ISSN 1725-2466

Gazzetta ufficiale

dell'Unione europea

C 253

European flag  

Edizione in lingua italiana

Comunicazioni e informazioni

51o anno
4 ottobre 2008


Numero d'informazione

Sommario

pagina

 

I   Risoluzioni, raccomandazioni e pareri

 

RISOLUZIONI

 

Consiglio

2008/C 253/01

Risoluzione del Consiglio, del 25 settembre 2008, su un piano europeo globale di lotta alla contraffazione e alla pirateria

1

 

II   Comunicazioni

 

COMUNICAZIONI PROVENIENTI DALLE ISTITUZIONI E DAGLI ORGANI DELL'UNIONE EUROPEA

 

Commissione

2008/C 253/02

Autorizzazione degli aiuti di Stato sulla base degli articoli 87 e 88 del trattato CE — Casi contro i quali la Commissione non solleva obiezioni ( 1 )

3

 

IV   Informazioni

 

INFORMAZIONI PROVENIENTI DALLE ISTITUZIONI E DAGLI ORGANI DELL'UNIONE EUROPEA

 

Consiglio

2008/C 253/03

Decisione del Consiglio, del 25 settembre 2008, relativa alla nomina dei membri titolari e dei membri supplenti del comitato consultivo per la libera circolazione dei lavoratori

7

 

Commissione

2008/C 253/04

Tassi di cambio dell'euro

12

 

INFORMAZIONI PROVENIENTI DAGLI STATI MEMBRI

2008/C 253/05

Informazioni comunicate dagli Stati membri sugli aiuti di Stato concessi in virtù del regolamento (CE) n. 70/2001 della Commissione relativo all'applicazione degli articoli 87 e 88 del trattato CE agli aiuti di Stato a favore delle piccole e medie imprese ( 1 )

13

2008/C 253/06

Informazioni comunicate dagli Stati membri sugli aiuti di Stato concessi in virtù del regolamento (CE) n. 68/2001 della Commissione relativo all'applicazione degli articoli 87 e 88 del trattato CE agli aiuti destinati alla formazione ( 1 )

17

 

V   Avvisi

 

PROCEDIMENTI AMMINISTRATIVI

 

Commissione

2008/C 253/07

Invito a presentare proposte — EACEA/30/08 — Azione 4.6 — Partenariati — Programma Gioventù in azione

19

 

PROCEDIMENTI RELATIVI ALL'ATTUAZIONE DELLA POLITICA COMMERCIALE COMUNE

 

Commissione

2008/C 253/08

Avviso di imminente scadenza di alcune misure antidumping

22

 

PROCEDIMENTI RELATIVI ALL'ATTUAZIONE DELLA POLITICA DELLA CONCORRENZA

 

Commissione

2008/C 253/09

Aiuto di Stato — Germania — Aiuto di Stato C 27/08 (ex N 426/05) — Germania — EverQ (maggiorazione PMI) — Invito a presentare osservazioni a norma dell'articolo 88, paragrafo 2, del trattato CE ( 1 )

23

2008/C 253/10

Aiuto di Stato — Svezia — Aiuto di stato C 33/08 (ex N 732/07) — Aiuto ingente alla ricerca e sviluppo a favore di Volvo Aero — GEnx — Invito a presentare osservazioni a norma dell'articolo 88, paragrafo 2, del trattato CE ( 1 )

31

 

2008/C 253/11

Nota per il lettore(vedi terza pagina di copertina)

s3

 


 

(1)   Testo rilevante ai fini del SEE

IT

 


I Risoluzioni, raccomandazioni e pareri

RISOLUZIONI

Consiglio

4.10.2008   

IT

Gazzetta ufficiale dell'Unione europea

C 253/1


RISOLUZIONE DEL CONSIGLIO

del 25 settembre 2008

su un piano europeo globale di lotta alla contraffazione e alla pirateria

(2008/C 253/01)

IL CONSIGLIO DELL'UNIONE EUROPEA,

1.

PRENDENDO ATTO della relazione strategica della Commissione (1) e del nuovo ciclo della strategia di Lisbona rinnovata per la crescita e l'occupazione (2008-2010) avviato dal Consiglio europeo del 14 marzo 2008;

2.

INSISTENDO sul fatto che l'Unione europea è stata invitata in tale contesto a proseguire gli sforzi per rafforzare l'efficacia del sistema di protezione dei diritti di proprietà intellettuale ai fini di una migliore lotta alla contraffazione;

3.

SOTTOLINEANDO la necessità di rispettare le libertà fondamentali del mercato interno e di migliorarne il funzionamento;

4.

RICORDANDO l'opportunità, nell'ambito della lotta alla contraffazione e alla pirateria, segnatamente alle frontiere dell'Unione europea, di armonizzare i diritti di proprietà intellettuale nei casi appropriati, nonché l'importanza dei titoli nazionali e comunitari di proprietà industriale esistenti;

5.

CONSIDERANDO gli strumenti comunitari adottati per contrastare la contraffazione e la pirateria, in particolare la direttiva 2004/48/CE sul rispetto dei diritti di proprietà intellettuale e il regolamento (CE) n. 1383/2003 relativo all'intervento dell'autorità doganale nei confronti di merci sospettate di violare taluni diritti di proprietà intellettuale;

6.

CONSAPEVOLE inoltre della proposta modificata di direttiva relativa alle misure penali finalizzate ad assicurare il rispetto dei diritti di proprietà intellettuale;

7.

CONSIDERANDO le iniziative volte a contrastare la contraffazione e la pirateria messe in atto nel quadro multilaterale, segnatamente in seno all'Organizzazione mondiale del commercio (OMC), all'Organizzazione mondiale delle dogane (OMD), all'Organizzazione mondiale della proprietà intellettuale (OMPI), all'Organizzazione per la cooperazione e lo sviluppo economici (OCSE), all'Organizzazione mondiale della sanità (OMS) e al G8 (processo di Heiligendamm);

8.

CONSIDERANDO la strategia di applicazione dei diritti di proprietà intellettuale nei paesi terzi (2);

9.

CONSIDERANDO la relazione dell'OCSE sull'impatto economico della contraffazione e della pirateria, e in particolare la stima del commercio internazionale dei beni contraffati o pirata di circa 200 Mrd USD nel 2005, sulla base dei sequestri doganali effettuati nei paesi dell'OCSE, in cui si indica che il valore totale degli scambi di prodotti contraffati o pirata potrebbe superare tale importo di varie centinaia di miliardi di dollari, nonché le sue raccomandazioni intese a rafforzare la cooperazione tra le autorità pubbliche e gli industriali;

10.

CONSAPEVOLE della gravità e dell'evoluzione preoccupante del fenomeno della contraffazione e della pirateria, in particolare in un'economia mondializzata, per la competitività dell'Unione europea, le sue imprese, i creatori e i consumatori; consapevole dell'importanza di tale fenomeno anche sulla rete Internet; conscio dei rischi connessi alla contraffazione di prodotti, pericolosa per la salute e la sicurezza dei cittadini;

11.

SOTTOLINEA l'importanza attribuita alla protezione dei diritti di proprietà intellettuale, elemento fondamentale per la promozione della cultura e della sua diversità nonché per la valorizzazione della ricerca, dell'innovazione e della creazione delle imprese europee, in particolare delle PMI, al fine di sostenere la crescita e l'occupazione in seno all'Unione europea e di sviluppare la dimensione esterna della competitività europea;

12.

CONSAPEVOLE in tale quadro della necessità di fornire alle società innovative mezzi per meglio proteggere le loro invenzioni e trarne vantaggio più efficacemente; nel rammentare l'interesse di disporre di un brevetto comunitario e di un sistema giurisdizionale per i brevetti al fine di dotare gli utenti dei mezzi per fare rispettare i loro diritti di proprietà intellettuale in tutto il territorio dell'Unione;

13.

SOTTOLINEA la necessità di mobilitare tutti gli attori interessati per rafforzare l'efficacia dell'insieme degli strumenti di proprietà intellettuale e di lotta alla contraffazione e alla pirateria nel mercato interno e a livello internazionale; ricordando che tali azioni si inseriscono nel rispetto dei diritti fondamentali e dei principi generali del diritto comunitario quali la protezione dei dati personali e la protezione del diritto di proprietà;

14.

ACCOGLIE favorevolmente la comunicazione della Commissione, del 16 luglio 2008, intesa ad attuare una strategia dei diritti di proprietà industriale per l'Europa, segnatamente per quanto riguarda le questioni del rispetto dei diritti di proprietà industriale e del diritto d'autore e dei diritti connessi:

le iniziative doganali per la lotta alla contraffazione e alla pirateria alle frontiere e all'esterno dell'Unione europea,

le azioni che completano le norme legislative, destinate a favorire un cambiamento nella percezione da parte del pubblico del fenomeno della contraffazione e della pirateria, ad aumentare la conoscenza precisa di tale fenomeno, a migliorare la cooperazione tra tutte le parti coinvolte negli Stati membri, a creare una rete efficace di cooperazione amministrativa tra gli Stati membri che permetterà di intraprendere azioni di ampio respiro a livello europeo, a promuovere accordi di partenariato pubblico/privato e la conclusione di accordi tra professionisti a livello europeo per ridurre la pirateria e la vendita di beni contraffatti su Internet,

l'esame delle possibilità di miglioramento dell'esecuzione transfrontaliera delle sentenze,

le azioni intese a fare rispettare i diritti di proprietà intellettuale nei paesi terzi, mediante indagini regolari, la promozione di una protezione efficace dei diritti negli accordi commerciali bilaterali nonché il rafforzamento della cooperazione nel quadro di dialoghi periodici con gli Stati terzi, in particolare quelli con un grado elevato di contraffazione e di pirateria,

i lavori su un accordo commerciale multilaterale anticontraffazione (ACTA);

15.

INVITA la Commissione a tradurre in atto tali orientamenti mediante:

l'istituzione di un osservatorio europeo della contraffazione e della pirateria, precisandone il funzionamento e le modalità, anche finanziarie, necessarie per l'istituzione; l'osservatorio, basato sulle strutture esistenti della Commissione, dovrà consentire di ottenere dai dati che i settori pubblico e privato vorranno trasmettere una valutazione periodica della portata della contraffazione e della pirateria nonché un'analisi più precisa di tali fenomeni,

la diffusione in particolare su Internet di informazioni sul fenomeno della contraffazione e della pirateria presso attori coinvolti nella lotta a tali fenomeni,

lo sviluppo di azioni di sensibilizzazione e di comunicazione presso gli attori coinvolti nella lotta alla contraffazione e alla pirateria e presso i consumatori, inclusi i più giovani, anche mediante azioni svolte in occasione di una giornata europea di sensibilizzazione ai pericoli della contraffazione e l'elaborazione di guide operative;

16.

INVITA la Commissione e gli Stati membri, nell'ambito delle loro rispettive competenze, ad utilizzare tutti i mezzi appropriati per una lotta efficace alla contraffazione e alla pirateria, in particolare a:

presentare un piano doganale di lotta alla contraffazione per il periodo 2009-2012 che privilegi lo scambio di informazioni utilizzando pienamente i sistemi elettronici, sviluppando la cooperazione tra le autorità interessate, in particolare alla frontiera e soprattutto le autorità doganali, e con i titolari di diritti; operare una ricognizione del diritto applicabile in materia doganale e valutare i miglioramenti da apportare al quadro giuridico per meglio contrastare le contraffazioni pericolose per i consumatori e sviluppare la consapevolezza dei rischi di tale fenomeno,

istituire una rete di scambio rapido di informazioni sui prodotti e servizi contraffati, in particolare rafforzando la cooperazione amministrativa transfrontaliera, basandosi su punti di contatto nazionali e su moderni strumenti di scambio d'informazioni,

promuovere il coordinamento tra le istituzioni coinvolte nella lotta alla contraffazione e alla pirateria, segnatamente tramite scambi di buone prassi tra le amministrazioni nazionali,

esaminare l'efficacia del quadro giuridico per fare rispettare i diritti di proprietà intellettuale,

presentare opportune proposte per agevolare partenariati tra il settore pubblico e quello privato per la lotta alla contraffazione e alla pirateria, per raccomandare buone prassi concernenti la vendita su Internet e per promuovere la collaborazione tra professionisti,

rafforzare la protezione dei diritti di proprietà intellettuale a livello internazionale; promuovere nell'ambito degli accordi bilaterali e multilaterali conclusi dall'Unione europea l'inserimento di misure relative a tali diritti nel rispetto dell'acquis comunitario e contribuire al rispetto di dette misure; partecipare attivamente ai negoziati in vista della conclusione di un accordo commerciale multilaterale anticontraffazione, segnatamente adoperandosi per ottenere l'istituzione a tempo debito di un gruppo operativo («task force») incaricato di esaminare l'attuazione dell'accordo; promuovere tale tema nel dialogo tra l'Unione europea e i paesi terzi e nell'ambito delle azioni di cooperazione con i paesi terzi.


(1)  Comunicazione della Commissione al Consiglio europeo «Relazione strategica sulla strategia di Lisbona rinnovata per la crescita e l'occupazione: il nuovo ciclo (2008-2010). Stare al passo con i cambiamenti» COM(2007) 803 definitivo.

(2)  GU C 129 del 26.5.2005, pag. 3.


II Comunicazioni

COMUNICAZIONI PROVENIENTI DALLE ISTITUZIONI E DAGLI ORGANI DELL'UNIONE EUROPEA

Commissione

4.10.2008   

IT

Gazzetta ufficiale dell'Unione europea

C 253/3


Autorizzazione degli aiuti di Stato sulla base degli articoli 87 e 88 del trattato CE

Casi contro i quali la Commissione non solleva obiezioni

(Testo rilevante ai fini del SEE)

(2008/C 253/02)

Data di adozione della decisione

23.7.2008

Numero dell'aiuto

N 31/08

Stato membro

Austria

Regione

Titolo (e/o nome del beneficiario)

Pilotprojekt zur Entwicklung von intermodalen Verkehren auf der Wasserstraße Donau 2008-2014

Base giuridica

Richtlinien: Pilotprogramm zur Entwicklung von intermodalen Verkehren und zur Förderung von Projekten im kombinierten Verkehr auf der Wasserstraße Donau

Tipo di misura

Regime di aiuti

Obiettivo

Promuovere lo spostamento dal trasporto su strada al trasporto fluviale nel corridoio Danubio e stimolare le iniziative private per servizi di trasporto fluviale innovativi e di alta qualità

Forma dell'aiuto

Sovvenzione diretta

Stanziamento

Stanziamento annuale: 1 Mio EUR. Stanziamento totale: 6 Mio EUR

Intensità

Fino al 48 % dei costi esterni evitati

Durata

6 anni: 2008-2014

Settore economico

Navigazione fluviale

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Bundesministerium für Verkehr, Innovation und Technologie

Altre informazioni

Il testo delle decisioni nelle lingue facenti fede, ad eccezione dei dati riservati, è disponibile sul sito:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Data di adozione della decisione

22.7.2008

Numero dell'aiuto

N 38/08

Stato membro

Spagna

Regione

Asturias

Titolo (e/o nome del beneficiario)

R & D Aid scheme for strategic projects in Asturias 2008-2010

Base giuridica

Resolución de 3 de diciembre de 2007, de la Consejería de Educación y Ciencia, por la que se convocan ayudas para la ejecución de proyectos estratégicos durante el período 2008-2010 en el marco del Plan de Ciencia Tecnología e Innovación (PCTI) de Asturias 2006-2009

Tipo di misura

Regime

Obiettivo

Ricerca e sviluppo

Forma dell'aiuto

Sovvenzione a fondo perduto

Dotazione di bilancio

Importo totale dell'aiuto previsto: 10 Mio EUR

Intensità

75 %

Durata

Fino al 31.12.2010

Settore economico

Tutti i settori

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Consejería de Educación y Ciencia del Gobierno del Principado de Asturias

Plaza de España, no 5

E-33007 Oviedo

Altre informazioni

Il testo delle decisioni nelle lingue facenti fede, ad eccezione dei dati riservati, è disponibile sul sito:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Data di adozione della decisione

10.6.2008

Numero dell'aiuto

N 47/08

Stato membro

Austria

Regione

Titolo (e/o nome del beneficiario)

Förderung der Stromerzeugung aus erneuerbaren Energiequellen nach dem österreichischen Ökostromgesetz (Erhöhung der Einspeisetarife)

Base giuridica

Ökostromgesetz, BGBL I Nr. 19-2002 idF. BGBL I Nr. 105-2006

Tipo di misura

Regime

Obiettivo

Protezione ambientale, energia rinnovabile

Forma dell'aiuto

Integrazione della tariffa di riacquisto

Dotazione di bilancio

Spesa annua prevista: 20 Mio EUR

Importo totale dell'aiuto previsto: 20 Mio EUR

Intensità

Durata

1.1.2008-31.12.2008

Settore economico

Energia elettrica

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Stubenring 1

A-1011 Wien

Altre informazioni

Il testo delle decisioni nelle lingue facenti fede, ad eccezione dei dati riservati, è disponibile sul sito:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Data di adozione della decisione

25.7.2008

Numero dell'aiuto

N 193/08

Stato membro

Spagna

Regione

Pais Vasco

Titolo (e/o nome del beneficiario)

Programa de apoyo a la realización de proyectos de desarrollo tecnológico e innovación (Programa INNOTEK)

Base giuridica

Orden de la Consejera de Industria, comercio y turismo de primera modificacion de la Orden por la que se regula el programa de apoyo a la realizacion de proyectos de desarrollo tecnologico e innovacion de 27 Junio de 2005 (programa INNOTEK)

Tipo di misura

Regime

Obiettivo

Ricerca e sviluppo, Sviluppo regionale, Occupazione

Forma dell'aiuto

Sovvenzione a fondo perduto

Dotazione di bilancio

Spesa annua prevista: 40 Mio EUR

Importo totale dell'aiuto previsto: 200 Mio EUR

Intensità

45 %

Durata

Fino al 31.12.2013

Settore economico

Tutti i settori

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Departamento de Industria, Comercio y Turismo, Gobierno Vasco

Donosita no 1,

E-01010 Vitoria-Gasteiz

Altre informazioni

Il testo delle decisioni nelle lingue facenti fede, ad eccezione dei dati riservati, è disponibile sul sito:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Data di adozione della decisione

25.7.2008

Numero dell'aiuto

N 194/08

Stato membro

Spagna

Regione

Pais Vasco

Titolo (e/o nome del beneficiario)

Programa de apoyo a la realizacion de proyectos de lanzamiento de empresas de base científica y technológica (modificación del programa NETs)

Base giuridica

Orden de la Consejera de Industria, comercio y turismo de primera modificación de la orden por la que se regula el programa NETs de ayudas a la realisacion de proyectos de lanzamiento de empresas de base cientifica y tecnologica, programa a cuya financiación contribuye el fondo europeo de desarrollo regional, de 27 de Junio de 2005

Tipo di misura

Regime

Obiettivo

Ricerca e sviluppo, Sviluppo regionale, Occupazione

Forma dell'aiuto

Sovvenzione a fondo perduto

Dotazione di bilancio

Spesa annua prevista: 10 Mio EUR

Importo totale dell'aiuto previsto: 60 Mio EUR

Intensità

50 %

Durata

Fino al 31.12.2013

Settore economico

Tutti i settori

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Departamento de Industria, Comercio y Turismo, Gobierno Vasco

Donosita no 1

E-01010 Vitoria-Gasteiz

Altre informazioni

Il testo delle decisioni nelle lingue facenti fede, ad eccezione dei dati riservati, è disponibile sul sito:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/


IV Informazioni

INFORMAZIONI PROVENIENTI DALLE ISTITUZIONI E DAGLI ORGANI DELL'UNIONE EUROPEA

Consiglio

4.10.2008   

IT

Gazzetta ufficiale dell'Unione europea

C 253/7


DECISIONE DEL CONSIGLIO

del 25 settembre 2008

relativa alla nomina dei membri titolari e dei membri supplenti del comitato consultivo per la libera circolazione dei lavoratori

(2008/C 253/03)

IL CONSIGLIO DELL'UNIONE EUROPEA,

visto il regolamento (CEE) n. 1612/68 del Consiglio, del 15 ottobre 1968, relativo alla libera circolazione dei lavoratori all'interno della Comunità (1), in particolare gli articoli 26 e 27,

visti gli elenchi delle candidature presentati al Consiglio dai governi degli Stati membri,

considerando quanto segue:

(1)

Con le decisioni del 15 settembre 2006 (2), del 18 dicembre 2006 (3) e del 22 marzo 2007 (4), il Consiglio ha nominato i membri titolari e i membri supplenti del Comitato consultivo per la libera circolazione dei lavoratori per il periodo dal 14 settembre 2006 al 13 settembre 2008.

(2)

Tali membri restano in carica fintantoché non saranno sostituiti o il loro mandato non sarà rinnovato.

(3)

È necessario nominare i membri titolari e i membri supplenti del Comitato per un periodo di due anni,

DECIDE:

Articolo 1

Sono nominati membri titolari e membri supplenti del Comitato consultivo per la libera circolazione dei lavoratori per il periodo dal 25 settembre 2008 al 24 settembre 2010:

I.   RAPPRESENTANTI DEI GOVERNI

Paese

Titolari

Supplenti

Belgio

Virginie LECLERCQ

Anne ZIMMERMAN

Alix GEYSELS

Bulgaria

Liliana STANKOVA

Nikolay NIKOLOV

Rossitza STELIANOVA

Repubblica ceca

Martina MICHALCOVÁ

Věra KOLMEROVÁ

Hana VACULÍKOVÁ

Danimarca

Stig Hansen NØRGAARD

Lisbet MØLLER NIELSEN

Simone HEINECKE

Germania

Gisbert BRINKMANN

Ute PLÖTZ

Henning GRUB

Estonia

Thor-Sten VERTMANN

Maarja KULDJÄRV

Carita RAMMUS

Irlanda

Brendan SHANAHAN

Larry O'GRADY

Deirdre NALLY

Grecia

Constantinos CHRYSSINIS

Grigorios ALEXAKIS

Lydia KOTROF

Spagna

Carlos GUERVÓS MAÍLLO

Carlos LOPÉZ-MÓNIS

Carlos GARCÍA DE CORTÁZAR-NEBREDA

Francia

Nadia MAROT

Laurent FRIBOULET

Albert MARTINO

Italia

Cipro

Demetris MICHAELIDES

Agni PAPAGEORGIOU

Lettonia

Linda PAUGA

Līga EMULE

Mārtiņš BRENCIS

Lituania

Rita KAZLAUSKIENE

Monika VYŠNIAUSKIENE

Andrius TEKORIUS

Lussemburgo

Mariette SCHOLTUS

Tom GOEDERS

Paolo FINZI

Ungheria

Vera ÁCS

Éva Tímea KISS

Hajnalka ERDŐS

Malta

Paesi Bassi

C.W. Olde OLTHOF

M.G. BLOMSMA

G. WIDERA-STEVENS

Austria

Ingrid NOWOTNY

Doris WITEK-WEINDORFER

Heinz KUTROWATZ

Polonia

Janusz GRZYB

Magdalena SWEKLEJ

Marcin PARNOWSKI

Portogallo

Ana Paula FERNANDES

Ana Cristina SANTOS PEDROSO

Mário PEDRO

Romania

Bogdan PAȘCA

Marius RĂȘCANU

Auraș MARINESCU

Slovenia

Radivoj RADAK

Damjana ŠARČEVIČ

Ana KLINAR

Slovacchia

Jozef HUDEC

Agnesa SKUPNÍKOVÁ

Jaroslav KOVÁČ

Finlandia

Mirkka MYKKÄNEN

Olli SORAINEN

Wivi-Ann WAGELLO-SJÖLUND

Svezia

Anna SANTESSON

Åsa CARLANDER

Claes-Göran LOCK

Regno Unito

Peter BODE

Seonaid WEBB

Ute CHATTERJEE

II.   RAPPRESENTANTI DELLE ORGANIZZAZIONI DEI LAVORATORI

Paese

Titolari

Supplenti

Belgio

Jean-François MACOURS

Yvienne VAN HOLSBEECK

Bulgaria

Iliyan TSENOV

Diana ANGELOVA

Daniel YANEV

Repubblica ceca

Miroslav FEBER

Zdena LA SALA

Pavel JANIČKO

Danimarca

Michael JACOBSEN

Jens WIENE

Käthe MUNK RYOM

Germania

Renate GABKE

Klaus BECK

Frank STÖHR

Estonia

Liina CARR

Leif KALEV

Tiia TAMMELEHT

Irlanda

Esther LYNCH

Brendan MACKIN

Grecia

Georgios PERENTIS

Georgios SKOULATAKIS

Euthimios EUTHIMIOU

Spagna

Ana María CORRAL JUÁN

Mohamed Anour HAIDOUR

Pilar ROC ALFARO

Francia

Corinne MARES

An LENOUAIL

Ommar BENFAÏD

Italia

Cipro

Nicos GREGORIOU

Nicos EPISTITHIOU

Diomedes DIOMEDOUS

Lettonia

Kaspars RĀCENĀJS

Zanda GRUNDBERGA

Irēna KALNIŅA

Lituania

Janina ŠVEDIENĖ

Janina MATUIZIENĖ

Jovita MEŠKAUSKIENĖ

Lussemburgo

Ungheria

Judit CZUGLERNÉ IVÁNY

Károly GYÖRGY

Edit PINK

Malta

Paesi Bassi

Caroline RIETBERGEN

Daniëlle VAARTJES-VAN SUIJDAM

Paul VAN KRUINING

Austria

Johannes PEYRL

Oliver RÖPKE

Ludwig ROITHINGER

Polonia

Dorota GARDIAS

Jakub KUS

Bogdan OLSZEWSKI

Portogallo

Carlos Manuel ALVES TRINDADE

José Manuel DA LUZ CORDEIRO

Anabela PEIXOTO DE MAGALHÃES

Romania

Valentin MOCANU

Liviu APOSTOIU

Dragoș FRUMOSU

Slovenia

Metka ROKSANDIĆ

Jaka POČIVAVŠEK

Gregor CERAR

Slovacchia

Magdaléna MELLENOVÁ

Milan BUŠO

Jana SLÁVIKOVÁ

Finlandia

Pia BJÖRKBACKA

Liisa FOLKERSMA

Ralf SUND

Svezia

Monika ARVIDSSON

Lena WIRKKALA

Ossian WENNSTRÖM

Regno Unito

Sean BAMFORD

Mohammed TAJ

Wilf SULLIVAN

III.   RAPPRESENTANTI DELLE ORGANIZZAZIONI DEI DATORI DI LAVORO

Paese

Titolari

Supplenti

Belgio

Sonja KOHNENMERGEN

Philippe STIENON

Monica DE JONGHE

Bulgaria

Evgeniy IVANOV

Branimir HANDJIEV

Galia BOZHANOVA

Repubblica ceca

Marie ZVOLSKÁ

Miroslav FIŘT

Vladimíra DRBALOVÁ

Danimarca

Henning GADE

Flemming DREESEN

Benjamin HOLST

Germania

Jürgen WUTTKE

Angela SCHNEIDER-BODIEN

Stefan HOEHL

Estonia

Lilian SALLASTE

Heinart PUHKIM

Tarmo KRIIS

Irlanda

Finola MCDONNELL

Tony DONOHOE

Heidi LOUGHEED

Grecia

Eirini BARDANI

Nikos DIMAS

Antonios MEGGOULIS

Spagna

Pablo GÓMEZ ALBO

Celia FERRERO ROMERO

Javier IBARS ALVARO

Francia

Gaëtan BEZIER

Odile MENNETEAU

Pascale DESSEN

Italia

Cipro

Michael ANTONIOU

Emilios MICHAEL

Lena PANAYIOTOU

Lettonia

Ilona KIUKUCĀNE

Inese STEPIŅA

Lituania

Justinas USONIS

Aidas VAIČIULIS

Iginijus ŠAKŪNAS

Lussemburgo

Ungheria

Zsuzsanna JUNG

István KOMORÓCZKI

Adrienn BÁLINT

Malta

Paesi Bassi

S.J.L. NIEUWSMA

W.M.J.M. Mario VAN MIERLO

G.A.M. Gerard VAN DER GRIND

Austria

Margit KREUZHUBER

Andreas GRUBER

Christa SCHWENG

Polonia

Michal GAWRYSZCAK

Jacek MĘCINA

Jolanta KOSAKOWSKA

Portogallo

Cristina NAGY MORAIS

Adília LISBOA

Marcelino PENA COSTA

Romania

Roxana PRODAN

Doru Claudian FRUNZULICĂ

Dan ANGHELESCU

Slovenia

Metka PENKO NATLAČEN

Igor ANTAUER

Slovacchia

Vladimír KALINA

Jozef ORGONÁŠ

Jana CHRKAVÁ

Finlandia

Katja LEPPÄNEN

Mikko RÄSÄNEN

Mikko NYYSSÖLÄ

Svezia

Karin EKENGER

Leif LINDBERG

Fabian WALLÉN

Regno Unito

Jim BLIGH

Neil CARBERRY

Guy BAILEY

Articolo 2

Il Consiglio procederà successivamente alla nomina dei membri non ancora designati.

Fatto a Bruxelles, addì 25 settembre 2008.

Per il Consiglio

Il presidente

B. HORTEFEUX


(1)  GU L 257 del 18.10.1968, pag. 2.

(2)  GU C 242 del 7.10.2006, pag. 1.

(3)  GU C 320 del 28.12.2006, pag. 4.

(4)  GU C 78 dell'11.4.2007, pag. 4.


Commissione

4.10.2008   

IT

Gazzetta ufficiale dell'Unione europea

C 253/12


Tassi di cambio dell'euro (1)

3 ottobre 2008

(2008/C 253/04)

1 euro=

 

Moneta

Tasso di cambio

USD

dollari USA

1,3834

JPY

yen giapponesi

145,09

DKK

corone danesi

7,4612

GBP

sterline inglesi

0,78355

SEK

corone svedesi

9,7017

CHF

franchi svizzeri

1,5654

ISK

corone islandesi

156,13

NOK

corone norvegesi

8,292

BGN

lev bulgari

1,9558

CZK

corone ceche

24,795

EEK

corone estoni

15,6466

HUF

fiorini ungheresi

246,1

LTL

litas lituani

3,4528

LVL

lats lettoni

0,7096

PLN

zloty polacchi

3,4277

RON

leu rumeni

3,8765

SKK

corone slovacche

30,329

TRY

lire turche

1,8092

AUD

dollari australiani

1,78

CAD

dollari canadesi

1,4899

HKD

dollari di Hong Kong

10,7503

NZD

dollari neozelandesi

2,0878

SGD

dollari di Singapore

2,0063

KRW

won sudcoreani

1 697,85

ZAR

rand sudafricani

11,8073

CNY

renminbi Yuan cinese

9,4742

HRK

kuna croata

7,1208

IDR

rupia indonesiana

13 045,46

MYR

ringgit malese

4,7969

PHP

peso filippino

65,05

RUB

rublo russo

35,8525

THB

baht thailandese

47,298

BRL

real brasiliano

2,8411

MXN

peso messicano

15,5978


(1)  

Fonte: tassi di cambio di riferimento pubblicati dalla Banca centrale europea.


INFORMAZIONI PROVENIENTI DAGLI STATI MEMBRI

4.10.2008   

IT

Gazzetta ufficiale dell'Unione europea

C 253/13


Informazioni comunicate dagli Stati membri sugli aiuti di Stato concessi in virtù del regolamento (CE) n. 70/2001 della Commissione relativo all'applicazione degli articoli 87 e 88 del trattato CE agli aiuti di Stato a favore delle piccole e medie imprese

(Testo rilevante ai fini del SEE)

(2008/C 253/05)

Numero dell'aiuto

XS 186/08

Stato membro

Germania

Regione

Baden-Württemberg

Titolo del regime di aiuti o nome dell'impresa che riceve aiuti singoli

ELR-Kombi-Darlehen als Ergänzungsprogramm zum Entwicklungsprogramm Ländlicher Raum (ELR-Programm). Das ELR-Programm wird entsprechend der Verordnung (EG) Nr. 1998/2006 („De-minimis“-Verordnung der Europäischen Union vom 15.12.2006 (Amtsblatt der EU vom 28.12.2006) gewährt

Base giuridica

Rechtsgrundlage ist das Gesetz über die Landeskreditbank Baden-Württemberg — Förderbank vom 11.11.1998 (Gesetzblatt für Baden-Württemberg vom 18.11.1998, S.581), zuletzt geändert durch Gesetz vom 11.12.2007 (Gesetzblatt für Baden-Württemberg vom 14.12.2007, S.581) i.V.m. § 15 Landwirtschafts- und Landeskulturengesetz; §§ 23, 44 Landeshaushaltsordnung Baden-Württemberg und den dazu ergangenen Verwaltungsvorschriften

Tipo di misura

Regime

Dotazione di bilancio

Spesa annua prevista: 150 Mio EUR

Intensità massima di aiuti

Conformemente all'articolo 4, paragrafi da 2 a 6, e all'articolo 5 del regolamento

Data di applicazione

1.7.2008

Durata

30.9.2008

Obiettivo

PMI

Settore economico

Tutti i settori in cui è ammissibile l'aiuto alle PMI

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Landeskreditbank Baden-Württemberg

Förderbank

Postfach 10 29 43

D-70025 Stuttgart


Numero dell'aiuto

XS 196/08

Stato membro

Germania

Regione

Freistaat Sachsen

Titolo del regime di aiuti o nome dell'impresa che riceve aiuti singoli

Gemeinsames Umsetzungsdokument zum Programm Ziel 3/Cíl 3 zur Förderung der grenzübergreifenden Zusammenarbeit 2007-2013 zwischen dem Freistaat Sachsen und der Tschechischen Republik im Rahmen des Ziels „Europäische territoriale Zusammenarbeit“

Base giuridica

VO (EG) 1083/2006 (allg. Strukturfondsverordnung) VO (EG) 1080/2006 (EFRE-Verordnung) gemeinsames Programmdokument (Operationelles Programm CCI-Code: 2007CB163PO017), §§ 23 und 44 der Haushaltsordnung für den Freistaat Sachsen (Sächsische Haushaltsordnung — SäHO, SächsGVBl. 2001, S. 154) sowie der hierzu ergangenen Verwaltungsvorschriften des Sächsischen Staatsministeriums der Finanzen

Tipo di misura

Regime

Dotazione di bilancio

Spesa annua prevista: 13,7 Mio EUR

Intensità massima di aiuti

Conformemente all'articolo 4, paragrafi da 2 a 6, e all'articolo 5 del regolamento

Data di applicazione

1.1.2007

Durata

31.12.2015

Obiettivo

PMI

Settore economico

Tutti i settori in cui è ammissibile l'aiuto alle PMI

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Sächsische Aufbaubank — Förderbank

Pirnaische Straße 9

D-01069 Dresden


Numero dell'aiuto

XS 197/08

Stato membro

Danimarca

Regione

Region Hovedstaden

Titolo del regime di aiuti o nome dell'impresa che riceve aiuti singoli

Eksportforberedelse af SCF Technologies A/S, Smedeholm 13B, DK-2730 Herlev

Base giuridica

Finansloven 2008: 6.11.01 Udenrigstjenesten

Tipo di misura

Ad hoc

Dotazione di bilancio

Importo totale dell'aiuto previsto: 0,01 Mio DKK

Intensità massima di aiuti

Conformemente all'articolo 4, paragrafi da 2 a 6, e all'articolo 5 del regolamento

Data di applicazione

8.7.2008

Durata

9.9.2008

Obiettivo

PMI

Settore economico

Fornitura di acqua; reti fognarie, attività di trattamento dei rifiuti e risanamento; attività professionali, scientifiche e tecniche

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Danmarks Eksportråd

Asiatisk Plads 2

DK-1448 København K


Numero dell'aiuto

XS 199/08

Stato membro

Regno Unito

Regione

North East England

Titolo del regime di aiuti o nome dell'impresa che riceve aiuti singoli

Sterling Investment Properties LLP

Base giuridica

Industrial Development Act 1982 Sections 7 and 11 Section2 Local Government Act 2000

Tipo di misura

Regime

Dotazione di bilancio

Spesa annua prevista: 1,2 Mio GBP

Intensità massima di aiuti

Conformemente all'articolo 4, paragrafi da 2 a 6, e all'articolo 5 del regolamento

Data di applicazione

9.6.2008

Durata

31.12.2008

Obiettivo

PMI

Settore economico

Tutti i settori manifatturieri, Altri servizi

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

GONE Citygate

Gallowgate

Newcastle on Tyne NE1 4 WH

United Kingdom


Numero dell'aiuto

XS 204/08

Stato membro

Italia

Regione

Puglia

Titolo del regime di aiuti o nome dell'impresa che riceve aiuti singoli

Assunzioni stabili di lavoratori svantaggiati e creazione di nuovi posti di lavoro

Base giuridica

Legge regionale n. 10/2004

Tipo di misura

Regime

Dotazione di bilancio

Spesa annua prevista: 6 Mio EUR

Intensità massima di aiuti

Conformemente all'articolo 4, paragrafi da 2 a 6, e all'articolo 5 del regolamento

Data di applicazione

1.1.2008

Durata

31.12.2008

Obiettivo

PMI

Settore economico

Tutti i settori in cui è ammissibile l'aiuto alle PMI

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Regione Puglia

Assessorato al lavoro e cooperazione

Settore lavoro e cooperazione

Responsabile di misura 3.11

Viale Corigliano 1 — Zona industriale

I-70123 Bari


Numero dell'aiuto

XS 206/08

Stato membro

Danimarca

Regione

Titolo del regime di aiuti o nome dell'impresa che riceve aiuti singoli

Forskningskupon

Base giuridica

Lov om Teknologi og Innovation nr. 419 af 6. juni 2002

Tipo di misura

Regime

Dotazione di bilancio

Spesa annua prevista: 15 Mio DKK

Intensità massima di aiuti

Conformemente all'articolo 4, paragrafi da 2 a 6, e all'articolo 5 del regolamento

Data di applicazione

10.6.2008

Durata

31.12.2009

Obiettivo

PMI

Settore economico

Tutti i settori in cui è ammissibile l'aiuto alle PMI

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Forsknings- og Innovationsstyrelsen som er en styrelse under Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling

Bredgade 40

DK-1260 København K


4.10.2008   

IT

Gazzetta ufficiale dell'Unione europea

C 253/17


Informazioni comunicate dagli Stati membri sugli aiuti di Stato concessi in virtù del regolamento (CE) n. 68/2001 della Commissione relativo all'applicazione degli articoli 87 e 88 del trattato CE agli aiuti destinati alla formazione

(Testo rilevante ai fini del SEE)

(2008/C 253/06)

Numero dell'aiuto

XT 85/08

Stato membro

Belgio

Regione

Vlaams Gewest

Titolo del regime di aiuti o nome dell'impresa che riceve aiuti singoli

NV Bekaert

Base giuridica

Decreet betreffende het economisch ondersteuningsbeleid van 31 januari 2003

Tipo di misura

Ad hoc

Dotazione di bilancio

Importo totale dell'aiuto previsto: 0,81 Mio EUR

Intensità massima di aiuti

Conformemente all'articolo 4, paragrafi da 2 a 7, del regolamento

Data di applicazione

1.12.2007

Durata

30.11.2009

Obiettivo

Formazione specifica

Settore economico

Trafilatura a freddo

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Vlaamse overheid — Agentschap Economie

Koning Albert II laan 35, bus 12

B-1030 Brussel


Numero dell'aiuto

XT 86/08

Stato membro

Belgio

Regione

Vlaams Gewest

Titolo del regime di aiuti o nome dell'impresa che riceve aiuti singoli

NV Ford-Werke GMBH

Base giuridica

Decreet betreffende het economisch ondersteuningsbeleid van 31 januari 2003

Tipo di misura

Ad hoc

Dotazione di bilancio

Importo totale dell'aiuto previsto: 0,78 Mio EUR

Intensità massima di aiuti

Conformemente all'articolo 4, paragrafi da 2 a 7, del regolamento

Data di applicazione

12.3.2007

Durata

31.12.2007

Obiettivo

Formazione specifica

Settore economico

Industria automobilistica

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Vlaamse overheid — Agentschap Economie

Koning Albert II laan 35, bus 12

B-1030 Brussel


Numero dell'aiuto

XT 94/08

Stato membro

Spagna

Regione

Navarra

Titolo del regime di aiuti o nome dell'impresa che riceve aiuti singoli

Programa de formación del sector comercial para el periodo 2008-2011

Base giuridica

Orden Foral no 194/2008, de 12 de junio, del Consejero de Innovación, Empresa y Empleo (Boletín Oficial de Navarra, no 81, de 2.7.2008)

http://www.navarra.es/home_es/Actualidad/BON/Boletines/2008/81/Anuncio-10

Tipo di misura

Regime

Dotazione di bilancio

Spesa annua prevista: 0,09 Mio EUR

Intensità massima di aiuti

Conformemente all'articolo 4, paragrafi da 2 a 7, del regolamento

Data di applicazione

3.7.2008

Durata

31.10.2011

Obiettivo

Formazione specifica

Settore economico

Altri servizi

Nome e indirizzo dell'autorità che eroga l'aiuto

Departamento de Innovación, Empresa y Empleo del Gobierno de Navarra

Parque Tomás Caballero, no 1

Edificio «Fuerte del Príncipe II»

E-31005 Pamplona


V Avvisi

PROCEDIMENTI AMMINISTRATIVI

Commissione

4.10.2008   

IT

Gazzetta ufficiale dell'Unione europea

C 253/19


INVITO A PRESENTARE PROPOSTE — EACEA/30/08

Azione 4.6 — Partenariati — Programma «Gioventù in azione»

(2008/C 253/07)

1.   OBIETTIVI E PRIORITÀ

Attraverso l'azione 4.6 del programma «Gioventù in azione», la Commissione europea, tramite l'Agenzia esecutiva per l'istruzione, gli audiovisivi e la cultura, intende sostenere progetti di partenariato con enti pubblici regionali o locali o con organismi attivi nel settore della gioventù a livello europeo.

Mentre le altre azioni del programma prevedono l'elargizione di un elevato numero di sovvenzioni in favore di piccoli progetti di scambi di giovanili, di iniziative giovani o la formazione e messa in rete degli operatori dell'animazione giovanile, il presente invito mira piuttosto a consentire l'integrazione di tali progetti in un quadro strutturato, portato avanti da un ente pubblico o da un organismo di livello europeo. Esso offre all'ente beneficiario la possibilità di conferire dimensione e visibilità europee alla propria azione in favore dei giovani e/o di intervenire a fianco dell'Unione europea a sostegno di progetti analoghi portati avanti da terzi (per esempio da associazioni giovanili presenti nella regione dell'ente beneficiario). I progetti integrati possono essere attuati direttamente dal beneficiario della sovvenzione oppure da altri enti sostenuti congiuntamente dal beneficiario e dall'Unione. Quest'approccio si inserisce in un processo di partenariato teso a garantire l'effetto moltiplicatore più ampio possibile alle azioni in favore della gioventù.

Obiettivo del presente invito è sostenere partenariati che contribuiscano a sviluppare strategie e programmi di attività concertati di dimensione europea, rivolti ai giovani.

In pratica, un progetto sostenuto dalla presente iniziativa consterà di un piano di attività:

volto a integrare una o più delle iniziative previste nelle azioni secondarie 1.1, 1.2 e/o 4.3 (esclusa la creazione di reti) del programma «Gioventù in azione»,

portato avanti da un organismo beneficiario in uno dei modi seguenti:

a)

o l'organismo beneficiario provvede direttamente ad attuare il piano di attivitàmodalità A»);

b)

oppure l'organismo candidato (coordinatore) garantisce il coordinamento dell'attuazione del piano di attività che sarà realizzato da organismi terzi (partner) in conformità con i criteri di ammissibilità fissati per le azioni secondarie del programma «Gioventù in azione» («modalità B»). In tal caso, gli organismi partner dovranno essere designati dall'organismo candidato al momento della presentazione della candidatura.

2.   CANDIDATI AMMISSIBILI

Possono presentare proposte gli enti pubblici locali o regionali oppure gli organismi operanti nel settore della gioventù a livello europeo (ENGO) con organizzazioni affiliate in almeno otto paesi del programma «Gioventù in azione».

Sono ammesse unicamente le proposte presentate da organismi dotati di personalità giuridica, legalmente costituiti in uno dei paesi del programma, da almeno un anno, a decorrere dalla data di presentazione della candidatura. I paesi del programma sono i seguenti:

Stati membri dell'Unione europea: Austria, Belgio, Danimarca, Germania, Spagna, Portogallo, Francia, Italia, Svezia, Regno Unito, Irlanda, Lussemburgo, Paesi Bassi, Finlandia, Grecia, Cipro, Bulgaria, Estonia, Ungheria, Lettonia, Lituania, Malta, Polonia, Repubblica ceca, Romania, Slovacchia, Slovenia,

paesi dell'Associazione europea di libero scambio (EFTA) membri dello Spazio economico europeo (SEE): Islanda, Liechtenstein, Norvegia,

paesi candidati che beneficiano di una strategia di preadesione, conformemente ai principi nonché alle condizioni e modalità generali stabiliti negli accordi quadro conclusi con questi paesi in vista della loro partecipazione ai programmi comunitari: Turchia.

3.   ATTIVITÀ AMMISSIBILI

Nel quadro del programma «Gioventù in azione», sono ritenute ammissibili le seguenti attività:

1)

scambi giovanili — di cui all'azione secondaria 1.1 del programma (per i criteri di ammissibilità e le norme di finanziamento, vedi allegato I);

2)

iniziative giovani — di cui all'azione secondaria 1.2 del programma (per i criteri di ammissibilità e le norme di finanziamento, vedi allegato I);

3)

attività di cui alla all'azione secondaria 4.3 del programma, esclusa la creazione di reti (per i criteri di ammissibilità e le norme di finanziamento, vedi allegato I).

Non sono ammissibili attività di altro tipo.

I progetti devono tassativamente iniziare tra il 1o aprile 2009 e il 1o settembre 2009.

I piani di attività possono avere una durata massima di due anni (24 mesi).

4.   CRITERI DI ATTRIBUZIONE

La qualità delle proposte sarà valutata in funzione dei criteri seguenti:

A.

Qualità generale del piano di attività e relativo coordinamento, tenendo conto dei seguenti parametri:

a)

adeguatezza rispetto agli obiettivi del programma «Gioventù in azione» e del presente invito a presentare proposte;

b)

concezione del piano di attività e, in particolare, della programmazione;

c)

portata del piano di attività (vale a dire effetto moltiplicatore, impatto nel tempo su un numero significativo di giovani, visibilità e valorizzazione, sfruttamento dei risultati);

d)

numero di giovani e animatori giovanili direttamente coinvolti nell'attuazione del piano di attività.

Ad ognuno dei criteri sopra riportati (punto A) sarà attribuito lo stesso peso ai fini della valutazione.

B.

Qualità delle singole attività incluse nel piano di attività, tenendo conto dei seguenti parametri:

a)

insieme dei criteri di attribuzione pertinenti a tale attività (vale a dire qualità del progetto e dei metodi proposti, profilo dei partecipanti e dei responsabili del progetto) nonché loro peso relativo ai fini della valutazione, come esposto in dettaglio nell'allegato I.

Ai fini della valutazione le due categorie di parametri si equivalgono.

5.   BILANCIO DISPONIBILE

Il bilancio preventivo per il finanziamento congiunto dei programmi nel quadro del presente invito ammonta a circa 750 000 EUR.

Per ciascun progetto, l'ammontare elargito non può superare 100 000 EUR.

Nell'ambito del partenariato l'ente beneficiario contribuirà al finanziamento del progetto insieme alla Commissione europea.

L'Agenzia esecutiva si riserva la possibilità di non attribuire l'intero ammontare di fondi a disposizione.

6.   TERMINE ULTIMO PER LA PRESENTAZIONE DELLE PROPOSTE

Le proposte devono essere inviate all'Agenzia esecutiva per l'istruzione, gli audiovisivi e la cultura entro e non oltre il 1o dicembre 2008, al seguente indirizzo:

Agence Exécutive «Éducation, Audiovisuel et Culture»

Programme «Jeunesse en action»

Appel à propositions EACEA/30/08

BOUR 01/001

Avenue du Bourget, 1

B-1140 Bruxelles

Saranno ammesse unicamente le proposte presentate mediante l'apposito modulo, debitamente compilato, datato e firmato dal legale rappresentante dell'organismo richiedente.

Non saranno accettate domande inviate via fax o posta elettronica.

7.   MAGGIORI INFORMAZIONI

È possibile reperire la guida per i candidati, unitamente ai moduli per presentare una proposta, al seguente indirizzo:

http://eacea.ec.europa.eu/youth/calls2008/action46/index_en.htm

Le proposte devono essere obbligatoriamente presentate mediante l'apposito modulo e devono contenere tutti gli allegati e le informazioni richiesti.


PROCEDIMENTI RELATIVI ALL'ATTUAZIONE DELLA POLITICA COMMERCIALE COMUNE

Commissione

4.10.2008   

IT

Gazzetta ufficiale dell'Unione europea

C 253/22


Avviso di imminente scadenza di alcune misure antidumping

(2008/C 253/08)

1.

La Commissione informa che, salvo avvio di un riesame secondo la procedura che segue, le misure antidumping sottoindicate scadranno alla data specificata nella tabella, conformemente a quanto disposto dall'articolo 11, paragrafo 2, del regolamento (CE) n. 384/96 del Consiglio, del 22 dicembre 1995, relativo alla difesa contro le importazioni oggetto di dumping da parte di paesi non membri della Comunità europea (1).

2.   Procedura

I produttori comunitari possono presentare una domanda di riesame per iscritto. La domanda deve contenere sufficienti elementi di prova del rischio del persistere o della reiterazione del dumping o del pregiudizio, in assenza di misure.

Se la Commissione dovesse decidere di riesaminare le misure in questione, gli importatori, gli esportatori, i rappresentanti del paese esportatore e i produttori comunitari avranno la possibilità di sviluppare o di confutare le questioni esposte nella domanda di riesame oppure di presentare le loro osservazioni in merito.

3.   Termine

I produttori comunitari possono presentare per iscritto una domanda di riesame sulla base di quanto precede, da far pervenire alla Commissione europea, direzione generale del Commercio (unità H-1), J-79 4/23, B-1049 Bruxelles (2), in qualsiasi momento dopo la data di pubblicazione del presente avviso, ma non oltre tre mesi prima della data indicata nella tabella.

4.

Il presente avviso è pubblicato in conformità all'articolo 11, paragrafo 2, del regolamento (CE) n. 384/96.

Prodotto

Paese(i) d'origine o d'esportazione

Misure

Riferimento

Data di scadenza

Ciclamato di sodio

Repubblica popolare cinese

Indonesia

Dazio antidumping

Regolamento (CE) n. 435/2004 del Consiglio (GU L 72 dell'11.3.2004, pag. 1)

12.3.2009


(1)  GU L 56 del 6.3.1996, pag. 1.

(2)  Fax (32-2) 295 65 05.


PROCEDIMENTI RELATIVI ALL'ATTUAZIONE DELLA POLITICA DELLA CONCORRENZA

Commissione

4.10.2008   

IT

Gazzetta ufficiale dell'Unione europea

C 253/23


AIUTO DI STATO — GERMANIA

Aiuto di Stato C 27/08 (ex N 426/05) — Germania — EverQ (maggiorazione PMI)

Invito a presentare osservazioni a norma dell'articolo 88, paragrafo 2, del trattato CE

(Testo rilevante ai fini del SEE)

(2008/C 253/09)

Con la lettera del 17 giugno 2008, riprodotta nella lingua facente fede sulle pagine che seguono la presente sintesi, la Commissione ha notificato alla Germania la decisione di avviare il procedimento di cui all'articolo 88, paragrafo 2, del trattato CE in relazione alla succitata misura di aiuto.

Gli interessati possono presentare osservazioni sulla misura rispetto alla quale la Commissione avvia il procedimento entro un mese dalla data di pubblicazione della presente sintesi e della lettera che segue, facendole pervenire al seguente indirizzo:

Commissione europea

Direzione generale della Concorrenza

Protocollo aiuti di Stato

B-1049 Bruxelles

Fax (32-2) 296 12 42

Tali osservazioni saranno comunicate alla Germania. Su richiesta scritta e motivata degli autori delle osservazioni, la loro identità non sarà rivelata.

TESTO DELLA SINTESI

DESCRIZIONE DELLA MISURA E DEL PROGETTO DI INVESTIMENTO

Il beneficiario dell'aiuto notificato è EverQ GmbH (in prosieguo «EverQ»). EverQ è un'impresa comune costituita nel dicembre 2004 da Evergreen Solar Inc. e Q-Cells AG (che detengono rispettivamente il 75,1 % e il 24,9 % delle azioni di EverQ). Evergreen è un produttore di moduli solari e detiene un brevetto per la tecnologia String-Ribbon. Q-Cells è il secondo produttore mondiale per ordine di grandezza di celle solari. Nel novembre 2005 Renewable Energy Corporation, il più grande produttore mondiale di materiale di silicone per l'industria fotovoltaica nonché produttore di wafer, celle e moduli solari attraverso le sue controllate, si è associato all'impresa comune e dal dicembre 2006 i tre partner detengono ciascuno una partecipazione del 33,3 % in EverQ.

Nel caso N 426/05 (1), il 7 giugno 2006 la Commissione ha approvato [rif. C(2006) 2092 definitivo] un aiuto a favore di EverQ GmbH a titolo di maggiorazione per le PMI. Il progetto di aiuto è destinato a promuovere lo sviluppo regionale. Lo scopo del progetto consisteva nel costruire un nuovo stabilimento (EverQ1) per la fabbricazione di moduli solari secondo la tecnologia String-Ribbon. Il nuovo stabilimento era il primo sito di produzione di EverQ. La costruzione è iniziata nel dicembre 2004. Lo stabilimento doveva avere una capacità di produzione nominale massima di 30 Megawatt ed entrare in funzione entro il 31 dicembre 2007.

Nel corso dell'indagine concernente un'altra misura di aiuto notificata a favore di EverQ (N 864/06), la Commissione ha scoperto elementi indicanti che l'assetto proprietario e la struttura finanziaria di EverQ avrebbero potuto essere stati manipolati per fare in modo che la società risultasse ammissibile alla maggiorazione per le PMI. La Commissione non era al corrente di tali informazioni allorché ha adottato la sua decisione sulla concessione a EverQ della maggiorazione per le PMI.

La nuova informazione concerne l'accordo principale iniziale di joint-venture tra Evergreen e Q-Cells sul progetto EverQ1, che mostra che i partner della joint-venture hanno […] (2) mantenuto la partecipazione di Q-Cells inferiore al 25 % (al 24,9 %) al fine di massimizzare l'importo di aiuto di Stato autorizzabile (inclusa la maggiorazione PMI).

VALUTAZIONE DELLA COMPATIBILITÀ DELLA MISURA DI AIUTO

EverQ ha beneficiato di un aiuto regionale all'investimento di 28 471 100 EUR, inclusa una maggiorazione per le PMI del 15 % per il suo progetto EverQ1. La maggiorazione per le PMI era un contributo addizionale rispetto al massimale normale di intensità di aiuto autorizzabile in base agli orientamenti sugli aiuti di Stato a finalità regionale, maggiorazione basata sul fatto che le PMI meritano importi di aiuto più elevato per compensare gli svantaggi derivanti dalla loro minore dimensione.

Ai sensi dell'articolo 4 dell'allegato alla raccomandazione della Commissione relativa alla definizione delle microimprese, piccole e medie imprese del 6 maggio 2003 (in prosieguo «raccomandazione PMI») (3), i dati relativi agli effettivi e alle soglie finanziarie utilizzati per definire se il beneficiario di un'impresa è una PMI sono quelli concernenti l'ultimo periodo contabile approvato e calcolati su base annua.

Poiché la partecipazione di Q-Cells era stata mantenuta al 24,9 % e quindi inferiore al 25 %, i suoi effettivi e le soglie finanziarie non erano stati inclusi nei calcoli degli effettivi o delle soglie finanziarie di EverQ (4). Su tale base, la Commissione ha adottato, il 7 giugno 2006, la decisione positiva circa la maggiorazione per le PMI concessa a EverQ1, concludendo che le prove fornite dalle autorità tedesche dimostravano che il beneficiario era conforme alla definizione di PMI all'epoca della notifica e che l'aiuto comprendente la maggiorazione per le PMI era necessario per garantire il finanziamento dell'investimento totale.

Nel caso di specie, la Commissione sospetta che gli azionisti di EverQ abbiano […] tentato di eludere i massimali al fine di beneficiare della definizione di PMI e quindi ricevere importi di aiuto più elevati benché non risentissero degli svantaggi tipici delle PMI.

Conformemente all'articolo 9 del regolamento di procedura la Commissione ha deciso di avviare il procedimento per permettere agli interessati di presentare osservazioni prima di decidere se revocare o meno la decisione iniziale di approvazione della maggiorazione per le PMI.

TESTO DELLA LETTERA

«Die Kommission möchte Deutschland davon in Kenntnis setzen, dass sie nach Prüfung der Angaben Ihrer Behörden zu der genannten Beihilfemaßnahme gemäß Artikel 9 der Verordnung (EG) Nr. 659/1999 des Rates vom 22. März 1999 über besondere Vorschriften für die Anwendung von Artikel 93 (jetzt Artikel 88) des EG-Vertrags (5) entschieden hat, wegen der genannten Beihilfe das Verfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einzuleiten.

1.   VERFAHREN

(1)

In der Beihilfesache N 426/05 (6) genehmigte die Kommission am 7. Juni 2006 (Entscheidung K(2006) 2092 endg.) eine Beihilfe in Form eines KMU-Aufschlags für die EverQ GmbH (nachstehend ‚EverQ‘ genannt).

(2)

Während der Prüfung einer weiteren angemeldeten Beihilfemaßnahme für EverQ (N 864/06) entdeckte die Kommission Hinweise darauf, dass die Eigentumsverhältnisse und die Finanzstruktur von EverQ im Anmeldeverfahren möglicherweise unvollständig/unrichtig dargestellt wurden, was die die Absichten der beteiligten Unternehmen anbetrifft sicherzustellen, dass EverQ nach Auffassung der Kommission für einen KMU-Aufschlag in Frage kam. Wären diese Informationen der Kommission zum damaligen Zeitpunkt bekannt gewesen, so hätte dies Auswirkungen auf die in der Entscheidung vom 7. Juni 2006 dargelegte beihilferechtliche Würdigung gehabt.

(3)

Mit Schreiben vom 17. März 2008 (D/51176) gab die Kommission Deutschland Gelegenheit, zu der von ihr beabsichtigten Einleitung eines förmlichen Prüfverfahrens vor einem möglichen Widerruf ihrer Entscheidung vom 7. Juni 2006 Stellung zu nehmen. Die deutschen Behörden übermittelten ihre Stellungnahme mit Schreiben vom 15. April 2008, das am 16. April 2008 registriert wurde (A/7152). Mit einem weiteren Schreiben vom 15. April 2008, das am selben Tag registriert wurde (A/7084), legten die deutschen Behörden zudem ergänzende Informationen vor. Am 15. Mai 2008 fand ein Treffen zwischen Vertretern der Kommissionsdienststellen und der deutschen Behörden statt.

2.   BESCHREIBUNG DER BEIHILFEMASSNAHME

2.1.   Das Vorhaben

(4)

Mit Schreiben vom 29. August 2005, das am 1. September 2005 registriert wurde (SG/2005/7811), meldeten die deutschen Behörden einen KMU-Aufschlag von 15 Prozentpunkten an, der EverQ auf der Grundlage von Artikel 4 Absatz 3 Buchstabe b der Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (7) (nachstehend ‚KMU-Verordnung‘ genannt) zusätzlich zu einer Regionalbeihilfe im Rahmen der bestehenden regionalen Beihilferegelungen ‚Gemeinschaftsaufgabe — Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur‘ (staatliche Beihilfe N 642/02 (8) — nachstehend ‚GA‘ genannt) und ‚Investitionszulagengesetz 2005‘ (staatliche Beihilfe N 142a/04 (9) — nachstehend ‚InvZulG‘ genannt) gewährt werden sollte.

(5)

Ziel des Beihilfevorhabens ist die Förderung der regionalen Entwicklung. Der Investitionsstandort befindet sich in Thalheim, Landkreis Bitterfeld, Sachsen-Anhalt, Deutschland, einem Fördergebiet nach Artikel 87 Absatz 3 Buchstabe a des EG-Vertrags, für das gemäß der bis Ende 2006 geltenden Fördergebietskarte für Deutschland (10) eine Beihilfehöchstintensität, ausgedrückt als Bruttosubventionsäquivalent (BSÄ), von 35 % Anwendung fand.

(6)

Das Vorhaben betraf die Errichtung einer neuen Fabrik (EverQ1) zur Herstellung von Solarmodulen (Prodcom-Code 32.10.52.37) auf der Grundlage der sogenannten String-Ribbon-Technologie (11). Bei der neuen Fabrik handelte es sich um die erste Betriebsstätte von EverQ. Mit der Errichtung der Fabrik wurde im Dezember 2004 begonnen. Die Fabrik sollte eine nominale Produktionskapazität von 30 Megawatt-Peak (12) erreichen und bis zum 31. Dezember 2007 in Betrieb genommen werden. Tatsächlich nahm EverQ1 die Produktion bereits im April 2006 auf.

2.2.   Der Beihilfeempfänger

(7)

Die angemeldete Beihilfe soll EverQ gewährt werden. EverQ wurde im Dezember 2004 gegründet. Zum Zeitpunkt der Anmeldung, dem 1. September 2005, hielten die Evergreen Solar Inc. (Marlboro, MA, USA, nachstehend ‚Evergreen‘ genannt) und die Q-Cells AG (Thalheim, Deutschland, nachstehend ‚Q-Cells‘ genannt) 75,1 % bzw. 24,9 % der Anteile an EverQ. Evergreen stellt Solarmodule her und besitzt ein Patent für die String-Ribbon-Technologie. Q-Cells ist weltweit der zweitgrößte Hersteller von Solarzellen.

(8)

Im November 2005 erwarb die Renewable Energy Corporation ASA (Norwegen, nachstehend ‚REC‘ genannt) eine Beteiligung von 15 %, während Evergreen und Q-Cells ihre Beteiligung auf 64 % bzw. 21 % verringerten. REC ist weltweit der größte Hersteller von Silizium-Materialien für die Fotovoltaikindustrie. Die Tochtergesellschaften von REC stellen auch Solarwafer, -zellen und -module her.

(9)

Seit dem 19. Dezember 2006 halten die Geschäftspartner Evergreen, Q-Cells und REC jeweils eine Beteiligung von 33,3 % an EverQ.

(10)

Am 5. Februar 2007 kündigte Q-Cells seine Absicht an, sich mit 17,9 % an REC zu beteiligen. Zugleich kündigte Good Energies Investment BV, ein institutioneller Anleger und ehemaliger Mitanteilseigner von REC (39,46 %) und Q-Cells (16,39 %) in einer Presserklärung an, dass es seinen an REC gehaltenen Anteil an Q-Cells und Orkla ASA veräußern werde (26. Februar 2007). Die nachfolgende Übersicht gibt Aufschluss über die derzeitige Gesellschafterstruktur von EverQ:

Image

2.3.   Die Investitionskosten und die Finanzierung des Vorhabens

(11)

Die gesamten Investitionskosten für das Vorhaben belaufen sich (nominal) auf 65 699 302 EUR, von denen 60 873 300 EUR für eine Regionalbeihilfe in Frage kommen. In Tabelle I sind die gesamten Investitionskosten für das angemeldete Vorhaben aufgeschlüsselt.

Tabelle I

Aufschlüsselung der Projektkosten (nominale Beträge)

Investitionskategorie

Betrag (in EUR)

Grundstück

[…] (13)

Gebäude

[…]

Maschinen/Werkzeuge

[…]

Investitionskosten insgesamt

65 699 302

Beihilfefähige Kosten insgesamt

60 873 300

(12)

Das Vorhaben wurde neben den beantragten Beihilfemitteln mit Eigenmitteln und Bankdarlehen finanziert. Tabelle II gibt einen Überblick über die Finanzierung des angemeldeten Vorhabens.

Tabelle II

Finanzierung des Vorhabens (nominale Beträge)

Finanzierungsmittel

Betrag (in EUR)

Eigenmittel

[…]

GA-Zuschuss

14 142 000

Zulage gemäß InvZulG

14 329 100

Bankdarlehen (nicht durch eine staatliche Garantie abgesichert)

8 000 000

Darlehen der Muttergesellschaften

[…]

Insgesamt

65 699 302

2.4.   Die neuen Informationen

(13)

Die neuen Informationen, auf die die Kommission während der Prüfung einer weiteren angemeldeten Beihilfe für EverQ stieß, betreffen den ursprünglichen zwischen Evergreen und Q-Cells geschlossenen Joint-Venture-Rahmenvertrag vom 14. Mai 2005 über das Vorhaben EverQ1 (14) (nachstehend ‚MJVA1‘ genannt), dem zu entnehmen ist, dass die Joint-Venture-Partner die Beteiligung von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung […] auf einen Anteil von unter 25 % (nämlich auf 24,9 %) beschränkten, um eine möglichst hohe Beihilfe (einschließlich eines KMU-Aufschlags) in Anspruch nehmen zu können. In Artikel 3 Absatz 4 des Vertrags ist festgelegt, dass sich die Parteien nach Kräften um möglichst hohe staatliche KMU-Zuschüsse für EverQ bemühen werden. In Artikel 3 Absatz 6 des Vertrags ist zudem Folgendes festgelegt: Sollte Q-Cells gemäß den geltenden Fördermittelbestimmungen seine Beteiligung an EverQ auf 50 % erhöhen können, ohne dass dies dazu führen könnte, dass die zuständigen Behörden einem Antrag auf staatliche Investitionszuschüsse nicht bzw. nur teilweise stattgeben oder bereits gewährte staatliche Investitionszuschüsse ganz oder teilweise zurückfordern, wird Q-Cells angeboten, sich an EverQ in der gleichen prozentualen Höhe zu beteiligen wie Evergreen.

2.5.   Anwendbare Verfahrensvorschriften

(14)

In Artikel 9 der Verfahrensverordnung heißt es: ‚Die Kommission kann, nachdem sie dem betreffenden Mitgliedstaat Gelegenheit zur Stellungnahme gegeben hat, eine (…) Entscheidung widerrufen, wenn diese auf während des Verfahrens übermittelten unrichtigen Informationen beruht, die ein für die Entscheidung ausschlaggebender Faktor waren. Vor dem Widerruf einer Entscheidung und dem Erlass einer neuen Entscheidung eröffnet die Kommission das förmliche Prüfverfahren nach Artikel 4 Absatz 4 (…)‘.

2.6.   Stellungnahme Deutschlands

(15)

Die deutschen Behörden vertraten in ihrem Schreiben vom 15. April 2008 die Auffassung, dass im Falle von EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung die in der Empfehlung der Kommission vom 6. Mai 2003 betreffend die Definition der Kleinstunternehmen sowie der kleinen und mittleren Unternehmen (15) (nachstehend ‚KMU-Empfehlung‘ genannt) festgelegten formellen Kriterien bezüglich der Schwellenwerte erfüllt gewesen seien und dass die KMU-Empfehlung keine weiteren klar definierten, in der Praxis handhabbaren Abgrenzungskriterien enthalte. Daher sind die deutschen Behörden der Auffassung, dass diese formellen Kriterien für die Bestimmung der Eigenschaft eines KMU ausschlaggebend sein müssten, um die Rechtssicherheit und die Berechenbarkeit der Beihilfenkontrollpolitik der Kommission zu gewährleisten. Sollte die Kommission der Auffassung sein, dass die formellen Kriterien nicht mehr angemessen seien, dürfe sie nicht einfach ihre Praxis anhand von Einzelfällen ändern, sondern müsse über eine Änderung der entsprechenden Regelung nachdenken.

(16)

Die deutschen Behörden geben an, dass sie den MJVA1 der Anmeldung nicht beigefügt hätten, da sie ihn aus beihilferechtlicher Sicht nicht für relevant eingestuft hätten. Der Vertragstext sei öffentlich zugänglich gewesen, und die deutschen Behörden hätten ihn zum Zeitpunkt der Anmeldung nicht bewusst verschwiegen oder zurückgehalten.

(17)

Die deutschen Behörden machen ferner geltend, dass sowohl die Stellungnahmen der beiden Joint-Venture-Partner Evergreen und Q-Cells als auch die Entwicklung der Gesellschafterstruktur von EverQ die im Rahmen der Anmeldung gemachten Angaben stützen würden. Nach Auffassung des begünstigten Unternehmens würden diese Angaben den Tatsachen entsprechen und zudem das von den Beteiligten auch tatsächlich Gewollte widerspiegeln. Die deutschen Behörden vertreten die Ansicht, dass die neuen Informationen aus dem MJVA1 nicht geeignet seien, ein anderes Bild zu vermitteln.

(18)

Die Gründungsgesellschafterinnen wie auch das begünstigte Unternehmen haben den deutschen Behörden Stellungnahmen übermittelt. Danach habe die ursprüngliche Gesellschafterstruktur (75,1 % für Evergreen und 24,9 % für Q-Cells) wirtschaftliche Gründe gehabt. Die im MJVA1 geregelte zukünftige Möglichkeit zur Erhöhung der Geschäftsanteile von Q-Cells an EverQ auf bis zu 50 % sei von verschiedenen Voraussetzungen abhängig gewesen und stünde in keinem vertraglichen Zusammenhang mit der Erhöhung der Anteile von Q-Cells auf 33,3 %, die am 29. September 2006 notariell beurkundet und zum 19. Dezember 2006 wirksam wurde.

(19)

Die Beteiligung von Q-Cells sei nach dem Eintritt von REC und dem Abschluss eines ersten Silizium-Liefervertrags mit diesem neuen Joint-Venture-Partner zunächst auf 21 % gesenkt worden (zweiter Joint-Venture-Rahmenvertrag vom 22. November 2005, nachstehend ‚MJVA2‘ genannt). Im MJVA2 sei eine Regelung wie in Artikel 3 Absatz 6 MJVA1 nicht mehr enthalten gewesen. Somit beruhe der Erwerb einer paritätischen Beteiligung aller Gesellschafter in Höhe von jeweils 33,3 %, der seine Ursache in einem (am 29. September 2006 unterzeichneten und ab dem 19. Dezember 2006 geltenden) zweiten Liefervertrag mit REC gefunden habe, nicht auf dem MJVA1.

(20)

Die deutschen Behörden machen geltend, der Joint-Venture-Partner Evergreen sei selbst ein KMU gewesen. Zudem habe Q-Cells die formellen Kriterien der KMU-Empfehlung erfüllt (16) und sei bis Dezember 2006 ein Minderheitsgesellschafter gewesen: Bei Gründung des Joint Venture habe Q-Cells nur ein Mitglied — Evergreen dagegen zwei Mitglieder — in den Aufsichtsrat entsenden können, die Stimmrechte seien entsprechend den Geschäftsanteilen verteilt gewesen und die finanzielle Beteiligung der Partner am Investitionsvorhaben habe deren Anteilen am Joint Venture entsprochen. Die Berufung von Vorstandsmitgliedern von Q-Cells zu Geschäftsführern von EverQ im Zeitraum von Ende 2004 bis April 2005 sei als vorübergehend anzusehen, allein vor der Hintergrund einer zügigen Ingangsetzung des Vorhabens zu werten und habe auf den Standort- und Sprachkenntnissen von Q-Cells beruht.

(21)

Ergänzend führen die deutschen Behörden aus, dass die zwischen EverQ und Q-Cells geschlossenen Verträge (Lizenz- und Technologietransfervertrag, Silizium-Liefervertrag, Dienstleistungsverträge) ebenso wie die Verträge mit anderen Gesellschaftern dem Fremdvergleichsgrundsatz entsprächen.

(22)

Die deutschen Behörden machen ferner geltend, dass die Beteiligung von Q-Cells am ursprünglichen Joint Venture EverQ als Neugründung im Hinblick auf die für KMU typischen Schwierigkeiten nach Auskunft des Unternehmens keine Vorteile verschafft habe. In diesem Zusammenhang werden insbesondere folgende Punkte angeführt:

der Zugang zu langfristigem Fremdkapital sei schwieriger als bei Großunternehmen gewesen und überhaupt nur unter Einbeziehung von Eigenmitteln und Fördermitteln in die Finanzierung sowie durch Beibringung umfangreicher Sicherheiten möglich gewesen. Die Kreditlinien der finanzierenden Banken seien genau und ausschließlich am Bedarf von EverQ1 orientiert gewesen. Das Finanzierungspaket für EverQ1 sei mit einem Bankkredit über lediglich 8 Mio. EUR (13 % der gesamten Investitionssumme) und Beiträgen der Partner entsprechend ihrer Beteiligung am Joint Venture als KMU-typisch anzusehen. Der Kreditvertrag sei erst im November 2005 unterzeichnet und der Kreditbetrag erst im Dezember 2006 an das Unternehmen ausgereicht worden,

der Zugang zum Absatzmarkt sei für EverQ und seine Gesellschafter mit erheblichen Risiken verbunden gewesen, da es sich bei der String-Ribbon-Technologie von Evergreen um eine industriell noch nicht validierte Technologie gehandelt habe (17) und Q-Cells als Solarzellenhersteller nicht auf dem Markt für Solarmodule tätig gewesen sei und somit keinen Beitrag zur Behebung der KMU-typischen Schwierigkeiten von EverQ habe leisten können,

die Versorgung mit dem wichtigen Rohstoff Silizium habe erst mit dem Beitritt von REC als Gesellschafter stabil abgesichert werden können.

(23)

Die deutschen Behörden übermittelten auch die Kopie eines Dokuments mit dem Titel ‚[…]‘. In dieser von […] unterzeichneten Vereinbarung werden die Grundzüge eines möglichen Rechtsgeschäfts zwischen den beiden Unternehmen zwecks Gründung und Führung eines Joint Venture zur Entwicklung und Herstellung sowie zum Verkauf von Solarprodukten auf der Grundlage der String-Ribbon-Technologie dargelegt.

3.   WÜRDIGUNG DER BEIHILFEMASSNAHME

(24)

Im vorliegenden Fall wurde die Entscheidung der Kommission vom 7. Juni 2006 auf der Grundlage von Informationen erlassen, die zum Zeitpunkt der Anmeldung in Hinblick auf die Absichten der beteiligten Unternehmen unvollständig/unrichtig waren.

3.1.   Allgemeine Erwägungen

(25)

Die deutschen Behörden machen im Wesentlichen geltend, dass die Kommission bei der Prüfung der Frage, ob ein Unternehmen mit den typischen Schwierigkeiten eines KMU zu kämpfen hat, nur die formellen Kriterien der KMU-Empfehlung, nicht aber die konkreten wirtschaftlichen Gegebenheiten berücksichtigen dürfe. Ergänzend führen sie aus, dass EverQ auf alle Fälle KMU-typische Schwierigkeiten gehabt habe.

(26)

Zum ersten Punkt merkt die Kommission an, dass der Gerichtshof wie folgt entschieden hat: Das in der KMU-Empfehlung niedergelegte Unabhängigkeitskriterium bezweckt, dass die für KMU vorgesehenen Maßnahmen tatsächlich diejenigen Unternehmen erreichen, deren geringe Größe für sie einen Nachteil bedeutet, nicht aber diejenigen, die einem Konzern angehören und Zugang zu Mitteln und Unterstützungen haben, die ihre gleich großen Konkurrenten nicht haben. Es ergibt sich ferner, dass zur Beschränkung auf solche Unternehmen, die tatsächlich unabhängige KMU darstellen, auch rechtliche Gebilde von KMU ausgeschlossen werden sollen, die eine wirtschaftliche Gruppe bilden, deren Bedeutung über die eines solchen Unternehmens hinausgeht, und dass darauf zu achten ist, dass die Definition der KMU nicht durch eine rein formale Erfüllung der Kriterien umgangen wird. Das Unabhängigkeitskriterium ist daher im Licht dieses Zieles auszulegen (18).

(27)

Die Kommission räumt ein, dass dieses Urteil unter Zugrundelegung der früheren, aus dem Jahr 1996 stammenden KMU-Definition (19) erlassen wurde und dass mit der überarbeiteten, seit 2005 geltenden Definition unter anderem das Ziel verfolgt wurde, insbesondere durch die Einführung der Konzepte des ‚verbundenen Unternehmens‘ und des ‚Partnerunternehmens‘ mehr Rechtssicherheit bei der Anwendung des Unabhängigkeitskriteriums zu gewährleisten.

(28)

Dennoch sind die vom Gerichtshof in diesem Urteil aufgestellten Grundsätze nach Auffassung der Kommission weiterhin gültig, und zwar insbesondere in Fällen, in denen versucht wird, die überarbeitete KMU-Definition zu manipulieren oder zu umgehen.

(29)

Dementsprechend vertritt die Kommission in diesem Stadium des Verfahrens die Auffassung, dass sie auch der Umstand, dass EverQ möglicherweise die formellen Kriterien der KMU-Definition erfüllt hat, nicht daran hindert zu prüfen, ob das Unternehmen tatsächlich mit den typischen Schwierigkeiten eines KMU konfrontiert ist, da ihr klare Hinweise dafür vorliegen, dass die formellen Kriterien nur deswegen erfüllt wurden, weil die Beteiligung von Q-Cells an EverQ bewusst auf unter 25 % (konkret 24,9 %) beschränkt wurde, und der tatsächliche Einfluss von Q-Cells in EverQ stärker war.

(30)

Was den zweiten Punkt anbetrifft, so macht EverQ anscheinend geltend, dass es selbst dann, wenn es mit anderen Unternehmen (‚verbundenen‘ Unternehmen oder ‚Partnerunternehmen‘) eine wirtschaftliche Gruppe bilden und die formellen Schwellenwerte überschreiten würde, als KMU eingestuft werden könne. Die Kommission bezweifelt, dass dieses Argument stichhaltig ist. Sollte die Untersuchung ergeben, dass die in der KMU-Definition festgelegten Schwellenwerte für die Mitarbeiterzahl, den Jahresumsatz und die Jahresbilanz überschritten werden, weil bei der Ermittlung des KMU-Status für EverQ auch die Daten anderer Unternehmen zu berücksichtigen sind, könnte EverQ nicht als KMU eingestuft werden. Das Argument, dass sowohl Evergreen als auch Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung und des Erlasses der Entscheidung über einen KMU-Aufschlag für EverQ KMU gewesen seien und unter den gleichen KMU-typischen Schwierigkeiten gelitten hätten, erscheint in diesem Zusammenhang irrelevant, da beide Unternehmen zusammen immer noch eine Gruppe bilden würden, deren Lage nicht mit den Schwierigkeiten eines KMU vergleichbar wäre, das nicht über Partnerunternehmen oder verbundene Unternehmen verfügt. Sollte die Untersuchung mit anderen Worten also ergeben, dass Evergreen und/oder Q-Cells als Partnerunternehmen von EverQ anzusehen sind, so würden die einschlägigen formellen Schwellenwerte für die Mitarbeiterzahl, den Jahresumsatz und die Jahresbilanz überschritten, was zwingend bedeuten würde, dass nicht davon ausgegangen werden könnte, dass EverQ mit KMU-typischen Schwierigkeiten konfrontiert ist.

3.2.   Anwendung der KMU-Definition auf EverQ unter Berücksichtigung der neuen Informationen über den Beihilfeempfänger

(31)

EverQ hat für sein Vorhaben EverQ1 eine regionale Investitionsbeihilfe von 28 471 100 EUR (20) einschließlich eines KMU-Aufschlags von 15 Prozentpunkten erhalten (siehe auch Abschnitt 2.2). Diesen KMU-Aufschlag (in diesem Fall in Höhe von 15 Prozentpunkten) dürfen die deutschen Behörden über die nach den Leitlinien für Regionalbeihilfen normalerweise zulässige Beihilfehöchstintensität für Unternehmen in einem benachteiligten Gebiet hinaus gewähren, sofern es sich bei dem betreffenden Unternehmen um ein KMU handelt. KMU sollten nämlich höhere Beihilfebeträge erhalten, damit sie die größenbedingten Nachteile ausgleichen können.

(32)

In ihrer Entscheidung in der Beihilfesache N 426/05 prüfte die Kommission den KMU-Status von EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung (21) auf der Grundlage der KMU-Empfehlung.

(33)

Als kleine und mittlere Unternehmen gelten gemäß Artikel 2 des Anhangs zur KMU-Empfehlung Unternehmen,

die weniger als 250 Personen beschäftigen und

die entweder einen Jahresumsatz von höchstens 50 Mio. EUR erzielen und/oder

deren Jahresbilanzsumme sich auf höchstens 43 Mio. EUR beläuft.

(34)

Bei der Prüfung der Frage, ob es sich bei dem begünstigten Unternehmen um ein KMU handelt, beziehen sich die Daten, die für die Berechnung der Mitarbeiterzahl und der finanziellen Schwellenwerte herangezogen werden, gemäß Artikel 4 des Anhangs zur KMU-Empfehlung auf den letzten Rechnungsabschluss und werden auf Jahresbasis berechnet. Ein Unternehmen erwirbt bzw. verliert den KMU-Status, wenn es in zwei aufeinanderfolgenden Geschäftsjahren am Stichtag des Rechnungsabschlusses die Obergrenze für die Mitarbeiterzahl oder die finanziellen Schwellenwerte über- bzw. unterschreitet.

(35)

Artikel 87 Absatz 1 des EG-Vertrags stützt sich bei der Definition des Beihilfeempfängers auf den Begriff des Unternehmens. Dem Europäischen Gerichtshof (22) zufolge muss es sich bei dem ‚Unternehmen‘ nicht unbedingt um eine bestimmte juristische Person handeln, sondern es kann eine wirtschaftliche Gruppe von Gesellschaften sein.

(36)

Bei der Prüfung der Frage, ob EverQ ein eigenständiges Unternehmen ist oder ob es mit anderen Unternehmen eine wirtschaftliche Gruppe bildet (verbundene Unternehmen oder Partnerunternehmen), müssen mehrere Faktoren berücksichtigt werden. In Artikel 3 des Anhangs zur KMU-Empfehlung sind die Arten von Unternehmen (verbundene Unternehmen und Partnerunternehmen) aufgeführt, die bei der Ermittlung der Mitarbeiterzahl und der finanziellen Daten zu berücksichtigen sind.

(37)

Ein Unternehmen, das eine Beteiligung von 25 % oder mehr hält, ist nach der KMU-Empfehlung als Partnerunternehmen anzusehen. Die Tatsache, dass die Beteiligung von Q-Cells auf 24,9 % und damit auf unter 25 % beschränkt wurde, hatte zur Folge, dass die Mitarbeiterzahlen und die Finanzdaten von Q-Cells bei der Ermittlung der Mitarbeiterzahlen bzw. der finanziellen Schwellenwerte für EverQ nicht miteinbezogen wurden (23). Auf dieser Grundlage genehmigte die Kommission am 7. Juni 2006 den KMU-Aufschlag für EverQ1. In der entsprechenden Entscheidung kam die Kommission zu dem Schluss, dass die von den deutschen Behörden vorgelegten Informationen belegten, dass der Beihilfeempfänger zum Zeitpunkt der Anmeldung der KMU-Definition entsprach und dass die Gewährung eines KMU-Aufschlags notwendig war, um die Finanzierung der Gesamtinvestition sicherzustellen.

(38)

Es ist allgemein anerkannt, dass Unternehmen mit niedrigeren als den oben angegebenen Mitarbeiterzahlen und finanziellen Schwellenwerten mit einer Reihe von Schwierigkeiten zu kämpfen haben, die ihre Entwicklung bremsen können. Ein zentrales Problem für KMU sind beispielsweise die Kapitalbeschaffung und der Kreditzugang. Verantwortlich hierfür sind unzulängliche Informationen, die geringe Risikobereitschaft der Finanzmärkte und die begrenzten Garantien, die KMU bieten können. Mangels Ressourcen fehlt es ihnen zum Teil auch an Informationen auf so wichtigen Gebieten wie den neuen Technologien oder der Erschließung neuer Märkte.

(39)

Doch offensichtlich können auch Unternehmen, die nicht mit den typischen Schwierigkeiten von KMU konfrontiert zu sein scheinen, durch die Nutzung von Strukturen wie Joint Ventures auf der Grundlage der KMU-Definition KMU-Aufschläge (zusätzlich zu den nach den Leitlinien für Regionalbeihilfen normalerweise zulässigen Höchstbeihilfen) erhalten. Im vorliegenden Fall hat die Kommission in der Tat Zweifel daran, dass die Beihilfe für EverQ in einem angemessenen Verhältnis zum Bedarf des Unternehmens stand, […].

(40)

Während der Prüfung des angemeldeten Investitionsvorhabens EverQ2 entdeckte die Kommission Hinweise darauf, dass die Eigentumsverhältnisse und die Finanzstruktur von EverQ möglicherweise […] unvollständig/unrichtig dargestellt wurden, um sicherzustellen, dass EverQ für einen KMU-Aufschlag in Frage kam. Der Kommission waren wichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen nicht bekannt, als sie die Entscheidung über den KMU-Aufschlag für EverQ1 erließ. Wären ihr alle wichtigen Informationen bekannt gewesen, so hätte dies Auswirkungen auf die in der Entscheidung vom 7. Juni 2006 dargelegte beihilferechtliche Würdigung gehabt.

(41)

In der Tat ist in Artikel 3 Absatz 4 des MJVA1 festgelegt, dass sich die Parteien nach Kräften um möglichst hohe staatliche KMU-Zuschüsse für EverQ bemühen werden. Nach Auffassung der Kommission ist dies ein Hinweis darauf, dass die Joint-Venture-Partner die Beteiligung von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung […] auf einen Anteil von unter 25 % (nämlich auf 24,9 %) beschränkten, um eine möglichst hohe Beihilfe einschließlich eines KMU-Aufschlags in Anspruch nehmen zu können. Die Kommission ist der Auffassung, dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells größer war, als dies in dem Anteil von 24,9 %, den Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung an EverQ hielt, zum Ausdruck kam. Dies lässt sich nicht nur aus dem Wortlaut von Artikel 3 Absatz 4 des MJVA1, sondern auch daraus folgern, dass einige Zeit lang Vorstandsmitglieder von Q-Cells zu Geschäftsführern von EverQ berufen wurden und es zahlreiche Verträge ([…]) zwischen EverQ und Q-Cells gab, von denen uns die deutschen Behörden erst im April 2008 unterrichteten. Dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells in EverQ größer war oder größer sein sollte, als dies in der Höhe seiner in der Anmeldung angegebenen Beteiligung an EverQ zum Ausdruck kam, lässt sich auch aus Artikel 3 Absatz 6 des MJVA1 ableiten, der besagt, dass Q-Cells seine Beteiligung an EverQ auf 50 % erhöhen oder sich in der gleichen prozentualen Höhe wie Evergreen beteiligen kann, wenn oder sobald dies nach den Vorschriften für staatliche Beihilfen möglich ist.

(42)

Obwohl EverQ den deutschen Behörden zufolge geltend macht, dass der MJVA1 nicht die einzige Joint-Venture-Vereinbarung ist und die oben genannten Bestimmungen in anderen Vereinbarungen nicht enthalten sind, sieht die Kommission ihre Auffassung in mehr als einem Dokument bestätigt. So heißt es in der von den deutschen Behörden übermittelten Vereinbarung mit dem Titel ‚[…]‘ unter Ziffer 5: ‚Mit Blick auf einen möglichst umfassenden Förderanspruch liegt es nach Auffassung der Parteien im Interesse von JVCo, dass Q seine Beteiligung an JVCo so lange begrenzt, bis entweder E oder JVCo gemäß den Vorschriften über Investitionszuschüsse etc. nicht mehr als ‚kleines oder mittleres Unternehmen‘ eingestuft wird oder diese Beschränkung hinfällig wird. In diesem Zusammenhang muss das Eigentum von Q an JVCo weniger als 25 % ausmachen, damit in Deutschland bestimmte staatliche Beihilfen in Anspruch genommen werden können.‘ [Englischer Originalwortlaut: ‚The Parties understand that, in order to qualify for maximum grants, it is in the interest of JVCo that Q restricts its equity portion of JVCo until such time that either E or JVCo are no longer categorised as “small or medium enterprises” under the rules for investment grants etc., or that this restriction becomes null and void. As such, Q's ownership of JVCo must be less than 25 % in order to qualify for certain German government subsidies.‘] (24).

(43)

Aus den oben genannten Gründen hegt die Kommission, dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung des KMU-Aufschlags im September 2005 größer gewesen sein könnte, als dies von einem Gesellschafter, der formal eine unter 25 % (konkret 24,9 %) liegende Beteiligung an EverQ hält, zu erwarten gewesen wäre. Indem Q-Cells die Schwellenwerte nur formal einhielt, […] und zudem über größeren Einfluss verfügte, vermied das Unternehmen […] eine Einstufung als Partner von EverQ bzw. als mit diesem verbundenes Unternehmen im Sinne der KMU-Empfehlung; eine solche Einstufung hätte schließlich zu dem Ergebnis geführt, dass EverQ kein KMU war, nicht mit den für KMU typischen Schwierigkeiten zu kämpfen hatte und daher nicht für einen KMU-Aufschlag in Frage kam.

(44)

Nach Auffassung der Kommission darf daher nicht außer Acht gelassen werden, dass die Finanzstruktur des Beihilfeempfängers möglicherweise umgangen wird, damit ein höherer Beihilfeanspruch besteht. Es sollte berücksichtigt werden, dass für das Vorhaben EverQ1 unter Umständen unberechtigterweise ein KMU-Aufschlag gewährt wurde. Daher fordert die Kommission die Beteiligten auf, zu diesem Punkt Stellung zu nehmen.

3.3.   Schlussfolgerung

(45)

Aufgrund der neuen Informationen hat die Kommission Zweifel daran, ob es sich bei EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung um ein KMU im Sinne der KMU-Empfehlung handelte. Sollte Letzteres nicht der Fall gewesen sein, würde der angemeldete KMU-Aufschlag zu einer mit dem EG-Vertrag nicht zu vereinbarenden Überschreitung der zulässigen Beihilfeintensität führen.

(46)

Da sich die neuen Informationen auf die zulässige Beihilfehöchstintensität auswirken, sind sie im Sinne von Artikel 9 der Verfahrensverordnung ein ausschlaggebender Faktor für die Entscheidung. In Wirklichkeit trägt die Entscheidung der Kommission vom 7. Juni 2006 jedoch einem ausschlaggebenden Faktor nicht Rechnung, da zum Zeitpunkt der Anmeldung nur unvollständige/unrichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen vorlagen. Dies könnte dazu führen, dass die Entscheidung vom 7. Juni 2006 möglicherweise widerrufen wird.

(47)

Der etwaige Widerruf der ursprünglichen Entscheidung, die sich auf unvollständige/unrichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen und den tatsächlichen Einfluss von Q-Cells in EverQ stützte, die ein für die Entscheidung ausschlaggebender Faktor waren, und der etwaige Erlass einer neuen Entscheidung setzt gemäß Artikel 9 der Verfahrensverordnung voraus, dass die Kommission das förmliche Prüfverfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einleitet. Die Verfahrenseinleitung ist eine verfahrensrechtliche Vorschrift, der die Kommission nachkommen muss.

(48)

Durch die Verfahrenseinleitung erhalten Dritte, auf die sich die Gewährung der Beihilfe auswirken kann, Gelegenheit zur Stellungnahme. Die Kommission wird sowohl unter Berücksichtigung der Stellungnahme des betreffenden Mitgliedstaats als auch der Stellungnahmen von Dritten die Maßnahme prüfen und ihre endgültige Entscheidung erlassen.

4.   ENTSCHEIDUNG

(49)

Aus diesen Gründen fordert die Kommission Deutschland im Rahmen des Verfahrens nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags auf, innerhalb eines Monats nach Eingang dieses Schreibens Stellung zu nehmen und alle für die Würdigung der Beihilfemaßnahme sachdienlichen Informationen zu übermitteln. Deutschland wird aufgefordert, unverzüglich eine Kopie dieses Schreibens an den potenziellen Beihilfeempfänger weiterzuleiten.

(50)

Die Kommission weist Deutschland darauf hin, dass sie alle Beteiligten durch die Veröffentlichung des vorliegenden Schreibens und einer Zusammenfassung desselben im Amtsblatt der Europäischen Union unterrichten wird. Außerdem wird sie die Beteiligten in den EFTA-Staaten, die das EWR-Abkommen unterzeichnet haben, durch die Veröffentlichung einer Bekanntmachung in der EWR-Beilage zum Amtsblatt der Europäischen Union und die EFTA-Überwachungsbehörde durch Übermittlung einer Kopie dieses Schreibens von dem Vorgang in Kenntnis setzen. Alle Beteiligten werden aufgefordert, innerhalb eines Monats ab dem Datum dieser Veröffentlichung Stellung zu nehmen.»


(1)  GU C 270 del 7.11.2006, pag. 2.

(2)  Coperto dall'obbligo del segreto d'ufficio.

(3)  GU L 124 del 20.5.2003, pag. 36.

(4)  Se fossero inclusi, sembra che EverQ non potrebbe essere considerata come una PMI.

(5)  ABl. L 83 vom 27.3.1999, S. 1, nachstehend ‚Verfahrensverordnung‘ genannt.

(6)  ABl. C 270 vom 7.11.2006, S. 2.

(7)  Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission vom 12. Januar 2001 über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (ABl. L 10 vom 13.1.2001, S. 33).

(8)  Entscheidung der Kommission vom 1. Oktober 2003 (ABl. C 284 vom 27.11.2003, S. 2).

(9)  Entscheidung der Kommission vom 19. Januar 2005 (ABl. C 235 vom 23.9.2005, S. 3).

(10)  Staatliche Beihilfe N 641/02 — Deutschland — Fördergebietskarte für Deutschland (2004-2006).

(11)  Bei der String-Ribbon-Technologie handelt es sich um ein kontinuierliches Verfahren, bei dem lange Drähte von Spulen abgewickelt und durch flüssiges Silizium geführt werden, wobei sie ein langes Siliziumband (‚Ribbon‘) aus dem Schmelzbad ziehen. Das Band wird in regelmäßigen Abschnitten entnommen und in kleinere Einheiten (Solarwafer) zerschnitten. Die Wafer werden dann gereinigt und durch weitere Fertigungsschritte (POCl3-Diffusion, Nassätzung, SiN-Antireflexbeschichtung, Metallisierung und Konditionierung) zu Solarzellen verarbeitet. Beim letzten Fertigungsschritt werden die Zellen zu Solarmodulen (Panelen) zusammengesetzt.

(12)  Ein Megawatt-Peak (MWp) entspricht 1 000 000 Watt-Peak (Wp). Watt-Peak ist ein Maß für die Leistungsfähigkeit (Nennleistung) von Solarzellen und Solarmodulen. Diese Einheit ist der in der Fotovoltaik übliche Vergleichsmaßstab der technischen Leistungsfähigkeit von Solarmodulen und bezeichnet die Nennleistung der Module unter Standard-Testbedingungen.

(13)  Unterliegt dem Berufsgeheimnis.

(14)  Quelle: http://www.secinfo.com/dsvRx.z7n.d.htm

(15)  ABl. L 124 vom 20.5.2003, S. 36.

(16)  Die Kommission bestätigte in ihrer Entscheidung in der Beihilfesache N 457/04 vom 2. März 2005 (ABl. C 131 vom 28.5.2005, S. 10) den KMU-Status von Q-Cells.

(17)  Vor der Gründung des Joint Venture hatte sich Evergreen 10 Jahre lang mit der Entwicklung der String-Ribbon-Technologie befasst, dafür rund […] USD investiert und […]. Damals verfügte das Unternehmen weder über die erforderlichen Finanzmitteln, um seine Produkte in großem Umfang kommerzialisieren zu können, noch über die erforderliche Erfahrung für den Bau der benötigten Fabrik.

(18)  Rechtssache C-91/01, Urteil vom 29. April 2002, Italien/Kommission.

(19)  ABl. L 107 vom 30.4.1996, S. 4.

(20)  Der in der Anmeldung angegebene gesamte Beihilfebetrag in Höhe von 27,5 Mio. EUR (Regionalbeihilfe zuzüglich KMU-Aufschlag) stützte sich auf den GA-Beihilfeentscheid der Investitionsbank Sachsen-Anhalt vom 21. April 2005. Mit Schreiben vom 15. April 2008 setzten die deutschen Behörden die Kommission davon in Kenntnis, dass dieser Bescheid am 3. Dezember 2007 geändert wurde. Die ursprünglich angemeldeten Investitionsgesamtkosten in Höhe von 61 328 300 EUR erhöhten sich letztlich auf 65 699 302 EUR, während sich die beihilfefähigen Kosten unverändert auf 60 873 300 EUR beliefen.

(21)  Da die Kommission von Deutschland davon in Kenntnis gesetzt wurde, dass sich die Finanzstruktur von EverQ während des Anmeldeverfahrens (d. h. nach dem Zeitpunkt der Anmeldung und vor dem Zeitpunkt, zu dem die Entscheidung erlassen wurde) änderte, berücksichtigte die Kommission in ihrer Entscheidung auch die später in diesem Zeitraum erfolgten Änderungen der Finanzstruktur.

(22)  Rechtssache 323/82, Urteil vom 14. November 1984, Intermills/Kommission, Slg. 3808.

(23)  Würden sie einbezogen, könnte EverQ nicht als KMU betrachtet werden.

(24)  ‚JVCo‘ steht für EverQ, ‚Q‘ steht für Q-Cells und ‚E‘ für Evergreen.


4.10.2008   

IT

Gazzetta ufficiale dell'Unione europea

C 253/31


AIUTO DI STATO — SVEZIA

Aiuto di stato C 33/08 (ex N 732/07) — Aiuto ingente alla ricerca e sviluppo a favore di Volvo Aero — GEnx

Invito a presentare osservazioni a norma dell'articolo 88, paragrafo 2, del trattato CE

(Testo rilevante ai fini del SEE)

(2008/C 253/10)

Con lettera del 16 luglio 2008, riprodotta nella lingua facente fede dopo la presente sintesi, la Commissione ha comunicato alla Svezia la propria decisione di avviare il procedimento di cui all'articolo 88, paragrafo 2, del trattato CE in relazione all'aiuto/misura in oggetto.

La Commissione invita gli interessati a presentare osservazioni in merito all'aiuto riguardo al quale viene avviato il procedimento entro un mese dalla data della presente pubblicazione, inviandole al seguente indirizzo:

Commission européenne

Direction générale de la concurrence

Greffe des aides d'État

B-1049 Bruxelles

Fax (32-2) 296 12 42

Dette osservazioni saranno comunicate alla Svezia. Su richiesta scritta e motivata degli autori delle osservazioni, la loro identità non sarà rivelata.

TESTO DELLA SINTESI

PROCEDIMENTO

Nel novembre 2007 la Svezia ha comunicato la propria intenzione di accordare un prestito a Volvo Aero Corporation, una controllata del gruppo Volvo, per la sua partecipazione al progetto GEnx. La Commissione ha chiesto informazioni integrative con lettere del 28 gennaio 2008 e del 21 aprile 2008. La Svezia ha fornito le informazioni richieste con lettere del 18 marzo 2008, del 2 giugno 2008 e del 19 giugno 2008.

DESCRIZIONE DELL'AIUTO RIGUARDO AL QUALE LA COMMISSIONE AVVIA IL PROCEDIMENTO

La base giuridica nazionale dell'aiuto è la decisione del 14 giugno 2007 con la quale il governo svedese ha incaricato il Riksgäldskontoret (Ufficio del debito nazionale) di concludere un contratto di prestito con Volvo Aero Corporation.

Il progetto riguarda lo sviluppo da parte di Volvo Aero di una serie di componenti per il motore GEnx, messo a punto da General Electric (nel prosieguo: «GE») in due versioni distinte, una per il Boeing 787 e l'altra per il Boeing 747-800. Volvo Aero aveva chiesto di beneficiare dell'aiuto con una lettera indirizzata al governo svedese in data 7 dicembre 2004, prima dell'avvio del progetto.

La Svezia intende accordare a Volvo Aero un anticipo rimborsabile di 362 Mio SEK (circa 39 Mio EUR), somma che corrisponderebbe al 40 % dei costi totali ammissibili. Il rimborso dell'anticipo è stabilito in funzione degli utili che Volvo Aero ricaverà dal progetto (sotto forma di pagamenti versati all'azienda da GE). L'importo previsto dalle autorità svedesi è di 23 Mrd SEK, calcolato sulla base di una produzione di 4 937 motori fino al 2028.

VALUTAZIONE DELLA MISURA/AIUTO

La Svezia ha notificato la misura poiché essa rientra nelle disposizioni dell'articolo 87, paragrafo 1, del trattato CE. La Commissione ha esaminato la compatibilità dell'aiuto sulla base della «Disciplina comunitaria in materia di aiuti di Stato a favore di ricerca, sviluppo e innovazione» (GU C 323 del 30.12.2006, pag. 1).

La Commissione solleva una serie di interrogativi sull'aiuto in esame.

In primo luogo, la Commissione nutre dei dubbi in merito all'esistenza di un fallimento del mercato nel presente caso. Essa nutre dubbi per quanto concerne l'autonomia finanziaria di Volvo Aero rispetto alla sua società madre, la quale apparentemente è in grado di finanziare il flusso di cassa della sua controllata e non sembrerebbe avere alcuna difficoltà di accesso ai mercato finanziari. Inoltre, apparentemente la politica della società madre consisterebbe nell'insistere affinché le controllate cerchino di ottenere finanziamenti comunitari e statali prima ancora di valutare se gli investimenti da realizzare non siano a rischio per via di una situazione di fallimento del mercato.

In secondo luogo, la Commissione nutre dei dubbi circa l'effetto di incentivazione dell'aiuto, in particolare per quanto riguarda la sua necessità. La decisione di concedere l'aiuto è stata adottata dal governo svedese soltanto nel giugno del 2007 (se non addirittura più tardi), cioè in una fase in cui il progetto stesso era ormai in gran parte ultimato, perlomeno per quanto riguardava il motore GEnx per il B787. Non si può ritenere che la semplice discussione orale svoltasi tra il governo e la società interessata sostituisca la procedura formale di concessione dell'aiuto. È importante stabilire quanto importante sia stato il momento scelto dal governo per adottare la decisione formale di concessione dell'aiuto. Sebbene la «Disciplina comunitaria in materia di aiuti di Stato a favore di ricerca, sviluppo e innovazione» non precisi il momento in cui il governo dello Stato membro deve prendere la decisione e, anzi, indubbiamente consenta l'avvio dei progetti prima dell'adozione di una tale decisione formale, sembra difficile accettare l'idea che a un governo non venga imposto un termine entro il quale adottarla.

Qualora non esistesse un simile termine, infatti, un governo potrebbe decidere di accordare un aiuto a favore di un progetto anche quando quest'ultimo è ormai prossimo alla conclusione, o persino, in casi estremi, dopo che è stato portato a termine. È tuttavia evidente che, in tal caso, la decisione di concedere l'aiuto non potrebbe avere il benché minimo effetto di incentivazione sulla società beneficiaria, in quanto, dato che il progetto è stato completato, l'aiuto non potrebbe assolutamente modificarne in misura significativa né la portata né le dimensioni. L'aiuto avrebbe quindi come unico effetto una riduzione dei costi della società (ad es. aiuti al funzionamento), ma non comporterebbe in alcun modo un incremento del livello di attività di ricerca e sviluppo né avrebbe alcun effetto sul progetto in sé.

Per concludere su questo aspetto, sembrerebbe che, per avere un effetto di incentivazione, la decisione di concessione dell'aiuto da parte del governo debba intervenire sufficientemente per tempo, nell'arco della durata di vita del progetto, per far sì che l'aiuto in questione abbia effettivamente un'incidenza positiva sull'impresa che realizza il progetto.

In terzo luogo, la Commissione nutre dei dubbi circa la proporzionalità dell'aiuto, segnatamente per quanto riguarda lo strumento utilizzato, che imporrebbe al governo di farsi carico dei rischi di cambio del progetto.

Infine, la Commissione ritiene che, in questa fase, l'aiuto abbia un'incidenza limitata sulla concorrenza, tenuto conto della modesta quota di mercato della società beneficiaria. Tuttavia, essa è disposta a esaminare qualsiasi elemento di prova relativo a questo aspetto che possa essere portato alla sua attenzione dai concorrenti o da terzi interessati nel corso del procedimento.

TESTO DELLA LETTERA

«Kommissionen önskar underrätta Er om att den har besluta inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget i ovannämnda ärende av de skäl som anges nedan.

1.   FÖRFARANDE

(1)

De svenska myndigheterna anmälde den ovannämnda stödåtgärden den 10 december 2007. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 28 januari 2008. De svenska myndigheterna lämnade ofullständiga svar på denna begäran genom en skrivelse av den 18 mars 2008.

(2)

Den 15 april 2008 ägde ett möte rum mellan de svenska myndigheterna och kommissionens avdelningar, varefter kommissionen skickade ytterligare en skrivelse med begäran om ytterligare upplysningar den 21 april 2008.

(3)

De svenska myndigheterna besvarade den skrivelsen genom att lämna synpunkter i en skrivelse av den 2 juni 2008. I den skrivelsen hänvisade de svenska myndigheterna till ytterligare upplysningar, bland annat intern utväxling av e-postmeddelanden mellan företrädare för det stödmottagande företagets ledning. Dessa kompletterande upplysningar lämnades den 19 juni 2008. Ytterligare upplysningar översändes i skrivelser av den 27 juni 2008 och den 30 juni 2008.

2.   BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

2.1   Rättslig grund

(4)

De svenska myndigheterna har uppgett att den rättsliga grund enligt vilken de avser att bevilja stödet är regeringens beslut av den 14 juni 2007 om att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att ingå ett låneavtal med Volvo Aero Corporation. Regeringens beslut grundar sig i sin tur på ett godkännande från Riksdagen som, när den diskuterade budgetpropositionen för 2001/2002, godkände att regeringen stöder viss utveckling av den svenska flygindustrin inom en budgetram på högst 960 miljoner SEK (1).

2.2   Stödmottagaren

(5)

Stödmottagare är Volvo Aero Corporation (nedan kallat Volvo Aero), ett stort företag som är verksamt inom flygsektorn (2). Volvo Aero utvecklar och tillverkar komponenter till flygplans-, raket- och gasturbinmotorer med högt teknikinnehåll. Volvo Aeros huvudkontor ligger i Trollhättan. År 2007 hade företaget en nettoförsäljning på 7,6 miljarder SEK (cirka 800 miljoner EUR) och ett rörelseresultat på 529 miljoner SEK (cirka 56 miljoner EUR). Volvo Aero har sammanlagt 3 550 anställda.

(6)

Volvo Aero är ett helägt dotterbolag till Volvokoncernen. År 2007 hade Volvokoncernen omkring 100 000 anställda och en omsättning på 285,4 miljarder SEK (3) (cirka 30 miljarder EUR).

2.3   Projektet

(7)

Syftet med FoU-projektet är att Volvo Aero ska utveckla ett antal komponenter för GEnx-motorn, som tagits fram av General Electric (nedan kallat GE) i två olika versioner, en för Boeing 787 och en för 747-800.

(8)

GEnx utvecklas av GE tillsammans med olika partner. De viktigaste partnerföretagen i Europa förutom Volvo Aero är Avio (Italien), med […] (4), som ansvarar för konstruktion och tillverkning av växelhus för tillbehör, och Techspace Aero (Belgien) med […], som ansvarar för lågtryckskompressorer. GE har andra partner i Japan (IHI och MHI med […]) och i Förenta staterna.

(9)

Volvo Aero ingick i december 2004 ett […] partneravtal om riskdelning med GE för utveckling av komponenter till ett belopp på […] % av de totala investeringskostnaderna för motorn. Tack vare avtalet kunde Volvo Aeros andel ökas till […] %. I december 2005 lades ytterligare två komponenter till och den totala andel av GEnx som Volvo Aero ansvarar för uppgick till […] %.

(10)

Två ändringar i avtalet gjordes i december 2005 för att beakta två kompletterande komponenter (AFC och HPTRS, se nästa punkt) och den version av grundkonceptet GEnx som vidareutvecklats för flygplanstypen B747-800.

(11)

De komponenter som Volvo Aero utvecklat är följande:

Fan Hub Frame (FHF), kompressorstruktur; en kritisk struktur mellan lågtryckskompressorn och högtryckskompressorn,

Booster Spool (BS), lågtryckskompressor-rotor; en roterande komponent som sitter i kompressorn och utgör fäste för kompressorbladen i lågtryckskompressorn,

Turbine Rear Frame (TRF), bakre turbinstruktur; förenar turbinhuset med de bakre lagren i motorn,

Aft Fan Case (AFC), fläkthus; utgör fäste för olika kontroll- och tillsatskomponenter,

High Pressure Turbine Rotor Seal (HPT Seal), turbintätningsring; utgör tätning mellan turbinskivan och luftflödet i turbinens inlopp samtidigt som den leder kylluft upp till bladen från tillförseln i den inre diametern.

(12)

GEnx utvecklas i riktning mot mycket ambitiösa mål när det gäller låg bränsleförbrukning, låg bullernivå, låga utsläpp och låg vikt.

(13)

Diskussioner mellan GE och Volvo Aero fördes också om den vidareutvecklade motorn för […].

(14)

Den GEnx-motor som är avsedd för B787 skulle ursprungligen certifieras […]. Certifieringen har försenats och skjutits upp men ägde slutligen rum den 31 mars 2008 (5). Volvo Aero hänvisar i ett pressmeddelande daterat den 9 juli 2007 till ett framgångsrikt test för två komponenter som företaget utvecklat (6). I den projektplan som lades fram av de svenska myndigheterna hänvisas det till den kontroll av komponenternas förutsättningar att bli godkända som ursprungligen skulle ha ägt rum i […], några månader […].

(15)

Den GEnx-motor som är avsedd för B747-8 skulle ursprungligen certifieras i […]. Enligt själva planen ska motorn certifieras i […].

2.4   FoU-kategorier och stödberättigande kostnader

(16)

De stödberättigande kostnaderna för projekten redovisas i nedanstående tabeller. Den första tabellen anger de totala kostnaderna. I den andra och tredje tabellen anges kostnaderna per motorversion.

Tabell 1

Totala stödberättigande kostnader

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

357

570

927


Tabell 2

Stödberättigande kostnader för GEnx för B787

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

[…]

[…]

[…]


Tabell 3

Stödberättigande kostnader för GEnx för B747-8

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

[…]

[…]

[…]

2.5   Tillämpningsdatum och beslut

(17)

Volvo Aero begärde stöd i en skrivelse till den svenska regeringen den 7 december 2004, innan projektet inleddes (7).

(18)

Företaget fick dock ingen skriftlig bekräftelse från regeringen som svar på sin begäran. Regeringen meddelade endast informellt genom ett telefonsamtal från Näringsdepartementet till Volvo Aero att den förhöll sig positivt till stödet.

(19)

På kommissionens begäran har de svenska myndigheterna lämnat närmare uppgifter om beslutsprocessen och om sina kontakter med företaget från 2005 till 2007.

(20)

Det var dock först den 14 juni 2007 som den svenska regeringen gav Riksgäldskontoret instruktioner om att förhandla fram de närmare villkoren i låneavtalet med Volvo (8). Enligt de svenska myndigheterna rörde sig förhandlingarna endast om de närmare villkoren för lånet, som t.ex. försäljningen av eventuella motorer som vidarerutvecklats utifrån grundkonceptet (derivative engines).

(21)

Avtalet omfattas, fram till det beslut som fattas senare, av en s.k. standstill-klausul som avser anmälan till kommissionen.

2.6   Stödinstrumentet

(22)

De svenska myndigheterna avser att bevilja ett förskott med återbetalningsskyldighet på 362 miljoner SEK (cirka 39 miljoner EUR) som skulle motsvara 40 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

(23)

Lånet kommer att betalas ut i delar när Volvo Aero lagt fram styrkt dokumentation över de stödberättigande kostnaderna, dock senast den […].

(24)

Återbetalningen av förskottet fastställs på grundval av de inkomster projektet ger Volvo Aero (när det gäller betalningar från GE till Volvo Aero). De svenska myndigheterna använder prognosen […] SEK, som grundar sig på en försäljningsprognos på […] motorer till 2028.

(25)

Till dess att ovannämnda mängd har uppnåtts väntas Volvo Aero betala […] % av betalningarna från GE till staten, vilket inkluderar betalningar för andra vidareutvecklingar av GEnx-motorn.

(26)

När försäljningen överstiger […] SEK kommer Volvo Aero att fortsätta betala en royalty som motsvarar […] % av den årliga omsättningen från GEnx-motorn (exklusive vidareutvecklade motorer), utan tidsbegränsning.

(27)

Enligt de svenska myndigheterna skulle denna ersättningsmekanism garantera en avkastning på 7,32 % på lånet, vilket är högre än den nuvarande referensräntan för Sverige (5,49 % 2007).

3.   BEDÖMNING

3.1   Förekomst av stöd

(28)

Den anmälda åtgärden avser ett lån som Riksgäldskontoret beviljat Volvo Aero. Det är fråga om statliga medel eftersom de ställdes till förfogande av Riksdagen och eftersom instruktionerna för hur de ska användas har utfärdats av Sveriges regering. Åtgärden är selektiv eftersom den riktar sig till ett enda företag, Volvo Aero, som är ett stort företag som bedriver handel med andra medlemsstater. Åtgärden ger Volvo Aero en fördel eftersom den ger företaget tillgång till medel på sådana villkor som marknaden inte kan erbjuda. Åtgärden utgör därför statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget.

3.2   Stödets laglighet

(29)

De svenska myndigheterna har anmält åtgärden på grundval av artikel 88.3 i EG-fördraget. Åtgärden kräver kommissionens godkännande (standstill-klausul).

3.3   Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden

(30)

Kommissionen har bedömt åtgärden mot bakgrund av den rättsakt som är tillämplig på statligt stöd för FoU-verksamhet, det vill säga gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (9) (nedan kallade rambestämmelserna).

3.3.1   Marknadsmisslyckande

(31)

För det första har kommissionen undersökt om stödet från de svenska myndigheterna avhjälper ett marknadsmisslyckande. Enligt rambestämmelserna (10) kan marknadsmisslyckanden hindra marknaden från att nå ett optimalt resultat, och statligt stöd kan bli nödvändigt för att öka FoUI enbart i den utsträckning där marknaden inte lyckas prestera optimala resultat.

(32)

De svenska myndigheterna hävdar att det marknadsmisslyckande de avser att angripa i det här fallet är asymmetrisk information, enligt definitionen i avsnitt 1.3.2 i rambestämmelserna.

(33)

Projektet kännetecknas av stora inledande investeringar, och det kan dröja mycket länge innan det börjar ge avkastning.

(34)

Riskerna är stora både i tekniskt och kommersiellt hänseende. De svenska myndigheterna uppger exempelvis att den senaste tidens prishöjningar på råvaror som används i projektet, t.ex. titanium och nickel, påverkar kostnaderna för projektet och därmed dess lönsamhet.

(35)

Enligt de svenska myndigheterna är det på grund av programmets storlek och de risker det är förbundet med inte möjligt för Volvo Aero att finansiera deltagandet i programmet med privata lån.

(36)

Argumenten förefaller relevanta och har beaktats av kommissionen också i andra beslut (11), men i det aktuella fallet föreföll Volvo Aero ha tillgång till finansieringskällor. Eftersom staten fattade det formella beslutet att bevilja lånet i ett mycket sent skede av programmet har kommissionen frågat de svenska myndigheterna hur Volvo Aero har finansierat sina kostnader hittills. De svenska myndigheterna lämnade information om ett kortfristigt lån som Volvo Aero fått av sitt moderbolag, Volvokoncernen, […].

(37)

Ett sådant lån skulle utgöra en […], genom vilken Volvokoncernen kan bevilja sina dotterbolag […] finansiering. […].

(38)

De svenska myndigheterna kunde inte lämna information om lånevillkoren eller lånets löptid. De påpekar att Volvokoncernen inte ger lån till sina dotterbolag för […] utan endast på grundval av […].

(39)

För det första konstaterar kommissionen att villkoren för finansiering från Volvokoncernen till dotterbolagen inte behöver vara begränsade till […]. Om en […] kan ha vissa […] kännetecken, […], förefaller det inte finnas någon tidsbegränsning när det gäller den finansiering Volvokoncernen ger sina dotterbolag. Det likviditetsstöd som moderbolaget tillhandahåller skulle med andra ord kunna stå till dotterbolagets förfogande under […] och därmed i praktiken användas till att finansiera […] projekt.

(40)

För det andra konstaterar kommissionen att det verkar framgå av intern dokumentation att dotterbolagen till Volvokoncernen, t.ex. Volvo Aero, inte har […] som behövs […]. Därför torde det vara mer korrekt att undersöka om Volvokoncernen faktiskt saknar möjlighet att hitta privat finansiering för investeringar i Genx-motorn.

(41)

För det tredje konstaterar kommissionen att det i det interna dokumentet rörande Volvokoncernens policy på området finansiella tillgångar och skulder uttryckligen anges att […]. Volvokoncernens policy verkar vända upp och ner på den ekonomiska logiken, […].

(42)

På grundval av dessa omständigheter är kommissionen i det här skedet inte övertygad om att det föreligger något marknadsmisslyckande i samband med det aktuella projektet.

3.3.2   Stimulanseffekt

(43)

Stimulanseffekten är en viktig faktor vid bedömningen av om ett stöd till ett FoU-projekt är förenligt med den gemensamma marknaden. Rambestämmelserna är tydliga på den punkten: ’Statliga stöd till FoUI måste leda till att stödmottagaren ändrar sitt agerande på ett sätt som ökar FoUI-verksamheten, vilket i sin tur leder till att sådana verksamheter och projekt kommer igång som annars inte hade blivit aktuella eller endast genomförts delvis’ (12).

(44)

I detta ärende måste två omständigheter framhållas: huruvida stödet var nödvändigt, det vill säga om FoU-projektet faktiskt äger rum tack vare stödet, och huruvida stödet föranledde ett förändrat agerande.

(45)

När det gäller stödets nödvändighet föreskriver rambestämmelserna för det första ett nödvändigt villkor, det vill säga att stödet inte har någon stimulanseffekt för mottagaren i de fall när FoUI-verksamheten redan har inletts när stödmottagaren ansöker om stöd hos de nationella myndigheterna (13).

(46)

Såsom nämns ovan i punkt 17 ansökte Volvo Aero om stöd innan projektet inleddes.

(47)

I det här fallet ställs dock stödmottagaren inför en situation där det formella stödbeslutet fattades av de svenska myndigheterna nästan tre år efter det att ansökan om stöd lämnades in, vid en tidpunkt när projektet var i stort sett slutfört, åtminstone när det gäller motorn till B787. Den rättsliga grund som Sverige anger i anmälan daterar sig till juni 2007, medan certifieringen av motorn planerades äga rum i […].

(48)

Två omständigheter förefaller viktiga i det här avseendet: För det första frågan om värdet av den ursprungliga muntliga bekräftelse som Volvo Aero fick när företaget konfronterades med själva det beslut att förhandla om och bevilja stöd som regeringen fattade senare. Den andra omständigheten är vilken betydelse det har vid vilken tidpunkt regeringen fattar beslutet om att bevilja stödet.

(49)

Den dokumentation som de svenska myndigheterna lagt fram i det här ärendet visar att företaget mycket väl visste att det behövde få skriftlig bekräftelse om regeringens avsikt att bevilja stödet (14).

(50)

De svenska myndigheterna uppger också att de inte hade någon avsikt att lämna sådan information, även om de är mindre tydliga när det gäller orsaken till detta. De påpekar rentav att ett skriftligt meddelande vid den aktuella tidpunkten skulle ha uppfattats som liktydigt med att ingå ett formellt låneavtal med Volvo Aero. De uppger också att det känns nödvändigt med ytterligare bilaterala diskussioner mellan de berörda parterna innan sådana formaliserade meddelanden skickas ut och att sådana diskussioner faktiskt ägde rum i början av 2005 (15).

(51)

Kommissionen uppfattar det så att de bilaterala förhandlingarna ska ses som förhandlingar mellan de svenska myndigheterna, genom Riksgäldskontoret, och Volvo Aero. Själva förhandlingarna ägde rum sommaren och hösten 2007.

(52)

De svenska myndigheterna själva angav i anmälan av åtgärden att den rättsliga grunden är regeringens beslut av den 14 juni 2007 (som nämns ovan i punkt 4). Därför uppfattar kommissionen det så att den svenska regeringen fattade det formella beslutet att bevilja stöd tidigast 2007.

(53)

Det är således viktigt att bedöma hur relevant tidpunkten för beslutet är. I rambestämmelserna anges inte närmare när regeringen måste fatta sitt beslut och de tillåter entydigt att projekt får inledas innan ett sådant formellt beslut fattas. På andra sidan måste regeringens beslut komma tillräckligt tidigt om det ska ha någon inverkan på företagets agerande. I detta sammanhang förefaller det svårt att acceptera att det inte finns någon tidsgräns när det gäller regeringens beslut.

(54)

I den tänkta situationen att det inte finns någon tidsfrist för beslutet skulle regeringen kunna besluta att bevilja stöd för ett projekt först när detta är nästan slutfört eller i extremfallet till och med efter slutförandet. Det är dock klart att beslutet i ett sådant fall inte skulle kunna ha någon som helst stimulanseffekt på företaget, eftersom projektets omfattning, storlek eller varaktighet inte skulle kunna ändras i någon väsentlig utsträckning med hjälp av stödet om det redan har slutförts (eller nästan slutförts). I det fallet skulle stödet endast ha till effekt att minska företagets kostnader (t.ex. i form av driftstöd), utan effekt på själva projektet och utan att öka FoU-verksamheten.

(55)

Avslutningsvis kan sägas att regeringens stödbeslut bör komma i ett tillräckligt tidigt skede av projektet för att ha en stimulanseffekt och för att garantera att själva stödet faktiskt har en positiv effekt på det företag som genomför projektet.

(56)

På samma sätt krävs det i riktlinjerna för statligt regionalstöd 2007–2013 (16) som bevis för stödets stimulanseffekt att ansökan om stöd lämnas in innan investeringen görs och att regeringen skriftligen bekräftar sin avsikt att bevilja stöd för projektet. När det gäller regionalstöd är det helt säkert lämpligare att kräva att den skriftliga bekräftelsen från regeringen kommer innan projektet inleds, men i samband med forskning och utveckling, där projekten är långvarigare och påverkan på konkurrensen mer avlägsen, vore det troligen mer logiskt att se till att en sådan skriftlig bekräftelse kommer tillräckligt tidigt under projektets livstid.

(57)

Beträffande de indikatorer på en stimulanseffekt som anges i kapitel 6 i rambestämmelserna har de svenska myndigheterna gett viss information om den stimulanseffekt stödet skulle ha på Volvo Aero.

(58)

De konstaterar för det första att stödet skulle ge Volvo Aero en möjlighet att göra en mycket stor investering. Investeringen i GEnx-motorn vore […] större än den senaste stora investering företaget gjorde 2001 i samband med projektet Trent 900 (för vilket det också fick stöd).

(59)

För det andra påpekar de svenska myndigheterna att stödet för första gången skulle göra det möjligt för Volvo Aero att ansvara för konstruktionen av viktiga komponenter till en motor, inklusive den aerodynamiska utformningen (17).

(60)

Enligt de svenska myndigheterna skulle stödet göra det möjligt för Volvo Aero att öka sina FoU-utgifter från […] SEK i genomsnitt 2003 och 2004 till […] SEK 2005, […] SEK 2006 och […] SEK 2007. I en tabell som översändes i en skrivelse av den 27 juni 2008 (18) lämnade de svenska myndigheterna andra uppgifter med uppdaterade FoU-investeringar som företaget hade gjort 2003–2007, och beräkningar för 2008, 2010 och 2012, samtidigt som man angav att de tidigare lämnade uppgifterna var delvis felaktiga. Den nya tabellen återfinns nedan:

Miljoner svenska kronor

2003

2004

2005

2006

2007

2008 beräkn.

2010 beräkn.

2012 beräkn.

FoU-investeringar

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

(61)

Sverige har också uppgett att internräntan för projektet ursprungligen var […] %. Sverige medger också att internräntan skulle uppnås även utan det statliga lånet. Den svenska regeringen påpekar dock också att på grund av betydande höjningar av marknadspriset på råvaror skulle den prognostiserade internräntan idag bli […].

(62)

Ovanstående argument visar dock inte nödvändigtvis att stödet har en stimulanseffekt, utan snarare hur viktigt själva projektet är. Eftersom Volvo Aero till stor del har kunnat genomföra projektet med egna (och moderbolagets) resurser kan det sägas att företaget har klarat av att göra en stor investering och ansvarat för att konstruera viktiga komponenter utan att behöva något statligt stöd.

(63)

Enligt de svenska myndigheterna själva är huvudsyftet med lånet faktiskt att minska de risker som projektet är förknippat med och att förbättra företagets kassaflöde.

(64)

Vad riskerna beträffar pekar Sverige ut tre olika risktyper: risker som är relaterade till produktionskostnader, teknisk aspekter respektive försäljning.

(65)

Sverige nämner kostnaderna för tillverkning av komponenterna, särskilt avseende de metaller som används i motorn. Det är tydligt att den senaste tidens prisökningar på vissa metaller har varit betydande, men mindre uppenbart varför denna risk delvis bör föras över på staten via ett lån. Dessutom har dessa risker inget med FoU-projektet att göra utan sammanhänger med produktionsfasen.

(66)

Sverige har inte kunnat kvantifiera de tekniska riskerna. Den svenska regeringen säger att de tekniska riskerna är betydande så länge som motorn är ocertifierad, och en del risker kvarstår ännu efter certifieringen. Det bör dock noteras att stödbeslutet fattades när motorn var nära certifiering, det vill säga i en stund då de tekniska riskerna var avsevärt mindre, särskilt jämfört med början av projektet.

(67)

Sverige sade också att det är svårt att bedöma de kommersiella riskerna. Det är dock klart att sådana risker oundvikligen är större i ett tidigare projektskede, och tenderar att minska när projektet närmar sig slutförandet. Det kan för övrigt nämnas att B787 varit en av de mest lyckade flygplanstyperna i den kommersiella luftfartens historia (19).

(68)

Sammanfattningsvis kan sägas att stödet endast skulle ha en effekt på företagets finansiella situation och bidra till att minska de risker som inte sammanhänger med FoU-projektet.

(69)

De svenska myndigheterna framhåller också att de inte vet vilka konsekvenserna skulle bli om stödet inte fanns. De uppger att Volvo Aero kan tvingas anhålla om utökad finansiering […]. Dessutom skulle Volvo Aero tvingas banta ned annan planerad FoU-verksamhet. De svenska myndigheterna har inte preciserat vilka andra FoU-projekt som skulle bli lidande, men de har gjort gällande att eftersom de totala FoU-utgifterna för andra projekt ligger på omkring […] SEK per år i genomsnitt, skulle en nedbantning inte vara tillräcklig för att frigöra medel för GEnx-projektet.

(70)

Kort sagt tvivlar kommissionen på att stödet är nödvändigt och stimulerar företaget att investera i projektet, eftersom det formellt beviljades först när projektet i stort sett var slutfört och då stödet enbart har till syfte att minska risker som inte sammanhänger med projektets FoU-innehåll, exempelvis de växelkursrisker som redovisas nedan i punkt 80.

3.3.3   Proportionalitet

(71)

Bedömningen av stödets proportionalitet börjar med att åtgärdens räckvidd fastställs (t.ex. de stödberättigande kostnaderna för projektet) och därefter tittar man på stödinstrumentet.

3.3.3.1   Stödberättigande kostnader

(72)

Beträffande de stödberättigande kostnaderna konstaterar kommissionen för det första att projektet omfattar verksamheter som klassificeras både som industriell forskning och experimentell utveckling (den senare dominerar). De svenska myndigheterna har också lämnat information om hur de stödberättigande kostnaderna fördelar sig mellan de båda motorerna B787 och B747-8.

(73)

Kostnader som sammanhänger med hårdvara för teknisk validering har Sverige betraktat som industriell forskning. Kostnader som sammanhänger med annan experimentell hårdvara har betraktats som experimentell utveckling. Sverige medger dock att detta inte nödvändigtvis är den mest korrekta klassificeringen. På andra sidan påpekar Sverige att eftersom lånebeloppet har begränsats till 40 % av de totala kostnaderna (20) är fördelningen mellan de olika FoU-kategorierna inte särskilt relevant.

(74)

Kommissionen noterar också att största delen av kostnaderna består av personalkostnader. De svenska myndigheterna hävdar att orsaken till detta är Volvo Aeros policy att utveckla instrument och utrustning för tillverkning så tidigt som möjligt för att minimera kostnaderna för forskning och utveckling.

(75)

Slutligen, vad gäller den tidsgräns som föreskrivits när det gäller de stödberättigande kostnaderna, förefaller det på grundval av informationen från Sverige som om de skulle ha avsett certifieringen av motorn. Sverige säger till exempel att endast kostnader som avskrivits fram till certifieringen har ansetts vara stödberättigande när det gäller verktyg, anordningar och utrustning av permanent karaktär.

3.3.3.2   Stödinstrument

(76)

Sverige har uppgett att det stödinstrument man avser att använda är ett förskott med återbetalningsskyldighet i enlighet med punkt 5.1.5 i rambestämmelserna.

(77)

På grundval av informationen från Sverige förefaller förskottet garantera att återbetalningarna från företaget, om projektet har framgång, inkluderar en ränta som är högre än den tillämpliga referensräntan (7,32 % jämfört med 4,75 % från och med den 1 juli 2008).

(78)

Vidare kommer de svenska myndigheterna att se till att stödmottagaren, om försäljningen överstiger den beräknade nivån, betalar en avgift för att projektet lyckats. Avgiften utgör […] % av den omsättning som härrör från försäljningen av GEnx.

(79)

Kommissionen noterar att förskottet i stort sett förefaller ha sådana egenskaper som uppfyller de krav som ställs i rambestämmelserna, även om avgiftens storlek är mindre viktig än i andra fall (21). Kommissionen konstaterar också att återbetalningen har beräknats utifrån ett antal sålda motorer som motsvarar marknadsprognoserna.

(80)

Kommissionen konstaterar dock också att förskottet återbetalas på grundval av Volvo Aeros försäljning till GE, som beräknas i kronor och inte i US-dollar, som är den valuta som används vid försäljningen. Det betyder att staten bär hela växelkursrisken. Enligt Sverige används kronor av flera orsaker: därför att stödet ges i kronor, därför att om prognosen grundade sig på antalet motorer skulle inkomsterna från reservdelar inte ingå och därför att syftet med åtgärden är att dela riskerna. Det är dock svårt att godta att växelkursrisken i sig är ett inslag av risk i FoU-projektet.

(81)

Därför är kommissionen i det här skedet inte helt övertygad om att det stödinstrument som Sverige använder i det här ärendet har alla de nödvändiga kännetecken som garanterar att stödet har en korrekt proportionalitet.

3.3.4   Påverkan på konkurrensen

(82)

När det gäller påverkan på konkurrensen inriktas den bedömning som föreskrivs i rambestämmelserna på tre olika aspekter: snedvridning av dynamiska incitament, marknadsinflytande och bevarande av ineffektiva marknadsstrukturer.

(83)

För att kunna bedöma dessa aspekter måste man definiera den relevanta marknaden, som i det här ärendet är marknaden för stora trafikflygplan. Sverige uppger att Volvo Aero har en mycket liten andel av världsmarknaden (2 %). Dessutom påpekar de svenska myndigheterna att marknaden präglas av tre stora tillverkare av originalutrustning (OEM-tillverkare), med andrahands- och trehandspartner och -leverantörer. Volvo Aero kännetecknas av att det är ett självständigt företag som arbetar på projektbasis med olika OEM-tillverkare, främst […].

(84)

Sverige säger vidare att det aktuella projektet inte skulle ändra Volvos marknadsandel i någon väsentlig utsträckning, eftersom investeringarna i fråga är begränsade jämfört med de investeringar som behövs för en hel motor, som ofta kan uppgå till cirka […] EUR.

(85)

De svenska myndigheterna har dock lämnat föga information om snedvridningen av dynamiska incitament, marknadsinflytande och bevarande av ineffektiva marknadsstrukturer. De har påpekat att den mycket begränsade marknadsandelen och marknadens struktur är sådan att det är mycket osannolikt att stödet får någon effekt på marknaden, till exempel genom att minska konkurrenternas intresse för att investera i framtida marknader.

(86)

Kommissionen noterar de argument som framförts av de svenska myndigheterna. Det förefaller dock möjligt i det här skedet att utifrån den begränsade information som står till förfogande dra slutsatsen att stödet har en begränsad påverkan på konkurrensen.

(87)

Om konkurrenter, eller andra tredje parter som ingriper i förfarandena, ändå skulle lägga fram för bevis för att stödet kan påverka konkurrensen märkbart, måste kommissionen noggrant undersöka om stödet snedvrider dynamiska incitament på den berörda marknaden, om det påverkar marknadsinflytandet eller om det bidrar till att bevara ineffektiva marknadsstrukturer.

4.   TVIVEL

(88)

Såsom anges ovan hyser kommissionen en del tvivel om stödet i fråga.

(89)

För det första hyser kommissionen tvivel (se punkterna 31–42) när det gäller marknadsmisslyckandet. Volvo Aero är […] i förhållande till sitt moderbolag, […]. Dessutom förefaller det vara moderbolagets policy att försöka få sina dotterbolag att söka finansiering från EU eller staten innan det överväger om de investeringar som ska göras faktiskt lider av ett marknadsmisslyckande.

(90)

För det andra, såsom anges ovan i punkterna 43–70, tvivlar kommissionen på stimulanseffekten särskilt när det gäller stödets nödvändighet, eftersom stödet formellt beviljades först när själva projektet redan var i stort sett slutfört, åtminstone vad beträffar GEnx-motorn till B787. De diskussioner som ägde rum mellan regeringen och företaget kan inte ersätta det formella förfarandet för beviljande av stöd. I annat fall skulle ett statligt ingripande kunna vara berättigat till och med när själva projektet har upphört.

(91)

För det tredje, såsom nämns i punkterna 76–81, tvivlar kommissionen på att stödet är proportionerligt, särskilt när det gäller det stödinstrument som används, som innebär att staten skulle få bära växelkursriskerna i samband med projektet.

(92)

Slutligen, såsom nämns i punkterna 82–87, anser kommissionen i det här skedet att stödet har en begränsad påverkan på konkurrensen eftersom stödmottagaren har en mycket liten marknadsandel. Kommissionen är dock beredd att beakta alla synpunkter som konkurrenter eller andra tredje parter kan tänkas lämna om detta under förfarandet.

5.   SLUTSATS

(93)

Av ovan anförda skäl uppmanar kommissionen, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget, Sverige att inom en månad för mottagandet av denna skrivelse inkomma med synpunkter och tillhandahålla alla upplysningar som kan bidra till bedömningen av åtgärden.

(94)

Kommissionen påminner Sverige om att artikel 88.3 i EG-fördraget har uppskjutande verkan och hänvisar till artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999, som föreskriver att allt olagligt stöd kan återkrävas från mottagaren.

(95)

Kommissionen meddelar Sverige att den kommer att underrätta alla berörda parter genom att offentliggöra denna skrivelse och en sammanfattning av den i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen kommer även att underrätta berörda parter i de Eftaländer som är avtalsslutande parter i EES-avtalet genom att offentliggöra ett tillkännagivande i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, samt Eftas övervakningsmyndighet genom att skicka en kopia av denna skrivelse. De berörda parterna kommer att uppmanas att inkomma med synpunkter inom en månad från dagen för offentliggörandet.»


(1)  Den svenska regeringen har utnyttjat dessa medel i ett tidigare ärende rörande Volvo Aero, som anmäldes 2003 (ärende N 301/03) och som godkändes av kommissionen den 8 juni 2005 (se EUT C 138, 7.6.2005, s. 2).

(2)  NACE-kod: DM353 – Tillverkning av luftfartyg och rymdfarkoster.

(3)  Uppgifterna om Volvokoncernen och Volvo Aero är tagna ur Volvokoncernens årsredovisning för 2007 på koncernens webbplats: www.volvo.com

(4)  Affärshemlighet.

(5)  Se det pressmeddelande som GE utfärdade samma dag och som finns på GE:s webbplats:

http://www.geaviation.com/engines/commercial/genx/index.html

(6)  I pressmeddelandet citeras chefen för Volvo Aero: ’Vi är mycket nöjda med testet, som kan ses som ett examensprov på vår förmåga att utveckla tekniska lösningar för lättviktsstrukturer till flygmotorer.’.

(7)  Därmed uppfyllde företaget ett av villkoren för stödets nödvändighet enligt andra stycket i kapitel 6 i rambestämmelserna.

(8)  Som nämns i punkt 4 ovan hänvisar de svenska myndigheterna till denna instruktion som den rättsliga grunden för åtgärden.

(9)  EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

(10)  Se punkterna 1.3.2 och 7.3.1 i rambestämmelserna.

(11)  Se t.ex. kommissionens beslut i ärendena N 447/07 – Turbomeca (EUT C 94, 2008) och N 195/07 – Rolls-Royce Deutschland (EUT C 118, 2008).

(12)  Se punkt 1.3.4 i rambestämmelserna.

(13)  Se det andra stycket i kapitel 6 i rambestämmelserna.

(14)  (…).

(15)  I de svenska myndigheternas skrivelse av den 29 maj 2008 till kommissionen.

(16)  EUT C 54, 2006, s. 13–45, särskilt punkt 38.

(17)  Volvo Aero har hand om den aerodynamiska utformningen av FHF och TRF.

(18)  Ändrad genom en skrivelse av den 30 juni 2008.

(19)  Se Boeings pressmeddelande (på bolagets webbplats

http://www.boeing.com/commercial/787family/news/2008/q2/080620b_nr.html), daterat den 20 juni 2008: ’Femtioåtta kunder världen över har beställt nästan 900 flygplan av modellen Boeing 787 sedan programmet inleddes i april 2004, vilket gör Dreamliner till det snabbast säljande nya trafikflygplanet någonsin.’.

(20)  På grundval av punkt 5.1.5 i rambestämmelserna.

(21)  Se t.ex. Turbomeca-ärendet, som nämns i fotnot 10.


4.10.2008   

IT

Gazzetta ufficiale dell'Unione europea

C 253/s3


NOTA PER IL LETTORE

Le istituzioni hanno deciso di non fare più apparire nei loro testi la menzione dell'ultima modifica degli atti citati.

Salvo indicazione contraria, nei testi qui pubblicati il riferimento è fatto agli atti nella loro versione in vigore.