ISSN 1725-5201

Eiropas Savienības

Oficiālais Vēstnesis

C 253

European flag  

Izdevums latviešu valodā

Informācija un paziņojumi

51. sējums
2008. gada 4. oktobris


Paziņojums Nr.

Saturs

Lappuse

 

I   Rezolūcijas, ieteikumi un atzinumi

 

REZOLŪCIJAS

 

Padome

2008/C 253/01

Padomes Rezolūcija (2008. gada 25. septembris), par visaptverošu Eiropas mēroga plānu cīņai pret viltošanu un pirātismu

1

 

II   Paziņojumi

 

EIROPAS SAVIENĪBAS IESTĀŽU UN STRUKTŪRU SNIEGTI PAZIŅOJUMI

 

Komisija

2008/C 253/02

Valsts atbalsts ir atļauts saskaņā ar EK līguma 87. un 88. panta noteikumiem — Gadījumi, pret kuriem Komisijai nav iebildumu ( 1 )

3

 

IV   Informācija

 

EIROPAS SAVIENĪBAS IESTĀŽU UN STRUKTŪRU SNIEGTA INFORMĀCIJA

 

Padome

2008/C 253/03

Padomes Lēmums, (2008. gada 25. septembris), ar ko ieceļ Padomdevējas komitejas par darbaspēka pārvietošanās brīvību locekļus un to aizstājējus

7

 

Komisija

2008/C 253/04

Euro maiņas kurss

12

 

DALĪBVALSTU SNIEGTA INFORMĀCIJA

2008/C 253/05

Dalībvalstu sniegtā informācija par valsts atbalstu, kas piešķirts saskaņā ar Komisijas Regulu (EK) Nr. 70/2001 par EK līguma 87. un 88. panta piemērošanu, sniedzot valsts atbalstu maziem un vidējiem uzņēmumiem ( 1 )

13

2008/C 253/06

Informācija, ko paziņojušas dalībvalstis par valsts atbalstu, kas piešķirts saskaņā ar Komisijas Regulu (EK) Nr. 68/2001 par EK līguma 87. un 88. panta piemērošanu mācību atbalstam ( 1 )

17

 

V   Atzinumi

 

ADMINISTRATĪVAS PROCEDŪRAS

 

Komisija

2008/C 253/07

Uzaicinājums iesniegt priekšlikumus — EACEA/30/08 — 4.6. darbība — Partnerības — Programma Jaunatne darbībā

19

 

PROCEDŪRAS, KAS SAISTĪTAS AR KOPĒJĀS TIRDZNIECĪBAS POLITIKAS ĪSTENOŠANU

 

Komisija

2008/C 253/08

Paziņojums par dažu antidempinga pasākumu gaidāmajām termiņa beigām

22

 

PROCEDŪRAS, KAS SAISTĪTAS AR KONKURENCES POLITIKAS ĪSTENOŠANU

 

Komisija

2008/C 253/09

Valsts atbalsts — Vācija — Valsts atbalsts C 27/08 (ex N 426/05) — Vācija — EverQ (MVU piemaksa) — Aicinājums iesniegt apsvērumus saistībā ar EK līguma 88. panta 2. punkta piemērošanu ( 1 )

23

2008/C 253/10

Valsts atbalsts — Zviedrija — Valsts atbalsts 33/08 (ex N 732/07) — Liels pētniecības un attīstības atbalsts Volvo AeroGEnx — Uzaicinājums iesniegt piezīmes saskaņā ar EK līguma 88. panta 2. punktu ( 1 )

31

 

2008/C 253/11

Piezīme lasītājam(sk. aizmugurējā vāka iekšpusē)

s3

 


 

(1)   Dokuments attiecas uz EEZ

LV

 


I Rezolūcijas, ieteikumi un atzinumi

REZOLŪCIJAS

Padome

4.10.2008   

LV

Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis

C 253/1


PADOMES REZOLŪCIJA

(2008. gada 25. septembris),

par visaptverošu Eiropas mēroga plānu cīņai pret viltošanu un pirātismu

(2008/C 253/01)

EIROPAS SAVIENĪBAS PADOME,

1.

IZVĒRTĒJOT Komisijas stratēģisko ziņojumu (1) un atjauninātās Lisabonas stratēģijas izaugsmes un nodarbinātības attīstībai (2008-2010) jauno ciklu, ko Eiropadome aizsāka 2008. gada 14. martā;

2.

UZSVEROT, ka Eiropas Savienība šajā sakarā ir aicināta turpināt centienus, lai panāktu intelektuālā īpašuma tiesību iedarbīgāku aizsardzību un efektīvāk apkarotu viltošanu;

3.

AKCENTĒJOT vajadzību ievērot iekšējā tirgus pamatbrīvības un uzlabot tā darbību;

4.

ATGĀDINOT, cik svarīgi cīņā pret viltošanu un pirātismu, jo īpaši uz Eiropas Savienības robežām, attiecīgos gadījumos ir saskaņot intelektuālā īpašuma tiesības, kā arī valstu un Kopienas rūpnieciskā īpašuma tiesības;

5.

IZVĒRTĒJOT Kopienas instrumentus, kas pieņemti, lai cīnītos pret viltošanu un pirātismu, jo īpaši Direktīvu 2004/48/EK par intelektuālā īpašuma tiesību piemērošanu un Regulu Nr. 1383/2003 par muitas rīcību attiecībā precēm, par kurām ir aizdomas, ka tās pārkāpj atsevišķas intelektuālā īpašuma tiesības, un pasākumiem, ko veic attiecībā uz precēm, kas ir pārkāpušas šādas tiesības;

6.

ŅEMOT VĒRĀ arī grozīto priekšlikumu direktīvai par kriminālsankcijām, lai nodrošinātu intelektuālā īpašuma tiesību piemērošanu;

7.

IZVĒRTĒJOT iniciatīvas cīņai pret viltošanu un pirātismu, kas daudzpusēji izstrādātas īpaši Pasaules Tirdzniecības organizācijā (PTO), Pasaules Muitas organizācijā (PMO), Pasaules intelektuālā īpašuma organizācijā (OMPI), Ekonomiskās sadarbības un attīstības organizācijā (ESAO), Pasaules veselības organizācijā (PVO) un G8 sammitā (Heiligendammas process);

8.

IZVĒRTĒJOT stratēģiju, kas paredzēta intelektuālā īpašuma tiesību ievērošanas nodrošināšanai trešās valstīs (2);

9.

IZVĒRTĒJOT ESAO ziņojumu par viltošanas un pirātisma ietekmi uz tautsaimniecību, īpaši aplēses, ka viltoto un pirātisko izstrādājumu starptautiskā tirdzniecība, ņemot par pamatu muitas konfiscēto preču apjomiem ESAO valstīs, 2005. gadā sasniedza 200 miljardus ASV dolāru, kā arī norādot, ka viltoto un pirātisko izstrādājumu tirdzniecības kopējā vērtība varētu pārsniegt minēto apjomu vēl par vairākiem simtiem miljardu dolāru, tādēļ apsverot ieteikumus valdības un rūpniecības nozares pārstāvju efektīvākai sadarbībai;

10.

APZINOTIES to, cik nopietni viltošana un pirātisms jo īpaši ekonomikas globalizācijas apstākļos apdraud — un šī tendence arvien palielinās — Eiropas Savienības uzņēmumu, radošo spēku un patērētāju konkurētspēju; apzinoties viltošanas un pirātisma apmērus arī internetā; ņemot vērā riskus, kas saistīti ar to izstrādājumu viltošanu, kas var apdraudēt iedzīvotāju veselību un drošību;

11.

UZSVEROT, cik svarīgi ir aizsargāt intelektuālā īpašuma tiesības, kas ir būtisks elements, lai attīstītu kultūru un tās daudzveidību, kā arī gūtu visas priekšrocības, kuras nodrošina pētniecība, inovācijas un Eiropas uzņēmumu, īpaši MVU uzņēmumu, jaunrade, lai atbalstītu izaugsmi un nodarbinātību Eiropas Savienībā un attīstītu Eiropas konkurētspēju pasaulē;

12.

ŅEMOT VĒRĀ minēto un apzinoties vajadzību novatorisku uzņēmumu izgudrojumiem nodrošināt vislabāko aizsardzību, kā arī iespēju efektīvāk gūt ienākumus no šiem izgudrojumiem; atgādinot par Kopienas patenta priekšrocībām un patentiem piemērojamo jurisdikcijas sistēmu, lai lietotājiem nodrošinātu līdzekļus intelektuālā īpašuma labākai aizsardzībai visā Eiropas Savienības teritorijā;

13.

UZSVEROT vajadzību iesaistīt visas ieinteresētās puses, lai pastiprinātu intelektuālā īpašuma aizsardzībai paredzēto visa veida instrumentu efektivitāti, kā arī cīnītos pret viltošanu un pirātismu iekšējā tirgū un starptautiskā mērogā; norādot, ka šie pasākumi ir saskaņā ar Kopienas tiesību aktos noteiktajām pamattiesībām un vispārējiem principiem, piemēram, personas datu aizsardzību un īpašuma tiesību aizsardzību;

14.

ATZINĪGI VĒRTĒ Komisijas 2008. gada 16. jūlija paziņojumu, kas paredzēts, lai izstrādātu rūpniecisko īpašumtiesību stratēģiju Eiropā, jo īpaši attiecībā uz jautājumiem par rūpniecisko īpašumtiesību un autortiesību un blakustiesību iemērošanu;

muitas iniciatīvas, lai cīnītos pret viltošanu un pirātismu uz Eiropas Savienības robežām un ārpus Eiropas Savienības;

darbības, kas papildina tiesību aktus, kuri paredzēti, lai veicinātu pārmaiņas sabiedrības attieksmē pret viltošanu un pirātismu, lai sekmētu skaidru izpratni par šo parādību, lai uzlabotu visu ieinteresēto personu sadarbību dalībvalstīs, lai izveidotu efektīvu administratīvās sadarbības tīklu starp dalībvalstīm, kas nodrošinātu iespēju īstenot darbības visā Eiropā, un lai veicinātu publisko/privāto partnerību veidošanos, kā arī starpnozaru nolīgumu slēgšanu Eiropas mērogā, tādējādi mazinot pirātismu un pirātisku izstrādājumu pārdošanu internetā;

to, ka ir izvērtētas iespējas panākt spriedumu pārrobežu izpildi;

darbības, kas paredzētas, lai pastiprinātu intelektuālā īpašuma tiesību aizsardzību trešās valstīs, veicot sistemātisku izmeklēšanu, sekmējot divpusējos tirdzniecības nolīgumos paredzēto minēto tiesību efektīvu aizsardzību, un sistemātisku dialogu veidā stiprināt ciešāku sadarbību ar trešām valstīm, īpaši ar tām, kurās konstatē viltošanu un pirātismu ievērojamos apmēros;

daudzpusēja viltotu preču tirdzniecības novēršanas nolīguma gatavošana (ACTA);

15.

AICINA Komisiju lemt par minētajām pamatnostādnēm:

izveidot pret viltošanu un pirātismu vērstu novērošanas punktu Eiropā, precizējot tā darbības veidu un sīki izstrādātus izveides nosacījumus; balstoties uz esošām Komisijas struktūrām, ar novērošanas punkta palīdzību būtu jānodrošina iespēja veikt sistemātisku novērtējumu, pamatojoties uz publiskā un privātā sektora datiem, viltošanas un pirātisma apmēriem, kā arī jānodrošina iespēja sniegt precīzāku šādu parādību analīzi;

ar interneta starpniecību jo īpaši izplatīt informāciju par viltošanu un pirātismu tiem, kuri ir iesaistīti cīņā pret šīm parādībām;

izstrādāt darbības, lai palielinātu informētību un saziņu starp tiem, kuri ir iesaistīti cīņā pret viltošanu un pirātismu un informētu patērētājus, tostarp gados jaunus patērētājus, par pasākumiem, kas tiks organizēti, lai atzīmētu informētības dienu Eiropā, informējot par viltošanas bīstamību un izstrādājot informatīvus materiālus;

16.

AICINA Komisiju un dalībvalstis saskaņā ar to attiecīgajām pilnvarām lietot visus pienācīgos līdzekļus, lai efektīvi cīnītos pret viltošanu un pirātismu, un jo īpaši:

iesniegt muitas plānu cīņai pret viltošanu un falsifikāciju, kas paredzēts laikposmam no 2009. līdz 2012. gadam, kurā prioritāte dota informācijas apmaiņai, pilnībā izmantojot elektroniskās sistēmas un attīstot iesaistīto iestāžu sadarbību, jo īpaši to iestāžu sadarbību, kas atrodas uz robežas, kā arī attīstot sadarbību ar tiesību subjektiem; veikt apsekojumu piemērojamo muitas aktu jomā un novērtēt uzlabojumus, kas vajadzīgi tiesiskajā regulējumā, lai uzlabotu cīņu pret viltotiem ražojumiem, kuri ir bīstami patērētājiem, un lai palielinātu informētību par šādas parādības izraisītiem riskiem;

izveidot tīklu informācijas ātrai apmaiņai par viltotiem izstrādājumiem un pakalpojumiem, jo īpaši pastiprinot pārrobežu administratīvo sadarbību, izveidojot valstu kontaktpunktus un izmantojot mūsdienu informācijas tehnoloģiju līdzekļus;

sekmēt to iestāžu koordināciju, kuras ir iesaistītas cīņā pret viltošanu un pirātismu, jo īpaši veicināt labas prakses apmaiņu starp valstu pārvaldes iestādēm;

pētīt tiesiskā regulējuma efektivitāti, lai pastiprinātu intelektuālā īpašuma tiesību ievērošanu;

iesniegt atbilstīgus priekšlikumus, lai sekmētu publiskā/privātā sektora partnerību izveidi cīņā pret viltošanu un pirātismu, ieteikt labu praksi, jo īpaši saistībā ar tirdzniecību internetā, un sekmēt profesionāļu sadarbību;

pastiprināt intelektuālā īpašuma tiesību aizsardzību starptautiskā mērogā: sekmēt, lai divpusējos un daudzpusējos nolīgumos, ko noslēgusi Eiropas Savienība, iekļautu pasākumus, kuru mērķis būtu intelektuālā īpašuma tiesību aizsardzība, ievērojot acquis communautaire, un palīdzēt ieviest minētos pasākumus; aktīvi iesaistīties sarunās par daudzpusēju viltotu preču tirdzniecības novēršanas nolīguma noslēgšanu, tostarp cenšoties panākt darba grupas ( “task force”) izveidi, kuras pārziņā būtu nolīguma izpilde; veicināt šā jautājumu risināšanu Eiropas Savienības un trešo valstu dialogā, kā arī to pasākumu kontekstā, kas paredzēti sadarbībai ar trešām valstīm.


(1)  Komisijas paziņojums “Stratēģiskais ziņojums par atjaunoto Lisabonas stratēģiju izaugsmei un nodarbinātībai: jauna cikla uzsākšana (2008-2010). Pārmaiņu tempa saglabāšana”, COM(2007) 803 galīgā redakcija.

(2)  OV C 129, 26.5.2005., 3. lpp.


II Paziņojumi

EIROPAS SAVIENĪBAS IESTĀŽU UN STRUKTŪRU SNIEGTI PAZIŅOJUMI

Komisija

4.10.2008   

LV

Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis

C 253/3


Valsts atbalsts ir atļauts saskaņā ar EK līguma 87. un 88. panta noteikumiem

Gadījumi, pret kuriem Komisijai nav iebildumu

(Dokuments attiecas uz EEZ)

(2008/C 253/02)

Lēmuma pieņemšanas datums

23.7.2008.

Atbalsta Nr.

N 31/08

Dalībvalsts

Austrija

Reģions

Nosaukums (un/vai atbalsta saņēmēja nosaukums)

Pilotprojekt zur Entwicklung von intermodalen Verkehren auf der Wasserstraße Donau 2008-2014

Juridiskais pamats

Richtlinien: Pilotprogramm zur Entwicklung von intermodalen Verkehren und zur Förderung von Projekten im kombinierten Verkehr auf der Wasserstraße Donau

Pasākuma veids

Atbalsta shēma

Mērķis

Veicināt pāreju no autotransporta uz iekšējo ūdensceļu transportu Donavas koridorā, kā arī veicināt privātas iniciatīvas, lai sniegtu novatoriskus un augstas kvalitātes iekšzemes ūdensceļu transportu pakalpojumus.

Atbalsta veids

Tiešais piešķīrums

Budžets

Gada budžets — EUR 1 miljons. Kopējais budžets — EUR 6 miljoni

Atbalsta intensitāte

Samazināts līdz 48 % no ārējiem izdevumiem.

Atbalsta ilgums

6 gadi: 2008.-2014.

Tautsaimniecības nozares

Kuģošana pa iekšzemes ūdensceļiem

Piešķīrējas iestādes nosaukums un adrese

Bundesministerium für Verkehr, Innovation und Technologie

Cita informācija

Lēmuma autentiskais teksts, no kura ir izņemta visa konfidenciālā informācija, atrodams tīmekļa vietnē:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Lēmuma pieņemšanas datums

22.7.2008.

Atbalsta Nr.

N 38/08

Dalībvalsts

Spānija

Reģions

Asturias

Nosaukums (un/vai saņēmējs)

R & D Aid scheme for strategic projects in Asturias 2008-2010

Juridiskais pamats

Resolución de 3 de diciembre de 2007, de la Consejería de Educación y Ciencia, por la que se convocan ayudas para la ejecución de proyectos estratégicos durante el período 2008-2010 en el marco del Plan de Ciencia Tecnología e Innovación (PCTI) de Asturias 2006-2009

Pasākuma veids

Atbalsta shēma

Mērķis

Pētniecība un attīstība

Atbalsta forma

Tiešā dotācija

Budžets

Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 10 milj

Atbalsta intensitāte

75 %

Atbalsta ilgums

Līdz 31.12.2010.

Tautsaimniecības nozares

Visas nozares

Piešķīrējiestādes nosaukums un adrese

Consejería de Educación y Ciencia del Gobierno del Principado de Asturias

Plaza de España, no 5

E-33007 Oviedo

Papildu informācija

Lēmuma autentiskais teksts, no kura ir izņemta visa konfidenciālā informācija, atrodams tīmekļa vietnē:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Lēmuma pieņemšanas datums

10.6.2008.

Atbalsta Nr.

N 47/08

Dalībvalsts

Austrija

Reģions

Nosaukums (un/vai saņēmējs)

Förderung der Stromerzeugung aus erneuerbaren Energiequellen nach dem österreichischen Ökostromgesetz (Erhöhung der Einspeisetarife)

Juridiskais pamats

Ökostromgesetz, BGBL I Nr. 19-2002 idF. BGBL I Nr. 105-2006

Pasākuma veids

Atbalsta shēma

Mērķis

Vides aizsardzība, atjaunojami energoresursi

Atbalsta forma

Papildu piemaksa valsts regulējamiem iepirkuma tarifiem

Budžets

Plānotie gada izdevumi: EUR 20 milj

Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 20 milj

Atbalsta intensitāte

Atbalsta ilgums

1.1.2008.-31.12.2008.

Tautsaimniecības nozares

Elektrība

Piešķīrējiestādes nosaukums un adrese

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Stubenring 1

A-1011 Wien

Papildu informācija

Lēmuma autentiskais teksts, no kura ir izņemta visa konfidenciālā informācija, atrodams tīmekļa vietnē:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Lēmuma pieņemšanas datums

25.7.2008.

Atbalsta Nr.

N 193/08

Dalībvalsts

Spānija

Reģions

Pais Vasco

Nosaukums (un/vai saņēmējs)

Programa de apoyo a la realización de proyectos de desarrollo tecnológico e innovación (Programa INNOTEK)

Juridiskais pamats

Orden de la Consejera de Industria, comercio y turismo de primera modificacion de la Orden por la que se regula el programa de apoyo a la realizacion de proyectos de desarrollo tecnologico e innovacion de 27 Junio de 2005 (programa INNOTEK)

Pasākuma veids

Atbalsta shēma

Mērķis

Pētniecība un attīstība, Reģionālā attīstība, Nodarbinātība

Atbalsta forma

Tiešā dotācija

Budžets

Plānotie gada izdevumi: EUR 40 milj

Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 200 milj

Atbalsta intensitāte

45 %

Atbalsta ilgums

Līdz 31.12.2013.

Tautsaimniecības nozares

Visas nozares

Piešķīrējiestādes nosaukums un adrese

Departamento de Industria, Comercio y Turismo, Gobierno Vasco

Donosita no 1,

E-01010 Vitoria-Gasteiz

Papildu informācija

Lēmuma autentiskais teksts, no kura ir izņemta visa konfidenciālā informācija, atrodams tīmekļa vietnē:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Lēmuma pieņemšanas datums

25.7.2008.

Atbalsta Nr.

N 194/08

Dalībvalsts

Spānija

Reģions

Pais Vasco

Nosaukums (un/vai saņēmējs)

Programa de apoyo a la realizacion de proyectos de lanzamiento de empresas de base científica y technológica (modificación del programa NETs)

Juridiskais pamats

Orden de la Consejera de Industria, comercio y turismo de primera modificación de la orden por la que se regula el programa NETs de ayudas a la realisacion de proyectos de lanzamiento de empresas de base cientifica y tecnologica, programa a cuya financiación contribuye el fondo europeo de desarrollo regional, de 27 de Junio de 2005

Pasākuma veids

Atbalsta shēma

Mērķis

Pētniecība un attīstība, Reģionālā attīstība, Nodarbinātība

Atbalsta forma

Tiešā dotācija

Budžets

Plānotie gada izdevumi: EUR 10 milj

Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 60 milj

Atbalsta intensitāte

50 %

Atbalsta ilgums

Līdz 31.12.2013.

Tautsaimniecības nozares

Visas nozares

Piešķīrējiestādes nosaukums un adrese

Departamento de Industria, Comercio y Turismo, Gobierno Vasco

Donosita no 1

E-01010 Vitoria-Gasteiz

Papildu informācija

Lēmuma autentiskais teksts, no kura ir izņemta visa konfidenciālā informācija, atrodams tīmekļa vietnē:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/


IV Informācija

EIROPAS SAVIENĪBAS IESTĀŽU UN STRUKTŪRU SNIEGTA INFORMĀCIJA

Padome

4.10.2008   

LV

Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis

C 253/7


PADOMES LĒMUMS,

(2008. gada 25. septembris),

ar ko ieceļ Padomdevējas komitejas par darbaspēka pārvietošanās brīvību locekļus un to aizstājējus

(2008/C 253/03)

EIROPAS SAVIENĪBAS PADOME,

ņemot vērā Padomes Regulu (EEK) Nr. 1612/68 (1968. gada 15. oktobris) par darba ņēmēju brīvu pārvietošanos Kopienā (1) un jo īpaši tās 26. un 27. pantu,

ņemot vērā kandidātu sarakstus, ko Padomei iesniegušas dalībvalstu valdības,

tā kā:

(1)

Padome ar 2006. gada 15. septembra (2), 2006. gada 18. decembra (3) un 2007. gada 22. marta (4) Lēmumu iecēla Darba ņēmēju pārvietošanās brīvības padomdevējas komitejas locekļus un to aizstājējus laikam no 2006. gada 14. septembra līdz 2008. gada 13. septembrim;

(2)

locekļi pilda amata pienākumus, līdz viņus nomaina vai viņu pilnvaras atjauno;

(3)

šīs komitejas locekļi un to aizstājēji būtu jāieceļ uz diviem gadiem,

IR PIEŅĒMUSI ŠO LĒMUMU.

1. pants

Ar šo par Padomdevējas komitejas par darbaspēka pārvietošanās brīvību locekļiem un to aizstājējiem uz laikposmu no 2008. gada 25. septembra līdz 2010. gada 24. septembrim ieceļ šādas personas:

I.   VALDĪBAS PĀRSTĀVJI

Valsts

Locekļi

Locekļu aizstājēji

Beļģija

Virginie LECLERCQ kundze

Anne ZIMMERMANN kundze

Alix GEYSELS kundze

Bulgārija

Liliana STANKOVA kundze

Nikolay NIKOLOV kungs

Rossitza STELIANOVA kundze

Čehijas Republika

Martina MICHALCOVÁ kundze

Věra KOLMEROVÁ kundze

Hana VACULÍKOVÁ kundze

Dānija

Stig Hansen NØRGAARD kungs

Lisbet MØLLER NIELSEN kundze

Simone HEINECKE kundze

Vācija

Gisbert BRINKMANN kungs

Ute PLÖTZ kundze

Henning GRUB kungs

Igaunija

Thor-Sten VERTMANN kungs

Maarja KULDJÄRV kundze

Carita RAMMUS kundze

Īrija

Brendan SHANAHAN kungs

Larry O' GRADY kundze

Deirdre NALLY kundze

Grieķija

Constantinos CHRYSSINIS kungs

Grigorios ALEXAKIS kungs

Lydia KOTROF kundze

Spānija

Carlos GUERVÓS MAÍLLO kungs

Carlos LOPÉZ- MONIS kungs

Carlos GARCÍA DE CORTAZAR-NEBREDA kungs

Francija

Nadia MAROT kundze

Laurent FRIBOULET kungs

Albert MARTINO kungs

Itālija

Kipra

Demetris MICHAELIDES kungs

Agni PAPAGEORGIOU kundze

Latvija

Linda PAUGAS kundze

Līga EMULES kundze

Mārtiņš BRENČA kungs

Lietuva

Rita KAZLAUSKIENĖ kundze

Monika VYŠNIAUSKIENE kundze

Andrius TEKORIUS kungs

Luksemburga

Mariette SCHOLTUS kundze

Tom GOEDERS kungs

Paolo FINZI kungs

Ungārija

Vera ÁCS kundze

Éva Tímea KISS kundze

Hajnalka ERDŐS kundze

Malta

Nīderlande

C.W. Olde OLTHOF kundze

M.G. BLOMSMA kungs

G WIDERA-STEVENS kundze

Austrija

Ingrid NOWOTNY kundze

Doris WITEK-WEINDORFER kundze

Heinz KUTROWATZ kungs

Polija

Janusz GRZYB kungs

Magdalena SWEKLEJ kundze

Marcin PARNOWSKI kungs

Portugāle

Ana Paula FERNANDES kundze

Ana Cristina SANTOS PEDROSO kundze

Mário PEDRO kungs

Rumānija

Bogdan PAŞCA kungs

Marius RĂŞCANU kungs

Auraş MARINESCU kungs

Slovēnija

Radivoj RADAK kungs

Damjana ŠARČEVIČ kundze

Ana KLINAR kundze

Slovākija

Jozef HUDEC kungs

Agnesa SKUPNIKOVA kundze

Jaroslav KOVÁÈ kungs

Somija

Mirkka MYKKÄNEN kundze

Olli SORAINEN kungs

Wivi-Ann WAGELLO-SJÖLUND kundze

Zviedrija

Anna SANTESSON kundze

Åsa CARLANDER kundze

Claes-Göran LOCK kungs

Apvienotā Karaliste

Peter BODE kungs

Seonaid WEBB kundze

Ute CHATTERJEE kundze

II.   DARBA ŅĒMĒJU ORGANIZĀCIJU PĀRSTĀVJI

Valsts

Locekļi

Locekļu aizstājēji

Beļģija

Jean-François MACOURS kungs

Yvienne VAN HOLSBEECK kundze

Bulgārija

Iliyan TSENOV kungs

Diana ANGELOVA kundze

Daniel YANEV kungs

Čehijas Republika

Miroslav FEBER kungs

Zdena LA SALA kundze

Pavel JANÍČKO kungs

Dānija

Michael JACOBSEN kungs

Jens WIENE kungs

Käthe MUNK RYOM kundze

Vācija

Renate GABKE kundze

Klaus BECK kungs

Frank STÖHR kungs

Igaunija

Liina CARR kundze

Leif KALEV kungs

Tiia TAMMELEHT kundze

Īrija

Esther LYNCH kundze

Brendan MACKIN kungs

Grieķija

Georgios PERENTIS kungs

Georgios SKOULATAKIS kungs

Euthimios EUTHIMIOU kungs

Spānija

Ana Maria CORRAL JUÁN kundze

Mohamed Anour HAIDOUR kungs

Pilar ROC ALFARO kundze

Francija

Corinne MARES kundze

An LENOUAIL kundze

Ommar BENFAÏD kungs

Itālija

Kipra

Nicos GREGORIOU kungs

Nicos EPISTITHIOU kungs

Diomedes DIOMEDOUS kungs

Latvija

Kaspars RĀCENĀJA kungs

Zanda GRUNDBERGAS kundze

Irēna KALNIŅAS kundze

Lietuva

Janina ŠVEDIENĖ kundze

Janina MATUIZIENĖ kundze

Jovita MEŠKAUSKIENĖ kundze

Luksemburga

Ungārija

Judit CZUGLERNÉ IVÁNY kundze

Károly GYÖRGY kungs

Edit PINK kundze

Malta

Nīderlande

Caroline RIETBERGEN kundze

Daniëlle VAARTJES-VAN SUIJDAM kundze

Paul VAN KRUINING kungs

Austrija

Johannes PEYRL kungs

Oliver RÖPKE kungs

Ludwig ROITHINGER kungs

Polija

Dorota GARDIAS kundze

Jakub KUS kungs

Bogdan OLSZEWSKI kungs

Portugāle

Carlos Manuel ALVES TRINDADE kungs

José Manuel DA LUZ CORDEIRO kungs

Anabela PEIXOTO DE MAGALHÃES kundze

Rumānija

Valentin MOCANU kungs

Liviu APOSTOIU kungs

Dragos FRUMOSU kungs

Slovēnija

Metka ROKSANDIĆ kundze

Jaka POČIVAVŠEK kungs

Gregor CERAR kungs

Slovākija

Magdaléna MELLENOVÁ kundze

Milan BUŠO kungs

Jana SLÁVIKOVÁ kundze

Somija

Pia BJÖRKBACKA kundze

Liisa FOLKERSMA kundze

Ralf SUND kungs

Zviedrija

Monika ARVIDSSON kundze

Lena WIRKKALA kundze

Ossian WENNSTRÖM kungs

Apvienotā Karaliste

Sean BAMFORD kungs

Mohammed TAJ kungs

Wilf SULLIVAN kungs

III.   DARBA DEVĒJU ORGANIZĀCIJU PĀRSTĀVJI

Valsts

Locekļi

Locekļu aizstājēji

Beļģija

Sonja KOHNENMERGEN kundze

Philippe STIENON kungs

Monica DE JONGHE kundze

Bulgārija

Evgeniy IVANOV kungs

Branimir HANDJIEV kungs

Galia BOZHANOVA kundze

Čehijas Republika

Marie ZVOLSKÁ kundze

Miroslav FIŘT kungs

Vladimira DRBALOVÁ kundze

Dānija

Henning GADE kungs

Flemming DREESEN kungs

Benjamin HOLST kungs

Vācija

Jürgen WUTTKE kungs

Angela SCHNEIDER-BODIEN kundze

Stefan HOEHL kungs

Igaunija

Lilian SALLASTE kundze

Heinart PUHKIM kungs

Tarmo KRIIS kungs

Īrija

Finola MCDONNELL kundze

Tony DONOHOE kungs

Heidi LOUGHEED kundze

Grieķija

Eirini BARDANI kundze

Nikos DIMAS kungs

Antonios MEGGOULIS kungs

Spānija

Pablo GÓMEZ ALBO kungs

Celia FERRERO ROMERO kundze

Javier IBARS ALVARO kungs

Francija

Gaëtan BEZIER kungs

Odile MENNETEAU kundze

Pascale DESSEN kundze

Itālija

Kipra

Michael ANTONIOU kungs

Emilios MICHAEL kungs

Lena PANAYIOTOU kundze

Latvija

Ilona KIUKUCĀNES kundze

Inese STEPIŅAS kundze

Lietuva

Justinas USONIS kungs

Aidas VAIČIULIS kungs

Iginijus ŠAKŪNAS kungs

Luksemburga

Ungārija

Zsuzsanna JUNG kundze

István KOMORÓCZKI kungs

Adrienn BÁLINT kundze

Malta

Nīderlande

S.J.L NIEUWSMA kungs

W.M.J.M.Mario VAN MIERLO kungs

G.A.M.Gerard VAN DER GRIND kungs

Austrija

Margit KREUZHUBER kundze

Andreas GRUBER kungs

Christa SCHWENG kundze

Polija

Michal GAWRYSZCAK kungs

Jacek MĘCINA kungs

Jolanta KOSAKOWSKA kundze

Portugāle

Cristina NAGY MORAIS kundze

Adília LISBOA kundze

Marcelino PENA COSTA kungs

Rumānija

Roxana PRODAN kundze

Doru Claudian FRUNZULICĂ kungs

Dan ANGHELESCU kungs

Slovēnija

Metka PENKO NATLAČEN kundze

Igor ANTAUER kungs

Slovākija

Vladimír KALINA kungs

Jozef ORGONÁŠ kungs

Jana CHRKAVÁ kundze

Somija

Katja LEPPÄNEN kundze

Mikko RÄSÄNEN kungs

Mikko NYYSSÖLÄ kungs

Zviedrija

Karin EKENGER kundze

Leif LINDBERG kungs

Fabian WALLÉN kungs

Apvienotā Karaliste

Jim BLIGH kungs

Neil CARBERRY kungs

Guy BAILEY kungs

2. pants

Vēl neizraudzītos locekļus Padome iecels amatā vēlāk.

Briselē, 2008. gada 25. septembrī

Padomes vārdā —

priekšsēdētājs

B. HORTEFEUX


(1)  OV L 257, 18.10.1968., 2. lpp.

(2)  OV C 242, 7.10.2006., 1. lpp.

(3)  OV C 320, 28.12.2006., 4. lpp.

(4)  OV C 78, 11.4.2007., 4. lpp.


Komisija

4.10.2008   

LV

Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis

C 253/12


Euro maiņas kurss (1)

2008. gada 3. oktobris

(2008/C 253/04)

1 euro=

 

Valūta

Maiņas kurss

USD

ASV dolārs

1,3834

JPY

Japānas jēna

145,09

DKK

Dānijas krona

7,4612

GBP

Lielbritānijas mārciņa

0,78355

SEK

Zviedrijas krona

9,7017

CHF

Šveices franks

1,5654

ISK

Islandes krona

156,13

NOK

Norvēģijas krona

8,292

BGN

Bulgārijas Ieva

1,9558

CZK

Čehijas krona

24,795

EEK

Igaunijas krona

15,6466

HUF

Ungārijas forints

246,1

LTL

Lietuvas lits

3,4528

LVL

Latvijas lats

0,7096

PLN

Polijas zlots

3,4277

RON

Rumānijas leja

3,8765

SKK

Slovākijas krona

30,329

TRY

Turcijas lira

1,8092

AUD

Austrālijas dolārs

1,78

CAD

Kanādas dolārs

1,4899

HKD

Hongkongas dolārs

10,7503

NZD

Jaunzēlandes dolārs

2,0878

SGD

Singapūras dolārs

2,0063

KRW

Dienvidkorejas vons

1 697,85

ZAR

Dienvidāfrikas rands

11,8073

CNY

Ķīnas juaņa renminbi

9,4742

HRK

Horvātijas kuna

7,1208

IDR

Indonēzijas rūpija

13 045,46

MYR

Malaizijas ringits

4,7969

PHP

Filipīnu peso

65,05

RUB

Krievijas rublis

35,8525

THB

Taizemes bats

47,298

BRL

Brazīlijas reāls

2,8411

MXN

Meksikas peso

15,5978


(1)  

Datu avots: atsauces maiņas kursu publicējusi ECB.


DALĪBVALSTU SNIEGTA INFORMĀCIJA

4.10.2008   

LV

Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis

C 253/13


Dalībvalstu sniegtā informācija par valsts atbalstu, kas piešķirts saskaņā ar Komisijas Regulu (EK) Nr. 70/2001 par EK līguma 87. un 88. panta piemērošanu, sniedzot valsts atbalstu maziem un vidējiem uzņēmumiem

(Dokuments attiecas uz EEZ)

(2008/C 253/05)

Atbalsta Nr.

XS 186/08

Dalībvalsts

Vācija

Reģions

Baden-Württemberg

Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums

ELR-Kombi-Darlehen als Ergänzungsprogramm zum Entwicklungsprogramm Ländlicher Raum (ELR-Programm). Das ELR-Programm wird entsprechend der Verordnung (EG) Nr. 1998/2006 („De-minimis“-Verordnung der Europäischen Union vom 15.12.2006 (Amtsblatt der EU vom 28.12.2006) gewährt

Juridiskais pamats

Rechtsgrundlage ist das Gesetz über die Landeskreditbank Baden-Württemberg — Förderbank vom 11.11.1998 (Gesetzblatt für Baden-Württemberg vom 18.11.1998, S.581), zuletzt geändert durch Gesetz vom 11.12.2007 (Gesetzblatt für Baden-Württemberg vom 14.12.2007, S.581) i.V.m. § 15 Landwirtschafts- und Landeskulturengesetz; §§ 23, 44 Landeshaushaltsordnung Baden-Württemberg und den dazu ergangenen Verwaltungsvorschriften

Pasākuma veids

Atbalsta shēma

Budžets

Plānotie gada izdevumi: EUR 150 milj

Atbalsta maksimālā intensitāte

Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu

Īstenošanas datums

1.7.2008.

Atbalsta ilgums

30.9.2008.

Mērķis

Mazie un vidējie uzņēmumi

Tautsaimniecības nozares

Visas nozares, kurās drīkst piešķirt atbalstu MVU

Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese

Landeskreditbank Baden-Württemberg

Förderbank

Postfach 10 29 43

D-70025 Stuttgart


Atbalsta Nr.

XS 196/08

Dalībvalsts

Vācija

Reģions

Freistaat Sachsen

Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums

Gemeinsames Umsetzungsdokument zum Programm Ziel 3/Cíl 3 zur Förderung der grenzübergreifenden Zusammenarbeit 2007-2013 zwischen dem Freistaat Sachsen und der Tschechischen Republik im Rahmen des Ziels „Europäische territoriale Zusammenarbeit“

Juridiskais pamats

VO (EG) 1083/2006 (allg. Strukturfondsverordnung) VO (EG) 1080/2006 (EFRE-Verordnung) gemeinsames Programmdokument (Operationelles Programm CCI-Code: 2007CB163PO017), §§ 23 und 44 der Haushaltsordnung für den Freistaat Sachsen (Sächsische Haushaltsordnung — SäHO, SächsGVBl. 2001, S. 154) sowie der hierzu ergangenen Verwaltungsvorschriften des Sächsischen Staatsministeriums der Finanzen

Pasākuma veids

Atbalsta shēma

Budžets

Plānotie gada izdevumi: EUR 13,7 milj

Atbalsta maksimālā intensitāte

Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu

Īstenošanas datums

1.1.2007.

Atbalsta ilgums

31.12.2015.

Mērķis

Mazie un vidējie uzņēmumi

Tautsaimniecības nozares

Visas nozares, kurās drīkst piešķirt atbalstu MVU

Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese

Sächsische Aufbaubank — Förderbank

Pirnaische Straße 9

D-01069 Dresden


Atbalsta Nr.

XS 197/08

Dalībvalsts

Dānija

Reģions

Region Hovedstaden

Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums

Eksportforberedelse af SCF Technologies A/S, Smedeholm 13B, DK-2730 Herlev

Juridiskais pamats

Finansloven 2008: 6.11.01 Udenrigstjenesten

Pasākuma veids

Ad hoc

Budžets

Kopējais plānotais atbalsta apjoms: DKK 0,01 milj

Atbalsta maksimālā intensitāte

Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu

Īstenošanas datums

8.7.2008.

Atbalsta ilgums

9.9.2008.

Mērķis

Mazie un vidējie uzņēmumi

Tautsaimniecības nozares

Ūdens apgāde; notekūdeņu, atkritumu apsaimniekošana un sanācija; profesionālie, zinātniskie un tehniskie pakalpojumi

Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese

Danmarks Eksportråd

Asiatisk Plads 2

DK-1448 København K


Atbalsta Nr.

XS 199/08

Dalībvalsts

Apvienotā Karaliste

Reģions

North East England

Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums

Sterling Investment Properties LLP

Juridiskais pamats

Industrial Development Act 1982 Sections 7 and 11 Section2 Local Government Act 2000

Pasākuma veids

Atbalsta shēma

Budžets

Plānotie gada izdevumi: GBP 1,2 milj

Atbalsta maksimālā intensitāte

Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu

Īstenošanas datums

9.6.2008.

Atbalsta ilgums

31.12.2008.

Mērķis

Mazie un vidējie uzņēmumi

Tautsaimniecības nozares

Visas ražošanas nozares, Citi pakalpojumi

Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese

GONE Citygate

Gallowgate

Newcastle on Tyne NE1 4 WH

United Kingdom


Atbalsta Nr.

XS 204/08

Dalībvalsts

Itālija

Reģions

Puglia

Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums

Assunzioni stabili di lavoratori svantaggiati e creazione di nuovi posti di lavoro

Juridiskais pamats

Legge regionale n. 10/2004

Pasākuma veids

Atbalsta shēma

Budžets

Plānotie gada izdevumi: EUR 6 milj

Atbalsta maksimālā intensitāte

Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu

Īstenošanas datums

1.1.2008.

Atbalsta ilgums

31.12.2008.

Mērķis

Mazie un vidējie uzņēmumi

Tautsaimniecības nozares

Visas nozares, kurās drīkst piešķirt atbalstu MVU

Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese

Regione Puglia

Assessorato al lavoro e cooperazione

Settore lavoro e cooperazione

Responsabile di misura 3.11

Viale Corigliano 1 — Zona industriale

I-70123 Bari


Atbalsta Nr.

XS 206/08

Dalībvalsts

Dānija

Reģions

Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums

Forskningskupon

Juridiskais pamats

Lov om Teknologi og Innovation nr. 419 af 6. juni 2002

Pasākuma veids

Atbalsta shēma

Budžets

Plānotie gada izdevumi: DKK 15 milj

Atbalsta maksimālā intensitāte

Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-6. punktu un 5. pantu

Īstenošanas datums

10.6.2008.

Atbalsta ilgums

31.12.2009.

Mērķis

Mazie un vidējie uzņēmumi

Tautsaimniecības nozares

Visas nozares, kurās drīkst piešķirt atbalstu MVU

Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese

Forsknings- og Innovationsstyrelsen som er en styrelse under Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling

Bredgade 40

DK-1260 København K


4.10.2008   

LV

Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis

C 253/17


Informācija, ko paziņojušas dalībvalstis par valsts atbalstu, kas piešķirts saskaņā ar Komisijas Regulu (EK) Nr. 68/2001 par EK līguma 87. un 88. panta piemērošanu mācību atbalstam

(Dokuments attiecas uz EEZ)

(2008/C 253/06)

Atbalsta Nr.

XT 85/08

Dalībvalsts

Beļģija

Reģions

Vlaams Gewest

Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums

NV Bekaert

Juridiskais pamats

Decreet betreffende het economisch ondersteuningsbeleid van 31 januari 2003

Pasākuma veids

Ad hoc

Budžets

Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 0,81 milj

Atbalsta maksimālā intensitāte

Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-7. punktu

Īstenošanas datums

1.12.2007.

Atbalsta ilgums

30.11.2009.

Mērķis

Speciālās mācības

Tautsaimniecības nozares

Stiepļu vilkšana

Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese

Vlaamse overheid — Agentschap Economie

Koning Albert II laan 35, bus 12

B-1030 Brussel


Atbalsta Nr.

XT 86/08

Dalībvalsts

Beļģija

Reģions

Vlaams Gewest

Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums

NV Ford-Werke GMBH

Juridiskais pamats

Decreet betreffende het economisch ondersteuningsbeleid van 31 januari 2003

Pasākuma veids

Ad hoc

Budžets

Kopējais plānotais atbalsta apjoms: EUR 0,78 milj

Atbalsta maksimālā intensitāte

Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-7. punktu

Īstenošanas datums

12.3.2007.

Atbalsta ilgums

31.12.2007.

Mērķis

Speciālās mācības

Tautsaimniecības nozares

Mehānisko transportlīdzekļu ražošana

Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese

Vlaamse overheid — Agentschap Economie

Koning Albert II laan 35, bus 12

B-1030 Brussel


Atbalsta Nr.

XT 94/08

Dalībvalsts

Spānija

Reģions

Navarra

Atbalsta shēmas nosaukums vai individuālā atbalsta saņēmēja uzņēmuma nosaukums

Programa de formación del sector comercial para el periodo 2008-2011

Juridiskais pamats

Orden Foral no 194/2008, de 12 de junio, del Consejero de Innovación, Empresa y Empleo (Boletín Oficial de Navarra, no 81, de 2.7.2008)

http://www.navarra.es/home_es/Actualidad/BON/Boletines/2008/81/Anuncio-10

Pasākuma veids

Atbalsta shēma

Budžets

Plānotie gada izdevumi: EUR 0,09 milj

Atbalsta maksimālā intensitāte

Saskaņā ar regulas 4. panta 2.-7. punktu

Īstenošanas datums

3.7.2008.

Atbalsta ilgums

31.10.2011.

Mērķis

Speciālās mācības

Tautsaimniecības nozares

Citi pakalpojumi

Piešķīrēj iestādes nosaukums un adrese

Departamento de Innovación, Empresa y Empleo del Gobierno de Navarra

Parque Tomás Caballero, no 1

Edificio «Fuerte del Príncipe II»

E-31005 Pamplona


V Atzinumi

ADMINISTRATĪVAS PROCEDŪRAS

Komisija

4.10.2008   

LV

Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis

C 253/19


UZAICINĀJUMS IESNIEGT PRIEKŠLIKUMUS — EACEA/30/08

4.6. darbība — Partnerības — Programma “Jaunatne darbībā”

(2008/C 253/07)

1.   MĒRĶI UN PRIORITĀTES

Programmas “Jaunatne darbībā” 4.6. darbības ietvaros Eiropas Komisijas, kuras starpnieks ir Izglītības, audiovizuālās jomas un kultūras izpildaģentūra, mērķis ir atbalstīt partnerības projektus ar reģionālām vai pašvaldību valsts institūcijām vai organizācijām, kas Eiropas mērogā darbojas ar jaunatni.

Kamēr citu programmu mērķis ir piešķirt ļoti daudzus atbalstus nelieliem jauniešu apmaiņas, jauniešu iniciatīvu vai ar jauniešiem strādājošo personu izglītības un kopējā tīklā iesaistīšanas projektiem, šī uzaicinājuma iesniegt priekšlikumus mērķis ir apvienot šādus nelielus projektus strukturētā veidā, ko piedāvā Eiropas mērogā valsts iestāde vai organizācija. Tas sniedz arī iespēju šādam atbalsta saņēmējam piešķirt Eiropas mēroga plašumu un pārredzamību savai darbībai jaunatnes labā un/vai kopā ar Eiropas Savienību iesaistīties tādu projektu atbalstīšanā, ko jaunatnes labā realizē trešās personas (piemēram, jaunatnes asociācijas, kas atrodas atbalsta saņēmēja reģionā). Patiešām, šādi apvienotus projektus var realizēt vai nu tieši atbalsta saņēmējs, vai citas organizācijas, kuras šādi līdzfinansē atbalsta saņēmējs un Eiropas Savienība. To darot, šī pieeja iekļaujas partnerības procesā ar mērķi nodrošināt vislielāko iespējamo efektu darbībām jaunatnes labā.

Šī uzaicinājuma iesniegt priekšlikumus mērķis ir atbalstīt partnerības, kas veicina jaunatnei paredzētu stratēģiju un darbības programmu izveidi Eiropas mērogā.

Konkrēti, šī uzaicinājuma iesniegt priekšlikumus ietvaros atbalstītais projekts sastāvēs no darbības programmas:

kurā apkopotas viena vai vairākas darbības saskaņā ar programmas “Jaunatne darbībā” 1.1., 1.2. un/vai 4. 3. darbību (izņemot iesaistīšanu tīklā),

ko piedāvā kandidātorganizācija, kura var pieteikties, iesaistoties projektā saskaņā ar vienu vai otru no šādiem nosacījumiem (viens izslēdz otru):

a)

vai nu darbības programmu tieši realizē pati kandidātorganizācija (A nosacījums),

b)

vai nu kandidātorganizācija (koordinators) koordinē darbības programmas realizēšanu, bet to īstenībā realizē citas organizācijas (partneri), ievērojot atbilstības kritērijus, kas noteikti programmas “Jaunatne darbībā” darbības programmas apakšpunktos (B nosacījums). Šādā gadījumā kandidātorganizācija, piesakot savu kandidatūru, norāda partnerorganizācijas.

2.   KANDIDĀTI, KAS VAR PIETEIKTIES

Priekšlikumus drīkst iesniegt pašvaldību vai reģionālas valsts iestādes, kas Eiropas mērogā darbojas jaunatnes jomā (ENGO), kurām pievienojušās organizācijas vismaz astoņās programmas “Jaunatne darbībā” dalībvalstīs.

Priekšlikumus iesniegt drīkst tikai tādi kandidāti, kam ir juridiskas personas statuss un kuras ir likumīgi izveidotas gadu pirms kandidatūras izvirzīšanas kādā no Eiropas Savienības valstīm. Programmas dalībvalstis ir:

Eiropas Savienības dalībvalstis: Apvienotā Karaliste, Austrija, Beļģija, Bulgārija, Čehija, Dānija, Francija,Grieķija, Igaunija, Īrija, Itālija, Kipra, Latvija, Lietuva, Luksemburga, Malta, Nīderlande, Polija, Portugāle, Rumānija, Slovākija, Slovēnija, Somija, Spānija, Ungārija, Vācija, Zviedrija;

Eiropas Brīvās tirdzniecības asociācijas (EBTA) dalībvalstis un Eiropas Ekonomikas zonas (EEZ) valstis: Īslande, Lihtenšteina un Norvēģija;

kandidātvalstis, kas izmanto pirmsiestāšanās stratēģijas priekšrocības atbilstīgi vispārīgajiem principiem un vispārīgajiem nosacījumiem un noteikumiem, kas noteikti pamatnolīgumos, kuri noslēgti ar šīm valstīm, plānojot to līdzdalību Kopienas programmās: Turcija.

3.   DARBĪBAS, KO VAR VEIKT

Darbības, kuras var ietvert darbības programmā, ir šādas:

1.

jauniešu apmaiņa — saskaņā ar programmas “Jaunatne darbībā”1.1. darbību (sīkāk izskaidrotus izraudzīšanās kritērijus un finansēšanas noteikumus skatīt I pielikumā),

2.

jauniešu iniciatīvas — saskaņā ar programmas “Jaunatne darbībā”1.2. darbību (sīkāk izskaidrotus izraudzīšanās kritērijus un finansēšanas noteikumus skatīt I pielikumā),

3.

darbības saskaņā ar programmas “Jaunatne darbībā” 4.3. darbību, izņemot iesaistīšanos tīklā (sīkāk izskaidrotus izraudzīšanās kritērijus un finansēšanas noteikumus skatīt I pielikumā).

Citas darbības nav paredzētas.

Programmu realizāciju noteikti jāuzsāk laika posmā no 2009. gada 1. aprīļa līdz 2009. gada 1. septembrim.

Darbības programmas var sadalīt uz 2 gadiem (24 mēnešiem).

4.   PIEŠĶIRŠANAS KRITĒRIJI

Projekta kvalitāti vērtēs, ņemot vērā šādus kritērijus:

A.

Darbības programmas vispārējo kvalitāti un tās koordinēšanu, ko vērtēs, ņemot vērā:

a.

atbilstību programmas “Jaunatne darbībā” mērķiem un šim uzaicinājumam iesniegt priekšlikumus,

b.

darbības programmas idejas kvalitāti un jo īpaši tās plānojumu,

c.

darbības programmas līmeni (proti, tās multiplikatīvo efektu, ilgstošo ietekmi uz ievērojamu jauniešu daudzumu, pārredzamību un tās rezultātu valorizāciju un izmantošanu),

d.

to jauniešu un jaunatnes koordinatoru skaitu, kuri ir tieši saistīti ar darbības programmas īstenošanu.

Visi iepriekšminētie kritēriji (A punkts) vērtējot ir vienādi nozīmīgi.

B.

Katras darbības programmā iekļautās darbības kvalitāti, ko vērtēs, ņemot vērā:

a.

visu piešķiršanas kritēriju kopumu, kas attiecas uz šo darbību (projekta un piedāvāto metožu kvalitāti, dalībnieku un projektu realizētāju profilu), kā arī to nozīmīgumu saistībā ar vērtēšanas mērķiem, kas sīki izklāstīti I pielikumā.

Abas kritēriju kategorijas vērtējot ir vienādi nozīmīgas.

5.   PIEEJAMAIS BUDŽETS

Saistībā ar šo uzaicinājumu iesniegt priekšlikumus projektu kopfinansējumam atvēlētais kopējais budžets ir apmēram EUR 750 000.

Katram projektam piešķirtais atbalsts nepārsniegs EUR 100 000.

Partnerības ietvaros saņēmējs dalīs projekta kopfinansējumu ar Eiropas Komisiju.

Aģentūra patur sev tiesības nepiešķirt visus tās rīcībā esošos līdzekļus.

6.   PIETEIKUMU IESNIEGŠANAS TERMIŅŠ

Pieteikumus jānosūta Izglītības, audiovizuālās jomas un kultūras izpildaģentūrai (“Aģentūra”) līdz 2008. gada 1. decembris, uz šādu adresi:

Agence Exécutive «Éducation, Audiovisuel et Culture»

Programme «Jeunesse en action»

Appel à propositions EACEA/30/08

BOUR 01/001

Avenue du Bourget, 1

B-1140 Bruxelles

Tiks pieņemti tikai pieteikumi, kas iesniegti uz atbilstīgas veidlapas, pienācīgā veidā izpildīti, ar norādītu datumu un ko parakstījusi persona, kurai ir piešķirtas tiesības likumīgi pārstāvēt pieteicēju organizāciju.

Pieteikumi, kas nosūtīti pa faksu vai pa elektronisko pastu, netiks ņemti vērā.

7.   PAPILDU INFORMĀCIJA

Kandidātiem paredzētas sīki izstrādātas vadlīnijas, kā arī pieteikuma veidlapas ir pieejamas šādā tīmekļa vietnē:

http://eacea.ec.europa.eu/youth/calls2008/action46/index_en.htm.

Pieteikums jāiesniedz, obligāti izmantojot šim nolūkam paredzēto veidlapu, un tajā jāietver visi pielikumi un informācija, kas tiek prasīta.


PROCEDŪRAS, KAS SAISTĪTAS AR KOPĒJĀS TIRDZNIECĪBAS POLITIKAS ĪSTENOŠANU

Komisija

4.10.2008   

LV

Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis

C 253/22


Paziņojums par dažu antidempinga pasākumu gaidāmajām termiņa beigām

(2008/C 253/08)

1.

Kā noteikts Padomes 1995. gada 22. decembra Regulas (EK) Nr. 384/96 par aizsardzību pret importu par dempinga cenām no valstīm, kas nav Eiropas Kopienas dalībvalstis (1), 11. panta 2. punktā, Komisija paziņo, ka turpmāk minēto antidempinga pasākumu termiņš beigsies turpmāk tabulā norādītajā datumā, ja netiks ierosināta to pārskatīšana saskaņā ar turpmāk izklāstīto procedūru.

2.   Procedūra

Kopienas ražotāji var iesniegt rakstisku pieprasījumu par pārskatīšanu. Pieprasījumā jābūt pietiekamiem pierādījumiem, ka dempings un kaitējums turpinātos vai atsāktos, ja pasākumu termiņš beigtos.

Ja Komisija nolems pārskatīt attiecīgos pasākumus, tad importētājiem, eksportētājiem, eksportētājvalsts pārstāvjiem un Kopienas ražotājiem tiks dota iespēja izvērst vai atspēkot pārskatīšanas pieprasījumā norādītos jautājumus vai saistībā ar tiem izteikt piezīmes.

3.   Termiņš

Kopienas ražotāji, pamatojoties uz iepriekš minēto, var iesniegt rakstisku pārskatīšanas pieprasījumu, un tam jānonāk Eiropas Komisijas Tirdzniecības ģenerāldirektorātā (H-1 nodaļā), J-79 4/23, B-1049 Briselē (2) jebkurā laikā pēc šā paziņojuma publicēšanas datuma, bet ne vēlāk kā trīs mēnešus pirms turpmāk tabulā norādītā datuma.

4.

Šo paziņojumu publicē saskaņā ar Regulas (EK) Nr. 384/96 11. panta 2. punktu.

Ražojums

Izcelsmes valsts(-is) vai eksportētājvalsts(-is)

Pasākumi

Atsauce

Termiņa beigu datums

Nātrija ciklamāts

Ķīnas Tautas Republika

Indonēzija

Antidempinga maksājums

Padomes Regula (EK) Nr. 435/2004 (OV L 72, 11.3.2004., 1. lpp.)

12.3.2009.


(1)  OV L 56, 6.3.1996., 1. lpp.

(2)  Telefakss: (32-2) 295 65 05.


PROCEDŪRAS, KAS SAISTĪTAS AR KONKURENCES POLITIKAS ĪSTENOŠANU

Komisija

4.10.2008   

LV

Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis

C 253/23


VALSTS ATBALSTS — VĀCIJA

Valsts atbalsts C 27/08 (ex N 426/05) — Vācija — EverQ (MVU piemaksa)

Aicinājums iesniegt apsvērumus saistībā ar EK līguma 88. panta 2. punkta piemērošanu

(Dokuments attiecas uz EEZ)

(2008/C 253/09)

Komisija ar 2008. gada 17. jūnija vēstuli, kas autentiskā valodā pievienota šim kopsavilkumam, paziņoja Vācijai par savu lēmumu uzsākt EK līguma 88. panta 2. punktā noteikto procedūru attiecībā uz minēto pasākumu.

Mēneša laikā pēc šā kopsavilkuma un tam pievienotās vēstules publicēšanas ieinteresētās personas var iesniegt savas piezīmes par pasākumu, attiecībā uz kuru Komisija uzsāk procedūru, nosūtot tās uz šādu adresi:

European Commission

Directorate-General for Competition

State Aid Greffe

B-1049 Brussels

Fakss: (32-2) 296 12 42

Šīs piezīmes paziņos Vācijai. Ieinteresētā puse, kas iesniedz piezīmes, var rakstveidā pieprasīt, lai tās identitāte netiktu atklāta, norādot šādas prasības iemeslus.

KOPSAVILKUMS

ATBALSTA PASĀKUMA UN IEGULDĪJUMA PROJEKTA APRAKSTS

Paziņotā atbalsta saņēmējs ir EverQ GmbH (turpmāk tekstā — EverQ). EverQ ir kopuzņēmums, kuru 2004. gada decembrī izveidoja uzņēmumi Evergreen Solar Inc. un Q-Cells AG (tiem katram piederēja attiecīgi 75,1 % un 24,9 % no uzņēmuma EverQ daļām). Evergreen ražo saules moduļus, un uzņēmumam pieder string-ribbon tehnoloģijas patents. Q-Cells ir otrais lielākais saules bateriju ražotājs pasaulē. Renewable Energy Corporation, kas ir pasaules lielākais silīciju saturošu materiālu, kurus izmanto fotoelementu izgatavošanai, ražotājs un kas savos meitas uzņēmumos ražo arī saules plātnes, saules baterijas un saules moduļus, pievienojās kopuzņēmumam 2005. gada novembrī, un kopš 2006. gada decembra katram no trim partneriem pieder 33,3 % no uzņēmuma EverQ daļām.

Komisija 2006. gada 7. jūnijā (ar atsauces numuru C(2006) 2092 galīgā redakcija) lietā N 426/05 (1) apstiprināja uzņēmumam EverQ GmbH piešķiramo atbalstu MVU piemaksas veidā. Atbalstāmā projekta mērķis ir veicināt reģionālo attīstību. Projekta nolūks bija jaunas rūpnīcas (EverQ1) celtniecība, lai ražotu saules moduļus, izmantojot string-ribbon tehnoloģiju. Jaunā rūpnīca bija EverQ pirmā ražotne. Celtniecība sākās 2004. gada decembrī. Bija plānots, ka rūpnīcas nominālā ražošanas jauda būs maksimāli 30 megavati un tā uzsāks savu darbību līdz 2007. gada 31. decembrim.

Izmeklēšanas laikā saistībā ar citu, uzņēmumam EverQ piešķiramo paziņoto atbalstu (N 864/06) Komisija ieguva pierādījumus, ka, iespējams, ir notikušas manipulācijas EverQ īpašumtiesību un finanšu struktūras jomā, lai nodrošinātu to, ka uzņēmums būtu tiesīgs saņemt MVU piemaksu. Pieņemot lēmumu par uzņēmumam EverQ piešķiramo MVU piemaksu, Komisijai šī informācija nebija zināma.

Jaunā informācija attiecas uz sākotnējo, vispārējo kopuzņēmuma līgumu starp Evergreen un Q-Cells par EverQ1 projektu; no līguma izriet, ka kopuzņēmuma partneri […] (2) ierobežoja savu daļu apmēru uzņēmumā Q-Cells zem 25 % robežas (24,9 % apmērā), lai tādējādi palielinātu maksimāli pieļaujamo valsts atbalsta summu (tostarp MVU piemaksu).

ATBALSTA PASĀKUMA SADERĪBAS NOVĒRTĒJUMS

Uzņēmums EverQ savam EverQ1 projektam ir saņēmis reģionālo ieguldījumu atbalstu EUR 28 471 100 apmērā, tostarp MVU piemaksu 15 % apmērā. MVU piemaksu piešķīra papildus parastajai atbalsta intensitātei, kas maksimāli pieļaujama saskaņā ar Reģionālā atbalsta pamatnostādnēm. Šādas rīcības iemesls ir tas, ka MVU ir tiesīgi saņemt lielākas atbalsta summas, lai tādējādi kompensētu tās problēmas, ar kurām šie uzņēmumi saskaras sava nelielā apjoma dēļ.

Lai noteiktu, vai atbalsta saņēmējs ir MVU, datus, ko izmanto darbinieku skaita un finanšu līdzekļu noteikšanai, saskaņā ar Komisijas 2003. gada 6. maija Ieteikuma par mikro, mazo un vidējo uzņēmumu definīciju (turpmāk tekstā — MVU Ieteikums) (3) pielikuma 4. pantu attiecina uz pēdējo apstiprināto grāmatvedības pārskata periodu un tos aprēķina, ņemot par pamatu kārtējo gadu.

Ierobežojot savu daļu apjomu uzņēmumā Q-Cells 24,9 % apmērā (tātad zem 25 % robežas), šā uzņēmuma darbinieku skaitu un finanšu līdzekļus neiekļāva uzņēmuma EverQ darbinieku skaita un finanšu līdzekļu aprēķinos (4). Komisija uz šīs informācijas pamata pieņēma labvēlīgu lēmumu par MVU piemaksas piešķiršanu EverQ1 projektam, secinot, ka Vācijas iestāžu iesniegtie pierādījumi liecināja par to, ka atbalsta saņēmējs paziņojuma brīdī atbilda MVU definīcijai un ka atbalsts un MVU piemaksa bija vajadzīgi, lai nodrošinātu kopējā ieguldījuma finansējumu.

Šajā lietā Komisijai ir aizdomas, ka EverQ akcionāri, kaut arī tie nesaskaras ar maziem un vidējiem uzņēmumiem raksturīgajām problēmām, […] mēģināja nepārsniegt robežvērtības, lai apietu MVU definīciju un tādējādi saņemtu lielākas atbalsta summas.

Saskaņā ar procedūras regulas 9. pantu Komisija pirms lēmuma pieņemšanas, vai sākotnējais lēmums par piešķirto MVU piemaksu ir anulējams, ir nolēmusi uzsākt procedūru, lai no ieinteresētajām personām saņemtu piezīmes.

VĒSTULES TEKSTS

“Die Kommission möchte Deutschland davon in Kenntnis setzen, dass sie nach Prüfung der Angaben Ihrer Behörden zu der genannten Beihilfemaßnahme gemäß Artikel 9 der Verordnung (EG) Nr. 659/1999 des Rates vom 22. März 1999 über besondere Vorschriften für die Anwendung von Artikel 93 (jetzt Artikel 88) des EG-Vertrags (5) entschieden hat, wegen der genannten Beihilfe das Verfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einzuleiten.

1.   VERFAHREN

(1)

In der Beihilfesache N 426/05 (6) genehmigte die Kommission am 7. Juni 2006 (Entscheidung K(2006) 2092 endg.) eine Beihilfe in Form eines KMU-Aufschlags für die EverQ GmbH (nachstehend ‚EverQ‘ genannt).

(2)

Während der Prüfung einer weiteren angemeldeten Beihilfemaßnahme für EverQ (N 864/06) entdeckte die Kommission Hinweise darauf, dass die Eigentumsverhältnisse und die Finanzstruktur von EverQ im Anmeldeverfahren möglicherweise unvollständig/unrichtig dargestellt wurden, was die die Absichten der beteiligten Unternehmen anbetrifft sicherzustellen, dass EverQ nach Auffassung der Kommission für einen KMU-Aufschlag in Frage kam. Wären diese Informationen der Kommission zum damaligen Zeitpunkt bekannt gewesen, so hätte dies Auswirkungen auf die in der Entscheidung vom 7. Juni 2006 dargelegte beihilferechtliche Würdigung gehabt.

(3)

Mit Schreiben vom 17. März 2008 (D/51176) gab die Kommission Deutschland Gelegenheit, zu der von ihr beabsichtigten Einleitung eines förmlichen Prüfverfahrens vor einem möglichen Widerruf ihrer Entscheidung vom 7. Juni 2006 Stellung zu nehmen. Die deutschen Behörden übermittelten ihre Stellungnahme mit Schreiben vom 15. April 2008, das am 16. April 2008 registriert wurde (A/7152). Mit einem weiteren Schreiben vom 15. April 2008, das am selben Tag registriert wurde (A/7084), legten die deutschen Behörden zudem ergänzende Informationen vor. Am 15. Mai 2008 fand ein Treffen zwischen Vertretern der Kommissionsdienststellen und der deutschen Behörden statt.

2.   BESCHREIBUNG DER BEIHILFEMASSNAHME

2.1.   Das Vorhaben

(4)

Mit Schreiben vom 29. August 2005, das am 1. September 2005 registriert wurde (SG/2005/7811), meldeten die deutschen Behörden einen KMU-Aufschlag von 15 Prozentpunkten an, der EverQ auf der Grundlage von Artikel 4 Absatz 3 Buchstabe b der Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (7) (nachstehend ‚KMU-Verordnung‘ genannt) zusätzlich zu einer Regionalbeihilfe im Rahmen der bestehenden regionalen Beihilferegelungen ‚Gemeinschaftsaufgabe — Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur‘ (staatliche Beihilfe N 642/02 (8) — nachstehend ‚GA‘ genannt) und ‚Investitionszulagengesetz 2005‘ (staatliche Beihilfe N 142a/04 (9) — nachstehend ‚InvZulG‘ genannt) gewährt werden sollte.

(5)

Ziel des Beihilfevorhabens ist die Förderung der regionalen Entwicklung. Der Investitionsstandort befindet sich in Thalheim, Landkreis Bitterfeld, Sachsen-Anhalt, Deutschland, einem Fördergebiet nach Artikel 87 Absatz 3 Buchstabe a des EG-Vertrags, für das gemäß der bis Ende 2006 geltenden Fördergebietskarte für Deutschland (10) eine Beihilfehöchstintensität, ausgedrückt als Bruttosubventionsäquivalent (BSÄ), von 35 % Anwendung fand.

(6)

Das Vorhaben betraf die Errichtung einer neuen Fabrik (EverQ1) zur Herstellung von Solarmodulen (Prodcom-Code 32.10.52.37) auf der Grundlage der sogenannten String-Ribbon-Technologie (11). Bei der neuen Fabrik handelte es sich um die erste Betriebsstätte von EverQ. Mit der Errichtung der Fabrik wurde im Dezember 2004 begonnen. Die Fabrik sollte eine nominale Produktionskapazität von 30 Megawatt-Peak (12) erreichen und bis zum 31. Dezember 2007 in Betrieb genommen werden. Tatsächlich nahm EverQ1 die Produktion bereits im April 2006 auf.

2.2.   Der Beihilfeempfänger

(7)

Die angemeldete Beihilfe soll EverQ gewährt werden. EverQ wurde im Dezember 2004 gegründet. Zum Zeitpunkt der Anmeldung, dem 1. September 2005, hielten die Evergreen Solar Inc. (Marlboro, MA, USA, nachstehend ‚Evergreen‘ genannt) und die Q-Cells AG (Thalheim, Deutschland, nachstehend ‚Q-Cells‘ genannt) 75,1 % bzw. 24,9 % der Anteile an EverQ. Evergreen stellt Solarmodule her und besitzt ein Patent für die String-Ribbon-Technologie. Q-Cells ist weltweit der zweitgrößte Hersteller von Solarzellen.

(8)

Im November 2005 erwarb die Renewable Energy Corporation ASA (Norwegen, nachstehend ‚REC‘ genannt) eine Beteiligung von 15 %, während Evergreen und Q-Cells ihre Beteiligung auf 64 % bzw. 21 % verringerten. REC ist weltweit der größte Hersteller von Silizium-Materialien für die Fotovoltaikindustrie. Die Tochtergesellschaften von REC stellen auch Solarwafer, -zellen und -module her.

(9)

Seit dem 19. Dezember 2006 halten die Geschäftspartner Evergreen, Q-Cells und REC jeweils eine Beteiligung von 33,3 % an EverQ.

(10)

Am 5. Februar 2007 kündigte Q-Cells seine Absicht an, sich mit 17,9 % an REC zu beteiligen. Zugleich kündigte Good Energies Investment BV, ein institutioneller Anleger und ehemaliger Mitanteilseigner von REC (39,46 %) und Q-Cells (16,39 %) in einer Presserklärung an, dass es seinen an REC gehaltenen Anteil an Q-Cells und Orkla ASA veräußern werde (26. Februar 2007). Die nachfolgende Übersicht gibt Aufschluss über die derzeitige Gesellschafterstruktur von EverQ:

Image

2.3.   Die Investitionskosten und die Finanzierung des Vorhabens

(11)

Die gesamten Investitionskosten für das Vorhaben belaufen sich (nominal) auf 65 699 302 EUR, von denen 60 873 300 EUR für eine Regionalbeihilfe in Frage kommen. In Tabelle I sind die gesamten Investitionskosten für das angemeldete Vorhaben aufgeschlüsselt.

Tabelle I

Aufschlüsselung der Projektkosten (nominale Beträge)

Investitionskategorie

Betrag (in EUR)

Grundstück

[…] (13)

Gebäude

[…]

Maschinen/Werkzeuge

[…]

Investitionskosten insgesamt

65 699 302

Beihilfefähige Kosten insgesamt

60 873 300

(12)

Das Vorhaben wurde neben den beantragten Beihilfemitteln mit Eigenmitteln und Bankdarlehen finanziert. Tabelle II gibt einen Überblick über die Finanzierung des angemeldeten Vorhabens.

Tabelle II

Finanzierung des Vorhabens (nominale Beträge)

Finanzierungsmittel

Betrag (in EUR)

Eigenmittel

[…]

GA-Zuschuss

14 142 000

Zulage gemäß InvZulG

14 329 100

Bankdarlehen (nicht durch eine staatliche Garantie abgesichert)

8 000 000

Darlehen der Muttergesellschaften

[…]

Insgesamt

65 699 302

2.4.   Die neuen Informationen

(13)

Die neuen Informationen, auf die die Kommission während der Prüfung einer weiteren angemeldeten Beihilfe für EverQ stieß, betreffen den ursprünglichen zwischen Evergreen und Q-Cells geschlossenen Joint-Venture-Rahmenvertrag vom 14. Mai 2005 über das Vorhaben EverQ1 (14) (nachstehend ‚MJVA1‘ genannt), dem zu entnehmen ist, dass die Joint-Venture-Partner die Beteiligung von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung […] auf einen Anteil von unter 25 % (nämlich auf 24,9 %) beschränkten, um eine möglichst hohe Beihilfe (einschließlich eines KMU-Aufschlags) in Anspruch nehmen zu können. In Artikel 3 Absatz 4 des Vertrags ist festgelegt, dass sich die Parteien nach Kräften um möglichst hohe staatliche KMU-Zuschüsse für EverQ bemühen werden. In Artikel 3 Absatz 6 des Vertrags ist zudem Folgendes festgelegt: Sollte Q-Cells gemäß den geltenden Fördermittelbestimmungen seine Beteiligung an EverQ auf 50 % erhöhen können, ohne dass dies dazu führen könnte, dass die zuständigen Behörden einem Antrag auf staatliche Investitionszuschüsse nicht bzw. nur teilweise stattgeben oder bereits gewährte staatliche Investitionszuschüsse ganz oder teilweise zurückfordern, wird Q-Cells angeboten, sich an EverQ in der gleichen prozentualen Höhe zu beteiligen wie Evergreen.

2.5.   Anwendbare Verfahrensvorschriften

(14)

In Artikel 9 der Verfahrensverordnung heißt es: ‚Die Kommission kann, nachdem sie dem betreffenden Mitgliedstaat Gelegenheit zur Stellungnahme gegeben hat, eine (…) Entscheidung widerrufen, wenn diese auf während des Verfahrens übermittelten unrichtigen Informationen beruht, die ein für die Entscheidung ausschlaggebender Faktor waren. Vor dem Widerruf einer Entscheidung und dem Erlass einer neuen Entscheidung eröffnet die Kommission das förmliche Prüfverfahren nach Artikel 4 Absatz 4 (…)‘.

2.6.   Stellungnahme Deutschlands

(15)

Die deutschen Behörden vertraten in ihrem Schreiben vom 15. April 2008 die Auffassung, dass im Falle von EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung die in der Empfehlung der Kommission vom 6. Mai 2003 betreffend die Definition der Kleinstunternehmen sowie der kleinen und mittleren Unternehmen (15) (nachstehend ‚KMU-Empfehlung‘ genannt) festgelegten formellen Kriterien bezüglich der Schwellenwerte erfüllt gewesen seien und dass die KMU-Empfehlung keine weiteren klar definierten, in der Praxis handhabbaren Abgrenzungskriterien enthalte. Daher sind die deutschen Behörden der Auffassung, dass diese formellen Kriterien für die Bestimmung der Eigenschaft eines KMU ausschlaggebend sein müssten, um die Rechtssicherheit und die Berechenbarkeit der Beihilfenkontrollpolitik der Kommission zu gewährleisten. Sollte die Kommission der Auffassung sein, dass die formellen Kriterien nicht mehr angemessen seien, dürfe sie nicht einfach ihre Praxis anhand von Einzelfällen ändern, sondern müsse über eine Änderung der entsprechenden Regelung nachdenken.

(16)

Die deutschen Behörden geben an, dass sie den MJVA1 der Anmeldung nicht beigefügt hätten, da sie ihn aus beihilferechtlicher Sicht nicht für relevant eingestuft hätten. Der Vertragstext sei öffentlich zugänglich gewesen, und die deutschen Behörden hätten ihn zum Zeitpunkt der Anmeldung nicht bewusst verschwiegen oder zurückgehalten.

(17)

Die deutschen Behörden machen ferner geltend, dass sowohl die Stellungnahmen der beiden Joint-Venture-Partner Evergreen und Q-Cells als auch die Entwicklung der Gesellschafterstruktur von EverQ die im Rahmen der Anmeldung gemachten Angaben stützen würden. Nach Auffassung des begünstigten Unternehmens würden diese Angaben den Tatsachen entsprechen und zudem das von den Beteiligten auch tatsächlich Gewollte widerspiegeln. Die deutschen Behörden vertreten die Ansicht, dass die neuen Informationen aus dem MJVA1 nicht geeignet seien, ein anderes Bild zu vermitteln.

(18)

Die Gründungsgesellschafterinnen wie auch das begünstigte Unternehmen haben den deutschen Behörden Stellungnahmen übermittelt. Danach habe die ursprüngliche Gesellschafterstruktur (75,1 % für Evergreen und 24,9 % für Q-Cells) wirtschaftliche Gründe gehabt. Die im MJVA1 geregelte zukünftige Möglichkeit zur Erhöhung der Geschäftsanteile von Q-Cells an EverQ auf bis zu 50 % sei von verschiedenen Voraussetzungen abhängig gewesen und stünde in keinem vertraglichen Zusammenhang mit der Erhöhung der Anteile von Q-Cells auf 33,3 %, die am 29. September 2006 notariell beurkundet und zum 19. Dezember 2006 wirksam wurde.

(19)

Die Beteiligung von Q-Cells sei nach dem Eintritt von REC und dem Abschluss eines ersten Silizium-Liefervertrags mit diesem neuen Joint-Venture-Partner zunächst auf 21 % gesenkt worden (zweiter Joint-Venture-Rahmenvertrag vom 22. November 2005, nachstehend ‚MJVA2‘ genannt). Im MJVA2 sei eine Regelung wie in Artikel 3 Absatz 6 MJVA1 nicht mehr enthalten gewesen. Somit beruhe der Erwerb einer paritätischen Beteiligung aller Gesellschafter in Höhe von jeweils 33,3 %, der seine Ursache in einem (am 29. September 2006 unterzeichneten und ab dem 19. Dezember 2006 geltenden) zweiten Liefervertrag mit REC gefunden habe, nicht auf dem MJVA1.

(20)

Die deutschen Behörden machen geltend, der Joint-Venture-Partner Evergreen sei selbst ein KMU gewesen. Zudem habe Q-Cells die formellen Kriterien der KMU-Empfehlung erfüllt (16) und sei bis Dezember 2006 ein Minderheitsgesellschafter gewesen: Bei Gründung des Joint Venture habe Q-Cells nur ein Mitglied — Evergreen dagegen zwei Mitglieder — in den Aufsichtsrat entsenden können, die Stimmrechte seien entsprechend den Geschäftsanteilen verteilt gewesen und die finanzielle Beteiligung der Partner am Investitionsvorhaben habe deren Anteilen am Joint Venture entsprochen. Die Berufung von Vorstandsmitgliedern von Q-Cells zu Geschäftsführern von EverQ im Zeitraum von Ende 2004 bis April 2005 sei als vorübergehend anzusehen, allein vor der Hintergrund einer zügigen Ingangsetzung des Vorhabens zu werten und habe auf den Standort- und Sprachkenntnissen von Q-Cells beruht.

(21)

Ergänzend führen die deutschen Behörden aus, dass die zwischen EverQ und Q-Cells geschlossenen Verträge (Lizenz- und Technologietransfervertrag, Silizium-Liefervertrag, Dienstleistungsverträge) ebenso wie die Verträge mit anderen Gesellschaftern dem Fremdvergleichsgrundsatz entsprächen.

(22)

Die deutschen Behörden machen ferner geltend, dass die Beteiligung von Q-Cells am ursprünglichen Joint Venture EverQ als Neugründung im Hinblick auf die für KMU typischen Schwierigkeiten nach Auskunft des Unternehmens keine Vorteile verschafft habe. In diesem Zusammenhang werden insbesondere folgende Punkte angeführt:

der Zugang zu langfristigem Fremdkapital sei schwieriger als bei Großunternehmen gewesen und überhaupt nur unter Einbeziehung von Eigenmitteln und Fördermitteln in die Finanzierung sowie durch Beibringung umfangreicher Sicherheiten möglich gewesen. Die Kreditlinien der finanzierenden Banken seien genau und ausschließlich am Bedarf von EverQ1 orientiert gewesen. Das Finanzierungspaket für EverQ1 sei mit einem Bankkredit über lediglich 8 Mio. EUR (13 % der gesamten Investitionssumme) und Beiträgen der Partner entsprechend ihrer Beteiligung am Joint Venture als KMU-typisch anzusehen. Der Kreditvertrag sei erst im November 2005 unterzeichnet und der Kreditbetrag erst im Dezember 2006 an das Unternehmen ausgereicht worden,

der Zugang zum Absatzmarkt sei für EverQ und seine Gesellschafter mit erheblichen Risiken verbunden gewesen, da es sich bei der String-Ribbon-Technologie von Evergreen um eine industriell noch nicht validierte Technologie gehandelt habe (17) und Q-Cells als Solarzellenhersteller nicht auf dem Markt für Solarmodule tätig gewesen sei und somit keinen Beitrag zur Behebung der KMU-typischen Schwierigkeiten von EverQ habe leisten können,

die Versorgung mit dem wichtigen Rohstoff Silizium habe erst mit dem Beitritt von REC als Gesellschafter stabil abgesichert werden können.

(23)

Die deutschen Behörden übermittelten auch die Kopie eines Dokuments mit dem Titel ‚[…]‘. In dieser von […] unterzeichneten Vereinbarung werden die Grundzüge eines möglichen Rechtsgeschäfts zwischen den beiden Unternehmen zwecks Gründung und Führung eines Joint Venture zur Entwicklung und Herstellung sowie zum Verkauf von Solarprodukten auf der Grundlage der String-Ribbon-Technologie dargelegt.

3.   WÜRDIGUNG DER BEIHILFEMASSNAHME

(24)

Im vorliegenden Fall wurde die Entscheidung der Kommission vom 7. Juni 2006 auf der Grundlage von Informationen erlassen, die zum Zeitpunkt der Anmeldung in Hinblick auf die Absichten der beteiligten Unternehmen unvollständig/unrichtig waren.

3.1.   Allgemeine Erwägungen

(25)

Die deutschen Behörden machen im Wesentlichen geltend, dass die Kommission bei der Prüfung der Frage, ob ein Unternehmen mit den typischen Schwierigkeiten eines KMU zu kämpfen hat, nur die formellen Kriterien der KMU-Empfehlung, nicht aber die konkreten wirtschaftlichen Gegebenheiten berücksichtigen dürfe. Ergänzend führen sie aus, dass EverQ auf alle Fälle KMU-typische Schwierigkeiten gehabt habe.

(26)

Zum ersten Punkt merkt die Kommission an, dass der Gerichtshof wie folgt entschieden hat: Das in der KMU-Empfehlung niedergelegte Unabhängigkeitskriterium bezweckt, dass die für KMU vorgesehenen Maßnahmen tatsächlich diejenigen Unternehmen erreichen, deren geringe Größe für sie einen Nachteil bedeutet, nicht aber diejenigen, die einem Konzern angehören und Zugang zu Mitteln und Unterstützungen haben, die ihre gleich großen Konkurrenten nicht haben. Es ergibt sich ferner, dass zur Beschränkung auf solche Unternehmen, die tatsächlich unabhängige KMU darstellen, auch rechtliche Gebilde von KMU ausgeschlossen werden sollen, die eine wirtschaftliche Gruppe bilden, deren Bedeutung über die eines solchen Unternehmens hinausgeht, und dass darauf zu achten ist, dass die Definition der KMU nicht durch eine rein formale Erfüllung der Kriterien umgangen wird. Das Unabhängigkeitskriterium ist daher im Licht dieses Zieles auszulegen (18).

(27)

Die Kommission räumt ein, dass dieses Urteil unter Zugrundelegung der früheren, aus dem Jahr 1996 stammenden KMU-Definition (19) erlassen wurde und dass mit der überarbeiteten, seit 2005 geltenden Definition unter anderem das Ziel verfolgt wurde, insbesondere durch die Einführung der Konzepte des ‚verbundenen Unternehmens‘ und des ‚Partnerunternehmens‘ mehr Rechtssicherheit bei der Anwendung des Unabhängigkeitskriteriums zu gewährleisten.

(28)

Dennoch sind die vom Gerichtshof in diesem Urteil aufgestellten Grundsätze nach Auffassung der Kommission weiterhin gültig, und zwar insbesondere in Fällen, in denen versucht wird, die überarbeitete KMU-Definition zu manipulieren oder zu umgehen.

(29)

Dementsprechend vertritt die Kommission in diesem Stadium des Verfahrens die Auffassung, dass sie auch der Umstand, dass EverQ möglicherweise die formellen Kriterien der KMU-Definition erfüllt hat, nicht daran hindert zu prüfen, ob das Unternehmen tatsächlich mit den typischen Schwierigkeiten eines KMU konfrontiert ist, da ihr klare Hinweise dafür vorliegen, dass die formellen Kriterien nur deswegen erfüllt wurden, weil die Beteiligung von Q-Cells an EverQ bewusst auf unter 25 % (konkret 24,9 %) beschränkt wurde, und der tatsächliche Einfluss von Q-Cells in EverQ stärker war.

(30)

Was den zweiten Punkt anbetrifft, so macht EverQ anscheinend geltend, dass es selbst dann, wenn es mit anderen Unternehmen (‚verbundenen‘ Unternehmen oder ‚Partnerunternehmen‘) eine wirtschaftliche Gruppe bilden und die formellen Schwellenwerte überschreiten würde, als KMU eingestuft werden könne. Die Kommission bezweifelt, dass dieses Argument stichhaltig ist. Sollte die Untersuchung ergeben, dass die in der KMU-Definition festgelegten Schwellenwerte für die Mitarbeiterzahl, den Jahresumsatz und die Jahresbilanz überschritten werden, weil bei der Ermittlung des KMU-Status für EverQ auch die Daten anderer Unternehmen zu berücksichtigen sind, könnte EverQ nicht als KMU eingestuft werden. Das Argument, dass sowohl Evergreen als auch Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung und des Erlasses der Entscheidung über einen KMU-Aufschlag für EverQ KMU gewesen seien und unter den gleichen KMU-typischen Schwierigkeiten gelitten hätten, erscheint in diesem Zusammenhang irrelevant, da beide Unternehmen zusammen immer noch eine Gruppe bilden würden, deren Lage nicht mit den Schwierigkeiten eines KMU vergleichbar wäre, das nicht über Partnerunternehmen oder verbundene Unternehmen verfügt. Sollte die Untersuchung mit anderen Worten also ergeben, dass Evergreen und/oder Q-Cells als Partnerunternehmen von EverQ anzusehen sind, so würden die einschlägigen formellen Schwellenwerte für die Mitarbeiterzahl, den Jahresumsatz und die Jahresbilanz überschritten, was zwingend bedeuten würde, dass nicht davon ausgegangen werden könnte, dass EverQ mit KMU-typischen Schwierigkeiten konfrontiert ist.

3.2.   Anwendung der KMU-Definition auf EverQ unter Berücksichtigung der neuen Informationen über den Beihilfeempfänger

(31)

EverQ hat für sein Vorhaben EverQ1 eine regionale Investitionsbeihilfe von 28 471 100 EUR (20) einschließlich eines KMU-Aufschlags von 15 Prozentpunkten erhalten (siehe auch Abschnitt 2.2). Diesen KMU-Aufschlag (in diesem Fall in Höhe von 15 Prozentpunkten) dürfen die deutschen Behörden über die nach den Leitlinien für Regionalbeihilfen normalerweise zulässige Beihilfehöchstintensität für Unternehmen in einem benachteiligten Gebiet hinaus gewähren, sofern es sich bei dem betreffenden Unternehmen um ein KMU handelt. KMU sollten nämlich höhere Beihilfebeträge erhalten, damit sie die größenbedingten Nachteile ausgleichen können.

(32)

In ihrer Entscheidung in der Beihilfesache N 426/05 prüfte die Kommission den KMU-Status von EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung (21) auf der Grundlage der KMU-Empfehlung.

(33)

Als kleine und mittlere Unternehmen gelten gemäß Artikel 2 des Anhangs zur KMU-Empfehlung Unternehmen,

die weniger als 250 Personen beschäftigen und

die entweder einen Jahresumsatz von höchstens 50 Mio. EUR erzielen und/oder

deren Jahresbilanzsumme sich auf höchstens 43 Mio. EUR beläuft.

(34)

Bei der Prüfung der Frage, ob es sich bei dem begünstigten Unternehmen um ein KMU handelt, beziehen sich die Daten, die für die Berechnung der Mitarbeiterzahl und der finanziellen Schwellenwerte herangezogen werden, gemäß Artikel 4 des Anhangs zur KMU-Empfehlung auf den letzten Rechnungsabschluss und werden auf Jahresbasis berechnet. Ein Unternehmen erwirbt bzw. verliert den KMU-Status, wenn es in zwei aufeinanderfolgenden Geschäftsjahren am Stichtag des Rechnungsabschlusses die Obergrenze für die Mitarbeiterzahl oder die finanziellen Schwellenwerte über- bzw. unterschreitet.

(35)

Artikel 87 Absatz 1 des EG-Vertrags stützt sich bei der Definition des Beihilfeempfängers auf den Begriff des Unternehmens. Dem Europäischen Gerichtshof (22) zufolge muss es sich bei dem ‚Unternehmen‘ nicht unbedingt um eine bestimmte juristische Person handeln, sondern es kann eine wirtschaftliche Gruppe von Gesellschaften sein.

(36)

Bei der Prüfung der Frage, ob EverQ ein eigenständiges Unternehmen ist oder ob es mit anderen Unternehmen eine wirtschaftliche Gruppe bildet (verbundene Unternehmen oder Partnerunternehmen), müssen mehrere Faktoren berücksichtigt werden. In Artikel 3 des Anhangs zur KMU-Empfehlung sind die Arten von Unternehmen (verbundene Unternehmen und Partnerunternehmen) aufgeführt, die bei der Ermittlung der Mitarbeiterzahl und der finanziellen Daten zu berücksichtigen sind.

(37)

Ein Unternehmen, das eine Beteiligung von 25 % oder mehr hält, ist nach der KMU-Empfehlung als Partnerunternehmen anzusehen. Die Tatsache, dass die Beteiligung von Q-Cells auf 24,9 % und damit auf unter 25 % beschränkt wurde, hatte zur Folge, dass die Mitarbeiterzahlen und die Finanzdaten von Q-Cells bei der Ermittlung der Mitarbeiterzahlen bzw. der finanziellen Schwellenwerte für EverQ nicht miteinbezogen wurden (23). Auf dieser Grundlage genehmigte die Kommission am 7. Juni 2006 den KMU-Aufschlag für EverQ1. In der entsprechenden Entscheidung kam die Kommission zu dem Schluss, dass die von den deutschen Behörden vorgelegten Informationen belegten, dass der Beihilfeempfänger zum Zeitpunkt der Anmeldung der KMU-Definition entsprach und dass die Gewährung eines KMU-Aufschlags notwendig war, um die Finanzierung der Gesamtinvestition sicherzustellen.

(38)

Es ist allgemein anerkannt, dass Unternehmen mit niedrigeren als den oben angegebenen Mitarbeiterzahlen und finanziellen Schwellenwerten mit einer Reihe von Schwierigkeiten zu kämpfen haben, die ihre Entwicklung bremsen können. Ein zentrales Problem für KMU sind beispielsweise die Kapitalbeschaffung und der Kreditzugang. Verantwortlich hierfür sind unzulängliche Informationen, die geringe Risikobereitschaft der Finanzmärkte und die begrenzten Garantien, die KMU bieten können. Mangels Ressourcen fehlt es ihnen zum Teil auch an Informationen auf so wichtigen Gebieten wie den neuen Technologien oder der Erschließung neuer Märkte.

(39)

Doch offensichtlich können auch Unternehmen, die nicht mit den typischen Schwierigkeiten von KMU konfrontiert zu sein scheinen, durch die Nutzung von Strukturen wie Joint Ventures auf der Grundlage der KMU-Definition KMU-Aufschläge (zusätzlich zu den nach den Leitlinien für Regionalbeihilfen normalerweise zulässigen Höchstbeihilfen) erhalten. Im vorliegenden Fall hat die Kommission in der Tat Zweifel daran, dass die Beihilfe für EverQ in einem angemessenen Verhältnis zum Bedarf des Unternehmens stand, […].

(40)

Während der Prüfung des angemeldeten Investitionsvorhabens EverQ2 entdeckte die Kommission Hinweise darauf, dass die Eigentumsverhältnisse und die Finanzstruktur von EverQ möglicherweise […] unvollständig/unrichtig dargestellt wurden, um sicherzustellen, dass EverQ für einen KMU-Aufschlag in Frage kam. Der Kommission waren wichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen nicht bekannt, als sie die Entscheidung über den KMU-Aufschlag für EverQ1 erließ. Wären ihr alle wichtigen Informationen bekannt gewesen, so hätte dies Auswirkungen auf die in der Entscheidung vom 7. Juni 2006 dargelegte beihilferechtliche Würdigung gehabt.

(41)

In der Tat ist in Artikel 3 Absatz 4 des MJVA1 festgelegt, dass sich die Parteien nach Kräften um möglichst hohe staatliche KMU-Zuschüsse für EverQ bemühen werden. Nach Auffassung der Kommission ist dies ein Hinweis darauf, dass die Joint-Venture-Partner die Beteiligung von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung […] auf einen Anteil von unter 25 % (nämlich auf 24,9 %) beschränkten, um eine möglichst hohe Beihilfe einschließlich eines KMU-Aufschlags in Anspruch nehmen zu können. Die Kommission ist der Auffassung, dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells größer war, als dies in dem Anteil von 24,9 %, den Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung an EverQ hielt, zum Ausdruck kam. Dies lässt sich nicht nur aus dem Wortlaut von Artikel 3 Absatz 4 des MJVA1, sondern auch daraus folgern, dass einige Zeit lang Vorstandsmitglieder von Q-Cells zu Geschäftsführern von EverQ berufen wurden und es zahlreiche Verträge ([…]) zwischen EverQ und Q-Cells gab, von denen uns die deutschen Behörden erst im April 2008 unterrichteten. Dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells in EverQ größer war oder größer sein sollte, als dies in der Höhe seiner in der Anmeldung angegebenen Beteiligung an EverQ zum Ausdruck kam, lässt sich auch aus Artikel 3 Absatz 6 des MJVA1 ableiten, der besagt, dass Q-Cells seine Beteiligung an EverQ auf 50 % erhöhen oder sich in der gleichen prozentualen Höhe wie Evergreen beteiligen kann, wenn oder sobald dies nach den Vorschriften für staatliche Beihilfen möglich ist.

(42)

Obwohl EverQ den deutschen Behörden zufolge geltend macht, dass der MJVA1 nicht die einzige Joint-Venture-Vereinbarung ist und die oben genannten Bestimmungen in anderen Vereinbarungen nicht enthalten sind, sieht die Kommission ihre Auffassung in mehr als einem Dokument bestätigt. So heißt es in der von den deutschen Behörden übermittelten Vereinbarung mit dem Titel ‚[…]‘ unter Ziffer 5: ‚Mit Blick auf einen möglichst umfassenden Förderanspruch liegt es nach Auffassung der Parteien im Interesse von JVCo, dass Q seine Beteiligung an JVCo so lange begrenzt, bis entweder E oder JVCo gemäß den Vorschriften über Investitionszuschüsse etc. nicht mehr als ‚kleines oder mittleres Unternehmen‘ eingestuft wird oder diese Beschränkung hinfällig wird. In diesem Zusammenhang muss das Eigentum von Q an JVCo weniger als 25 % ausmachen, damit in Deutschland bestimmte staatliche Beihilfen in Anspruch genommen werden können.‘ [Englischer Originalwortlaut: ‚The Parties understand that, in order to qualify for maximum grants, it is in the interest of JVCo that Q restricts its equity portion of JVCo until such time that either E or JVCo are no longer categorised as “small or medium enterprises” under the rules for investment grants etc., or that this restriction becomes null and void. As such, Q's ownership of JVCo must be less than 25 % in order to qualify for certain German government subsidies.‘] (24).

(43)

Aus den oben genannten Gründen hegt die Kommission, dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung des KMU-Aufschlags im September 2005 größer gewesen sein könnte, als dies von einem Gesellschafter, der formal eine unter 25 % (konkret 24,9 %) liegende Beteiligung an EverQ hält, zu erwarten gewesen wäre. Indem Q-Cells die Schwellenwerte nur formal einhielt, […] und zudem über größeren Einfluss verfügte, vermied das Unternehmen […] eine Einstufung als Partner von EverQ bzw. als mit diesem verbundenes Unternehmen im Sinne der KMU-Empfehlung; eine solche Einstufung hätte schließlich zu dem Ergebnis geführt, dass EverQ kein KMU war, nicht mit den für KMU typischen Schwierigkeiten zu kämpfen hatte und daher nicht für einen KMU-Aufschlag in Frage kam.

(44)

Nach Auffassung der Kommission darf daher nicht außer Acht gelassen werden, dass die Finanzstruktur des Beihilfeempfängers möglicherweise umgangen wird, damit ein höherer Beihilfeanspruch besteht. Es sollte berücksichtigt werden, dass für das Vorhaben EverQ1 unter Umständen unberechtigterweise ein KMU-Aufschlag gewährt wurde. Daher fordert die Kommission die Beteiligten auf, zu diesem Punkt Stellung zu nehmen.

3.3.   Schlussfolgerung

(45)

Aufgrund der neuen Informationen hat die Kommission Zweifel daran, ob es sich bei EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung um ein KMU im Sinne der KMU-Empfehlung handelte. Sollte Letzteres nicht der Fall gewesen sein, würde der angemeldete KMU-Aufschlag zu einer mit dem EG-Vertrag nicht zu vereinbarenden Überschreitung der zulässigen Beihilfeintensität führen.

(46)

Da sich die neuen Informationen auf die zulässige Beihilfehöchstintensität auswirken, sind sie im Sinne von Artikel 9 der Verfahrensverordnung ein ausschlaggebender Faktor für die Entscheidung. In Wirklichkeit trägt die Entscheidung der Kommission vom 7. Juni 2006 jedoch einem ausschlaggebenden Faktor nicht Rechnung, da zum Zeitpunkt der Anmeldung nur unvollständige/unrichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen vorlagen. Dies könnte dazu führen, dass die Entscheidung vom 7. Juni 2006 möglicherweise widerrufen wird.

(47)

Der etwaige Widerruf der ursprünglichen Entscheidung, die sich auf unvollständige/unrichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen und den tatsächlichen Einfluss von Q-Cells in EverQ stützte, die ein für die Entscheidung ausschlaggebender Faktor waren, und der etwaige Erlass einer neuen Entscheidung setzt gemäß Artikel 9 der Verfahrensverordnung voraus, dass die Kommission das förmliche Prüfverfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einleitet. Die Verfahrenseinleitung ist eine verfahrensrechtliche Vorschrift, der die Kommission nachkommen muss.

(48)

Durch die Verfahrenseinleitung erhalten Dritte, auf die sich die Gewährung der Beihilfe auswirken kann, Gelegenheit zur Stellungnahme. Die Kommission wird sowohl unter Berücksichtigung der Stellungnahme des betreffenden Mitgliedstaats als auch der Stellungnahmen von Dritten die Maßnahme prüfen und ihre endgültige Entscheidung erlassen.

4.   ENTSCHEIDUNG

(49)

Aus diesen Gründen fordert die Kommission Deutschland im Rahmen des Verfahrens nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags auf, innerhalb eines Monats nach Eingang dieses Schreibens Stellung zu nehmen und alle für die Würdigung der Beihilfemaßnahme sachdienlichen Informationen zu übermitteln. Deutschland wird aufgefordert, unverzüglich eine Kopie dieses Schreibens an den potenziellen Beihilfeempfänger weiterzuleiten.

(50)

Die Kommission weist Deutschland darauf hin, dass sie alle Beteiligten durch die Veröffentlichung des vorliegenden Schreibens und einer Zusammenfassung desselben im Amtsblatt der Europäischen Union unterrichten wird. Außerdem wird sie die Beteiligten in den EFTA-Staaten, die das EWR-Abkommen unterzeichnet haben, durch die Veröffentlichung einer Bekanntmachung in der EWR-Beilage zum Amtsblatt der Europäischen Union und die EFTA-Überwachungsbehörde durch Übermittlung einer Kopie dieses Schreibens von dem Vorgang in Kenntnis setzen. Alle Beteiligten werden aufgefordert, innerhalb eines Monats ab dem Datum dieser Veröffentlichung Stellung zu nehmen.”


(1)  OV C 270, 7.11.2006., 2. lpp.

(2)  Informācija, uz kuru attiecas dienesta noslēpums.

(3)  OV L 124, 20.5.2003., 36. lpp.

(4)  Ja šie dati būtu iekļauti, šķiet, ka uzņēmumu EverQ nevarētu uzskatīt par MVU.

(5)  ABl. L 83 vom 27.3.1999, S. 1, nachstehend ‚Verfahrensverordnung‘ genannt.

(6)  ABl. C 270 vom 7.11.2006, S. 2.

(7)  Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission vom 12. Januar 2001 über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (ABl. L 10 vom 13.1.2001, S. 33).

(8)  Entscheidung der Kommission vom 1. Oktober 2003 (ABl. C 284 vom 27.11.2003, S. 2).

(9)  Entscheidung der Kommission vom 19. Januar 2005 (ABl. C 235 vom 23.9.2005, S. 3).

(10)  Staatliche Beihilfe N 641/02 — Deutschland — Fördergebietskarte für Deutschland (2004-2006).

(11)  Bei der String-Ribbon-Technologie handelt es sich um ein kontinuierliches Verfahren, bei dem lange Drähte von Spulen abgewickelt und durch flüssiges Silizium geführt werden, wobei sie ein langes Siliziumband (‚Ribbon‘) aus dem Schmelzbad ziehen. Das Band wird in regelmäßigen Abschnitten entnommen und in kleinere Einheiten (Solarwafer) zerschnitten. Die Wafer werden dann gereinigt und durch weitere Fertigungsschritte (POCl3-Diffusion, Nassätzung, SiN-Antireflexbeschichtung, Metallisierung und Konditionierung) zu Solarzellen verarbeitet. Beim letzten Fertigungsschritt werden die Zellen zu Solarmodulen (Panelen) zusammengesetzt.

(12)  Ein Megawatt-Peak (MWp) entspricht 1 000 000 Watt-Peak (Wp). Watt-Peak ist ein Maß für die Leistungsfähigkeit (Nennleistung) von Solarzellen und Solarmodulen. Diese Einheit ist der in der Fotovoltaik übliche Vergleichsmaßstab der technischen Leistungsfähigkeit von Solarmodulen und bezeichnet die Nennleistung der Module unter Standard-Testbedingungen.

(13)  Unterliegt dem Berufsgeheimnis.

(14)  Quelle: http://www.secinfo.com/dsvRx.z7n.d.htm

(15)  ABl. L 124 vom 20.5.2003, S. 36.

(16)  Die Kommission bestätigte in ihrer Entscheidung in der Beihilfesache N 457/04 vom 2. März 2005 (ABl. C 131 vom 28.5.2005, S. 10) den KMU-Status von Q-Cells.

(17)  Vor der Gründung des Joint Venture hatte sich Evergreen 10 Jahre lang mit der Entwicklung der String-Ribbon-Technologie befasst, dafür rund […] USD investiert und […]. Damals verfügte das Unternehmen weder über die erforderlichen Finanzmitteln, um seine Produkte in großem Umfang kommerzialisieren zu können, noch über die erforderliche Erfahrung für den Bau der benötigten Fabrik.

(18)  Rechtssache C-91/01, Urteil vom 29. April 2002, Italien/Kommission.

(19)  ABl. L 107 vom 30.4.1996, S. 4.

(20)  Der in der Anmeldung angegebene gesamte Beihilfebetrag in Höhe von 27,5 Mio. EUR (Regionalbeihilfe zuzüglich KMU-Aufschlag) stützte sich auf den GA-Beihilfeentscheid der Investitionsbank Sachsen-Anhalt vom 21. April 2005. Mit Schreiben vom 15. April 2008 setzten die deutschen Behörden die Kommission davon in Kenntnis, dass dieser Bescheid am 3. Dezember 2007 geändert wurde. Die ursprünglich angemeldeten Investitionsgesamtkosten in Höhe von 61 328 300 EUR erhöhten sich letztlich auf 65 699 302 EUR, während sich die beihilfefähigen Kosten unverändert auf 60 873 300 EUR beliefen.

(21)  Da die Kommission von Deutschland davon in Kenntnis gesetzt wurde, dass sich die Finanzstruktur von EverQ während des Anmeldeverfahrens (d. h. nach dem Zeitpunkt der Anmeldung und vor dem Zeitpunkt, zu dem die Entscheidung erlassen wurde) änderte, berücksichtigte die Kommission in ihrer Entscheidung auch die später in diesem Zeitraum erfolgten Änderungen der Finanzstruktur.

(22)  Rechtssache 323/82, Urteil vom 14. November 1984, Intermills/Kommission, Slg. 3808.

(23)  Würden sie einbezogen, könnte EverQ nicht als KMU betrachtet werden.

(24)  ‚JVCo‘ steht für EverQ, ‚Q‘ steht für Q-Cells und ‚E‘ für Evergreen.


4.10.2008   

LV

Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis

C 253/31


VALSTS ATBALSTS — ZVIEDRIJA

Valsts atbalsts 33/08 (ex N 732/07) — Liels pētniecības un attīstības atbalsts Volvo AeroGEnx

Uzaicinājums iesniegt piezīmes saskaņā ar EK līguma 88. panta 2. punktu

(Dokuments attiecas uz EEZ)

(2008/C 253/10)

Ar 2008. gada 16. jūlija vēstuli, kas autentiskā valodā ir pievienota šim kopsavilkumam, Komisija paziņoja Zviedrijai par savu lēmumu uzsākt EK Līguma 88. panta 2. punktā paredzēto procedūru attiecībā uz iepriekšminēto atbalstu/pasākumu.

Viena mēneša laikā pēc šā kopsavilkuma un tam pievienotās vēstules publicēšanas ieinteresētās personas var iesniegt savas piezīmes par atbalstu, attiecībā uz kuru Komisija uzsāk procedūru, nosūtot tās uz šādu adresi:

Commission européenne

Direction générale de la concurrence

Greffe des aides d'État

B-1049 Bruxelles

Fakss (32-2) 296 12 42

Šīs piezīmes paziņos Zviedrijai. Ieinteresētā persona, kas iesniedz piezīmes, var rakstveidā pieprasīt, lai tās identitāte netiktu atklāta, norādot šādas prasības iemeslus.

KOPSAVILKUMS

PROCEDŪRA

2007. gada novembrī Zviedrija paziņoja par savu nodomu piešķirt aizdevumu Volvo Group meitas uzņēmumam Volvo Aero Corporation tā līdzdalībai GEnx. Komisija ar 2008. gada 28. janvāra un 2008. gada 21. aprīļa vēstuli pieprasīja papildu informāciju. Šo informāciju Zviedrija sniedza ar 2008. gada 18. martā, 2008. gada 2. jūnijā un 2008. gada 19. jūnijā datētajām vēstulēm.

ATBALSTA APRAKSTS, ATTIECĪBĀ UZ KURU KOMISIJA UZSĀK PROCEDŪRU

Atbalsta juridiskais pamats ir Zviedrijas valdības 2007. gada 14. jūnija lēmums, ar kuru Zviedrijas Valsts parādu birojam tika uzdots noslēgt aizdevuma līgumu ar Volvo Aero Corporation.

Šā projekta priekšmets ir vairāki komponenti, ko Volvo Aero paredz izstrādāt abiem General Electric (turpmāk tekstā GE) izstrādātajiem GEnx dzinējiem, kas paredzēti Boeing 787 un Boeing 747-800. Pirms projekta sākšanas Volvo Aero2004. gada 7. decembrī nosūtīja Zviedrijas valdībai vēstuli, kurā uzņēmums lūdza atbalstu.

Zviedrija plāno piešķirt Volvo Aero atmaksājamu avansu 362 miljonu Zviedrijas kronu apmērā (aptuveni 39 miljoni euro); tas atbilst 40 % no kopējiem attaisnotajiem izdevumiem. Avansa atmaksa ir noteikta, pamatojoties uz Volvo Aero gūtajiem ienākumiem no projekta (GE maksājumi Volvo Aero). Pamatojoties uz aprēķiniem, kas izdarīti par 4 937 dzinējiem, Zviedrijas iestādes lēš, ka līdz 2028. gadam ienākumi varētu sasniegt 23 miljardus Zviedrijas kronu.

PASĀKUMA/ATBALSTA NOVĒRTĒJUMS

Zviedrija paziņoja par šo pasākumu, jo tas uzskatāms par valsts atbalstu EK Līguma 87. panta 1. punkta nozīmē. Komisija ir izvērtējusi atbalsta saderību, ievērojot Kopienas nostādnes par valsts atbalstu pētniecībai, attīstībai un inovācijai (OV C 323, 30.12.2006., 1. lpp.).

Vairāku turpmāk tekstā norādīto iemeslu dēļ Komisija šaubās par vērtējamo atbalstu.

Pirmkārt, saistībā ar šo lietu Komisija izsaka šaubas par tirgus nepilnībām. Komisija apšauba Volvo Aero finansiālo neatkarību no sava mātes uzņēmuma, kas šķiet spējīgs finansēt savu naudas plūsmas kustību un, liekas, necieš no pieejas trūkuma finanšu tirgiem. Turklāt šķiet, ka mātes uzņēmuma politika ir censties panākt, lai meitas uzņēmumi iegūtu ES un valsts finansējumu, pirms tiek izanalizēts, vai paredzētie ieguldījumi patiešām necietīs no tirgus nepilnībām.

Otrkārt, Komisija šaubās par atbalsta stimulējošo ietekmi, īpaši par tā nepieciešamību. Lēmumu par atbalsta piešķiršanu valdība pieņēma ne agrāk kā 2007. gada jūnijā. Tobrīd, vismaz attiecībā uz B787 paredzētajiem GEnx dzinējiem, projekts lielā mērā jau bija pabeigts. Starp valdību un uzņēmumu notikušās mutiskās pārrunas nevar aizstāt oficiālo atbalsta piešķiršanas procedūru. Tālab ir būtiski noteikt, kāda loma ir oficiālā lēmuma pieņemšanas datumam. Lai gan Kopienas nostādnēs par valsts atbalstu pētniecībai, attīstībai un inovācijai nav noteikts konkrēts laiks valdības lēmuma pieņemšanai un nepārprotami ir atļauts sākt projektu pirms oficiālā lēmuma pieņemšanas, ir maz ticams, ka saistībā ar valdības lēmuma pieņemšanu nepastāv laika ierobežojums.

Teorētiski pieņemot, ka laika ierobežojums nepastāv, valdība varētu sniegt atbalstu projektiem, kas jau tuvojas nobeigumam, vai ārkārtējos gadījumos — pat pēc to pabeigšanas. Tomēr ir skaidrs, ka šajā gadījumā lēmums par atbalsta piešķiršanu nevarēja ietekmēt uzņēmumu stimulējoši, jo pēc projekta pabeigšanas tas nevarēja būtiski ietekmēt ne projekta apjomu, ne lielumu. Šis atbalsts vienīgi samazinātu uzņēmuma izmaksas (piem., darbības atbalsts), bet neveicinātu ne pētniecības un attīstības darbu, ne arī citādi ietekmētu pašu projektu.

Tādējādi jāsecina, ka lai panāktu valdības lēmuma par atbalsta piešķiršanu stimulējošu ietekmi, šis lēmums valdībai jāpieņem projekta iespējami agrīnā posmā, tādējādi nodrošinot, ka minētais atbalsts patiešām pozitīvi ietekmē uzņēmumu, kas īsteno konkrēto projektu.

Treškārt, Komisija šaubās par atbalsta proporcionalitāti, īpaši par izmantoto instrumentu, kura dēļ valdība tiktu pakļauta projekta ārvalstu valūtas maiņas riskiem.

Visbeidzot, šajā posmā Komisija uzskata, ka saņēmēja mazās tirgus daļas dēļ atbalsta ietekme uz konkurenci ir ierobežota. Tomēr Komisija ir gatava izvērtēt jebkuru pierādījumu saistībā ar šo jautājumu, ko konkurenti vai citas trešās personas iesniedz lietas izskatīšanas gaitā.

VĒSTULES TEKSTS

“Kommissionen önskar underrätta Er om att den har besluta inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget i ovannämnda ärende av de skäl som anges nedan.

1.   FÖRFARANDE

(1)

De svenska myndigheterna anmälde den ovannämnda stödåtgärden den 10 december 2007. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 28 januari 2008. De svenska myndigheterna lämnade ofullständiga svar på denna begäran genom en skrivelse av den 18 mars 2008.

(2)

Den 15 april 2008 ägde ett möte rum mellan de svenska myndigheterna och kommissionens avdelningar, varefter kommissionen skickade ytterligare en skrivelse med begäran om ytterligare upplysningar den 21 april 2008.

(3)

De svenska myndigheterna besvarade den skrivelsen genom att lämna synpunkter i en skrivelse av den 2 juni 2008. I den skrivelsen hänvisade de svenska myndigheterna till ytterligare upplysningar, bland annat intern utväxling av e-postmeddelanden mellan företrädare för det stödmottagande företagets ledning. Dessa kompletterande upplysningar lämnades den 19 juni 2008. Ytterligare upplysningar översändes i skrivelser av den 27 juni 2008 och den 30 juni 2008.

2.   BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

2.1   Rättslig grund

(4)

De svenska myndigheterna har uppgett att den rättsliga grund enligt vilken de avser att bevilja stödet är regeringens beslut av den 14 juni 2007 om att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att ingå ett låneavtal med Volvo Aero Corporation. Regeringens beslut grundar sig i sin tur på ett godkännande från Riksdagen som, när den diskuterade budgetpropositionen för 2001/2002, godkände att regeringen stöder viss utveckling av den svenska flygindustrin inom en budgetram på högst 960 miljoner SEK (1).

2.2   Stödmottagaren

(5)

Stödmottagare är Volvo Aero Corporation (nedan kallat Volvo Aero), ett stort företag som är verksamt inom flygsektorn (2). Volvo Aero utvecklar och tillverkar komponenter till flygplans-, raket- och gasturbinmotorer med högt teknikinnehåll. Volvo Aeros huvudkontor ligger i Trollhättan. År 2007 hade företaget en nettoförsäljning på 7,6 miljarder SEK (cirka 800 miljoner EUR) och ett rörelseresultat på 529 miljoner SEK (cirka 56 miljoner EUR). Volvo Aero har sammanlagt 3 550 anställda.

(6)

Volvo Aero är ett helägt dotterbolag till Volvokoncernen. År 2007 hade Volvokoncernen omkring 100 000 anställda och en omsättning på 285,4 miljarder SEK (3) (cirka 30 miljarder EUR).

2.3   Projektet

(7)

Syftet med FoU-projektet är att Volvo Aero ska utveckla ett antal komponenter för GEnx-motorn, som tagits fram av General Electric (nedan kallat GE) i två olika versioner, en för Boeing 787 och en för 747-800.

(8)

GEnx utvecklas av GE tillsammans med olika partner. De viktigaste partnerföretagen i Europa förutom Volvo Aero är Avio (Italien), med […] (4), som ansvarar för konstruktion och tillverkning av växelhus för tillbehör, och Techspace Aero (Belgien) med […], som ansvarar för lågtryckskompressorer. GE har andra partner i Japan (IHI och MHI med […]) och i Förenta staterna.

(9)

Volvo Aero ingick i december 2004 ett […] partneravtal om riskdelning med GE för utveckling av komponenter till ett belopp på […] % av de totala investeringskostnaderna för motorn. Tack vare avtalet kunde Volvo Aeros andel ökas till […] %. I december 2005 lades ytterligare två komponenter till och den totala andel av GEnx som Volvo Aero ansvarar för uppgick till […] %.

(10)

Två ändringar i avtalet gjordes i december 2005 för att beakta två kompletterande komponenter (AFC och HPTRS, se nästa punkt) och den version av grundkonceptet GEnx som vidareutvecklats för flygplanstypen B747-800.

(11)

De komponenter som Volvo Aero utvecklat är följande:

Fan Hub Frame (FHF), kompressorstruktur; en kritisk struktur mellan lågtryckskompressorn och högtryckskompressorn,

Booster Spool (BS), lågtryckskompressor-rotor; en roterande komponent som sitter i kompressorn och utgör fäste för kompressorbladen i lågtryckskompressorn,

Turbine Rear Frame (TRF), bakre turbinstruktur; förenar turbinhuset med de bakre lagren i motorn,

Aft Fan Case (AFC), fläkthus; utgör fäste för olika kontroll- och tillsatskomponenter,

High Pressure Turbine Rotor Seal (HPT Seal), turbintätningsring; utgör tätning mellan turbinskivan och luftflödet i turbinens inlopp samtidigt som den leder kylluft upp till bladen från tillförseln i den inre diametern.

(12)

GEnx utvecklas i riktning mot mycket ambitiösa mål när det gäller låg bränsleförbrukning, låg bullernivå, låga utsläpp och låg vikt.

(13)

Diskussioner mellan GE och Volvo Aero fördes också om den vidareutvecklade motorn för […].

(14)

Den GEnx-motor som är avsedd för B787 skulle ursprungligen certifieras […]. Certifieringen har försenats och skjutits upp men ägde slutligen rum den 31 mars 2008 (5). Volvo Aero hänvisar i ett pressmeddelande daterat den 9 juli 2007 till ett framgångsrikt test för två komponenter som företaget utvecklat (6). I den projektplan som lades fram av de svenska myndigheterna hänvisas det till den kontroll av komponenternas förutsättningar att bli godkända som ursprungligen skulle ha ägt rum i […], några månader […].

(15)

Den GEnx-motor som är avsedd för B747-8 skulle ursprungligen certifieras i […]. Enligt själva planen ska motorn certifieras i […].

2.4   FoU-kategorier och stödberättigande kostnader

(16)

De stödberättigande kostnaderna för projekten redovisas i nedanstående tabeller. Den första tabellen anger de totala kostnaderna. I den andra och tredje tabellen anges kostnaderna per motorversion.

Tabell 1

Totala stödberättigande kostnader

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

357

570

927


Tabell 2

Stödberättigande kostnader för GEnx för B787

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

[…]

[…]

[…]


Tabell 3

Stödberättigande kostnader för GEnx för B747-8

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

[…]

[…]

[…]

2.5   Tillämpningsdatum och beslut

(17)

Volvo Aero begärde stöd i en skrivelse till den svenska regeringen den 7 december 2004, innan projektet inleddes (7).

(18)

Företaget fick dock ingen skriftlig bekräftelse från regeringen som svar på sin begäran. Regeringen meddelade endast informellt genom ett telefonsamtal från Näringsdepartementet till Volvo Aero att den förhöll sig positivt till stödet.

(19)

På kommissionens begäran har de svenska myndigheterna lämnat närmare uppgifter om beslutsprocessen och om sina kontakter med företaget från 2005 till 2007.

(20)

Det var dock först den 14 juni 2007 som den svenska regeringen gav Riksgäldskontoret instruktioner om att förhandla fram de närmare villkoren i låneavtalet med Volvo (8). Enligt de svenska myndigheterna rörde sig förhandlingarna endast om de närmare villkoren för lånet, som t.ex. försäljningen av eventuella motorer som vidarerutvecklats utifrån grundkonceptet (derivative engines).

(21)

Avtalet omfattas, fram till det beslut som fattas senare, av en s.k. standstill-klausul som avser anmälan till kommissionen.

2.6   Stödinstrumentet

(22)

De svenska myndigheterna avser att bevilja ett förskott med återbetalningsskyldighet på 362 miljoner SEK (cirka 39 miljoner EUR) som skulle motsvara 40 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

(23)

Lånet kommer att betalas ut i delar när Volvo Aero lagt fram styrkt dokumentation över de stödberättigande kostnaderna, dock senast den […].

(24)

Återbetalningen av förskottet fastställs på grundval av de inkomster projektet ger Volvo Aero (när det gäller betalningar från GE till Volvo Aero). De svenska myndigheterna använder prognosen […] SEK, som grundar sig på en försäljningsprognos på […] motorer till 2028.

(25)

Till dess att ovannämnda mängd har uppnåtts väntas Volvo Aero betala […] % av betalningarna från GE till staten, vilket inkluderar betalningar för andra vidareutvecklingar av GEnx-motorn.

(26)

När försäljningen överstiger […] SEK kommer Volvo Aero att fortsätta betala en royalty som motsvarar […] % av den årliga omsättningen från GEnx-motorn (exklusive vidareutvecklade motorer), utan tidsbegränsning.

(27)

Enligt de svenska myndigheterna skulle denna ersättningsmekanism garantera en avkastning på 7,32 % på lånet, vilket är högre än den nuvarande referensräntan för Sverige (5,49 % 2007).

3.   BEDÖMNING

3.1   Förekomst av stöd

(28)

Den anmälda åtgärden avser ett lån som Riksgäldskontoret beviljat Volvo Aero. Det är fråga om statliga medel eftersom de ställdes till förfogande av Riksdagen och eftersom instruktionerna för hur de ska användas har utfärdats av Sveriges regering. Åtgärden är selektiv eftersom den riktar sig till ett enda företag, Volvo Aero, som är ett stort företag som bedriver handel med andra medlemsstater. Åtgärden ger Volvo Aero en fördel eftersom den ger företaget tillgång till medel på sådana villkor som marknaden inte kan erbjuda. Åtgärden utgör därför statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget.

3.2   Stödets laglighet

(29)

De svenska myndigheterna har anmält åtgärden på grundval av artikel 88.3 i EG-fördraget. Åtgärden kräver kommissionens godkännande (standstill-klausul).

3.3   Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden

(30)

Kommissionen har bedömt åtgärden mot bakgrund av den rättsakt som är tillämplig på statligt stöd för FoU-verksamhet, det vill säga gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (9) (nedan kallade rambestämmelserna).

3.3.1   Marknadsmisslyckande

(31)

För det första har kommissionen undersökt om stödet från de svenska myndigheterna avhjälper ett marknadsmisslyckande. Enligt rambestämmelserna (10) kan marknadsmisslyckanden hindra marknaden från att nå ett optimalt resultat, och statligt stöd kan bli nödvändigt för att öka FoUI enbart i den utsträckning där marknaden inte lyckas prestera optimala resultat.

(32)

De svenska myndigheterna hävdar att det marknadsmisslyckande de avser att angripa i det här fallet är asymmetrisk information, enligt definitionen i avsnitt 1.3.2 i rambestämmelserna.

(33)

Projektet kännetecknas av stora inledande investeringar, och det kan dröja mycket länge innan det börjar ge avkastning.

(34)

Riskerna är stora både i tekniskt och kommersiellt hänseende. De svenska myndigheterna uppger exempelvis att den senaste tidens prishöjningar på råvaror som används i projektet, t.ex. titanium och nickel, påverkar kostnaderna för projektet och därmed dess lönsamhet.

(35)

Enligt de svenska myndigheterna är det på grund av programmets storlek och de risker det är förbundet med inte möjligt för Volvo Aero att finansiera deltagandet i programmet med privata lån.

(36)

Argumenten förefaller relevanta och har beaktats av kommissionen också i andra beslut (11), men i det aktuella fallet föreföll Volvo Aero ha tillgång till finansieringskällor. Eftersom staten fattade det formella beslutet att bevilja lånet i ett mycket sent skede av programmet har kommissionen frågat de svenska myndigheterna hur Volvo Aero har finansierat sina kostnader hittills. De svenska myndigheterna lämnade information om ett kortfristigt lån som Volvo Aero fått av sitt moderbolag, Volvokoncernen, […].

(37)

Ett sådant lån skulle utgöra en […], genom vilken Volvokoncernen kan bevilja sina dotterbolag […] finansiering. […].

(38)

De svenska myndigheterna kunde inte lämna information om lånevillkoren eller lånets löptid. De påpekar att Volvokoncernen inte ger lån till sina dotterbolag för […] utan endast på grundval av […].

(39)

För det första konstaterar kommissionen att villkoren för finansiering från Volvokoncernen till dotterbolagen inte behöver vara begränsade till […]. Om en […] kan ha vissa […] kännetecken, […], förefaller det inte finnas någon tidsbegränsning när det gäller den finansiering Volvokoncernen ger sina dotterbolag. Det likviditetsstöd som moderbolaget tillhandahåller skulle med andra ord kunna stå till dotterbolagets förfogande under […] och därmed i praktiken användas till att finansiera […] projekt.

(40)

För det andra konstaterar kommissionen att det verkar framgå av intern dokumentation att dotterbolagen till Volvokoncernen, t.ex. Volvo Aero, inte har […] som behövs […]. Därför torde det vara mer korrekt att undersöka om Volvokoncernen faktiskt saknar möjlighet att hitta privat finansiering för investeringar i Genx-motorn.

(41)

För det tredje konstaterar kommissionen att det i det interna dokumentet rörande Volvokoncernens policy på området finansiella tillgångar och skulder uttryckligen anges att […]. Volvokoncernens policy verkar vända upp och ner på den ekonomiska logiken, […].

(42)

På grundval av dessa omständigheter är kommissionen i det här skedet inte övertygad om att det föreligger något marknadsmisslyckande i samband med det aktuella projektet.

3.3.2   Stimulanseffekt

(43)

Stimulanseffekten är en viktig faktor vid bedömningen av om ett stöd till ett FoU-projekt är förenligt med den gemensamma marknaden. Rambestämmelserna är tydliga på den punkten: ’Statliga stöd till FoUI måste leda till att stödmottagaren ändrar sitt agerande på ett sätt som ökar FoUI-verksamheten, vilket i sin tur leder till att sådana verksamheter och projekt kommer igång som annars inte hade blivit aktuella eller endast genomförts delvis’ (12).

(44)

I detta ärende måste två omständigheter framhållas: huruvida stödet var nödvändigt, det vill säga om FoU-projektet faktiskt äger rum tack vare stödet, och huruvida stödet föranledde ett förändrat agerande.

(45)

När det gäller stödets nödvändighet föreskriver rambestämmelserna för det första ett nödvändigt villkor, det vill säga att stödet inte har någon stimulanseffekt för mottagaren i de fall när FoUI-verksamheten redan har inletts när stödmottagaren ansöker om stöd hos de nationella myndigheterna (13).

(46)

Såsom nämns ovan i punkt 17 ansökte Volvo Aero om stöd innan projektet inleddes.

(47)

I det här fallet ställs dock stödmottagaren inför en situation där det formella stödbeslutet fattades av de svenska myndigheterna nästan tre år efter det att ansökan om stöd lämnades in, vid en tidpunkt när projektet var i stort sett slutfört, åtminstone när det gäller motorn till B787. Den rättsliga grund som Sverige anger i anmälan daterar sig till juni 2007, medan certifieringen av motorn planerades äga rum i […].

(48)

Två omständigheter förefaller viktiga i det här avseendet: För det första frågan om värdet av den ursprungliga muntliga bekräftelse som Volvo Aero fick när företaget konfronterades med själva det beslut att förhandla om och bevilja stöd som regeringen fattade senare. Den andra omständigheten är vilken betydelse det har vid vilken tidpunkt regeringen fattar beslutet om att bevilja stödet.

(49)

Den dokumentation som de svenska myndigheterna lagt fram i det här ärendet visar att företaget mycket väl visste att det behövde få skriftlig bekräftelse om regeringens avsikt att bevilja stödet (14).

(50)

De svenska myndigheterna uppger också att de inte hade någon avsikt att lämna sådan information, även om de är mindre tydliga när det gäller orsaken till detta. De påpekar rentav att ett skriftligt meddelande vid den aktuella tidpunkten skulle ha uppfattats som liktydigt med att ingå ett formellt låneavtal med Volvo Aero. De uppger också att det känns nödvändigt med ytterligare bilaterala diskussioner mellan de berörda parterna innan sådana formaliserade meddelanden skickas ut och att sådana diskussioner faktiskt ägde rum i början av 2005 (15).

(51)

Kommissionen uppfattar det så att de bilaterala förhandlingarna ska ses som förhandlingar mellan de svenska myndigheterna, genom Riksgäldskontoret, och Volvo Aero. Själva förhandlingarna ägde rum sommaren och hösten 2007.

(52)

De svenska myndigheterna själva angav i anmälan av åtgärden att den rättsliga grunden är regeringens beslut av den 14 juni 2007 (som nämns ovan i punkt 4). Därför uppfattar kommissionen det så att den svenska regeringen fattade det formella beslutet att bevilja stöd tidigast 2007.

(53)

Det är således viktigt att bedöma hur relevant tidpunkten för beslutet är. I rambestämmelserna anges inte närmare när regeringen måste fatta sitt beslut och de tillåter entydigt att projekt får inledas innan ett sådant formellt beslut fattas. På andra sidan måste regeringens beslut komma tillräckligt tidigt om det ska ha någon inverkan på företagets agerande. I detta sammanhang förefaller det svårt att acceptera att det inte finns någon tidsgräns när det gäller regeringens beslut.

(54)

I den tänkta situationen att det inte finns någon tidsfrist för beslutet skulle regeringen kunna besluta att bevilja stöd för ett projekt först när detta är nästan slutfört eller i extremfallet till och med efter slutförandet. Det är dock klart att beslutet i ett sådant fall inte skulle kunna ha någon som helst stimulanseffekt på företaget, eftersom projektets omfattning, storlek eller varaktighet inte skulle kunna ändras i någon väsentlig utsträckning med hjälp av stödet om det redan har slutförts (eller nästan slutförts). I det fallet skulle stödet endast ha till effekt att minska företagets kostnader (t.ex. i form av driftstöd), utan effekt på själva projektet och utan att öka FoU-verksamheten.

(55)

Avslutningsvis kan sägas att regeringens stödbeslut bör komma i ett tillräckligt tidigt skede av projektet för att ha en stimulanseffekt och för att garantera att själva stödet faktiskt har en positiv effekt på det företag som genomför projektet.

(56)

På samma sätt krävs det i riktlinjerna för statligt regionalstöd 2007–2013 (16) som bevis för stödets stimulanseffekt att ansökan om stöd lämnas in innan investeringen görs och att regeringen skriftligen bekräftar sin avsikt att bevilja stöd för projektet. När det gäller regionalstöd är det helt säkert lämpligare att kräva att den skriftliga bekräftelsen från regeringen kommer innan projektet inleds, men i samband med forskning och utveckling, där projekten är långvarigare och påverkan på konkurrensen mer avlägsen, vore det troligen mer logiskt att se till att en sådan skriftlig bekräftelse kommer tillräckligt tidigt under projektets livstid.

(57)

Beträffande de indikatorer på en stimulanseffekt som anges i kapitel 6 i rambestämmelserna har de svenska myndigheterna gett viss information om den stimulanseffekt stödet skulle ha på Volvo Aero.

(58)

De konstaterar för det första att stödet skulle ge Volvo Aero en möjlighet att göra en mycket stor investering. Investeringen i GEnx-motorn vore […] större än den senaste stora investering företaget gjorde 2001 i samband med projektet Trent 900 (för vilket det också fick stöd).

(59)

För det andra påpekar de svenska myndigheterna att stödet för första gången skulle göra det möjligt för Volvo Aero att ansvara för konstruktionen av viktiga komponenter till en motor, inklusive den aerodynamiska utformningen (17).

(60)

Enligt de svenska myndigheterna skulle stödet göra det möjligt för Volvo Aero att öka sina FoU-utgifter från […] SEK i genomsnitt 2003 och 2004 till […] SEK 2005, […] SEK 2006 och […] SEK 2007. I en tabell som översändes i en skrivelse av den 27 juni 2008 (18) lämnade de svenska myndigheterna andra uppgifter med uppdaterade FoU-investeringar som företaget hade gjort 2003–2007, och beräkningar för 2008, 2010 och 2012, samtidigt som man angav att de tidigare lämnade uppgifterna var delvis felaktiga. Den nya tabellen återfinns nedan:

Miljoner svenska kronor

2003

2004

2005

2006

2007

2008 beräkn.

2010 beräkn.

2012 beräkn.

FoU-investeringar

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

(61)

Sverige har också uppgett att internräntan för projektet ursprungligen var […] %. Sverige medger också att internräntan skulle uppnås även utan det statliga lånet. Den svenska regeringen påpekar dock också att på grund av betydande höjningar av marknadspriset på råvaror skulle den prognostiserade internräntan idag bli […].

(62)

Ovanstående argument visar dock inte nödvändigtvis att stödet har en stimulanseffekt, utan snarare hur viktigt själva projektet är. Eftersom Volvo Aero till stor del har kunnat genomföra projektet med egna (och moderbolagets) resurser kan det sägas att företaget har klarat av att göra en stor investering och ansvarat för att konstruera viktiga komponenter utan att behöva något statligt stöd.

(63)

Enligt de svenska myndigheterna själva är huvudsyftet med lånet faktiskt att minska de risker som projektet är förknippat med och att förbättra företagets kassaflöde.

(64)

Vad riskerna beträffar pekar Sverige ut tre olika risktyper: risker som är relaterade till produktionskostnader, teknisk aspekter respektive försäljning.

(65)

Sverige nämner kostnaderna för tillverkning av komponenterna, särskilt avseende de metaller som används i motorn. Det är tydligt att den senaste tidens prisökningar på vissa metaller har varit betydande, men mindre uppenbart varför denna risk delvis bör föras över på staten via ett lån. Dessutom har dessa risker inget med FoU-projektet att göra utan sammanhänger med produktionsfasen.

(66)

Sverige har inte kunnat kvantifiera de tekniska riskerna. Den svenska regeringen säger att de tekniska riskerna är betydande så länge som motorn är ocertifierad, och en del risker kvarstår ännu efter certifieringen. Det bör dock noteras att stödbeslutet fattades när motorn var nära certifiering, det vill säga i en stund då de tekniska riskerna var avsevärt mindre, särskilt jämfört med början av projektet.

(67)

Sverige sade också att det är svårt att bedöma de kommersiella riskerna. Det är dock klart att sådana risker oundvikligen är större i ett tidigare projektskede, och tenderar att minska när projektet närmar sig slutförandet. Det kan för övrigt nämnas att B787 varit en av de mest lyckade flygplanstyperna i den kommersiella luftfartens historia (19).

(68)

Sammanfattningsvis kan sägas att stödet endast skulle ha en effekt på företagets finansiella situation och bidra till att minska de risker som inte sammanhänger med FoU-projektet.

(69)

De svenska myndigheterna framhåller också att de inte vet vilka konsekvenserna skulle bli om stödet inte fanns. De uppger att Volvo Aero kan tvingas anhålla om utökad finansiering […]. Dessutom skulle Volvo Aero tvingas banta ned annan planerad FoU-verksamhet. De svenska myndigheterna har inte preciserat vilka andra FoU-projekt som skulle bli lidande, men de har gjort gällande att eftersom de totala FoU-utgifterna för andra projekt ligger på omkring […] SEK per år i genomsnitt, skulle en nedbantning inte vara tillräcklig för att frigöra medel för GEnx-projektet.

(70)

Kort sagt tvivlar kommissionen på att stödet är nödvändigt och stimulerar företaget att investera i projektet, eftersom det formellt beviljades först när projektet i stort sett var slutfört och då stödet enbart har till syfte att minska risker som inte sammanhänger med projektets FoU-innehåll, exempelvis de växelkursrisker som redovisas nedan i punkt 80.

3.3.3   Proportionalitet

(71)

Bedömningen av stödets proportionalitet börjar med att åtgärdens räckvidd fastställs (t.ex. de stödberättigande kostnaderna för projektet) och därefter tittar man på stödinstrumentet.

3.3.3.1   Stödberättigande kostnader

(72)

Beträffande de stödberättigande kostnaderna konstaterar kommissionen för det första att projektet omfattar verksamheter som klassificeras både som industriell forskning och experimentell utveckling (den senare dominerar). De svenska myndigheterna har också lämnat information om hur de stödberättigande kostnaderna fördelar sig mellan de båda motorerna B787 och B747-8.

(73)

Kostnader som sammanhänger med hårdvara för teknisk validering har Sverige betraktat som industriell forskning. Kostnader som sammanhänger med annan experimentell hårdvara har betraktats som experimentell utveckling. Sverige medger dock att detta inte nödvändigtvis är den mest korrekta klassificeringen. På andra sidan påpekar Sverige att eftersom lånebeloppet har begränsats till 40 % av de totala kostnaderna (20) är fördelningen mellan de olika FoU-kategorierna inte särskilt relevant.

(74)

Kommissionen noterar också att största delen av kostnaderna består av personalkostnader. De svenska myndigheterna hävdar att orsaken till detta är Volvo Aeros policy att utveckla instrument och utrustning för tillverkning så tidigt som möjligt för att minimera kostnaderna för forskning och utveckling.

(75)

Slutligen, vad gäller den tidsgräns som föreskrivits när det gäller de stödberättigande kostnaderna, förefaller det på grundval av informationen från Sverige som om de skulle ha avsett certifieringen av motorn. Sverige säger till exempel att endast kostnader som avskrivits fram till certifieringen har ansetts vara stödberättigande när det gäller verktyg, anordningar och utrustning av permanent karaktär.

3.3.3.2   Stödinstrument

(76)

Sverige har uppgett att det stödinstrument man avser att använda är ett förskott med återbetalningsskyldighet i enlighet med punkt 5.1.5 i rambestämmelserna.

(77)

På grundval av informationen från Sverige förefaller förskottet garantera att återbetalningarna från företaget, om projektet har framgång, inkluderar en ränta som är högre än den tillämpliga referensräntan (7,32 % jämfört med 4,75 % från och med den 1 juli 2008).

(78)

Vidare kommer de svenska myndigheterna att se till att stödmottagaren, om försäljningen överstiger den beräknade nivån, betalar en avgift för att projektet lyckats. Avgiften utgör […] % av den omsättning som härrör från försäljningen av GEnx.

(79)

Kommissionen noterar att förskottet i stort sett förefaller ha sådana egenskaper som uppfyller de krav som ställs i rambestämmelserna, även om avgiftens storlek är mindre viktig än i andra fall (21). Kommissionen konstaterar också att återbetalningen har beräknats utifrån ett antal sålda motorer som motsvarar marknadsprognoserna.

(80)

Kommissionen konstaterar dock också att förskottet återbetalas på grundval av Volvo Aeros försäljning till GE, som beräknas i kronor och inte i US-dollar, som är den valuta som används vid försäljningen. Det betyder att staten bär hela växelkursrisken. Enligt Sverige används kronor av flera orsaker: därför att stödet ges i kronor, därför att om prognosen grundade sig på antalet motorer skulle inkomsterna från reservdelar inte ingå och därför att syftet med åtgärden är att dela riskerna. Det är dock svårt att godta att växelkursrisken i sig är ett inslag av risk i FoU-projektet.

(81)

Därför är kommissionen i det här skedet inte helt övertygad om att det stödinstrument som Sverige använder i det här ärendet har alla de nödvändiga kännetecken som garanterar att stödet har en korrekt proportionalitet.

3.3.4   Påverkan på konkurrensen

(82)

När det gäller påverkan på konkurrensen inriktas den bedömning som föreskrivs i rambestämmelserna på tre olika aspekter: snedvridning av dynamiska incitament, marknadsinflytande och bevarande av ineffektiva marknadsstrukturer.

(83)

För att kunna bedöma dessa aspekter måste man definiera den relevanta marknaden, som i det här ärendet är marknaden för stora trafikflygplan. Sverige uppger att Volvo Aero har en mycket liten andel av världsmarknaden (2 %). Dessutom påpekar de svenska myndigheterna att marknaden präglas av tre stora tillverkare av originalutrustning (OEM-tillverkare), med andrahands- och trehandspartner och -leverantörer. Volvo Aero kännetecknas av att det är ett självständigt företag som arbetar på projektbasis med olika OEM-tillverkare, främst […].

(84)

Sverige säger vidare att det aktuella projektet inte skulle ändra Volvos marknadsandel i någon väsentlig utsträckning, eftersom investeringarna i fråga är begränsade jämfört med de investeringar som behövs för en hel motor, som ofta kan uppgå till cirka […] EUR.

(85)

De svenska myndigheterna har dock lämnat föga information om snedvridningen av dynamiska incitament, marknadsinflytande och bevarande av ineffektiva marknadsstrukturer. De har påpekat att den mycket begränsade marknadsandelen och marknadens struktur är sådan att det är mycket osannolikt att stödet får någon effekt på marknaden, till exempel genom att minska konkurrenternas intresse för att investera i framtida marknader.

(86)

Kommissionen noterar de argument som framförts av de svenska myndigheterna. Det förefaller dock möjligt i det här skedet att utifrån den begränsade information som står till förfogande dra slutsatsen att stödet har en begränsad påverkan på konkurrensen.

(87)

Om konkurrenter, eller andra tredje parter som ingriper i förfarandena, ändå skulle lägga fram för bevis för att stödet kan påverka konkurrensen märkbart, måste kommissionen noggrant undersöka om stödet snedvrider dynamiska incitament på den berörda marknaden, om det påverkar marknadsinflytandet eller om det bidrar till att bevara ineffektiva marknadsstrukturer.

4.   TVIVEL

(88)

Såsom anges ovan hyser kommissionen en del tvivel om stödet i fråga.

(89)

För det första hyser kommissionen tvivel (se punkterna 31–42) när det gäller marknadsmisslyckandet. Volvo Aero är […] i förhållande till sitt moderbolag, […]. Dessutom förefaller det vara moderbolagets policy att försöka få sina dotterbolag att söka finansiering från EU eller staten innan det överväger om de investeringar som ska göras faktiskt lider av ett marknadsmisslyckande.

(90)

För det andra, såsom anges ovan i punkterna 43–70, tvivlar kommissionen på stimulanseffekten särskilt när det gäller stödets nödvändighet, eftersom stödet formellt beviljades först när själva projektet redan var i stort sett slutfört, åtminstone vad beträffar GEnx-motorn till B787. De diskussioner som ägde rum mellan regeringen och företaget kan inte ersätta det formella förfarandet för beviljande av stöd. I annat fall skulle ett statligt ingripande kunna vara berättigat till och med när själva projektet har upphört.

(91)

För det tredje, såsom nämns i punkterna 76–81, tvivlar kommissionen på att stödet är proportionerligt, särskilt när det gäller det stödinstrument som används, som innebär att staten skulle få bära växelkursriskerna i samband med projektet.

(92)

Slutligen, såsom nämns i punkterna 82–87, anser kommissionen i det här skedet att stödet har en begränsad påverkan på konkurrensen eftersom stödmottagaren har en mycket liten marknadsandel. Kommissionen är dock beredd att beakta alla synpunkter som konkurrenter eller andra tredje parter kan tänkas lämna om detta under förfarandet.

5.   SLUTSATS

(93)

Av ovan anförda skäl uppmanar kommissionen, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget, Sverige att inom en månad för mottagandet av denna skrivelse inkomma med synpunkter och tillhandahålla alla upplysningar som kan bidra till bedömningen av åtgärden.

(94)

Kommissionen påminner Sverige om att artikel 88.3 i EG-fördraget har uppskjutande verkan och hänvisar till artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999, som föreskriver att allt olagligt stöd kan återkrävas från mottagaren.

(95)

Kommissionen meddelar Sverige att den kommer att underrätta alla berörda parter genom att offentliggöra denna skrivelse och en sammanfattning av den i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen kommer även att underrätta berörda parter i de Eftaländer som är avtalsslutande parter i EES-avtalet genom att offentliggöra ett tillkännagivande i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, samt Eftas övervakningsmyndighet genom att skicka en kopia av denna skrivelse. De berörda parterna kommer att uppmanas att inkomma med synpunkter inom en månad från dagen för offentliggörandet.”


(1)  Den svenska regeringen har utnyttjat dessa medel i ett tidigare ärende rörande Volvo Aero, som anmäldes 2003 (ärende N 301/03) och som godkändes av kommissionen den 8 juni 2005 (se EUT C 138, 7.6.2005, s. 2).

(2)  NACE-kod: DM353 – Tillverkning av luftfartyg och rymdfarkoster.

(3)  Uppgifterna om Volvokoncernen och Volvo Aero är tagna ur Volvokoncernens årsredovisning för 2007 på koncernens webbplats: www.volvo.com

(4)  Affärshemlighet.

(5)  Se det pressmeddelande som GE utfärdade samma dag och som finns på GE:s webbplats:

http://www.geaviation.com/engines/commercial/genx/index.html

(6)  I pressmeddelandet citeras chefen för Volvo Aero: ’Vi är mycket nöjda med testet, som kan ses som ett examensprov på vår förmåga att utveckla tekniska lösningar för lättviktsstrukturer till flygmotorer.’.

(7)  Därmed uppfyllde företaget ett av villkoren för stödets nödvändighet enligt andra stycket i kapitel 6 i rambestämmelserna.

(8)  Som nämns i punkt 4 ovan hänvisar de svenska myndigheterna till denna instruktion som den rättsliga grunden för åtgärden.

(9)  EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

(10)  Se punkterna 1.3.2 och 7.3.1 i rambestämmelserna.

(11)  Se t.ex. kommissionens beslut i ärendena N 447/07 – Turbomeca (EUT C 94, 2008) och N 195/07 – Rolls-Royce Deutschland (EUT C 118, 2008).

(12)  Se punkt 1.3.4 i rambestämmelserna.

(13)  Se det andra stycket i kapitel 6 i rambestämmelserna.

(14)  (…).

(15)  I de svenska myndigheternas skrivelse av den 29 maj 2008 till kommissionen.

(16)  EUT C 54, 2006, s. 13–45, särskilt punkt 38.

(17)  Volvo Aero har hand om den aerodynamiska utformningen av FHF och TRF.

(18)  Ändrad genom en skrivelse av den 30 juni 2008.

(19)  Se Boeings pressmeddelande (på bolagets webbplats

http://www.boeing.com/commercial/787family/news/2008/q2/080620b_nr.html), daterat den 20 juni 2008: ’Femtioåtta kunder världen över har beställt nästan 900 flygplan av modellen Boeing 787 sedan programmet inleddes i april 2004, vilket gör Dreamliner till det snabbast säljande nya trafikflygplanet någonsin.’.

(20)  På grundval av punkt 5.1.5 i rambestämmelserna.

(21)  Se t.ex. Turbomeca-ärendet, som nämns i fotnot 10.


4.10.2008   

LV

Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis

C 253/s3


PIEZĪME LASĪTĀJAM

Iestādes ir nolēmušas savos tekstos turpmāk nenorādīt jaunākos tiesību aktu grozījumus.

Ja vien nav noteikts citādi, par tiesību aktiem, kuri ir norādīti šeit publicētajos tekstos, uzskatāmi tiesību akti to spēkā esošajā redakcijā.