ISSN 1725-5201 |
||
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253 |
|
Izdevums latviešu valodā |
Informācija un paziņojumi |
51. sējums |
Paziņojums Nr. |
Saturs |
Lappuse |
|
I Rezolūcijas, ieteikumi un atzinumi |
|
|
REZOLŪCIJAS |
|
|
Padome |
|
2008/C 253/01 |
||
|
II Paziņojumi |
|
|
EIROPAS SAVIENĪBAS IESTĀŽU UN STRUKTŪRU SNIEGTI PAZIŅOJUMI |
|
|
Komisija |
|
2008/C 253/02 |
Valsts atbalsts ir atļauts saskaņā ar EK līguma 87. un 88. panta noteikumiem — Gadījumi, pret kuriem Komisijai nav iebildumu ( 1 ) |
|
|
IV Informācija |
|
|
EIROPAS SAVIENĪBAS IESTĀŽU UN STRUKTŪRU SNIEGTA INFORMĀCIJA |
|
|
Padome |
|
2008/C 253/03 |
||
|
Komisija |
|
2008/C 253/04 |
||
|
DALĪBVALSTU SNIEGTA INFORMĀCIJA |
|
2008/C 253/05 |
Dalībvalstu sniegtā informācija par valsts atbalstu, kas piešķirts saskaņā ar Komisijas Regulu (EK) Nr. 70/2001 par EK līguma 87. un 88. panta piemērošanu, sniedzot valsts atbalstu maziem un vidējiem uzņēmumiem ( 1 ) |
|
2008/C 253/06 |
Informācija, ko paziņojušas dalībvalstis par valsts atbalstu, kas piešķirts saskaņā ar Komisijas Regulu (EK) Nr. 68/2001 par EK līguma 87. un 88. panta piemērošanu mācību atbalstam ( 1 ) |
|
|
V Atzinumi |
|
|
ADMINISTRATĪVAS PROCEDŪRAS |
|
|
Komisija |
|
2008/C 253/07 |
||
|
PROCEDŪRAS, KAS SAISTĪTAS AR KOPĒJĀS TIRDZNIECĪBAS POLITIKAS ĪSTENOŠANU |
|
|
Komisija |
|
2008/C 253/08 |
Paziņojums par dažu antidempinga pasākumu gaidāmajām termiņa beigām |
|
|
PROCEDŪRAS, KAS SAISTĪTAS AR KONKURENCES POLITIKAS ĪSTENOŠANU |
|
|
Komisija |
|
2008/C 253/09 |
Valsts atbalsts — Vācija — Valsts atbalsts C 27/08 (ex N 426/05) — Vācija — EverQ (MVU piemaksa) — Aicinājums iesniegt apsvērumus saistībā ar EK līguma 88. panta 2. punkta piemērošanu ( 1 ) |
|
2008/C 253/10 |
Valsts atbalsts — Zviedrija — Valsts atbalsts 33/08 (ex N 732/07) — Liels pētniecības un attīstības atbalsts Volvo Aero — GEnx — Uzaicinājums iesniegt piezīmes saskaņā ar EK līguma 88. panta 2. punktu ( 1 ) |
|
|
||
2008/C 253/11 |
||
|
|
|
(1) Dokuments attiecas uz EEZ |
LV |
|
I Rezolūcijas, ieteikumi un atzinumi
REZOLŪCIJAS
Padome
4.10.2008 |
LV |
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253/1 |
PADOMES REZOLŪCIJA
(2008. gada 25. septembris),
par visaptverošu Eiropas mēroga plānu cīņai pret viltošanu un pirātismu
(2008/C 253/01)
EIROPAS SAVIENĪBAS PADOME,
1. |
IZVĒRTĒJOT Komisijas stratēģisko ziņojumu (1) un atjauninātās Lisabonas stratēģijas izaugsmes un nodarbinātības attīstībai (2008-2010) jauno ciklu, ko Eiropadome aizsāka 2008. gada 14. martā; |
2. |
UZSVEROT, ka Eiropas Savienība šajā sakarā ir aicināta turpināt centienus, lai panāktu intelektuālā īpašuma tiesību iedarbīgāku aizsardzību un efektīvāk apkarotu viltošanu; |
3. |
AKCENTĒJOT vajadzību ievērot iekšējā tirgus pamatbrīvības un uzlabot tā darbību; |
4. |
ATGĀDINOT, cik svarīgi cīņā pret viltošanu un pirātismu, jo īpaši uz Eiropas Savienības robežām, attiecīgos gadījumos ir saskaņot intelektuālā īpašuma tiesības, kā arī valstu un Kopienas rūpnieciskā īpašuma tiesības; |
5. |
IZVĒRTĒJOT Kopienas instrumentus, kas pieņemti, lai cīnītos pret viltošanu un pirātismu, jo īpaši Direktīvu 2004/48/EK par intelektuālā īpašuma tiesību piemērošanu un Regulu Nr. 1383/2003 par muitas rīcību attiecībā precēm, par kurām ir aizdomas, ka tās pārkāpj atsevišķas intelektuālā īpašuma tiesības, un pasākumiem, ko veic attiecībā uz precēm, kas ir pārkāpušas šādas tiesības; |
6. |
ŅEMOT VĒRĀ arī grozīto priekšlikumu direktīvai par kriminālsankcijām, lai nodrošinātu intelektuālā īpašuma tiesību piemērošanu; |
7. |
IZVĒRTĒJOT iniciatīvas cīņai pret viltošanu un pirātismu, kas daudzpusēji izstrādātas īpaši Pasaules Tirdzniecības organizācijā (PTO), Pasaules Muitas organizācijā (PMO), Pasaules intelektuālā īpašuma organizācijā (OMPI), Ekonomiskās sadarbības un attīstības organizācijā (ESAO), Pasaules veselības organizācijā (PVO) un G8 sammitā (Heiligendammas process); |
8. |
IZVĒRTĒJOT stratēģiju, kas paredzēta intelektuālā īpašuma tiesību ievērošanas nodrošināšanai trešās valstīs (2); |
9. |
IZVĒRTĒJOT ESAO ziņojumu par viltošanas un pirātisma ietekmi uz tautsaimniecību, īpaši aplēses, ka viltoto un pirātisko izstrādājumu starptautiskā tirdzniecība, ņemot par pamatu muitas konfiscēto preču apjomiem ESAO valstīs, 2005. gadā sasniedza 200 miljardus ASV dolāru, kā arī norādot, ka viltoto un pirātisko izstrādājumu tirdzniecības kopējā vērtība varētu pārsniegt minēto apjomu vēl par vairākiem simtiem miljardu dolāru, tādēļ apsverot ieteikumus valdības un rūpniecības nozares pārstāvju efektīvākai sadarbībai; |
10. |
APZINOTIES to, cik nopietni viltošana un pirātisms jo īpaši ekonomikas globalizācijas apstākļos apdraud — un šī tendence arvien palielinās — Eiropas Savienības uzņēmumu, radošo spēku un patērētāju konkurētspēju; apzinoties viltošanas un pirātisma apmērus arī internetā; ņemot vērā riskus, kas saistīti ar to izstrādājumu viltošanu, kas var apdraudēt iedzīvotāju veselību un drošību; |
11. |
UZSVEROT, cik svarīgi ir aizsargāt intelektuālā īpašuma tiesības, kas ir būtisks elements, lai attīstītu kultūru un tās daudzveidību, kā arī gūtu visas priekšrocības, kuras nodrošina pētniecība, inovācijas un Eiropas uzņēmumu, īpaši MVU uzņēmumu, jaunrade, lai atbalstītu izaugsmi un nodarbinātību Eiropas Savienībā un attīstītu Eiropas konkurētspēju pasaulē; |
12. |
ŅEMOT VĒRĀ minēto un apzinoties vajadzību novatorisku uzņēmumu izgudrojumiem nodrošināt vislabāko aizsardzību, kā arī iespēju efektīvāk gūt ienākumus no šiem izgudrojumiem; atgādinot par Kopienas patenta priekšrocībām un patentiem piemērojamo jurisdikcijas sistēmu, lai lietotājiem nodrošinātu līdzekļus intelektuālā īpašuma labākai aizsardzībai visā Eiropas Savienības teritorijā; |
13. |
UZSVEROT vajadzību iesaistīt visas ieinteresētās puses, lai pastiprinātu intelektuālā īpašuma aizsardzībai paredzēto visa veida instrumentu efektivitāti, kā arī cīnītos pret viltošanu un pirātismu iekšējā tirgū un starptautiskā mērogā; norādot, ka šie pasākumi ir saskaņā ar Kopienas tiesību aktos noteiktajām pamattiesībām un vispārējiem principiem, piemēram, personas datu aizsardzību un īpašuma tiesību aizsardzību; |
14. |
ATZINĪGI VĒRTĒ Komisijas 2008. gada 16. jūlija paziņojumu, kas paredzēts, lai izstrādātu rūpniecisko īpašumtiesību stratēģiju Eiropā, jo īpaši attiecībā uz jautājumiem par rūpniecisko īpašumtiesību un autortiesību un blakustiesību iemērošanu;
|
15. |
AICINA Komisiju lemt par minētajām pamatnostādnēm:
|
16. |
AICINA Komisiju un dalībvalstis saskaņā ar to attiecīgajām pilnvarām lietot visus pienācīgos līdzekļus, lai efektīvi cīnītos pret viltošanu un pirātismu, un jo īpaši:
|
(1) Komisijas paziņojums “Stratēģiskais ziņojums par atjaunoto Lisabonas stratēģiju izaugsmei un nodarbinātībai: jauna cikla uzsākšana (2008-2010). Pārmaiņu tempa saglabāšana”, COM(2007) 803 galīgā redakcija.
(2) OV C 129, 26.5.2005., 3. lpp.
II Paziņojumi
EIROPAS SAVIENĪBAS IESTĀŽU UN STRUKTŪRU SNIEGTI PAZIŅOJUMI
Komisija
4.10.2008 |
LV |
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253/3 |
Valsts atbalsts ir atļauts saskaņā ar EK līguma 87. un 88. panta noteikumiem
Gadījumi, pret kuriem Komisijai nav iebildumu
(Dokuments attiecas uz EEZ)
(2008/C 253/02)
Lēmuma pieņemšanas datums |
23.7.2008. |
Atbalsta Nr. |
N 31/08 |
Dalībvalsts |
Austrija |
Reģions |
— |
Nosaukums (un/vai atbalsta saņēmēja nosaukums) |
Pilotprojekt zur Entwicklung von intermodalen Verkehren auf der Wasserstraße Donau 2008-2014 |
Juridiskais pamats |
Richtlinien: Pilotprogramm zur Entwicklung von intermodalen Verkehren und zur Förderung von Projekten im kombinierten Verkehr auf der Wasserstraße Donau |
Pasākuma veids |
Atbalsta shēma |
Mērķis |
Veicināt pāreju no autotransporta uz iekšējo ūdensceļu transportu Donavas koridorā, kā arī veicināt privātas iniciatīvas, lai sniegtu novatoriskus un augstas kvalitātes iekšzemes ūdensceļu transportu pakalpojumus. |
Atbalsta veids |
Tiešais piešķīrums |
Budžets |
Gada budžets — EUR 1 miljons. Kopējais budžets — EUR 6 miljoni |
Atbalsta intensitāte |
Samazināts līdz 48 % no ārējiem izdevumiem. |
Atbalsta ilgums |
6 gadi: 2008.-2014. |
Tautsaimniecības nozares |
Kuģošana pa iekšzemes ūdensceļiem |
Piešķīrējas iestādes nosaukums un adrese |
Bundesministerium für Verkehr, Innovation und Technologie |
Cita informācija |
— |
Lēmuma autentiskais teksts, no kura ir izņemta visa konfidenciālā informācija, atrodams tīmekļa vietnē:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Lēmuma pieņemšanas datums |
22.7.2008. |
|||
Atbalsta Nr. |
N 38/08 |
|||
Dalībvalsts |
Spānija |
|||
Reģions |
Asturias |
|||
Nosaukums (un/vai saņēmējs) |
R & D Aid scheme for strategic projects in Asturias 2008-2010 |
|||
Juridiskais pamats |
Resolución de 3 de diciembre de 2007, de la Consejería de Educación y Ciencia, por la que se convocan ayudas para la ejecución de proyectos estratégicos durante el período 2008-2010 en el marco del Plan de Ciencia Tecnología e Innovación (PCTI) de Asturias 2006-2009 |
|||
Pasākuma veids |
Atbalsta shēma |
|||
Mērķis |
Pētniecība un attīstība |
|||
Atbalsta forma |
Tiešā dotācija |
|||
Budžets |
Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 10 milj |
|||
Atbalsta intensitāte |
75 % |
|||
Atbalsta ilgums |
Līdz 31.12.2010. |
|||
Tautsaimniecības nozares |
Visas nozares |
|||
Piešķīrējiestādes nosaukums un adrese |
|
|||
Papildu informācija |
— |
Lēmuma autentiskais teksts, no kura ir izņemta visa konfidenciālā informācija, atrodams tīmekļa vietnē:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Lēmuma pieņemšanas datums |
10.6.2008. |
|||
Atbalsta Nr. |
N 47/08 |
|||
Dalībvalsts |
Austrija |
|||
Reģions |
— |
|||
Nosaukums (un/vai saņēmējs) |
Förderung der Stromerzeugung aus erneuerbaren Energiequellen nach dem österreichischen Ökostromgesetz (Erhöhung der Einspeisetarife) |
|||
Juridiskais pamats |
Ökostromgesetz, BGBL I Nr. 19-2002 idF. BGBL I Nr. 105-2006 |
|||
Pasākuma veids |
Atbalsta shēma |
|||
Mērķis |
Vides aizsardzība, atjaunojami energoresursi |
|||
Atbalsta forma |
Papildu piemaksa valsts regulējamiem iepirkuma tarifiem |
|||
Budžets |
Plānotie gada izdevumi: EUR 20 milj Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 20 milj |
|||
Atbalsta intensitāte |
— |
|||
Atbalsta ilgums |
1.1.2008.-31.12.2008. |
|||
Tautsaimniecības nozares |
Elektrība |
|||
Piešķīrējiestādes nosaukums un adrese |
|
|||
Papildu informācija |
— |
Lēmuma autentiskais teksts, no kura ir izņemta visa konfidenciālā informācija, atrodams tīmekļa vietnē:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Lēmuma pieņemšanas datums |
25.7.2008. |
|||
Atbalsta Nr. |
N 193/08 |
|||
Dalībvalsts |
Spānija |
|||
Reģions |
Pais Vasco |
|||
Nosaukums (un/vai saņēmējs) |
Programa de apoyo a la realización de proyectos de desarrollo tecnológico e innovación (Programa INNOTEK) |
|||
Juridiskais pamats |
Orden de la Consejera de Industria, comercio y turismo de primera modificacion de la Orden por la que se regula el programa de apoyo a la realizacion de proyectos de desarrollo tecnologico e innovacion de 27 Junio de 2005 (programa INNOTEK) |
|||
Pasākuma veids |
Atbalsta shēma |
|||
Mērķis |
Pētniecība un attīstība, Reģionālā attīstība, Nodarbinātība |
|||
Atbalsta forma |
Tiešā dotācija |
|||
Budžets |
Plānotie gada izdevumi: EUR 40 milj Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 200 milj |
|||
Atbalsta intensitāte |
45 % |
|||
Atbalsta ilgums |
Līdz 31.12.2013. |
|||
Tautsaimniecības nozares |
Visas nozares |
|||
Piešķīrējiestādes nosaukums un adrese |
|
|||
Papildu informācija |
— |
Lēmuma autentiskais teksts, no kura ir izņemta visa konfidenciālā informācija, atrodams tīmekļa vietnē:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
Lēmuma pieņemšanas datums |
25.7.2008. |
|||
Atbalsta Nr. |
N 194/08 |
|||
Dalībvalsts |
Spānija |
|||
Reģions |
Pais Vasco |
|||
Nosaukums (un/vai saņēmējs) |
Programa de apoyo a la realizacion de proyectos de lanzamiento de empresas de base científica y technológica (modificación del programa NETs) |
|||
Juridiskais pamats |
Orden de la Consejera de Industria, comercio y turismo de primera modificación de la orden por la que se regula el programa NETs de ayudas a la realisacion de proyectos de lanzamiento de empresas de base cientifica y tecnologica, programa a cuya financiación contribuye el fondo europeo de desarrollo regional, de 27 de Junio de 2005 |
|||
Pasākuma veids |
Atbalsta shēma |
|||
Mērķis |
Pētniecība un attīstība, Reģionālā attīstība, Nodarbinātība |
|||
Atbalsta forma |
Tiešā dotācija |
|||
Budžets |
Plānotie gada izdevumi: EUR 10 milj Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 60 milj |
|||
Atbalsta intensitāte |
50 % |
|||
Atbalsta ilgums |
Līdz 31.12.2013. |
|||
Tautsaimniecības nozares |
Visas nozares |
|||
Piešķīrējiestādes nosaukums un adrese |
|
|||
Papildu informācija |
— |
Lēmuma autentiskais teksts, no kura ir izņemta visa konfidenciālā informācija, atrodams tīmekļa vietnē:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
IV Informācija
EIROPAS SAVIENĪBAS IESTĀŽU UN STRUKTŪRU SNIEGTA INFORMĀCIJA
Padome
4.10.2008 |
LV |
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253/7 |
PADOMES LĒMUMS,
(2008. gada 25. septembris),
ar ko ieceļ Padomdevējas komitejas par darbaspēka pārvietošanās brīvību locekļus un to aizstājējus
(2008/C 253/03)
EIROPAS SAVIENĪBAS PADOME,
ņemot vērā Padomes Regulu (EEK) Nr. 1612/68 (1968. gada 15. oktobris) par darba ņēmēju brīvu pārvietošanos Kopienā (1) un jo īpaši tās 26. un 27. pantu,
ņemot vērā kandidātu sarakstus, ko Padomei iesniegušas dalībvalstu valdības,
tā kā:
(1) |
Padome ar 2006. gada 15. septembra (2), 2006. gada 18. decembra (3) un 2007. gada 22. marta (4) Lēmumu iecēla Darba ņēmēju pārvietošanās brīvības padomdevējas komitejas locekļus un to aizstājējus laikam no 2006. gada 14. septembra līdz 2008. gada 13. septembrim; |
(2) |
locekļi pilda amata pienākumus, līdz viņus nomaina vai viņu pilnvaras atjauno; |
(3) |
šīs komitejas locekļi un to aizstājēji būtu jāieceļ uz diviem gadiem, |
IR PIEŅĒMUSI ŠO LĒMUMU.
1. pants
Ar šo par Padomdevējas komitejas par darbaspēka pārvietošanās brīvību locekļiem un to aizstājējiem uz laikposmu no 2008. gada 25. septembra līdz 2010. gada 24. septembrim ieceļ šādas personas:
I. VALDĪBAS PĀRSTĀVJI
Valsts |
Locekļi |
Locekļu aizstājēji |
Beļģija |
Virginie LECLERCQ kundze Anne ZIMMERMANN kundze |
Alix GEYSELS kundze |
Bulgārija |
Liliana STANKOVA kundze Nikolay NIKOLOV kungs |
Rossitza STELIANOVA kundze |
Čehijas Republika |
Martina MICHALCOVÁ kundze Věra KOLMEROVÁ kundze |
Hana VACULÍKOVÁ kundze |
Dānija |
Stig Hansen NØRGAARD kungs Lisbet MØLLER NIELSEN kundze |
Simone HEINECKE kundze |
Vācija |
Gisbert BRINKMANN kungs Ute PLÖTZ kundze |
Henning GRUB kungs |
Igaunija |
Thor-Sten VERTMANN kungs Maarja KULDJÄRV kundze |
Carita RAMMUS kundze |
Īrija |
Brendan SHANAHAN kungs Larry O' GRADY kundze |
Deirdre NALLY kundze |
Grieķija |
Constantinos CHRYSSINIS kungs Grigorios ALEXAKIS kungs |
Lydia KOTROF kundze |
Spānija |
Carlos GUERVÓS MAÍLLO kungs Carlos LOPÉZ- MONIS kungs |
Carlos GARCÍA DE CORTAZAR-NEBREDA kungs |
Francija |
Nadia MAROT kundze Laurent FRIBOULET kungs |
Albert MARTINO kungs |
Itālija |
— |
— |
Kipra |
Demetris MICHAELIDES kungs Agni PAPAGEORGIOU kundze |
— |
Latvija |
Linda PAUGAS kundze Līga EMULES kundze |
Mārtiņš BRENČA kungs |
Lietuva |
Rita KAZLAUSKIENĖ kundze Monika VYŠNIAUSKIENE kundze |
Andrius TEKORIUS kungs |
Luksemburga |
Mariette SCHOLTUS kundze Tom GOEDERS kungs |
Paolo FINZI kungs |
Ungārija |
Vera ÁCS kundze Éva Tímea KISS kundze |
Hajnalka ERDŐS kundze |
Malta |
— |
— |
Nīderlande |
C.W. Olde OLTHOF kundze M.G. BLOMSMA kungs |
G WIDERA-STEVENS kundze |
Austrija |
Ingrid NOWOTNY kundze Doris WITEK-WEINDORFER kundze |
Heinz KUTROWATZ kungs |
Polija |
Janusz GRZYB kungs Magdalena SWEKLEJ kundze |
Marcin PARNOWSKI kungs |
Portugāle |
Ana Paula FERNANDES kundze Ana Cristina SANTOS PEDROSO kundze |
Mário PEDRO kungs |
Rumānija |
Bogdan PAŞCA kungs Marius RĂŞCANU kungs |
Auraş MARINESCU kungs |
Slovēnija |
Radivoj RADAK kungs Damjana ŠARČEVIČ kundze |
Ana KLINAR kundze |
Slovākija |
Jozef HUDEC kungs Agnesa SKUPNIKOVA kundze |
Jaroslav KOVÁÈ kungs |
Somija |
Mirkka MYKKÄNEN kundze Olli SORAINEN kungs |
Wivi-Ann WAGELLO-SJÖLUND kundze |
Zviedrija |
Anna SANTESSON kundze Åsa CARLANDER kundze |
Claes-Göran LOCK kungs |
Apvienotā Karaliste |
Peter BODE kungs Seonaid WEBB kundze |
Ute CHATTERJEE kundze |
II. DARBA ŅĒMĒJU ORGANIZĀCIJU PĀRSTĀVJI
Valsts |
Locekļi |
Locekļu aizstājēji |
Beļģija |
Jean-François MACOURS kungs — |
Yvienne VAN HOLSBEECK kundze |
Bulgārija |
Iliyan TSENOV kungs Diana ANGELOVA kundze |
Daniel YANEV kungs |
Čehijas Republika |
Miroslav FEBER kungs Zdena LA SALA kundze |
Pavel JANÍČKO kungs |
Dānija |
Michael JACOBSEN kungs Jens WIENE kungs |
Käthe MUNK RYOM kundze |
Vācija |
Renate GABKE kundze Klaus BECK kungs |
Frank STÖHR kungs |
Igaunija |
Liina CARR kundze Leif KALEV kungs |
Tiia TAMMELEHT kundze |
Īrija |
Esther LYNCH kundze Brendan MACKIN kungs |
— |
Grieķija |
Georgios PERENTIS kungs Georgios SKOULATAKIS kungs |
Euthimios EUTHIMIOU kungs |
Spānija |
Ana Maria CORRAL JUÁN kundze Mohamed Anour HAIDOUR kungs |
Pilar ROC ALFARO kundze |
Francija |
Corinne MARES kundze An LENOUAIL kundze |
Ommar BENFAÏD kungs |
Itālija |
— |
— |
Kipra |
Nicos GREGORIOU kungs Nicos EPISTITHIOU kungs |
Diomedes DIOMEDOUS kungs |
Latvija |
Kaspars RĀCENĀJA kungs Zanda GRUNDBERGAS kundze |
Irēna KALNIŅAS kundze |
Lietuva |
Janina ŠVEDIENĖ kundze Janina MATUIZIENĖ kundze |
Jovita MEŠKAUSKIENĖ kundze |
Luksemburga |
— |
— |
Ungārija |
Judit CZUGLERNÉ IVÁNY kundze Károly GYÖRGY kungs |
Edit PINK kundze |
Malta |
— |
— |
Nīderlande |
Caroline RIETBERGEN kundze Daniëlle VAARTJES-VAN SUIJDAM kundze |
Paul VAN KRUINING kungs |
Austrija |
Johannes PEYRL kungs Oliver RÖPKE kungs |
Ludwig ROITHINGER kungs |
Polija |
Dorota GARDIAS kundze Jakub KUS kungs |
Bogdan OLSZEWSKI kungs |
Portugāle |
Carlos Manuel ALVES TRINDADE kungs José Manuel DA LUZ CORDEIRO kungs |
Anabela PEIXOTO DE MAGALHÃES kundze |
Rumānija |
Valentin MOCANU kungs Liviu APOSTOIU kungs |
Dragos FRUMOSU kungs |
Slovēnija |
Metka ROKSANDIĆ kundze Jaka POČIVAVŠEK kungs |
Gregor CERAR kungs |
Slovākija |
Magdaléna MELLENOVÁ kundze Milan BUŠO kungs |
Jana SLÁVIKOVÁ kundze |
Somija |
Pia BJÖRKBACKA kundze Liisa FOLKERSMA kundze |
Ralf SUND kungs |
Zviedrija |
Monika ARVIDSSON kundze Lena WIRKKALA kundze |
Ossian WENNSTRÖM kungs |
Apvienotā Karaliste |
Sean BAMFORD kungs Mohammed TAJ kungs |
Wilf SULLIVAN kungs |
III. DARBA DEVĒJU ORGANIZĀCIJU PĀRSTĀVJI
Valsts |
Locekļi |
Locekļu aizstājēji |
Beļģija |
Sonja KOHNENMERGEN kundze Philippe STIENON kungs |
Monica DE JONGHE kundze |
Bulgārija |
Evgeniy IVANOV kungs Branimir HANDJIEV kungs |
Galia BOZHANOVA kundze |
Čehijas Republika |
Marie ZVOLSKÁ kundze Miroslav FIŘT kungs |
Vladimira DRBALOVÁ kundze |
Dānija |
Henning GADE kungs Flemming DREESEN kungs |
Benjamin HOLST kungs |
Vācija |
Jürgen WUTTKE kungs Angela SCHNEIDER-BODIEN kundze |
Stefan HOEHL kungs |
Igaunija |
Lilian SALLASTE kundze Heinart PUHKIM kungs |
Tarmo KRIIS kungs |
Īrija |
Finola MCDONNELL kundze Tony DONOHOE kungs |
Heidi LOUGHEED kundze |
Grieķija |
Eirini BARDANI kundze Nikos DIMAS kungs |
Antonios MEGGOULIS kungs |
Spānija |
Pablo GÓMEZ ALBO kungs Celia FERRERO ROMERO kundze |
Javier IBARS ALVARO kungs |
Francija |
Gaëtan BEZIER kungs Odile MENNETEAU kundze |
Pascale DESSEN kundze |
Itālija |
— |
— |
Kipra |
Michael ANTONIOU kungs Emilios MICHAEL kungs |
Lena PANAYIOTOU kundze |
Latvija |
Ilona KIUKUCĀNES kundze Inese STEPIŅAS kundze |
— |
Lietuva |
Justinas USONIS kungs Aidas VAIČIULIS kungs |
Iginijus ŠAKŪNAS kungs |
Luksemburga |
— |
— |
Ungārija |
Zsuzsanna JUNG kundze István KOMORÓCZKI kungs |
Adrienn BÁLINT kundze |
Malta |
— |
— |
Nīderlande |
S.J.L NIEUWSMA kungs W.M.J.M.Mario VAN MIERLO kungs |
G.A.M.Gerard VAN DER GRIND kungs |
Austrija |
Margit KREUZHUBER kundze Andreas GRUBER kungs |
Christa SCHWENG kundze |
Polija |
Michal GAWRYSZCAK kungs Jacek MĘCINA kungs |
Jolanta KOSAKOWSKA kundze |
Portugāle |
Cristina NAGY MORAIS kundze Adília LISBOA kundze |
Marcelino PENA COSTA kungs |
Rumānija |
Roxana PRODAN kundze Doru Claudian FRUNZULICĂ kungs |
Dan ANGHELESCU kungs |
Slovēnija |
Metka PENKO NATLAČEN kundze Igor ANTAUER kungs |
— |
Slovākija |
Vladimír KALINA kungs Jozef ORGONÁŠ kungs |
Jana CHRKAVÁ kundze |
Somija |
Katja LEPPÄNEN kundze Mikko RÄSÄNEN kungs |
Mikko NYYSSÖLÄ kungs |
Zviedrija |
Karin EKENGER kundze Leif LINDBERG kungs |
Fabian WALLÉN kungs |
Apvienotā Karaliste |
Jim BLIGH kungs Neil CARBERRY kungs |
Guy BAILEY kungs |
2. pants
Vēl neizraudzītos locekļus Padome iecels amatā vēlāk.
Briselē, 2008. gada 25. septembrī
Padomes vārdā —
priekšsēdētājs
B. HORTEFEUX
(1) OV L 257, 18.10.1968., 2. lpp.
(2) OV C 242, 7.10.2006., 1. lpp.
(3) OV C 320, 28.12.2006., 4. lpp.
(4) OV C 78, 11.4.2007., 4. lpp.
Komisija
4.10.2008 |
LV |
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253/12 |
Euro maiņas kurss (1)
2008. gada 3. oktobris
(2008/C 253/04)
1 euro=
|
Valūta |
Maiņas kurss |
USD |
ASV dolārs |
1,3834 |
JPY |
Japānas jēna |
145,09 |
DKK |
Dānijas krona |
7,4612 |
GBP |
Lielbritānijas mārciņa |
0,78355 |
SEK |
Zviedrijas krona |
9,7017 |
CHF |
Šveices franks |
1,5654 |
ISK |
Islandes krona |
156,13 |
NOK |
Norvēģijas krona |
8,292 |
BGN |
Bulgārijas Ieva |
1,9558 |
CZK |
Čehijas krona |
24,795 |
EEK |
Igaunijas krona |
15,6466 |
HUF |
Ungārijas forints |
246,1 |
LTL |
Lietuvas lits |
3,4528 |
LVL |
Latvijas lats |
0,7096 |
PLN |
Polijas zlots |
3,4277 |
RON |
Rumānijas leja |
3,8765 |
SKK |
Slovākijas krona |
30,329 |
TRY |
Turcijas lira |
1,8092 |
AUD |
Austrālijas dolārs |
1,78 |
CAD |
Kanādas dolārs |
1,4899 |
HKD |
Hongkongas dolārs |
10,7503 |
NZD |
Jaunzēlandes dolārs |
2,0878 |
SGD |
Singapūras dolārs |
2,0063 |
KRW |
Dienvidkorejas vons |
1 697,85 |
ZAR |
Dienvidāfrikas rands |
11,8073 |
CNY |
Ķīnas juaņa renminbi |
9,4742 |
HRK |
Horvātijas kuna |
7,1208 |
IDR |
Indonēzijas rūpija |
13 045,46 |
MYR |
Malaizijas ringits |
4,7969 |
PHP |
Filipīnu peso |
65,05 |
RUB |
Krievijas rublis |
35,8525 |
THB |
Taizemes bats |
47,298 |
BRL |
Brazīlijas reāls |
2,8411 |
MXN |
Meksikas peso |
15,5978 |
Datu avots: atsauces maiņas kursu publicējusi ECB.
DALĪBVALSTU SNIEGTA INFORMĀCIJA
4.10.2008 |
LV |
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253/13 |
Dalībvalstu sniegtā informācija par valsts atbalstu, kas piešķirts saskaņā ar Komisijas Regulu (EK) Nr. 70/2001 par EK līguma 87. un 88. panta piemērošanu, sniedzot valsts atbalstu maziem un vidējiem uzņēmumiem
(Dokuments attiecas uz EEZ)
(2008/C 253/05)
Atbalsta Nr. |
XS 186/08 |
||||
Dalībvalsts |
Vācija |
||||
Reģions |
Baden-Württemberg |
||||
Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums |
ELR-Kombi-Darlehen als Ergänzungsprogramm zum Entwicklungsprogramm Ländlicher Raum (ELR-Programm). Das ELR-Programm wird entsprechend der Verordnung (EG) Nr. 1998/2006 („De-minimis“-Verordnung der Europäischen Union vom 15.12.2006 (Amtsblatt der EU vom 28.12.2006) gewährt |
||||
Juridiskais pamats |
Rechtsgrundlage ist das Gesetz über die Landeskreditbank Baden-Württemberg — Förderbank vom 11.11.1998 (Gesetzblatt für Baden-Württemberg vom 18.11.1998, S.581), zuletzt geändert durch Gesetz vom 11.12.2007 (Gesetzblatt für Baden-Württemberg vom 14.12.2007, S.581) i.V.m. § 15 Landwirtschafts- und Landeskulturengesetz; §§ 23, 44 Landeshaushaltsordnung Baden-Württemberg und den dazu ergangenen Verwaltungsvorschriften |
||||
Pasākuma veids |
Atbalsta shēma |
||||
Budžets |
Plānotie gada izdevumi: EUR 150 milj |
||||
Atbalsta maksimālā intensitāte |
Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu |
||||
Īstenošanas datums |
1.7.2008. |
||||
Atbalsta ilgums |
30.9.2008. |
||||
Mērķis |
Mazie un vidējie uzņēmumi |
||||
Tautsaimniecības nozares |
Visas nozares, kurās drīkst piešķirt atbalstu MVU |
||||
Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese |
|
Atbalsta Nr. |
XS 196/08 |
|||
Dalībvalsts |
Vācija |
|||
Reģions |
Freistaat Sachsen |
|||
Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums |
Gemeinsames Umsetzungsdokument zum Programm Ziel 3/Cíl 3 zur Förderung der grenzübergreifenden Zusammenarbeit 2007-2013 zwischen dem Freistaat Sachsen und der Tschechischen Republik im Rahmen des Ziels „Europäische territoriale Zusammenarbeit“ |
|||
Juridiskais pamats |
VO (EG) 1083/2006 (allg. Strukturfondsverordnung) VO (EG) 1080/2006 (EFRE-Verordnung) gemeinsames Programmdokument (Operationelles Programm CCI-Code: 2007CB163PO017), §§ 23 und 44 der Haushaltsordnung für den Freistaat Sachsen (Sächsische Haushaltsordnung — SäHO, SächsGVBl. 2001, S. 154) sowie der hierzu ergangenen Verwaltungsvorschriften des Sächsischen Staatsministeriums der Finanzen |
|||
Pasākuma veids |
Atbalsta shēma |
|||
Budžets |
Plānotie gada izdevumi: EUR 13,7 milj |
|||
Atbalsta maksimālā intensitāte |
Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu |
|||
Īstenošanas datums |
1.1.2007. |
|||
Atbalsta ilgums |
31.12.2015. |
|||
Mērķis |
Mazie un vidējie uzņēmumi |
|||
Tautsaimniecības nozares |
Visas nozares, kurās drīkst piešķirt atbalstu MVU |
|||
Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese |
|
Atbalsta Nr. |
XS 197/08 |
|||
Dalībvalsts |
Dānija |
|||
Reģions |
Region Hovedstaden |
|||
Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums |
Eksportforberedelse af SCF Technologies A/S, Smedeholm 13B, DK-2730 Herlev |
|||
Juridiskais pamats |
Finansloven 2008: 6.11.01 Udenrigstjenesten |
|||
Pasākuma veids |
Ad hoc |
|||
Budžets |
Kopējais plānotais atbalsta apjoms: DKK 0,01 milj |
|||
Atbalsta maksimālā intensitāte |
Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu |
|||
Īstenošanas datums |
8.7.2008. |
|||
Atbalsta ilgums |
9.9.2008. |
|||
Mērķis |
Mazie un vidējie uzņēmumi |
|||
Tautsaimniecības nozares |
Ūdens apgāde; notekūdeņu, atkritumu apsaimniekošana un sanācija; profesionālie, zinātniskie un tehniskie pakalpojumi |
|||
Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese |
|
Atbalsta Nr. |
XS 199/08 |
||||
Dalībvalsts |
Apvienotā Karaliste |
||||
Reģions |
North East England |
||||
Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums |
Sterling Investment Properties LLP |
||||
Juridiskais pamats |
Industrial Development Act 1982 Sections 7 and 11 Section2 Local Government Act 2000 |
||||
Pasākuma veids |
Atbalsta shēma |
||||
Budžets |
Plānotie gada izdevumi: GBP 1,2 milj |
||||
Atbalsta maksimālā intensitāte |
Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu |
||||
Īstenošanas datums |
9.6.2008. |
||||
Atbalsta ilgums |
31.12.2008. |
||||
Mērķis |
Mazie un vidējie uzņēmumi |
||||
Tautsaimniecības nozares |
Visas ražošanas nozares, Citi pakalpojumi |
||||
Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese |
|
Atbalsta Nr. |
XS 204/08 |
||||||
Dalībvalsts |
Itālija |
||||||
Reģions |
Puglia |
||||||
Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums |
Assunzioni stabili di lavoratori svantaggiati e creazione di nuovi posti di lavoro |
||||||
Juridiskais pamats |
Legge regionale n. 10/2004 |
||||||
Pasākuma veids |
Atbalsta shēma |
||||||
Budžets |
Plānotie gada izdevumi: EUR 6 milj |
||||||
Atbalsta maksimālā intensitāte |
Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu |
||||||
Īstenošanas datums |
1.1.2008. |
||||||
Atbalsta ilgums |
31.12.2008. |
||||||
Mērķis |
Mazie un vidējie uzņēmumi |
||||||
Tautsaimniecības nozares |
Visas nozares, kurās drīkst piešķirt atbalstu MVU |
||||||
Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese |
|
Atbalsta Nr. |
XS 206/08 |
|||
Dalībvalsts |
Dānija |
|||
Reģions |
— |
|||
Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums |
Forskningskupon |
|||
Juridiskais pamats |
Lov om Teknologi og Innovation nr. 419 af 6. juni 2002 |
|||
Pasākuma veids |
Atbalsta shēma |
|||
Budžets |
Plānotie gada izdevumi: DKK 15 milj |
|||
Atbalsta maksimālā intensitāte |
Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu |
|||
Īstenošanas datums |
10.6.2008. |
|||
Atbalsta ilgums |
31.12.2009. |
|||
Mērķis |
Mazie un vidējie uzņēmumi |
|||
Tautsaimniecības nozares |
Visas nozares, kurās drīkst piešķirt atbalstu MVU |
|||
Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese |
|
4.10.2008 |
LV |
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253/17 |
Informācija, ko paziņojušas dalībvalstis par valsts atbalstu, kas piešķirts saskaņā ar Komisijas Regulu (EK) Nr. 68/2001 par EK līguma 87. un 88. panta piemērošanu mācību atbalstam
(Dokuments attiecas uz EEZ)
(2008/C 253/06)
Atbalsta Nr. |
XT 85/08 |
|||
Dalībvalsts |
Beļģija |
|||
Reģions |
Vlaams Gewest |
|||
Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums |
NV Bekaert |
|||
Juridiskais pamats |
Decreet betreffende het economisch ondersteuningsbeleid van 31 januari 2003 |
|||
Pasākuma veids |
Ad hoc |
|||
Budžets |
Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 0,81 milj |
|||
Atbalsta maksimālā intensitāte |
Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-7. punktu |
|||
Īstenošanas datums |
1.12.2007. |
|||
Atbalsta ilgums |
30.11.2009. |
|||
Mērķis |
Speciālās mācības |
|||
Tautsaimniecības nozares |
Stiepļu vilkšana |
|||
Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese |
|
Atbalsta Nr. |
XT 86/08 |
|||
Dalībvalsts |
Beļģija |
|||
Reģions |
Vlaams Gewest |
|||
Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums |
NV Ford-Werke GMBH |
|||
Juridiskais pamats |
Decreet betreffende het economisch ondersteuningsbeleid van 31 januari 2003 |
|||
Pasākuma veids |
Ad hoc |
|||
Budžets |
Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 0,78 milj |
|||
Atbalsta maksimālā intensitāte |
Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-7. punktu |
|||
Īstenošanas datums |
12.3.2007. |
|||
Atbalsta ilgums |
31.12.2007. |
|||
Mērķis |
Speciālās mācības |
|||
Tautsaimniecības nozares |
Mehānisko transportlīdzekļu ražošana |
|||
Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese |
|
Atbalsta Nr. |
XT 94/08 |
||||
Dalībvalsts |
Spānija |
||||
Reģions |
Navarra |
||||
Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums |
Programa de formación del sector comercial para el periodo 2008-2011 |
||||
Juridiskais pamats |
Orden Foral no 194/2008, de 12 de junio, del Consejero de Innovación, Empresa y Empleo (Boletín Oficial de Navarra, no 81, de 2.7.2008) http://www.navarra.es/home_es/Actualidad/BON/Boletines/2008/81/Anuncio-10 |
||||
Pasākuma veids |
Atbalsta shēma |
||||
Budžets |
Plānotie gada izdevumi: EUR 0,09 milj |
||||
Atbalsta maksimālā intensitāte |
Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-7. punktu |
||||
Īstenošanas datums |
3.7.2008. |
||||
Atbalsta ilgums |
31.10.2011. |
||||
Mērķis |
Speciālās mācības |
||||
Tautsaimniecības nozares |
Citi pakalpojumi |
||||
Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese |
|
V Atzinumi
ADMINISTRATĪVAS PROCEDŪRAS
Komisija
4.10.2008 |
LV |
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253/19 |
UZAICINĀJUMS IESNIEGT PRIEKŠLIKUMUS — EACEA/30/08
4.6. darbība — Partnerības — Programma “Jaunatne darbībā”
(2008/C 253/07)
1. MĒRĶI UN PRIORITĀTES
Programmas “Jaunatne darbībā” 4.6. darbības ietvaros Eiropas Komisijas, kuras starpnieks ir Izglītības, audiovizuālās jomas un kultūras izpildaģentūra, mērķis ir atbalstīt partnerības projektus ar reģionālām vai pašvaldību valsts institūcijām vai organizācijām, kas Eiropas mērogā darbojas ar jaunatni.
Kamēr citu programmu mērķis ir piešķirt ļoti daudzus atbalstus nelieliem jauniešu apmaiņas, jauniešu iniciatīvu vai ar jauniešiem strādājošo personu izglītības un kopējā tīklā iesaistīšanas projektiem, šī uzaicinājuma iesniegt priekšlikumus mērķis ir apvienot šādus nelielus projektus strukturētā veidā, ko piedāvā Eiropas mērogā valsts iestāde vai organizācija. Tas sniedz arī iespēju šādam atbalsta saņēmējam piešķirt Eiropas mēroga plašumu un pārredzamību savai darbībai jaunatnes labā un/vai kopā ar Eiropas Savienību iesaistīties tādu projektu atbalstīšanā, ko jaunatnes labā realizē trešās personas (piemēram, jaunatnes asociācijas, kas atrodas atbalsta saņēmēja reģionā). Patiešām, šādi apvienotus projektus var realizēt vai nu tieši atbalsta saņēmējs, vai citas organizācijas, kuras šādi līdzfinansē atbalsta saņēmējs un Eiropas Savienība. To darot, šī pieeja iekļaujas partnerības procesā ar mērķi nodrošināt vislielāko iespējamo efektu darbībām jaunatnes labā.
Šī uzaicinājuma iesniegt priekšlikumus mērķis ir atbalstīt partnerības, kas veicina jaunatnei paredzētu stratēģiju un darbības programmu izveidi Eiropas mērogā.
Konkrēti, šī uzaicinājuma iesniegt priekšlikumus ietvaros atbalstītais projekts sastāvēs no darbības programmas:
— |
kurā apkopotas viena vai vairākas darbības saskaņā ar programmas “Jaunatne darbībā” 1.1., 1.2. un/vai 4. 3. darbību (izņemot iesaistīšanu tīklā), |
— |
ko piedāvā kandidātorganizācija, kura var pieteikties, iesaistoties projektā saskaņā ar vienu vai otru no šādiem nosacījumiem (viens izslēdz otru):
|
2. KANDIDĀTI, KAS VAR PIETEIKTIES
Priekšlikumus drīkst iesniegt pašvaldību vai reģionālas valsts iestādes, kas Eiropas mērogā darbojas jaunatnes jomā (ENGO), kurām pievienojušās organizācijas vismaz astoņās programmas “Jaunatne darbībā” dalībvalstīs.
Priekšlikumus iesniegt drīkst tikai tādi kandidāti, kam ir juridiskas personas statuss un kuras ir likumīgi izveidotas gadu pirms kandidatūras izvirzīšanas kādā no Eiropas Savienības valstīm. Programmas dalībvalstis ir:
— |
Eiropas Savienības dalībvalstis: Apvienotā Karaliste, Austrija, Beļģija, Bulgārija, Čehija, Dānija, Francija,Grieķija, Igaunija, Īrija, Itālija, Kipra, Latvija, Lietuva, Luksemburga, Malta, Nīderlande, Polija, Portugāle, Rumānija, Slovākija, Slovēnija, Somija, Spānija, Ungārija, Vācija, Zviedrija; |
— |
Eiropas Brīvās tirdzniecības asociācijas (EBTA) dalībvalstis un Eiropas Ekonomikas zonas (EEZ) valstis: Īslande, Lihtenšteina un Norvēģija; |
— |
kandidātvalstis, kas izmanto pirmsiestāšanās stratēģijas priekšrocības atbilstīgi vispārīgajiem principiem un vispārīgajiem nosacījumiem un noteikumiem, kas noteikti pamatnolīgumos, kuri noslēgti ar šīm valstīm, plānojot to līdzdalību Kopienas programmās: Turcija. |
3. DARBĪBAS, KO VAR VEIKT
Darbības, kuras var ietvert darbības programmā, ir šādas:
1. |
jauniešu apmaiņa — saskaņā ar programmas “Jaunatne darbībā”1.1. darbību (sīkāk izskaidrotus izraudzīšanās kritērijus un finansēšanas noteikumus skatīt I pielikumā), |
2. |
jauniešu iniciatīvas — saskaņā ar programmas “Jaunatne darbībā”1.2. darbību (sīkāk izskaidrotus izraudzīšanās kritērijus un finansēšanas noteikumus skatīt I pielikumā), |
3. |
darbības saskaņā ar programmas “Jaunatne darbībā” 4.3. darbību, izņemot iesaistīšanos tīklā (sīkāk izskaidrotus izraudzīšanās kritērijus un finansēšanas noteikumus skatīt I pielikumā). |
Citas darbības nav paredzētas.
Programmu realizāciju noteikti jāuzsāk laika posmā no 2009. gada 1. aprīļa līdz 2009. gada 1. septembrim.
Darbības programmas var sadalīt uz 2 gadiem (24 mēnešiem).
4. PIEŠĶIRŠANAS KRITĒRIJI
Projekta kvalitāti vērtēs, ņemot vērā šādus kritērijus:
A. |
Darbības programmas vispārējo kvalitāti un tās koordinēšanu, ko vērtēs, ņemot vērā:
Visi iepriekšminētie kritēriji (A punkts) vērtējot ir vienādi nozīmīgi. |
B. |
Katras darbības programmā iekļautās darbības kvalitāti, ko vērtēs, ņemot vērā:
Abas kritēriju kategorijas vērtējot ir vienādi nozīmīgas. |
5. PIEEJAMAIS BUDŽETS
Saistībā ar šo uzaicinājumu iesniegt priekšlikumus projektu kopfinansējumam atvēlētais kopējais budžets ir apmēram EUR 750 000.
Katram projektam piešķirtais atbalsts nepārsniegs EUR 100 000.
Partnerības ietvaros saņēmējs dalīs projekta kopfinansējumu ar Eiropas Komisiju.
Aģentūra patur sev tiesības nepiešķirt visus tās rīcībā esošos līdzekļus.
6. PIETEIKUMU IESNIEGŠANAS TERMIŅŠ
Pieteikumus jānosūta Izglītības, audiovizuālās jomas un kultūras izpildaģentūrai (“Aģentūra”) līdz 2008. gada 1. decembris, uz šādu adresi:
Agence Exécutive «Éducation, Audiovisuel et Culture» |
Programme «Jeunesse en action» |
Appel à propositions EACEA/30/08 |
BOUR 01/001 |
Avenue du Bourget, 1 |
B-1140 Bruxelles |
Tiks pieņemti tikai pieteikumi, kas iesniegti uz atbilstīgas veidlapas, pienācīgā veidā izpildīti, ar norādītu datumu un ko parakstījusi persona, kurai ir piešķirtas tiesības likumīgi pārstāvēt pieteicēju organizāciju.
Pieteikumi, kas nosūtīti pa faksu vai pa elektronisko pastu, netiks ņemti vērā.
7. PAPILDU INFORMĀCIJA
Kandidātiem paredzētas sīki izstrādātas vadlīnijas, kā arī pieteikuma veidlapas ir pieejamas šādā tīmekļa vietnē:
http://eacea.ec.europa.eu/youth/calls2008/action46/index_en.htm.
Pieteikums jāiesniedz, obligāti izmantojot šim nolūkam paredzēto veidlapu, un tajā jāietver visi pielikumi un informācija, kas tiek prasīta.
PROCEDŪRAS, KAS SAISTĪTAS AR KOPĒJĀS TIRDZNIECĪBAS POLITIKAS ĪSTENOŠANU
Komisija
4.10.2008 |
LV |
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253/22 |
Paziņojums par dažu antidempinga pasākumu gaidāmajām termiņa beigām
(2008/C 253/08)
1. |
Kā noteikts Padomes 1995. gada 22. decembra Regulas (EK) Nr. 384/96 par aizsardzību pret importu par dempinga cenām no valstīm, kas nav Eiropas Kopienas dalībvalstis (1), 11. panta 2. punktā, Komisija paziņo, ka turpmāk minēto antidempinga pasākumu termiņš beigsies turpmāk tabulā norādītajā datumā, ja netiks ierosināta to pārskatīšana saskaņā ar turpmāk izklāstīto procedūru. |
2. Procedūra
Kopienas ražotāji var iesniegt rakstisku pieprasījumu par pārskatīšanu. Pieprasījumā jābūt pietiekamiem pierādījumiem, ka dempings un kaitējums turpinātos vai atsāktos, ja pasākumu termiņš beigtos.
Ja Komisija nolems pārskatīt attiecīgos pasākumus, tad importētājiem, eksportētājiem, eksportētājvalsts pārstāvjiem un Kopienas ražotājiem tiks dota iespēja izvērst vai atspēkot pārskatīšanas pieprasījumā norādītos jautājumus vai saistībā ar tiem izteikt piezīmes.
3. Termiņš
Kopienas ražotāji, pamatojoties uz iepriekš minēto, var iesniegt rakstisku pārskatīšanas pieprasījumu, un tam jānonāk Eiropas Komisijas Tirdzniecības ģenerāldirektorātā (H-1 nodaļā), J-79 4/23, B-1049 Briselē (2) jebkurā laikā pēc šā paziņojuma publicēšanas datuma, bet ne vēlāk kā trīs mēnešus pirms turpmāk tabulā norādītā datuma.
4. |
Šo paziņojumu publicē saskaņā ar Regulas (EK) Nr. 384/96 11. panta 2. punktu.
|
(1) OV L 56, 6.3.1996., 1. lpp.
(2) Telefakss: (32-2) 295 65 05.
PROCEDŪRAS, KAS SAISTĪTAS AR KONKURENCES POLITIKAS ĪSTENOŠANU
Komisija
4.10.2008 |
LV |
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253/23 |
VALSTS ATBALSTS — VĀCIJA
Valsts atbalsts C 27/08 (ex N 426/05) — Vācija — EverQ (MVU piemaksa)
Aicinājums iesniegt apsvērumus saistībā ar EK līguma 88. panta 2. punkta piemērošanu
(Dokuments attiecas uz EEZ)
(2008/C 253/09)
Komisija ar 2008. gada 17. jūnija vēstuli, kas autentiskā valodā pievienota šim kopsavilkumam, paziņoja Vācijai par savu lēmumu uzsākt EK līguma 88. panta 2. punktā noteikto procedūru attiecībā uz minēto pasākumu.
Mēneša laikā pēc šā kopsavilkuma un tam pievienotās vēstules publicēšanas ieinteresētās personas var iesniegt savas piezīmes par pasākumu, attiecībā uz kuru Komisija uzsāk procedūru, nosūtot tās uz šādu adresi:
European Commission |
Directorate-General for Competition |
State Aid Greffe |
B-1049 Brussels |
Fakss: (32-2) 296 12 42 |
Šīs piezīmes paziņos Vācijai. Ieinteresētā puse, kas iesniedz piezīmes, var rakstveidā pieprasīt, lai tās identitāte netiktu atklāta, norādot šādas prasības iemeslus.
KOPSAVILKUMS
ATBALSTA PASĀKUMA UN IEGULDĪJUMA PROJEKTA APRAKSTS
Paziņotā atbalsta saņēmējs ir EverQ GmbH (turpmāk tekstā — EverQ). EverQ ir kopuzņēmums, kuru 2004. gada decembrī izveidoja uzņēmumi Evergreen Solar Inc. un Q-Cells AG (tiem katram piederēja attiecīgi 75,1 % un 24,9 % no uzņēmuma EverQ daļām). Evergreen ražo saules moduļus, un uzņēmumam pieder string-ribbon tehnoloģijas patents. Q-Cells ir otrais lielākais saules bateriju ražotājs pasaulē. Renewable Energy Corporation, kas ir pasaules lielākais silīciju saturošu materiālu, kurus izmanto fotoelementu izgatavošanai, ražotājs un kas savos meitas uzņēmumos ražo arī saules plātnes, saules baterijas un saules moduļus, pievienojās kopuzņēmumam 2005. gada novembrī, un kopš 2006. gada decembra katram no trim partneriem pieder 33,3 % no uzņēmuma EverQ daļām.
Komisija 2006. gada 7. jūnijā (ar atsauces numuru C(2006) 2092 galīgā redakcija) lietā N 426/05 (1) apstiprināja uzņēmumam EverQ GmbH piešķiramo atbalstu MVU piemaksas veidā. Atbalstāmā projekta mērķis ir veicināt reģionālo attīstību. Projekta nolūks bija jaunas rūpnīcas (EverQ1) celtniecība, lai ražotu saules moduļus, izmantojot string-ribbon tehnoloģiju. Jaunā rūpnīca bija EverQ pirmā ražotne. Celtniecība sākās 2004. gada decembrī. Bija plānots, ka rūpnīcas nominālā ražošanas jauda būs maksimāli 30 megavati un tā uzsāks savu darbību līdz 2007. gada 31. decembrim.
Izmeklēšanas laikā saistībā ar citu, uzņēmumam EverQ piešķiramo paziņoto atbalstu (N 864/06) Komisija ieguva pierādījumus, ka, iespējams, ir notikušas manipulācijas EverQ īpašumtiesību un finanšu struktūras jomā, lai nodrošinātu to, ka uzņēmums būtu tiesīgs saņemt MVU piemaksu. Pieņemot lēmumu par uzņēmumam EverQ piešķiramo MVU piemaksu, Komisijai šī informācija nebija zināma.
Jaunā informācija attiecas uz sākotnējo, vispārējo kopuzņēmuma līgumu starp Evergreen un Q-Cells par EverQ1 projektu; no līguma izriet, ka kopuzņēmuma partneri […] (2) ierobežoja savu daļu apmēru uzņēmumā Q-Cells zem 25 % robežas (24,9 % apmērā), lai tādējādi palielinātu maksimāli pieļaujamo valsts atbalsta summu (tostarp MVU piemaksu).
ATBALSTA PASĀKUMA SADERĪBAS NOVĒRTĒJUMS
Uzņēmums EverQ savam EverQ1 projektam ir saņēmis reģionālo ieguldījumu atbalstu EUR 28 471 100 apmērā, tostarp MVU piemaksu 15 % apmērā. MVU piemaksu piešķīra papildus parastajai atbalsta intensitātei, kas maksimāli pieļaujama saskaņā ar Reģionālā atbalsta pamatnostādnēm. Šādas rīcības iemesls ir tas, ka MVU ir tiesīgi saņemt lielākas atbalsta summas, lai tādējādi kompensētu tās problēmas, ar kurām šie uzņēmumi saskaras sava nelielā apjoma dēļ.
Lai noteiktu, vai atbalsta saņēmējs ir MVU, datus, ko izmanto darbinieku skaita un finanšu līdzekļu noteikšanai, saskaņā ar Komisijas 2003. gada 6. maija Ieteikuma par mikro, mazo un vidējo uzņēmumu definīciju (turpmāk tekstā — MVU Ieteikums) (3) pielikuma 4. pantu attiecina uz pēdējo apstiprināto grāmatvedības pārskata periodu un tos aprēķina, ņemot par pamatu kārtējo gadu.
Ierobežojot savu daļu apjomu uzņēmumā Q-Cells 24,9 % apmērā (tātad zem 25 % robežas), šā uzņēmuma darbinieku skaitu un finanšu līdzekļus neiekļāva uzņēmuma EverQ darbinieku skaita un finanšu līdzekļu aprēķinos (4). Komisija uz šīs informācijas pamata pieņēma labvēlīgu lēmumu par MVU piemaksas piešķiršanu EverQ1 projektam, secinot, ka Vācijas iestāžu iesniegtie pierādījumi liecināja par to, ka atbalsta saņēmējs paziņojuma brīdī atbilda MVU definīcijai un ka atbalsts un MVU piemaksa bija vajadzīgi, lai nodrošinātu kopējā ieguldījuma finansējumu.
Šajā lietā Komisijai ir aizdomas, ka EverQ akcionāri, kaut arī tie nesaskaras ar maziem un vidējiem uzņēmumiem raksturīgajām problēmām, […] mēģināja nepārsniegt robežvērtības, lai apietu MVU definīciju un tādējādi saņemtu lielākas atbalsta summas.
Saskaņā ar procedūras regulas 9. pantu Komisija pirms lēmuma pieņemšanas, vai sākotnējais lēmums par piešķirto MVU piemaksu ir anulējams, ir nolēmusi uzsākt procedūru, lai no ieinteresētajām personām saņemtu piezīmes.
VĒSTULES TEKSTS
“Die Kommission möchte Deutschland davon in Kenntnis setzen, dass sie nach Prüfung der Angaben Ihrer Behörden zu der genannten Beihilfemaßnahme gemäß Artikel 9 der Verordnung (EG) Nr. 659/1999 des Rates vom 22. März 1999 über besondere Vorschriften für die Anwendung von Artikel 93 (jetzt Artikel 88) des EG-Vertrags (5) entschieden hat, wegen der genannten Beihilfe das Verfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einzuleiten.
1. VERFAHREN
(1) |
In der Beihilfesache N 426/05 (6) genehmigte die Kommission am 7. Juni 2006 (Entscheidung K(2006) 2092 endg.) eine Beihilfe in Form eines KMU-Aufschlags für die EverQ GmbH (nachstehend ‚EverQ‘ genannt). |
(2) |
Während der Prüfung einer weiteren angemeldeten Beihilfemaßnahme für EverQ (N 864/06) entdeckte die Kommission Hinweise darauf, dass die Eigentumsverhältnisse und die Finanzstruktur von EverQ im Anmeldeverfahren möglicherweise unvollständig/unrichtig dargestellt wurden, was die die Absichten der beteiligten Unternehmen anbetrifft sicherzustellen, dass EverQ nach Auffassung der Kommission für einen KMU-Aufschlag in Frage kam. Wären diese Informationen der Kommission zum damaligen Zeitpunkt bekannt gewesen, so hätte dies Auswirkungen auf die in der Entscheidung vom 7. Juni 2006 dargelegte beihilferechtliche Würdigung gehabt. |
(3) |
Mit Schreiben vom 17. März 2008 (D/51176) gab die Kommission Deutschland Gelegenheit, zu der von ihr beabsichtigten Einleitung eines förmlichen Prüfverfahrens vor einem möglichen Widerruf ihrer Entscheidung vom 7. Juni 2006 Stellung zu nehmen. Die deutschen Behörden übermittelten ihre Stellungnahme mit Schreiben vom 15. April 2008, das am 16. April 2008 registriert wurde (A/7152). Mit einem weiteren Schreiben vom 15. April 2008, das am selben Tag registriert wurde (A/7084), legten die deutschen Behörden zudem ergänzende Informationen vor. Am 15. Mai 2008 fand ein Treffen zwischen Vertretern der Kommissionsdienststellen und der deutschen Behörden statt. |
2. BESCHREIBUNG DER BEIHILFEMASSNAHME
2.1. Das Vorhaben
(4) |
Mit Schreiben vom 29. August 2005, das am 1. September 2005 registriert wurde (SG/2005/7811), meldeten die deutschen Behörden einen KMU-Aufschlag von 15 Prozentpunkten an, der EverQ auf der Grundlage von Artikel 4 Absatz 3 Buchstabe b der Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (7) (nachstehend ‚KMU-Verordnung‘ genannt) zusätzlich zu einer Regionalbeihilfe im Rahmen der bestehenden regionalen Beihilferegelungen ‚Gemeinschaftsaufgabe — Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur‘ (staatliche Beihilfe N 642/02 (8) — nachstehend ‚GA‘ genannt) und ‚Investitionszulagengesetz 2005‘ (staatliche Beihilfe N 142a/04 (9) — nachstehend ‚InvZulG‘ genannt) gewährt werden sollte. |
(5) |
Ziel des Beihilfevorhabens ist die Förderung der regionalen Entwicklung. Der Investitionsstandort befindet sich in Thalheim, Landkreis Bitterfeld, Sachsen-Anhalt, Deutschland, einem Fördergebiet nach Artikel 87 Absatz 3 Buchstabe a des EG-Vertrags, für das gemäß der bis Ende 2006 geltenden Fördergebietskarte für Deutschland (10) eine Beihilfehöchstintensität, ausgedrückt als Bruttosubventionsäquivalent (BSÄ), von 35 % Anwendung fand. |
(6) |
Das Vorhaben betraf die Errichtung einer neuen Fabrik (EverQ1) zur Herstellung von Solarmodulen (Prodcom-Code 32.10.52.37) auf der Grundlage der sogenannten String-Ribbon-Technologie (11). Bei der neuen Fabrik handelte es sich um die erste Betriebsstätte von EverQ. Mit der Errichtung der Fabrik wurde im Dezember 2004 begonnen. Die Fabrik sollte eine nominale Produktionskapazität von 30 Megawatt-Peak (12) erreichen und bis zum 31. Dezember 2007 in Betrieb genommen werden. Tatsächlich nahm EverQ1 die Produktion bereits im April 2006 auf. |
2.2. Der Beihilfeempfänger
(7) |
Die angemeldete Beihilfe soll EverQ gewährt werden. EverQ wurde im Dezember 2004 gegründet. Zum Zeitpunkt der Anmeldung, dem 1. September 2005, hielten die Evergreen Solar Inc. (Marlboro, MA, USA, nachstehend ‚Evergreen‘ genannt) und die Q-Cells AG (Thalheim, Deutschland, nachstehend ‚Q-Cells‘ genannt) 75,1 % bzw. 24,9 % der Anteile an EverQ. Evergreen stellt Solarmodule her und besitzt ein Patent für die String-Ribbon-Technologie. Q-Cells ist weltweit der zweitgrößte Hersteller von Solarzellen. |
(8) |
Im November 2005 erwarb die Renewable Energy Corporation ASA (Norwegen, nachstehend ‚REC‘ genannt) eine Beteiligung von 15 %, während Evergreen und Q-Cells ihre Beteiligung auf 64 % bzw. 21 % verringerten. REC ist weltweit der größte Hersteller von Silizium-Materialien für die Fotovoltaikindustrie. Die Tochtergesellschaften von REC stellen auch Solarwafer, -zellen und -module her. |
(9) |
Seit dem 19. Dezember 2006 halten die Geschäftspartner Evergreen, Q-Cells und REC jeweils eine Beteiligung von 33,3 % an EverQ. |
(10) |
Am 5. Februar 2007 kündigte Q-Cells seine Absicht an, sich mit 17,9 % an REC zu beteiligen. Zugleich kündigte Good Energies Investment BV, ein institutioneller Anleger und ehemaliger Mitanteilseigner von REC (39,46 %) und Q-Cells (16,39 %) in einer Presserklärung an, dass es seinen an REC gehaltenen Anteil an Q-Cells und Orkla ASA veräußern werde (26. Februar 2007). Die nachfolgende Übersicht gibt Aufschluss über die derzeitige Gesellschafterstruktur von EverQ:
|
2.3. Die Investitionskosten und die Finanzierung des Vorhabens
(11) |
Die gesamten Investitionskosten für das Vorhaben belaufen sich (nominal) auf 65 699 302 EUR, von denen 60 873 300 EUR für eine Regionalbeihilfe in Frage kommen. In Tabelle I sind die gesamten Investitionskosten für das angemeldete Vorhaben aufgeschlüsselt. Tabelle I Aufschlüsselung der Projektkosten (nominale Beträge)
|
(12) |
Das Vorhaben wurde neben den beantragten Beihilfemitteln mit Eigenmitteln und Bankdarlehen finanziert. Tabelle II gibt einen Überblick über die Finanzierung des angemeldeten Vorhabens. Tabelle II Finanzierung des Vorhabens (nominale Beträge)
|
2.4. Die neuen Informationen
(13) |
Die neuen Informationen, auf die die Kommission während der Prüfung einer weiteren angemeldeten Beihilfe für EverQ stieß, betreffen den ursprünglichen zwischen Evergreen und Q-Cells geschlossenen Joint-Venture-Rahmenvertrag vom 14. Mai 2005 über das Vorhaben EverQ1 (14) (nachstehend ‚MJVA1‘ genannt), dem zu entnehmen ist, dass die Joint-Venture-Partner die Beteiligung von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung […] auf einen Anteil von unter 25 % (nämlich auf 24,9 %) beschränkten, um eine möglichst hohe Beihilfe (einschließlich eines KMU-Aufschlags) in Anspruch nehmen zu können. In Artikel 3 Absatz 4 des Vertrags ist festgelegt, dass sich die Parteien nach Kräften um möglichst hohe staatliche KMU-Zuschüsse für EverQ bemühen werden. In Artikel 3 Absatz 6 des Vertrags ist zudem Folgendes festgelegt: Sollte Q-Cells gemäß den geltenden Fördermittelbestimmungen seine Beteiligung an EverQ auf 50 % erhöhen können, ohne dass dies dazu führen könnte, dass die zuständigen Behörden einem Antrag auf staatliche Investitionszuschüsse nicht bzw. nur teilweise stattgeben oder bereits gewährte staatliche Investitionszuschüsse ganz oder teilweise zurückfordern, wird Q-Cells angeboten, sich an EverQ in der gleichen prozentualen Höhe zu beteiligen wie Evergreen. |
2.5. Anwendbare Verfahrensvorschriften
(14) |
In Artikel 9 der Verfahrensverordnung heißt es: ‚Die Kommission kann, nachdem sie dem betreffenden Mitgliedstaat Gelegenheit zur Stellungnahme gegeben hat, eine (…) Entscheidung widerrufen, wenn diese auf während des Verfahrens übermittelten unrichtigen Informationen beruht, die ein für die Entscheidung ausschlaggebender Faktor waren. Vor dem Widerruf einer Entscheidung und dem Erlass einer neuen Entscheidung eröffnet die Kommission das förmliche Prüfverfahren nach Artikel 4 Absatz 4 (…)‘. |
2.6. Stellungnahme Deutschlands
(15) |
Die deutschen Behörden vertraten in ihrem Schreiben vom 15. April 2008 die Auffassung, dass im Falle von EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung die in der Empfehlung der Kommission vom 6. Mai 2003 betreffend die Definition der Kleinstunternehmen sowie der kleinen und mittleren Unternehmen (15) (nachstehend ‚KMU-Empfehlung‘ genannt) festgelegten formellen Kriterien bezüglich der Schwellenwerte erfüllt gewesen seien und dass die KMU-Empfehlung keine weiteren klar definierten, in der Praxis handhabbaren Abgrenzungskriterien enthalte. Daher sind die deutschen Behörden der Auffassung, dass diese formellen Kriterien für die Bestimmung der Eigenschaft eines KMU ausschlaggebend sein müssten, um die Rechtssicherheit und die Berechenbarkeit der Beihilfenkontrollpolitik der Kommission zu gewährleisten. Sollte die Kommission der Auffassung sein, dass die formellen Kriterien nicht mehr angemessen seien, dürfe sie nicht einfach ihre Praxis anhand von Einzelfällen ändern, sondern müsse über eine Änderung der entsprechenden Regelung nachdenken. |
(16) |
Die deutschen Behörden geben an, dass sie den MJVA1 der Anmeldung nicht beigefügt hätten, da sie ihn aus beihilferechtlicher Sicht nicht für relevant eingestuft hätten. Der Vertragstext sei öffentlich zugänglich gewesen, und die deutschen Behörden hätten ihn zum Zeitpunkt der Anmeldung nicht bewusst verschwiegen oder zurückgehalten. |
(17) |
Die deutschen Behörden machen ferner geltend, dass sowohl die Stellungnahmen der beiden Joint-Venture-Partner Evergreen und Q-Cells als auch die Entwicklung der Gesellschafterstruktur von EverQ die im Rahmen der Anmeldung gemachten Angaben stützen würden. Nach Auffassung des begünstigten Unternehmens würden diese Angaben den Tatsachen entsprechen und zudem das von den Beteiligten auch tatsächlich Gewollte widerspiegeln. Die deutschen Behörden vertreten die Ansicht, dass die neuen Informationen aus dem MJVA1 nicht geeignet seien, ein anderes Bild zu vermitteln. |
(18) |
Die Gründungsgesellschafterinnen wie auch das begünstigte Unternehmen haben den deutschen Behörden Stellungnahmen übermittelt. Danach habe die ursprüngliche Gesellschafterstruktur (75,1 % für Evergreen und 24,9 % für Q-Cells) wirtschaftliche Gründe gehabt. Die im MJVA1 geregelte zukünftige Möglichkeit zur Erhöhung der Geschäftsanteile von Q-Cells an EverQ auf bis zu 50 % sei von verschiedenen Voraussetzungen abhängig gewesen und stünde in keinem vertraglichen Zusammenhang mit der Erhöhung der Anteile von Q-Cells auf 33,3 %, die am 29. September 2006 notariell beurkundet und zum 19. Dezember 2006 wirksam wurde. |
(19) |
Die Beteiligung von Q-Cells sei nach dem Eintritt von REC und dem Abschluss eines ersten Silizium-Liefervertrags mit diesem neuen Joint-Venture-Partner zunächst auf 21 % gesenkt worden (zweiter Joint-Venture-Rahmenvertrag vom 22. November 2005, nachstehend ‚MJVA2‘ genannt). Im MJVA2 sei eine Regelung wie in Artikel 3 Absatz 6 MJVA1 nicht mehr enthalten gewesen. Somit beruhe der Erwerb einer paritätischen Beteiligung aller Gesellschafter in Höhe von jeweils 33,3 %, der seine Ursache in einem (am 29. September 2006 unterzeichneten und ab dem 19. Dezember 2006 geltenden) zweiten Liefervertrag mit REC gefunden habe, nicht auf dem MJVA1. |
(20) |
Die deutschen Behörden machen geltend, der Joint-Venture-Partner Evergreen sei selbst ein KMU gewesen. Zudem habe Q-Cells die formellen Kriterien der KMU-Empfehlung erfüllt (16) und sei bis Dezember 2006 ein Minderheitsgesellschafter gewesen: Bei Gründung des Joint Venture habe Q-Cells nur ein Mitglied — Evergreen dagegen zwei Mitglieder — in den Aufsichtsrat entsenden können, die Stimmrechte seien entsprechend den Geschäftsanteilen verteilt gewesen und die finanzielle Beteiligung der Partner am Investitionsvorhaben habe deren Anteilen am Joint Venture entsprochen. Die Berufung von Vorstandsmitgliedern von Q-Cells zu Geschäftsführern von EverQ im Zeitraum von Ende 2004 bis April 2005 sei als vorübergehend anzusehen, allein vor der Hintergrund einer zügigen Ingangsetzung des Vorhabens zu werten und habe auf den Standort- und Sprachkenntnissen von Q-Cells beruht. |
(21) |
Ergänzend führen die deutschen Behörden aus, dass die zwischen EverQ und Q-Cells geschlossenen Verträge (Lizenz- und Technologietransfervertrag, Silizium-Liefervertrag, Dienstleistungsverträge) ebenso wie die Verträge mit anderen Gesellschaftern dem Fremdvergleichsgrundsatz entsprächen. |
(22) |
Die deutschen Behörden machen ferner geltend, dass die Beteiligung von Q-Cells am ursprünglichen Joint Venture EverQ als Neugründung im Hinblick auf die für KMU typischen Schwierigkeiten nach Auskunft des Unternehmens keine Vorteile verschafft habe. In diesem Zusammenhang werden insbesondere folgende Punkte angeführt:
|
(23) |
Die deutschen Behörden übermittelten auch die Kopie eines Dokuments mit dem Titel ‚[…]‘. In dieser von […] unterzeichneten Vereinbarung werden die Grundzüge eines möglichen Rechtsgeschäfts zwischen den beiden Unternehmen zwecks Gründung und Führung eines Joint Venture zur Entwicklung und Herstellung sowie zum Verkauf von Solarprodukten auf der Grundlage der String-Ribbon-Technologie dargelegt. |
3. WÜRDIGUNG DER BEIHILFEMASSNAHME
(24) |
Im vorliegenden Fall wurde die Entscheidung der Kommission vom 7. Juni 2006 auf der Grundlage von Informationen erlassen, die zum Zeitpunkt der Anmeldung in Hinblick auf die Absichten der beteiligten Unternehmen unvollständig/unrichtig waren. |
3.1. Allgemeine Erwägungen
(25) |
Die deutschen Behörden machen im Wesentlichen geltend, dass die Kommission bei der Prüfung der Frage, ob ein Unternehmen mit den typischen Schwierigkeiten eines KMU zu kämpfen hat, nur die formellen Kriterien der KMU-Empfehlung, nicht aber die konkreten wirtschaftlichen Gegebenheiten berücksichtigen dürfe. Ergänzend führen sie aus, dass EverQ auf alle Fälle KMU-typische Schwierigkeiten gehabt habe. |
(26) |
Zum ersten Punkt merkt die Kommission an, dass der Gerichtshof wie folgt entschieden hat: Das in der KMU-Empfehlung niedergelegte Unabhängigkeitskriterium bezweckt, dass die für KMU vorgesehenen Maßnahmen tatsächlich diejenigen Unternehmen erreichen, deren geringe Größe für sie einen Nachteil bedeutet, nicht aber diejenigen, die einem Konzern angehören und Zugang zu Mitteln und Unterstützungen haben, die ihre gleich großen Konkurrenten nicht haben. Es ergibt sich ferner, dass zur Beschränkung auf solche Unternehmen, die tatsächlich unabhängige KMU darstellen, auch rechtliche Gebilde von KMU ausgeschlossen werden sollen, die eine wirtschaftliche Gruppe bilden, deren Bedeutung über die eines solchen Unternehmens hinausgeht, und dass darauf zu achten ist, dass die Definition der KMU nicht durch eine rein formale Erfüllung der Kriterien umgangen wird. Das Unabhängigkeitskriterium ist daher im Licht dieses Zieles auszulegen (18). |
(27) |
Die Kommission räumt ein, dass dieses Urteil unter Zugrundelegung der früheren, aus dem Jahr 1996 stammenden KMU-Definition (19) erlassen wurde und dass mit der überarbeiteten, seit 2005 geltenden Definition unter anderem das Ziel verfolgt wurde, insbesondere durch die Einführung der Konzepte des ‚verbundenen Unternehmens‘ und des ‚Partnerunternehmens‘ mehr Rechtssicherheit bei der Anwendung des Unabhängigkeitskriteriums zu gewährleisten. |
(28) |
Dennoch sind die vom Gerichtshof in diesem Urteil aufgestellten Grundsätze nach Auffassung der Kommission weiterhin gültig, und zwar insbesondere in Fällen, in denen versucht wird, die überarbeitete KMU-Definition zu manipulieren oder zu umgehen. |
(29) |
Dementsprechend vertritt die Kommission in diesem Stadium des Verfahrens die Auffassung, dass sie auch der Umstand, dass EverQ möglicherweise die formellen Kriterien der KMU-Definition erfüllt hat, nicht daran hindert zu prüfen, ob das Unternehmen tatsächlich mit den typischen Schwierigkeiten eines KMU konfrontiert ist, da ihr klare Hinweise dafür vorliegen, dass die formellen Kriterien nur deswegen erfüllt wurden, weil die Beteiligung von Q-Cells an EverQ bewusst auf unter 25 % (konkret 24,9 %) beschränkt wurde, und der tatsächliche Einfluss von Q-Cells in EverQ stärker war. |
(30) |
Was den zweiten Punkt anbetrifft, so macht EverQ anscheinend geltend, dass es selbst dann, wenn es mit anderen Unternehmen (‚verbundenen‘ Unternehmen oder ‚Partnerunternehmen‘) eine wirtschaftliche Gruppe bilden und die formellen Schwellenwerte überschreiten würde, als KMU eingestuft werden könne. Die Kommission bezweifelt, dass dieses Argument stichhaltig ist. Sollte die Untersuchung ergeben, dass die in der KMU-Definition festgelegten Schwellenwerte für die Mitarbeiterzahl, den Jahresumsatz und die Jahresbilanz überschritten werden, weil bei der Ermittlung des KMU-Status für EverQ auch die Daten anderer Unternehmen zu berücksichtigen sind, könnte EverQ nicht als KMU eingestuft werden. Das Argument, dass sowohl Evergreen als auch Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung und des Erlasses der Entscheidung über einen KMU-Aufschlag für EverQ KMU gewesen seien und unter den gleichen KMU-typischen Schwierigkeiten gelitten hätten, erscheint in diesem Zusammenhang irrelevant, da beide Unternehmen zusammen immer noch eine Gruppe bilden würden, deren Lage nicht mit den Schwierigkeiten eines KMU vergleichbar wäre, das nicht über Partnerunternehmen oder verbundene Unternehmen verfügt. Sollte die Untersuchung mit anderen Worten also ergeben, dass Evergreen und/oder Q-Cells als Partnerunternehmen von EverQ anzusehen sind, so würden die einschlägigen formellen Schwellenwerte für die Mitarbeiterzahl, den Jahresumsatz und die Jahresbilanz überschritten, was zwingend bedeuten würde, dass nicht davon ausgegangen werden könnte, dass EverQ mit KMU-typischen Schwierigkeiten konfrontiert ist. |
3.2. Anwendung der KMU-Definition auf EverQ unter Berücksichtigung der neuen Informationen über den Beihilfeempfänger
(31) |
EverQ hat für sein Vorhaben EverQ1 eine regionale Investitionsbeihilfe von 28 471 100 EUR (20) einschließlich eines KMU-Aufschlags von 15 Prozentpunkten erhalten (siehe auch Abschnitt 2.2). Diesen KMU-Aufschlag (in diesem Fall in Höhe von 15 Prozentpunkten) dürfen die deutschen Behörden über die nach den Leitlinien für Regionalbeihilfen normalerweise zulässige Beihilfehöchstintensität für Unternehmen in einem benachteiligten Gebiet hinaus gewähren, sofern es sich bei dem betreffenden Unternehmen um ein KMU handelt. KMU sollten nämlich höhere Beihilfebeträge erhalten, damit sie die größenbedingten Nachteile ausgleichen können. |
(32) |
In ihrer Entscheidung in der Beihilfesache N 426/05 prüfte die Kommission den KMU-Status von EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung (21) auf der Grundlage der KMU-Empfehlung. |
(33) |
Als kleine und mittlere Unternehmen gelten gemäß Artikel 2 des Anhangs zur KMU-Empfehlung Unternehmen,
|
(34) |
Bei der Prüfung der Frage, ob es sich bei dem begünstigten Unternehmen um ein KMU handelt, beziehen sich die Daten, die für die Berechnung der Mitarbeiterzahl und der finanziellen Schwellenwerte herangezogen werden, gemäß Artikel 4 des Anhangs zur KMU-Empfehlung auf den letzten Rechnungsabschluss und werden auf Jahresbasis berechnet. Ein Unternehmen erwirbt bzw. verliert den KMU-Status, wenn es in zwei aufeinanderfolgenden Geschäftsjahren am Stichtag des Rechnungsabschlusses die Obergrenze für die Mitarbeiterzahl oder die finanziellen Schwellenwerte über- bzw. unterschreitet. |
(35) |
Artikel 87 Absatz 1 des EG-Vertrags stützt sich bei der Definition des Beihilfeempfängers auf den Begriff des Unternehmens. Dem Europäischen Gerichtshof (22) zufolge muss es sich bei dem ‚Unternehmen‘ nicht unbedingt um eine bestimmte juristische Person handeln, sondern es kann eine wirtschaftliche Gruppe von Gesellschaften sein. |
(36) |
Bei der Prüfung der Frage, ob EverQ ein eigenständiges Unternehmen ist oder ob es mit anderen Unternehmen eine wirtschaftliche Gruppe bildet (verbundene Unternehmen oder Partnerunternehmen), müssen mehrere Faktoren berücksichtigt werden. In Artikel 3 des Anhangs zur KMU-Empfehlung sind die Arten von Unternehmen (verbundene Unternehmen und Partnerunternehmen) aufgeführt, die bei der Ermittlung der Mitarbeiterzahl und der finanziellen Daten zu berücksichtigen sind. |
(37) |
Ein Unternehmen, das eine Beteiligung von 25 % oder mehr hält, ist nach der KMU-Empfehlung als Partnerunternehmen anzusehen. Die Tatsache, dass die Beteiligung von Q-Cells auf 24,9 % und damit auf unter 25 % beschränkt wurde, hatte zur Folge, dass die Mitarbeiterzahlen und die Finanzdaten von Q-Cells bei der Ermittlung der Mitarbeiterzahlen bzw. der finanziellen Schwellenwerte für EverQ nicht miteinbezogen wurden (23). Auf dieser Grundlage genehmigte die Kommission am 7. Juni 2006 den KMU-Aufschlag für EverQ1. In der entsprechenden Entscheidung kam die Kommission zu dem Schluss, dass die von den deutschen Behörden vorgelegten Informationen belegten, dass der Beihilfeempfänger zum Zeitpunkt der Anmeldung der KMU-Definition entsprach und dass die Gewährung eines KMU-Aufschlags notwendig war, um die Finanzierung der Gesamtinvestition sicherzustellen. |
(38) |
Es ist allgemein anerkannt, dass Unternehmen mit niedrigeren als den oben angegebenen Mitarbeiterzahlen und finanziellen Schwellenwerten mit einer Reihe von Schwierigkeiten zu kämpfen haben, die ihre Entwicklung bremsen können. Ein zentrales Problem für KMU sind beispielsweise die Kapitalbeschaffung und der Kreditzugang. Verantwortlich hierfür sind unzulängliche Informationen, die geringe Risikobereitschaft der Finanzmärkte und die begrenzten Garantien, die KMU bieten können. Mangels Ressourcen fehlt es ihnen zum Teil auch an Informationen auf so wichtigen Gebieten wie den neuen Technologien oder der Erschließung neuer Märkte. |
(39) |
Doch offensichtlich können auch Unternehmen, die nicht mit den typischen Schwierigkeiten von KMU konfrontiert zu sein scheinen, durch die Nutzung von Strukturen wie Joint Ventures auf der Grundlage der KMU-Definition KMU-Aufschläge (zusätzlich zu den nach den Leitlinien für Regionalbeihilfen normalerweise zulässigen Höchstbeihilfen) erhalten. Im vorliegenden Fall hat die Kommission in der Tat Zweifel daran, dass die Beihilfe für EverQ in einem angemessenen Verhältnis zum Bedarf des Unternehmens stand, […]. |
(40) |
Während der Prüfung des angemeldeten Investitionsvorhabens EverQ2 entdeckte die Kommission Hinweise darauf, dass die Eigentumsverhältnisse und die Finanzstruktur von EverQ möglicherweise […] unvollständig/unrichtig dargestellt wurden, um sicherzustellen, dass EverQ für einen KMU-Aufschlag in Frage kam. Der Kommission waren wichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen nicht bekannt, als sie die Entscheidung über den KMU-Aufschlag für EverQ1 erließ. Wären ihr alle wichtigen Informationen bekannt gewesen, so hätte dies Auswirkungen auf die in der Entscheidung vom 7. Juni 2006 dargelegte beihilferechtliche Würdigung gehabt. |
(41) |
In der Tat ist in Artikel 3 Absatz 4 des MJVA1 festgelegt, dass sich die Parteien nach Kräften um möglichst hohe staatliche KMU-Zuschüsse für EverQ bemühen werden. Nach Auffassung der Kommission ist dies ein Hinweis darauf, dass die Joint-Venture-Partner die Beteiligung von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung […] auf einen Anteil von unter 25 % (nämlich auf 24,9 %) beschränkten, um eine möglichst hohe Beihilfe einschließlich eines KMU-Aufschlags in Anspruch nehmen zu können. Die Kommission ist der Auffassung, dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells größer war, als dies in dem Anteil von 24,9 %, den Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung an EverQ hielt, zum Ausdruck kam. Dies lässt sich nicht nur aus dem Wortlaut von Artikel 3 Absatz 4 des MJVA1, sondern auch daraus folgern, dass einige Zeit lang Vorstandsmitglieder von Q-Cells zu Geschäftsführern von EverQ berufen wurden und es zahlreiche Verträge ([…]) zwischen EverQ und Q-Cells gab, von denen uns die deutschen Behörden erst im April 2008 unterrichteten. Dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells in EverQ größer war oder größer sein sollte, als dies in der Höhe seiner in der Anmeldung angegebenen Beteiligung an EverQ zum Ausdruck kam, lässt sich auch aus Artikel 3 Absatz 6 des MJVA1 ableiten, der besagt, dass Q-Cells seine Beteiligung an EverQ auf 50 % erhöhen oder sich in der gleichen prozentualen Höhe wie Evergreen beteiligen kann, wenn oder sobald dies nach den Vorschriften für staatliche Beihilfen möglich ist. |
(42) |
Obwohl EverQ den deutschen Behörden zufolge geltend macht, dass der MJVA1 nicht die einzige Joint-Venture-Vereinbarung ist und die oben genannten Bestimmungen in anderen Vereinbarungen nicht enthalten sind, sieht die Kommission ihre Auffassung in mehr als einem Dokument bestätigt. So heißt es in der von den deutschen Behörden übermittelten Vereinbarung mit dem Titel ‚[…]‘ unter Ziffer 5: ‚Mit Blick auf einen möglichst umfassenden Förderanspruch liegt es nach Auffassung der Parteien im Interesse von JVCo, dass Q seine Beteiligung an JVCo so lange begrenzt, bis entweder E oder JVCo gemäß den Vorschriften über Investitionszuschüsse etc. nicht mehr als ‚kleines oder mittleres Unternehmen‘ eingestuft wird oder diese Beschränkung hinfällig wird. In diesem Zusammenhang muss das Eigentum von Q an JVCo weniger als 25 % ausmachen, damit in Deutschland bestimmte staatliche Beihilfen in Anspruch genommen werden können.‘ [Englischer Originalwortlaut: ‚The Parties understand that, in order to qualify for maximum grants, it is in the interest of JVCo that Q restricts its equity portion of JVCo until such time that either E or JVCo are no longer categorised as “small or medium enterprises” under the rules for investment grants etc., or that this restriction becomes null and void. As such, Q's ownership of JVCo must be less than 25 % in order to qualify for certain German government subsidies.‘] (24). |
(43) |
Aus den oben genannten Gründen hegt die Kommission, dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung des KMU-Aufschlags im September 2005 größer gewesen sein könnte, als dies von einem Gesellschafter, der formal eine unter 25 % (konkret 24,9 %) liegende Beteiligung an EverQ hält, zu erwarten gewesen wäre. Indem Q-Cells die Schwellenwerte nur formal einhielt, […] und zudem über größeren Einfluss verfügte, vermied das Unternehmen […] eine Einstufung als Partner von EverQ bzw. als mit diesem verbundenes Unternehmen im Sinne der KMU-Empfehlung; eine solche Einstufung hätte schließlich zu dem Ergebnis geführt, dass EverQ kein KMU war, nicht mit den für KMU typischen Schwierigkeiten zu kämpfen hatte und daher nicht für einen KMU-Aufschlag in Frage kam. |
(44) |
Nach Auffassung der Kommission darf daher nicht außer Acht gelassen werden, dass die Finanzstruktur des Beihilfeempfängers möglicherweise umgangen wird, damit ein höherer Beihilfeanspruch besteht. Es sollte berücksichtigt werden, dass für das Vorhaben EverQ1 unter Umständen unberechtigterweise ein KMU-Aufschlag gewährt wurde. Daher fordert die Kommission die Beteiligten auf, zu diesem Punkt Stellung zu nehmen. |
3.3. Schlussfolgerung
(45) |
Aufgrund der neuen Informationen hat die Kommission Zweifel daran, ob es sich bei EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung um ein KMU im Sinne der KMU-Empfehlung handelte. Sollte Letzteres nicht der Fall gewesen sein, würde der angemeldete KMU-Aufschlag zu einer mit dem EG-Vertrag nicht zu vereinbarenden Überschreitung der zulässigen Beihilfeintensität führen. |
(46) |
Da sich die neuen Informationen auf die zulässige Beihilfehöchstintensität auswirken, sind sie im Sinne von Artikel 9 der Verfahrensverordnung ein ausschlaggebender Faktor für die Entscheidung. In Wirklichkeit trägt die Entscheidung der Kommission vom 7. Juni 2006 jedoch einem ausschlaggebenden Faktor nicht Rechnung, da zum Zeitpunkt der Anmeldung nur unvollständige/unrichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen vorlagen. Dies könnte dazu führen, dass die Entscheidung vom 7. Juni 2006 möglicherweise widerrufen wird. |
(47) |
Der etwaige Widerruf der ursprünglichen Entscheidung, die sich auf unvollständige/unrichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen und den tatsächlichen Einfluss von Q-Cells in EverQ stützte, die ein für die Entscheidung ausschlaggebender Faktor waren, und der etwaige Erlass einer neuen Entscheidung setzt gemäß Artikel 9 der Verfahrensverordnung voraus, dass die Kommission das förmliche Prüfverfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einleitet. Die Verfahrenseinleitung ist eine verfahrensrechtliche Vorschrift, der die Kommission nachkommen muss. |
(48) |
Durch die Verfahrenseinleitung erhalten Dritte, auf die sich die Gewährung der Beihilfe auswirken kann, Gelegenheit zur Stellungnahme. Die Kommission wird sowohl unter Berücksichtigung der Stellungnahme des betreffenden Mitgliedstaats als auch der Stellungnahmen von Dritten die Maßnahme prüfen und ihre endgültige Entscheidung erlassen. |
4. ENTSCHEIDUNG
(49) |
Aus diesen Gründen fordert die Kommission Deutschland im Rahmen des Verfahrens nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags auf, innerhalb eines Monats nach Eingang dieses Schreibens Stellung zu nehmen und alle für die Würdigung der Beihilfemaßnahme sachdienlichen Informationen zu übermitteln. Deutschland wird aufgefordert, unverzüglich eine Kopie dieses Schreibens an den potenziellen Beihilfeempfänger weiterzuleiten. |
(50) |
Die Kommission weist Deutschland darauf hin, dass sie alle Beteiligten durch die Veröffentlichung des vorliegenden Schreibens und einer Zusammenfassung desselben im Amtsblatt der Europäischen Union unterrichten wird. Außerdem wird sie die Beteiligten in den EFTA-Staaten, die das EWR-Abkommen unterzeichnet haben, durch die Veröffentlichung einer Bekanntmachung in der EWR-Beilage zum Amtsblatt der Europäischen Union und die EFTA-Überwachungsbehörde durch Übermittlung einer Kopie dieses Schreibens von dem Vorgang in Kenntnis setzen. Alle Beteiligten werden aufgefordert, innerhalb eines Monats ab dem Datum dieser Veröffentlichung Stellung zu nehmen.” |
(1) OV C 270, 7.11.2006., 2. lpp.
(2) Informācija, uz kuru attiecas dienesta noslēpums.
(3) OV L 124, 20.5.2003., 36. lpp.
(4) Ja šie dati būtu iekļauti, šķiet, ka uzņēmumu EverQ nevarētu uzskatīt par MVU.
(5) ABl. L 83 vom 27.3.1999, S. 1, nachstehend ‚Verfahrensverordnung‘ genannt.
(6) ABl. C 270 vom 7.11.2006, S. 2.
(7) Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission vom 12. Januar 2001 über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (ABl. L 10 vom 13.1.2001, S. 33).
(8) Entscheidung der Kommission vom 1. Oktober 2003 (ABl. C 284 vom 27.11.2003, S. 2).
(9) Entscheidung der Kommission vom 19. Januar 2005 (ABl. C 235 vom 23.9.2005, S. 3).
(10) Staatliche Beihilfe N 641/02 — Deutschland — Fördergebietskarte für Deutschland (2004-2006).
(11) Bei der String-Ribbon-Technologie handelt es sich um ein kontinuierliches Verfahren, bei dem lange Drähte von Spulen abgewickelt und durch flüssiges Silizium geführt werden, wobei sie ein langes Siliziumband (‚Ribbon‘) aus dem Schmelzbad ziehen. Das Band wird in regelmäßigen Abschnitten entnommen und in kleinere Einheiten (Solarwafer) zerschnitten. Die Wafer werden dann gereinigt und durch weitere Fertigungsschritte (POCl3-Diffusion, Nassätzung, SiN-Antireflexbeschichtung, Metallisierung und Konditionierung) zu Solarzellen verarbeitet. Beim letzten Fertigungsschritt werden die Zellen zu Solarmodulen (Panelen) zusammengesetzt.
(12) Ein Megawatt-Peak (MWp) entspricht 1 000 000 Watt-Peak (Wp). Watt-Peak ist ein Maß für die Leistungsfähigkeit (Nennleistung) von Solarzellen und Solarmodulen. Diese Einheit ist der in der Fotovoltaik übliche Vergleichsmaßstab der technischen Leistungsfähigkeit von Solarmodulen und bezeichnet die Nennleistung der Module unter Standard-Testbedingungen.
(13) Unterliegt dem Berufsgeheimnis.
(14) Quelle: http://www.secinfo.com/dsvRx.z7n.d.htm
(15) ABl. L 124 vom 20.5.2003, S. 36.
(16) Die Kommission bestätigte in ihrer Entscheidung in der Beihilfesache N 457/04 vom 2. März 2005 (ABl. C 131 vom 28.5.2005, S. 10) den KMU-Status von Q-Cells.
(17) Vor der Gründung des Joint Venture hatte sich Evergreen 10 Jahre lang mit der Entwicklung der String-Ribbon-Technologie befasst, dafür rund […] USD investiert und […]. Damals verfügte das Unternehmen weder über die erforderlichen Finanzmitteln, um seine Produkte in großem Umfang kommerzialisieren zu können, noch über die erforderliche Erfahrung für den Bau der benötigten Fabrik.
(18) Rechtssache C-91/01, Urteil vom 29. April 2002, Italien/Kommission.
(19) ABl. L 107 vom 30.4.1996, S. 4.
(20) Der in der Anmeldung angegebene gesamte Beihilfebetrag in Höhe von 27,5 Mio. EUR (Regionalbeihilfe zuzüglich KMU-Aufschlag) stützte sich auf den GA-Beihilfeentscheid der Investitionsbank Sachsen-Anhalt vom 21. April 2005. Mit Schreiben vom 15. April 2008 setzten die deutschen Behörden die Kommission davon in Kenntnis, dass dieser Bescheid am 3. Dezember 2007 geändert wurde. Die ursprünglich angemeldeten Investitionsgesamtkosten in Höhe von 61 328 300 EUR erhöhten sich letztlich auf 65 699 302 EUR, während sich die beihilfefähigen Kosten unverändert auf 60 873 300 EUR beliefen.
(21) Da die Kommission von Deutschland davon in Kenntnis gesetzt wurde, dass sich die Finanzstruktur von EverQ während des Anmeldeverfahrens (d. h. nach dem Zeitpunkt der Anmeldung und vor dem Zeitpunkt, zu dem die Entscheidung erlassen wurde) änderte, berücksichtigte die Kommission in ihrer Entscheidung auch die später in diesem Zeitraum erfolgten Änderungen der Finanzstruktur.
(22) Rechtssache 323/82, Urteil vom 14. November 1984, Intermills/Kommission, Slg. 3808.
(23) Würden sie einbezogen, könnte EverQ nicht als KMU betrachtet werden.
(24) ‚JVCo‘ steht für EverQ, ‚Q‘ steht für Q-Cells und ‚E‘ für Evergreen.
4.10.2008 |
LV |
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253/31 |
VALSTS ATBALSTS — ZVIEDRIJA
Valsts atbalsts 33/08 (ex N 732/07) — Liels pētniecības un attīstības atbalsts Volvo Aero — GEnx
Uzaicinājums iesniegt piezīmes saskaņā ar EK līguma 88. panta 2. punktu
(Dokuments attiecas uz EEZ)
(2008/C 253/10)
Ar 2008. gada 16. jūlija vēstuli, kas autentiskā valodā ir pievienota šim kopsavilkumam, Komisija paziņoja Zviedrijai par savu lēmumu uzsākt EK Līguma 88. panta 2. punktā paredzēto procedūru attiecībā uz iepriekšminēto atbalstu/pasākumu.
Viena mēneša laikā pēc šā kopsavilkuma un tam pievienotās vēstules publicēšanas ieinteresētās personas var iesniegt savas piezīmes par atbalstu, attiecībā uz kuru Komisija uzsāk procedūru, nosūtot tās uz šādu adresi:
Commission européenne |
Direction générale de la concurrence |
Greffe des aides d'État |
B-1049 Bruxelles |
Fakss (32-2) 296 12 42 |
Šīs piezīmes paziņos Zviedrijai. Ieinteresētā persona, kas iesniedz piezīmes, var rakstveidā pieprasīt, lai tās identitāte netiktu atklāta, norādot šādas prasības iemeslus.
KOPSAVILKUMS
PROCEDŪRA
2007. gada novembrī Zviedrija paziņoja par savu nodomu piešķirt aizdevumu Volvo Group meitas uzņēmumam Volvo Aero Corporation tā līdzdalībai GEnx. Komisija ar 2008. gada 28. janvāra un 2008. gada 21. aprīļa vēstuli pieprasīja papildu informāciju. Šo informāciju Zviedrija sniedza ar 2008. gada 18. martā, 2008. gada 2. jūnijā un 2008. gada 19. jūnijā datētajām vēstulēm.
ATBALSTA APRAKSTS, ATTIECĪBĀ UZ KURU KOMISIJA UZSĀK PROCEDŪRU
Atbalsta juridiskais pamats ir Zviedrijas valdības 2007. gada 14. jūnija lēmums, ar kuru Zviedrijas Valsts parādu birojam tika uzdots noslēgt aizdevuma līgumu ar Volvo Aero Corporation.
Šā projekta priekšmets ir vairāki komponenti, ko Volvo Aero paredz izstrādāt abiem General Electric (turpmāk tekstā GE) izstrādātajiem GEnx dzinējiem, kas paredzēti Boeing 787 un Boeing 747-800. Pirms projekta sākšanas Volvo Aero2004. gada 7. decembrī nosūtīja Zviedrijas valdībai vēstuli, kurā uzņēmums lūdza atbalstu.
Zviedrija plāno piešķirt Volvo Aero atmaksājamu avansu 362 miljonu Zviedrijas kronu apmērā (aptuveni 39 miljoni euro); tas atbilst 40 % no kopējiem attaisnotajiem izdevumiem. Avansa atmaksa ir noteikta, pamatojoties uz Volvo Aero gūtajiem ienākumiem no projekta (GE maksājumi Volvo Aero). Pamatojoties uz aprēķiniem, kas izdarīti par 4 937 dzinējiem, Zviedrijas iestādes lēš, ka līdz 2028. gadam ienākumi varētu sasniegt 23 miljardus Zviedrijas kronu.
PASĀKUMA/ATBALSTA NOVĒRTĒJUMS
Zviedrija paziņoja par šo pasākumu, jo tas uzskatāms par valsts atbalstu EK Līguma 87. panta 1. punkta nozīmē. Komisija ir izvērtējusi atbalsta saderību, ievērojot Kopienas nostādnes par valsts atbalstu pētniecībai, attīstībai un inovācijai (OV C 323, 30.12.2006., 1. lpp.).
Vairāku turpmāk tekstā norādīto iemeslu dēļ Komisija šaubās par vērtējamo atbalstu.
Pirmkārt, saistībā ar šo lietu Komisija izsaka šaubas par tirgus nepilnībām. Komisija apšauba Volvo Aero finansiālo neatkarību no sava mātes uzņēmuma, kas šķiet spējīgs finansēt savu naudas plūsmas kustību un, liekas, necieš no pieejas trūkuma finanšu tirgiem. Turklāt šķiet, ka mātes uzņēmuma politika ir censties panākt, lai meitas uzņēmumi iegūtu ES un valsts finansējumu, pirms tiek izanalizēts, vai paredzētie ieguldījumi patiešām necietīs no tirgus nepilnībām.
Otrkārt, Komisija šaubās par atbalsta stimulējošo ietekmi, īpaši par tā nepieciešamību. Lēmumu par atbalsta piešķiršanu valdība pieņēma ne agrāk kā 2007. gada jūnijā. Tobrīd, vismaz attiecībā uz B787 paredzētajiem GEnx dzinējiem, projekts lielā mērā jau bija pabeigts. Starp valdību un uzņēmumu notikušās mutiskās pārrunas nevar aizstāt oficiālo atbalsta piešķiršanas procedūru. Tālab ir būtiski noteikt, kāda loma ir oficiālā lēmuma pieņemšanas datumam. Lai gan Kopienas nostādnēs par valsts atbalstu pētniecībai, attīstībai un inovācijai nav noteikts konkrēts laiks valdības lēmuma pieņemšanai un nepārprotami ir atļauts sākt projektu pirms oficiālā lēmuma pieņemšanas, ir maz ticams, ka saistībā ar valdības lēmuma pieņemšanu nepastāv laika ierobežojums.
Teorētiski pieņemot, ka laika ierobežojums nepastāv, valdība varētu sniegt atbalstu projektiem, kas jau tuvojas nobeigumam, vai ārkārtējos gadījumos — pat pēc to pabeigšanas. Tomēr ir skaidrs, ka šajā gadījumā lēmums par atbalsta piešķiršanu nevarēja ietekmēt uzņēmumu stimulējoši, jo pēc projekta pabeigšanas tas nevarēja būtiski ietekmēt ne projekta apjomu, ne lielumu. Šis atbalsts vienīgi samazinātu uzņēmuma izmaksas (piem., darbības atbalsts), bet neveicinātu ne pētniecības un attīstības darbu, ne arī citādi ietekmētu pašu projektu.
Tādējādi jāsecina, ka lai panāktu valdības lēmuma par atbalsta piešķiršanu stimulējošu ietekmi, šis lēmums valdībai jāpieņem projekta iespējami agrīnā posmā, tādējādi nodrošinot, ka minētais atbalsts patiešām pozitīvi ietekmē uzņēmumu, kas īsteno konkrēto projektu.
Treškārt, Komisija šaubās par atbalsta proporcionalitāti, īpaši par izmantoto instrumentu, kura dēļ valdība tiktu pakļauta projekta ārvalstu valūtas maiņas riskiem.
Visbeidzot, šajā posmā Komisija uzskata, ka saņēmēja mazās tirgus daļas dēļ atbalsta ietekme uz konkurenci ir ierobežota. Tomēr Komisija ir gatava izvērtēt jebkuru pierādījumu saistībā ar šo jautājumu, ko konkurenti vai citas trešās personas iesniedz lietas izskatīšanas gaitā.
VĒSTULES TEKSTS
“Kommissionen önskar underrätta Er om att den har besluta inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget i ovannämnda ärende av de skäl som anges nedan.
1. FÖRFARANDE
(1) |
De svenska myndigheterna anmälde den ovannämnda stödåtgärden den 10 december 2007. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 28 januari 2008. De svenska myndigheterna lämnade ofullständiga svar på denna begäran genom en skrivelse av den 18 mars 2008. |
(2) |
Den 15 april 2008 ägde ett möte rum mellan de svenska myndigheterna och kommissionens avdelningar, varefter kommissionen skickade ytterligare en skrivelse med begäran om ytterligare upplysningar den 21 april 2008. |
(3) |
De svenska myndigheterna besvarade den skrivelsen genom att lämna synpunkter i en skrivelse av den 2 juni 2008. I den skrivelsen hänvisade de svenska myndigheterna till ytterligare upplysningar, bland annat intern utväxling av e-postmeddelanden mellan företrädare för det stödmottagande företagets ledning. Dessa kompletterande upplysningar lämnades den 19 juni 2008. Ytterligare upplysningar översändes i skrivelser av den 27 juni 2008 och den 30 juni 2008. |
2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN
2.1 Rättslig grund
(4) |
De svenska myndigheterna har uppgett att den rättsliga grund enligt vilken de avser att bevilja stödet är regeringens beslut av den 14 juni 2007 om att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att ingå ett låneavtal med Volvo Aero Corporation. Regeringens beslut grundar sig i sin tur på ett godkännande från Riksdagen som, när den diskuterade budgetpropositionen för 2001/2002, godkände att regeringen stöder viss utveckling av den svenska flygindustrin inom en budgetram på högst 960 miljoner SEK (1). |
2.2 Stödmottagaren
(5) |
Stödmottagare är Volvo Aero Corporation (nedan kallat Volvo Aero), ett stort företag som är verksamt inom flygsektorn (2). Volvo Aero utvecklar och tillverkar komponenter till flygplans-, raket- och gasturbinmotorer med högt teknikinnehåll. Volvo Aeros huvudkontor ligger i Trollhättan. År 2007 hade företaget en nettoförsäljning på 7,6 miljarder SEK (cirka 800 miljoner EUR) och ett rörelseresultat på 529 miljoner SEK (cirka 56 miljoner EUR). Volvo Aero har sammanlagt 3 550 anställda. |
(6) |
Volvo Aero är ett helägt dotterbolag till Volvokoncernen. År 2007 hade Volvokoncernen omkring 100 000 anställda och en omsättning på 285,4 miljarder SEK (3) (cirka 30 miljarder EUR). |
2.3 Projektet
(7) |
Syftet med FoU-projektet är att Volvo Aero ska utveckla ett antal komponenter för GEnx-motorn, som tagits fram av General Electric (nedan kallat GE) i två olika versioner, en för Boeing 787 och en för 747-800. |
(8) |
GEnx utvecklas av GE tillsammans med olika partner. De viktigaste partnerföretagen i Europa förutom Volvo Aero är Avio (Italien), med […] (4), som ansvarar för konstruktion och tillverkning av växelhus för tillbehör, och Techspace Aero (Belgien) med […], som ansvarar för lågtryckskompressorer. GE har andra partner i Japan (IHI och MHI med […]) och i Förenta staterna. |
(9) |
Volvo Aero ingick i december 2004 ett […] partneravtal om riskdelning med GE för utveckling av komponenter till ett belopp på […] % av de totala investeringskostnaderna för motorn. Tack vare avtalet kunde Volvo Aeros andel ökas till […] %. I december 2005 lades ytterligare två komponenter till och den totala andel av GEnx som Volvo Aero ansvarar för uppgick till […] %. |
(10) |
Två ändringar i avtalet gjordes i december 2005 för att beakta två kompletterande komponenter (AFC och HPTRS, se nästa punkt) och den version av grundkonceptet GEnx som vidareutvecklats för flygplanstypen B747-800. |
(11) |
De komponenter som Volvo Aero utvecklat är följande:
|
(12) |
GEnx utvecklas i riktning mot mycket ambitiösa mål när det gäller låg bränsleförbrukning, låg bullernivå, låga utsläpp och låg vikt. |
(13) |
Diskussioner mellan GE och Volvo Aero fördes också om den vidareutvecklade motorn för […]. |
(14) |
Den GEnx-motor som är avsedd för B787 skulle ursprungligen certifieras […]. Certifieringen har försenats och skjutits upp men ägde slutligen rum den 31 mars 2008 (5). Volvo Aero hänvisar i ett pressmeddelande daterat den 9 juli 2007 till ett framgångsrikt test för två komponenter som företaget utvecklat (6). I den projektplan som lades fram av de svenska myndigheterna hänvisas det till den kontroll av komponenternas förutsättningar att bli godkända som ursprungligen skulle ha ägt rum i […], några månader […]. |
(15) |
Den GEnx-motor som är avsedd för B747-8 skulle ursprungligen certifieras i […]. Enligt själva planen ska motorn certifieras i […]. |
2.4 FoU-kategorier och stödberättigande kostnader
(16) |
De stödberättigande kostnaderna för projekten redovisas i nedanstående tabeller. Den första tabellen anger de totala kostnaderna. I den andra och tredje tabellen anges kostnaderna per motorversion. Tabell 1 Totala stödberättigande kostnader
Tabell 2 Stödberättigande kostnader för GEnx för B787
Tabell 3 Stödberättigande kostnader för GEnx för B747-8
|
2.5 Tillämpningsdatum och beslut
(17) |
Volvo Aero begärde stöd i en skrivelse till den svenska regeringen den 7 december 2004, innan projektet inleddes (7). |
(18) |
Företaget fick dock ingen skriftlig bekräftelse från regeringen som svar på sin begäran. Regeringen meddelade endast informellt genom ett telefonsamtal från Näringsdepartementet till Volvo Aero att den förhöll sig positivt till stödet. |
(19) |
På kommissionens begäran har de svenska myndigheterna lämnat närmare uppgifter om beslutsprocessen och om sina kontakter med företaget från 2005 till 2007. |
(20) |
Det var dock först den 14 juni 2007 som den svenska regeringen gav Riksgäldskontoret instruktioner om att förhandla fram de närmare villkoren i låneavtalet med Volvo (8). Enligt de svenska myndigheterna rörde sig förhandlingarna endast om de närmare villkoren för lånet, som t.ex. försäljningen av eventuella motorer som vidarerutvecklats utifrån grundkonceptet (derivative engines). |
(21) |
Avtalet omfattas, fram till det beslut som fattas senare, av en s.k. standstill-klausul som avser anmälan till kommissionen. |
2.6 Stödinstrumentet
(22) |
De svenska myndigheterna avser att bevilja ett förskott med återbetalningsskyldighet på 362 miljoner SEK (cirka 39 miljoner EUR) som skulle motsvara 40 % av de totala stödberättigande kostnaderna. |
(23) |
Lånet kommer att betalas ut i delar när Volvo Aero lagt fram styrkt dokumentation över de stödberättigande kostnaderna, dock senast den […]. |
(24) |
Återbetalningen av förskottet fastställs på grundval av de inkomster projektet ger Volvo Aero (när det gäller betalningar från GE till Volvo Aero). De svenska myndigheterna använder prognosen […] SEK, som grundar sig på en försäljningsprognos på […] motorer till 2028. |
(25) |
Till dess att ovannämnda mängd har uppnåtts väntas Volvo Aero betala […] % av betalningarna från GE till staten, vilket inkluderar betalningar för andra vidareutvecklingar av GEnx-motorn. |
(26) |
När försäljningen överstiger […] SEK kommer Volvo Aero att fortsätta betala en royalty som motsvarar […] % av den årliga omsättningen från GEnx-motorn (exklusive vidareutvecklade motorer), utan tidsbegränsning. |
(27) |
Enligt de svenska myndigheterna skulle denna ersättningsmekanism garantera en avkastning på 7,32 % på lånet, vilket är högre än den nuvarande referensräntan för Sverige (5,49 % 2007). |
3. BEDÖMNING
3.1 Förekomst av stöd
(28) |
Den anmälda åtgärden avser ett lån som Riksgäldskontoret beviljat Volvo Aero. Det är fråga om statliga medel eftersom de ställdes till förfogande av Riksdagen och eftersom instruktionerna för hur de ska användas har utfärdats av Sveriges regering. Åtgärden är selektiv eftersom den riktar sig till ett enda företag, Volvo Aero, som är ett stort företag som bedriver handel med andra medlemsstater. Åtgärden ger Volvo Aero en fördel eftersom den ger företaget tillgång till medel på sådana villkor som marknaden inte kan erbjuda. Åtgärden utgör därför statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget. |
3.2 Stödets laglighet
(29) |
De svenska myndigheterna har anmält åtgärden på grundval av artikel 88.3 i EG-fördraget. Åtgärden kräver kommissionens godkännande (standstill-klausul). |
3.3 Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden
(30) |
Kommissionen har bedömt åtgärden mot bakgrund av den rättsakt som är tillämplig på statligt stöd för FoU-verksamhet, det vill säga gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (9) (nedan kallade rambestämmelserna). |
3.3.1 Marknadsmisslyckande
(31) |
För det första har kommissionen undersökt om stödet från de svenska myndigheterna avhjälper ett marknadsmisslyckande. Enligt rambestämmelserna (10) kan marknadsmisslyckanden hindra marknaden från att nå ett optimalt resultat, och statligt stöd kan bli nödvändigt för att öka FoUI enbart i den utsträckning där marknaden inte lyckas prestera optimala resultat. |
(32) |
De svenska myndigheterna hävdar att det marknadsmisslyckande de avser att angripa i det här fallet är asymmetrisk information, enligt definitionen i avsnitt 1.3.2 i rambestämmelserna. |
(33) |
Projektet kännetecknas av stora inledande investeringar, och det kan dröja mycket länge innan det börjar ge avkastning. |
(34) |
Riskerna är stora både i tekniskt och kommersiellt hänseende. De svenska myndigheterna uppger exempelvis att den senaste tidens prishöjningar på råvaror som används i projektet, t.ex. titanium och nickel, påverkar kostnaderna för projektet och därmed dess lönsamhet. |
(35) |
Enligt de svenska myndigheterna är det på grund av programmets storlek och de risker det är förbundet med inte möjligt för Volvo Aero att finansiera deltagandet i programmet med privata lån. |
(36) |
Argumenten förefaller relevanta och har beaktats av kommissionen också i andra beslut (11), men i det aktuella fallet föreföll Volvo Aero ha tillgång till finansieringskällor. Eftersom staten fattade det formella beslutet att bevilja lånet i ett mycket sent skede av programmet har kommissionen frågat de svenska myndigheterna hur Volvo Aero har finansierat sina kostnader hittills. De svenska myndigheterna lämnade information om ett kortfristigt lån som Volvo Aero fått av sitt moderbolag, Volvokoncernen, […]. |
(37) |
Ett sådant lån skulle utgöra en […], genom vilken Volvokoncernen kan bevilja sina dotterbolag […] finansiering. […]. |
(38) |
De svenska myndigheterna kunde inte lämna information om lånevillkoren eller lånets löptid. De påpekar att Volvokoncernen inte ger lån till sina dotterbolag för […] utan endast på grundval av […]. |
(39) |
För det första konstaterar kommissionen att villkoren för finansiering från Volvokoncernen till dotterbolagen inte behöver vara begränsade till […]. Om en […] kan ha vissa […] kännetecken, […], förefaller det inte finnas någon tidsbegränsning när det gäller den finansiering Volvokoncernen ger sina dotterbolag. Det likviditetsstöd som moderbolaget tillhandahåller skulle med andra ord kunna stå till dotterbolagets förfogande under […] och därmed i praktiken användas till att finansiera […] projekt. |
(40) |
För det andra konstaterar kommissionen att det verkar framgå av intern dokumentation att dotterbolagen till Volvokoncernen, t.ex. Volvo Aero, inte har […] som behövs […]. Därför torde det vara mer korrekt att undersöka om Volvokoncernen faktiskt saknar möjlighet att hitta privat finansiering för investeringar i Genx-motorn. |
(41) |
För det tredje konstaterar kommissionen att det i det interna dokumentet rörande Volvokoncernens policy på området finansiella tillgångar och skulder uttryckligen anges att […]. Volvokoncernens policy verkar vända upp och ner på den ekonomiska logiken, […]. |
(42) |
På grundval av dessa omständigheter är kommissionen i det här skedet inte övertygad om att det föreligger något marknadsmisslyckande i samband med det aktuella projektet. |
3.3.2 Stimulanseffekt
(43) |
Stimulanseffekten är en viktig faktor vid bedömningen av om ett stöd till ett FoU-projekt är förenligt med den gemensamma marknaden. Rambestämmelserna är tydliga på den punkten: ’Statliga stöd till FoUI måste leda till att stödmottagaren ändrar sitt agerande på ett sätt som ökar FoUI-verksamheten, vilket i sin tur leder till att sådana verksamheter och projekt kommer igång som annars inte hade blivit aktuella eller endast genomförts delvis’ (12). |
(44) |
I detta ärende måste två omständigheter framhållas: huruvida stödet var nödvändigt, det vill säga om FoU-projektet faktiskt äger rum tack vare stödet, och huruvida stödet föranledde ett förändrat agerande. |
(45) |
När det gäller stödets nödvändighet föreskriver rambestämmelserna för det första ett nödvändigt villkor, det vill säga att stödet inte har någon stimulanseffekt för mottagaren i de fall när FoUI-verksamheten redan har inletts när stödmottagaren ansöker om stöd hos de nationella myndigheterna (13). |
(46) |
Såsom nämns ovan i punkt 17 ansökte Volvo Aero om stöd innan projektet inleddes. |
(47) |
I det här fallet ställs dock stödmottagaren inför en situation där det formella stödbeslutet fattades av de svenska myndigheterna nästan tre år efter det att ansökan om stöd lämnades in, vid en tidpunkt när projektet var i stort sett slutfört, åtminstone när det gäller motorn till B787. Den rättsliga grund som Sverige anger i anmälan daterar sig till juni 2007, medan certifieringen av motorn planerades äga rum i […]. |
(48) |
Två omständigheter förefaller viktiga i det här avseendet: För det första frågan om värdet av den ursprungliga muntliga bekräftelse som Volvo Aero fick när företaget konfronterades med själva det beslut att förhandla om och bevilja stöd som regeringen fattade senare. Den andra omständigheten är vilken betydelse det har vid vilken tidpunkt regeringen fattar beslutet om att bevilja stödet. |
(49) |
Den dokumentation som de svenska myndigheterna lagt fram i det här ärendet visar att företaget mycket väl visste att det behövde få skriftlig bekräftelse om regeringens avsikt att bevilja stödet (14). |
(50) |
De svenska myndigheterna uppger också att de inte hade någon avsikt att lämna sådan information, även om de är mindre tydliga när det gäller orsaken till detta. De påpekar rentav att ett skriftligt meddelande vid den aktuella tidpunkten skulle ha uppfattats som liktydigt med att ingå ett formellt låneavtal med Volvo Aero. De uppger också att det känns nödvändigt med ytterligare bilaterala diskussioner mellan de berörda parterna innan sådana formaliserade meddelanden skickas ut och att sådana diskussioner faktiskt ägde rum i början av 2005 (15). |
(51) |
Kommissionen uppfattar det så att de bilaterala förhandlingarna ska ses som förhandlingar mellan de svenska myndigheterna, genom Riksgäldskontoret, och Volvo Aero. Själva förhandlingarna ägde rum sommaren och hösten 2007. |
(52) |
De svenska myndigheterna själva angav i anmälan av åtgärden att den rättsliga grunden är regeringens beslut av den 14 juni 2007 (som nämns ovan i punkt 4). Därför uppfattar kommissionen det så att den svenska regeringen fattade det formella beslutet att bevilja stöd tidigast 2007. |
(53) |
Det är således viktigt att bedöma hur relevant tidpunkten för beslutet är. I rambestämmelserna anges inte närmare när regeringen måste fatta sitt beslut och de tillåter entydigt att projekt får inledas innan ett sådant formellt beslut fattas. På andra sidan måste regeringens beslut komma tillräckligt tidigt om det ska ha någon inverkan på företagets agerande. I detta sammanhang förefaller det svårt att acceptera att det inte finns någon tidsgräns när det gäller regeringens beslut. |
(54) |
I den tänkta situationen att det inte finns någon tidsfrist för beslutet skulle regeringen kunna besluta att bevilja stöd för ett projekt först när detta är nästan slutfört eller i extremfallet till och med efter slutförandet. Det är dock klart att beslutet i ett sådant fall inte skulle kunna ha någon som helst stimulanseffekt på företaget, eftersom projektets omfattning, storlek eller varaktighet inte skulle kunna ändras i någon väsentlig utsträckning med hjälp av stödet om det redan har slutförts (eller nästan slutförts). I det fallet skulle stödet endast ha till effekt att minska företagets kostnader (t.ex. i form av driftstöd), utan effekt på själva projektet och utan att öka FoU-verksamheten. |
(55) |
Avslutningsvis kan sägas att regeringens stödbeslut bör komma i ett tillräckligt tidigt skede av projektet för att ha en stimulanseffekt och för att garantera att själva stödet faktiskt har en positiv effekt på det företag som genomför projektet. |
(56) |
På samma sätt krävs det i riktlinjerna för statligt regionalstöd 2007–2013 (16) som bevis för stödets stimulanseffekt att ansökan om stöd lämnas in innan investeringen görs och att regeringen skriftligen bekräftar sin avsikt att bevilja stöd för projektet. När det gäller regionalstöd är det helt säkert lämpligare att kräva att den skriftliga bekräftelsen från regeringen kommer innan projektet inleds, men i samband med forskning och utveckling, där projekten är långvarigare och påverkan på konkurrensen mer avlägsen, vore det troligen mer logiskt att se till att en sådan skriftlig bekräftelse kommer tillräckligt tidigt under projektets livstid. |
(57) |
Beträffande de indikatorer på en stimulanseffekt som anges i kapitel 6 i rambestämmelserna har de svenska myndigheterna gett viss information om den stimulanseffekt stödet skulle ha på Volvo Aero. |
(58) |
De konstaterar för det första att stödet skulle ge Volvo Aero en möjlighet att göra en mycket stor investering. Investeringen i GEnx-motorn vore […] större än den senaste stora investering företaget gjorde 2001 i samband med projektet Trent 900 (för vilket det också fick stöd). |
(59) |
För det andra påpekar de svenska myndigheterna att stödet för första gången skulle göra det möjligt för Volvo Aero att ansvara för konstruktionen av viktiga komponenter till en motor, inklusive den aerodynamiska utformningen (17). |
(60) |
Enligt de svenska myndigheterna skulle stödet göra det möjligt för Volvo Aero att öka sina FoU-utgifter från […] SEK i genomsnitt 2003 och 2004 till […] SEK 2005, […] SEK 2006 och […] SEK 2007. I en tabell som översändes i en skrivelse av den 27 juni 2008 (18) lämnade de svenska myndigheterna andra uppgifter med uppdaterade FoU-investeringar som företaget hade gjort 2003–2007, och beräkningar för 2008, 2010 och 2012, samtidigt som man angav att de tidigare lämnade uppgifterna var delvis felaktiga. Den nya tabellen återfinns nedan:
|
(61) |
Sverige har också uppgett att internräntan för projektet ursprungligen var […] %. Sverige medger också att internräntan skulle uppnås även utan det statliga lånet. Den svenska regeringen påpekar dock också att på grund av betydande höjningar av marknadspriset på råvaror skulle den prognostiserade internräntan idag bli […]. |
(62) |
Ovanstående argument visar dock inte nödvändigtvis att stödet har en stimulanseffekt, utan snarare hur viktigt själva projektet är. Eftersom Volvo Aero till stor del har kunnat genomföra projektet med egna (och moderbolagets) resurser kan det sägas att företaget har klarat av att göra en stor investering och ansvarat för att konstruera viktiga komponenter utan att behöva något statligt stöd. |
(63) |
Enligt de svenska myndigheterna själva är huvudsyftet med lånet faktiskt att minska de risker som projektet är förknippat med och att förbättra företagets kassaflöde. |
(64) |
Vad riskerna beträffar pekar Sverige ut tre olika risktyper: risker som är relaterade till produktionskostnader, teknisk aspekter respektive försäljning. |
(65) |
Sverige nämner kostnaderna för tillverkning av komponenterna, särskilt avseende de metaller som används i motorn. Det är tydligt att den senaste tidens prisökningar på vissa metaller har varit betydande, men mindre uppenbart varför denna risk delvis bör föras över på staten via ett lån. Dessutom har dessa risker inget med FoU-projektet att göra utan sammanhänger med produktionsfasen. |
(66) |
Sverige har inte kunnat kvantifiera de tekniska riskerna. Den svenska regeringen säger att de tekniska riskerna är betydande så länge som motorn är ocertifierad, och en del risker kvarstår ännu efter certifieringen. Det bör dock noteras att stödbeslutet fattades när motorn var nära certifiering, det vill säga i en stund då de tekniska riskerna var avsevärt mindre, särskilt jämfört med början av projektet. |
(67) |
Sverige sade också att det är svårt att bedöma de kommersiella riskerna. Det är dock klart att sådana risker oundvikligen är större i ett tidigare projektskede, och tenderar att minska när projektet närmar sig slutförandet. Det kan för övrigt nämnas att B787 varit en av de mest lyckade flygplanstyperna i den kommersiella luftfartens historia (19). |
(68) |
Sammanfattningsvis kan sägas att stödet endast skulle ha en effekt på företagets finansiella situation och bidra till att minska de risker som inte sammanhänger med FoU-projektet. |
(69) |
De svenska myndigheterna framhåller också att de inte vet vilka konsekvenserna skulle bli om stödet inte fanns. De uppger att Volvo Aero kan tvingas anhålla om utökad finansiering […]. Dessutom skulle Volvo Aero tvingas banta ned annan planerad FoU-verksamhet. De svenska myndigheterna har inte preciserat vilka andra FoU-projekt som skulle bli lidande, men de har gjort gällande att eftersom de totala FoU-utgifterna för andra projekt ligger på omkring […] SEK per år i genomsnitt, skulle en nedbantning inte vara tillräcklig för att frigöra medel för GEnx-projektet. |
(70) |
Kort sagt tvivlar kommissionen på att stödet är nödvändigt och stimulerar företaget att investera i projektet, eftersom det formellt beviljades först när projektet i stort sett var slutfört och då stödet enbart har till syfte att minska risker som inte sammanhänger med projektets FoU-innehåll, exempelvis de växelkursrisker som redovisas nedan i punkt 80. |
3.3.3 Proportionalitet
(71) |
Bedömningen av stödets proportionalitet börjar med att åtgärdens räckvidd fastställs (t.ex. de stödberättigande kostnaderna för projektet) och därefter tittar man på stödinstrumentet. |
3.3.3.1 Stödberättigande kostnader
(72) |
Beträffande de stödberättigande kostnaderna konstaterar kommissionen för det första att projektet omfattar verksamheter som klassificeras både som industriell forskning och experimentell utveckling (den senare dominerar). De svenska myndigheterna har också lämnat information om hur de stödberättigande kostnaderna fördelar sig mellan de båda motorerna B787 och B747-8. |
(73) |
Kostnader som sammanhänger med hårdvara för teknisk validering har Sverige betraktat som industriell forskning. Kostnader som sammanhänger med annan experimentell hårdvara har betraktats som experimentell utveckling. Sverige medger dock att detta inte nödvändigtvis är den mest korrekta klassificeringen. På andra sidan påpekar Sverige att eftersom lånebeloppet har begränsats till 40 % av de totala kostnaderna (20) är fördelningen mellan de olika FoU-kategorierna inte särskilt relevant. |
(74) |
Kommissionen noterar också att största delen av kostnaderna består av personalkostnader. De svenska myndigheterna hävdar att orsaken till detta är Volvo Aeros policy att utveckla instrument och utrustning för tillverkning så tidigt som möjligt för att minimera kostnaderna för forskning och utveckling. |
(75) |
Slutligen, vad gäller den tidsgräns som föreskrivits när det gäller de stödberättigande kostnaderna, förefaller det på grundval av informationen från Sverige som om de skulle ha avsett certifieringen av motorn. Sverige säger till exempel att endast kostnader som avskrivits fram till certifieringen har ansetts vara stödberättigande när det gäller verktyg, anordningar och utrustning av permanent karaktär. |
3.3.3.2 Stödinstrument
(76) |
Sverige har uppgett att det stödinstrument man avser att använda är ett förskott med återbetalningsskyldighet i enlighet med punkt 5.1.5 i rambestämmelserna. |
(77) |
På grundval av informationen från Sverige förefaller förskottet garantera att återbetalningarna från företaget, om projektet har framgång, inkluderar en ränta som är högre än den tillämpliga referensräntan (7,32 % jämfört med 4,75 % från och med den 1 juli 2008). |
(78) |
Vidare kommer de svenska myndigheterna att se till att stödmottagaren, om försäljningen överstiger den beräknade nivån, betalar en avgift för att projektet lyckats. Avgiften utgör […] % av den omsättning som härrör från försäljningen av GEnx. |
(79) |
Kommissionen noterar att förskottet i stort sett förefaller ha sådana egenskaper som uppfyller de krav som ställs i rambestämmelserna, även om avgiftens storlek är mindre viktig än i andra fall (21). Kommissionen konstaterar också att återbetalningen har beräknats utifrån ett antal sålda motorer som motsvarar marknadsprognoserna. |
(80) |
Kommissionen konstaterar dock också att förskottet återbetalas på grundval av Volvo Aeros försäljning till GE, som beräknas i kronor och inte i US-dollar, som är den valuta som används vid försäljningen. Det betyder att staten bär hela växelkursrisken. Enligt Sverige används kronor av flera orsaker: därför att stödet ges i kronor, därför att om prognosen grundade sig på antalet motorer skulle inkomsterna från reservdelar inte ingå och därför att syftet med åtgärden är att dela riskerna. Det är dock svårt att godta att växelkursrisken i sig är ett inslag av risk i FoU-projektet. |
(81) |
Därför är kommissionen i det här skedet inte helt övertygad om att det stödinstrument som Sverige använder i det här ärendet har alla de nödvändiga kännetecken som garanterar att stödet har en korrekt proportionalitet. |
3.3.4 Påverkan på konkurrensen
(82) |
När det gäller påverkan på konkurrensen inriktas den bedömning som föreskrivs i rambestämmelserna på tre olika aspekter: snedvridning av dynamiska incitament, marknadsinflytande och bevarande av ineffektiva marknadsstrukturer. |
(83) |
För att kunna bedöma dessa aspekter måste man definiera den relevanta marknaden, som i det här ärendet är marknaden för stora trafikflygplan. Sverige uppger att Volvo Aero har en mycket liten andel av världsmarknaden (2 %). Dessutom påpekar de svenska myndigheterna att marknaden präglas av tre stora tillverkare av originalutrustning (OEM-tillverkare), med andrahands- och trehandspartner och -leverantörer. Volvo Aero kännetecknas av att det är ett självständigt företag som arbetar på projektbasis med olika OEM-tillverkare, främst […]. |
(84) |
Sverige säger vidare att det aktuella projektet inte skulle ändra Volvos marknadsandel i någon väsentlig utsträckning, eftersom investeringarna i fråga är begränsade jämfört med de investeringar som behövs för en hel motor, som ofta kan uppgå till cirka […] EUR. |
(85) |
De svenska myndigheterna har dock lämnat föga information om snedvridningen av dynamiska incitament, marknadsinflytande och bevarande av ineffektiva marknadsstrukturer. De har påpekat att den mycket begränsade marknadsandelen och marknadens struktur är sådan att det är mycket osannolikt att stödet får någon effekt på marknaden, till exempel genom att minska konkurrenternas intresse för att investera i framtida marknader. |
(86) |
Kommissionen noterar de argument som framförts av de svenska myndigheterna. Det förefaller dock möjligt i det här skedet att utifrån den begränsade information som står till förfogande dra slutsatsen att stödet har en begränsad påverkan på konkurrensen. |
(87) |
Om konkurrenter, eller andra tredje parter som ingriper i förfarandena, ändå skulle lägga fram för bevis för att stödet kan påverka konkurrensen märkbart, måste kommissionen noggrant undersöka om stödet snedvrider dynamiska incitament på den berörda marknaden, om det påverkar marknadsinflytandet eller om det bidrar till att bevara ineffektiva marknadsstrukturer. |
4. TVIVEL
(88) |
Såsom anges ovan hyser kommissionen en del tvivel om stödet i fråga. |
(89) |
För det första hyser kommissionen tvivel (se punkterna 31–42) när det gäller marknadsmisslyckandet. Volvo Aero är […] i förhållande till sitt moderbolag, […]. Dessutom förefaller det vara moderbolagets policy att försöka få sina dotterbolag att söka finansiering från EU eller staten innan det överväger om de investeringar som ska göras faktiskt lider av ett marknadsmisslyckande. |
(90) |
För det andra, såsom anges ovan i punkterna 43–70, tvivlar kommissionen på stimulanseffekten särskilt när det gäller stödets nödvändighet, eftersom stödet formellt beviljades först när själva projektet redan var i stort sett slutfört, åtminstone vad beträffar GEnx-motorn till B787. De diskussioner som ägde rum mellan regeringen och företaget kan inte ersätta det formella förfarandet för beviljande av stöd. I annat fall skulle ett statligt ingripande kunna vara berättigat till och med när själva projektet har upphört. |
(91) |
För det tredje, såsom nämns i punkterna 76–81, tvivlar kommissionen på att stödet är proportionerligt, särskilt när det gäller det stödinstrument som används, som innebär att staten skulle få bära växelkursriskerna i samband med projektet. |
(92) |
Slutligen, såsom nämns i punkterna 82–87, anser kommissionen i det här skedet att stödet har en begränsad påverkan på konkurrensen eftersom stödmottagaren har en mycket liten marknadsandel. Kommissionen är dock beredd att beakta alla synpunkter som konkurrenter eller andra tredje parter kan tänkas lämna om detta under förfarandet. |
5. SLUTSATS
(93) |
Av ovan anförda skäl uppmanar kommissionen, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget, Sverige att inom en månad för mottagandet av denna skrivelse inkomma med synpunkter och tillhandahålla alla upplysningar som kan bidra till bedömningen av åtgärden. |
(94) |
Kommissionen påminner Sverige om att artikel 88.3 i EG-fördraget har uppskjutande verkan och hänvisar till artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999, som föreskriver att allt olagligt stöd kan återkrävas från mottagaren. |
(95) |
Kommissionen meddelar Sverige att den kommer att underrätta alla berörda parter genom att offentliggöra denna skrivelse och en sammanfattning av den i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen kommer även att underrätta berörda parter i de Eftaländer som är avtalsslutande parter i EES-avtalet genom att offentliggöra ett tillkännagivande i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, samt Eftas övervakningsmyndighet genom att skicka en kopia av denna skrivelse. De berörda parterna kommer att uppmanas att inkomma med synpunkter inom en månad från dagen för offentliggörandet.” |
(1) Den svenska regeringen har utnyttjat dessa medel i ett tidigare ärende rörande Volvo Aero, som anmäldes 2003 (ärende N 301/03) och som godkändes av kommissionen den 8 juni 2005 (se EUT C 138, 7.6.2005, s. 2).
(2) NACE-kod: DM353 – Tillverkning av luftfartyg och rymdfarkoster.
(3) Uppgifterna om Volvokoncernen och Volvo Aero är tagna ur Volvokoncernens årsredovisning för 2007 på koncernens webbplats: www.volvo.com
(4) Affärshemlighet.
(5) Se det pressmeddelande som GE utfärdade samma dag och som finns på GE:s webbplats:
http://www.geaviation.com/engines/commercial/genx/index.html
(6) I pressmeddelandet citeras chefen för Volvo Aero: ’Vi är mycket nöjda med testet, som kan ses som ett examensprov på vår förmåga att utveckla tekniska lösningar för lättviktsstrukturer till flygmotorer.’.
(7) Därmed uppfyllde företaget ett av villkoren för stödets nödvändighet enligt andra stycket i kapitel 6 i rambestämmelserna.
(8) Som nämns i punkt 4 ovan hänvisar de svenska myndigheterna till denna instruktion som den rättsliga grunden för åtgärden.
(9) EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.
(10) Se punkterna 1.3.2 och 7.3.1 i rambestämmelserna.
(11) Se t.ex. kommissionens beslut i ärendena N 447/07 – Turbomeca (EUT C 94, 2008) och N 195/07 – Rolls-Royce Deutschland (EUT C 118, 2008).
(12) Se punkt 1.3.4 i rambestämmelserna.
(13) Se det andra stycket i kapitel 6 i rambestämmelserna.
(14) (…).
(15) I de svenska myndigheternas skrivelse av den 29 maj 2008 till kommissionen.
(16) EUT C 54, 2006, s. 13–45, särskilt punkt 38.
(17) Volvo Aero har hand om den aerodynamiska utformningen av FHF och TRF.
(18) Ändrad genom en skrivelse av den 30 juni 2008.
(19) Se Boeings pressmeddelande (på bolagets webbplats
http://www.boeing.com/commercial/787family/news/2008/q2/080620b_nr.html), daterat den 20 juni 2008: ’Femtioåtta kunder världen över har beställt nästan 900 flygplan av modellen Boeing 787 sedan programmet inleddes i april 2004, vilket gör Dreamliner till det snabbast säljande nya trafikflygplanet någonsin.’.
(20) På grundval av punkt 5.1.5 i rambestämmelserna.
(21) Se t.ex. Turbomeca-ärendet, som nämns i fotnot 10.
4.10.2008 |
LV |
Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis |
C 253/s3 |
PIEZĪME LASĪTĀJAM
Iestādes ir nolēmušas savos tekstos turpmāk nenorādīt jaunākos tiesību aktu grozījumus.
Ja vien nav noteikts citādi, par tiesību aktiem, kuri ir norādīti šeit publicētajos tekstos, uzskatāmi tiesību akti to spēkā esošajā redakcijā.