta prioritet av den tyska regeringen och att den tyska förbundsdagen har bedömt denna motorvägslänk som en nödvändighet.

    En alternativ lösning har inte hittats. På grund av motorvägens längd och placering är det inte möjligt att undvika en dragning genom skyddsområdet; de eftersträvade målen med motorvägsbygget och med grupperingen av trafiken skulle inte uppnås.

    4.3 Förmildrande och kompenserande åtgärder

    Dragningen av motorvägen kommer emellertid att skapa nya artificiella hinder för arternas förflyttningar i Peenedalen och kommer att verka störande på andra livsmiljöer som är av vikt för de arter som anges i direktivet om bevarande av fåglar och livsmiljöer. Av den anledningen måste tillräckliga kompenserande åtgärder vidtas för att garantera den globala sammanhållningen av Natura 2000. Kommissionen har noterat de kompenserande åtgärder som anges i brevet från det tyska transportministeriet av den 30 oktober 1995, enligt vilket skapandet och bevarandet av sju olika typer av livsmiljöer skall planeras och främjas inom ett område av nästan 100 ha i Peenedalen mellan Jarmen och Loitz. Dessa åtgärder måste vidtas samtidigt med konstruktionsarbetena och kommissionen uppmanar den tyska regeringen att på lämpligt sätt hålla kommissionen underrättad om dessa åtgärder.

    Kommissionen har också noterat de åtgärder som planeras för att minska effekterna från motorvägen under och efter uppförandet, i enlighet med transportministeriets senaste brev av den 30 oktober 1995. Uppförandet kommer att ske från pontoner, så att skada på området i så stor utsträckning som möjligt kan begränsas och antalet pelare i den alluviala marken kommer att begränsas till ett absolut minimum. Skyddsåtgärder kommer dessutom att vidtas mot utsläpp från motorvägen i form av bullerskydd på båda sidor av bron. Skydden kommer också att användas för att minska risken för att nattdjur inverkar störande eller attraheras av ljuset från de bilar som passerar över bron. Ytterligare åtgärder måste dessutom vidtas för att förhindra eventuella utsläpp av olja så att olja eller andra farliga ämnen, i händelse av olycka, inte orsakar förorening i skyddsområdet.

    Med hänsyn till de kompenserande och förmildrande åtgärder som är planerade och med beaktande av att den minst skadliga alternativa lösningen har valts, lämnar kommissionen, i enlighet med artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG, följande yttrande:

    De negativa effekter på skyddsområdet "Peenedalen från Kummerower See till Schadefähre" som orsakas av den planerade motorvägen A 20 öster om Jarmen är berättigade av tvingande orsaker av väsentligt allmänintresse.

    Utfärdat i Bryssel den 18 december 1995.

    På kommissionens vägnar

    Ritt BJERREGAARD

    Ledamot av kommissionen

    (1) EGT nr L 103, 25.4.1979, s. 1.

    (2) EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7.

    (3) 95/C 178/03 (EGT nr C 178, 13.7.1995, s. 3).

    (4) Källa: Bundesanstalt für Arbeit.

    (5) Källa: Statistisches Bundesamt.

    (6) EGT nr L 193, 31.7.1993, s. 5.

    (7) Rådets beslut 93/629/EEG (EGT nr L 305, 10.12.1993, s. 11).

    Top