ISSN 1725-5236

Úradný vestník

Európskej únie

C 253

European flag  

Slovenské vydanie

Informácie a oznámenia

Zväzok 51
4. októbra 2008


Číslo oznamu

Obsah

Strana

 

I   Uznesenia, odporúčania a stanoviská

 

UZNESENIA

 

Rada

2008/C 253/01

Uznesenie Rady z 25. septembra 2008 o všeobecnom európskom pláne pre boj proti falšovaniu a autorskému pirátstvu

1

 

II   Oznámenia

 

OZNÁMENIA INŠTITÚCIÍ A ORGÁNOV EURÓPSKEJ ÚNIE

 

Komisia

2008/C 253/02

Povolenie štátnej pomoci v rámci ustanovení článkov 87 a 88 Zmluvy o ES — Prípady, ku ktorým nemá Komisia námietky ( 1 )

3

 

IV   Informácie

 

INFORMÁCIE INŠTITÚCIÍ A ORGÁNOV EURÓPSKEJ ÚNIE

 

Rada

2008/C 253/03

Rozhodnutie Rady z 25. septembra 2008, ktorým sa vymenúvajú členovia a náhradníci Poradného výboru pre slobodu pohybu pracovníkov

7

 

Komisia

2008/C 253/04

Výmenný kurz eura

12

 

INFORMÁCIE ČLENSKÝCH ŠTÁTOV

2008/C 253/05

Informácie oznámené členskými štátmi o štátnej pomoci poskytnutej v súlade s nariadením Komisie (ES) č. 70/2001 o uplatňovaní článkov 87 a 88 Zmluvy o ES na štátnu pomoc malým a stredným podnikom ( 1 )

13

2008/C 253/06

Informácie oznámené členskými štátmi o štátnej pomoci poskytnutej v súlade s nariadením Komisie (ES) č. 68/2001 o uplatňovaní článkov 87 a 88 Zmluvy o ES na pomoc pre vzdelávanie ( 1 )

17

 

V   Oznamy

 

ADMINISTRATÍVNE POSTUPY

 

Komisia

2008/C 253/07

Výzva na predkladanie návrhov – EACEA/30/08 — Akcia 4.6 – Partnerstvá – Program Mládež v akcii

19

 

KONANIA TÝKAJÚCE SA VYKONÁVANIA SPOLOČNEJ OBCHODNEJ POLITIKY

 

Komisia

2008/C 253/08

Oznámenie o blížiacom sa uplynutí platnosti niektorých antidumpingových opatrení

22

 

KONANIA TÝKAJÚCE SA VYKONÁVANIA POLITIKY HOSPODÁRSKEJ SÚŤAŽE

 

Komisia

2008/C 253/09

Štátna pomoc – Nemecko — Štátna pomoc C 27/08 (ex N 426/05) – Nemecko – EverQ (bonus pre MSP) — Výzva na predloženie pripomienok v súlade s článkom 88 ods. 2 Zmluvy o ES vo veci opatrenia ( 1 )

23

2008/C 253/10

Štátna pomoc – Švédsko — Štátna pomoc C 33/08 (ex N 732/07) – Pomoc vo veľkej výške na výskum a vývoj pre spoločnosť Volvo Aero – GEnx — Výzva na predloženie pripomienok v súlade s článkom 88 ods. 2 Zmluvy o ES ( 1 )

31

 

2008/C 253/11

Poznámka pre čitateľa(pozri vnútornú stranu zadnej obálky)

s3

 


 

(1)   Text s významom pre EHP

SK

 


I Uznesenia, odporúčania a stanoviská

UZNESENIA

Rada

4.10.2008   

SK

Úradný vestník Európskej únie

C 253/1


UZNESENIE RADY

z 25. septembra 2008

o všeobecnom európskom pláne pre boj proti falšovaniu a autorskému pirátstvu

(2008/C 253/01)

RADA EURÓPSKEJ ÚNIE,

1.

SO ZRETEĽOM na strategickú správu Komisie (1) a nový cyklus obnovenej Lisabonskej stratégie pre rast a zamestnanosť (2008 – 2010), ktorý Európska rada iniciovala 14. marca 2008.

2.

ZDÔRAZŇUJÚC, že Európska únia bola v tejto súvislosti vyzvaná k ďalšiemu úsiliu zameranému na posilnenie účinnosti systému ochrany práv duševného vlastníctva s cieľom lepšie bojovať proti falšovaniu.

3.

VYZDVIHUJÚC nevyhnutnosť rešpektovať základné slobody vnútorného trhu a zlepšiť jeho fungovanie.

4.

PRIPOMÍNAJÚC význam harmonizácie práv duševného vlastníctva vo vhodných prípadoch a význam titulov na vnútroštátnej úrovni, ako aj úrovni Spoločenstva vyplývajúci z existujúceho priemyselného vlastníctva, v boji proti falšovaniu a autorskému pirátstvu, a to najmä na hraniciach Európskej únie.

5.

SO ZRETEĽOM na nástroje Spoločenstva, ktoré sa prijali na boj proti falšovaniu a autorskému pirátstvu, predovšetkým smernicu 2004/48/ES o vymožiteľnosti práv duševného vlastníctva a nariadenie č. 1383/2003, ktoré sa týka colného konania pri tovare podozrivom z porušovania niektorých práv duševného vlastníctva.

6.

S VEDOMÍM tiež zmeneného a doplneného návrhu smernice o trestnoprávnych opatreniach zameraných na zabezpečenie dodržiavania práv duševného vlastníctva.

7.

SO ZRETEĽOM na iniciatívy na mnohostranný boj proti falšovaniu a autorskému pirátstvu, pripravené predovšetkým na pôde Svetovej obchodnej organizácie (WTO), Svetovej colnej organizácie (WCO), Svetovej organizácie duševného vlastníctva (WIPO), Organizácie pre hospodársku spoluprácu a rozvoj (OECD), Svetovej zdravotníckej organizácie (WHO) a G8 (heiligendammský proces).

8.

SO ZRETEĽOM na stratégiu vymožiteľnosti práv duševného vlastníctva v tretích krajinách (2).

9.

SO ZRETEĽOM na správu organizácie OECD o ekonomickom vplyve falšovania a autorského pirátstva a predovšetkým na jej odhad týkajúci sa medzinárodného obchodu s falšovaným tovarom a tovarom porušujúcim práva duševného vlastníctva, ktorý sa opiera o údaje o majetku skonfiškovanom colnými orgánmi v krajinách OECD v roku 2005 v hodnote približne 200 miliárd USD, čo znamená, že by objem obchodu s falšovaným tovarom alebo tovarom porušujúcim práva vyplývajúce z duševného vlastníctva mohol byť vyšší o niekoľko sto miliárd amerických dolárov, a so zreteľom na jej odporúčania na posilnenie spolupráce medzi orgánmi verejnej moci a priemyslom.

10.

S VEDOMÍM znepokojujúceho vývoja a závažnosti fenoménu falšovania a autorského pirátstva, a to najmä v globalizovanej ekonomike, pre konkurencieschopnosť Európskej únie, jej podniky, tvorcov a spotrebiteľov; s vedomím rozsahu, aký tento fenomén predstavuje v rámci internetovej siete; s vedomím rizík, ktoré falšovanie výrobkov prináša v oblasti ohrozenia zdravia a bezpečnosti občanov.

11.

ZDÔRAZŇUJÚC dôležitosť ochrany práv duševného vlastníctva, ktoré predstavujú zásadný prvok pri podpore kultúry a jej rozmanitosti, ako aj pri maximálnom využívaní výskumu, inovácie a kreatívnych činností európskych podnikov, predovšetkým MSP, s cieľom podporiť rast a zamestnanosť v rámci Európskej únie a rozvoj vonkajšej dimenzie európskej konkurencieschopnosti.

12.

S VEDOMÍM potreby zabezpečiť pre inovatívne spoločnosti prostriedky čo najlepšej ochrany ich vynálezov a možnosť čerpať z nich väčší úžitok; pripomína dôležitosť existencie patentu Spoločenstva a patentového súdneho systému, ktorých cieľom je zabezpečiť užívateľom prostriedok na presadzovanie práv duševného vlastníctva na celom území Únie.

13.

ZDÔRAZŇUJE potrebu mobilizácie všetkých zainteresovaných strán na posilnenie účinnosti všetkých nástrojov na ochranu duševného vlastníctva a boj proti falšovaniu a autorskému pirátstvu na vnútornom trhu a na medzinárodnej úrovni; pripomínajúc, že tieto opatrenia súvisia s dodržiavaním základných práv a všeobecných zásad práva Spoločenstva, ako sú ochrana osobných údajov a ochrana vlastníctva.

14.

VÍTA oznámenie Komisie zo 16. júla 2008, ktorého cieľom je realizácia stratégie v oblasti práv priemyselného vlastníctva v Európe, najmä v oblasti dodržiavania práv priemyselného vlastníctva, autorských práv a práv súvisiacich s autorským právom:

iniciatívy colných orgánov v boji proti falšovaniu a autorskému pirátstvu na hraniciach Európskej únie a mimo nej,

opatrenia zamerané na doplnenie právnych predpisov určené na podporu zmeny vnímania falšovania a autorského pirátstva verejnosťou, pokrok v oblasti presného poznania tohto javu, zlepšenie spolupráce medzi všetkými zainteresovanými stranami v členských štátoch, zriadenie efektívnej siete na administratívnu spoluprácu medzi členskými štátmi, ktorá umožní vykonávanie činností s celoeurópskou dimenziou, podporu dohôd verejno-súkromných partnerstiev a uzatvárania dohôd medzi subjektmi z praxe zameraných na odstraňovanie autorského pirátstva a predaja falšovaného tovaru prostredníctvom internetu,

preskúmanie možností zlepšenia cezhraničného výkonu rozsudkov,

činnosti zamerané na zabezpečenie dodržiavania práv duševného vlastníctva v tretích krajinách prostredníctvom pravidelných prieskumov, presadzovania účinnej ochrany práv v dvojstranných obchodných zmluvách, ako aj posilňovania spolupráce v rámci pravidelného dialógu s tretími krajinami, a to najmä tými, ktoré vykazujú zvýšenú úroveň falšovania a autorského pirátstva,

práce na mnohostrannej obchodnej dohode o boji proti falšovaniu (ACTA).

15.

VYZÝVA Komisiu, aby vykonala tieto usmernenia prostredníctvom týchto opatrení:

zriadila európske stredisko pre sledovanie falšovania a autorského pirátstva, stanovila jeho spôsob fungovania a potrebné náležitosti pre jeho vytvorenie vrátane finančných aspektov; stredisko by malo vychádzať z existujúcich štruktúr Komisie a malo by na základe údajov, ktoré verejný a súkromný sektor budú chcieť poskytnúť, umožňovať vypracovanie pravidelného hodnotenia rozsahu falšovania a autorského pirátstva, ako aj presnejšiu analýzu týchto javov,

šírila informácie o falšovaní a autorskom pirátstve najmä prostredníctvom internetu medzi stranami, ktoré sa podieľajú na boji proti týmto javom,

pracovala na zvýšení povedomia a komunikácii so stranami, ktoré sa podieľajú na boji proti falšovaniu a autorskému pirátstvu, a so spotrebiteľmi, vrátane tých najmladších, okrem iného prostredníctvom činností v rámci Európskeho dňa proti falšovaniu a prostredníctvom vytvorenia operačných sprievodcov.

16.

VYZÝVA Komisiu a členské štáty, aby v rámci svojich príslušných právomocí na účinný boj proti falšovaniu a autorskému pirátstvu využili všetky vhodné prostriedky, a aby predovšetkým:

predložili plán boja proti falšovaniu na colniciach na roky 2009 až 2012, ktorý bude klásť prioritu na výmenu informácií prostredníctvom plného využitia elektronických systémov, rozvoj spolupráce medzi dotknutými orgánmi, najmä na hraniciach a predovšetkým medzi colnými orgánmi, ako aj s držiteľmi práv; uskutočnili previerku stavu colného práva a zhodnotili, aké zlepšenia je potrebné v právnej oblasti uskutočniť, aby bolo možné lepšie bojovať proti falšovaným výrobkom, ktoré ohrozujú spotrebiteľov, a zvýšiť povedomie o rizikách, ktoré tento jav prináša,

vytvorili sieť na urýchlenú výmenu informácií o falšovaných výrobkoch a službách, a to najmä posilnením cezhraničnej administratívnej spolupráce, pričom by sa mali opierať o národné kontaktné body a moderné prostriedky na výmenu informácií,

podporovali koordináciu v boji proti falšovaniu a autorskému pirátstvu medzi dotknutými inštitúciami, a to najmä výmenou osvedčených postupov medzi vnútroštátnymi správnymi orgánmi,

preskúmali účinnosť právneho rámca na zabezpečenie dodržiavania práv duševného vlastníctva,

predložili vhodné návrhy na rozvíjanie verejno-súkromných partnerstiev na boj proti falšovaniu a autorskému pirátstvu, na odporúčanie osvedčených postupov týkajúcich sa najmä predaja cez internet a na podporu spolupráce medzi subjektmi z praxe,

posilnili ochranu práv duševného vlastníctva na medzinárodnej úrovni; presadzovali, aby sa do dvojstranných a mnohostranných dohôd, ktoré uzatvára Európska únia, vložili opatrenia týkajúce sa týchto práv za súčasného rešpektovania acquis communautaire, a prispeli k dodržiavaniu týchto opatrení; aktívne sa podieľali na rokovaniach zameraných na uzavretie mnohostrannej obchodnej dohody o boji proti falšovaniu, a najmä presadili vo vhodnej chvíli vytvorenie operačnej skupiny („task force“), ktorá bude mať za úlohu preskúmanie plnenia tejto dohody; presadzovali, aby sa o tejto téme rokovalo v rámci dialógu medzi Európskou úniou a tretími krajinami a aby sa začlenila do spolupráce s tretími krajinami.


(1)  Oznámenie Komisie Európskej rade „Strategická správa o obnovenej Lisabonskej stratégii pre rast a zamestnanosť: spustenie nového cyklu (2008 – 2010). Kráčame s duchom zmien“ KOM(2007) 803 v konečnom znení.

(2)  Ú. v. EÚ C 129, 26.5.2005, s. 3.


II Oznámenia

OZNÁMENIA INŠTITÚCIÍ A ORGÁNOV EURÓPSKEJ ÚNIE

Komisia

4.10.2008   

SK

Úradný vestník Európskej únie

C 253/3


Povolenie štátnej pomoci v rámci ustanovení článkov 87 a 88 Zmluvy o ES

Prípady, ku ktorým nemá Komisia námietky

(Text s významom pre EHP)

(2008/C 253/02)

Dátum prijatia rozhodnutia

23. 7. 2008

Číslo pomoci

N 31/08

Členský štát

Rakúsko

Región

Názov (a/alebo názov príjemcu)

Pilotprojekt zur Entwicklung von intermodalen Verkehren auf der Wasserstraße Donau 2008-2014

Právny základ

Richtlinien: Pilotprogramm zur Entwicklung von intermodalen Verkehren und zur Förderung von Projekten im kombinierten Verkehr auf der Wasserstraße Donau

Druh opatrenia

Schéma štátnej pomoci

Účel

Podporiť presun z cestnej dopravy na vnútrozemskú vodnú dopravu po dunajskom koridore a podnietiť súkromné iniciatívy na inováciu a zvýšenie kvality vnútrozemských vodných dopravných služieb

Forma pomoci

Priama dotácia

Rozpočet

Ročný rozpočet 1 milión EUR. Celkový rozpočet 6 miliónov EUR

Intenzita

Do výšky 48 % ušetrených externých nákladov

Trvanie

6 rokov: 2008-2014

Odvetvia hospodárstva

Vnútrozemská plavba

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Bundesministerium für Verkehr, Innovation und Technologie

Ďalšie informácie

Rozhodnutie v autentickom jazykovom znení, z ktorého boli odstránené všetky informácie, ktoré sú predmetom obchodného tajomstva, je uverejnené na stránke:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Dátum prijatia rozhodnutia

22. 7. 2008

Číslo pomoci

N 38/08

Členský štát

Španielsko

Región

Asturias

Názov (a/alebo názov príjemcu)

R & D Aid scheme for strategic projects in Asturias 2008-2010

Právny základ

Resolución de 3 de diciembre de 2007, de la Consejería de Educación y Ciencia, por la que se convocan ayudas para la ejecución de proyectos estratégicos durante el período 2008-2010 en el marco del Plan de Ciencia Tecnología e Innovación (PCTI) de Asturias 2006-2009

Druh opatrenia

Schéma pomoci

Účel

Výskum a vývoj

Forma pomoci

Priama dotácia

Rozpočet

Celková výška plánovanej pomoci: 10 mil. EUR

Intenzita

75 %

Trvanie

Do 31. 12. 2010

Sektory hospodárstva

Všetky odvetvia

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Consejería de Educación y Ciencia del Gobierno del Principado de Asturias

Plaza de España, no 5

E-33007 Oviedo

Ďalšie informácie

Rozhodnutie v autentickom jazykovom znení, z ktorého boli odstránené všetky informácie, ktoré sú predmetom obchodného tajomstva, je uverejnené na stránke:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Dátum prijatia rozhodnutia

10. 6. 2008

Číslo pomoci

N 47/08

Členský štát

Rakúsko

Región

Názov (a/alebo názov príjemcu)

Förderung der Stromerzeugung aus erneuerbaren Energiequellen nach dem österreichischen Ökostromgesetz (Erhöhung der Einspeisetarife)

Právny základ

Ökostromgesetz, BGBL I Nr. 19-2002 idF. BGBL I Nr. 105-2006

Druh opatrenia

Schéma pomoci

Účel

Ochrana životného prostredia, obnoviteľné zdroje energie

Forma pomoci

Dodatok k výkupným cenám

Rozpočet

Ročné plánované výdavky: 20 mil. EUR.

Celková výška plánovanej pomoci: 20 mil. EUR

Intenzita

Trvanie

1. 1. 2008-31. 12. 2008

Sektory hospodárstva

Elektrická energia

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Stubenring 1

A-1011 Wien

Ďalšie informácie

Rozhodnutie v autentickom jazykovom znení, z ktorého boli odstránené všetky informácie, ktoré sú predmetom obchodného tajomstva, je uverejnené na stránke:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Dátum prijatia rozhodnutia

25. 7. 2008

Číslo pomoci

N 193/08

Členský štát

Španielsko

Región

Pais Vasco

Názov (a/alebo názov príjemcu)

Programa de apoyo a la realización de proyectos de desarrollo tecnológico e innovación (Programa INNOTEK)

Právny základ

Orden de la Consejera de Industria, comercio y turismo de primera modificacion de la Orden por la que se regula el programa de apoyo a la realizacion de proyectos de desarrollo tecnologico e innovacion de 27 Junio de 2005 (programa INNOTEK)

Druh opatrenia

Schéma pomoci

Účel

Výskum a vývoj, regionálny rozvoj, zamestnanosť

Forma pomoci

Priama dotácia

Rozpočet

Ročné plánované výdavky: 40 mil. EUR.

Celková výška plánovanej pomoci: 200 mil. EUR

Intenzita

45 %

Trvanie

Do 31. 12. 2013

Sektory hospodárstva

Všetky odvetvia

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Departamento de Industria, Comercio y Turismo, Gobierno Vasco

Donosita no 1,

E-01010 Vitoria-Gasteiz

Ďalšie informácie

Rozhodnutie v autentickom jazykovom znení, z ktorého boli odstránené všetky informácie, ktoré sú predmetom obchodného tajomstva, je uverejnené na stránke:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Dátum prijatia rozhodnutia

25. 7. 2008

Číslo pomoci

N 194/08

Členský štát

Španielsko

Región

Pais Vasco

Názov (a/alebo názov príjemcu)

Programa de apoyo a la realizacion de proyectos de lanzamiento de empresas de base científica y technológica (modificación del programa NETs)

Právny základ

Orden de la Consejera de Industria, comercio y turismo de primera modificación de la orden por la que se regula el programa NETs de ayudas a la realisacion de proyectos de lanzamiento de empresas de base cientifica y tecnologica, programa a cuya financiación contribuye el fondo europeo de desarrollo regional, de 27 de Junio de 2005

Druh opatrenia

Schéma pomoci

Účel

Výskum a vývoj, regionálny rozvoj, zamestnanosť

Forma pomoci

Priama dotácia

Rozpočet

Ročné plánované výdavky: 10 mil. EUR.

Celková výška plánovanej pomoci: 60 mil. EUR

Intenzita

50 %

Trvanie

Do 31. 12. 2013

Sektory hospodárstva

Všetky odvetvia

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Departamento de Industria, Comercio y Turismo, Gobierno Vasco

Donosita no 1

E-01010 Vitoria-Gasteiz

Ďalšie informácie

Rozhodnutie v autentickom jazykovom znení, z ktorého boli odstránené všetky informácie, ktoré sú predmetom obchodného tajomstva, je uverejnené na stránke:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/


IV Informácie

INFORMÁCIE INŠTITÚCIÍ A ORGÁNOV EURÓPSKEJ ÚNIE

Rada

4.10.2008   

SK

Úradný vestník Európskej únie

C 253/7


ROZHODNUTIE RADY

z 25. septembra 2008,

ktorým sa vymenúvajú členovia a náhradníci Poradného výboru pre slobodu pohybu pracovníkov

(2008/C 253/03)

RADA EURÓPSKEJ ÚNIE

so zreteľom na nariadenie Rady (EHS) č. 1612/68 z 15. októbra 1968 o slobode pohybu pracovníkov v rámci Spoločenstva (1), a najmä na jeho články 26 a 27,

so zreteľom na zoznamy kandidátov, ktoré Rade predložili vlády členských štátov,

keďže:

(1)

Rada svojimi rozhodnutiami z 15. septembra 2006 (2), z 18. decembra 2006 (3) a z 22. marca 2007 (4) vymenovala členov a náhradníkov Poradného výboru pre slobodu pohybu pracovníkov na obdobie od 14. septembra 2006 do 13. septembra 2008.

(2)

Členovia a náhradníci zostávajú vo funkcii, pokiaľ sa nenahradia alebo pokiaľ sa neobnoví ich funkčné obdobie.

(3)

Členovia a náhradníci uvedeného výboru by sa mali vymenovať na obdobie dvoch rokov,

ROZHODLA TAKTO:

Článok 1

Za členov a náhradníkov Poradného výboru pre slobodu pohybu pracovníkov sa na obdobie od 25. septembra 2008 do 24. septembra 2010 vymenúvajú:

I.   ZÁSTUPCOVIA VLÁD

Krajina

Členovia

Náhradníci

Belgicko

Virginie LECLERCQOVÁ

Anne ZIMMERMANNOVÁ

Alix GEYSELSOVÁ

Bulharsko

Liliana STANKOVA

Nikolaj NIKOLOV

Rossitza STELIANOVA

Česká republika

Martina MICHALCOVÁ

Věra KOLMEROVÁ

Hana VACULÍKOVÁ

Dánsko

Stig Hansen NØRGAARD

Lisbet MØLLER NIELSENOVÁ

Simone HEINECKEOVÁ

Nemecko

Gisbert BRINKMANN

Ute PLÖTZOVÁ

Henning GRUB

Estónsko

Thor-Sten VERTMANN

Maarja KULDJÄRVOVÁ

Carita RAMMUSOVÁ

Írsko

Brendan SHANAHAN

Larry O'GRADY

Deirdre NALLYOVÁ

Grécko

Konstantinos CHRYSSINIS

Grigorios ALEXAKIS

Lydia KOTROFOVÁ

Španielsko

Carlos GUERVÓS MAÍLLO

Carlos LÓPEZ-MÓNIS

Carlos GARCÍA DE CORTÁZAR-NEBREDA

Francúzsko

Nadia MAROTOVÁ

Laurent FRIBOULET

Albert MARTINO

Taliansko

Cyprus

Demetris MICHAELIDES

Agni PAPAGEORGIOUOVÁ

Lotyšsko

Linda PAUGAOVÁ

Līga EMULEOVÁ

Mārtiņš BRENCIS

Litva

Rita KAZLAUSKIENEOVÁ

Monika VYŠNIAUSKIENEOVÁ

Andrius TEKORIUS

Luxembursko

Mariette SCHOLTUSOVÁ

Tom GOEDERS

Paolo FINZI

Maďarsko

Vera ÁCSOVÁ

Éva Tímea KISSOVÁ

Hajnalka ERDŐSOVÁ

Malta

Holandsko

C.W. Olde OLTHOFOVÁ

M.G. BLOMSMA

G. WIDERA-STEVENSOVÁ

Rakúsko

Ingrid NOWOTNY

Doris WITEK-WEINDORFEROVÁ

Heinz KUTROWATZ

Poľsko

Janusz GRZYB

Magdalena SWEKLEJOVÁ

Marcin PARNOWSKI

Portugalsko

Ana Paula FERNANDESOVÁ

Ana Cristina SANTOS PEDROSOVÁ

Mário PEDRO

Rumunsko

Bogdan PAŞCA

Marius RĂŞCANU

Auraş MARINESCU

Slovinsko

Radivoj RADAK

Damjana ŠARČEVIČOVÁ

Ana KLINAROVÁ

Slovensko

Jozef HUDEC

Agnesa SKUPNÍKOVÁ

Jaroslav KOVÁČ

Fínsko

Mirkka MYKKÄNENOVÁ

Olli SORAINEN

Wivi-Ann WAGELLO-SJÖLUNDOVÁ

Švédsko

Anna SANTESSONOVÁ

Åsa CARLANDEROVÁ

Claes-Göran LOCK

Spojené kráľovstvo

Peter BODE

Seonaid WEBBOVÁ

Ute CHATTERJEEOVÁ

II.   ZÁSTUPCOVIA ORGANIZÁCIÍ ZAMESTNANCOV

Krajina

Členovia

Náhradníci

Belgicko

Jean-François MACOURS

Yvienne VAN HOLSBEECKOVÁ

Bulharsko

Iliyan TSENOV

Diana ANGELOVA

Daniel JANEV

Česká republika

Miroslav FEBER

Zdena LA SALAOVÁ

Pavel JANIČKO

Dánsko

Michael JACOBSEN

Jens WIENE

Käthe MUNK RYOMOVÁ

Nemecko

Renate GABKEOVÁ

Klaus BECK

Frank STÖHR

Estónsko

Liina CARROVÁ

Leif KALEV

Tiia TAMMELEHTOVÁ

Írsko

Esther LYNCHOVÁ

Brendan MACKIN

Grécko

Georgios PERENTIS

Georgios SKOULATAKIS

Euthimios EUTHIMIOU

Španielsko

Ana María  CORRAL JUÁNOVÁ

Mohamed Anour HAIDOUR

Pilar  ROC  ALFAROVÁ

Francúzsko

Corinne MARESOVÁ

An LENOUAILOVÁ

Ommar BENFAÏD

Taliansko

Cyprus

Nikos GREGORIOU

Nikos EPISTITHIOU

Diomedes DIOMEDOUS

Lotyšsko

Kaspars RĀCENĀJS

Zanda GRUNDBERGAOVÁ

Irēna KALNIŅAOVÁ

Litva

Janina ŠVEDIENĖOVÁ

Janina MATUIZIENĖOVÁ

Jovita MEŠKAUSKIENĖOVÁ

Luxembursko

Maďarsko

Judit CZUGLERNÉ IVÁNYOVÁ

Károly GYÖRGY

Edit PINKOVÁ

Malta

Holandsko

Caroline RIETBERGENOVÁ

Daniëlle VAARTJES-VAN SUIJDAMOVÁ

Paul VAN KRUINING

Rakúsko

Johannes PEYRL

Oliver RÖPKE

Ludwig ROITHINGER

Poľsko

Dorota GARDIASOVÁ

Jakub KUS

Bogdan OLSZEWSKI

Portugalsko

Carlos Manuel ALVES TRINDADE

José Manuel DA LUZ CORDEIRO

Anabela PEIXOTO DE MAGALHÃESOVÁ

Rumunsko

Valentin MOCANU

Liviu APOSTOIU

Dragoș FRUMOSU

Slovinsko

Metka ROKSANDIĆOVÁ

Jaka POČIVAVŠEK

Gregor CERAR

Slovensko

Magdaléna MELLENOVÁ

Milan BUŠO

Jana SLÁVIKOVÁ

Fínsko

Pia BJÖRKBACKAOVÁ

Liisa FOLKERSMAOVÁ

Ralf SUND

Švédsko

Monika ARVIDSSONOVÁ

Lena WIRKKALAOVÁ

Ossian WENNSTRÖM

Spojené kráľovstvo

Sean BAMFORD

Mohammed TAJ

Wilf SULLIVAN

III.   ZÁSTUPCOVIA ORGANIZÁCIÍ ZAMESTNÁVATEĽOV

Krajina

Členovia

Náhradníci

Belgicko

Sonja KOHNENMERGENOVÁ

Philippe STIENON

Monica DE JONGHEOVÁ

Bulharsko

Evgenij IVANOV

Branimir HANDJIEV

Galia BOZHANOVA

Česká republika

Marie ZVOLSKÁ

Miroslav FIŘT

Vladimíra DRBALOVÁ

Dánsko

Henning GADE

Flemming DREESEN

Benjamin HOLST

Nemecko

Jürgen WUTTKE

Angela SCHNEIDER-BODIENOVÁ

Stefan HOEHL

Estónsko

Lilian SALLASTEOVÁ

Heinart PUHKIM

Tarmo KRIIS

Írsko

Finola MCDONNELLOVÁ

Tony DONOHOE

Heidi LOUGHEEDOVÁ

Grécko

Eirini BARDANIOVÁ

Nikos DIMAS

Antonios MEGGOULIS

Španielsko

Pablo GÓMEZ ALBO

Celia FERRERO ROMEROVÁ

Javier IBARS ÁLVARO

Francúzsko

Gaëtan BEZIER

Odile MENNETEAUOVÁ

Pascale DESSENOVÁ

Taliansko

Cyprus

Michael ANTONIOU

Emilios MICHAEL

Lena PANAYIOTOUOVÁ

Lotyšsko

Ilona KIUKUCĀNEOVÁ

Inese STEPIŅAOVÁ

Litva

Justinas USONIS

Aidas VAIČIULIS

Iginijus ŠAKŪNAS

Luxembursko

Maďarsko

Zsuzsanna JUNGOVÁ

István KOMORÓCZKI

Adrienn BÁLINT

Malta

Holandsko

S.J.L. NIEUWSMA

W.M.J.M. Mario VAN MIERLO

G.A.M. Gerard VAN DER GRIND

Rakúsko

Margit KREUZHUBEROVÁ

Andreas GRUBER

Christa SCHWENGOVÁ

Poľsko

Michal GAWRYSZCAK

Jacek MĘCINA

Jolanta KOSAKOWSKA

Portugalsko

Cristina NAGY MORAISOVÁ

Adília LISBOAOVÁ

Marcelino PENA COSTA

Rumunsko

Roxana PRODANOVÁ

Doru Claudian FRUNZULICĂ

Dan ANGHELESCU

Slovinsko

Metka PENKO NATLAČENOVÁ

Igor ANTAUER

Slovensko

Vladimír KALINA

Jozef ORGONÁŠ

Jana CHRKAVÁ

Fínsko

Katja LEPPÄNENOVÁ

Mikko RÄSÄNEN

Mikko NYYSSÖLÄ

Švédsko

Karin EKENGEROVÁ

Leif LINDBERG

Fabian WALLÉN

Spojené kráľovstvo

Jim BLIGH

Neil CARBERRY

Guy BAILEY

Článok 2

Členov a náhradníkov, ktorí ešte neboli určení, vymenuje Rada neskôr.

V Bruseli 25. septembra 2008

Za Radu

predseda

B. HORTEFEUX


(1)  Ú. v. ES L 257, 18.10.1968, s. 2.

(2)  Ú. v. EÚ C 242, 7.10.2006, s. 1.

(3)  Ú. v. EÚ C 320, 28.12.2006, s. 4.

(4)  Ú. v. EÚ C 78, 11.4.2007, s. 4.


Komisia

4.10.2008   

SK

Úradný vestník Európskej únie

C 253/12


Výmenný kurz eura (1)

3. októbra 2008

(2008/C 253/04)

1 euro=

 

Mena

Výmenný kurz

USD

Americký dolár

1,3834

JPY

Japonský jen

145,09

DKK

Dánska koruna

7,4612

GBP

Britská libra

0,78355

SEK

Švédska koruna

9,7017

CHF

Švajčiarsky frank

1,5654

ISK

Islandská koruna

156,13

NOK

Nórska koruna

8,292

BGN

Bulharský lev

1,9558

CZK

Česká koruna

24,795

EEK

Estónska koruna

15,6466

HUF

Maďarský forint

246,1

LTL

Litovský litas

3,4528

LVL

Lotyšský lats

0,7096

PLN

Poľský zlotý

3,4277

RON

Rumunský lei

3,8765

SKK

Slovenská koruna

30,329

TRY

Turecká líra

1,8092

AUD

Austrálsky dolár

1,78

CAD

Kanadský dolár

1,4899

HKD

Hongkongský dolár

10,7503

NZD

Novozélandský dolár

2,0878

SGD

Singapurský dolár

2,0063

KRW

Juhokórejský won

1 697,85

ZAR

Juhoafrický rand

11,8073

CNY

Čínsky juan

9,4742

HRK

Chorvátska kuna

7,1208

IDR

Indonézska rupia

13 045,46

MYR

Malajzijský ringgit

4,7969

PHP

Filipínske peso

65,05

RUB

Ruský rubeľ

35,8525

THB

Thajský baht

47,298

BRL

Brazílsky real

2,8411

MXN

Mexické peso

15,5978


(1)  

Zdroj: referenčný výmenný kurz publikovaný ECB.


INFORMÁCIE ČLENSKÝCH ŠTÁTOV

4.10.2008   

SK

Úradný vestník Európskej únie

C 253/13


Informácie oznámené členskými štátmi o štátnej pomoci poskytnutej v súlade s nariadením Komisie (ES) č. 70/2001 o uplatňovaní článkov 87 a 88 Zmluvy o ES na štátnu pomoc malým a stredným podnikom

(Text s významom pre EHP)

(2008/C 253/05)

Číslo pomoci

XS 186/08

Členský štát

Nemecko

Región

Baden-Württemberg

Názov schémy štátnej pomoci alebo názov spoločnosti prijímajúcej individuálnu pomoc

ELR-Kombi-Darlehen als Ergänzungsprogramm zum Entwicklungsprogramm Ländlicher Raum (ELR-Programm). Das ELR-Programm wird entsprechend der Verordnung (EG) Nr. 1998/2006 („De-minimis“-Verordnung der Europäischen Union vom 15.12.2006 (Amtsblatt der EU vom 28.12.2006) gewährt

Právny základ

Rechtsgrundlage ist das Gesetz über die Landeskreditbank Baden-Württemberg — Förderbank vom 11.11.1998 (Gesetzblatt für Baden-Württemberg vom 18.11.1998, S.581), zuletzt geändert durch Gesetz vom 11.12.2007 (Gesetzblatt für Baden-Württemberg vom 14.12.2007, S.581) i.V.m. § 15 Landwirtschafts- und Landeskulturengesetz; §§ 23, 44 Landeshaushaltsordnung Baden-Württemberg und den dazu ergangenen Verwaltungsvorschriften

Druh opatrenia

Schéma pomoci

Rozpočet

Ročné plánované výdavky: 150 mil. EUR

Maximálna intenzita pomoci

V súlade s článkom 4 ods. 2 až 6 a článkom 5 nariadenia

Dátum implementácie

1. 7. 2008

Trvanie

30. 9. 2008

Účel

Malé a stredné podniky

Sektory hospodárstva

Všetky sektory oprávnené na pomoc pre MSP

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Landeskreditbank Baden-Württemberg

Förderbank

Postfach 10 29 43

D-70025 Stuttgart


Číslo pomoci

XS 196/08

Členský štát

Nemecko

Región

Freistaat Sachsen

Názov schémy štátnej pomoci alebo názov spoločnosti prijímajúcej individuálnu pomoc

Gemeinsames Umsetzungsdokument zum Programm Ziel 3/Cíl 3 zur Förderung der grenzübergreifenden Zusammenarbeit 2007-2013 zwischen dem Freistaat Sachsen und der Tschechischen Republik im Rahmen des Ziels „Europäische territoriale Zusammenarbeit“

Právny základ

VO (EG) 1083/2006 (allg. Strukturfondsverordnung) VO (EG) 1080/2006 (EFRE-Verordnung) gemeinsames Programmdokument (Operationelles Programm CCI-Code: 2007CB163PO017), §§ 23 und 44 der Haushaltsordnung für den Freistaat Sachsen (Sächsische Haushaltsordnung — SäHO, SächsGVBl. 2001, S. 154) sowie der hierzu ergangenen Verwaltungsvorschriften des Sächsischen Staatsministeriums der Finanzen

Druh opatrenia

Schéma pomoci

Rozpočet

Ročné plánované výdavky: 13,7 mil. EUR

Maximálna intenzita pomoci

V súlade s článkom 4 ods. 2 až 6 a článkom 5 nariadenia

Dátum implementácie

1. 1. 2007

Trvanie

31. 12. 2015

Účel

Malé a stredné podniky

Sektory hospodárstva

Všetky sektory oprávnené na pomoc pre MSP

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Sächsische Aufbaubank — Förderbank

Pirnaische Straße 9

D-01069 Dresden


Číslo pomoci

XS 197/08

Členský štát

Dánsko

Región

Region Hovedstaden

Názov schémy štátnej pomoci alebo názov spoločnosti prijímajúcej individuálnu pomoc

Eksportforberedelse af SCF Technologies A/S, Smedeholm 13B, DK-2730 Herlev

Právny základ

Finansloven 2008: 6.11.01 Udenrigstjenesten

Druh opatrenia

Ad hoc

Rozpočet

Celková výška plánovanej pomoci: 0,01 mil. DKK

Maximálna intenzita pomoci

V súlade s článkom 4 ods. 2 až 6 a článkom 5 nariadenia

Dátum implementácie

8. 7. 2008

Trvanie

9. 9. 2008

Účel

Malé a stredné podniky

Sektory hospodárstva

Dodávka vody; čistenie a odvod odpadových vôd, odpady a služby odstraňovania odpadov; odborné, vedecké a technické testovanie a analýzy

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Danmarks Eksportråd

Asiatisk Plads 2

DK-1448 København K


Číslo pomoci

XS 199/08

Členský štát

Spojené kráľovstvo

Región

North East England

Názov schémy štátnej pomoci alebo názov spoločnosti prijímajúcej individuálnu pomoc

Sterling Investment Properties LLP

Právny základ

Industrial Development Act 1982 Sections 7 and 11 Section2 Local Government Act 2000

Druh opatrenia

Schéma pomoci

Rozpočet

Ročné plánované výdavky: 1,2 mil. GBP

Maximálna intenzita pomoci

V súlade s článkom 4 ods. 2 až 6 a článkom 5 nariadenia

Dátum implementácie

9. 6. 2008

Trvanie

31. 12. 2008

Účel

Malé a stredné podniky

Sektory hospodárstva

Všetky výrobné sektory, iné služby

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

GONE Citygate

Gallowgate

Newcastle on Tyne NE1 4 WH

United Kingdom


Číslo pomoci

XS 204/08

Členský štát

Taliansko

Región

Puglia

Názov schémy štátnej pomoci alebo názov spoločnosti prijímajúcej individuálnu pomoc

Assunzioni stabili di lavoratori svantaggiati e creazione di nuovi posti di lavoro

Právny základ

Legge regionale n. 10/2004

Druh opatrenia

Schéma pomoci

Rozpočet

Ročné plánované výdavky: 6 mil. EUR

Maximálna intenzita pomoci

V súlade s článkom 4 ods. 2 až 6 a článkom 5 nariadenia

Dátum implementácie

1. 1. 2008

Trvanie

31. 12. 2008

Účel

Malé a stredné podniky

Sektory hospodárstva

Všetky sektory oprávnené na pomoc pre MSP

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Regione Puglia

Assessorato al lavoro e cooperazione

Settore lavoro e cooperazione

Responsabile di misura 3.11

Viale Corigliano 1 — Zona industriale

I-70123 Bari


Číslo pomoci

XS 206/08

Členský štát

Dánsko

Región

Názov schémy štátnej pomoci alebo názov spoločnosti prijímajúcej individuálnu pomoc

Forskningskupon

Právny základ

Lov om Teknologi og Innovation nr. 419 af 6. juni 2002

Druh opatrenia

Schéma pomoci

Rozpočet

Ročné plánované výdavky: 15 mil. DKK

Maximálna intenzita pomoci

V súlade s článkom 4 ods. 2 až 6 a článkom 5 nariadenia

Dátum implementácie

10. 6. 2008

Trvanie

31. 12. 2009

Účel

Malé a stredné podniky

Sektory hospodárstva

Všetky sektory oprávnené na pomoc pre MSP

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Forsknings- og Innovationsstyrelsen som er en styrelse under Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling

Bredgade 40

DK-1260 København K


4.10.2008   

SK

Úradný vestník Európskej únie

C 253/17


Informácie oznámené členskými štátmi o štátnej pomoci poskytnutej v súlade s nariadením Komisie (ES) č. 68/2001 o uplatňovaní článkov 87 a 88 Zmluvy o ES na pomoc pre vzdelávanie

(Text s významom pre EHP)

(2008/C 253/06)

Číslo pomoci

XT 85/08

Členský štát

Belgicko

Región

Vlaams Gewest

Názov schémy štátnej pomoci alebo názov spoločnosti prijímajúcej individuálnu pomoc

NV Bekaert

Právny základ

Decreet betreffende het economisch ondersteuningsbeleid van 31 januari 2003

Druh opatrenia

Ad hoc

Rozpočet

Celková výška plánovanej pomoci: 0,81 mil. EUR

Maximálna intenzita pomoci

V súlade s článkom 4 ods. 2 až 7 nariadenia

Dátum implementácie

1. 12. 2007

Trvanie

30. 11. 2009

Účel

Špecifické vzdelávanie

Sektory hospodárstva

Ťahanie drôtov za studena

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Vlaamse overheid — Agentschap Economie

Koning Albert II laan 35, bus 12

B-1030 Brussel


Číslo pomoci

XT 86/08

Členský štát

Belgicko

Región

Vlaams Gewest

Názov schémy štátnej pomoci alebo názov spoločnosti prijímajúcej individuálnu pomoc

NV Ford-Werke GMBH

Právny základ

Decreet betreffende het economisch ondersteuningsbeleid van 31 januari 2003

Druh opatrenia

Ad hoc

Rozpočet

Celková výška plánovanej pomoci: 0,78 mil. EUR

Maximálna intenzita pomoci

V súlade s článkom 4 ods. 2 až 7 nariadenia

Dátum implementácie

12. 3. 2007

Trvanie

31. 12. 2007

Účel

Špecifické vzdelávanie

Sektory hospodárstva

Automobilový priemysel

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Vlaamse overheid — Agentschap Economie

Koning Albert II laan 35, bus 12

B-1030 Brussel


Číslo pomoci

XT 94/08

Členský štát

Španielsko

Región

Navarra

Názov schémy štátnej pomoci alebo názov spoločnosti prijímajúcej individuálnu pomoc

Programa de formación del sector comercial para el periodo 2008-2011

Právny základ

Orden Foral no 194/2008, de 12 de junio, del Consejero de Innovación, Empresa y Empleo (Boletín Oficial de Navarra, no 81, de 2.7.2008)

http://www.navarra.es/home_es/Actualidad/BON/Boletines/2008/81/Anuncio-10

Druh opatrenia

Schéma pomoci

Rozpočet

Ročné plánované výdavky: 0,09 mil. EUR

Maximálna intenzita pomoci

V súlade s článkom 4 ods. 2 až 7 nariadenia

Dátum implementácie

3. 7. 2008

Trvanie

31. 10. 2011

Účel

Špecifické vzdelávanie

Sektory hospodárstva

Iné služby

Názov a adresa orgánu poskytujúceho pomoc

Departamento de Innovación, Empresa y Empleo del Gobierno de Navarra

Parque Tomás Caballero, no 1

Edificio «Fuerte del Príncipe II»

E-31005 Pamplona


V Oznamy

ADMINISTRATÍVNE POSTUPY

Komisia

4.10.2008   

SK

Úradný vestník Európskej únie

C 253/19


VÝZVA NA PREDKLADANIE NÁVRHOV – EACEA/30/08

Akcia 4.6 – Partnerstvá – Program „Mládež v akcii“

(2008/C 253/07)

1.   CIELE A PRIORITY

V rámci akcie 4.6 programu „Mládež v akcii“ chce Európska komisia prostredníctvom Výkonnej agentúry pre vzdelávanie, audiovizuálny sektor a kultúru podporiť projekty partnerstva s regionálnymi či miestnymi verejnými orgánmi alebo s organizáciami pôsobiacimi v oblasti mládeže na európskej úrovni.

Zatiaľ čo ostatné časti programu majú za cieľ poskytovať početné dotácie malým projektom prostredníctvom výmenných pobytov mladých a mládežníckych iniciatív či vzdelávacích projektov, a prostredníctvom vytvárania sietí osôb pracujúcich v oblasti mládeže, táto výzva umožňuje skombinovanie takýchto malých projektov do štruktúrovanej činnosti navrhnutej verejným orgánom či organizáciou na európskej úrovni. Ponúka tak možnosť, aby takýto príjemca dodal svojim aktivitám pre mládež európsky rozmer a viditeľnosť alebo aby v rámci Európskej únie podporil projekty pre mládež realizované tretími stranami (napríklad združeniami mladých so sídlom v regióne príjemcu). Tieto skombinované projekty teda môže realizovať buď priamo príjemca dotácie, alebo iné osoby takto podporované spoločne s príjemcom dotácie a Úniou. Tento postup je tak súčasťou budovania partnerstva smerujúceho k zabezpečeniu čo najväčšieho znásobenia aktivít pre mládež.

Táto výzva si kladie za cieľ podporiť partnerstvá prispievajúce k rozvoju stratégií a programov dohodnutých aktivít európskeho rozmeru orientovaných na mládež.

Projekt podporený na základe tejto výzvy, bude teda zložený z programu činností, ktoré:

budú obsahovať jednu či viacero aktivít spadajúcich do akcií 1.1, 1.2 alebo 4.3 (okrem vytvárania siete) programu „Mládež v akcii“,

navrhne oprávnená uchádzajúca sa organizáciá, ktorá sa podieľa na projekte jedným z dvoch nasledujúcich spôsobov (jeden vylučuje druhý):

a)

buď program činností realizuje priamo uchádzajúca sa organizácia (možnosť A);

b)

alebo kandidujúca organizácia (koordinátor) zabezpečí koordináciu uskutočňovania programu činností, ktorý bude v skutočnosti realizovaný inými organizáciami (partnermi), pri dodržaní kritérií oprávnenosti vzťahujúcich sa na jednotlivé akcie programu „Mládež v akcii“ (možnosť B). V tomto prípade kandidujúca organizácia označí partnerské organizácie už pri podaní kandidatúry.

2.   SPÔSOBILÍ UCHÁDZAČI

Návrhy môžu predkladať orgány pôsobiace na miestnej alebo regionálnej úrovni alebo organizácie pôsobiace v oblasti mládeže na európskej úrovni (ENGO) s členskými organizáciami v aspoň 8 krajinách, v ktorých sa program „Mládež v akcii“ realizuje.

Prípustná je len kandidatúra žiadateľov, ktorí sú právnickými osobami registrovanými v jednej z krajín, v ktorých sa program realizuje, a sú zaregistrovaní aspoň rok pred dátumom podania kandidatúry. Uvedenými krajinami sú:

členské štáty Európskej únie: Belgicko, Bulharsko, Cyprus, Česká republika, Dánsko, Estónsko, Fínsko, Francúzsko, Grécko, Holandsko, Írsko, Litva, Lotyšsko, Luxembursko, Maďarsko, Malta, Nemecko, Poľsko, Portugalsko, Rakúsko, Rumunsko, Slovensko, Slovinsko, Spojené kráľovstvo, Španielsko, Švédsko, Taliansko,

štáty Európskeho združenia voľného obchodu (EZVO), ktoré sú stranami dohody o vytvorení Európskeho hospodárskeho priestoru (EHP): Island, Lichtenštajnsko, Nórsko,

kandidátske krajiny zaradené do pred vstupovej stratégie podľa základných zásad a podmienok vytvorených rámcovými dohodami, ktoré boli uzavreté s týmito krajinami vzhľadom na ich účasť na programoch Spoločenstva: Turecko.

3.   SPÔSOBILÉ AKTIVITY

Súčasťou programu činností môžu byť nasledovné aktivity:

1.

výmenné mládežnícke pobyty – spadajúce pod akciu 1.1 programu „Mládež v akcii“ (podrobnosti o kritériách spôsobilosti a pravidlá financovania nájdete v prílohe I);

2.

mládežnícke iniciatívy – spadajúce pod akciu 1.2 programu „Mládež v akcii“ (podrobnosti o kritériách spôsobilosti a pravidlá financovania nájdete v prílohe I);

3.

aktivity spadajúce pod akciu 4.3 programu „Mládež v akcii“, okrem aktivít vytvárania siete (podrobnosti o kritériách spôsobilosti a pravidlá financovania nájdete v prílohe I).

Žiadna iná aktivita nie je prípustná.

Programy musia za každých okolností začať v období od 1. apríla 2009 do 1. septembra 2009.

Programy aktivít môžu trvať najviac 2 roky (24 mesiacov).

4.   KRITÉRIÁ PRIDELENIA FINANČNÉHO PRÍSPEVKU

Kvalita projektu bude vyhodnotená podľa týchto kritérií:

A.

Všeobecná kvalita programu činností a kvalita koordinácie, ktorá bude vyhodnotená podľa:

a)

súladu s cieľmi programu „Mládež v akcii“ a tejto výzvy na predkladanie návrhov;

b)

kvality koncepcie programu činností a najmä jeho plánovania;

c)

rozsahu programu činností (t. j. podľa jeho multipilikačného efektu, jeho trvalého vplyvu na významné množstvo mladých, jeho viditeľnosti a podľa zhodnotenia a využitia jeho výsledkov);

d)

počtu mladých a ich vedúcich priamo zapojených do realizácie programu činností.

Každé z uvedených kritérií (bod A) bude mať pri hodnotení rovnakú váhu.

B.

Kvalita každej aktivity zaradenej do programu činností, ktorá bude vyhodnotená podľa:

a)

všetkých kritérií hodnotenia týkajúcich sa danej činnosti (kvalita projektu a navrhovaných metód, profil účastníkov a realizátorov projektu), ako aj ich relatívnej váhy na účely hodnotenia, ako je podrobne uvedené v prílohe I.

Obe kategórie kritérií budú mať pri hodnotení rovnakú váhu.

5.   DOSTUPNÝ ROZPOČET

Celkový rozpočet vyčlenený na spolufinancovanie programov v rámci tejto výzvy sa odhaduje približne na 750 000 EUR.

Výška dotácie pridelenej jednotlivým projektom nepresiahne sumu 100 000 EUR.

V rámci partnerstva sa príjemca bude podieľať na spolufinancovaní projektu s Európskou komisiou.

Agentúra si vyhradzuje možnosť neprideliť všetky dostupné prostriedky.

6.   LEHOTA NA PREDKLADANIE ŽIADOSTÍ

Žiadosti musia byť predložené Výkonnej agentúre pre vzdelávanie, audiovizuálny sektor a kultúru najneskôr 1. decembra 2008 na túto adresu:

Agence Exécutive «Éducation, Audiovisuel et Culture»

Programme «Jeunesse en action»

Appel à propositions EACEA/30/08

BOUR 01/001

Avenue du Bourget, 1

B-1140 Bruxelles

Prijaté budú len žiadosti podané na príslušnom formulári, riadne vyplnené, datované a podpísané osobou oprávnenou právne zaväzovať uchádzajúcu sa organizáciu.

Žiadosti podané faxom alebo prostredníctvom elektronickej pošty nebudú prijaté.

7.   PODROBNÉ INFORMÁCIE

Podrobné usmernenia určené pre kandidátov ako aj formuláre žiadostí sa nachádzajú na tejto adrese:

http://eacea.ec.europa.eu/youth/calls2008/action46/index_en.htm

Žiadosti musia byť predložené na príslušnom formulári a obsahovať všetky požadované prílohy a informácie.


KONANIA TÝKAJÚCE SA VYKONÁVANIA SPOLOČNEJ OBCHODNEJ POLITIKY

Komisia

4.10.2008   

SK

Úradný vestník Európskej únie

C 253/22


Oznámenie o blížiacom sa uplynutí platnosti niektorých antidumpingových opatrení

(2008/C 253/08)

1.

Podľa článku 11 ods. 2 nariadenia Rady (ES) č. 384/96 z 22. decembra 1995 o ochrane pred dumpingovými dovozmi z krajín, ktoré nie sú členmi Európskeho spoločenstva (1), Komisia oznamuje, že pokiaľ sa nezačne preskúmanie v súlade s nasledujúcim postupom, platnosť ďalej uvedených antidumpingových opatrení uplynie dňom uvedeným v tabuľke.

2.   Postup

Výrobcovia zo Spoločenstva môžu podať písomnú žiadosť o preskúmanie. Táto žiadosť musí obsahovať dostatočné dôkazy o tom, že uplynutie platnosti opatrení by pravdepodobne viedlo k pokračovaniu alebo opakovanému výskytu dumpingu a ujmy.

V prípade, že sa Komisia rozhodne preskúmať príslušné opatrenia, dostanú dovozcovia, vývozcovia, predstavitelia vyvážajúcej krajiny a výrobcovia zo Spoločenstva príležitosť rozvinúť záležitosti, ktoré sú uvedené v žiadosti o preskúmanie, vyvrátiť ich alebo predložiť k nim pripomienky.

3.   Lehota

Výrobcovia zo Spoločenstva môžu na základe vyššie uvedených skutočností predložiť Európskej komisii písomnú žiadosť o preskúmanie na adresu: European Commission, Directorate-General for Trade (Unit H-1), J-79 4/23, B-1049 Brussels (2) kedykoľvek od dátumu uverejnenia tohto oznámenia, najneskôr však do troch mesiacov pred dátumom uvedeným v tabuľke uvedenej ďalej v texte.

4.

Toto oznámenie sa uverejňuje v súlade s článkom 11 ods. 2 nariadenia (ES) č. 384/96.

Výrobok

Krajina(-y) pôvodu alebo vývozu

Opatrenia

Odkaz

Dátum uplynutia platnosti

Cyklamát sodný

Čínska ľudová republika

Indonézia

Antidumpingové clo

Nariadenie Rady (ES) č. 435/2004 (Ú. v. EÚ L 72, 11.3.2004, s. 1)

12. 3. 2009


(1)  Ú. v. ES L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2)  Fax: (32-2) 295 65 05.


KONANIA TÝKAJÚCE SA VYKONÁVANIA POLITIKY HOSPODÁRSKEJ SÚŤAŽE

Komisia

4.10.2008   

SK

Úradný vestník Európskej únie

C 253/23


ŠTÁTNA POMOC – NEMECKO

Štátna pomoc C 27/08 (ex N 426/05) – Nemecko – EverQ (bonus pre MSP)

Výzva na predloženie pripomienok v súlade s článkom 88 ods. 2 Zmluvy o ES vo veci opatrenia

(Text s významom pre EHP)

(2008/C 253/09)

Listom zo 17. júna 2008, ktorý je uvedený v autentickom jazyku za týmto zhrnutím, Komisia oznámila Nemecku svoje rozhodnutie začať konanie podľa článku 88 ods. 2 Zmluvy o ES, pokiaľ ide o uvedené opatrenie pomoci.

Zainteresované strany môžu predložiť svoje pripomienky k opatreniu, vo veci ktorého Komisia začína konanie, v lehote jedného mesiaca odo dňa uverejnenia tohto zhrnutia a nasledujúceho listu. Kontaktné údaje:

European Commission

Directorate-General for Competition

State Aid Greffe

B-1049 Brussels

Fax: (32-2) 296 12 42

Tieto pripomienky sa oznámia Nemecku. Zainteresované strany môžu písomne s uvedením dôvodov požiadať o dôverné zaobchádzanie s údajmi o ich totožnosti.

TEXT ZHRNUTIA

OPIS OPATRENIA A INVESTIČNÉHO PROJEKTU

Príjemcom notifikovanej pomoci je spoločnosť EverQ GmbH (ďalej len „EverQ“). Spoločnosť EverQ je spoločným podnikom založeným v decembri 2004 spoločnosťami Evergreen Solar Inc. (podiel v EverQ 75,1 %) a Q-Cells AG (podiel v EverQ 24,9 %). Spoločnosť Evergreen je výrobcom solárnych modulov a vlastní patent na technológiu String-Ribbon. Spoločnosť Q-Cells je druhým najväčším výrobcom solárnych článkov na svete. V novembri 2005 sa k týmto spoločnostiam pridala spoločnosť Renewable Energy Corporation, ktorá je najväčším svetovým výrobcom kremíkových materiálov pre fotovoltaický priemysel a prostredníctvom svojich dcérskych spoločností aj výrobcom solárnych plátkov, článkov a modulov. Od decembra 2006 vlastní každý z týchto troch partnerov 33,3 % podiel v spoločnosti EverQ.

Vo veci N 426/05 (1) schválila Komisia 7. júna 2006 (pozri K(2006) 2092 v konečnom znení) pomoc pre spoločnosť EverQ GmbH vo forme bonusu pre MSP. Cieľom uvedeného projektu pomoci je podpora regionálneho rozvoja. Projekt sa týkal výstavby nového závodu (EverQ1) na výrobu solárnych modulov s využitím String-Ribbon technológie. Nový závod bol prvým výrobným závodom EverQ. Jeho výstavba sa začala v decembri 2004. Plánovalo sa, že závod bude mať nominálnu výrobnú kapacitu max. 30 megawattov a sprevádzkovaný do 31. decembra 2007.

Komisia počas zisťovania týkajúceho sa iného notifikovaného opatrenia pomoci pre EverQ (N 864/06) našla dôkazy, že vlastníctvo a finančná štruktúra EverQ sa mohli stať predmetom manipulácie s cieľom zabezpečiť, aby spoločnosť bola oprávnená na poskytnutie bonusu pre MSP. Komisia v dobe, keď prijala svoje rozhodnutie o poskytnutí bonusu pre MSP spoločnosti EverQ nemala tieto informácie k dispozícii.

Z nových informácií týkajúcich sa pôvodnej dohody o založení spoločného podniku uzavretej medzi spoločnosťami Evergreen a Q-Cells v súvislosti s projektom EverQ1, je zrejmé, že partneri zámerne udržiavali podiel Q-Cells v spoločnom podniku […] (2) pod úrovňou 25 % (na 24,9 %), aby štátna pomoc dosiahla maximálnu prípustnú výšku (vrátane bonusu pre MSP).

POSÚDENIE ZLUČITEĽNOSTI OPATRENIA POMOCI SO SPOLOČNÝM TRHOM

Spoločnosti EverQ bola poskytnutá regionálna investičná pomoc vo výške 28 471 100 EUR, vrátane 15 % bonusu pre MSP, na jej projekt EverQ1. Bonus pre SME bol príspevkom navyše k zvyčajnej maximálnej prípustnej intenzite pomoci podľa usmernení pre regionálnu pomoc. MSP totiž majú možnosť získať vyššie sumy pomoci na kompenzáciu ich znevýhodnenia zapríčineného ich veľkosťou.

Podľa článku 4 prílohy k odporúčaniu Komisie zo 6. mája 2003 týkajúcom sa definície mikro, malých a stredných podnikov (ďalej len „odporúčanie o MSP“) (3) sa údaje o počte zamestnancov a finančných stropoch, ktoré slúžia na posúdenie, či príjemca pomoci je MSP, týkajú posledného schváleného účtovného obdobia a vypočítavajú sa na ročnej báze.

Ponechaním podielu spoločnosti Q-Cells na úrovni 24,9 %, teda pod 25 %, nebol počet zamestnancov tejto spoločnosti ani jeho finančné stropy zahrnuté do výpočtu počtu zamestnancov a finančných stropov spoločnosti EverQ (4). Na základe týchto skutočností prijala Komisia 7. júna 2006 kladné rozhodnutie vo veci poskytnutia bonusu pre SME na projekt EverQ1, pri ktorom dospela na základe dôkazov predložených nemeckými orgánmi k záveru, že príjemca v čase notifikácie vyhovoval kritériám definície MSP a že pomoc vrátane bonusu pre MSP bola nevyhnutá na zabezpečenie financovania celej investície.

V tomto prípade má Komisia podozrenie, že sa zúčastnené strany vo vzťahu k EverQ […] pokúsili zámerne vyhnúť stanoveným stropom s cieľom obísť definíciu MSP a získať takto vyššiu pomoc hoci nemusia čeliť typickému znevýhodneniu MSP.

Komisia v súlade s článkom 9 procesného nariadenia rozhodla začať konanie, aby od zainteresovaných strán získala stanoviská skôr než rozhodne či zruší pôvodné rozhodnutie o schválení bonusu pre MSP.

TEXT LISTU

„Die Kommission möchte Deutschland davon in Kenntnis setzen, dass sie nach Prüfung der Angaben Ihrer Behörden zu der genannten Beihilfemaßnahme gemäß Artikel 9 der Verordnung (EG) Nr. 659/1999 des Rates vom 22. März 1999 über besondere Vorschriften für die Anwendung von Artikel 93 (jetzt Artikel 88) des EG-Vertrags (5) entschieden hat, wegen der genannten Beihilfe das Verfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einzuleiten.

1.   VERFAHREN

(1)

In der Beihilfesache N 426/05 (6) genehmigte die Kommission am 7. Juni 2006 (Entscheidung K(2006) 2092 endg.) eine Beihilfe in Form eines KMU-Aufschlags für die EverQ GmbH (nachstehend ‚EverQ‘ genannt).

(2)

Während der Prüfung einer weiteren angemeldeten Beihilfemaßnahme für EverQ (N 864/06) entdeckte die Kommission Hinweise darauf, dass die Eigentumsverhältnisse und die Finanzstruktur von EverQ im Anmeldeverfahren möglicherweise unvollständig/unrichtig dargestellt wurden, was die die Absichten der beteiligten Unternehmen anbetrifft sicherzustellen, dass EverQ nach Auffassung der Kommission für einen KMU-Aufschlag in Frage kam. Wären diese Informationen der Kommission zum damaligen Zeitpunkt bekannt gewesen, so hätte dies Auswirkungen auf die in der Entscheidung vom 7. Juni 2006 dargelegte beihilferechtliche Würdigung gehabt.

(3)

Mit Schreiben vom 17. März 2008 (D/51176) gab die Kommission Deutschland Gelegenheit, zu der von ihr beabsichtigten Einleitung eines förmlichen Prüfverfahrens vor einem möglichen Widerruf ihrer Entscheidung vom 7. Juni 2006 Stellung zu nehmen. Die deutschen Behörden übermittelten ihre Stellungnahme mit Schreiben vom 15. April 2008, das am 16. April 2008 registriert wurde (A/7152). Mit einem weiteren Schreiben vom 15. April 2008, das am selben Tag registriert wurde (A/7084), legten die deutschen Behörden zudem ergänzende Informationen vor. Am 15. Mai 2008 fand ein Treffen zwischen Vertretern der Kommissionsdienststellen und der deutschen Behörden statt.

2.   BESCHREIBUNG DER BEIHILFEMASSNAHME

2.1.   Das Vorhaben

(4)

Mit Schreiben vom 29. August 2005, das am 1. September 2005 registriert wurde (SG/2005/7811), meldeten die deutschen Behörden einen KMU-Aufschlag von 15 Prozentpunkten an, der EverQ auf der Grundlage von Artikel 4 Absatz 3 Buchstabe b der Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (7) (nachstehend ‚KMU-Verordnung‘ genannt) zusätzlich zu einer Regionalbeihilfe im Rahmen der bestehenden regionalen Beihilferegelungen ‚Gemeinschaftsaufgabe — Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur‘ (staatliche Beihilfe N 642/02 (8) — nachstehend ‚GA‘ genannt) und ‚Investitionszulagengesetz 2005‘ (staatliche Beihilfe N 142a/04 (9) — nachstehend ‚InvZulG‘ genannt) gewährt werden sollte.

(5)

Ziel des Beihilfevorhabens ist die Förderung der regionalen Entwicklung. Der Investitionsstandort befindet sich in Thalheim, Landkreis Bitterfeld, Sachsen-Anhalt, Deutschland, einem Fördergebiet nach Artikel 87 Absatz 3 Buchstabe a des EG-Vertrags, für das gemäß der bis Ende 2006 geltenden Fördergebietskarte für Deutschland (10) eine Beihilfehöchstintensität, ausgedrückt als Bruttosubventionsäquivalent (BSÄ), von 35 % Anwendung fand.

(6)

Das Vorhaben betraf die Errichtung einer neuen Fabrik (EverQ1) zur Herstellung von Solarmodulen (Prodcom-Code 32.10.52.37) auf der Grundlage der sogenannten String-Ribbon-Technologie (11). Bei der neuen Fabrik handelte es sich um die erste Betriebsstätte von EverQ. Mit der Errichtung der Fabrik wurde im Dezember 2004 begonnen. Die Fabrik sollte eine nominale Produktionskapazität von 30 Megawatt-Peak (12) erreichen und bis zum 31. Dezember 2007 in Betrieb genommen werden. Tatsächlich nahm EverQ1 die Produktion bereits im April 2006 auf.

2.2.   Der Beihilfeempfänger

(7)

Die angemeldete Beihilfe soll EverQ gewährt werden. EverQ wurde im Dezember 2004 gegründet. Zum Zeitpunkt der Anmeldung, dem 1. September 2005, hielten die Evergreen Solar Inc. (Marlboro, MA, USA, nachstehend ‚Evergreen‘ genannt) und die Q-Cells AG (Thalheim, Deutschland, nachstehend ‚Q-Cells‘ genannt) 75,1 % bzw. 24,9 % der Anteile an EverQ. Evergreen stellt Solarmodule her und besitzt ein Patent für die String-Ribbon-Technologie. Q-Cells ist weltweit der zweitgrößte Hersteller von Solarzellen.

(8)

Im November 2005 erwarb die Renewable Energy Corporation ASA (Norwegen, nachstehend ‚REC‘ genannt) eine Beteiligung von 15 %, während Evergreen und Q-Cells ihre Beteiligung auf 64 % bzw. 21 % verringerten. REC ist weltweit der größte Hersteller von Silizium-Materialien für die Fotovoltaikindustrie. Die Tochtergesellschaften von REC stellen auch Solarwafer, -zellen und -module her.

(9)

Seit dem 19. Dezember 2006 halten die Geschäftspartner Evergreen, Q-Cells und REC jeweils eine Beteiligung von 33,3 % an EverQ.

(10)

Am 5. Februar 2007 kündigte Q-Cells seine Absicht an, sich mit 17,9 % an REC zu beteiligen. Zugleich kündigte Good Energies Investment BV, ein institutioneller Anleger und ehemaliger Mitanteilseigner von REC (39,46 %) und Q-Cells (16,39 %) in einer Presserklärung an, dass es seinen an REC gehaltenen Anteil an Q-Cells und Orkla ASA veräußern werde (26. Februar 2007). Die nachfolgende Übersicht gibt Aufschluss über die derzeitige Gesellschafterstruktur von EverQ:

Image

2.3.   Die Investitionskosten und die Finanzierung des Vorhabens

(11)

Die gesamten Investitionskosten für das Vorhaben belaufen sich (nominal) auf 65 699 302 EUR, von denen 60 873 300 EUR für eine Regionalbeihilfe in Frage kommen. In Tabelle I sind die gesamten Investitionskosten für das angemeldete Vorhaben aufgeschlüsselt.

Tabelle I

Aufschlüsselung der Projektkosten (nominale Beträge)

Investitionskategorie

Betrag (in EUR)

Grundstück

[…] (13)

Gebäude

[…]

Maschinen/Werkzeuge

[…]

Investitionskosten insgesamt

65 699 302

Beihilfefähige Kosten insgesamt

60 873 300

(12)

Das Vorhaben wurde neben den beantragten Beihilfemitteln mit Eigenmitteln und Bankdarlehen finanziert. Tabelle II gibt einen Überblick über die Finanzierung des angemeldeten Vorhabens.

Tabelle II

Finanzierung des Vorhabens (nominale Beträge)

Finanzierungsmittel

Betrag (in EUR)

Eigenmittel

[…]

GA-Zuschuss

14 142 000

Zulage gemäß InvZulG

14 329 100

Bankdarlehen (nicht durch eine staatliche Garantie abgesichert)

8 000 000

Darlehen der Muttergesellschaften

[…]

Insgesamt

65 699 302

2.4.   Die neuen Informationen

(13)

Die neuen Informationen, auf die die Kommission während der Prüfung einer weiteren angemeldeten Beihilfe für EverQ stieß, betreffen den ursprünglichen zwischen Evergreen und Q-Cells geschlossenen Joint-Venture-Rahmenvertrag vom 14. Mai 2005 über das Vorhaben EverQ1 (14) (nachstehend ‚MJVA1‘ genannt), dem zu entnehmen ist, dass die Joint-Venture-Partner die Beteiligung von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung […] auf einen Anteil von unter 25 % (nämlich auf 24,9 %) beschränkten, um eine möglichst hohe Beihilfe (einschließlich eines KMU-Aufschlags) in Anspruch nehmen zu können. In Artikel 3 Absatz 4 des Vertrags ist festgelegt, dass sich die Parteien nach Kräften um möglichst hohe staatliche KMU-Zuschüsse für EverQ bemühen werden. In Artikel 3 Absatz 6 des Vertrags ist zudem Folgendes festgelegt: Sollte Q-Cells gemäß den geltenden Fördermittelbestimmungen seine Beteiligung an EverQ auf 50 % erhöhen können, ohne dass dies dazu führen könnte, dass die zuständigen Behörden einem Antrag auf staatliche Investitionszuschüsse nicht bzw. nur teilweise stattgeben oder bereits gewährte staatliche Investitionszuschüsse ganz oder teilweise zurückfordern, wird Q-Cells angeboten, sich an EverQ in der gleichen prozentualen Höhe zu beteiligen wie Evergreen.

2.5.   Anwendbare Verfahrensvorschriften

(14)

In Artikel 9 der Verfahrensverordnung heißt es: ‚Die Kommission kann, nachdem sie dem betreffenden Mitgliedstaat Gelegenheit zur Stellungnahme gegeben hat, eine (…) Entscheidung widerrufen, wenn diese auf während des Verfahrens übermittelten unrichtigen Informationen beruht, die ein für die Entscheidung ausschlaggebender Faktor waren. Vor dem Widerruf einer Entscheidung und dem Erlass einer neuen Entscheidung eröffnet die Kommission das förmliche Prüfverfahren nach Artikel 4 Absatz 4 (…)‘.

2.6.   Stellungnahme Deutschlands

(15)

Die deutschen Behörden vertraten in ihrem Schreiben vom 15. April 2008 die Auffassung, dass im Falle von EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung die in der Empfehlung der Kommission vom 6. Mai 2003 betreffend die Definition der Kleinstunternehmen sowie der kleinen und mittleren Unternehmen (15) (nachstehend ‚KMU-Empfehlung‘ genannt) festgelegten formellen Kriterien bezüglich der Schwellenwerte erfüllt gewesen seien und dass die KMU-Empfehlung keine weiteren klar definierten, in der Praxis handhabbaren Abgrenzungskriterien enthalte. Daher sind die deutschen Behörden der Auffassung, dass diese formellen Kriterien für die Bestimmung der Eigenschaft eines KMU ausschlaggebend sein müssten, um die Rechtssicherheit und die Berechenbarkeit der Beihilfenkontrollpolitik der Kommission zu gewährleisten. Sollte die Kommission der Auffassung sein, dass die formellen Kriterien nicht mehr angemessen seien, dürfe sie nicht einfach ihre Praxis anhand von Einzelfällen ändern, sondern müsse über eine Änderung der entsprechenden Regelung nachdenken.

(16)

Die deutschen Behörden geben an, dass sie den MJVA1 der Anmeldung nicht beigefügt hätten, da sie ihn aus beihilferechtlicher Sicht nicht für relevant eingestuft hätten. Der Vertragstext sei öffentlich zugänglich gewesen, und die deutschen Behörden hätten ihn zum Zeitpunkt der Anmeldung nicht bewusst verschwiegen oder zurückgehalten.

(17)

Die deutschen Behörden machen ferner geltend, dass sowohl die Stellungnahmen der beiden Joint-Venture-Partner Evergreen und Q-Cells als auch die Entwicklung der Gesellschafterstruktur von EverQ die im Rahmen der Anmeldung gemachten Angaben stützen würden. Nach Auffassung des begünstigten Unternehmens würden diese Angaben den Tatsachen entsprechen und zudem das von den Beteiligten auch tatsächlich Gewollte widerspiegeln. Die deutschen Behörden vertreten die Ansicht, dass die neuen Informationen aus dem MJVA1 nicht geeignet seien, ein anderes Bild zu vermitteln.

(18)

Die Gründungsgesellschafterinnen wie auch das begünstigte Unternehmen haben den deutschen Behörden Stellungnahmen übermittelt. Danach habe die ursprüngliche Gesellschafterstruktur (75,1 % für Evergreen und 24,9 % für Q-Cells) wirtschaftliche Gründe gehabt. Die im MJVA1 geregelte zukünftige Möglichkeit zur Erhöhung der Geschäftsanteile von Q-Cells an EverQ auf bis zu 50 % sei von verschiedenen Voraussetzungen abhängig gewesen und stünde in keinem vertraglichen Zusammenhang mit der Erhöhung der Anteile von Q-Cells auf 33,3 %, die am 29. September 2006 notariell beurkundet und zum 19. Dezember 2006 wirksam wurde.

(19)

Die Beteiligung von Q-Cells sei nach dem Eintritt von REC und dem Abschluss eines ersten Silizium-Liefervertrags mit diesem neuen Joint-Venture-Partner zunächst auf 21 % gesenkt worden (zweiter Joint-Venture-Rahmenvertrag vom 22. November 2005, nachstehend ‚MJVA2‘ genannt). Im MJVA2 sei eine Regelung wie in Artikel 3 Absatz 6 MJVA1 nicht mehr enthalten gewesen. Somit beruhe der Erwerb einer paritätischen Beteiligung aller Gesellschafter in Höhe von jeweils 33,3 %, der seine Ursache in einem (am 29. September 2006 unterzeichneten und ab dem 19. Dezember 2006 geltenden) zweiten Liefervertrag mit REC gefunden habe, nicht auf dem MJVA1.

(20)

Die deutschen Behörden machen geltend, der Joint-Venture-Partner Evergreen sei selbst ein KMU gewesen. Zudem habe Q-Cells die formellen Kriterien der KMU-Empfehlung erfüllt (16) und sei bis Dezember 2006 ein Minderheitsgesellschafter gewesen: Bei Gründung des Joint Venture habe Q-Cells nur ein Mitglied — Evergreen dagegen zwei Mitglieder — in den Aufsichtsrat entsenden können, die Stimmrechte seien entsprechend den Geschäftsanteilen verteilt gewesen und die finanzielle Beteiligung der Partner am Investitionsvorhaben habe deren Anteilen am Joint Venture entsprochen. Die Berufung von Vorstandsmitgliedern von Q-Cells zu Geschäftsführern von EverQ im Zeitraum von Ende 2004 bis April 2005 sei als vorübergehend anzusehen, allein vor der Hintergrund einer zügigen Ingangsetzung des Vorhabens zu werten und habe auf den Standort- und Sprachkenntnissen von Q-Cells beruht.

(21)

Ergänzend führen die deutschen Behörden aus, dass die zwischen EverQ und Q-Cells geschlossenen Verträge (Lizenz- und Technologietransfervertrag, Silizium-Liefervertrag, Dienstleistungsverträge) ebenso wie die Verträge mit anderen Gesellschaftern dem Fremdvergleichsgrundsatz entsprächen.

(22)

Die deutschen Behörden machen ferner geltend, dass die Beteiligung von Q-Cells am ursprünglichen Joint Venture EverQ als Neugründung im Hinblick auf die für KMU typischen Schwierigkeiten nach Auskunft des Unternehmens keine Vorteile verschafft habe. In diesem Zusammenhang werden insbesondere folgende Punkte angeführt:

der Zugang zu langfristigem Fremdkapital sei schwieriger als bei Großunternehmen gewesen und überhaupt nur unter Einbeziehung von Eigenmitteln und Fördermitteln in die Finanzierung sowie durch Beibringung umfangreicher Sicherheiten möglich gewesen. Die Kreditlinien der finanzierenden Banken seien genau und ausschließlich am Bedarf von EverQ1 orientiert gewesen. Das Finanzierungspaket für EverQ1 sei mit einem Bankkredit über lediglich 8 Mio. EUR (13 % der gesamten Investitionssumme) und Beiträgen der Partner entsprechend ihrer Beteiligung am Joint Venture als KMU-typisch anzusehen. Der Kreditvertrag sei erst im November 2005 unterzeichnet und der Kreditbetrag erst im Dezember 2006 an das Unternehmen ausgereicht worden,

der Zugang zum Absatzmarkt sei für EverQ und seine Gesellschafter mit erheblichen Risiken verbunden gewesen, da es sich bei der String-Ribbon-Technologie von Evergreen um eine industriell noch nicht validierte Technologie gehandelt habe (17) und Q-Cells als Solarzellenhersteller nicht auf dem Markt für Solarmodule tätig gewesen sei und somit keinen Beitrag zur Behebung der KMU-typischen Schwierigkeiten von EverQ habe leisten können,

die Versorgung mit dem wichtigen Rohstoff Silizium habe erst mit dem Beitritt von REC als Gesellschafter stabil abgesichert werden können.

(23)

Die deutschen Behörden übermittelten auch die Kopie eines Dokuments mit dem Titel ‚[…]‘. In dieser von […] unterzeichneten Vereinbarung werden die Grundzüge eines möglichen Rechtsgeschäfts zwischen den beiden Unternehmen zwecks Gründung und Führung eines Joint Venture zur Entwicklung und Herstellung sowie zum Verkauf von Solarprodukten auf der Grundlage der String-Ribbon-Technologie dargelegt.

3.   WÜRDIGUNG DER BEIHILFEMASSNAHME

(24)

Im vorliegenden Fall wurde die Entscheidung der Kommission vom 7. Juni 2006 auf der Grundlage von Informationen erlassen, die zum Zeitpunkt der Anmeldung in Hinblick auf die Absichten der beteiligten Unternehmen unvollständig/unrichtig waren.

3.1.   Allgemeine Erwägungen

(25)

Die deutschen Behörden machen im Wesentlichen geltend, dass die Kommission bei der Prüfung der Frage, ob ein Unternehmen mit den typischen Schwierigkeiten eines KMU zu kämpfen hat, nur die formellen Kriterien der KMU-Empfehlung, nicht aber die konkreten wirtschaftlichen Gegebenheiten berücksichtigen dürfe. Ergänzend führen sie aus, dass EverQ auf alle Fälle KMU-typische Schwierigkeiten gehabt habe.

(26)

Zum ersten Punkt merkt die Kommission an, dass der Gerichtshof wie folgt entschieden hat: Das in der KMU-Empfehlung niedergelegte Unabhängigkeitskriterium bezweckt, dass die für KMU vorgesehenen Maßnahmen tatsächlich diejenigen Unternehmen erreichen, deren geringe Größe für sie einen Nachteil bedeutet, nicht aber diejenigen, die einem Konzern angehören und Zugang zu Mitteln und Unterstützungen haben, die ihre gleich großen Konkurrenten nicht haben. Es ergibt sich ferner, dass zur Beschränkung auf solche Unternehmen, die tatsächlich unabhängige KMU darstellen, auch rechtliche Gebilde von KMU ausgeschlossen werden sollen, die eine wirtschaftliche Gruppe bilden, deren Bedeutung über die eines solchen Unternehmens hinausgeht, und dass darauf zu achten ist, dass die Definition der KMU nicht durch eine rein formale Erfüllung der Kriterien umgangen wird. Das Unabhängigkeitskriterium ist daher im Licht dieses Zieles auszulegen (18).

(27)

Die Kommission räumt ein, dass dieses Urteil unter Zugrundelegung der früheren, aus dem Jahr 1996 stammenden KMU-Definition (19) erlassen wurde und dass mit der überarbeiteten, seit 2005 geltenden Definition unter anderem das Ziel verfolgt wurde, insbesondere durch die Einführung der Konzepte des ‚verbundenen Unternehmens‘ und des ‚Partnerunternehmens‘ mehr Rechtssicherheit bei der Anwendung des Unabhängigkeitskriteriums zu gewährleisten.

(28)

Dennoch sind die vom Gerichtshof in diesem Urteil aufgestellten Grundsätze nach Auffassung der Kommission weiterhin gültig, und zwar insbesondere in Fällen, in denen versucht wird, die überarbeitete KMU-Definition zu manipulieren oder zu umgehen.

(29)

Dementsprechend vertritt die Kommission in diesem Stadium des Verfahrens die Auffassung, dass sie auch der Umstand, dass EverQ möglicherweise die formellen Kriterien der KMU-Definition erfüllt hat, nicht daran hindert zu prüfen, ob das Unternehmen tatsächlich mit den typischen Schwierigkeiten eines KMU konfrontiert ist, da ihr klare Hinweise dafür vorliegen, dass die formellen Kriterien nur deswegen erfüllt wurden, weil die Beteiligung von Q-Cells an EverQ bewusst auf unter 25 % (konkret 24,9 %) beschränkt wurde, und der tatsächliche Einfluss von Q-Cells in EverQ stärker war.

(30)

Was den zweiten Punkt anbetrifft, so macht EverQ anscheinend geltend, dass es selbst dann, wenn es mit anderen Unternehmen (‚verbundenen‘ Unternehmen oder ‚Partnerunternehmen‘) eine wirtschaftliche Gruppe bilden und die formellen Schwellenwerte überschreiten würde, als KMU eingestuft werden könne. Die Kommission bezweifelt, dass dieses Argument stichhaltig ist. Sollte die Untersuchung ergeben, dass die in der KMU-Definition festgelegten Schwellenwerte für die Mitarbeiterzahl, den Jahresumsatz und die Jahresbilanz überschritten werden, weil bei der Ermittlung des KMU-Status für EverQ auch die Daten anderer Unternehmen zu berücksichtigen sind, könnte EverQ nicht als KMU eingestuft werden. Das Argument, dass sowohl Evergreen als auch Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung und des Erlasses der Entscheidung über einen KMU-Aufschlag für EverQ KMU gewesen seien und unter den gleichen KMU-typischen Schwierigkeiten gelitten hätten, erscheint in diesem Zusammenhang irrelevant, da beide Unternehmen zusammen immer noch eine Gruppe bilden würden, deren Lage nicht mit den Schwierigkeiten eines KMU vergleichbar wäre, das nicht über Partnerunternehmen oder verbundene Unternehmen verfügt. Sollte die Untersuchung mit anderen Worten also ergeben, dass Evergreen und/oder Q-Cells als Partnerunternehmen von EverQ anzusehen sind, so würden die einschlägigen formellen Schwellenwerte für die Mitarbeiterzahl, den Jahresumsatz und die Jahresbilanz überschritten, was zwingend bedeuten würde, dass nicht davon ausgegangen werden könnte, dass EverQ mit KMU-typischen Schwierigkeiten konfrontiert ist.

3.2.   Anwendung der KMU-Definition auf EverQ unter Berücksichtigung der neuen Informationen über den Beihilfeempfänger

(31)

EverQ hat für sein Vorhaben EverQ1 eine regionale Investitionsbeihilfe von 28 471 100 EUR (20) einschließlich eines KMU-Aufschlags von 15 Prozentpunkten erhalten (siehe auch Abschnitt 2.2). Diesen KMU-Aufschlag (in diesem Fall in Höhe von 15 Prozentpunkten) dürfen die deutschen Behörden über die nach den Leitlinien für Regionalbeihilfen normalerweise zulässige Beihilfehöchstintensität für Unternehmen in einem benachteiligten Gebiet hinaus gewähren, sofern es sich bei dem betreffenden Unternehmen um ein KMU handelt. KMU sollten nämlich höhere Beihilfebeträge erhalten, damit sie die größenbedingten Nachteile ausgleichen können.

(32)

In ihrer Entscheidung in der Beihilfesache N 426/05 prüfte die Kommission den KMU-Status von EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung (21) auf der Grundlage der KMU-Empfehlung.

(33)

Als kleine und mittlere Unternehmen gelten gemäß Artikel 2 des Anhangs zur KMU-Empfehlung Unternehmen,

die weniger als 250 Personen beschäftigen und

die entweder einen Jahresumsatz von höchstens 50 Mio. EUR erzielen und/oder

deren Jahresbilanzsumme sich auf höchstens 43 Mio. EUR beläuft.

(34)

Bei der Prüfung der Frage, ob es sich bei dem begünstigten Unternehmen um ein KMU handelt, beziehen sich die Daten, die für die Berechnung der Mitarbeiterzahl und der finanziellen Schwellenwerte herangezogen werden, gemäß Artikel 4 des Anhangs zur KMU-Empfehlung auf den letzten Rechnungsabschluss und werden auf Jahresbasis berechnet. Ein Unternehmen erwirbt bzw. verliert den KMU-Status, wenn es in zwei aufeinanderfolgenden Geschäftsjahren am Stichtag des Rechnungsabschlusses die Obergrenze für die Mitarbeiterzahl oder die finanziellen Schwellenwerte über- bzw. unterschreitet.

(35)

Artikel 87 Absatz 1 des EG-Vertrags stützt sich bei der Definition des Beihilfeempfängers auf den Begriff des Unternehmens. Dem Europäischen Gerichtshof (22) zufolge muss es sich bei dem ‚Unternehmen‘ nicht unbedingt um eine bestimmte juristische Person handeln, sondern es kann eine wirtschaftliche Gruppe von Gesellschaften sein.

(36)

Bei der Prüfung der Frage, ob EverQ ein eigenständiges Unternehmen ist oder ob es mit anderen Unternehmen eine wirtschaftliche Gruppe bildet (verbundene Unternehmen oder Partnerunternehmen), müssen mehrere Faktoren berücksichtigt werden. In Artikel 3 des Anhangs zur KMU-Empfehlung sind die Arten von Unternehmen (verbundene Unternehmen und Partnerunternehmen) aufgeführt, die bei der Ermittlung der Mitarbeiterzahl und der finanziellen Daten zu berücksichtigen sind.

(37)

Ein Unternehmen, das eine Beteiligung von 25 % oder mehr hält, ist nach der KMU-Empfehlung als Partnerunternehmen anzusehen. Die Tatsache, dass die Beteiligung von Q-Cells auf 24,9 % und damit auf unter 25 % beschränkt wurde, hatte zur Folge, dass die Mitarbeiterzahlen und die Finanzdaten von Q-Cells bei der Ermittlung der Mitarbeiterzahlen bzw. der finanziellen Schwellenwerte für EverQ nicht miteinbezogen wurden (23). Auf dieser Grundlage genehmigte die Kommission am 7. Juni 2006 den KMU-Aufschlag für EverQ1. In der entsprechenden Entscheidung kam die Kommission zu dem Schluss, dass die von den deutschen Behörden vorgelegten Informationen belegten, dass der Beihilfeempfänger zum Zeitpunkt der Anmeldung der KMU-Definition entsprach und dass die Gewährung eines KMU-Aufschlags notwendig war, um die Finanzierung der Gesamtinvestition sicherzustellen.

(38)

Es ist allgemein anerkannt, dass Unternehmen mit niedrigeren als den oben angegebenen Mitarbeiterzahlen und finanziellen Schwellenwerten mit einer Reihe von Schwierigkeiten zu kämpfen haben, die ihre Entwicklung bremsen können. Ein zentrales Problem für KMU sind beispielsweise die Kapitalbeschaffung und der Kreditzugang. Verantwortlich hierfür sind unzulängliche Informationen, die geringe Risikobereitschaft der Finanzmärkte und die begrenzten Garantien, die KMU bieten können. Mangels Ressourcen fehlt es ihnen zum Teil auch an Informationen auf so wichtigen Gebieten wie den neuen Technologien oder der Erschließung neuer Märkte.

(39)

Doch offensichtlich können auch Unternehmen, die nicht mit den typischen Schwierigkeiten von KMU konfrontiert zu sein scheinen, durch die Nutzung von Strukturen wie Joint Ventures auf der Grundlage der KMU-Definition KMU-Aufschläge (zusätzlich zu den nach den Leitlinien für Regionalbeihilfen normalerweise zulässigen Höchstbeihilfen) erhalten. Im vorliegenden Fall hat die Kommission in der Tat Zweifel daran, dass die Beihilfe für EverQ in einem angemessenen Verhältnis zum Bedarf des Unternehmens stand, […].

(40)

Während der Prüfung des angemeldeten Investitionsvorhabens EverQ2 entdeckte die Kommission Hinweise darauf, dass die Eigentumsverhältnisse und die Finanzstruktur von EverQ möglicherweise […] unvollständig/unrichtig dargestellt wurden, um sicherzustellen, dass EverQ für einen KMU-Aufschlag in Frage kam. Der Kommission waren wichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen nicht bekannt, als sie die Entscheidung über den KMU-Aufschlag für EverQ1 erließ. Wären ihr alle wichtigen Informationen bekannt gewesen, so hätte dies Auswirkungen auf die in der Entscheidung vom 7. Juni 2006 dargelegte beihilferechtliche Würdigung gehabt.

(41)

In der Tat ist in Artikel 3 Absatz 4 des MJVA1 festgelegt, dass sich die Parteien nach Kräften um möglichst hohe staatliche KMU-Zuschüsse für EverQ bemühen werden. Nach Auffassung der Kommission ist dies ein Hinweis darauf, dass die Joint-Venture-Partner die Beteiligung von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung […] auf einen Anteil von unter 25 % (nämlich auf 24,9 %) beschränkten, um eine möglichst hohe Beihilfe einschließlich eines KMU-Aufschlags in Anspruch nehmen zu können. Die Kommission ist der Auffassung, dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells größer war, als dies in dem Anteil von 24,9 %, den Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung an EverQ hielt, zum Ausdruck kam. Dies lässt sich nicht nur aus dem Wortlaut von Artikel 3 Absatz 4 des MJVA1, sondern auch daraus folgern, dass einige Zeit lang Vorstandsmitglieder von Q-Cells zu Geschäftsführern von EverQ berufen wurden und es zahlreiche Verträge ([…]) zwischen EverQ und Q-Cells gab, von denen uns die deutschen Behörden erst im April 2008 unterrichteten. Dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells in EverQ größer war oder größer sein sollte, als dies in der Höhe seiner in der Anmeldung angegebenen Beteiligung an EverQ zum Ausdruck kam, lässt sich auch aus Artikel 3 Absatz 6 des MJVA1 ableiten, der besagt, dass Q-Cells seine Beteiligung an EverQ auf 50 % erhöhen oder sich in der gleichen prozentualen Höhe wie Evergreen beteiligen kann, wenn oder sobald dies nach den Vorschriften für staatliche Beihilfen möglich ist.

(42)

Obwohl EverQ den deutschen Behörden zufolge geltend macht, dass der MJVA1 nicht die einzige Joint-Venture-Vereinbarung ist und die oben genannten Bestimmungen in anderen Vereinbarungen nicht enthalten sind, sieht die Kommission ihre Auffassung in mehr als einem Dokument bestätigt. So heißt es in der von den deutschen Behörden übermittelten Vereinbarung mit dem Titel ‚[…]‘ unter Ziffer 5: ‚Mit Blick auf einen möglichst umfassenden Förderanspruch liegt es nach Auffassung der Parteien im Interesse von JVCo, dass Q seine Beteiligung an JVCo so lange begrenzt, bis entweder E oder JVCo gemäß den Vorschriften über Investitionszuschüsse etc. nicht mehr als ‚kleines oder mittleres Unternehmen‘ eingestuft wird oder diese Beschränkung hinfällig wird. In diesem Zusammenhang muss das Eigentum von Q an JVCo weniger als 25 % ausmachen, damit in Deutschland bestimmte staatliche Beihilfen in Anspruch genommen werden können.‘ [Englischer Originalwortlaut: ‚The Parties understand that, in order to qualify for maximum grants, it is in the interest of JVCo that Q restricts its equity portion of JVCo until such time that either E or JVCo are no longer categorised as “small or medium enterprises” under the rules for investment grants etc., or that this restriction becomes null and void. As such, Q's ownership of JVCo must be less than 25 % in order to qualify for certain German government subsidies.‘] (24).

(43)

Aus den oben genannten Gründen hegt die Kommission, dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung des KMU-Aufschlags im September 2005 größer gewesen sein könnte, als dies von einem Gesellschafter, der formal eine unter 25 % (konkret 24,9 %) liegende Beteiligung an EverQ hält, zu erwarten gewesen wäre. Indem Q-Cells die Schwellenwerte nur formal einhielt, […] und zudem über größeren Einfluss verfügte, vermied das Unternehmen […] eine Einstufung als Partner von EverQ bzw. als mit diesem verbundenes Unternehmen im Sinne der KMU-Empfehlung; eine solche Einstufung hätte schließlich zu dem Ergebnis geführt, dass EverQ kein KMU war, nicht mit den für KMU typischen Schwierigkeiten zu kämpfen hatte und daher nicht für einen KMU-Aufschlag in Frage kam.

(44)

Nach Auffassung der Kommission darf daher nicht außer Acht gelassen werden, dass die Finanzstruktur des Beihilfeempfängers möglicherweise umgangen wird, damit ein höherer Beihilfeanspruch besteht. Es sollte berücksichtigt werden, dass für das Vorhaben EverQ1 unter Umständen unberechtigterweise ein KMU-Aufschlag gewährt wurde. Daher fordert die Kommission die Beteiligten auf, zu diesem Punkt Stellung zu nehmen.

3.3.   Schlussfolgerung

(45)

Aufgrund der neuen Informationen hat die Kommission Zweifel daran, ob es sich bei EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung um ein KMU im Sinne der KMU-Empfehlung handelte. Sollte Letzteres nicht der Fall gewesen sein, würde der angemeldete KMU-Aufschlag zu einer mit dem EG-Vertrag nicht zu vereinbarenden Überschreitung der zulässigen Beihilfeintensität führen.

(46)

Da sich die neuen Informationen auf die zulässige Beihilfehöchstintensität auswirken, sind sie im Sinne von Artikel 9 der Verfahrensverordnung ein ausschlaggebender Faktor für die Entscheidung. In Wirklichkeit trägt die Entscheidung der Kommission vom 7. Juni 2006 jedoch einem ausschlaggebenden Faktor nicht Rechnung, da zum Zeitpunkt der Anmeldung nur unvollständige/unrichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen vorlagen. Dies könnte dazu führen, dass die Entscheidung vom 7. Juni 2006 möglicherweise widerrufen wird.

(47)

Der etwaige Widerruf der ursprünglichen Entscheidung, die sich auf unvollständige/unrichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen und den tatsächlichen Einfluss von Q-Cells in EverQ stützte, die ein für die Entscheidung ausschlaggebender Faktor waren, und der etwaige Erlass einer neuen Entscheidung setzt gemäß Artikel 9 der Verfahrensverordnung voraus, dass die Kommission das förmliche Prüfverfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einleitet. Die Verfahrenseinleitung ist eine verfahrensrechtliche Vorschrift, der die Kommission nachkommen muss.

(48)

Durch die Verfahrenseinleitung erhalten Dritte, auf die sich die Gewährung der Beihilfe auswirken kann, Gelegenheit zur Stellungnahme. Die Kommission wird sowohl unter Berücksichtigung der Stellungnahme des betreffenden Mitgliedstaats als auch der Stellungnahmen von Dritten die Maßnahme prüfen und ihre endgültige Entscheidung erlassen.

4.   ENTSCHEIDUNG

(49)

Aus diesen Gründen fordert die Kommission Deutschland im Rahmen des Verfahrens nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags auf, innerhalb eines Monats nach Eingang dieses Schreibens Stellung zu nehmen und alle für die Würdigung der Beihilfemaßnahme sachdienlichen Informationen zu übermitteln. Deutschland wird aufgefordert, unverzüglich eine Kopie dieses Schreibens an den potenziellen Beihilfeempfänger weiterzuleiten.

(50)

Die Kommission weist Deutschland darauf hin, dass sie alle Beteiligten durch die Veröffentlichung des vorliegenden Schreibens und einer Zusammenfassung desselben im Amtsblatt der Europäischen Union unterrichten wird. Außerdem wird sie die Beteiligten in den EFTA-Staaten, die das EWR-Abkommen unterzeichnet haben, durch die Veröffentlichung einer Bekanntmachung in der EWR-Beilage zum Amtsblatt der Europäischen Union und die EFTA-Überwachungsbehörde durch Übermittlung einer Kopie dieses Schreibens von dem Vorgang in Kenntnis setzen. Alle Beteiligten werden aufgefordert, innerhalb eines Monats ab dem Datum dieser Veröffentlichung Stellung zu nehmen.“


(1)  Ú. v. EÚ C 270, 7.11.2006, s. 2.

(2)  Podlieha služobnému tajomstvu.

(3)  Ú. v. EÚ L 124, 20.5.2003, s. 36.

(4)  Ak by do tohto výpočtu zahrnuté boli, spoločnosť EverQ by nemohla byť označená za MSP.

(5)  ABl. L 83 vom 27.3.1999, S. 1, nachstehend ‚Verfahrensverordnung‘ genannt.

(6)  ABl. C 270 vom 7.11.2006, S. 2.

(7)  Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission vom 12. Januar 2001 über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (ABl. L 10 vom 13.1.2001, S. 33).

(8)  Entscheidung der Kommission vom 1. Oktober 2003 (ABl. C 284 vom 27.11.2003, S. 2).

(9)  Entscheidung der Kommission vom 19. Januar 2005 (ABl. C 235 vom 23.9.2005, S. 3).

(10)  Staatliche Beihilfe N 641/02 — Deutschland — Fördergebietskarte für Deutschland (2004-2006).

(11)  Bei der String-Ribbon-Technologie handelt es sich um ein kontinuierliches Verfahren, bei dem lange Drähte von Spulen abgewickelt und durch flüssiges Silizium geführt werden, wobei sie ein langes Siliziumband (‚Ribbon‘) aus dem Schmelzbad ziehen. Das Band wird in regelmäßigen Abschnitten entnommen und in kleinere Einheiten (Solarwafer) zerschnitten. Die Wafer werden dann gereinigt und durch weitere Fertigungsschritte (POCl3-Diffusion, Nassätzung, SiN-Antireflexbeschichtung, Metallisierung und Konditionierung) zu Solarzellen verarbeitet. Beim letzten Fertigungsschritt werden die Zellen zu Solarmodulen (Panelen) zusammengesetzt.

(12)  Ein Megawatt-Peak (MWp) entspricht 1 000 000 Watt-Peak (Wp). Watt-Peak ist ein Maß für die Leistungsfähigkeit (Nennleistung) von Solarzellen und Solarmodulen. Diese Einheit ist der in der Fotovoltaik übliche Vergleichsmaßstab der technischen Leistungsfähigkeit von Solarmodulen und bezeichnet die Nennleistung der Module unter Standard-Testbedingungen.

(13)  Unterliegt dem Berufsgeheimnis.

(14)  Quelle: http://www.secinfo.com/dsvRx.z7n.d.htm

(15)  ABl. L 124 vom 20.5.2003, S. 36.

(16)  Die Kommission bestätigte in ihrer Entscheidung in der Beihilfesache N 457/04 vom 2. März 2005 (ABl. C 131 vom 28.5.2005, S. 10) den KMU-Status von Q-Cells.

(17)  Vor der Gründung des Joint Venture hatte sich Evergreen 10 Jahre lang mit der Entwicklung der String-Ribbon-Technologie befasst, dafür rund […] USD investiert und […]. Damals verfügte das Unternehmen weder über die erforderlichen Finanzmitteln, um seine Produkte in großem Umfang kommerzialisieren zu können, noch über die erforderliche Erfahrung für den Bau der benötigten Fabrik.

(18)  Rechtssache C-91/01, Urteil vom 29. April 2002, Italien/Kommission.

(19)  ABl. L 107 vom 30.4.1996, S. 4.

(20)  Der in der Anmeldung angegebene gesamte Beihilfebetrag in Höhe von 27,5 Mio. EUR (Regionalbeihilfe zuzüglich KMU-Aufschlag) stützte sich auf den GA-Beihilfeentscheid der Investitionsbank Sachsen-Anhalt vom 21. April 2005. Mit Schreiben vom 15. April 2008 setzten die deutschen Behörden die Kommission davon in Kenntnis, dass dieser Bescheid am 3. Dezember 2007 geändert wurde. Die ursprünglich angemeldeten Investitionsgesamtkosten in Höhe von 61 328 300 EUR erhöhten sich letztlich auf 65 699 302 EUR, während sich die beihilfefähigen Kosten unverändert auf 60 873 300 EUR beliefen.

(21)  Da die Kommission von Deutschland davon in Kenntnis gesetzt wurde, dass sich die Finanzstruktur von EverQ während des Anmeldeverfahrens (d. h. nach dem Zeitpunkt der Anmeldung und vor dem Zeitpunkt, zu dem die Entscheidung erlassen wurde) änderte, berücksichtigte die Kommission in ihrer Entscheidung auch die später in diesem Zeitraum erfolgten Änderungen der Finanzstruktur.

(22)  Rechtssache 323/82, Urteil vom 14. November 1984, Intermills/Kommission, Slg. 3808.

(23)  Würden sie einbezogen, könnte EverQ nicht als KMU betrachtet werden.

(24)  ‚JVCo‘ steht für EverQ, ‚Q‘ steht für Q-Cells und ‚E‘ für Evergreen.


4.10.2008   

SK

Úradný vestník Európskej únie

C 253/31


ŠTÁTNA POMOC – ŠVÉDSKO

Štátna pomoc C 33/08 (ex N 732/07) – Pomoc vo veľkej výške na výskum a vývoj pre spoločnosť Volvo Aero – GEnx

Výzva na predloženie pripomienok v súlade s článkom 88 ods. 2 Zmluvy o ES

(Text s významom pre EHP)

(2008/C 253/10)

Listom z dňa 16. júla 2008, ktorý je uvedený v autentickom jazyku za týmto zhrnutím, Komisia oznámila Švédsku svoje rozhodnutie začať konanie podľa článku 88 ods. 2 Zmluvy o ES, pokiaľ ide o uvedenú pomoc/uvedené opatrenie.

Zainteresované strany môžu predložiť svoje pripomienky k pomoci, vo veci ktorej Komisia začína konanie, v lehote jedného mesiaca odo dňa uverejnenia tohto zhrnutia a nasledujúceho listu. Kontaktné údaje:

European Commission

Directorate-General for Competition

State Aid Greffe

B-1049 Brussels

Fax: (32-2) 296 12 42

Tieto pripomienky sa oznámia Švédsku. Zainteresované strany môžu písomne s uvedením dôvodov požiadať o dôverné zaobchádzanie s údajmi o ich totožnosti.

TEXT ZHRNUTIA

POSTUP

V novembri 2007 oznámilo Švédsko svoj zámer poskytnúť spoločnosti Volvo Aero Corporation, dcérskej spoločnosti skupiny Volvo Group, pôžičku na jej účasť na projekte GEnx. Komisia žiadala doplňujúce informácie v listoch z 28. januára 2008 a 21. apríla 2008. Švédsko poskytlo informácie v listoch z 18. marca 2008, 2. júna 2008 a 19. júna 2008.

OPIS POMOCI, VO VECI KTOREJ KOMISIA ZAČÍNA KONANIE

Vnútroštátnym právnym základom je rozhodnutie švédskej vlády zo 14. júna 2007, na základe ktorého bol švédsky úrad pre štátny dlh poverený, aby so spoločnosťou Volvo Aero Corporation uzatvoril zmluvu o pôžičke.

V rámci projektu má spoločnosť Volvo Aero vyvinúť niektoré súčasti motora GEnx, ktorý vyvinula spoločnosť General Electric (ďalej len „GE“) v dvoch rôznych verziách, z ktorých jedna je určená pre Boeing 787 a druhá pre Boeing 747-800. Pred začatím projektu požiadala spoločnosť Volvo Aero švédsku vládu o podporu prostredníctvom listu zo 7. decembra 2004.

Švédsko plánuje poskytnúť spoločnosti Volvo Aero vratný preddavok vo výške 362 miliónov SEK (približne 39 miliónov EUR), ktorý by pokrýval 40 % celkových oprávnených nákladov. Vrátenie tohto preddavku je stanovené na základe výnosov spoločnosti Volvo Aero z daného projektu (t. j. na základe platieb, ktoré spoločnosti Volvo Aero uhradí spoločnosť GE). Švédske orgány sa opierajú o odhad vo výške 23 miliárd SEK, ktorý vychádza z počtu 4 937 motorov do roku 2028.

POSÚDENIE OPATRENIA/POMOCI

Švédsko notifikovalo dané opatrenie, ktoré spadá do pôsobnosti článku 87 ods. 1 Zmluvy o ES. Komisia posúdila zlučiteľnosť pomoci na základe rámca Spoločenstva pre štátnu pomoc na výskum, vývoj a inovácie (Ú. v. EÚ C 323, 30.12.2006, s. 1).

Komisia má niekoľko pochybností týkajúcich sa posudzovanej pomoci.

V prvom rade má Komisia pochybnosti, či v danej veci došlo k zlyhaniu trhu. Komisia má pochybnosti o finančnej nezávislosti spoločnosti Volvo Aero od materskej spoločnosti, ktorá sa zdá byť schopná financovať jej peňažný tok a nezdá sa, že by trpela obmedzeným prístupom na finančné trhy. Navyše sa zdá, že politikou materskej spoločnosti je vyzývať svoje dcérske spoločnosti k tomu, aby sa snažili získať finančnú podporu z EÚ a od štátu skôr, ako zvážia, či budú investície skutočne vynaložené v dôsledku zlyhania trhu.

V druhom rade má Komisia pochybnosti týkajúce sa stimulačného účinku danej pomoci, a síce najmä pokiaľ ide o jeho nevyhnutnosť. Vláda prijala rozhodnutie udeliť pomoc najskôr v júni 2007. V tomto období bol spomínaný projekt takmer dokončený, aspoň pokiaľ ide o motor GEnx pre Boeing 787. Ústna diskusia, ktorá prebehla medzi vládou a danou spoločnosťou, nemôže nahradiť formálny postup pri udeľovaní pomoci. Je potrebné posúdiť, aký význam má načasovanie tohto formálneho rozhodnutia. Zatiaľ čo rámec pre štátnu pomoc na výskum, vývoj a inovácie nešpecifikuje, kedy musí byť rozhodnutie vlády prijaté a jasne umožňuje začatie projektu pred formálnym prijatím rozhodnutia, len ťažko je možné pripustiť, že v súvislosti s prijatím rozhodnutia vlády neexistuje žiadna lehota.

Bez časového ohraničenia prijatia rozhodnutia by mohla nastať situácia, že vláda sa rozhodne udeliť projektu pomoc v čase, keď sa daný projekt blíži k záveru, alebo dokonca až po jeho ukončení. Je však jasné, že v takomto prípade by dané rozhodnutie o udelení pomoci nemalo na spoločnosť žiadny stimulačný účinok, keďže pomoc by nijakým podstatným spôsobom nemohla ovplyvniť dosah alebo rozsah už dokončeného projektu. Jediným účinkom pomoci by bolo zníženie nákladov spoločnosti (napr. prevádzková pomoc), pomoc by však nemala žiadny vplyv na zvýšenie aktivít súvisiacich s výskumom a vývojom, ani na projekt samotný.

Z uvedeného vyplýva, že na to, aby malo rozhodnutie motivačný účinok, musela by ho vláda prijať v dostatočne skorom štádiu realizácie projektu, aby bolo možné zabezpečiť, že táto pomoc bude mať naozaj pozitívny účinok na podnik, ktorý daný projekt realizuje.

Po tretie má Komisia pochybnosti týkajúce sa proporcionality danej pomoci, najmä pokiaľ ide o použitý nástroj, ktorý by na vládu preniesol devízové riziká spojené s projektom.

Komisia sa domnieva, že vplyv pomoci na hospodársku súťaž je v súčasnej situácii vzhľadom na veľmi malý podiel príjemcu na trhu obmedzený. Komisia je však pripravená posúdiť akékoľvek dôkazy, ktoré v priebehu konania v tejto súvislosti predložia konkurenti alebo tretie strany.

TEXT LISTU

„Kommissionen önskar underrätta Er om att den har besluta inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget i ovannämnda ärende av de skäl som anges nedan.

1.   FÖRFARANDE

(1)

De svenska myndigheterna anmälde den ovannämnda stödåtgärden den 10 december 2007. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 28 januari 2008. De svenska myndigheterna lämnade ofullständiga svar på denna begäran genom en skrivelse av den 18 mars 2008.

(2)

Den 15 april 2008 ägde ett möte rum mellan de svenska myndigheterna och kommissionens avdelningar, varefter kommissionen skickade ytterligare en skrivelse med begäran om ytterligare upplysningar den 21 april 2008.

(3)

De svenska myndigheterna besvarade den skrivelsen genom att lämna synpunkter i en skrivelse av den 2 juni 2008. I den skrivelsen hänvisade de svenska myndigheterna till ytterligare upplysningar, bland annat intern utväxling av e-postmeddelanden mellan företrädare för det stödmottagande företagets ledning. Dessa kompletterande upplysningar lämnades den 19 juni 2008. Ytterligare upplysningar översändes i skrivelser av den 27 juni 2008 och den 30 juni 2008.

2.   BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

2.1   Rättslig grund

(4)

De svenska myndigheterna har uppgett att den rättsliga grund enligt vilken de avser att bevilja stödet är regeringens beslut av den 14 juni 2007 om att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att ingå ett låneavtal med Volvo Aero Corporation. Regeringens beslut grundar sig i sin tur på ett godkännande från Riksdagen som, när den diskuterade budgetpropositionen för 2001/2002, godkände att regeringen stöder viss utveckling av den svenska flygindustrin inom en budgetram på högst 960 miljoner SEK (1).

2.2   Stödmottagaren

(5)

Stödmottagare är Volvo Aero Corporation (nedan kallat Volvo Aero), ett stort företag som är verksamt inom flygsektorn (2). Volvo Aero utvecklar och tillverkar komponenter till flygplans-, raket- och gasturbinmotorer med högt teknikinnehåll. Volvo Aeros huvudkontor ligger i Trollhättan. År 2007 hade företaget en nettoförsäljning på 7,6 miljarder SEK (cirka 800 miljoner EUR) och ett rörelseresultat på 529 miljoner SEK (cirka 56 miljoner EUR). Volvo Aero har sammanlagt 3 550 anställda.

(6)

Volvo Aero är ett helägt dotterbolag till Volvokoncernen. År 2007 hade Volvokoncernen omkring 100 000 anställda och en omsättning på 285,4 miljarder SEK (3) (cirka 30 miljarder EUR).

2.3   Projektet

(7)

Syftet med FoU-projektet är att Volvo Aero ska utveckla ett antal komponenter för GEnx-motorn, som tagits fram av General Electric (nedan kallat GE) i två olika versioner, en för Boeing 787 och en för 747-800.

(8)

GEnx utvecklas av GE tillsammans med olika partner. De viktigaste partnerföretagen i Europa förutom Volvo Aero är Avio (Italien), med […] (4), som ansvarar för konstruktion och tillverkning av växelhus för tillbehör, och Techspace Aero (Belgien) med […], som ansvarar för lågtryckskompressorer. GE har andra partner i Japan (IHI och MHI med […]) och i Förenta staterna.

(9)

Volvo Aero ingick i december 2004 ett […] partneravtal om riskdelning med GE för utveckling av komponenter till ett belopp på […] % av de totala investeringskostnaderna för motorn. Tack vare avtalet kunde Volvo Aeros andel ökas till […] %. I december 2005 lades ytterligare två komponenter till och den totala andel av GEnx som Volvo Aero ansvarar för uppgick till […] %.

(10)

Två ändringar i avtalet gjordes i december 2005 för att beakta två kompletterande komponenter (AFC och HPTRS, se nästa punkt) och den version av grundkonceptet GEnx som vidareutvecklats för flygplanstypen B747-800.

(11)

De komponenter som Volvo Aero utvecklat är följande:

Fan Hub Frame (FHF), kompressorstruktur; en kritisk struktur mellan lågtryckskompressorn och högtryckskompressorn,

Booster Spool (BS), lågtryckskompressor-rotor; en roterande komponent som sitter i kompressorn och utgör fäste för kompressorbladen i lågtryckskompressorn,

Turbine Rear Frame (TRF), bakre turbinstruktur; förenar turbinhuset med de bakre lagren i motorn,

Aft Fan Case (AFC), fläkthus; utgör fäste för olika kontroll- och tillsatskomponenter,

High Pressure Turbine Rotor Seal (HPT Seal), turbintätningsring; utgör tätning mellan turbinskivan och luftflödet i turbinens inlopp samtidigt som den leder kylluft upp till bladen från tillförseln i den inre diametern.

(12)

GEnx utvecklas i riktning mot mycket ambitiösa mål när det gäller låg bränsleförbrukning, låg bullernivå, låga utsläpp och låg vikt.

(13)

Diskussioner mellan GE och Volvo Aero fördes också om den vidareutvecklade motorn för […].

(14)

Den GEnx-motor som är avsedd för B787 skulle ursprungligen certifieras […]. Certifieringen har försenats och skjutits upp men ägde slutligen rum den 31 mars 2008 (5). Volvo Aero hänvisar i ett pressmeddelande daterat den 9 juli 2007 till ett framgångsrikt test för två komponenter som företaget utvecklat (6). I den projektplan som lades fram av de svenska myndigheterna hänvisas det till den kontroll av komponenternas förutsättningar att bli godkända som ursprungligen skulle ha ägt rum i […], några månader […].

(15)

Den GEnx-motor som är avsedd för B747-8 skulle ursprungligen certifieras i […]. Enligt själva planen ska motorn certifieras i […].

2.4   FoU-kategorier och stödberättigande kostnader

(16)

De stödberättigande kostnaderna för projekten redovisas i nedanstående tabeller. Den första tabellen anger de totala kostnaderna. I den andra och tredje tabellen anges kostnaderna per motorversion.

Tabell 1

Totala stödberättigande kostnader

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

357

570

927


Tabell 2

Stödberättigande kostnader för GEnx för B787

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

[…]

[…]

[…]


Tabell 3

Stödberättigande kostnader för GEnx för B747-8

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

[…]

[…]

[…]

2.5   Tillämpningsdatum och beslut

(17)

Volvo Aero begärde stöd i en skrivelse till den svenska regeringen den 7 december 2004, innan projektet inleddes (7).

(18)

Företaget fick dock ingen skriftlig bekräftelse från regeringen som svar på sin begäran. Regeringen meddelade endast informellt genom ett telefonsamtal från Näringsdepartementet till Volvo Aero att den förhöll sig positivt till stödet.

(19)

På kommissionens begäran har de svenska myndigheterna lämnat närmare uppgifter om beslutsprocessen och om sina kontakter med företaget från 2005 till 2007.

(20)

Det var dock först den 14 juni 2007 som den svenska regeringen gav Riksgäldskontoret instruktioner om att förhandla fram de närmare villkoren i låneavtalet med Volvo (8). Enligt de svenska myndigheterna rörde sig förhandlingarna endast om de närmare villkoren för lånet, som t.ex. försäljningen av eventuella motorer som vidarerutvecklats utifrån grundkonceptet (derivative engines).

(21)

Avtalet omfattas, fram till det beslut som fattas senare, av en s.k. standstill-klausul som avser anmälan till kommissionen.

2.6   Stödinstrumentet

(22)

De svenska myndigheterna avser att bevilja ett förskott med återbetalningsskyldighet på 362 miljoner SEK (cirka 39 miljoner EUR) som skulle motsvara 40 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

(23)

Lånet kommer att betalas ut i delar när Volvo Aero lagt fram styrkt dokumentation över de stödberättigande kostnaderna, dock senast den […].

(24)

Återbetalningen av förskottet fastställs på grundval av de inkomster projektet ger Volvo Aero (när det gäller betalningar från GE till Volvo Aero). De svenska myndigheterna använder prognosen […] SEK, som grundar sig på en försäljningsprognos på […] motorer till 2028.

(25)

Till dess att ovannämnda mängd har uppnåtts väntas Volvo Aero betala […] % av betalningarna från GE till staten, vilket inkluderar betalningar för andra vidareutvecklingar av GEnx-motorn.

(26)

När försäljningen överstiger […] SEK kommer Volvo Aero att fortsätta betala en royalty som motsvarar […] % av den årliga omsättningen från GEnx-motorn (exklusive vidareutvecklade motorer), utan tidsbegränsning.

(27)

Enligt de svenska myndigheterna skulle denna ersättningsmekanism garantera en avkastning på 7,32 % på lånet, vilket är högre än den nuvarande referensräntan för Sverige (5,49 % 2007).

3.   BEDÖMNING

3.1   Förekomst av stöd

(28)

Den anmälda åtgärden avser ett lån som Riksgäldskontoret beviljat Volvo Aero. Det är fråga om statliga medel eftersom de ställdes till förfogande av Riksdagen och eftersom instruktionerna för hur de ska användas har utfärdats av Sveriges regering. Åtgärden är selektiv eftersom den riktar sig till ett enda företag, Volvo Aero, som är ett stort företag som bedriver handel med andra medlemsstater. Åtgärden ger Volvo Aero en fördel eftersom den ger företaget tillgång till medel på sådana villkor som marknaden inte kan erbjuda. Åtgärden utgör därför statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget.

3.2   Stödets laglighet

(29)

De svenska myndigheterna har anmält åtgärden på grundval av artikel 88.3 i EG-fördraget. Åtgärden kräver kommissionens godkännande (standstill-klausul).

3.3   Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden

(30)

Kommissionen har bedömt åtgärden mot bakgrund av den rättsakt som är tillämplig på statligt stöd för FoU-verksamhet, det vill säga gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (9) (nedan kallade rambestämmelserna).

3.3.1   Marknadsmisslyckande

(31)

För det första har kommissionen undersökt om stödet från de svenska myndigheterna avhjälper ett marknadsmisslyckande. Enligt rambestämmelserna (10) kan marknadsmisslyckanden hindra marknaden från att nå ett optimalt resultat, och statligt stöd kan bli nödvändigt för att öka FoUI enbart i den utsträckning där marknaden inte lyckas prestera optimala resultat.

(32)

De svenska myndigheterna hävdar att det marknadsmisslyckande de avser att angripa i det här fallet är asymmetrisk information, enligt definitionen i avsnitt 1.3.2 i rambestämmelserna.

(33)

Projektet kännetecknas av stora inledande investeringar, och det kan dröja mycket länge innan det börjar ge avkastning.

(34)

Riskerna är stora både i tekniskt och kommersiellt hänseende. De svenska myndigheterna uppger exempelvis att den senaste tidens prishöjningar på råvaror som används i projektet, t.ex. titanium och nickel, påverkar kostnaderna för projektet och därmed dess lönsamhet.

(35)

Enligt de svenska myndigheterna är det på grund av programmets storlek och de risker det är förbundet med inte möjligt för Volvo Aero att finansiera deltagandet i programmet med privata lån.

(36)

Argumenten förefaller relevanta och har beaktats av kommissionen också i andra beslut (11), men i det aktuella fallet föreföll Volvo Aero ha tillgång till finansieringskällor. Eftersom staten fattade det formella beslutet att bevilja lånet i ett mycket sent skede av programmet har kommissionen frågat de svenska myndigheterna hur Volvo Aero har finansierat sina kostnader hittills. De svenska myndigheterna lämnade information om ett kortfristigt lån som Volvo Aero fått av sitt moderbolag, Volvokoncernen, […].

(37)

Ett sådant lån skulle utgöra en […], genom vilken Volvokoncernen kan bevilja sina dotterbolag […] finansiering. […].

(38)

De svenska myndigheterna kunde inte lämna information om lånevillkoren eller lånets löptid. De påpekar att Volvokoncernen inte ger lån till sina dotterbolag för […] utan endast på grundval av […].

(39)

För det första konstaterar kommissionen att villkoren för finansiering från Volvokoncernen till dotterbolagen inte behöver vara begränsade till […]. Om en […] kan ha vissa […] kännetecken, […], förefaller det inte finnas någon tidsbegränsning när det gäller den finansiering Volvokoncernen ger sina dotterbolag. Det likviditetsstöd som moderbolaget tillhandahåller skulle med andra ord kunna stå till dotterbolagets förfogande under […] och därmed i praktiken användas till att finansiera […] projekt.

(40)

För det andra konstaterar kommissionen att det verkar framgå av intern dokumentation att dotterbolagen till Volvokoncernen, t.ex. Volvo Aero, inte har […] som behövs […]. Därför torde det vara mer korrekt att undersöka om Volvokoncernen faktiskt saknar möjlighet att hitta privat finansiering för investeringar i Genx-motorn.

(41)

För det tredje konstaterar kommissionen att det i det interna dokumentet rörande Volvokoncernens policy på området finansiella tillgångar och skulder uttryckligen anges att […]. Volvokoncernens policy verkar vända upp och ner på den ekonomiska logiken, […].

(42)

På grundval av dessa omständigheter är kommissionen i det här skedet inte övertygad om att det föreligger något marknadsmisslyckande i samband med det aktuella projektet.

3.3.2   Stimulanseffekt

(43)

Stimulanseffekten är en viktig faktor vid bedömningen av om ett stöd till ett FoU-projekt är förenligt med den gemensamma marknaden. Rambestämmelserna är tydliga på den punkten: ’Statliga stöd till FoUI måste leda till att stödmottagaren ändrar sitt agerande på ett sätt som ökar FoUI-verksamheten, vilket i sin tur leder till att sådana verksamheter och projekt kommer igång som annars inte hade blivit aktuella eller endast genomförts delvis’ (12).

(44)

I detta ärende måste två omständigheter framhållas: huruvida stödet var nödvändigt, det vill säga om FoU-projektet faktiskt äger rum tack vare stödet, och huruvida stödet föranledde ett förändrat agerande.

(45)

När det gäller stödets nödvändighet föreskriver rambestämmelserna för det första ett nödvändigt villkor, det vill säga att stödet inte har någon stimulanseffekt för mottagaren i de fall när FoUI-verksamheten redan har inletts när stödmottagaren ansöker om stöd hos de nationella myndigheterna (13).

(46)

Såsom nämns ovan i punkt 17 ansökte Volvo Aero om stöd innan projektet inleddes.

(47)

I det här fallet ställs dock stödmottagaren inför en situation där det formella stödbeslutet fattades av de svenska myndigheterna nästan tre år efter det att ansökan om stöd lämnades in, vid en tidpunkt när projektet var i stort sett slutfört, åtminstone när det gäller motorn till B787. Den rättsliga grund som Sverige anger i anmälan daterar sig till juni 2007, medan certifieringen av motorn planerades äga rum i […].

(48)

Två omständigheter förefaller viktiga i det här avseendet: För det första frågan om värdet av den ursprungliga muntliga bekräftelse som Volvo Aero fick när företaget konfronterades med själva det beslut att förhandla om och bevilja stöd som regeringen fattade senare. Den andra omständigheten är vilken betydelse det har vid vilken tidpunkt regeringen fattar beslutet om att bevilja stödet.

(49)

Den dokumentation som de svenska myndigheterna lagt fram i det här ärendet visar att företaget mycket väl visste att det behövde få skriftlig bekräftelse om regeringens avsikt att bevilja stödet (14).

(50)

De svenska myndigheterna uppger också att de inte hade någon avsikt att lämna sådan information, även om de är mindre tydliga när det gäller orsaken till detta. De påpekar rentav att ett skriftligt meddelande vid den aktuella tidpunkten skulle ha uppfattats som liktydigt med att ingå ett formellt låneavtal med Volvo Aero. De uppger också att det känns nödvändigt med ytterligare bilaterala diskussioner mellan de berörda parterna innan sådana formaliserade meddelanden skickas ut och att sådana diskussioner faktiskt ägde rum i början av 2005 (15).

(51)

Kommissionen uppfattar det så att de bilaterala förhandlingarna ska ses som förhandlingar mellan de svenska myndigheterna, genom Riksgäldskontoret, och Volvo Aero. Själva förhandlingarna ägde rum sommaren och hösten 2007.

(52)

De svenska myndigheterna själva angav i anmälan av åtgärden att den rättsliga grunden är regeringens beslut av den 14 juni 2007 (som nämns ovan i punkt 4). Därför uppfattar kommissionen det så att den svenska regeringen fattade det formella beslutet att bevilja stöd tidigast 2007.

(53)

Det är således viktigt att bedöma hur relevant tidpunkten för beslutet är. I rambestämmelserna anges inte närmare när regeringen måste fatta sitt beslut och de tillåter entydigt att projekt får inledas innan ett sådant formellt beslut fattas. På andra sidan måste regeringens beslut komma tillräckligt tidigt om det ska ha någon inverkan på företagets agerande. I detta sammanhang förefaller det svårt att acceptera att det inte finns någon tidsgräns när det gäller regeringens beslut.

(54)

I den tänkta situationen att det inte finns någon tidsfrist för beslutet skulle regeringen kunna besluta att bevilja stöd för ett projekt först när detta är nästan slutfört eller i extremfallet till och med efter slutförandet. Det är dock klart att beslutet i ett sådant fall inte skulle kunna ha någon som helst stimulanseffekt på företaget, eftersom projektets omfattning, storlek eller varaktighet inte skulle kunna ändras i någon väsentlig utsträckning med hjälp av stödet om det redan har slutförts (eller nästan slutförts). I det fallet skulle stödet endast ha till effekt att minska företagets kostnader (t.ex. i form av driftstöd), utan effekt på själva projektet och utan att öka FoU-verksamheten.

(55)

Avslutningsvis kan sägas att regeringens stödbeslut bör komma i ett tillräckligt tidigt skede av projektet för att ha en stimulanseffekt och för att garantera att själva stödet faktiskt har en positiv effekt på det företag som genomför projektet.

(56)

På samma sätt krävs det i riktlinjerna för statligt regionalstöd 2007–2013 (16) som bevis för stödets stimulanseffekt att ansökan om stöd lämnas in innan investeringen görs och att regeringen skriftligen bekräftar sin avsikt att bevilja stöd för projektet. När det gäller regionalstöd är det helt säkert lämpligare att kräva att den skriftliga bekräftelsen från regeringen kommer innan projektet inleds, men i samband med forskning och utveckling, där projekten är långvarigare och påverkan på konkurrensen mer avlägsen, vore det troligen mer logiskt att se till att en sådan skriftlig bekräftelse kommer tillräckligt tidigt under projektets livstid.

(57)

Beträffande de indikatorer på en stimulanseffekt som anges i kapitel 6 i rambestämmelserna har de svenska myndigheterna gett viss information om den stimulanseffekt stödet skulle ha på Volvo Aero.

(58)

De konstaterar för det första att stödet skulle ge Volvo Aero en möjlighet att göra en mycket stor investering. Investeringen i GEnx-motorn vore […] större än den senaste stora investering företaget gjorde 2001 i samband med projektet Trent 900 (för vilket det också fick stöd).

(59)

För det andra påpekar de svenska myndigheterna att stödet för första gången skulle göra det möjligt för Volvo Aero att ansvara för konstruktionen av viktiga komponenter till en motor, inklusive den aerodynamiska utformningen (17).

(60)

Enligt de svenska myndigheterna skulle stödet göra det möjligt för Volvo Aero att öka sina FoU-utgifter från […] SEK i genomsnitt 2003 och 2004 till […] SEK 2005, […] SEK 2006 och […] SEK 2007. I en tabell som översändes i en skrivelse av den 27 juni 2008 (18) lämnade de svenska myndigheterna andra uppgifter med uppdaterade FoU-investeringar som företaget hade gjort 2003–2007, och beräkningar för 2008, 2010 och 2012, samtidigt som man angav att de tidigare lämnade uppgifterna var delvis felaktiga. Den nya tabellen återfinns nedan:

Miljoner svenska kronor

2003

2004

2005

2006

2007

2008 beräkn.

2010 beräkn.

2012 beräkn.

FoU-investeringar

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

(61)

Sverige har också uppgett att internräntan för projektet ursprungligen var […] %. Sverige medger också att internräntan skulle uppnås även utan det statliga lånet. Den svenska regeringen påpekar dock också att på grund av betydande höjningar av marknadspriset på råvaror skulle den prognostiserade internräntan idag bli […].

(62)

Ovanstående argument visar dock inte nödvändigtvis att stödet har en stimulanseffekt, utan snarare hur viktigt själva projektet är. Eftersom Volvo Aero till stor del har kunnat genomföra projektet med egna (och moderbolagets) resurser kan det sägas att företaget har klarat av att göra en stor investering och ansvarat för att konstruera viktiga komponenter utan att behöva något statligt stöd.

(63)

Enligt de svenska myndigheterna själva är huvudsyftet med lånet faktiskt att minska de risker som projektet är förknippat med och att förbättra företagets kassaflöde.

(64)

Vad riskerna beträffar pekar Sverige ut tre olika risktyper: risker som är relaterade till produktionskostnader, teknisk aspekter respektive försäljning.

(65)

Sverige nämner kostnaderna för tillverkning av komponenterna, särskilt avseende de metaller som används i motorn. Det är tydligt att den senaste tidens prisökningar på vissa metaller har varit betydande, men mindre uppenbart varför denna risk delvis bör föras över på staten via ett lån. Dessutom har dessa risker inget med FoU-projektet att göra utan sammanhänger med produktionsfasen.

(66)

Sverige har inte kunnat kvantifiera de tekniska riskerna. Den svenska regeringen säger att de tekniska riskerna är betydande så länge som motorn är ocertifierad, och en del risker kvarstår ännu efter certifieringen. Det bör dock noteras att stödbeslutet fattades när motorn var nära certifiering, det vill säga i en stund då de tekniska riskerna var avsevärt mindre, särskilt jämfört med början av projektet.

(67)

Sverige sade också att det är svårt att bedöma de kommersiella riskerna. Det är dock klart att sådana risker oundvikligen är större i ett tidigare projektskede, och tenderar att minska när projektet närmar sig slutförandet. Det kan för övrigt nämnas att B787 varit en av de mest lyckade flygplanstyperna i den kommersiella luftfartens historia (19).

(68)

Sammanfattningsvis kan sägas att stödet endast skulle ha en effekt på företagets finansiella situation och bidra till att minska de risker som inte sammanhänger med FoU-projektet.

(69)

De svenska myndigheterna framhåller också att de inte vet vilka konsekvenserna skulle bli om stödet inte fanns. De uppger att Volvo Aero kan tvingas anhålla om utökad finansiering […]. Dessutom skulle Volvo Aero tvingas banta ned annan planerad FoU-verksamhet. De svenska myndigheterna har inte preciserat vilka andra FoU-projekt som skulle bli lidande, men de har gjort gällande att eftersom de totala FoU-utgifterna för andra projekt ligger på omkring […] SEK per år i genomsnitt, skulle en nedbantning inte vara tillräcklig för att frigöra medel för GEnx-projektet.

(70)

Kort sagt tvivlar kommissionen på att stödet är nödvändigt och stimulerar företaget att investera i projektet, eftersom det formellt beviljades först när projektet i stort sett var slutfört och då stödet enbart har till syfte att minska risker som inte sammanhänger med projektets FoU-innehåll, exempelvis de växelkursrisker som redovisas nedan i punkt 80.

3.3.3   Proportionalitet

(71)

Bedömningen av stödets proportionalitet börjar med att åtgärdens räckvidd fastställs (t.ex. de stödberättigande kostnaderna för projektet) och därefter tittar man på stödinstrumentet.

3.3.3.1   Stödberättigande kostnader

(72)

Beträffande de stödberättigande kostnaderna konstaterar kommissionen för det första att projektet omfattar verksamheter som klassificeras både som industriell forskning och experimentell utveckling (den senare dominerar). De svenska myndigheterna har också lämnat information om hur de stödberättigande kostnaderna fördelar sig mellan de båda motorerna B787 och B747-8.

(73)

Kostnader som sammanhänger med hårdvara för teknisk validering har Sverige betraktat som industriell forskning. Kostnader som sammanhänger med annan experimentell hårdvara har betraktats som experimentell utveckling. Sverige medger dock att detta inte nödvändigtvis är den mest korrekta klassificeringen. På andra sidan påpekar Sverige att eftersom lånebeloppet har begränsats till 40 % av de totala kostnaderna (20) är fördelningen mellan de olika FoU-kategorierna inte särskilt relevant.

(74)

Kommissionen noterar också att största delen av kostnaderna består av personalkostnader. De svenska myndigheterna hävdar att orsaken till detta är Volvo Aeros policy att utveckla instrument och utrustning för tillverkning så tidigt som möjligt för att minimera kostnaderna för forskning och utveckling.

(75)

Slutligen, vad gäller den tidsgräns som föreskrivits när det gäller de stödberättigande kostnaderna, förefaller det på grundval av informationen från Sverige som om de skulle ha avsett certifieringen av motorn. Sverige säger till exempel att endast kostnader som avskrivits fram till certifieringen har ansetts vara stödberättigande när det gäller verktyg, anordningar och utrustning av permanent karaktär.

3.3.3.2   Stödinstrument

(76)

Sverige har uppgett att det stödinstrument man avser att använda är ett förskott med återbetalningsskyldighet i enlighet med punkt 5.1.5 i rambestämmelserna.

(77)

På grundval av informationen från Sverige förefaller förskottet garantera att återbetalningarna från företaget, om projektet har framgång, inkluderar en ränta som är högre än den tillämpliga referensräntan (7,32 % jämfört med 4,75 % från och med den 1 juli 2008).

(78)

Vidare kommer de svenska myndigheterna att se till att stödmottagaren, om försäljningen överstiger den beräknade nivån, betalar en avgift för att projektet lyckats. Avgiften utgör […] % av den omsättning som härrör från försäljningen av GEnx.

(79)

Kommissionen noterar att förskottet i stort sett förefaller ha sådana egenskaper som uppfyller de krav som ställs i rambestämmelserna, även om avgiftens storlek är mindre viktig än i andra fall (21). Kommissionen konstaterar också att återbetalningen har beräknats utifrån ett antal sålda motorer som motsvarar marknadsprognoserna.

(80)

Kommissionen konstaterar dock också att förskottet återbetalas på grundval av Volvo Aeros försäljning till GE, som beräknas i kronor och inte i US-dollar, som är den valuta som används vid försäljningen. Det betyder att staten bär hela växelkursrisken. Enligt Sverige används kronor av flera orsaker: därför att stödet ges i kronor, därför att om prognosen grundade sig på antalet motorer skulle inkomsterna från reservdelar inte ingå och därför att syftet med åtgärden är att dela riskerna. Det är dock svårt att godta att växelkursrisken i sig är ett inslag av risk i FoU-projektet.

(81)

Därför är kommissionen i det här skedet inte helt övertygad om att det stödinstrument som Sverige använder i det här ärendet har alla de nödvändiga kännetecken som garanterar att stödet har en korrekt proportionalitet.

3.3.4   Påverkan på konkurrensen

(82)

När det gäller påverkan på konkurrensen inriktas den bedömning som föreskrivs i rambestämmelserna på tre olika aspekter: snedvridning av dynamiska incitament, marknadsinflytande och bevarande av ineffektiva marknadsstrukturer.

(83)

För att kunna bedöma dessa aspekter måste man definiera den relevanta marknaden, som i det här ärendet är marknaden för stora trafikflygplan. Sverige uppger att Volvo Aero har en mycket liten andel av världsmarknaden (2 %). Dessutom påpekar de svenska myndigheterna att marknaden präglas av tre stora tillverkare av originalutrustning (OEM-tillverkare), med andrahands- och trehandspartner och -leverantörer. Volvo Aero kännetecknas av att det är ett självständigt företag som arbetar på projektbasis med olika OEM-tillverkare, främst […].

(84)

Sverige säger vidare att det aktuella projektet inte skulle ändra Volvos marknadsandel i någon väsentlig utsträckning, eftersom investeringarna i fråga är begränsade jämfört med de investeringar som behövs för en hel motor, som ofta kan uppgå till cirka […] EUR.

(85)

De svenska myndigheterna har dock lämnat föga information om snedvridningen av dynamiska incitament, marknadsinflytande och bevarande av ineffektiva marknadsstrukturer. De har påpekat att den mycket begränsade marknadsandelen och marknadens struktur är sådan att det är mycket osannolikt att stödet får någon effekt på marknaden, till exempel genom att minska konkurrenternas intresse för att investera i framtida marknader.

(86)

Kommissionen noterar de argument som framförts av de svenska myndigheterna. Det förefaller dock möjligt i det här skedet att utifrån den begränsade information som står till förfogande dra slutsatsen att stödet har en begränsad påverkan på konkurrensen.

(87)

Om konkurrenter, eller andra tredje parter som ingriper i förfarandena, ändå skulle lägga fram för bevis för att stödet kan påverka konkurrensen märkbart, måste kommissionen noggrant undersöka om stödet snedvrider dynamiska incitament på den berörda marknaden, om det påverkar marknadsinflytandet eller om det bidrar till att bevara ineffektiva marknadsstrukturer.

4.   TVIVEL

(88)

Såsom anges ovan hyser kommissionen en del tvivel om stödet i fråga.

(89)

För det första hyser kommissionen tvivel (se punkterna 31–42) när det gäller marknadsmisslyckandet. Volvo Aero är […] i förhållande till sitt moderbolag, […]. Dessutom förefaller det vara moderbolagets policy att försöka få sina dotterbolag att söka finansiering från EU eller staten innan det överväger om de investeringar som ska göras faktiskt lider av ett marknadsmisslyckande.

(90)

För det andra, såsom anges ovan i punkterna 43–70, tvivlar kommissionen på stimulanseffekten särskilt när det gäller stödets nödvändighet, eftersom stödet formellt beviljades först när själva projektet redan var i stort sett slutfört, åtminstone vad beträffar GEnx-motorn till B787. De diskussioner som ägde rum mellan regeringen och företaget kan inte ersätta det formella förfarandet för beviljande av stöd. I annat fall skulle ett statligt ingripande kunna vara berättigat till och med när själva projektet har upphört.

(91)

För det tredje, såsom nämns i punkterna 76–81, tvivlar kommissionen på att stödet är proportionerligt, särskilt när det gäller det stödinstrument som används, som innebär att staten skulle få bära växelkursriskerna i samband med projektet.

(92)

Slutligen, såsom nämns i punkterna 82–87, anser kommissionen i det här skedet att stödet har en begränsad påverkan på konkurrensen eftersom stödmottagaren har en mycket liten marknadsandel. Kommissionen är dock beredd att beakta alla synpunkter som konkurrenter eller andra tredje parter kan tänkas lämna om detta under förfarandet.

5.   SLUTSATS

(93)

Av ovan anförda skäl uppmanar kommissionen, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget, Sverige att inom en månad för mottagandet av denna skrivelse inkomma med synpunkter och tillhandahålla alla upplysningar som kan bidra till bedömningen av åtgärden.

(94)

Kommissionen påminner Sverige om att artikel 88.3 i EG-fördraget har uppskjutande verkan och hänvisar till artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999, som föreskriver att allt olagligt stöd kan återkrävas från mottagaren.

(95)

Kommissionen meddelar Sverige att den kommer att underrätta alla berörda parter genom att offentliggöra denna skrivelse och en sammanfattning av den i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen kommer även att underrätta berörda parter i de Eftaländer som är avtalsslutande parter i EES-avtalet genom att offentliggöra ett tillkännagivande i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, samt Eftas övervakningsmyndighet genom att skicka en kopia av denna skrivelse. De berörda parterna kommer att uppmanas att inkomma med synpunkter inom en månad från dagen för offentliggörandet.“


(1)  Den svenska regeringen har utnyttjat dessa medel i ett tidigare ärende rörande Volvo Aero, som anmäldes 2003 (ärende N 301/03) och som godkändes av kommissionen den 8 juni 2005 (se EUT C 138, 7.6.2005, s. 2).

(2)  NACE-kod: DM353 – Tillverkning av luftfartyg och rymdfarkoster.

(3)  Uppgifterna om Volvokoncernen och Volvo Aero är tagna ur Volvokoncernens årsredovisning för 2007 på koncernens webbplats: www.volvo.com

(4)  Affärshemlighet.

(5)  Se det pressmeddelande som GE utfärdade samma dag och som finns på GE:s webbplats:

http://www.geaviation.com/engines/commercial/genx/index.html

(6)  I pressmeddelandet citeras chefen för Volvo Aero: ’Vi är mycket nöjda med testet, som kan ses som ett examensprov på vår förmåga att utveckla tekniska lösningar för lättviktsstrukturer till flygmotorer.’.

(7)  Därmed uppfyllde företaget ett av villkoren för stödets nödvändighet enligt andra stycket i kapitel 6 i rambestämmelserna.

(8)  Som nämns i punkt 4 ovan hänvisar de svenska myndigheterna till denna instruktion som den rättsliga grunden för åtgärden.

(9)  EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

(10)  Se punkterna 1.3.2 och 7.3.1 i rambestämmelserna.

(11)  Se t.ex. kommissionens beslut i ärendena N 447/07 – Turbomeca (EUT C 94, 2008) och N 195/07 – Rolls-Royce Deutschland (EUT C 118, 2008).

(12)  Se punkt 1.3.4 i rambestämmelserna.

(13)  Se det andra stycket i kapitel 6 i rambestämmelserna.

(14)  (…).

(15)  I de svenska myndigheternas skrivelse av den 29 maj 2008 till kommissionen.

(16)  EUT C 54, 2006, s. 13–45, särskilt punkt 38.

(17)  Volvo Aero har hand om den aerodynamiska utformningen av FHF och TRF.

(18)  Ändrad genom en skrivelse av den 30 juni 2008.

(19)  Se Boeings pressmeddelande (på bolagets webbplats

http://www.boeing.com/commercial/787family/news/2008/q2/080620b_nr.html), daterat den 20 juni 2008: ’Femtioåtta kunder världen över har beställt nästan 900 flygplan av modellen Boeing 787 sedan programmet inleddes i april 2004, vilket gör Dreamliner till det snabbast säljande nya trafikflygplanet någonsin.’.

(20)  På grundval av punkt 5.1.5 i rambestämmelserna.

(21)  Se t.ex. Turbomeca-ärendet, som nämns i fotnot 10.


4.10.2008   

SK

Úradný vestník Európskej únie

C 253/s3


POZNÁMKA PRE ČITATEĽA

Inštititúcie rozhodli, že vo svojich dokumentoch už nebudú uvádzať odkazy na posledné zmeny a doplnenia aktov, na ktoré sa odkazuje.

Pokiaľ nie je uvedené inak, odkazy na akty v uverejnených dokumentoch sa vzťahujú na akty v ich platnom znení.