1998R0850 — SV — 01.01.2014 — 011.001

---

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer (EGT L 125, 27.4.1998, p.1)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		No	page	date
►M1	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 308/1999 av den 8 februari 1999	L 38	6	12.2.1999
►M2	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1459/1999 av den 24 juni 1999	L 168	1	3.7.1999
►M3	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2723/1999 av den 17 december 1999	L 328	9	22.12.1999
M4	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 812/2000 av den 17 april 2000	L 100	3	20.4.2000
►M5	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1298/2000 av den 8 juni 2000	L 148	1	22.6.2000
►M6	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 724/2001 av den 4 april 2001	L 102	16	12.4.2001
►M7	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 973/2001 av den 14 maj 2001	L 137	1	19.5.2001
►M8	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 602/2004 av den 22 mars 2004	L 97	30	1.4.2004
►M9	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1568/2005 av den 20 september 2005	L 252	2	28.9.2005
►M10	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2166/2005 av den 20 december 2005	L 345	5	28.12.2005
►M11	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 579/2011 av den 8 juni 2011	L 165	1	24.6.2011
►M12	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 227/2013 av den 13 mars 2013	L 78	1	20.3.2013
►M13	RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1385/2013 av den 17 december 2013	L 354	86	28.12.2013

---

▼B

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 850/98

av den 30 mars 1998

för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer

Artikel 1

Denna förordning, som innehåller föreskrifter om tekniska åtgärder för bevarande, skall vara tillämplig på fångst och landning av fiskeresurser som förekommer i marina vatten som lyder under medlemsstaternas suveränitet eller jurisdiktion och som är belägna i någon av de regioner som anges i artikel 2, om inte annat följer av artiklarna 26 och 33.

▼M12

Artikel 1a

I artiklarna 4.2 c, 46.1 b och i bilaga I fotnot 5 ska substantivet ”gemenskap” eller motsvarande adjektiv, ersättas av substantivet ”union” eller motsvarande adjektiv, och alla eventuella grammatiska anpassningar som blir nödvändiga till följd av detta ska göras.

▼B

AVDELNING I

DEFINITIONER

Artikel 2

1.  I denna förordning skall följande definitioner av marina vatten gälla:

a)   Region 1:

Alla vatten som ligger norr och väster om en linje från en punkt på latitud 48oN, longitud 18oV, därifrån i rakt nordlig riktning till latitud 60oN, därifrån i rakt ostlig riktning till longitud 5oV, därifrån i rakt nordlig riktning till latitud 60o30'N, därifrån i rakt ostlig riktning till longitud 4oV, därifrån i rakt nordlig riktning till latitud 64oN, och därifrån i rakt ostlig riktning till den norska kusten.

b)   Region 2:

Alla vatten som är belägna norr om latitud 48oN, utom farvatnen i region 1 och ICES-områdena III b, III c och III d.

c)   Region 3:

Alla vatten som motsvaras av ICES delområden VIII och IX.

d)   Region 4:

Alla vatten som motsvaras av ICES delområde X.

e)   Region 5:

Alla vatten som är belägna i den del av Östra centralatlanten som omfattar områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.1.3 samt delområde 34.2.0 i fiskezon 34 i CECAF-området.

f)   Region 6:

Alla vatten längs det franska departementet Guyanas kust som lyder under Frankrikes suveränitet eller jurisdiktion.

g)   Region 7:

Alla vatten längs de franska departementen Martiniques och Guadeloupes kuster som lyder under Frankrikes suveränitet eller jurisdiktion.

▼M13

h)   Region 8:

Alla vatten längs de franska departementen Réunions och Mayottes kuster som lyder under Frankrikes suveränitet eller jurisdiktion.

▼M12

i)   Region 9:

Alla vattenområden i Svarta havet som motsvarar geografiskt delområde 29 i enlighet med definitionen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 av den 13 december 2011 om vissa bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet ( 10 )) och i resolution GFCM/33/2009/2.

▼B

2.  De geografiska områden som i denna förordning betecknas med förkortningarna ”ICES” och ”CECAF” är de områden som fastlagts av Internationella havsforskningsrådet respektive Fiskerikommittén för östra Centralatlanten. De beskrivs, med förbehåll för senare ändringar, i kommissionens meddelanden nr 85/C 335/02 ( 11 ) och nr 85/C 347/05 ( 12 ).

3.  Områdena i punkt 1 kan, särskilt med utgångspunkt i definitionerna i punkt 2, indelas i geografiska områden i enlighet med förfarandet i artikel 48.

4.  Trots vad som sägs i punkt 2 skall följande gälla såvitt avser denna förordning:

Artikel 3

I denna förordning avses med

a)	marina organismer : all havsfisk, inbegripet anadroma och katadroma arter under deras liv i havet, kräftdjur, blötdjur och delar därav,

b)

släpredskaps maskstorlek : maskstorleken på lyft eller förlängningsstycke, ombord på ett fiskefartyg, som är fastsatta eller lämpade att sätta fast på ett släpredskap. Maskstorleken skall bestämmas enligt de förfaranden som anges i förordning (EEG) nr 2108/84 ( 13 ). Denna definition av maskstorlek skall inte tillämpas på maskstorleken i nät med kvadratiska maskor,

c)	flertrådigt garn : nät tillverkat av två eller flera garntrådar, där trådarna kan skiljas åt mellan knutarna utan att trådstrukturen skadas,

d)	nät med kvadratiska maskor : en nätkonstruktion som har monterats så att av de två grupperna av parallella linjer som bildas av stolpraderna den ena är parallell med och den andra vinkelrät mot nätets längdaxel,

e)	maskstorleken på ett nätstycke eller fönster med kvadratiska maskor : den största maskstorlek som är möjligt att fastställa på ett sådant nätstycke eller fönster som är infogat i ett släpredskap. Maskstorleken skall bestämmas enligt de förfaranden som anges i förordning (EEG) nr 2108/84.

f)	knutlösa nät : nät som är sammansatta av maskor med fyra ungefär lika långa sidor där maskornas hörn bildas genom sammanflätning av trådarna från två angränsande sidor av maskan,

g)	bottensatta garn eller insnärjningsredskap : varje förankrat redskap som består av ett enda nätstycke som på något sätt är fastsatt eller kan sättas fast i havsbotten,

h)	grimgarn : varje förankrat redskap som består av två eller flera nätstycken som alla hänger parallellt på en enda huvudlina, och som på något sätt är fastsatt eller kan sättas fast i havsbotten.

AVDELNING II

NÄTREDSKAP OCH VILLKOR FÖR DERAS ANVÄNDNING

KAPITEL I

BESTÄMMELSER FÖR SLÄPREDSKAP

▼M2

Artikel 4

1.  För varje region eller geografiskt område som anges i bilagorna I-V, och i förekommande fall beroende på tidsperioden, är målarterna för varje intervall av maskstorlekar de som anges i den relevanta bilagan.

2.  

3.  Befälhavare på fiskefartyg som inte för loggbok i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i förordning (EEG) nr 2847/93 får vid fiskeresa inte fiska i mer än en av de regioner eller geografiska områden som anges i bilagorna I-V. Detta krav skall inte gälla för fartyg som vid fiskeresa endast använder släpredskap vilkas maskstorlek är lika med eller större än 100 mm.

4.  

▼M6

▼M2

5.  

6.  Medlemsstaterna skall, före den 31 maj 2001, rapportera till kommissionen om tillämpningen av de villkor som fastställs i denna artikel, artikel 15 och relevanta bilagor. Kommissionen skall på grundval av dessa rapporter lägga fram lämpliga förslag. Rådet skall senast den 31 oktober 2001 på grundval av dessa förslag fatta beslut.

▼B

Artikel 5

1.  De procentsatser som avses i bilagorna I-V, X och XI skall beräknas som andelen i hel färskvikt av samtliga marina organismer ombord efter sortering eller vid landning.

2.  När de procentandelar som avses i punkt 1 skall beräknas för ett fiskerfartyg från vilket vissa kvantiteter marina organismer har lastats om, skall dock hänsyn tas till dessa kvantiteter.

3.  Befälhavare på fiskefartyg som inte för loggbok i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i förordning (EEG) nr 2847/93 får varken lasta om marina organismer till något annat fartyg eller ta emot omlastningar av marina organismer från något annat fartyg.

4.  De procentsatser som avses i punkt 1 får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover.

▼M6 —————

▼B

6.  Vid tillämpningen av denna artikel skall motsvarande vikt av hela havskräftor beräknas genom att havskräftstjärtarnas vikt mulitpliceras med tre.

Artikel 6

1.  

2.  Inom varje enskilt egentligt lyft får antalet maskor runt någon omkrets i lyftet inte öka från den främre till den bakre delen. Denna bestämmelse skall gälla för alla släpredskap vilkas maskstorlek är lika med eller större än 55 millimeter.

3.  Antalet maskor, icke inbegripet dem i sömmarna, vid varje punkt på någon omkrets av förlägningsstycket får inte vara mindre än det största antalet maskor i omkretsen av främre delen av det egentliga lyftet, icke inbegripet maskor i sömmarna. Denna bestämmelse skall gälla för alla släpredskap vilkas maskstorlek är lika med eller större än 55 millimeter.

Artikel 7

1.  

2.  Ett nätstycke med kvadratiska maskor

3.  I nät där ett nätstycke med kvadratiska maskor infogats i en icke-konisk del av nätet skall det finnas högst fem öppna diagonalmaskor mellan varje sida av nätstycket och nätets angränsande sömmar.

I nät där ett nätstycke med kvadratiska maskor infogats, helt eller delvis, i en icke-konisk del av nätet skall det finnas högst fem öppna diagonalmaskor mellan den bakre maskraden i nätstycket och nätets angränsande sömmar.

▼M6

4.  Trots vad som sägs i punkt 1 a, skall alla bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap vars maskstorlek ligger inom intervallet 70–79 millimeter vara försedda med ett nätstycke med kvadratiska maskor som har en maskstorlek på 80 millimeter eller större.

▼B

5.  Trots vad som sägs i punkt 1 a är det förbjudet att, oavsett kvantitet, behålla ombord kräftdjur av släktet Pandalus som fångas med släpredskap för fiske efter bottenlevande arter med en maskstorlek som ligger inom intervallet 32-54 millimeter, om inte nätet är försett med ett nätstycke eller fönster med kvadratiska maskor som har en maskstorlek på minst 70 millimeter ►M6  eller med ett sorteringsgaller vars användning skall fastställas i enlighet med villkoren i artikel 46 ◄ .

6.  Villkoren i punkterna 4 och 5 skall endast tillämpas inom regionerna 1 och 2.

7.  Mätningar av maskstorleken på sådana nätdelar med kvadratiska maskor som infogas i någon del av ett nät skall inte beaktas när ett släpredskaps maskstorlek bedöms.

Artikel 8

1.  Det är förbjudet att ombord medföra eller använda släpredskap vars lyft helt eller delvis är konstruerat av nätmaterial bestående av enkeltrådigt garn med en trådtjocklek på mer än 8 millimeter.

2.  Det är förbjudet att ombord medföra eller använda släpredskap vars lyft helt eller delvis är konstruerat av nätmaterial bestående av flertrådigt garn, om inte trådarna har ungefär samma tjocklek och den sammanlagda tjockleken av trådarna i någon del av maskan är högst 12 millimeter.

3.  Punkterna 1 och 2 skall inte gälla för pelagiska trålare.

Artikel 9

1.  Det är förbjudet att ombord medföra eller använda släpredskap vars lyft helt eller delvis är konstruerat av nätmaterial som består av maskor som inte är kvadratiska eller diagonala.

2.  Punkt 1 skall inte gälla för släpredskap vars lyft har en maskstorlek på 31 millimeter eller mindre.

▼M6

Artikel 10

Skrapredskap är undantagna från bestämmelserna i artikel 4. Under en fiskeresa när skrapredskap finns ombord skall det dock vara förbjudet att

▼B

KAPITEL II

BESTÄMMELSER FÖR FÖRANKRADE REDSKAP

Artikel 11

1.  I varje region eller geografiskt område som anges i bilagorna VI och VII och i förekommande fall beroende på tidsperioden, är det förbjudet att använda eller ombord medföra bottensatta garn, insnärjningsredskap eller grimgarn om inte

▼M12

Detta undantag påverkar inte tillämpningen av artikel 34b.2 c.

▼B

2.  Den längsta procentsatsen för målarterna kan beräknas genom sammanläggning av kvantiteterna av samtliga fångade målarter.

▼M12

Artikel 11a

I region 9 ska den minsta maskstorleken för bottensatta nät för fångst av piggvar vara 400 millimeter.

▼B

Artikel 12

1.  Den procentsats som avses i artikel 11.1 skall beräknas som procentandelen av hel färskvikt av samtliga marina organismer ombord efter sortering eller vid landning.

2.  Den procentsats som avses i punkt 1 får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover.

Artikel 13

Artiklarna 11 och 12 skall inte gälla för fångster av laxfiskar, nejonöga eller pirål.

KAPITEL III

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM NÄTREDSKAP OCH VILLKOR FÖR DERAS ANVÄNDNING

Artikel 14

Sortering skall ske omedelbart efter det att fångsterna har tagits ut ur nätredskapet eller nätredskapen.

▼M2

Artikel 15

1.  De mängder av marina organismer som har fångats utöver de tillåtna procentsatser som anges i bilagorna I-VII, X och XI får inte landas utan skall kastas överbord före varje landning.

2.  Under hela fiskeresan skall efter en sortering av fångsten andelen målarter enligt bilagorna I-VII som behålls ombord vara minst hälften av den minsta procentuella andelen målarter som avses i de nämnda bilagorna.

3.  Befälhavare på fiskefartyg som är skyldiga att föra loggbok skall efter det att de första 24 timmarna av en fiskeresa har förflutit se till att den minsta procentuella andelen målarter enligt bilagorna I-VII, X och XI skall vara uppfylld vid tiden för varje loggbokföring i enlighet med villkoren i artikel 6 i förordning (EEG) nr 2847/93.

4.  Då ett fiskefartyg under en fiskeresa går in i en av de regioner eller geografiska områden som anges i bilagorna I-V skall den minsta procentuella andelen målarter i enlighet med bilagorna I-VII, X och XI som fångas och behålls ombord från den region eller det geografiska område där fiske skett tidigare under resan uppnås inom loppet av två timmar.

▼B

Artikel 16

Det är förbjudet att använda anordningar som gör att maskorna i någon del av fisknäten dras samman eller att deras storlek i praktiken minskas.

Denna bestämmelse skall inte utesluta att vissa anordningar får användas, och över dessa skall det upprättas en förteckning och utarbetas tekniska beskrivningar i enlighet med förfarandet i artikel 49.

AVDELNING III

MINIMISTORLEK PÅ MARINA ORGANISMER

▼M12

Artikel 17

Marina organismer är undermåliga om de är mindre än de minimistorlekar som i bilaga XII och bilaga XIIa anges för de berörda arterna och det berörda geografiska området.

▼B

Artikel 18

1.  Mätningen av storleken på marina organismer skall utföras i enlighet med bestämmelserna i bilaga XIII.

2.  Om flera metoder är tillåtna för att mäta storleken på en marin organism skall organismen anses vara av minimistorlek om resultatet av användning av någon av dessa metoder utgörs av en storlek som är lika med eller större än motsvarande minimistorlek.

3.  Humrar, languster, musslor och snäckor, som tillhör någon av de arter för vilka en minsta storlek fastställs i bilaga XII, får endast bevaras ombord hela och får endast landas hela.

▼M6

4.  

▼B

Artikel 19

1.  Undermåliga marina organismer får inte behållas ombord eller lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning, utan måste omedelbart kastas överbord.

2.  Punkt 1 skall inte gälla för följande:

3.  Undermålig sardin, ansjovis, taggmakrill eller makrill som har fångats för att användas som levande agn får emellertid behållas ombord, förutsatt att de bevaras i levande tillstånd.

▼M12

4.  Punkterna 2 och 3 ska inte tillämpas i region 9.

AVDELNING IIIa

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA UTKASTEN AV FISK

Artikel 19a

Förbud mot utsortering

1.  I regionerna 1, 2, 3 och 4 är det förbjudet att under fiske kasta arter över bord som omfattas av kvoter som kan landas lagligt.

2.  De bestämmelser som avses i punkt 1 påverkar inte de skyldigheter som fastställs i denna förordning eller i någon annan unionsrättakt på fiskeriområdet.

Artikel 19b

Bestämmelser om förflyttning och förbud mot att släppa tillbaka fångst

1.  I regionerna 1, 2, 3 och 4 ska fartyget flytta till ett annat fiskeområde om mängden makrill, sill eller taggmakrill som inte uppfyller storlekskraven överstiger 10 % av den totala fångstmängden i ett enskilt drag.

2.  I regionerna 1, 2, 3 och 4 är det förbjudet att släppa makrill, sill eller taggmakrill innan hela nätet har tagits ombord på ett fiskefartyg så att det leder till förlust av död eller döende fisk.

▼B

AVDELNING IV

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM FISKE EFTER VISSA MARINA ORGANISMER

Artikel 20

Begränsningar när det gäller sillfiske

1.  Det är förbjudet att ombord behålla sill som har fångats inom de geografiska områden och under de tidsperioder som anges nedan.

▼M12 —————

▼B

▼M3

▼B

2.  Det är emellertid tillåtet att ombord behålla kvantiteter av sill från något av de angivna områdena, förutsatt att de inte överstiger 5 % av den totala färskvikten av de marina organismer ombord som har fångats inom varje enskilt område under någon av de angivna perioderna.

3.  Trots vad som sägs i punkterna 1 f ii och 1 h är det tillåtet för fartyg som har en längd av högst 12,2 m och som är registrerade i hamnar på Irlands och Nordirlands ostkust mellan latituderna 53o00′N och 55o00′N att ombord behålla kvantiteter av sill från de områden som anges i punkterna 1 f ii och 1 h. Den enda tillåtna fiskemetoden är fiske med drivgarn som har en maskstorlek som är lika med eller större än 54 millimeter.

▼M12

Artikel 20a

Begränsningar av fiske efter sill i unionsvatten i Ices-område IIa

Det är förbjudet att landa eller ombord behålla sill som fångats i unionsvatten i Ices-område IIa under perioderna 1 januari–28 februari och 16 maj–31 december.

▼B

Artikel 21

Begränsningar av skarpsillfiske för att skydda sill

1.  Det är förbjudet att ombord behålla skarpsill som har fångats inom de geografiska områden och under de tidsperioder som anges nedan.

2.  Det är emellertid tillåtet att ombord behålla kvantiteter av skarpsill från något av de angivna områdena, förutsatt att de inte överstiger 5 % av den totala färskvikten av de marina organismer ombord som har fångats i varje enskilt område under någon av de angivna perioderna.

Artikel 22

Begränsningar när det gäller makrillfiske

1.  Det är förbjudet att ombord behålla makrill som har fångats inom det geografiska område som begränsas av koordinaterna

om inte makrillens vikt är högst 15 % hel färskvikt av all makrill och andra marina organismer ombord som har fångats inom detta område.

2.  Punkt 1 skall inte gälla

3.  All makrill som finns ombord skall anses ha fångats inom det område som avses i punkt 1, med undantag för den mängd som har förklarats finnas ombord innan fartyget kom in i detta område, enligt det förfarande som beskrivs i följande punkter.

Befälhavaren på ett fartyg som avser att inträda i detta område för att fiska där och som har makrill ombord skall underrätta tillsynsmyndigheten i den medlemsstat i vars område han avser att bedriva fiske om den beräknade tiden och platsen för ankomsten till detta område. Underrättelse skall ske tidigast 36 och senast 24 timmar innan fartyget kommer in i detta område.

När fartyget kommer in i detta område skall befälhavaren till den behöriga tillsynsmyndigheten anmäla den mängd makrill som han har ombord och som införts i loggboken. Befälhavaren skall på anmodan låta sin loggbok och fångsterna ombord kontrolleras vid en tidpunkt och på en plats som den behöriga tillsynsmyndigheten bestämmer. Tidpunkten får inte vara senare än sex timmar efter det att tillsynsmyndigheten mottagit anmälan om makrillmängderna ombord, och platsen skall ligga så nära som möjligt den plats där fartyget kom in i detta område.

Befälhavaren på ett fiskefartyg som avser att gå in i detta område för att få makrill omlastad till sitt fartyg skall underrätta tillsynsmyndigheten i den medlemsstat inom vars område omlastningen skall ske om den beräknade tidpunkten och platsen för denna. Underrättelse skall ske tidigast 36 och senast 24 timmar innan omlastningen börjar. Befälhavaren skall så snart omlastningen ägt rum underrätta den behöriga tillsynsmyndigheten om vilka mängder makrill som lastas om till hans fartyg.

▼M6 —————

▼B

Artikel 23

Begränsningar när det gäller ansjovisfiske

1.  Det är förbjudet att ombord behålla ansjovis fångad med pelagiska trålar i ICES-område VIII c eller att bedriva fiske efter ansjovis med pelagiska trålare i detta område.

2.  Inom det område som avses i punkt 1 är det förbjudet att samtidigt medföra pelagiska trålar och ringnot ombord.

▼M7 —————

▼B

Artikel 25

Begränsningar när det gäller räkfiske för att skydda plattfisk

1.  Det är förbjudet att ombord behålla räkor av släktet Crangon och Aesopräkor som har fångats med släpredskap för fiske efter bottenlevande arter vilka redskaps maskstorlek ligger mellan 16 och 31 millimeter om inte fartyget har en fungerande utrustning installerad ombord avsedd att efter fångst skilja plattfisk från räkor av släktet Crangon och Aesopräkor.

▼M5

2.  Senast den 1 juli 2002 skall en separationstrål eller ett nät med sorteringsgaller användas vid fångst av räkor av släktet Crangon och Aesopräkor, enligt närmare bestämmelser som skall fastställas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 46. Sådana bestämmelser kan vara tillämpliga endast på nät som släpas efter fiskefartyg.

▼B

3.  Det är emellertid tillåtet att ombord behålla kvantiteter av räkor av släktet Crangon eller Aesopräkor på fiskefartyg som inte uppfyller bestämmelserna i punkterna 1 och 2, förutsatt att dessa kvantiteter inte överstiger 5 % hel färskvikt av samtliga marina organismer ombord.

Artikel 26

Begränsningar när det gäller lax- och öringsfiske

1.  Lax och öring får inte behållas ombord eller lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning, utan skall omedelbart kastas överbord när den har fångats

2.  Punkt 1 skall inte gälla för lax och öring som tas upp i Skagerrak och Kattegatt.

Artikel 27

Begränsningar när det gäller fiske efter vitlinglyra för att skydda annan rundfisk

1.  Det är förbjudet att ombord behålla vitlinglyra som har fångats med något släpredskap inom det område som begränsas av en linje som sammanbinder följande punkter:

2.  Det är emellertid tillåtet att ombord behålla en kvantitet vitlinglyra från området som har fångats med de redskap som anges i punkt 1, förutsatt att de inte överstiger 5 % av den totala vikten av de marina organismer ombord som har fångats med dessa redskap i det nämnda området.

Artikel 28

Begränsningar när det gäller kummelfiske

1.  Det är förbjudet att bedriva fiske med trål, snurrevad eller liknande släpredskap i de geografiska områden och under de tidsperioder som anges nedan.

▼M6

▼M6 —————

▼B

2.  Inom de områden och under de tidsperioder som anges i punkt 1 är det förbjudet att ombord medföra trål, snurrevad eller liknande släpredskap, om inte dessa nätredskap surras och stuvas undan i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i förordning (EEG) nr 2847/93.

Artikel 29

▼M6

Villkor som gäller för ett viktigt uppväxtområde för rödspätta

▼B

1.  Fartyg vars längd överallt överstiger 8 meter får inte använda bottentrål, snurrevad eller liknande släpredskap inom följande geografiska områden:

2.  

3.  Trots vas som sägs i punkt 2 a skall fartyg som innehar ett särskilt fisketillstånd och vilkas främsta verksamhet är fiske efter räka av släktet Crangon, tillåtas att använda bomtrålar vilkas totala bomlängd, uppmätt som summan av längden på varje bom överstiger 9 meter när de använder redskap vilkas maskstorlek är mellan 80 och 99 millimeter, förutsatt att ett kompletterande särskilt fisketillstånd har utfärdats för detta ändamål till dessa fartyg. Det särskilda kompletterande fisketillståndet skall förnyas årligen.

Ett fartyg för vilket ett sådant kompletterande fisketillstånd har utfärdats får ersättas av ett annat fartyg, förutsatt att

Fiskefartyg som inte längre uppfyller de kriterier som anges i denna punkt skall få sitt särskilda fisketillstånd stadigvarande återkallat.

4.  

▼M3

5.   ►M3  Inom områden där bomtrålar, trålar med trålbord, bottenpartrålar eller snurrevad inte får användas ◄ är det förbjudet att medföra sådana nätredskap ombord, om de inte surras och stuvas undan i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i rådets förordning (EEG) nr 2847/93.

6.  Detaljerade tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall utarbetas i enlighet med förfarandet i artikel 48.

▼M12

Artikel 29a

Stängning av ett område för fiske efter tobisfiskar i Ices-delområde IV

1.  Det är förbjudet att landa eller ombord behålla tobisfiskar som fångats inom det geografiska område som avgränsas av Englands och Skottlands ostkuster och de linjer som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

2.  Fiske som bedrivs i vetenskapligt syfte är dock tillåtet för att övervaka tobisfiskbeståndet i området och verkningarna av stängningen.

▼M10

Artikel 29b

Begränsningar av fiske efter havskräfta

1.  Under de perioder som fastställs nedan skall fiske med

2.  Med avvikelse från förbudet i punkt 1 skall fiske med bottentrålar eller liknande släpredskap som har kontakt med havsbotten inom det geografiska område och under den period som anges i punkt 1 b tillåtas under förutsättning att bifångsterna av havskräfta inte överstiger 2 % av den totala fångstvikten.

▼M12

3.  Genom undantag från förbudet i punkt 1 ska fiske med mjärdar som inte fångar havskräfta tillåtas inom de geografiska områden och under de perioder som anges i den punkten.

▼M10

4.  Inom de geografiska områden och utöver de perioder som anges i punkt 1, får bifångsterna av havskräfta inte överstiga 5 % av den totala fångstvikten.

5.  Inom de geografiska områden och utöver de perioder som anges i punkt 1 skall medlemsstaterna säkerställa att nivåerna för fiskeansträngningen för de fartyg som fiskar med bottentrålar eller med liknande släpredskap som har kontakt med havsbotten inte överstiger nivåerna för fiskeansträngningen för den berörda medlemsstatens fartyg under samma perioder och inom samma geografiska områden som 2004.

6.  Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sina åtgärder för att uppfylla den skyldighet som anges i punkt 5. Om kommissionen anser att skyldigheten inte uppfylls genom en medlemsstats åtgärder kan kommissionen föreslå att åtgärderna ändras. Om kommissionen och den berörda medlemsstaten inte kan enas om åtgärderna får kommissionen anta åtgärder i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 ( 15 ).

▼M12

Artikel 29c

Rockallkoljebox i Ices-delområde VI

1.  Allt fiske efter rockallkolja, utom med långrev, är förbjudet i de områden som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

Artikel 29d

Begränsningar av fiske efter torsk, kolja och vitling i Ices-delområde VI

1.  Det är förbjudet att bedriva något som helst fiske efter torsk, kolja och vitling inom den del av Ices-område VIa som är belägen öster eller söder om de linjer som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

2.  Varje fiskefartyg som befinner sig i det område som avses i punkt 1 i denna artikel ska säkerställa att alla fiskeredskap som medförs ombord surras och stuvas undan i enlighet med artikel 47 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs ( 16 ).

3.  Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska inom det område som avses i punkt 1 med fasta kustnätredskap som är fästade med pålar, skrapredskap för stora kammusslor, skrapredskap för musslor, handlinor, mekanisk jiggning, not och kustvad, burar, tinor och mjärdar, under förutsättning att

4.  Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska i de områden som avses i den punkten med nätredskap med en maskstorlek mindre än 55 millimeter, under förutsättning att

5.  Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska i de områden som avses i den punkten med nät med en maskstorlek större än 120 millimeter, under förutsättning att

6.  Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska i de områden som avses i den punkten med nät med en maskstorlek större än 90 millimeter, under förutsättning att

7.  Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska havskräfta inom det område som avses i den punkten, under förutsättning att

Kommissionen ska, på grundval av ett positivt yttrande från STECF anta genomförandeakter som fastställer vilka redskap som anses ha lika hög selektivitet med avseende på led a.

8.  Punkt 7 ska inte tillämpas inom det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

9.  Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska med trålar, bottenvad eller liknande redskap inom det område som avses i den punkten, under förutsättning att

10.  Senast den 1 januari 2015 och åtminstone vartannat år därefter ska kommissionen, mot bakgrund av vetenskapliga utlåtanden från STECF, göra en bedömning av egenskaperna hos de redskap som anges i punkt 9 och, i förekommande fall, förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag till ändring av punkt 9.

11.  Punkt 9 ska inte tillämpas inom det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

12.  Under perioderna 1 januari–31 mars och 1 oktober–31 december varje år är det förbjudet att bedriva något som helst fiske med något av de redskap som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1342/2008 av den 18 december 2008 om upprättande av en långsiktig plan för torskbestånden och det fiske som utnyttjar de bestånden ( 17 ) i Ices-område VIa, som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

Varken befälhavaren på ett fiskefartyg eller en annan person ombord får bidra till eller tillåta att en annan person ombord på fartyget försöker fiska, landa, omlasta eller ta ombord fisk som har fångats i området i fråga.

13.  Varje berörd medlemsstat ska inrätta ett program med observatörer ombord från och med den 1 januari till och med den 31 december varje år för att ta prover av fångsterna och utkasten från fartyg som omfattas av undantagen enligt punkterna 5, 6, 7 och 9. Observatörsprogrammen ska genomföras utan att det påverkar skyldigheterna enligt respektive bestämmelser och ska ha till syfte att beräkna fångster och utkast av torsk, kolja och vitling med en exakthet på minst 20 %.

14.  De berörda medlemsstaterna ska lägga fram en rapport om det totala antalet fångster och utkast från fartyg som omfattas av observatörsprogrammet under varje kalenderår och ska översända den till kommissionen senast den 1 februari året efter det kalenderåret.

15.  Senast den 1 januari 2015 och åtminstone vartannat år därefter ska kommissionen, mot bakgrund av vetenskapliga utlåtanden från STECF, göra en bedömning av läget för bestånden av torsk, kolja och vitling i det område som anges i punkt 1 och, i förekommande fall, förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag till ändring av denna artikel.

Artikel 29e

Begränsningar av fiske efter torsk i Ices-delområde VII

1.  Från och med den 1 februari till och med den 31 mars varje år är det förbjudet att bedriva alla former av fiske i Ices-delområde VII inom det område som utgör Ices statistiska rektanglar: 30E4, 31E4, 32E3. Förbudet ska inte gälla inom sex nautiska mil från baslinjen.

2.  Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska med fasta kustnätredskap som är fixerade vid pålar, skrapredskap för stora kammusslor, skrapredskap för musslor, not och kustvad, handlinor, mekanisk jiggning, burar, tinor och mjärdar inom det område och de tidsperioder som avses i den punkten, under förutsättning att

3.  Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att fiska i de områden som avses i den punkten med nätredskap med en maskstorlek mindre än 55 millimeter, under förutsättning att

Artikel 29f

Särskilda bestämmelser för skydd av birkelånga

1.  Från och med den 1 mars till och med den 31 maj varje år är det förbjudet att ombord behålla kvantiteter birkelånga som överstiger 6 ton per fiskeresa inom de områden av Ices-område VIa som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

Detta innefattar inte det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

2.  Vid inträde i eller utträde ur det område som avses i punkt 1 ska fiskefartygets befälhavare i loggboken registrera datum, tid och plats för inträdet och utträdet.

3.  Om ett fiskefartyg kommer upp i kvantiteter birkelånga som överstiger 6 ton i något av de två områden som avses i punkt 1 gäller följande:

4.  De observatörer som avses i artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd ( 18 ) som utsetts till de fiskefartyg som vistas i något av de områden som avses i punkt 1 ska, utöver de uppgifter som avses i punkt 4 i den artikeln, på grundval av ett lämpligt provurval av fångsterna av birkelånga, mäta fisken i proverna och fastställa könsmognaden hos den fisk som ingår i de olika delproverna. På grundval av utlåtanden från STECF ska medlemsstaterna upprätta utförliga protokoll för provtagning och resultatöversikter.

5.  Från och med den 15 februari till och med den 15 april varje år är det förbjudet att använda bottentrålar, långrev och nät inom ett område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

Artikel 29g

Åtgärder för fiske efter kungsfisk i internationella vatten i Ices-delområdena I och II

1.  Riktat fiske efter kungsfisk i internationella vatten i Ices-delområdena I och II ska endast vara tillåtet under perioden 1 juli–31 december varje år med fartyg som tidigare bedrivit kungsfiskfiske inom NEAFC:s regleringsområde, enligt definitionen i artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1236/2010 av den 15 december 2010 om fastställande av en kontroll- och tillsynsplan för det område som omfattas av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten ( 19 ).

2.  Fartygen ska begränsa sina bifångster av kungsfisk i andra fisken till högst 1 % av den totala fångst som behålls ombord.

3.  Omräkningsfaktorn 1,70 ska användas för presentationsformen rensad och utan huvud, inklusive japansk presentationsskärning, när det gäller kungsfisk som fångats i detta fiske.

4.  Genom undantag från artikel 9.1 b i förordning (EU) nr 1236/2010 ska befälhavare på fiskefartyg som bedriver detta fiske rapportera sina fångster dagligen.

5.  Utöver bestämmelserna i artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010, ska ett tillstånd att fiska kungsfisk gälla endast om fartygens rapporter i enlighet med artikel 9.1 i den förordningen registreras i enlighet med artikel 9.3 i den förordningen.

6.  Medlemsstaterna ska se till att vetenskapliga uppgifter samlas in av vetenskapliga observatörer ombord på fartyg som för deras flagg. De insamlade uppgifterna ska minst innehålla upplysningar om sammansättningen vad gäller kön, ålder och längd efter djup. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska rapportera dessa uppgifter till Ices.

7.  Kommissionen ska informera medlemsstaterna om det datum då NEAFC:s sekretariat meddelade NEAFC:s avtalsslutande parter att hela den totala tillåtna fångstmängden är uppfiskad. Medlemsstaterna ska förbjuda fartyg som för deras flagg att bedriva riktat fiske efter kungsfiskar från och med detta datum.

Artikel 29h

Åtgärder för fiske efter kungsfisk i Irmingerhavet och angränsande vatten

1.  Det är förbjudet att fånga kungsfisk i internationellt vatten i Ices-delområde V och i unionsvatten i Ices-delområdena XII och XIV.

Genom undantag från första stycket är det tillåtet att fånga kungsfisk från och med den 11 maj till och med den 31 december inom det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet (nedan kallat bevarandeområdet för kungsfiskar):

2.  Trots vad som sägs i punkt 1 får fiske efter kungsfisk tillåtas, genom en unionsrättsakt, utanför bevarandeområdet för kungsfiskar i Irmingerhavet och intilliggande vatten från och med den 11 maj till och med den 31 december varje år på grundval av vetenskapliga utlåtanden och under förutsättning att NEAFC har upprättat en återhämtningsplan för kungsfisk i det geografiska området. Endast unionsfartyg som har godkänts av respektive medlemsstat och om vilka information har meddelats kommissionen enligt bestämmelserna i artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010 får delta i detta fiske.

3.  Det är förbjudet att använda trålar med en maskstorlek under 100 millimeter.

4.  Omräkningsfaktorn 1,70 ska användas för presentationsformen rensad och utan huvud, inklusive japansk presentationsskärning, när det gäller kungsfisk som fångats i detta fiske.

5.  Befälhavare på fartyg som bedriver fiske utanför bevarandeområdet för kungsfiskar ska dagligen översända en fångstrapport enligt artikel 9.1 b i förordning (EG) nr 1236/2010, efter det att fiskeverksamheten den kalenderdagen har avslutats. Rapporten ska innehålla uppgifter om de fångster ombord som tagits efter det senaste fångstmeddelandet.

6.  Utöver bestämmelserna i artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010, ska ett tillstånd att fiska kungsfisk gälla endast om fartygens rapporter överensstämmer med artikel 9.1 i den förordningen och registreras i enlighet med artikel 9.3 i den förordningen.

7.  Rapporterna enligt punkt 6 ska göras i enlighet med relevanta bestämmelser.

▼B

AVDELNING V

BEGRÄNSNINGAR AV VISSA SLAG AV FISKE OCH AKTIVITETER I SAMBAND MED DESSA

Artikel 30

Begränsningar av användningen av släpredskap för fiske efter bottenlevande arter

1.  Det är förbjudet för fartyg att ha ombord eller använda bomtrål vars bomlängd, eller bomtrålar vilkas totala bomlängd, uppmätt som summan av längden på varje bom, överstiger 24 meter eller kan förlängas till mer än 24 meter. Bomlängden skall mätas mellan dess yttersta punkter, inbegripet alla riggtillbehör.

▼M12

1a.  Punkt 1 ska inte tillämpas på region 9.

▼B

2.  Inom följande geografiska områden är det förbjudet för fartyg att använda bomtrålar vilkas maskstorlek ligger mellan 32 och 99 millimeter:

▼M1

▼B

Inom de områden som anges i a och b är det förbjudet att ombord medföra bomtrålar med en maskstorlek som ligger mellan 32 och 99 millimeter, om inte dessa nätredskap surras och stuvas undan i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i rådets förordning (EEG) nr 2847/93.

3.  Det är förbjudet för fartyg att använda bottentrålar med trålbord, bottenpartrålar eller snurrevadar med en maskstorlek som ligger mellan 80 och 99 millimeter, inom det geografiska område som anges i punkt 2 a. Inom detta område är det förbjudet att ombord medföra bottentrålar med trålbord, bottenpartrålar eller snurrevadar med en maskstorlek som ligger mellen 80 och 99 millimeter, om inter dessa nätredskap stuvas undan i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i rådets förordning (EEG) nr 2847/93.

▼M8

4.  Det är förbjudet för fartyg att använda bottentrål eller liknande släpredskap som står i kontakt med havsbotten inom det område som avgränsas av en linje som förenar följande koordinater:

▼M9

5.  Det är förbjudet för fartyg att använda garn, insnärjningsredskap eller grimgarn på större djup än 200 meter och bottentrål och liknande släpredskap som har kontakt med havsbotten inom de områden som avgränsas av en linje som förenar följande koordinater:

▼B

Artikel 31

Okonventionella fiskemetoder

1.  Det är förbjudet att fånga marina organismer med metoder som innefattar användning av sprängämnen, giftiga eller bedövande ämnen eller elektrisk ström.

2.  Det är förbjudet att sälja, ställa ut eller till försäljning utbjuda marina organismer som har fångats med metoder som innefattar användning av något slag av projektil.

▼M12

Artikel 31a

Elfiske i Ices-områdena IVc och IVb

1.  Genom undantag från artikel 31 är fiske med bomtrål där elektrisk ström används tillåten i Ices-områdena IVc och IVb söder om en linje mellan följande punkter enligt koordinatsystemet WGS84:

2.  Elfiske är endast tillåtet om följande krav uppfylls:

▼B

Artikel 32

Begränsningar av användningen av automatisk sorteringsutrustning

1.  Det är förbjudet att ombord på ett fiskefartyg medföra eller använda utrustning för automatisk sortering efter storlek eller kön av sill, makrill och taggmakrill.

2.  Det är dock tillåtet att medföra och använda sådan utrustning under förutsättning att

3.  Fartyg med tillstånd att fiska i Östersjön, Bälten eller Öresund får medföra automatisk klassificeringsutrustning, i Kattegatt, förutsatt att ett särskilt fisketillstånd har utfärdats som medger detta.

Det särskilda fisketillståndet skall ange arter, områden, tidsperioder och alla andra erforderliga villkor som gäller hur klassificeringsutrustningen skall användas och medföras ombord.

▼M12

Artikel 32a

Fångsthantering och begränsning av utkast för pelagiska fartyg

1.  Det högsta avståndet mellan stängerna i vattenavskiljaren ska vara 10 millimeter på pelagiska fartyg som bedriver fiske efter makrill, sill och taggmakrill i NEAFC:s konventionsområde enligt definitionen i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 1236/2010.

Stängerna ska ha svetsats fast. Om hål används i vattenavskiljaren i stället för galler får inte hålens diameter överstiga 10 millimeter. Hålen i de lutande rännorna före vattenavskiljaren får inte överstiga 15 millimeter i diameter.

2.  Det ska vara förbjudet för pelagiska fartyg som bedriver fiske i NEAFC:s konventionsområde att släppa ut fisk under fartygets vattenlinje från bufferttankar eller kyltankar för havsvatten (RSW-tankar).

3.  Ritningar avseende fångsthanteringen och tömningsmöjligheten för pelagiska fartyg som bedriver fiske efter makrill, sill och taggmakrill i NEAFC:s konventionsområde som har certifierats av de behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten, samt eventuella ändringar av dessa, ska av fartygets befälhavare sändas till de behöriga fiskerimyndigheterna i flaggmedlemsstaten. De behöriga myndigheterna i fartygens flaggmedlemsstat ska periodiskt kontrollera de inlämnade ritningarnas tillförlitlighet. Kopior av ritningarna ska alltid finnas ombord på fartyget.

▼M7 —————

▼B

Artikel 34

Begränsningar av fiskeaktiviteter inom ett område av 12 sjömil kring Förenade kungariket och Irland

1.  Det är förbjudet för alla fartyg att använda bomtålar inom ett område av 12 sjömil utanför Förenade kungarikets och Irlands kuster, uppmätt från de baslinjer från vilka territorialvattnen mäts.

2.  Fartyg som tillhör någon av följande kategorier skall emellertid ha rätt att bedriva fiske med bromtrålar i det område som avses i punkt 1:

3.  Trots vad som sägs i punkt 2 är det förbjudet att använda en bomtrål vars bomlängd, eller bomtrålar, vilkas totala bomlängd, uppmätt som summan av längden på varje bom, överstiger 9 meter eller som kan förlängas till mer än 9 meter, utom vid fiske med redskap vars maskstorlek ligger mellan 16 och 31 millimeter. Bomlängden skall mätas mellan dess yttersta punkter, inbegripet alla riggtillbehör.

4.  Fiskefartyg som inte uppfyller de kriterier som anges i punkterna 2 och 3 skall inte tillåtas bedriva de fiskeaktiviteter som avses i dessa punkter.

5.  För fartyg som inte får använda bomtrålar är det förbjudet att medföra sådana nätredskap ombord inom de områden som anges i denna artikel, om de inte surras och stuvas undan i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i förordning (EEG) nr 2847/93.

6.  Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall utarbetas i enlighet med förfarandet i artikel 48.

▼M12

Artikel 34a

Tekniska bevarandeåtgärder i Irländska sjön

1.  Från och med den 14 februari till och med den 30 april varje år är det förbjudet att använda bottentrål, snurrevad eller liknande släpredskap, alla typer av nät, grimgarn, insnärjningsredskap eller liknande fasta nätredskap eller fiskeredskap med krokar inom den del av Ices-område VIIa som avgränsas av

2.  Genom undantag från punkt 1, och inom det område och den tidsperiod som avses i det stycket, gäller följande:

Artikel 34b

Användning av nät i Ices-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j och k samt Ices-delområdena VIII, IX, X och XII öster om 27° V

1.  Unionsfartyg får inte använda bottensatta garn, insnärjningsredskap och grimgarn vid någon position där det karterade vattendjupet är större än 200 meter i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j och k samt Ices-delområdena XII öster om 27° V, VIII, IX och X.

2.  Genom undantag från punkt 1 är det tillåtet att använda följande redskap:

3.  Detta undantag gäller inte för NEAFC:s regleringsområde.

4.  Alla fartyg som sätter ut bottensatta garn, insnärjningsredskap eller grimgarn vid en position där det karterade vattendjupet är mer än 200 meter i Ices-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j och k samt Ices-delområdena XII öster om 27° V, VIII, IX och X, ska ha ett särskilt fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009.

5.  Endast en av de redskapstyper som beskrivs i punkt 2 a, 2 b eller 2 d får finnas ombord på fartyget vid varje tidpunkt. Fartyg får ombord medföra nätredskap som totalt är 20 % längre än den längsta nätlänk som får sättas ut samtidigt.

6.  Befälhavaren på ett fartyg som fiskar med det tillstånd som avses i punkt 4 ska i loggboken registrera antalet och längden på de redskap som ett fartyg har ombord innan det lämnar hamn och när det anlöper hamn, och ska kunna redogöra för eventuella avvikelser mellan de två kvantiteterna.

7.  De behöriga myndigheterna har rätt att avlägsna obevakade redskap till sjöss i Ices-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j och k samt Ices-delområde XII öster om 27° V, VIII, IX och X i följande situationer:

8.  Befälhavaren på ett fartyg som fiskar med det tillstånd som avses i punkt 4 ska i loggboken registrera följande uppgifter under varje fiskeresa:

9.  Fartyg som fiskar med det tillstånd som avses i punkt 4 får endast landa fångsten i de hamnar som medlemsstaterna utsett i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 2347/2002.

10.  Mängden hajar som behålls ombord av ett fartyg som använder det redskap som beskrivs i punkt 2 b och 2 d får vara högst 5 % i levande vikt av den totala kvantiteten marina organismer som behålls ombord.

11.  Kommissionen får efter samråd med STECF anta genomförandeakter som undantar särskilda typer av en medlemsstats fiske i Ices-delområdena VIII, IX, X från tillämpningen av punkterna 1–9 om det framgår av den information som medlemsstaterna lämnat att detta fiske leder till mycket låga nivåer av bifångster av haj och fisk som kastas över bord.

Artikel 34c

Villkor för fiske med vissa släpredskap som är tillåtna i Biscayabukten

1.  Genom undantag från bestämmelserna i artikel 5.2 i kommissionens förordning (EG) nr 494/2002 av den 19 mars 2002 om fastställande av ytterligare tekniska åtgärder för kummelbeståndets återhämtning i ICES-delområden III, IV, V, VI och VII samt i ICES-områden VIIIa, b, d och e ( 21 ) är det tillåtet att bedriva fiske med trål, snurrevad och liknande redskap, med undantag för bomtrål, med maskstorleksintervall på 70–99 millimeter i det område som anges i artikel 5.1 b i förordning (EG) nr 494/2002 om redskapet är försett med ett nätstycke med kvadratiska maskor i enlighet med bilaga XIVb.

2.  Vid fiske i Ices-områdena VIIIa och b är det tillåtet att använda sorteringsrist med tillbehör framför lyftet och/eller nätstycken med kvadratiska maskor som är 60 millimeter eller större i den nedre delen av den förlängda delen framför lyftet. Bestämmelserna i artiklarna 4.1, 6 och 9.1 i denna förordning och i artikel 3 a och b i förordning (EG) nr 494/2002 ska inte tillämpas på den del av trålen där dessa sorterande anordningar har fogats in.

Artikel 34d

Åtgärder för skydd av sårbara djuphavshabitat i NEAFC:s regleringsområde

1.  Det är förbjudet att fiska med bottentrål och med fasta redskap, inbegripet bottensatta garn och bottensatta långrevar, i de områden som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet.

2.  Vid fiske inom nya och befintliga bottenfiskeområden inom NEAFC:s regleringsområde ska fartyget, om mängden levande korall eller levande svamp som fångas per uppsättning redskap överstiger 60 kg levande korall och/eller 800 kg levande svamp, informera sin flaggstat, upphöra med fisket och förflytta sig minst två sjömil från den position för vilken det finns uppgifter som tyder på att den ligger närmast den exakta lokalisering där denna fångst gjordes.

Artikel 34e

Åtgärder för skydd av sårbara djuphavshabitat i Ices-områdena VIIc, j och k

1.  Det är förbjudet att fiska med bottentrål och med fasta redskap, inbegripet bottensatta garn och bottensatta långrevar, i de områden som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt koordinatsystemet WGS84:

2.  Alla pelagiska fartyg som fiskar i områden där sårbara djuphavshabitat är skyddade enligt punkt 1 i denna artikel ska vara uppförda på förteckningen över fartyg med tillstånd och vara utrustade med ett fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009. Fartyg som ingår i förteckningen över fartyg med tillstånd får endast ha pelagiska redskap ombord.

3.  Pelagiska fartyg som har för avsikt att fiska i ett område där sårbara djuphavshabitat är skyddade enligt punkt 1 denna artikel ska minst fyra timmar i förväg anmäla sin avsikt att gå in i ett område där sårbara djuphavshabitat är skyddade till det irländska centrumet för fiskerikontroll, enligt definitionen i artikel 4.15 i förordning (EG) nr 1224/2009. De ska samtidigt anmäla vilka kvantiteter fisk de behåller ombord.

4.  Pelagiska fartyg som fiskar i ett område där sårbara djuphavshabitat är skyddade enligt punkt 1 ska ha ett fullständigt fungerande och säkert kontrollsystem för fartyg (VMS) som uppfyller alla respektive bestämmelser när de befinner sig i ett område där sårbara djuphavshabitat är skyddade.

5.  Pelagiska fartyg som fiskar i områden där sårbara djuphavshabitat är skyddade enligt punkt 1 ska rapportera in VMS-uppgifter varje timme.

6.  Pelagiska fartyg som har avslutat fisket i ett område där sårbara djuphavsarter är skyddade enligt punkt 1 ska informera det irländska centrumet för fiskerikontroll när de lämnar området. De ska samtidigt anmäla vilka kvantiteter fisk de behåller ombord.

7.  Fiske efter pelagiska arter i ett område där sårbara djuphavshabitat är skyddade enligt punkt 1 får endast ske med nät där maskstorleken är antingen 16–31 millimeter eller 32–54 millimeter, och endast sådana nät får finnas ombord.

Artikel 34f

Åtgärder för skydd av sårbara djuphavshabitat i Ices-område VIIIc

1.  Det är förbjudet att fiska med bottentrål och med fasta redskap, inbegripet bottensatta garn och bottensatta långrevar, i det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet.

El Cachucho:

2.  Genom undantag från det förbud som anges i punkt 1 kan fartyg som har fiskat efter fjällbrosme med bottensatta långrevar 2006, 2007 och 2008 från sina fiskemyndigheter i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009 få ett fisketillstånd som gör det möjligt för dem att fortsätta att fiska i området söder om 44°00.00′ N. Alla fartyg som har erhållit detta fisketillstånd ska oberoende av sin största längd ha i bruk en fullständigt fungerande och säker VMS som uppfyller respektive bestämmelser, när de fiskar i det område som anges i punkt 1.

▼M13

Artikel 34g

Begränsningar av fiskeaktiviteter i det område som ligger inom 24 sjömil från Mayotte

Det är förbjudet för alla fartyg att använda ringnot vid fiske efter tonfisk och närbesläktade arter i det område som ligger inom 24 sjömil från Mayotte, i egenskap av ett yttersta randområde i den mening som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, uppmätt från de baslinjer från vilka territorialvattnen mäts.

▼B

AVDELNING VI

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SKAGERRAK OCH KATTEGATT

Artikel 35

Trots vad som sägs i artikel 19.1 får marina organismer som är undermåliga och som har fångats i Skagerrak eller Kattegatt behållas ombord eller lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning upp till 10 % av färskvikten av de totala fångster som behålls ombord.

Artikel 36

Lax och öring får inte behållas ombord eller lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning, utan måste omedelbart kastas överbord när de tas upp inom någon del av Skagerrak eller Kattegatt utanför en gräns på 4 sjömil, uppmätt från medlemsstaternas baslinjer.

Artikel 37

1.  Från och med den 1 juli till och med den 15 september är det förbjudet att använda trålar med en maskstorlek som är mindre än 32 millimeter i farvattnen innanför en gräns av 3 sjömil från baslinjerna i Skagerrak och Kattegatt.

2.  Vid fiske med trål i de farvatten och under den period som avses i punkt 1 får dock

▼M12 —————

▼B

Artikel 39

Det är förbjudet att använda bomtrål i Kattegatt.

Artikel 40

Under de perioder och inom de områden som anges i artiklarna 37, 38 och 39 i denna förordning, då trålar eller bomtrålar inte får användas, är det förbjudet att ha sådana nätredskap ombord, om de inte surras och stuvas i enlighet med bestämmelserna i artikel 20.1 i förordning (EEG) nr 2847/93.

▼M7 —————

▼B

AVDELNING VII

TEKNISKA BESTÄMMELSER

Artikel 42

Beredning

1.  Det är förbjudet att ombord på ett fiskefartyg utföra något slag av fysikalisk eller kemisk beredning av fisk för att framställa fiskmjöl, fiskolja eller liknande produkter, eller att lasta om fångst i sådant syfte. Detta förbud gäller inte för beredning eller omlastning av fiskavfall.

2.  Punkt 1 skall dock inte gälla för framställning av surimi och fiskmassa ombord på ett fiskefartyg.

Artikel 43

Vetenskaplig forskning

1.  Denna förordning skall inte gälla för fiske som uteslutande bedrivs för vetenskapliga undersökningar, vilka utförs med tillstånd från och under överinseende av den eller de berörda medlemsstaterna och som kommissionen och den eller de medlemsstater inom vars farvatten forskningen skall bedrivas har underrättats om i förväg.

2.  Marina organismer som fångas för de ändamål som anges i punkt 1 får säljas, lagras, ställas ut eller bjudas ut till försäljning, förutsatt att

Artikel 44

Utsättning och flyttning

1.  Denna förordning skall inte gälla för fiske vars enda syfte är utsättning eller flyttning av marina organismer och som bedrivs med tillstånd från och under överinseende av den eller de berörda medlemsstaterna. Om utsättningen eller flyttningen utförs på en annan medlemsstats eller andra medlemsstaters farvatten skall kommissionen och alla berörda medlemsstater informeras i förväg.

2.  Marina organismer som fångas för de ändamål som anges i punkt 1 och därefter levande kastas tillbaka i havet får säljas, lagras, ställas ut eller utbjudas till försäljning förutsatt att detta sker i överensstämmelse med de marknadsnormer som har antagits i enlighet med artikel 2 i förordning (EEG) nr 3759/92.

AVDELNING VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 45

1.  Om det krävs en omedeldbar insats för att bevara vissa bestånd av marina organismer, får kommissionen komplettera eller avvika från bestämmelserna i denna förordning och vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med det förfarande som avses i artikel 48.

2.  Om bevarandet av vissa fiskarter eller fångstplatser allvarligt hotas, och en fördröjning skulle medföra skador som är svåra att reparera får en medlemsstat vidta lämpliga icke diskriminerande åtgärder för bevarande när det gäller de farvatten som lyder under dess jurisdiktion.

3.  Så snart beslut om sådana åtgärder som avses i punkt 2 har fattats skall de anmälas till kommissionen och de övriga medlemsstaterna tillsammans med en förklarande redogörelse.

Inom tio arbetsdagar efter mottagandet av en sådan anmälan skall kommissionen bekräfta dessa åtgärder eller kräva att de ogiltigförklaras eller ändras. Medlemsstaterna skall omedelbart underrättas om kommissionens beslut.

Medlemsstaterna får hänskjuta kommissionens beslut till rådet inom tio arbetsdagar räknat från mottagandet av denna underrättelse.

Rådet får inom en månad med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut.

Artikel 46

▼M5

1.  Medlemsstaterna får vidta åtgärder för bevarande och förvaltning av bestånd när det gäller

förutsatt att dessa åtgärder endast är tillämpliga på fiskefartyg som för den berörda medlemsstatens flagg och är registrerade i gemenskapen eller, vid fiskeriverksamhet som inte utövas av ett fiskefartyg, på personer som är etablerade i den berörda medlemsstaten.

▼B

2.  Kommissionen skall underrättas i god tid om alla planer på att införa eller ändra nationella tekniska åtgärder så att den har möjlighet att yttra sig.

Om kommissionen inom en månad efter en sådan anmälan begär det skall den berörda medlemsstaten uppskjuta ikraftträdandet av de planerade åtgärderna tre månader räknat från anmälningsdagen, så att kommissionen inom denna tid kan avgöra om dessa åtgärder är förenliga med bestämmelserna i punkt 1.

Om kommissionen genom ett beslut som den skall underrätta alla medlemsstater om finner att en planerad åtgärd inte är förenlig med bestämmelserna i punkt 1 får den berörda medlemsstaten inte sätta denna i kraft utan att ha vidtagit nödvändiga ändringar i denna.

Om den berörda medlemsstaten har vidtagit nödvändiga ändringar skall den utan dröjsmål underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits.

3.  Medlemsstaterna skall på kommissionens begäran förse den med alla upplysningar som behövs för att bedöma om deras nationella tekniska åtgärder är förenliga med bestämmelserna i punkt 1.

4.  På kommissionens initiativ, eller på begäran av en medlemsstat, kan frågan om huruvida en nationell teknisk åtgärd som tillämpas av en medlemsstat är förenlig med punkt 1 avgöras enligt förfarandet i artikel 48. Om ett sådant beslut fattas skall bestämmelserna i punkt 2 tredje och fjärde styckena tillämpas.

5.  Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om åtgärder avseende fiske från land, dock endast i informativt syfte.

▼M12 —————

▼B

Artikel 48

Detaljerade föreskrifter om genomförandet av denna förordning får antas i enlighet med förfarandet i artikel 18 i förordning (EEG) nr 3760/92. Dessa regler kan bland annat omfatta följande:

Artikel 49

Följande artiklar i och bilagor till förordning (EG) nr 894/97 upphävs från och med den 1 januari 2000:

Hänvisningar till den nämnda förordningen skall tolkas som hänvisningar till den här förordningen och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga XV.

De vetenskapliga namnen på de marina organismer som särskilt anges i denna förordning återfinns i bilaga XIV.

Artikel 50

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall gälla från och med den 1 januari 2000 med undantag av artiklarna 32.3 och 47 som skall gälla från och med den tidpunkt då denna förordning träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

---

BILAGA I

SLÄPREDSKAP: Regionerna 1 och 2 utom Skagerrak och Kattegatt

---

BILAGA II

SLÄPREDSKAP: Region 3, utom ICES-område IXa öster om longitud 7o23′48″V

---

BILAGA III

SLÄPREDSKAP: ICES-område IXa öster om longitud 7o23′48″ V

▼M1

---

BILAGA IV

▼M12

SLÄPREDSKAP: Skagerrak och Kattegatt

▼B

---

BILAGA V

SLÄPREDSKAP: Regionerna 4, 5 och 6

▼M6

---

BILAGA VI

▼B

---

BILAGA VII

FÖRANKRADE REDSKAP: Region 3

---

BILAGA VIII

Tillåtna kombinationer av maskstorleksintervall i regionerna 1 och 2 utom Skagerrak och Kattegatt

---

BILAGA IX

Tillåtna kombinationer av maskstorleksintervall i region 3, utom ICES-område IXa öster om longitud 7o23′48″V

▼M2

---

BILAGA X

A.   VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV KOMBINATIONER AV MASKSTORLEKAR I REGIONERNA 1 OCH 2 UTOM SKAGERRAK OCH KATTEGATT

▼M6

1.   Maskstorlekskombination: 16–31 mm + ≥ 100 mm

Den fångst som bevaras ombord skall bestå till minst 20 % av en blandning av räkor (Pandalus montagui, Crangon spp. och Palaemon spp.).

▼M2

2.   Maskstorlekskombination: 32-54 mm + > = 100 mm

Den fångst som behålls ombord eller landas skall till minst 20 % bestå av en blandning av räkor (Crangon spp., Pandalus spp., Palaemon spp., Parapenaeus longirostris),

eller

den fångst som behålls ombord eller landas skall till minst 50 % bestå av en blandning av sådana marina organismer som anges i bilaga I som målarter för maskstorlekar mellan 32 och 54 mm, med undantag för en blandning av räkor (Crangon spp., Pandalus spp., Palaemon spp., Parapenaeus longirostris) och till högst 15 % av en blandning av de arter som i bilaga I markerats med symbolen ”y”.

3.   Maskstorlekskombination: 70-79 mm + > = 100 mm

Den fångst som behålls ombord eller landas skall till minst 10 % bestå av en blandning av de marina organismer som i bilaga I anges som målarter för maskstorlekar mellan 70 och 79 mm.

▼M6

4.   Maskstorlekskombination: 80–99 mm + ≥ 100 mm

Den fångst som bevaras ombord skall bestå till minst 45 % av en blandning av de marina organismer som i bilaga I anges som målarter för maskstorlekar mellan 80 och 99 mm.

▼M2

B.   VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV VISSA KOMBINATIONER AV MASKSTORLEKAR I SKAGERRAK OCH KATTEGATT

Maskstorlekskombination: + < = 89 mm + > = 90 mm

Den fångst som behålls ombord eller landas skall till minst 10 % bestå av en blandning av sådana marina organismer som anges i bilaga IV som målarter för maskstorlekar mellan 70 och 89 mm.

---

BILAGA XI

A.   VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV VISSA KOMBINATIONER AV MASKSTORLEKAR I REGION 3, UTOM ICES-OMRÅDE IXa ÖSTER OM LONGITUD 7o 23′ 48″ V

1.   Maskstorlekskombination: 16-31 mm +> = 70 mm

Den fångst som behålls ombord eller landas skall till minst 40 % bestå av en blandning av räkor (Pandalus montagui, Crangon spp. och Palaemon spp.) och krabba,

eller

den fångst som behålls ombord eller landas skall till minst 70 % bestå av en blandning av de marina organismer som i bilaga II anges som målarter för maskstorlekar mellan 16 och 31 mm, utom räkor (Pandalus montagui, Crangon spp. och Palaemon spp.) och krabba.

2.   Maskstorlekskombination: 32-54 mm +> = 70 mm

Den fångst som behålls ombord eller landas skall till minst 70 % bestå av en blandning av de marina organismer som i bilaga II anges som målarter för maskstorlekar mellan 32 och 54 mm, utom räkor (Pandalus spp., Crangon spp. och Palaemon spp.).

3.   Maskstorlekskombination: 55-59 mm +> = 70 mm

Den fångst som behålls ombord eller landas skall till minst 20 % bestå av en blandning av räkor (Pandalus spp., Crangon spp., Palaemon spp., Aristeus antennatus, Aristaeomorpha foliacea, Parapenaeus longirostris),

eller

den fångst som behålls ombord eller landas skall till minst 60 % bestå av en blandning av de marina organismer som i bilaga II anges som målarter för maskstorlekar mellan 55 och 59 mm, utom räkor (Pandalus spp., Crangon spp., Palaemon spp., Aristeus antennatus, Aristaeomorpha foliacea, Parapenaeus longirostris).

4.   Maskstorlekskombination: 60-69 mm +> = 70 mm

Den fångst som behålls ombord eller landas skall till minst 60 % bestå av en blandning av de marina organismer som i bilaga II anges som målarter för maskstorlekar mellan 60 och 69 mm.

B.   VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV VISSA KOMBINATIONER AV MASKSTORLEKAR I ICES-OMRÅDE IXa ÖSTER OM LONGITUD 7o 23′ 48″ V

Maskstorlekskombination: 40-54 mm +> = 55 mm

Den fångst som behålls ombord eller landas skall till minst 50 % bestå av en blandning av de marina organismer som i bilaga III anges som målarter för maskstorlekar ellan 40 och 54 mm.

▼B

---

BILAGA XII

MINSTA STORLEKAR

(1)   Total längd (ryggsköldens längd).

(2)   30 cm endast i forderfiske.

(3)   Med verkan från den 1 januari 2002 skall en ryggsköldslängd av 87 mm gälla.

(4)   ”För taggmakrill (Trachurus picturatus) som fångats i vatten som angränsar till Azorerna och som lyder under Portugals suveränitet eller jurisdiktion skall inte någon minsta storlek gälla.”

▼M12

---

BILAGA XIIa

▼B

---

BILAGA XIII

MÄTNING AV STORLEKEN PÅ EN MARIN ORGANISM

1.	Storleken på en fisk skall mätas från nosspetsen till stjärtfenans yttersta spets på det sätt som visas i figur 1.

2.

Storleken på en havskräfta skall mätas på det sätt som visas i figur 2: — som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till den bakre kanten av ryggskölden, och/eller — som den totala längden mätt från pannhornets spets till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten, och/eller — när det gäller avskilda havskräftsjärtar, från framkanten av den första stjärtleden till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten. Stjärten skall mätas när den ligger plant utan att sträckas och på ryggsidan.

3.	Storleken på en hummer ►M6  ————— ◄ från region 1—5 med undantag av Skagerrak/Kattegat skall mätas på det sätt som visas i figur 3 som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till den bakre kanten av ryggskölden.

4.

Storleken på en hummer från Skagerrak eller Kattegat skall mätas på det sätt som visas i figur 3: — som ryggsköldslängden mätt parallelt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till den bakre kanten av ryggskölden, och/eller — som den totala längden mätt från pannhornets spets till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten.

▼M1

5.

a) Storleken på en spindelkrabba skall mätas på det sätt som visas i figur 4A, som ryggsköldslängden mätt längs med mittlinjen från kanten av ryggskölden mellan pannhornen till den bakre kanten av ryggskölden. b) Storleken på en krabbtaska skall mätas på det sätt som visas i figur 4B, som ryggsköldens största bredd mätt vinkelrätt mot ryggsköldens mittlinje framifrån och bakåt.

▼B

6.	Storleken på musslor skall mätas på det sätt som visas i figur 5, tvärs över skalets längsta del.

7.	Storleken på en valthornssnäcka skall mätas på det sätt som visas i figur 6 som skalets längd.

▼M6

8.	Storleken på en langust skall mätas på det sätt som anges i figur 7 som längden på ryggskölden från pannhornets spets till mittpunkten av ryggsköldens distala kant.

▼B

Figur 1

Figur 2

Figur 3

▼M1

Figur 4A

▼B

Figur 4B

Figur 5

Figur 6

▼M6

Figur 7

▼B

---

BILAGA XIV

SVENSKA OCH LATINSKA NAMN

---

BILAGA XIVa

SPECIFIKATIONER FÖR SORTERINGSGALLER

---

BILAGA XIVb

VILLKOR FÖR FISKE MED VISSA SLÄPREDSKAP SOM ÄR TILLÅTNA I BISCAYABUKTEN

1.   Tekniska specifikationer för det övre nätstycket med kvadratiska maskor

Panelen ska utgöras av ett rektangulärt nätstycke. Det ska bara finnas en panel. Panelen får inte blockeras på något sätt, vare sig genom inre eller yttre anordningar.

2.   Panelens placering

Panelen ska infogas i mitten av den övre panelen i den bakre delen av den avsmalnande delen i trålen alldeles framför den raka del som utgörs av förlängningsstycket och lyftet.

Panelen ska sluta högst tolv maskor från den handknutna raden av maskor mellan förlängningsstycket och den bakre avsmalnande delen av trålen.

3.   Panelens storlek

Panelen ska vara minst 2 m lång och minst 1 meter bred.

4.   Panelens nätstycke

Maskorna ska ha en öppning på minst 100 millimeter. Maskorna ska vara kvadratiska, dvs. panelnätstyckets fyra sidor ska bestå av skurna maskor.

Nätstycket ska monteras så att maskorna löper parallellt med och vinkelrätt mot lyftets längdaxel.

Nätet ska vara gjort av enkeltrådigt garn. Garntjockleken får vara högst 4 millimeter.

5.   Montering av panelen i nätstycken med diagonalmaskor

Det ska vara tillåtet att fästa en stadkant runt panelens fyra sidor. Stadkantens diameter får inte vara mer än 12 millimeter.

Panelens utsträckta längd ska vara lika med den utsträckta längden på de diagonalmaskor som fästs vid panelens längdaxel.

Antalet diagonalmaskor i den övre panelen som fästs vid panelens kortaste sida (dvs. den sida på en meter som är vinkelrät mot lyftets längdaxel) ska åtminstone vara det antal hela diagonalmaskor som fästs vid panelens längdaxel dividerat med 0,7.

6.	Nedan visas hur panelen ska monteras i trålen.

---

BILAGA XIVc

NÄTSTYCKE MED KVADRATISKA MASKOR FÖR FARTYG SOM ÄR STÖRRE ÄN 15 METER

1.   Tekniska specifikationer för det övre nätstycket med kvadratiska maskor

Panelen ska utgöras av ett rektangulärt nätstycke. Nätet ska vara gjort av enkeltrådigt garn. Maskorna ska vara kvadratiska, dvs. panelnätstyckets fyra sidor ska bestå av skurna maskor. Maskstorleken ska vara 120 millimeter eller större. Panelen ska ha en längd av minst 3 meter, utom när den är infogad i redskap som släpas av fartyg med lägre maskineffekt än 112 kW, då den ska ha en längd av minst 2 meter.

2.   Panelens placering

Panelen ska infogas i lyftets övre panel. Panelens bakre kant får vara högst 12 m från bottenstroppen enligt definitionen i artikel 8 i kommissionens förordning (EEG) nr 3440/84 av den 6 december 1984 om fastsättning av anordningar på trålar, danska snurrevadar och liknande nätredskap ( 27 ).

3.   Montering av panelen i nätstycken med diagonalmaskor

Det får inte finnas mer än två öppna diagonalmaskor mellan panelens längdaxel och den angränsande stadkanten.

Panelens utsträckta längd ska vara lika med den utsträckta längden på de diagonalmaskor som fästs vid panelens längdaxel. Sammanfogningen mellan diagonalmaskorna i lyftets övre panel och panelens minsta sida ska göras enligt modellen tre diagonalmaskor för varje kvadratisk maska när lyftets maskstorlek är 80 millimeter, eller två diagonalmaskor för varje kvadratisk maska när lyftets maskstorlek är 120 millimeter, med undantag av fönstrets kantmaskstolpar på båda sidor.

---

BILAGA XIVd

NÄTSTYCKE MED KVADRATISKA MASKOR FÖR FARTYG SOM ÄR MINDRE ÄN 15 METER

1.   Tekniska specifikationer för det övre nätstycket med kvadratiska maskor

Panelen ska utgöras av ett rektangulärt nätstycke. Nätet ska vara gjort av enkeltrådigt garn. Maskorna ska vara kvadratiska, dvs. panelnätstyckets fyra sidor ska bestå av skurna maskor. Maskstorleken ska vara 110 millimeter eller större. Panelen ska ha en längd av minst 3 meter, utom när den är infogad i redskap som släpas av fartyg med lägre maskineffekt än 112 kW, då den ska ha en längd av minst 2 meter.

2.   Panelens placering

Panelen ska infogas i lyftets övre panel. Panelens bakre kant får vara högst 12 m från bottenstroppen enligt definitionen i artikel 8 i förordning (EEG) nr 3440/84.

3.   Montering av panelen i nätstycken med diagonalmaskor

Det får inte finnas mer än två öppna diagonalmaskor mellan panelens längdaxel och den angränsande stadkanten. Panelens utsträckta längd ska vara lika med den utsträckta längden på de diagonalmaskor som fästs vid panelens längdaxel. Sammanfogningen mellan diagonalmaskorna i lyftets övre panel och panelens minsta sida ska göras enligt modellen två diagonalmaskor för varje kvadratisk maska, med undantag av fönstrets kantmaskstolpar på båda sidor.

▼B

---

BILAGE XV

JÄMFÖRELSETABELL

---

( 1 ) EGT C 292, 4.10.1996, s. 1, och

EGT C 245, 12.8.1997, s. 10.

( 2 ) EGT C 132, 28.4.1997, s. 235.

( 3 ) EGT C 30, 30.1.1997, s. 26.

( 4 ) EGT L 132, 23.5.1997, s. 1.

( 5 ) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

( 6 ) EGT L 171, 6.7.1997, s. 7.

( 7 ) EGT L 274, 25.9.1986, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 3259/94 (EGT L 339, 29.12.1994, s. 11).

( 8 ) EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 686/97 (EGT L 102, 19.4.1997, s. 1).

( 9 ) EGT L 389, 31.12.1992, s. 1. Förordningen ändrad genom 1994 års anslutningsakt.

( 10 ) EUT L 347, 30.12.2011, s. 44.

( 11 ) EGT C 335, 24.12.1985, s. 2.

( 12 ) EGT C 347, 31.12.1985, s. 14.

( 13 ) EGT L 194, 24.7.1984, s. 22.

( 14 ) EGT L 162, 18.6.1986, s. 1. Förordningen senast ändrat genom förordning (EG) nr 1821/96 (EGT L 241, 21.9.1996, s. 8).

( 15 ) EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

( 16 ) EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

( 17 ) EUT L 348, 24.12.2008, s. 20.

( 18 ) EGT L 351, 28.12.2002, s. 6.

( 19 ) EUT L 348, 31.12.2010, s. 17.

( 20 ) EGT L 41, 13.2.2002, s. 1.

( 21 ) EGT L 77, 20.3.2002, s. 8.

( 22 ) EGT L 388, 31.12.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3318/94 (EGT L 350, 31.12.1994, s. 15).

( 23 ) Total längd (ryggsköldens längd).

( 24 ) 30 cm endast i forderfiske.

( 25 ) Med verkan från den 1 januari 2002 skall en ryggsköldslängd av 87 mm gälla.

( 26 ) ”För taggmakrill (Trachurus picturatus) som fångats i vatten som angränsar till Azorerna och som lyder under Portugals suveränitet eller jurisdiktion skall inte någon minsta storlek gälla.”

( 27 ) EGT L 318, 7.12.1984, s. 23.