ISSN 1725-2415

Επίσημη Εφημερίδα

της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253

European flag  

Έκδοση στην ελληνική γλώσσα

Ανακοινώσεις και Πληροφορίες

51ό έτος
4 Οκτωβρίου 2008


Ανακοίνωση αριθ

Περιεχόμενα

Σελίδα

 

I   Ψηφίσματα, συστάσεις και γνωμοδοτήσεις

 

ΨΗΦΙΣΜΑΤΑ

 

Συμβούλιο

2008/C 253/01

Ψήφισμα του Συμβουλίου, της 25ης Σεπτεμβρίου 2008, για ένα συνολικό ευρωπαϊκό σχέδιο για την καταπολέμηση της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας

1

 

II   Ανακοινώσεις

 

ΑΝΑΚΟΙΝΩΣΕΙΣ ΠΡΟΕΡΧΟΜΕΝΕΣ ΑΠΟ ΤΑ ΟΡΓΑΝΑ ΚΑΙ ΤΟΥΣ ΟΡΓΑΝΙΣΜΟΥΣ ΤΗΣ ΕΥΡΩΠΑΪΚΗΣ ΕΝΩΣΗΣ

 

Επιτροπή

2008/C 253/02

Έγκριση των κρατικών ενισχύσεων στο πλαίσιο των διατάξεων των άρθρων 87 και 88 της συνθήκης ΕΚ — Περιπτώσεις όπου η Επιτροπή δεν προβάλλει αντίρρηση ( 1 )

3

 

IV   Πληροφορίες

 

ΠΛΗΡΟΦΟΡΙΕΣ ΠΡΟΕΡΧΟΜΕΝΕΣ ΑΠΟ ΤΑ ΟΡΓΑΝΑ ΚΑΙ ΤΟΥΣ ΟΡΓΑΝΙΣΜΟΥΣ ΤΗΣ ΕΥΡΩΠΑΪΚΗΣ ΕΝΩΣΗΣ

 

Συμβούλιο

2008/C 253/03

Αποφάση του Συμβουλίου, της 25ης Σεπτεμβρίου 2008, περί διορισμού των τακτικών και αναπληρωματικών μελών της συμβουλευτικής επιτροπής για την ελεύθερη κυκλοφορία των εργαζομένων

7

 

Επιτροπή

2008/C 253/04

Ισοτιμίες του ευρώ

12

 

ΠΛΗΡΟΦΟΡΙΕΣ ΠΡΟΕΡΧΟΜΕΝΕΣ ΑΠΟ ΤΑ ΚΡΑΤΗ ΜΕΛΗ

2008/C 253/05

Πληροφορίες που διαβιβάζουν τα κράτη μέλη για τις κρατικές ενισχύσεις που χορηγούνται βάσει του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 70/2001 της Επιτροπής σχετικά με την εφαρμογή των άρθρων 87 και 88 της συνθήκης EK στις κρατικές ενισχύσεις προς μικρές και μεσαίες επιχειρήσεις ( 1 )

13

2008/C 253/06

Πληροφορίες που διαβιβάζουν τα κράτη μέλη για τις κρατικές ενισχύσεις που χορηγούνται βάσει του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 68/2001 της Επιτροπής σχετικά με την εφαρμογή των άρθρων 87 και 88 της συνθήκης ΕΚ στις ενισχύσεις για επαγγελματική εκπαίδευση ( 1 )

17

 

V   Γνωστοποιήσεις

 

ΔΙΟΙΚΗΤΙΚΕΣ ΔΙΑΔΙΚΑΣΙΕΣ

 

Επιτροπή

2008/C 253/07

Πρόσκληση υποβολής προτάσεων — EACEA/30/08 — Δράση 4.6 — Συμπράξεις — Πρόγραμμα Νεολαία σε δράση

19

 

ΔΙΑΔΙΚΑΣΙΕΣ ΠΟΥ ΑΦΟΡΟΥΝ ΤΗΝ ΕΦΑΡΜΟΓΗ ΤΗΣ ΚΟΙΝΗΣ ΕΜΠΟΡΙΚΗΣ ΠΟΛΙΤΙΚΗΣ

 

Επιτροπή

2008/C 253/08

Ανακοίνωση σχετικά με την επικείμενη λήξη της ισχύος ορισμένων μέτρων αντιντάμπινγκ

22

 

ΔΙΑΔΙΚΑΣΙΕΣ ΠΟΥ ΑΦΟΡΟΥΝ ΤΗΝ ΕΦΑΡΜΟΓΗ ΤΗΣ ΠΟΛΙΤΙΚΗΣ ΑΝΤΑΓΩΝΙΣΜΟΥ

 

Επιτροπή

2008/C 253/09

Κρατική ενίσχυση — Γερμανία — Κρατική ενίσχυση C 27/08 (πρώην N 426/05) — Γερμανία — EverQ (προσαύξηση για ΜΜΕ) — Πρόσκληση για υποβολή παρατηρήσεων σύμφωνα με το άρθρο 88 παράγραφος 2 της συνθήκης ΕΚ ( 1 )

23

2008/C 253/10

Κρατική ενίσχυση — Σουηδία — Κρατική ενίσχυση C 33/08 (πρώην N 732/07) — Μεγάλη ενίσχυση για Ε & Α υπέρ της Volvo Aero — GEnx — Πρόσκληση για την υποβολή παρατηρήσεων σύμφωνα με το άρθρο 88 παράγραφος 2 της συνθήκης ΕΚ ( 1 )

31

 

2008/C 253/11

Σημείωση για τον αναγνώστη(βλέπε σελίδα 3 του εξωφύλλου)

s3

 


 

(1)   Κείμενο που παρουσιάζει ενδιαφέρον για τον ΕΟΧ

EL

 


I Ψηφίσματα, συστάσεις και γνωμοδοτήσεις

ΨΗΦΙΣΜΑΤΑ

Συμβούλιο

4.10.2008   

EL

Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253/1


ΨΉΦΙΣΜΑ ΤΟΥ ΣΥΜΒΟΥΛΊΟΥ

της 25ης Σεπτεμβρίου 2008

για ένα συνολικό ευρωπαϊκό σχέδιο για την καταπολέμηση της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας

(2008/C 253/01)

ΤΟ ΣΥΜΒΟΥΛΙΟ ΤΗΣ ΕΥΡΩΠΑΪΚΗΣ ΕΝΩΣΗΣ,

1.

ΛΑΜΒΑΝΟΝΤΑΣ ΥΠΟΨΗ τη στρατηγική έκθεση της Επιτροπής (1) και το νέο κύκλο της ανανεωμένης στρατηγικής της Λισσαβόνας για την ανάπτυξη και την απασχόληση (2008-2010) που ενεργοποίησε το Ευρωπαϊκό Συμβούλιο στις 14 Μαρτίου 2008.

2.

ΕΜΜΕΝΟΝΤΑΣ στο γεγονός ότι καλείται η Ευρωπαϊκή Ένωση στο πλαίσιο αυτό να συνεχίσει τις προσπάθειές της για την ενίσχυση της αποτελεσματικότητας του συστήματος προστασίας των δικαιωμάτων διανοητικής ιδιοκτησίας για την καλύτερη καταπολέμηση της παραποίησης/απομίμησης.

3.

ΥΠΟΓΡΑΜΜΙΖΟΝΤΑΣ την αναγκαιότητα τήρησης των θεμελιωδών ελευθεριών της εσωτερικής αγοράς και της βελτίωσης της λειτουργίας της.

4.

ΥΠΕΝΘΥΜΙΖΟΝΤΑΣ το ενδιαφέρον που παρουσιάζει, για την καταπολέμηση της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας, ιδίως στα σύνορα της Ευρωπαϊκής Ένωσης, η εναρμόνιση των δικαιωμάτων διανοητικής ιδιοκτησίας και των υφιστάμενων εθνικών και κοινοτικών τίτλων βιομηχανικής ιδιοκτησίας.

5.

ΛΑΜΒΑΝΟΝΤΑΣ ΥΠΟΨΗ τις κοινοτικές πράξεις που έχουν εκδοθεί για την καταπολέμηση της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας και ιδίως την οδηγία 2004/48/ΕΚ σχετικά με την επιβολή των δικαιωμάτων διανοητικής ιδιοκτησίας και τον κανονισμό (ΕΚ) αριθ. 1383/2003 για την παρέμβαση των τελωνειακών αρχών έναντι εμπορευμάτων που είναι ύποπτα ότι παραβιάζουν ορισμένα δικαιώματα πνευματικής ιδιοκτησίας.

6.

ΕΧΟΝΤΑΣ επίσης ΕΠΙΓΝΩΣΗ της τροποποιημένης προτάσεως οδηγίας σχετικά με τη θέσπιση ποινικών μέτρων για τη διασφάλιση της άσκησης των δικαιωμάτων διανοητικής ιδιοκτησίας.

7.

ΛΑΜΒΑΝΟΝΤΑΣ ΥΠΟΨΗ τις πρωτοβουλίες που αναλήφθηκαν για την καταπολέμηση της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας σε πολυμερές πλαίσιο, ιδίως αυτό του Παγκόσμιου Οργανισμού Εμπορίου (ΠΟΕ), του Παγκόσμιου Οργανισμού Τελωνείων (ΠΟΤ), της Παγκόσμιας Οργάνωσης Διανοητικής Ιδιοκτησίας (ΠΟΔΙ), του Οργανισμού Οικονομικής Συνεργασίας και Ανάπτυξης (ΟΟΣΑ), του Παγκόσμιου Οργανισμού Υγείας (ΠΟΥ) και της Ομάδας G8 (διαδικασία του Heiligendamm).

8.

ΛΑΜΒΑΝΟΝΤΑΣ ΥΠΟΨΗ τη στρατηγική για τη διασφάλιση των δικαιωμάτων διανοητικής ιδιοκτησίας στις τρίτες χώρες (2).

9.

ΣΥΝΕΚΤΙΜΩΝΤΑΣ την έκθεση του ΟΟΣΑ για τις οικονομικές συνέπειες της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας, και ιδίως των εκτιμήσεών της για το διεθνές εμπόριο παραποιημένων ή πειρατικών προϊόντων που υπολογίζεται, βάσει των τελωνειακών κατασχέσεων στις χώρες του ΟΟΣΑ, σε 200 δισεκατομμύρια USD περίπου για το 2005, στην οποία αναφέρεται ότι η συνολική αξία των συναλλαγών παραποιημένων ή πειρατικών προϊόντων μπορεί να υπερβαίνει κατά εκατοντάδες δισεκατομμυρίων δολαρίων το ποσό αυτό, και λαμβάνοντας επίσης υπόψη τις σχετικές συστάσεις για ενίσχυση της συνεργασίας μεταξύ των δημοσίων αρχών και της βιομηχανίας.

10.

ΕΧΟΝΤΑΣ ΕΠΙΓΝΩΣΗ της σοβαρότητας της ανησυχητικής εξέλιξης του φαινομένου της παραποίησης και της πειρατείας για την ανταγωνιστικότητα της Ευρωπαϊκής Ένωσης, για τις επιχειρήσεις της, τους δημιουργούς και τους καταναλωτές της, ειδικότερα εντός της παγκοσμιοποιημένης οικονομίας, έχοντας επίγνωση της σοβαρότητας του φαινομένου αυτού και στο Διαδίκτυο· έχοντας επίγνωση των κινδύνων που συνδέονται με την παραποίηση/απομίμηση προϊόντων που τα καθιστά επικίνδυνα για την υγεία και την ασφάλεια των πολιτών.

11.

ΤΟΝΙΖΕΙ τη σημασία που αποδίδεται στην προστασία των δικαιωμάτων διανοητικής ιδιοκτησίας που αποτελεί θεμελιώδες στοιχείο για την προαγωγή του πολιτισμού και των ποικίλων μορφών του καθώς και στην αξιοποίηση της έρευνας, της καινοτομίας και της δημιουργικότητας των ευρωπαϊκών επιχειρήσεων, ιδίως των ΜΜΕ, ώστε να στηριχθεί η μεγέθυνση και η απασχόληση στην Ευρωπαϊκή Ένωση και να αναπτυχθεί η εξωτερική διάσταση της ευρωπαϊκής ανταγωνιστικότητας.

12.

ΕΧΟΝΤΑΣ ΕΠΙΓΝΩΣΗ στο πλαίσιο αυτό, ότι πρέπει να παρασχεθούν στις καινοτόμες επιχειρήσεις τα μέσα για την αποτελεσματικότερη προστασία των εφευρέσεών τους και να προκύπτει αποτελεσματικότερο όφελος, υπενθυμίζει ότι είναι σημαντικό να υπάρχει κοινοτικό δίπλωμα ευρεσιτεχνίας και ένα δικαιοδοτικό σύστημα για τα διπλώματα ευρεσιτεχνίας που θα παρέχει στους χρήστες τα μέσα επιβολής των δικαιωμάτων διανοητικής ιδιοκτησίας τους στο σύνολο της επικράτειας της Ένωσης.

13.

ΥΠΟΓΡΑΜΜΙΖΕΙ την ανάγκη κινητοποίησης όλων των ενδιαφερόμενων φορέων για την ενίσχυση της αποτελεσματικότητας του συνόλου των μέσων διανοητικής ιδιοκτησίας και καταπολέμησης της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας στην εσωτερική αγορά και σε διεθνή κλίμακα· υπενθυμίζει ότι οι εν λόγω δράσεις πληρούν τα θεμελιώδη δικαιώματα και τις γενικές αρχές της κοινοτικής νομοθεσίας όπως η προστασία των δεδομένων προσωπικού χαρακτήρα και η προστασία του δικαιώματος ιδιοκτησίας.

14.

ΕΚΦΡΑΖΕΙ την ικανοποίηση του για την ανακοίνωση της Επιτροπής της 16ης Ιουλίου 2008 που αποσκοπεί να εφαρμόσει μια στρατηγική για την Ευρώπη στον τομέα των δικαιωμάτων βιομηχανικής ιδιοκτησίας και ιδίως για τα ζητήματα που αφορούν την επιβολή των δικαιωμάτων διανοητικής ιδιοκτησίας και του δικαιώματος του δημιουργού και των συγγενικών δικαιωμάτων:

τελωνειακές πρωτοβουλίες για την καταπολέμηση της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας στα σύνορα της Ευρωπαϊκής Ένωσης και εκτός αυτής,

συμπληρωματικές δράσεις στις νομοθετικές ρυθμίσεις που έχουν ως στόχο να διευκολύνουν την αλλαγή αντίληψης του κοινού ως προς το φαινόμενο της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας, να βελτιωθεί η ακριβής κατανόηση του φαινομένου αυτού, να βελτιωθεί η συνεργασία μεταξύ του συνόλου των εμπλεκομένων μερών στο πλαίσιο των κρατών μελών, να συσταθεί ένα αποτελεσματικό δίκτυο διοικητικής συνεργασίας μεταξύ των κρατών μελών το οποίο θα διευκολύνει τη διεξαγωγή δράσεων σε ευρωπαϊκή κλίμακα, να προωθηθούν συμφωνίες εταιρικών σχέσεων μεταξύ του δημόσιου και του ιδιωτικού τομέα και η σύναψη συμφωνιών μεταξύ επαγγελματιών σε ευρωπαϊκό επίπεδο για να μειωθεί η πειρατεία και η πώληση παραποιημένων αγαθών μέσω του Διαδικτύου,

εξέταση των δυνατοτήτων βελτίωσης της εκτέλεσης των διασυνοριακών δικαστικών αποφάσεων,

ενέργειες που στόχο έχουν την επιβολή στις τρίτες χώρες των δικαιωμάτων διανοητικής ιδιοκτησίας, μέσω τακτικών ερευνών, της προαγωγής της αποτελεσματικής προστασίας των δικαιωμάτων στις διμερείς εμπορικές συμφωνίες, καθώς της ενίσχυσης της συνεργασίας στο πλαίσιο τακτικών διαλόγων με τα τρίτα κράτη, και ιδίως εκείνα με υψηλό ποσοστό παραποιήσεων/απομιμήσεων και πειρατείας,

εργασίες για τη σύναψη πολυμερούς εμπορικής συμφωνίας για την καταπολέμηση της παραποίησης/απομίμησης (ACTA).

15.

ΚΑΛΕΙ την Επιτροπή να μετουσιώσει τους προσανατολισμούς αυτούς μέσω:

της δημιουργίας ενός ευρωπαϊκού παρατηρητηρίου παραποίησης και πειρατείας, προσδιορίζοντας τον τρόπο λειτουργίας του και τις απαραίτητες λεπτομέρειες, μεταξύ άλλων οικονομικές, για τη θέση του σε λειτουργία· μέσω του παρατηρητηρίου, που θα βασίζεται στις υπάρχουσες δομές της Επιτροπής, θα συγκεντρώνονται στοιχεία που θα παρέχουν εφόσον το επιθυμούν ο δημόσιος και ο ιδιωτικός τομέας και θα διεξάγεται τακτική αξιολόγηση του μεγέθους της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας καθώς και μια ακριβέστερη ανάλυση των φαινομένων αυτών,

της διάδοσης κυρίως μέσω του Διαδικτύου πληροφοριών σχετικά με το φαινόμενο της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας στους φορείς καταπολέμησης των φαινομένων αυτών,

της εξέλιξης δράσεων ευαισθητοποίησης και κοινοποίησης στους φορείς καταπολέμησης της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας και στους καταναλωτές και ιδίως στους νεώτερους εξ αυτών, και μέσω δράσεων στη διάρκεια ευρωπαϊκής ημέρας ευαισθητοποίησης στους κινδύνους της παραποίησης/απομίμησης και με την κατάρτιση οδηγών χρήσης.

16.

ΚΑΛΕΙ την Επιτροπή και τα κράτη μέλη, στο πλαίσιο των οικείων αρμοδιοτήτων τους, να μετέλθουν όλων των κατάλληλων μέσων για την αποτελεσματική καταπολέμηση της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας, και ιδίως:

να καταθέσουν σχέδιο των τελωνείων για την καταπολέμηση της παραποίησης για τα έτη 2009-2012 το οποίο θα διευκολύνει την ανταλλαγή πληροφοριών μέσω της πλήρους χρήσης ηλεκτρονικών συστημάτων, την ανάπτυξη της συνεργασίας μεταξύ των οικείων αρχών, μεταξύ των οποίων στην πρώτη γραμμή περιλαμβάνονται οι τελωνειακές αρχές καθώς και με τους κατόχους των δικαιωμάτων· να πραγματοποιήσουν μια καταγραφή του δικαίου που ισχύει στον τελωνειακό τομέα και να αξιολογήσουν τις βελτιώσεις που πρέπει να επέλθουν στο νομικό πλαίσιο για την καλύτερη καταπολέμηση των επικίνδυνων για τους καταναλωτές παραποιήσεων και να συμβάλουν στη συνειδητοποίηση των κινδύνων που ενέχει το φαινόμενο αυτό,

να συστήσουν δίκτυο ταχείας ανταλλαγής πληροφοριών για τα παραποιημένα προϊόντα και τις υπηρεσίες, ιδίως με την ενίσχυση της διασυνοριακής διοικητικής συνεργασίας βασιζόμενοι στα εθνικά σημεία επαφών και σε σύγχρονες μεθόδους ανταλλαγής πληροφοριών,

να προωθήσουν το συντονισμό μεταξύ των υπηρεσιών που εμπλέκονται στην καταπολέμηση της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας, μεταξύ άλλων μέσω ανταλλαγής ορθών πρακτικών μεταξύ των εθνικών διοικήσεων,

να μελετήσουν την αποτελεσματικότητα του νομικού πλαισίου για την επιβολή των δικαιωμάτων διανοητικής ιδιοκτησίας,

να καταθέσουν κατάλληλες προτάσεις για τη διευκόλυνση της σύναψης εταιρικών σχέσεων μεταξύ του δημόσιου και του ιδιωτικού τομέα για την καταπολέμηση της παραποίησης/απομίμησης και της πειρατείας, για την εφαρμογή ορθών πρακτικών όσον αφορά ιδίως την πώληση μέσω του Διαδικτύου και για την προαγωγή της συνεργασίας μεταξύ επαγγελματιών,

να ενισχύσουν την προστασία των δικαιωμάτων διανοητικής ιδιοκτησίας σε διεθνές επίπεδο: να προωθήσουν, στο πλαίσιο των διμερών και πολυμερών συμφωνιών που έχει συνάψει η Ευρωπαϊκή Ένωση, την προσθήκη μέτρων ως προς τα δικαιώματα αυτά που θα συμμορφούνται προς το κοινοτικό κεκτημένο και θα συμβάλουν στην επιβολή των μέτρων αυτών· να συμμετέχουν ενεργά στις διαπραγματεύσεις για τη σύναψη πολυετούς εμπορικής συμφωνίας καταπολέμησης της παραποίησης καταβάλλοντας, ιδίως, προσπάθειες για τη σύσταση επιχειρησιακής ομάδας («task force») επιφορτισμένης με την εξέταση της εφαρμογής της συμφωνίας· να προωθήσουν το θέμα αυτό στο διάλογο μεταξύ της Ευρωπαϊκής Ένωσης και των τρίτων χωρών στο πλαίσιο των δράσεων συνεργασίας με τις χώρες αυτές.


(1)  Ανακοίνωση της Επιτροπής προς το Ευρωπαϊκό Συμβούλιο «Στρατηγική έκθεση σχετικά με την ανανεωμένη στρατηγική της Λισσαβόνας για την ανάπτυξη και την απασχόληση: έναρξη του νέου κύκλου (2008-2010). Διατήρηση του ρυθμού αλλαγής» COM(2007) 803 τελικό.

(2)  ΕΕ C 129 της 26.5.2005, σ. 3.


II Ανακοινώσεις

ΑΝΑΚΟΙΝΩΣΕΙΣ ΠΡΟΕΡΧΟΜΕΝΕΣ ΑΠΟ ΤΑ ΟΡΓΑΝΑ ΚΑΙ ΤΟΥΣ ΟΡΓΑΝΙΣΜΟΥΣ ΤΗΣ ΕΥΡΩΠΑΪΚΗΣ ΕΝΩΣΗΣ

Επιτροπή

4.10.2008   

EL

Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253/3


Έγκριση των κρατικών ενισχύσεων στο πλαίσιο των διατάξεων των άρθρων 87 και 88 της συνθήκης ΕΚ

Περιπτώσεις όπου η Επιτροπή δεν προβάλλει αντίρρηση

(Κείμενο που παρουσιάζει ενδιαφέρον για τον ΕΟΧ)

(2008/C 253/02)

Ημερομηνία έκδοσης της απόφασης

23.7.2008

Αριθμός ενίσχυσης

N 31/08

Κράτος μέλος

Αυστρία

Περιφέρεια

Τίτλος (ή/και ονομασία του δικαιούχου)

Pilotprojekt zur Entwicklung von intermodalen Verkehren auf der Wasserstraße Donau 2008-2014

Νομική βάση

Richtlinien: Pilotprogramm zur Entwicklung von intermodalen Verkehren und zur Förderung von Projekten im kombinierten Verkehr auf der Wasserstraße Donau

Τύπος μέτρου

Καθεστώς ενισχύσεων

Στόχος

Προώθηση της στροφής από τις οδικές στις εσωτερικές πλωτές μεταφορές στον διάδρομο του Δούναβη και τόνωση των ιδιωτικών πρωτοβουλιών για καινοτόμες και υψηλής ποιότητας υπηρεσίες εσωτερικών πλωτών μεταφορών

Μορφή ενίσχυσης

Άμεση επιχορήγηση

Προϋπολογισμός

Ετήσιος προϋπολογισμός 1 εκατ. EUR. Συνολικός προϋπολογισμός 6 εκατ. EUR

Ένταση

Έως 48 % του εξωτερικού κόστους που αποφεύγεται

Διάρκεια

6 έτη: 2008-2014

Οικονομικοί τομείς

Εσωτερική ναυσιπλοΐα

Ονομασία και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Bundesministerium für Verkehr, Innovation und Technologie

Άλλες πληροφορίες

Το κείμενο της απόφασης στην (στις) αυθεντική(-ές) γλώσσα(-ες), χωρίς τα εμπιστευτικά στοιχεία, είναι διαθέσιμο στην διεύθυνση:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Ημερομηνία έκδοσης της απόφασης

22.7.2008

Αριθμός ενίσχυσης

N 38/08

Κράτος μέλος

Ισπανία

Περιφέρεια

Asturias

Τίτλος (ή/και όνομα του δικαιούχου)

R & D Aid scheme for strategic projects in Asturias 2008-2010

Νομική βάση

Resolución de 3 de diciembre de 2007, de la Consejería de Educación y Ciencia, por la que se convocan ayudas para la ejecución de proyectos estratégicos durante el período 2008-2010 en el marco del Plan de Ciencia Tecnología e Innovación (PCTI) de Asturias 2006-2009

Είδος μέτρου

Καθεστώς ενισχύσεων

Στόχος

Έρευνα και ανάπτυξη

Είδος ενίσχυσης

Άμεση επιχορήγηση

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη συνολική ενίσχυση: 10 εκατ. EUR

Ένταση

75 %

Διάρκεια

Μέχρι τις 31.12.2010

Κλάδοι της οικονομίας

Όλοι οι κλάδοι

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Consejería de Educación y Ciencia del Gobierno del Principado de Asturias

Plaza de España, no 5

E-33007 Oviedo

Λοιπές πληροφορίες

Το κείμενο της απόφασης στην (στις) αυθεντική(-ές) γλώσσα(-ες), χωρίς τα εμπιστευτικά στοιχεία, είναι διαθέσιμο στην διεύθυνση:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Ημερομηνία έκδοσης της απόφασης

10.6.2008

Αριθμός ενίσχυσης

N 47/08

Κράτος μέλος

Αυστρία

Περιφέρεια

Τίτλος (ή/και όνομα του δικαιούχου)

Förderung der Stromerzeugung aus erneuerbaren Energiequellen nach dem österreichischen Ökostromgesetz (Erhöhung der Einspeisetarife)

Νομική βάση

Ökostromgesetz, BGBL I Nr. 19-2002 idF. BGBL I Nr. 105-2006

Είδος μέτρου

Καθεστώς ενισχύσεων

Στόχος

Προστασία του περιβάλλοντος, ανανεώσιμες πηγές ενέργειας

Είδος ενίσχυσης

Συμπληρωματικό τιμολόγιο τροφοδότησης

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη ετήσια δαπάνη: 20 εκατ. EUR

Προβλεπόμενη συνολική ενίσχυση: 20 εκατ. EUR

Ένταση

Διάρκεια

1.1.2008-31.12.2008

Κλάδοι της οικονομίας

Ηλεκτρισμός

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Stubenring 1

A-1011 Wien

Λοιπές πληροφορίες

Το κείμενο της απόφασης στην (στις) αυθεντική(-ές) γλώσσα(-ες), χωρίς τα εμπιστευτικά στοιχεία, είναι διαθέσιμο στην διεύθυνση:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Ημερομηνία έκδοσης της απόφασης

25.7.2008

Αριθμός ενίσχυσης

N 193/08

Κράτος μέλος

Ισπανία

Περιφέρεια

Pais Vasco

Τίτλος (ή/και όνομα του δικαιούχου)

Programa de apoyo a la realización de proyectos de desarrollo tecnológico e innovación (Programa INNOTEK)

Νομική βάση

Orden de la Consejera de Industria, comercio y turismo de primera modificacion de la Orden por la que se regula el programa de apoyo a la realizacion de proyectos de desarrollo tecnologico e innovacion de 27 Junio de 2005 (programa INNOTEK)

Είδος μέτρου

Καθεστώς ενισχύσεων

Στόχος

Έρευνα και ανάπτυξη, περιφερειακή ανάπτυξη, απασχόληση

Είδος ενίσχυσης

Άμεση επιχορήγηση

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη ετήσια δαπάνη: 40 εκατ. EUR

Προβλεπόμενη συνολική ενίσχυση: 200 εκατ. EUR

Ένταση

45 %

Διάρκεια

Μέχρι τις 31.12.2013

Κλάδοι της οικονομίας

Όλοι οι κλάδοι

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Departamento de Industria, Comercio y Turismo, Gobierno Vasco

Donosita no 1,

E-01010 Vitoria-Gasteiz

Λοιπές πληροφορίες

Το κείμενο της απόφασης στην (στις) αυθεντική(-ές) γλώσσα(-ες), χωρίς τα εμπιστευτικά στοιχεία, είναι διαθέσιμο στην διεύθυνση:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/

Ημερομηνία έκδοσης της απόφασης

25.7.2008

Αριθμός ενίσχυσης

N 194/08

Κράτος μέλος

Ισπανία

Περιφέρεια

Pais Vasco

Τίτλος (ή/και όνομα του δικαιούχου)

Programa de apoyo a la realizacion de proyectos de lanzamiento de empresas de base científica y technológica (modificación del programa NETs)

Νομική βάση

Orden de la Consejera de Industria, comercio y turismo de primera modificación de la orden por la que se regula el programa NETs de ayudas a la realisacion de proyectos de lanzamiento de empresas de base cientifica y tecnologica, programa a cuya financiación contribuye el fondo europeo de desarrollo regional, de 27 de Junio de 2005

Είδος μέτρου

Καθεστώς ενισχύσεων

Στόχος

Έρευνα και ανάπτυξη, περιφερειακή ανάπτυξη, απασχόληση

Είδος ενίσχυσης

Άμεση επιχορήγηση

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη ετήσια δαπάνη: 10 εκατ. EUR

Προβλεπόμενη συνολική ενίσχυση: 60 εκατ. EUR

Ένταση

50 %

Διάρκεια

Μέχρι τις 31.12.2013

Κλάδοι της οικονομίας

Όλοι οι κλάδοι

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Departamento de Industria, Comercio y Turismo, Gobierno Vasco

Donosita no 1

E-01010 Vitoria-Gasteiz

Λοιπές πληροφορίες

Το κείμενο της απόφασης στην (στις) αυθεντική(-ές) γλώσσα(-ες), χωρίς τα εμπιστευτικά στοιχεία, είναι διαθέσιμο στην διεύθυνση:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/


IV Πληροφορίες

ΠΛΗΡΟΦΟΡΙΕΣ ΠΡΟΕΡΧΟΜΕΝΕΣ ΑΠΟ ΤΑ ΟΡΓΑΝΑ ΚΑΙ ΤΟΥΣ ΟΡΓΑΝΙΣΜΟΥΣ ΤΗΣ ΕΥΡΩΠΑΪΚΗΣ ΕΝΩΣΗΣ

Συμβούλιο

4.10.2008   

EL

Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253/7


ΑΠΟΦΆΣΗ ΤΟΥ ΣΥΜΒΟΥΛΊΟΥ

της 25ης Σεπτεμβρίου 2008

περί διορισμού των τακτικών και αναπληρωματικών μελών της συμβουλευτικής επιτροπής για την ελεύθερη κυκλοφορία των εργαζομένων

(2008/C 253/03)

ΤΟ ΣΥΜΒΟΥΛΙΟ ΤΗΣ ΕΥΡΩΠΑΪΚΗΣ ΕΝΩΣΗΣ,

Έχοντας υπόψη:

τον κανονισμό (ΕΟΚ) αριθ. 1612/68 του Συμβουλίου, της 15ης Οκτωβρίου 1968, περί της ελεύθερης κυκλοφορίας των εργαζομένων στο εσωτερικό της Κοινότητας (1), και ειδικότερα τα άρθρα 26 και 27,

τις καταστάσεις υποψηφιοτήτων τις οποίες έχουν υποβάλει στο Συμβούλιο οι κυβερνήσεις των κρατών μελών,

Εκτιμώντας τα εξής:

(1)

Με τις αποφάσεις του της 15ης Σεπτεμβρίου 2006 (2), της 18ης Δεκεμβρίου 2006 (3) και της 22ας Μαρτίου 2007 (4), το Συμβούλιο διόρισε τα τακτικά και αναπληρωματικά μέλη της Συμβουλευτικής Επιτροπής για την ελεύθερη κυκλοφορία των εργαζομένων, για το διάστημα από τις 14 Σεπτεμβρίου 2006 έως τη 13 Σεπτεμβρίου 2008.

(2)

Ότι τα μέλη εξακολουθούν να ασκούν τα καθήκοντά τους έως ότου αντικατασταθούν ή ανανεωθεί η θητεία τους.

(3)

Ότι πρέπει να διοριστούν τα τακτικά και αναπληρωματικά μέλη της εν λόγω επιτροπής για περίοδο δύο ετών,

ΑΠΟΦΑΣΙΖΕΙ:

Άρθρο 1

Διορίζονται ως τακτικά και αναπληρωματικά μέλη της Συμβουλευτικής Επιτροπής για την ελεύθερη κυκλοφορία των εργαζομένων, και για το διάστημα από τις 25 Σεπτεμβρίου 2008 έως τις 24 Σεπτεμβρίου 2010:

I.   ΕΚΠΡΟΣΩΠΟΙ ΤΩΝ ΚΥΒΕΡΝΗΣΕΩΝ

Χώρα

Τακτικά μέλη

Αναπληρωματικά μέλη

Βέλγιο

κ. Virginie LECLERCQ

κ. Anne ZIMMERMAN

κ. Alix GEYSELS

Βουλγαρία

κ. Liliana STANKOVA

κ. Nikolay NIKOLOV

κ. Rossitza STELIANOVA

Τσεχική Δημοκρατία

κ. Martina MICHALCOVÁ

κ. Věra KOLMEROVÁ

κ. Hana VACULÍKOVÁ

Δανία

κ. Stig Hansen NØRGAARD

κ. Lisbet MØLLER NIELSEN

κ. Simone HEINECKE

Γερμανία

κ. Gisbert BRINKMANN

κ. Ute PLÖTZ

κ. Henning GRUB

Εσθονία

κ. Thor-Sten VERTMANN

κ. Maarja KULDJÄRV

κ. Carita RAMMUS

Ιρλανδία

κ. Brendan SHANAHAN

κ. Larry O'GRADY

κ. Deirdre NALLY

Ελλάδα

κ. Κωνσταντίνος ΧΡΥΣΙΝΗΣ

κ. Γρηγόριος ΑΛΕΞΑΚΗΣ

κ. Λυδία KOTΡΩΦ

Ισπανία

κ. Carlos GUERVÓS MAÍLLO

κ. Carlos LÓPEZ-MÓNIS

κ. Carlos GARCÍA DE CORTÁZAR-NEBREDA

Γαλλία

κ. Nadia MAROT

κ. Laurent FRIBOULET

κ. Albert MARTINO

Ιταλία

Κύπρος

κ. Δημήτρης ΜΙΧΑΗΛΙΔΗΣ

κ. Αγνή ΠΑΠΑΓΕΩΡΓΙΟΥ

Λεττονία

κ. Linda PAUGA

κ. Līga EMULE

κ. Mārtiņš BRENCIS

Λιθουανία

κ. Rita KAZLAUSKIENE

κ. Monika VYŠNIAUSKIENE

κ. Andrius TEKORIUS

Λουξεμβούργο

κ. Mariette SCHOLTUS

κ. Tom GOEDERS

κ. Paolo FINZI

Ουγγαρία

κ. Vera ÁCS

κ. Éva Tímea KISS

κ. Hajnalka ERDŐS

Μάλτα

Κάτω Χώρες

κ. C.W. Olde OLTHOF

κ. M.G. BLOMSMA

κ. G WIDERA-STEVENS

Αυστρία

κ. Ingrid NOWOTNY

κ. Doris WITEK-WEINDORFER

κ. Heinz KUTROWATZ

Πολωνία

κ. Janusz GRZYB

κ. Magdalena SWEKLEJ

κ. Marcin PARNOWSKI

Πορτογαλία

κ. Ana Paula FERNANDES

κ. Ana Cristina SANTOS PEDROSO

κ. Mário PEDRO

Ρουμανία

κ. Bogdan PAŞCA

κ. Marius RĂŞCANU

κ. Auraş MARINESCU

Σλοβενία

κ. Radivoj RADAK

κ. Damjana ŠARČEVIČ

κ. Ana KLINAR

Σλοβακία

κ. Jozef HUDEC

κ. Agnesa SKUPNÍKOVÁ

κ. Jaroslav KOVÁČ

Φινλανδία

κ. Mirkka MYKKÄNEN

κ. Olli SORAINEN

κ. Wivi-Ann WAGELLO-SJÖLUND

Σουηδία

κ. Anna SANTESSON

κ. Åsa CARLANDER

κ. Claes-Göran LOCK

Ηνωμένο Βασίλειο

κ. Peter BODE

κ. Seonaid WEBB

κ. Ute CHATTERJEE

II.   ΕΚΠΡΟΣΩΠΟΙ ΤΩΝ ΟΡΓΑΝΩΣΕΩΝ ΤΩΝ ΕΡΓΑΖΟΜΕΝΩΝ

Χώρα

Τακτικά μέλη

Αναπληρωματικά μέλη

Βέλγιο

κ. Jean-François MACOURS

κ. Yvienne VAN HOLSBEECK

Βουλγαρία

κ. Iliyan TSENOV

κ. Diana ANGELOVA

κ. Daniel YANEV

Τσεχική Δημοκρατία

κ. Miroslav FEBER

κ. Zdena LA SALA

κ. Pavel JANIČKO

Δανία

κ. Michael JACOBSEN

κ. Jens WIENE

κ. Käthe MUNK RYOM

Γερμανία

κ. Renate GABKE

κ. Klaus BECK

κ. Frank STÖHR

Εσθονία

κ. Liina CARR

κ. Leif KALEV

κ. Tiia TAMMELEHT

Ιρλανδία

κ. Esther LYNCH

κ. Brendan MACKIN

Ελλάδα

κ. Γεώργιος ΠΕΡΕΝΤΗΣ

κ. Γεώργιος ΣΚΟΥΛΑΤΑΚΗΣ

κ. Ευθύμιος ΕΥΘΥΜΙΟΥ

Ισπανία

κ. Ana María  CORRAL JUÁN

κ. Mohamed Anour HAIDOUR

κ. Pilar  ROC  ALFARO

Γαλλία

κ. Corinne MARES

κ. An LENOUAIL

M. Ommar BENFAÏD

Ιταλία

Κύπρος

κ. Νίκος ΓΡΗΓΟΡΙΟΥ

κ. Νίκος ΕΠΙΣΤΗΘΙΟΥ

κ. Διομήδης ΔΙΟΜΗΔΟΥΣ

Λεττονία

κ. Kaspars RĀCENĀJS

κ. Zanda GRUNDBERGA

κ. Irēna KALNIŅA

Λιθουανία

κ. Janina ŠVEDIENĖ

κ. Janina MATUIZIENĖ

κ. Jovita MEŠKAUSKIENĖ

Λουξεμβούργο

Ουγγαρία

κ. Judit CZUGLERNÉ IVÁNYI

κ. Károly GYÖRGY

κ. Edit PINK

Μάλτα

Κάτω Χώρες

κ. Caroline RIETBERGEN

κ. Daniëlle VAARTJES-VAN SUIJDAM

κ. Paul VAN KRUINING

Αυστρία

κ. Johannes PEYRL

κ. Oliver RÖPKE

κ. Ludwig ROITHINGER

Πολωνία

κ. Dorota GARDIAS

κ. Jakub KUS

κ. Bogdan OLSZEWSKI

Πορτογαλία

κ. Carlos Manuel ALVES TRINDADE

κ. José Manuel DA LUZ CORDEIRO

κ. Anabela PEIXOTO DE MAGALHÃES

Ρουμανία

κ. Valentin MOCANU

κ. Liviu APOSTOIU

κ. Dragoş FRUMOSU

Σλοβενία

κ. Metka ROKSANDIĆ

κ. Jaka POČIVAVŠEK

κ. Gregor CERAR

Σλοβακία

κ. Magdaléna MELLENOVÁ

κ. Milan BUŠO

κ. Jana SLÁVIKOVÁ

Φινλανδία

κ. Pia BJÖRKBACKA

κ. Liisa FOLKERSMA

κ. Ralf SUND

Σουηδία

κ. Monika ARVIDSSON

κ. Lena WIRKKALA

κ. Ossian WENNSTRÖM

Ηνωμένο Βασίλειο

κ. Sean BAMFORD

κ. Mohammed TAJ

κ. Wilf SULLIVAN

III.   ΕΚΠΡΟΣΩΠΟΙ ΤΩΝ ΟΡΓΑΝΩΣΕΩΝ ΤΩΝ ΕΡΓΟΔΟΤΩΝ

Χώρα

Τακτικά μέλη

Αναπληρωματικά μέλη

Βέλγιο

κ. Sonja KOHNENMERGEN

κ. Philippe STIENON

κ. Monica DE JONGHE

Βουλγαρία

κ. Evgeniy IVANOV

κ. Branimir HANDJIEV

κ. Galia BOZHANOVA

Τσεχική Δημοκρατία

κ. Marie ZVOLSKÁ

κ. Miroslav FIŘT

κ. Vladimíra DRBALOVÁ

Δανία

κ. Henning GADE

κ. Flemming DREESEN

κ. Benjamin HOLST

Γερμανία

κ. Jürgen WUTTKE

κ. Angela SCHNEIDER-BODIEN

κ. Stefan HOEHL

Εσθονία

κ. Lilian SALLASTE

κ. Heinart PUHKIM

κ. Tarmo KRIIS

Ιρλανδία

κ. Finola MCDONNELL

κ. Tony DONOHOE

κ. Heidi LOUGHEED

Ελλάδα

κ. Ειρήνη ΒΑΡΔΑΝΗ

κ. Νίκος ΔΗΜΑΣ

κ. Αντώνιος ΜΕΓΓΟΥΛΗΣ

Ισπανία

κ. Pablo GÓMEZ ALBO

κ. Celia FERRERO ROMERO

κ. Javier IBARS ÁLVARO

Γαλλία

κ. Gaëtan BEZIER

κ. Odile MENNETEAU

κ. Pascale DESSEN

Ιταλία

Κύπρος

κ. Μιχαήλ ANTΩNIOΥ

κ. Αιμίλιος MIΧΑΗΛ

κ. Λένα ΠΑΝΑΓΙΩΤΟΥ

Λεττονία

κ. Ilona KIUKUCĀNE

κ. Inese STEPIŅA

Λιθουανία

κ. Justinas USONIS

κ. Aidas VAIČIULIS

κ. Iginijus ŠAKŪNAS

Λουξεμβούργο

Ουγγαρία

κ. Zsuzsanna JUNG

κ. István KOMORÓCZKI

κ. Adrienn BÁLINT

Μάλτα

Κάτω Χώρες

κ. S.J.L NIEUWSMA

κ. W.M.J.M. Mario VAN MIERLO

κ. G.A.M. Gerard VAN DER GRIND

Αυστρία

κ. Margit KREUZHUBER

κ. Andreas GRUBER

κ. Christa SCHWENG

Πολωνία

κ. Michal GAWRYSZCAK

κ. Jacek MĘCINA

κ. Jolanta KOSAKOWSKA

Πορτογαλία

κ. Cristina NAGY MORAIS

κ. Adília LISBOA

κ. Marcelino PENA COSTA

Ρουμανία

κ. Roxana PRODAN

κ. Doru Claudian FRUNZULICĂ

κ. Dan ANGHELESCU

Σλοβενία

κ. Metka PENKO NATLAČEN

κ. Igor ANTAUER

Σλοβακία

κ. Vladimír KALINA

κ. Jozef ORGONÁŠ

κ. Jana CHRKAVÁ

Φινλανδία

κ. Katja LEPPÄNEN

κ. Mikko RÄSÄNEN

κ. Mikko NYYSSÖLÄ

Σουηδία

κ. Karin EKENGER

κ. Leif LINDBERG

κ. Fabian WALLÉN

Ηνωμένο Βασίλειο

κ. Jim BLIGH

κ. Neil CARBERRY

κ. Guy BAILEY

Άρθρο 2

Το Συμβούλιο θα προβεί αργότερα στον διορισμό των μελών που δεν έχουν ακόμη υποδειχθεί.

Βρυξέλλες, 25 Σεπτεμβρίου 2008.

Για το Συμβούλιο

Ο Πρόεδρος

B. HORTEFEUX


(1)  ΕΕ L 257 της 18.10.1968, σ. 2.

(2)  ΕΕ C 242 της 7.10.2006, σ. 1.

(3)  ΕΕ C 320 της 28.12.2006, σ. 4.

(4)  ΕΕ C 78 της 11.4.2007, σ. 4.


Επιτροπή

4.10.2008   

EL

Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253/12


Ισοτιμίες του ευρώ (1)

3 Οκτωβρίου 2008

(2008/C 253/04)

1 ευρώ=

 

Νομισματική μονάδα

Ισοτιμία

USD

δολάριο ΗΠΑ

1,3834

JPY

ιαπωνικό γιεν

145,09

DKK

δανική κορόνα

7,4612

GBP

λίρα στερλίνα

0,78355

SEK

σουηδική κορόνα

9,7017

CHF

ελβετικό φράγκο

1,5654

ISK

ισλανδική κορόνα

156,13

NOK

νορβηγική κορόνα

8,292

BGN

βουλγαρικό λεβ

1,9558

CZK

τσεχική κορόνα

24,795

EEK

εσθονική κορόνα

15,6466

HUF

ουγγρικό φιορίνι

246,1

LTL

λιθουανικό λίτας

3,4528

LVL

λεττονικό λατ

0,7096

PLN

πολωνικό ζλότι

3,4277

RON

ρουμανικό λέι

3,8765

SKK

σλοβακική κορόνα

30,329

TRY

τουρκική λίρα

1,8092

AUD

αυστραλιανό δολάριο

1,78

CAD

καναδικό δολάριο

1,4899

HKD

δολάριο Χονγκ Κονγκ

10,7503

NZD

νεοζηλανδικό δολάριο

2,0878

SGD

δολάριο Σιγκαπούρης

2,0063

KRW

νοτιοκορεατικό γουόν

1 697,85

ZAR

νοτιοαφρικανικό ραντ

11,8073

CNY

κινεζικό γιουάν

9,4742

HRK

κροατικό κούνα

7,1208

IDR

ινδονησιακή ρουπία

13 045,46

MYR

μαλαισιανό ρίγκιτ

4,7969

PHP

πέσο Φιλιππινών

65,05

RUB

ρωσικό ρούβλι

35,8525

THB

ταϊλανδικό μπατ

47,298

BRL

ρεάλ Βραζιλίας

2,8411

MXN

μεξικανικό πέσο

15,5978


(1)  

Πηγή: Ισοτιμίες αναφοράς που δημοσιεύονται από την Ευρωπαϊκή Κεντρική Τράπεζα.


ΠΛΗΡΟΦΟΡΙΕΣ ΠΡΟΕΡΧΟΜΕΝΕΣ ΑΠΟ ΤΑ ΚΡΑΤΗ ΜΕΛΗ

4.10.2008   

EL

Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253/13


Πληροφορίες που διαβιβάζουν τα κράτη μέλη για τις κρατικές ενισχύσεις που χορηγούνται βάσει του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 70/2001 της Επιτροπής σχετικά με την εφαρμογή των άρθρων 87 και 88 της συνθήκης EK στις κρατικές ενισχύσεις προς μικρές και μεσαίες επιχειρήσεις

(Κείμενο που παρουσιάζει ενδιαφέρον για τον ΕΟΧ)

(2008/C 253/05)

Αριθμός ενίσχυσης

XS 186/08

Κράτος μέλος

Γερμανία

Περιφέρεια

Baden-Württemberg

Τίτλος του καθεστώτος ενίσχυσης ή επωνυμία της εταιρείας που λαμβάνει μεμονωμένη ενίσχυση

ELR-Kombi-Darlehen als Ergänzungsprogramm zum Entwicklungsprogramm Ländlicher Raum (ELR-Programm). Das ELR-Programm wird entsprechend der Verordnung (EG) Nr. 1998/2006 („De-minimis“-Verordnung der Europäischen Union vom 15.12.2006 (Amtsblatt der EU vom 28.12.2006) gewährt

Νομική βάση

Rechtsgrundlage ist das Gesetz über die Landeskreditbank Baden-Württemberg — Förderbank vom 11.11.1998 (Gesetzblatt für Baden-Württemberg vom 18.11.1998, S.581), zuletzt geändert durch Gesetz vom 11.12.2007 (Gesetzblatt für Baden-Württemberg vom 14.12.2007, S.581) i.V.m. § 15 Landwirtschafts- und Landeskulturengesetz; §§ 23, 44 Landeshaushaltsordnung Baden-Württemberg und den dazu ergangenen Verwaltungsvorschriften

Είδος μέτρου

Καθεστώς ενισχύσεων

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη ετήσια δαπάνη: 150 εκατ. EUR

Μέγιστη ένταση ενίσχυσης

Σύμφωνα με το άρθρο 4 παράγραφοι 2 έως 6 και το άρθρο 5 του κανονισμού

Ημερομηνία εφαρμογής

1.7.2008

Διάρκεια

30.9.2008

Στόχος

Μικρομεσαίες επιχειρήσεις

Κλάδοι της οικονομίας

Όλοι οι τομείς που είναι επιλέξιμοι για ενισχύσεις προς ΜΜΕ

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Landeskreditbank Baden-Württemberg

Förderbank

Postfach 10 29 43

D-70025 Stuttgart


Αριθμός ενίσχυσης

XS 196/08

Κράτος μέλος

Γερμανία

Περιφέρεια

Freistaat Sachsen

Τίτλος του καθεστώτος ενίσχυσης ή επωνυμία της εταιρείας που λαμβάνει μεμονωμένη ενίσχυση

Gemeinsames Umsetzungsdokument zum Programm Ziel 3/Cíl 3 zur Förderung der grenzübergreifenden Zusammenarbeit 2007-2013 zwischen dem Freistaat Sachsen und der Tschechischen Republik im Rahmen des Ziels „Europäische territoriale Zusammenarbeit“

Νομική βάση

VO (EG) 1083/2006 (allg. Strukturfondsverordnung) VO (EG) 1080/2006 (EFRE-Verordnung) gemeinsames Programmdokument (Operationelles Programm CCI-Code: 2007CB163PO017), §§ 23 und 44 der Haushaltsordnung für den Freistaat Sachsen (Sächsische Haushaltsordnung — SäHO, SächsGVBl. 2001, S. 154) sowie der hierzu ergangenen Verwaltungsvorschriften des Sächsischen Staatsministeriums der Finanzen

Είδος μέτρου

Καθεστώς ενισχύσεων

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη ετήσια δαπάνη: 13,7 εκατ. EUR

Μέγιστη ένταση ενίσχυσης

Σύμφωνα με το άρθρο 4 παράγραφοι 2 έως 6 και το άρθρο 5 του κανονισμού

Ημερομηνία εφαρμογής

1.1.2007

Διάρκεια

31.12.2015

Στόχος

Μικρομεσαίες επιχειρήσεις

Κλάδοι της οικονομίας

Όλοι οι τομείς που είναι επιλέξιμοι για ενισχύσεις προς ΜΜΕ

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Sächsische Aufbaubank — Förderbank

Pirnaische Straße 9

D-01069 Dresden


Αριθμός ενίσχυσης

XS 197/08

Κράτος μέλος

Δανία

Περιφέρεια

Region Hovedstaden

Τίτλος του καθεστώτος ενίσχυσης ή επωνυμία της εταιρείας που λαμβάνει μεμονωμένη ενίσχυση

Eksportforberedelse af SCF Technologies A/S, Smedeholm 13B, DK-2730 Herlev

Νομική βάση

Finansloven 2008: 6.11.01 Udenrigstjenesten

Είδος μέτρου

Ad hoc

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη συνολική ενίσχυση: 0,01 εκατ. DKK

Μέγιστη ένταση ενίσχυσης

Σύμφωνα με το άρθρο 4 παράγραφοι 2 έως 6 και το άρθρο 5 του κανονισμού

Ημερομηνία εφαρμογής

8.7.2008

Διάρκεια

9.9.2008

Στόχος

Μικρομεσαίες επιχειρήσεις

Κλάδοι της οικονομίας

Παροχή νερού· επεξεργασία λυμάτων, διαχείριση απόβλητων και δραστηριότητες εξυγίανσης· επαγγελματικές, επιστημονικές και τεχνικές δραστηριότητες

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Danmarks Eksportråd

Asiatisk Plads 2

DK-1448 København K


Αριθμός ενίσχυσης

XS 199/08

Κράτος μέλος

Ηνωμένο Βασίλειο

Περιφέρεια

North East England

Τίτλος του καθεστώτος ενίσχυσης ή επωνυμία της εταιρείας που λαμβάνει μεμονωμένη ενίσχυση

Sterling Investment Properties LLP

Νομική βάση

Industrial Development Act 1982 Sections 7 and 11 Section2 Local Government Act 2000

Είδος μέτρου

Καθεστώς ενισχύσεων

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη ετήσια δαπάνη: 1,2 εκατ. GBP

Μέγιστη ένταση ενίσχυσης

Σύμφωνα με το άρθρο 4 παράγραφοι 2 έως 6 και το άρθρο 5 του κανονισμού

Ημερομηνία εφαρμογής

9.6.2008

Διάρκεια

31.12.2008

Στόχος

Μικρομεσαίες επιχειρήσεις

Κλάδοι της οικονομίας

Όλοι οι μεταποιητικοί τομείς, άλλες υπηρεσίες

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

GONE Citygate

Gallowgate

Newcastle on Tyne NE1 4 WH

United Kingdom


Αριθμός ενίσχυσης

XS 204/08

Κράτος μέλος

Ιταλία

Περιφέρεια

Puglia

Τίτλος του καθεστώτος ενίσχυσης ή επωνυμία της εταιρείας που λαμβάνει μεμονωμένη ενίσχυση

Assunzioni stabili di lavoratori svantaggiati e creazione di nuovi posti di lavoro

Νομική βάση

Legge regionale n. 10/2004

Είδος μέτρου

Καθεστώς ενισχύσεων

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη ετήσια δαπάνη: 6 εκατ. EUR

Μέγιστη ένταση ενίσχυσης

Σύμφωνα με το άρθρο 4 παράγραφοι 2 έως 6 και το άρθρο 5 του κανονισμού

Ημερομηνία εφαρμογής

1.1.2008

Διάρκεια

31.12.2008

Στόχος

Μικρομεσαίες επιχειρήσεις

Κλάδοι της οικονομίας

Όλοι οι τομείς που είναι επιλέξιμοι για ενισχύσεις προς ΜΜΕ

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Regione Puglia

Assessorato al lavoro e cooperazione

Settore lavoro e cooperazione

Responsabile di misura 3.11

Viale Corigliano 1 — Zona industriale

I-70123 Bari


Αριθμός ενίσχυσης

XS 206/08

Κράτος μέλος

Δανία

Περιφέρεια

Τίτλος του καθεστώτος ενίσχυσης ή επωνυμία της εταιρείας που λαμβάνει μεμονωμένη ενίσχυση

Forskningskupon

Νομική βάση

Lov om Teknologi og Innovation nr. 419 af 6. juni 2002

Είδος μέτρου

Καθεστώς ενισχύσεων

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη ετήσια δαπάνη: 15 εκατ. DKK

Μέγιστη ένταση ενίσχυσης

Σύμφωνα με το άρθρο 4 παράγραφοι 2 έως 6 και το άρθρο 5 του κανονισμού

Ημερομηνία εφαρμογής

10.6.2008

Διάρκεια

31.12.2009

Στόχος

Μικρομεσαίες επιχειρήσεις

Κλάδοι της οικονομίας

Όλοι οι τομείς που είναι επιλέξιμοι για ενισχύσεις προς ΜΜΕ

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Forsknings- og Innovationsstyrelsen som er en styrelse under Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling

Bredgade 40

DK-1260 København K


4.10.2008   

EL

Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253/17


Πληροφορίες που διαβιβάζουν τα κράτη μέλη για τις κρατικές ενισχύσεις που χορηγούνται βάσει του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 68/2001 της Επιτροπής σχετικά με την εφαρμογή των άρθρων 87 και 88 της συνθήκης ΕΚ στις ενισχύσεις για επαγγελματική εκπαίδευση

(Κείμενο που παρουσιάζει ενδιαφέρον για τον ΕΟΧ)

(2008/C 253/06)

Αριθμός ενίσχυσης

XT 85/08

Κράτος μέλος

Βέλγιο

Περιφέρεια

Vlaams Gewest

Τίτλος του καθεστώτος ενίσχυσης ή επωνυμία της εταιρείας που λαμβάνει μεμονωμένη ενίσχυση

NV Bekaert

Νομική βάση

Decreet betreffende het economisch ondersteuningsbeleid van 31 januari 2003

Είδος μέτρου

Ad hoc

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη συνολική ενίσχυση: 0,81 εκατ. EUR

Μέγιστη ένταση ενίσχυσης

Σύμφωνα με το άρθρο 4 παράγραφοι 2 έως 7 του κανονισμού

Ημερομηνία εφαρμογής

1.12.2007

Διάρκεια

30.11.2009

Στόχος

Ειδική εκπαίδευση

Κλάδοι της οικονομίας

Ψυχρή επεκτατική ολκή συρμάτων

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Vlaamse overheid — Agentschap Economie

Koning Albert II laan 35, bus 12

B-1030 Brussel


Αριθμός ενίσχυσης

XT 86/08

Κράτος μέλος

Βέλγιο

Περιφέρεια

Vlaams Gewest

Τίτλος του καθεστώτος ενίσχυσης ή επωνυμία της εταιρείας που λαμβάνει μεμονωμένη ενίσχυση

NV Ford-Werke GMBH

Νομική βάση

Decreet betreffende het economisch ondersteuningsbeleid van 31 januari 2003

Είδος μέτρου

Ad hoc

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη συνολική ενίσχυση: 0,78 εκατ. EUR

Μέγιστη ένταση ενίσχυσης

Σύμφωνα με το άρθρο 4 παράγραφοι 2 έως 7 του κανονισμού

Ημερομηνία εφαρμογής

12.3.2007

Διάρκεια

31.12.2007

Στόχος

Ειδική εκπαίδευση

Κλάδοι της οικονομίας

Αυτοκινητοβιομηχανία

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Vlaamse overheid — Agentschap Economie

Koning Albert II laan 35, bus 12

B-1030 Brussel


Αριθμός ενίσχυσης

XT 94/08

Κράτος μέλος

Ισπανία

Περιφέρεια

Navarra

Τίτλος του καθεστώτος ενίσχυσης ή επωνυμία της εταιρείας που λαμβάνει μεμονωμένη ενίσχυση

Programa de formación del sector comercial para el periodo 2008-2011

Νομική βάση

Orden Foral no 194/2008, de 12 de junio, del Consejero de Innovación, Empresa y Empleo (Boletín Oficial de Navarra, no 81, de 2.7.2008)

http://www.navarra.es/home_es/Actualidad/BON/Boletines/2008/81/Anuncio-10

Είδος μέτρου

Καθεστώς ενισχύσεων

Προϋπολογισμός

Προβλεπόμενη ετήσια δαπάνη: 0,09 εκατ. EUR

Μέγιστη ένταση ενίσχυσης

Σύμφωνα με το άρθρο 4 παράγραφοι 2 έως 7 του κανονισμού

Ημερομηνία εφαρμογής

3.7.2008

Διάρκεια

31.10.2011

Στόχος

Ειδική εκπαίδευση

Κλάδοι της οικονομίας

Άλλες υπηρεσίες

Όνομα και διεύθυνση της χορηγούσας αρχής

Departamento de Innovación, Empresa y Empleo del Gobierno de Navarra

Parque Tomás Caballero, no 1

Edificio «Fuerte del Príncipe II»

E-31005 Pamplona


V Γνωστοποιήσεις

ΔΙΟΙΚΗΤΙΚΕΣ ΔΙΑΔΙΚΑΣΙΕΣ

Επιτροπή

4.10.2008   

EL

Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253/19


ΠΡΌΣΚΛΗΣΗ ΥΠΟΒΟΛΉΣ ΠΡΟΤΆΣΕΩΝ — EACEA/30/08

Δράση 4.6 — Συμπράξεις — Πρόγραμμα «Νεολαία σε δράση»

(2008/C 253/07)

1.   ΣΤΟΧΟΙ ΚΑΙ ΠΡΟΤΕΡΑΙΟΤΗΤΕΣ

Μέσω της δράσης 4.6 του προγράμματος «Νεολαία σε δράση», η Ευρωπαϊκή Επιτροπή, με τη διαμεσολάβηση του Εκτελεστικού Οργανισμού Εκπαίδευσης, Οπτικοακουστικών Θεμάτων και Πολιτισμού, επιδιώκει να στηρίξει έργα σύμπραξης με περιφερειακούς ή τοπικούς δημόσιους φορείς ή με φορείς που δραστηριοποιούνται σε ευρωπαϊκό επίπεδο στο τομέα της νεολαίας.

Ενώ άλλες πτυχές του προγράμματος στοχεύουν στη χορήγηση πληθώρας επιδοτήσεων σε μικρά σχέδια ανταλλαγής νέων, πρωτοβουλιών νέων ή σχέδια κατάρτισης και δικτύωσης ατόμων που εργάζονται στον τομέα της νεολαίας, η παρούσα πρόσκληση στόχο έχει να επιτρέψει τον συνδυασμό τέτοιων μικρών σχεδίων στο πλαίσιο μιας οργανωμένης προσέγγισης, προτεινόμενης από κάποιο δημόσιο φορέα ή φορέα ευρωπαϊκού επιπέδου. Προσφέρει με αυτόν τον τρόπο τη δυνατότητα σε έναν τέτοιο δικαιούχο να προσδώσει μια ευρωπαϊκή διάσταση και προβολή στη δράση του υπέρ της νεολαίας ή/και να παρέμβει από κοινού με την Ευρωπαϊκή Ένωση για τη στήριξη έργων υπέρ των νέων τα οποία υλοποιούνται από τρίτους (για παράδειγμα, ενώσεις νέων που εδρεύουν στην περιοχή του δικαιούχου). Έτσι, τα σχέδια που συνδυάζονται κατά αυτόν τον τρόπο μπορούν να είναι είτε σχέδια που υλοποιούνται απευθείας από τον δικαιούχο της επιχορήγησης είτε από άλλους φορείς, οι οποίοι λαμβάνουν με τον τρόπο αυτό υποστήριξη τόσο από τον δικαιούχο όσο και από την Ένωση. Πρόκειται συνεπώς για μια προσέγγιση που εντάσσεται σε ένα γενικότερο πλαίσιο σύμπραξης με στόχο τη διασφάλιση του ευρύτερου δυνατού πολλαπλασιαστικού αποτελέσματος στις δράσεις για τη νεολαία.

Η παρούσα πρόσκληση έχει ως στόχο να στηρίξει συμπράξεις που συμβάλλουν στην ανάπτυξη στρατηγικών και προγραμμάτων κοινών δραστηριοτήτων ευρωπαϊκής διάστασης που απευθύνονται στους νέους.

Συγκεκριμένα, τα σχέδια που θα λάβουν υποστήριξη στο πλαίσιο της παρούσας πρόσκλησης θα προβλέπουν πρόγραμμα δραστηριοτήτων το οποίο:

συνδυάζει μία ή περισσότερες δραστηριότητες σχετικές με τις επιμέρους δράσεις 1.1, 1.2 ή/και 4.3 (εκτός της δικτύωσης) του προγράμματος «Νεολαία σε δράση»,

κατατίθεται από έναν επιλέξιμο αιτούντα οργανισμό ο οποίος συμμετέχει στο σχέδιο βάσει των ακόλουθων (αμοιβαία αποκλειόμενων) δυνατοτήτων:

α)

είτε το πρόγραμμα δραστηριοτήτων υλοποιείται απευθείας από τον ίδιο τον αιτούντα οργανισμό (δυνατότητα Α

β)

είτε ο υποψήφιος φορέας (συντονιστής) αναλαμβάνει τον συντονισμό της εκτέλεσης του προγράμματος το οποίο στην πράξη θα υλοποιηθεί από άλλους φορείς (εταίρους) σύμφωνα με τα κριτήρια επιλεξιμότητας που διέπουν τις επιμέρους δράσεις του προγράμματος «Νεολαία σε δράσει» (δυνατότητα Β). Σε αυτή την περίπτωση, οι εταίροι φορείς πρέπει να καθοριστούν από τον υποψήφιο φορέα ήδη από την κατάθεση της υποψηφιότητας.

2.   ΕΠΙΛΕΞΙΜΟΙ ΥΠΟΨΗΦΙΟΙ

Οι προτάσεις πρέπει να υποβληθούν από τοπικούς ή περιφερειακούς δημόσιους φορείς ή από φορείς που δραστηριοποιούνται σε ευρωπαϊκό επίπεδο στον τομέα της νεολαίας (ΕΜΚΟ) με φορείς-μέλη τουλάχιστον σε 8 χώρες του προγράμματος «Νεολαία σε δράση».

Μόνο οι υποψηφιότητες αιτούντων με νομική προσωπικότητα που εδρεύουν σε μία από τις χώρες του προγράμματος και συστάθηκαν τουλάχιστον ένα έτος πριν από την ημερομηνία υποβολής της αίτησης είναι επιλέξιμες. Οι χώρες του προγράμματος είναι οι εξής:

τα κράτη μέλη της Ευρωπαϊκής Ένωσης: Αυστρία, Βέλγιο, Βουλγαρία, Γαλλία, Γερμανία, Δανία, Ελλάδα, Εσθονία, Ηνωμένο Βασίλειο, Ιρλανδία, Ισπανία, Ιταλία, Κάτω Χώρες, Κύπρος, Λεττονία, Λιθουανία, Λουξεμβούργο, Μάλτα, Ουγγαρία, Πολωνία, Πορτογαλία, Ρουμανία, Δημοκρατία της Τσεχίας, Σλοβακία, Σλοβενία, Σουηδία, Φινλανδία,

τα κράτη της Ευρωπαϊκής Ζώνης Ελεύθερων Συναλλαγών (ΕΖΕΣ) που είναι συμβαλλόμενα μέρη της συμφωνίας για τον Ευρωπαϊκό Οικονομικό Χώρο (ΕΟΧ): Ισλανδία, Λίχτενσταϊν και Νορβηγία,

οι υποψήφιες χώρες που εντάσσονται σε προενταξιακή στρατηγική, σύμφωνα με τις γενικές αρχές και τους γενικούς όρους και προϋποθέσεις για τη συμμετοχή των χωρών αυτών στα κοινοτικά προγράμματα, όπως καθορίζονται στις συμφωνίες πλαίσια με τις χώρες αυτές: Τουρκία.

3.   ΕΠΙΛΕΞΙΜΕΣ ΔΡΑΣΤΗΡΙΟΤΗΤΕΣ

Οι επιλέξιμες δραστηριότητες που μπορεί να περιλαμβάνει ένα πρόγραμμα δραστηριοτήτων είναι οι εξής:

1.

ανταλλαγές νέων — στο πλαίσιο της επιμέρους δράσης 1.1 του προγράμματος «Νεολαία σε δράση» (για λεπτομέρειες σχετικά με τα κριτήρια επιλεξιμότητας και τους κανόνες χρηματοδότησης, ανατρέξτε στο παράρτημα I)·

2.

πρωτοβουλίες νέων — στο πλαίσιο της επιμέρους δράσης 1.2 του προγράμματος «Νεολαία σε δράση» (για λεπτομέρειες σχετικά με τα κριτήρια επιλεξιμότητας και τους κανόνες χρηματοδότησης, ανατρέξτε στο παράρτημα I)·

3.

δραστηριότητες στο πλαίσιο της επιμέρους δράσης 4.3 του προγράμματος «Νεολαία σε δράση», εκτός των δραστηριοτήτων δικτύωσης (για λεπτομέρειες σχετικά με τα κριτήρια επιλεξιμότητας και τους κανόνες χρηματοδότησης, ανατρέξτε στο παράρτημα I).

Καμία άλλη δραστηριότητα δεν είναι επιλέξιμη.

Τα προγράμματα πρέπει υποχρεωτικά να ξεκινήσουν μεταξύ της 1ης Απριλίου 2009 και της 1ης Σεπτεμβρίου 2009.

Τα προγράμματα δραστηριοτήτων μπορούν να έχουν διάρκεια 2 ετών (24 μηνών).

4.   ΚΡΙΤΗΡΙΑ ΧΟΡΗΓΗΣΗΣ

Η ποιότητα του έργου θα εκτιμηθεί συναρτήσει των εξής κριτηρίων:

A.

Γενική ποιότητα του προγράμματος δραστηριοτήτων και του συντονισμού του, που θα αξιολογηθεί συναρτήσει των εξής:

α)

συμμόρφωση με τους σκοπούς του προγράμματος «Νεολαία σε δράση» και της παρούσας πρόσκλησης υποβολής προτάσεων·

β)

ποιότητα της σύλληψης του προγράμματος δραστηριοτήτων και κυρίως του σχεδιασμού του·

γ)

εμβέλεια του προγράμματος δραστηριοτήτων (ήτοι πολλαπλασιαστικό αποτέλεσμα, μακροπρόθεσμη επίδραση σε σημαντικό αριθμό νέων, προβολή του προγράμματος και ανάδειξη και αξιοποίηση των αποτελεσμάτων του)·

δ)

αριθμός νέων και εμψυχωτών/συνοδών των νέων που συμμετέχουν άμεσα στην υλοποίηση του προγράμματος δραστηριοτήτων.

Όλα τα κριτήρια που περιγράφονται στο σημείο Α θα έχουν την ίδια βαρύτητα κατά την αξιολόγηση.

B.

Ποιότητα κάθε δραστηριότητας που περιλαμβάνει το πρόγραμμα δραστηριοτήτων, που θα αξιολογηθεί συναρτήσει:

α)

του συνόλου των κριτηρίων χορήγησης που αφορούν αυτή τη δραστηριότητα (ποιότητα σχεδίου και προτεινόμενων μεθόδων, προφίλ συμμετεχόντων και δικαιούχων των σχεδίων), καθώς και της σχετικής τους βαρύτητας στην αξιολόγηση, όπως ορίζεται στο παράρτημα I.

Οι δύο κατηγορίες κριτηρίων θα έχουν την ίδια βαρύτητα κατά την αξιολόγηση.

5.   ΔΙΑΘΕΣΙΜΟΣ ΠΡΟΫΠΟΛΟΓΙΣΜΟΣ

Ο συνολικός διαθέσιμος προϋπολογισμός για τη συγχρηματοδότηση προγραμμάτων στα πλαίσια της παρούσας πρόσκλησης υποβολής προτάσεων ανέρχεται σε περίπου 750 000 EUR.

Το ποσό της επιχορήγησης για κάθε σχέδιο δεν θα υπερβαίνει τα 100 000 EUR.

Στο πλαίσιο της σύμπραξης ο δικαιούχος θα αναλάβει τη συγχρηματοδότηση του σχεδίου από κοινού με την Ευρωπαϊκή Επιτροπή.

Ο Οργανισμός επιφυλάσσεται του δικαιώματος να μη χορηγήσει όλους τους διαθέσιμους χρηματοδοτικούς πόρους.

6.   ΠΡΟΘΕΣΜΙΑ ΥΠΟΒΟΛΗΣ ΑΙΤΗΣΕΩΝ

Οι αιτήσεις πρέπει να αποσταλούν στον Εκτελεστικό Οργανισμό Εκπαίδευσης, Οπτικοακουστικών Θεμάτων και Πολιτισμού (εν συντομία «Οργανισμός») το αργότερο μέχρι την 1η Δεκεμβρίου 2008 στην εξής διεύθυνση:

Agence Exécutive «Éducation, Audiovisuel et Culture»

Programme «Jeunesse en action»

Appel à propositions EACEA/30/08

BOUR 01/001

Avenue du Bourget, 1

B-1140 Bruxelles

Μόνον οι αιτήσεις που υποβάλλονται με το κατάλληλο έντυπο, δεόντως συμπληρωμένες, φέρουν ημερομηνία και υπογράφονται από πρόσωπο εξουσιοδοτημένο να δεσμεύει νομικά τον αιτούντα οργανισμό θα γίνονται δεκτές.

Οι αιτήσεις που αποστέλλονται μέσω τηλεομοιοτυπίας ή ηλεκτρονικού ταχυδρομείου δεν θα γίνονται δεκτές.

7.   ΣΥΜΠΛΗΡΩΜΑΤΙΚΕΣ ΠΛΗΡΟΦΟΡΙΕΣ

Αναλυτικές κατευθυντήριες γραμμές για τους υποψηφίους, καθώς και τα έντυπα υποψηφιότητας, διατίθενται στην ακόλουθη διεύθυνση:

http://eacea.ec.europa.eu/youth/calls2008/action46/index_en.htm

Οι αιτήσεις πρέπει υποχρεωτικά να υποβάλλονται με το προβλεπόμενο έντυπο και να περιέχουν το σύνολο των παραρτημάτων και των πληροφοριών που απαιτούνται.


ΔΙΑΔΙΚΑΣΙΕΣ ΠΟΥ ΑΦΟΡΟΥΝ ΤΗΝ ΕΦΑΡΜΟΓΗ ΤΗΣ ΚΟΙΝΗΣ ΕΜΠΟΡΙΚΗΣ ΠΟΛΙΤΙΚΗΣ

Επιτροπή

4.10.2008   

EL

Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253/22


Ανακοίνωση σχετικά με την επικείμενη λήξη της ισχύος ορισμένων μέτρων αντιντάμπινγκ

(2008/C 253/08)

1.

Όπως προβλέπεται στο άρθρο 11 παράγραφος 2 του κανονισμού (EΚ) αριθ. 384/96 του Συμβουλίου, της 22ας Δεκεμβρίου 1995, για την άμυνα κατά των εισαγωγών που αποτελούν αντικείμενο ντάμπινγκ εκ μέρους χωρών μη μελών της Ευρωπαϊκής Κοινότητας (1), η Επιτροπή γνωστοποιεί ότι, αν δεν κινηθεί επανεξέταση σύμφωνα με την ακόλουθη διαδικασία, τα μέτρα αντιντάμπινγκ που αναφέρονται κατωτέρω θα λήξουν την ημερομηνία που καθορίζεται στον ακόλουθο πίνακα.

2.   Διαδικασία

Οι κοινοτικοί παραγωγοί μπορούν να υποβάλουν αίτηση επανεξέτασης. Η αίτηση αυτή πρέπει να περιέχει επαρκή αποδεικτικά στοιχεία από τα οποία να προκύπτει ότι η λήξη της ισχύος των μέτρων είναι πιθανόν να οδηγήσει στη συνέχιση ή την επανάληψη του ντάμπινγκ και της ζημίας.

Στην περίπτωση κατά την οποία η Επιτροπή αποφασίσει να επανεξετάσει τα εν λόγω μέτρα, οι εισαγωγείς, οι εξαγωγείς, οι αντιπρόσωποι της εξάγουσας χώρας και οι κοινοτικοί παραγωγοί θα έχουν τη δυνατότητα να αναπτύξουν, να απορρίψουν ή να σχολιάσουν τα θέματα που παρατίθενται στην αίτηση επανεξέτασης.

3.   Προθεσμία

Οι κοινοτικοί παραγωγοί μπορούν να υποβάλουν γραπτή αίτηση επανεξέτασης, βάσει των ανωτέρω, η οποία πρέπει να περιέλθει στην Ευρωπαϊκή Επιτροπή, Γενική Διεύθυνση Εμπορίου (Μονάδα H-1), J-79 4/23, B-1049 Βρυξέλλες (2), μετά τη δημοσίευση της παρούσας ανακοίνωσης και το αργότερο τρεις μήνες πριν από την ημερομηνία που εμφαίνεται στον κατωτέρω πίνακα.

4.

Η ανακοίνωση αυτή δημοσιεύεται σύμφωνα με το άρθρο 11 παράγραφος 2 του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 384/96.

Προϊόν

Χώρα(-ες) καταγωγής ή εξαγωγής

Μέτρα

Παραπομπή στην κοινοτική νομοθεσία

Ημερομηνία λήξης

Κυκλαμικό νάτριο

Λαϊκή Δημοκρατία της Κίνας

Ινδονησία

Δασμός αντιντάμπινγκ

Κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 435/2004 του Συμβουλίου (ΕΕ L 72 της 11.3.2004, σ. 1)

12.3.2009


(1)  ΕΕ L 56 της 6.3.1996, σ. 1.

(2)  Τηλεομοιοτυπία: (32-2) 295 65 05.


ΔΙΑΔΙΚΑΣΙΕΣ ΠΟΥ ΑΦΟΡΟΥΝ ΤΗΝ ΕΦΑΡΜΟΓΗ ΤΗΣ ΠΟΛΙΤΙΚΗΣ ΑΝΤΑΓΩΝΙΣΜΟΥ

Επιτροπή

4.10.2008   

EL

Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253/23


ΚΡΑΤΙΚΉ ΕΝΊΣΧΥΣΗ — ΓΕΡΜΑΝΊΑ

Κρατική ενίσχυση C 27/08 (πρώην N 426/05) — Γερμανία — EverQ (προσαύξηση για ΜΜΕ)

Πρόσκληση για υποβολή παρατηρήσεων σύμφωνα με το άρθρο 88 παράγραφος 2 της συνθήκης ΕΚ

(Κείμενο που παρουσιάζει ενδιαφέρον για τον ΕΟΧ)

(2008/C 253/09)

Με επιστολή της 17ης Ιουνίου 2008 που αναδημοσιεύεται στην αυθεντική γλώσσα του κειμένου της επιστολής στις σελίδες που ακολουθούν την παρούσα περίληψη, η Επιτροπή κοινοποίησε στη Γερμανία την απόφασή της να κινήσει τη διαδικασία του άρθρου 88 παράγραφος 2 της συνθήκης ΕΚ σχετικά με το προαναφερθέν μέτρο.

Τα ενδιαφερόμενα μέρη μπορούν να υποβάλουν τις παρατηρήσεις τους επί του μέτρου για το οποίο η Επιτροπή κινεί τη διαδικασία μέσα σε ένα μήνα από την ημερομηνία δημοσίευσης της παρούσας περίληψης και της επιστολής που ακολουθεί, στην ακόλουθη διεύθυνση:

European Commission

Directorate-General for Competition

State Aid Greffe

B-1049 Brussels

Φαξ (32-2) 296 12 42

Οι παρατηρήσεις αυτές θα κοινοποιηθούν στη Γερμανία. Το απόρρητο της ταυτότητας του ενδιαφερόμενου μέρους που υποβάλλει τις παρατηρήσεις μπορεί να ζητηθεί γραπτώς, με μνεία των σχετικών λόγων.

ΚΕΙΜΕΝΟ ΤΗΣ ΠΕΡΙΛΗΨΗΣ

ΠΕΡΙΓΡΑΦΗ ΤΟΥ ΜΕΤΡΟΥ ΚΑΙ ΤΟΥ ΕΠΕΝΔΥΤΙΚΟΥ ΣΧΕΔΙΟΥ

Δικαιούχος της κοινοποιηθείσας ενίσχυσης είναι η EverQ GmbH (στο εξής: EverQ). Η EverQ είναι κοινοπραξία που συστήθηκε τον Δεκέμβριο του 2004 από την Evergreen Solar Inc. και την Q-Cells AG (οι οποίες διατηρούν αντιστοίχως μερίδιο 75,1 % και 24,9 % στην EverQ). Η Evergreen κατασκευάζει ηλιακούς συλλέκτες και είναι κάτοχος διπλώματος ευρεσιτεχνίας για την τεχνολογία String-Ribbon, ενώ η Q-Cells είναι ο δεύτερος μεγαλύτερος κατασκευαστής ηλιακών κυττάρων στον κόσμο. Τον Νοέμβριο του 2005, εισήλθε στην κοινοπραξία η Renewable Energy Corporation, ο μεγαλύτερος παγκοσμίως κατασκευαστής εξαρτημάτων από πυρίτιο για τη βιομηχανία φωτοβολταϊκών και παραγωγός ηλιακών πλακιδίων, κυττάρων και συλλεκτών μέσω των θυγατρικών της, και από τον Δεκέμβριο του 2006, κάθε εταίρος κατέχει το 33,3 % των μετοχών της EverQ.

Στην υπόθεση N 426/05 (1), η Επιτροπή ενέκρινε, στις 7 Ιουνίου 2006 [με αριθ. αναφοράς C(2006) 2092 τελικό], ενίσχυση προς την EverQ GmbH με τη μορφή προσαύξησης ΜΜΕ. Στόχος του σχεδίου ενίσχυσης είναι η προώθηση της περιφερειακής ανάπτυξης. Σκοπός του σχεδίου ήταν η ανέγερση νέου εργοστασίου (EverQ1) για την κατασκευή ηλιακών συλλεκτών βάσει της τεχνολογίας String-Ribbon. Το νέο εργοστάσιο ήταν η πρώτη μονάδα παραγωγής της EverQ. Η ανέγερση ξεκίνησε τον Δεκέμβριο του 2004. Σύμφωνα με τις προβλέψεις, η ονομαστική παραγωγική ικανότητα του εργοστασίου θα ανερχόταν σε 30 Megawatt αιχμής (MWp), και η λειτουργία του θα ξεκινούσε στις 31 Δεκεμβρίου 2007.

Κατά την έρευνά της σχετικά με άλλο κοινοποιηθέν μέτρο για την EverQ (N 864/06), η Επιτροπή αποκάλυψε στοιχεία από τα οποία προέκυπτε ότι η ιδιοκτησία και η οικονομική διάρθρωση της EverQ είχαν ενδεχομένως παραποιηθεί ώστε να γίνει η εταιρεία επιλέξιμη για την προσαύξηση προς τις ΜΜΕ. Η Επιτροπή δεν είχε λάβει γνώση των στοιχείων αυτών όταν εξέδωσε την απόφασή της για τη χορήγηση προσαύξησης ΜΜΕ προς την EverQ.

Τα νέα στοιχεία αφορούν την αρχική συμφωνία-πλαίσιο για τη σύσταση κοινής επιχείρησης μεταξύ της Evergreen και της Q-Cells σχετικά με το σχέδιο EverQ1, πράγμα που αποδεικνύει ότι οι εταίροι της κοινής επιχείρησης διατήρησαν […] (2) τη συμμετοχή της Q-Cells κάτω από το 25 % (24,9 %), ώστε να μεγιστοποιήσουν το επιτρεπόμενο ποσό κρατικής ενίσχυσης (περιλαμβανομένης της προσαύξησης για ΜΜΕ).

ΑΞΙΟΛΟΓΗΣΗ ΤΟΥ ΣΥΜΒΙΒΑΣΙΜΟΥ ΤΟΥ ΜΕΤΡΟΥ ΕΝΙΣΧΥΣΗΣ

Η EverQ έλαβε για το σχέδιο EverQ επενδυτική ενίσχυση περιφερειακού χαρακτήρα ύψους 28 471 100 EUR, περιλαμβανομένης προσαύξησης για ΜΜΕ ίσης με 15 %. Η προσαύξηση για ΜΜΕ υπερέβαινε την κανονική μέγιστη επιτρεπόμενη ένταση ενίσχυσης βάσει των κατευθυντήριων γραμμών για τις περιφερειακές ενισχύσεις. Το σκεπτικό ήταν ότι οι ΜΜΕ αξίζει να λαμβάνουν υψηλότερα ποσά ενίσχυσης για να αντισταθμίζουν τα μειονεκτήματα από τα οποία πάσχουν εξαιτίας του μεγέθους τους.

Σύμφωνα με το άρθρο 4 του παραρτήματος της σύστασης της Επιτροπής, της 6ης Μαΐου 2003, σχετικά με τον ορισμό των πολύ μικρών, των μικρών και των μεσαίων επιχειρήσεων (στο εξής:«σύσταση ΜΜΕ») (3), τα στοιχεία που χρησιμοποιούνται για τον υπολογισμό του αριθμού απασχολουμένων και των χρηματοοικονομικών ποσών, για να καθοριστεί αν η δικαιούχος της ενίσχυσης είναι ΜΜΕ, είναι εκείνα που αφορούν την τελευταία κλεισμένη διαχειριστική χρήση και υπολογίζονται σε ετήσια βάση.

Διατηρώντας τη συμμετοχή της Q-Cells στο 24,9 % και συνεπώς κάτω από το 25 %, ο αριθμός των απασχολουμένων στην επιχείρηση και τα χρηματοοικονομικά όρια δεν περιελήφθησαν στους υπολογισμούς του αριθμού των εργαζομένων ή των χρηματοοικονομικών ορίων της EverQ (4). Βάσει των ανωτέρω στοιχείων, στις 7 Ιουνίου 2006 η Επιτροπή εξέδωσε θετική απόφαση σχετικά με τη χορήγηση προσαύξησης ΜΜΕ στην EverQ1, συνάγοντας ότι τα αποδεικτικά στοιχεία που προσκόμισαν οι γερμανικές αρχές αποδείκνυαν ότι η δικαιούχος επιχείρηση ενέπιπτε στον ορισμό των ΜΜΕ κατά τον χρόνο της κοινοποίησης και ότι η ενίσχυση, συμπεριλαμβανομένης της προσαύξησης για ΜΜΕ, ήταν αναγκαία για να διασφαλιστεί η χρηματοδότηση της συνολικής επένδυσης.

Στην παρούσα υπόθεση, η Επιτροπή εκφράζει την υποψία ότι οι μέτοχοι της EverQ […] προσπάθησαν εσκεμμένα να παρακάμψουν τα ανώτατα όρια προκειμένου να καταστρατηγήσουν τον ορισμό των ΜΜΕ και συνεπώς να λάβουν υψηλότερα ποσά ενίσχυσης, παρά το γεγονός ότι δεν πάσχουν από τα τυπικά μειονεκτήματα των ΜΜΕ.

Σύμφωνα με το άρθρο 9 του διαδικαστικού κανονισμού, η Επιτροπή αποφάσισε να κινήσει τη διαδικασία με την οποία ζητεί τις παρατηρήσεις των ενδιαφερόμενων μερών πριν αποφασίσει αν θα ανακαλέσει την αρχική της απόφαση για την έγκριση της προσαύξησης για τις ΜΜΕ.

ΚΕΙΜΕΝΟ ΤΗΣ ΕΠΙΣΤΟΛΗΣ

«Die Kommission möchte Deutschland davon in Kenntnis setzen, dass sie nach Prüfung der Angaben Ihrer Behörden zu der genannten Beihilfemaßnahme gemäß Artikel 9 der Verordnung (EG) Nr. 659/1999 des Rates vom 22. März 1999 über besondere Vorschriften für die Anwendung von Artikel 93 (jetzt Artikel 88) des EG-Vertrags (5) entschieden hat, wegen der genannten Beihilfe das Verfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einzuleiten.

1.   VERFAHREN

(1)

In der Beihilfesache N 426/05 (6) genehmigte die Kommission am 7. Juni 2006 (Entscheidung K(2006) 2092 endg.) eine Beihilfe in Form eines KMU-Aufschlags für die EverQ GmbH (nachstehend ‚EverQ‘ genannt).

(2)

Während der Prüfung einer weiteren angemeldeten Beihilfemaßnahme für EverQ (N 864/06) entdeckte die Kommission Hinweise darauf, dass die Eigentumsverhältnisse und die Finanzstruktur von EverQ im Anmeldeverfahren möglicherweise unvollständig/unrichtig dargestellt wurden, was die die Absichten der beteiligten Unternehmen anbetrifft sicherzustellen, dass EverQ nach Auffassung der Kommission für einen KMU-Aufschlag in Frage kam. Wären diese Informationen der Kommission zum damaligen Zeitpunkt bekannt gewesen, so hätte dies Auswirkungen auf die in der Entscheidung vom 7. Juni 2006 dargelegte beihilferechtliche Würdigung gehabt.

(3)

Mit Schreiben vom 17. März 2008 (D/51176) gab die Kommission Deutschland Gelegenheit, zu der von ihr beabsichtigten Einleitung eines förmlichen Prüfverfahrens vor einem möglichen Widerruf ihrer Entscheidung vom 7. Juni 2006 Stellung zu nehmen. Die deutschen Behörden übermittelten ihre Stellungnahme mit Schreiben vom 15. April 2008, das am 16. April 2008 registriert wurde (A/7152). Mit einem weiteren Schreiben vom 15. April 2008, das am selben Tag registriert wurde (A/7084), legten die deutschen Behörden zudem ergänzende Informationen vor. Am 15. Mai 2008 fand ein Treffen zwischen Vertretern der Kommissionsdienststellen und der deutschen Behörden statt.

2.   BESCHREIBUNG DER BEIHILFEMASSNAHME

2.1.   Das Vorhaben

(4)

Mit Schreiben vom 29. August 2005, das am 1. September 2005 registriert wurde (SG/2005/7811), meldeten die deutschen Behörden einen KMU-Aufschlag von 15 Prozentpunkten an, der EverQ auf der Grundlage von Artikel 4 Absatz 3 Buchstabe b der Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (7) (nachstehend ‚KMU-Verordnung‘ genannt) zusätzlich zu einer Regionalbeihilfe im Rahmen der bestehenden regionalen Beihilferegelungen ‚Gemeinschaftsaufgabe — Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur‘ (staatliche Beihilfe N 642/02 (8) — nachstehend ‚GA‘ genannt) und ‚Investitionszulagengesetz 2005‘ (staatliche Beihilfe N 142a/04 (9) — nachstehend ‚InvZulG‘ genannt) gewährt werden sollte.

(5)

Ziel des Beihilfevorhabens ist die Förderung der regionalen Entwicklung. Der Investitionsstandort befindet sich in Thalheim, Landkreis Bitterfeld, Sachsen-Anhalt, Deutschland, einem Fördergebiet nach Artikel 87 Absatz 3 Buchstabe a des EG-Vertrags, für das gemäß der bis Ende 2006 geltenden Fördergebietskarte für Deutschland (10) eine Beihilfehöchstintensität, ausgedrückt als Bruttosubventionsäquivalent (BSÄ), von 35 % Anwendung fand.

(6)

Das Vorhaben betraf die Errichtung einer neuen Fabrik (EverQ1) zur Herstellung von Solarmodulen (Prodcom-Code 32.10.52.37) auf der Grundlage der sogenannten String-Ribbon-Technologie (11). Bei der neuen Fabrik handelte es sich um die erste Betriebsstätte von EverQ. Mit der Errichtung der Fabrik wurde im Dezember 2004 begonnen. Die Fabrik sollte eine nominale Produktionskapazität von 30 Megawatt-Peak (12) erreichen und bis zum 31. Dezember 2007 in Betrieb genommen werden. Tatsächlich nahm EverQ1 die Produktion bereits im April 2006 auf.

2.2.   Der Beihilfeempfänger

(7)

Die angemeldete Beihilfe soll EverQ gewährt werden. EverQ wurde im Dezember 2004 gegründet. Zum Zeitpunkt der Anmeldung, dem 1. September 2005, hielten die Evergreen Solar Inc. (Marlboro, MA, USA, nachstehend ‚Evergreen‘ genannt) und die Q-Cells AG (Thalheim, Deutschland, nachstehend ‚Q-Cells‘ genannt) 75,1 % bzw. 24,9 % der Anteile an EverQ. Evergreen stellt Solarmodule her und besitzt ein Patent für die String-Ribbon-Technologie. Q-Cells ist weltweit der zweitgrößte Hersteller von Solarzellen.

(8)

Im November 2005 erwarb die Renewable Energy Corporation ASA (Norwegen, nachstehend ‚REC‘ genannt) eine Beteiligung von 15 %, während Evergreen und Q-Cells ihre Beteiligung auf 64 % bzw. 21 % verringerten. REC ist weltweit der größte Hersteller von Silizium-Materialien für die Fotovoltaikindustrie. Die Tochtergesellschaften von REC stellen auch Solarwafer, -zellen und -module her.

(9)

Seit dem 19. Dezember 2006 halten die Geschäftspartner Evergreen, Q-Cells und REC jeweils eine Beteiligung von 33,3 % an EverQ.

(10)

Am 5. Februar 2007 kündigte Q-Cells seine Absicht an, sich mit 17,9 % an REC zu beteiligen. Zugleich kündigte Good Energies Investment BV, ein institutioneller Anleger und ehemaliger Mitanteilseigner von REC (39,46 %) und Q-Cells (16,39 %) in einer Presserklärung an, dass es seinen an REC gehaltenen Anteil an Q-Cells und Orkla ASA veräußern werde (26. Februar 2007). Die nachfolgende Übersicht gibt Aufschluss über die derzeitige Gesellschafterstruktur von EverQ:

Image

2.3.   Die Investitionskosten und die Finanzierung des Vorhabens

(11)

Die gesamten Investitionskosten für das Vorhaben belaufen sich (nominal) auf 65 699 302 EUR, von denen 60 873 300 EUR für eine Regionalbeihilfe in Frage kommen. In Tabelle I sind die gesamten Investitionskosten für das angemeldete Vorhaben aufgeschlüsselt.

Tabelle I

Aufschlüsselung der Projektkosten (nominale Beträge)

Investitionskategorie

Betrag (in EUR)

Grundstück

[…] (13)

Gebäude

[…]

Maschinen/Werkzeuge

[…]

Investitionskosten insgesamt

65 699 302

Beihilfefähige Kosten insgesamt

60 873 300

(12)

Das Vorhaben wurde neben den beantragten Beihilfemitteln mit Eigenmitteln und Bankdarlehen finanziert. Tabelle II gibt einen Überblick über die Finanzierung des angemeldeten Vorhabens.

Tabelle II

Finanzierung des Vorhabens (nominale Beträge)

Finanzierungsmittel

Betrag (in EUR)

Eigenmittel

[…]

GA-Zuschuss

14 142 000

Zulage gemäß InvZulG

14 329 100

Bankdarlehen (nicht durch eine staatliche Garantie abgesichert)

8 000 000

Darlehen der Muttergesellschaften

[…]

Insgesamt

65 699 302

2.4.   Die neuen Informationen

(13)

Die neuen Informationen, auf die die Kommission während der Prüfung einer weiteren angemeldeten Beihilfe für EverQ stieß, betreffen den ursprünglichen zwischen Evergreen und Q-Cells geschlossenen Joint-Venture-Rahmenvertrag vom 14. Mai 2005 über das Vorhaben EverQ1 (14) (nachstehend ‚MJVA1‘ genannt), dem zu entnehmen ist, dass die Joint-Venture-Partner die Beteiligung von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung […] auf einen Anteil von unter 25 % (nämlich auf 24,9 %) beschränkten, um eine möglichst hohe Beihilfe (einschließlich eines KMU-Aufschlags) in Anspruch nehmen zu können. In Artikel 3 Absatz 4 des Vertrags ist festgelegt, dass sich die Parteien nach Kräften um möglichst hohe staatliche KMU-Zuschüsse für EverQ bemühen werden. In Artikel 3 Absatz 6 des Vertrags ist zudem Folgendes festgelegt: Sollte Q-Cells gemäß den geltenden Fördermittelbestimmungen seine Beteiligung an EverQ auf 50 % erhöhen können, ohne dass dies dazu führen könnte, dass die zuständigen Behörden einem Antrag auf staatliche Investitionszuschüsse nicht bzw. nur teilweise stattgeben oder bereits gewährte staatliche Investitionszuschüsse ganz oder teilweise zurückfordern, wird Q-Cells angeboten, sich an EverQ in der gleichen prozentualen Höhe zu beteiligen wie Evergreen.

2.5.   Anwendbare Verfahrensvorschriften

(14)

In Artikel 9 der Verfahrensverordnung heißt es: ‚Die Kommission kann, nachdem sie dem betreffenden Mitgliedstaat Gelegenheit zur Stellungnahme gegeben hat, eine (…) Entscheidung widerrufen, wenn diese auf während des Verfahrens übermittelten unrichtigen Informationen beruht, die ein für die Entscheidung ausschlaggebender Faktor waren. Vor dem Widerruf einer Entscheidung und dem Erlass einer neuen Entscheidung eröffnet die Kommission das förmliche Prüfverfahren nach Artikel 4 Absatz 4 (…)‘.

2.6.   Stellungnahme Deutschlands

(15)

Die deutschen Behörden vertraten in ihrem Schreiben vom 15. April 2008 die Auffassung, dass im Falle von EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung die in der Empfehlung der Kommission vom 6. Mai 2003 betreffend die Definition der Kleinstunternehmen sowie der kleinen und mittleren Unternehmen (15) (nachstehend ‚KMU-Empfehlung‘ genannt) festgelegten formellen Kriterien bezüglich der Schwellenwerte erfüllt gewesen seien und dass die KMU-Empfehlung keine weiteren klar definierten, in der Praxis handhabbaren Abgrenzungskriterien enthalte. Daher sind die deutschen Behörden der Auffassung, dass diese formellen Kriterien für die Bestimmung der Eigenschaft eines KMU ausschlaggebend sein müssten, um die Rechtssicherheit und die Berechenbarkeit der Beihilfenkontrollpolitik der Kommission zu gewährleisten. Sollte die Kommission der Auffassung sein, dass die formellen Kriterien nicht mehr angemessen seien, dürfe sie nicht einfach ihre Praxis anhand von Einzelfällen ändern, sondern müsse über eine Änderung der entsprechenden Regelung nachdenken.

(16)

Die deutschen Behörden geben an, dass sie den MJVA1 der Anmeldung nicht beigefügt hätten, da sie ihn aus beihilferechtlicher Sicht nicht für relevant eingestuft hätten. Der Vertragstext sei öffentlich zugänglich gewesen, und die deutschen Behörden hätten ihn zum Zeitpunkt der Anmeldung nicht bewusst verschwiegen oder zurückgehalten.

(17)

Die deutschen Behörden machen ferner geltend, dass sowohl die Stellungnahmen der beiden Joint-Venture-Partner Evergreen und Q-Cells als auch die Entwicklung der Gesellschafterstruktur von EverQ die im Rahmen der Anmeldung gemachten Angaben stützen würden. Nach Auffassung des begünstigten Unternehmens würden diese Angaben den Tatsachen entsprechen und zudem das von den Beteiligten auch tatsächlich Gewollte widerspiegeln. Die deutschen Behörden vertreten die Ansicht, dass die neuen Informationen aus dem MJVA1 nicht geeignet seien, ein anderes Bild zu vermitteln.

(18)

Die Gründungsgesellschafterinnen wie auch das begünstigte Unternehmen haben den deutschen Behörden Stellungnahmen übermittelt. Danach habe die ursprüngliche Gesellschafterstruktur (75,1 % für Evergreen und 24,9 % für Q-Cells) wirtschaftliche Gründe gehabt. Die im MJVA1 geregelte zukünftige Möglichkeit zur Erhöhung der Geschäftsanteile von Q-Cells an EverQ auf bis zu 50 % sei von verschiedenen Voraussetzungen abhängig gewesen und stünde in keinem vertraglichen Zusammenhang mit der Erhöhung der Anteile von Q-Cells auf 33,3 %, die am 29. September 2006 notariell beurkundet und zum 19. Dezember 2006 wirksam wurde.

(19)

Die Beteiligung von Q-Cells sei nach dem Eintritt von REC und dem Abschluss eines ersten Silizium-Liefervertrags mit diesem neuen Joint-Venture-Partner zunächst auf 21 % gesenkt worden (zweiter Joint-Venture-Rahmenvertrag vom 22. November 2005, nachstehend ‚MJVA2‘ genannt). Im MJVA2 sei eine Regelung wie in Artikel 3 Absatz 6 MJVA1 nicht mehr enthalten gewesen. Somit beruhe der Erwerb einer paritätischen Beteiligung aller Gesellschafter in Höhe von jeweils 33,3 %, der seine Ursache in einem (am 29. September 2006 unterzeichneten und ab dem 19. Dezember 2006 geltenden) zweiten Liefervertrag mit REC gefunden habe, nicht auf dem MJVA1.

(20)

Die deutschen Behörden machen geltend, der Joint-Venture-Partner Evergreen sei selbst ein KMU gewesen. Zudem habe Q-Cells die formellen Kriterien der KMU-Empfehlung erfüllt (16) und sei bis Dezember 2006 ein Minderheitsgesellschafter gewesen: Bei Gründung des Joint Venture habe Q-Cells nur ein Mitglied — Evergreen dagegen zwei Mitglieder — in den Aufsichtsrat entsenden können, die Stimmrechte seien entsprechend den Geschäftsanteilen verteilt gewesen und die finanzielle Beteiligung der Partner am Investitionsvorhaben habe deren Anteilen am Joint Venture entsprochen. Die Berufung von Vorstandsmitgliedern von Q-Cells zu Geschäftsführern von EverQ im Zeitraum von Ende 2004 bis April 2005 sei als vorübergehend anzusehen, allein vor der Hintergrund einer zügigen Ingangsetzung des Vorhabens zu werten und habe auf den Standort- und Sprachkenntnissen von Q-Cells beruht.

(21)

Ergänzend führen die deutschen Behörden aus, dass die zwischen EverQ und Q-Cells geschlossenen Verträge (Lizenz- und Technologietransfervertrag, Silizium-Liefervertrag, Dienstleistungsverträge) ebenso wie die Verträge mit anderen Gesellschaftern dem Fremdvergleichsgrundsatz entsprächen.

(22)

Die deutschen Behörden machen ferner geltend, dass die Beteiligung von Q-Cells am ursprünglichen Joint Venture EverQ als Neugründung im Hinblick auf die für KMU typischen Schwierigkeiten nach Auskunft des Unternehmens keine Vorteile verschafft habe. In diesem Zusammenhang werden insbesondere folgende Punkte angeführt:

der Zugang zu langfristigem Fremdkapital sei schwieriger als bei Großunternehmen gewesen und überhaupt nur unter Einbeziehung von Eigenmitteln und Fördermitteln in die Finanzierung sowie durch Beibringung umfangreicher Sicherheiten möglich gewesen. Die Kreditlinien der finanzierenden Banken seien genau und ausschließlich am Bedarf von EverQ1 orientiert gewesen. Das Finanzierungspaket für EverQ1 sei mit einem Bankkredit über lediglich 8 Mio. EUR (13 % der gesamten Investitionssumme) und Beiträgen der Partner entsprechend ihrer Beteiligung am Joint Venture als KMU-typisch anzusehen. Der Kreditvertrag sei erst im November 2005 unterzeichnet und der Kreditbetrag erst im Dezember 2006 an das Unternehmen ausgereicht worden,

der Zugang zum Absatzmarkt sei für EverQ und seine Gesellschafter mit erheblichen Risiken verbunden gewesen, da es sich bei der String-Ribbon-Technologie von Evergreen um eine industriell noch nicht validierte Technologie gehandelt habe (17) und Q-Cells als Solarzellenhersteller nicht auf dem Markt für Solarmodule tätig gewesen sei und somit keinen Beitrag zur Behebung der KMU-typischen Schwierigkeiten von EverQ habe leisten können,

die Versorgung mit dem wichtigen Rohstoff Silizium habe erst mit dem Beitritt von REC als Gesellschafter stabil abgesichert werden können.

(23)

Die deutschen Behörden übermittelten auch die Kopie eines Dokuments mit dem Titel ‚[…]‘. In dieser von […] unterzeichneten Vereinbarung werden die Grundzüge eines möglichen Rechtsgeschäfts zwischen den beiden Unternehmen zwecks Gründung und Führung eines Joint Venture zur Entwicklung und Herstellung sowie zum Verkauf von Solarprodukten auf der Grundlage der String-Ribbon-Technologie dargelegt.

3.   WÜRDIGUNG DER BEIHILFEMASSNAHME

(24)

Im vorliegenden Fall wurde die Entscheidung der Kommission vom 7. Juni 2006 auf der Grundlage von Informationen erlassen, die zum Zeitpunkt der Anmeldung in Hinblick auf die Absichten der beteiligten Unternehmen unvollständig/unrichtig waren.

3.1.   Allgemeine Erwägungen

(25)

Die deutschen Behörden machen im Wesentlichen geltend, dass die Kommission bei der Prüfung der Frage, ob ein Unternehmen mit den typischen Schwierigkeiten eines KMU zu kämpfen hat, nur die formellen Kriterien der KMU-Empfehlung, nicht aber die konkreten wirtschaftlichen Gegebenheiten berücksichtigen dürfe. Ergänzend führen sie aus, dass EverQ auf alle Fälle KMU-typische Schwierigkeiten gehabt habe.

(26)

Zum ersten Punkt merkt die Kommission an, dass der Gerichtshof wie folgt entschieden hat: Das in der KMU-Empfehlung niedergelegte Unabhängigkeitskriterium bezweckt, dass die für KMU vorgesehenen Maßnahmen tatsächlich diejenigen Unternehmen erreichen, deren geringe Größe für sie einen Nachteil bedeutet, nicht aber diejenigen, die einem Konzern angehören und Zugang zu Mitteln und Unterstützungen haben, die ihre gleich großen Konkurrenten nicht haben. Es ergibt sich ferner, dass zur Beschränkung auf solche Unternehmen, die tatsächlich unabhängige KMU darstellen, auch rechtliche Gebilde von KMU ausgeschlossen werden sollen, die eine wirtschaftliche Gruppe bilden, deren Bedeutung über die eines solchen Unternehmens hinausgeht, und dass darauf zu achten ist, dass die Definition der KMU nicht durch eine rein formale Erfüllung der Kriterien umgangen wird. Das Unabhängigkeitskriterium ist daher im Licht dieses Zieles auszulegen (18).

(27)

Die Kommission räumt ein, dass dieses Urteil unter Zugrundelegung der früheren, aus dem Jahr 1996 stammenden KMU-Definition (19) erlassen wurde und dass mit der überarbeiteten, seit 2005 geltenden Definition unter anderem das Ziel verfolgt wurde, insbesondere durch die Einführung der Konzepte des ‚verbundenen Unternehmens‘ und des ‚Partnerunternehmens‘ mehr Rechtssicherheit bei der Anwendung des Unabhängigkeitskriteriums zu gewährleisten.

(28)

Dennoch sind die vom Gerichtshof in diesem Urteil aufgestellten Grundsätze nach Auffassung der Kommission weiterhin gültig, und zwar insbesondere in Fällen, in denen versucht wird, die überarbeitete KMU-Definition zu manipulieren oder zu umgehen.

(29)

Dementsprechend vertritt die Kommission in diesem Stadium des Verfahrens die Auffassung, dass sie auch der Umstand, dass EverQ möglicherweise die formellen Kriterien der KMU-Definition erfüllt hat, nicht daran hindert zu prüfen, ob das Unternehmen tatsächlich mit den typischen Schwierigkeiten eines KMU konfrontiert ist, da ihr klare Hinweise dafür vorliegen, dass die formellen Kriterien nur deswegen erfüllt wurden, weil die Beteiligung von Q-Cells an EverQ bewusst auf unter 25 % (konkret 24,9 %) beschränkt wurde, und der tatsächliche Einfluss von Q-Cells in EverQ stärker war.

(30)

Was den zweiten Punkt anbetrifft, so macht EverQ anscheinend geltend, dass es selbst dann, wenn es mit anderen Unternehmen (‚verbundenen‘ Unternehmen oder ‚Partnerunternehmen‘) eine wirtschaftliche Gruppe bilden und die formellen Schwellenwerte überschreiten würde, als KMU eingestuft werden könne. Die Kommission bezweifelt, dass dieses Argument stichhaltig ist. Sollte die Untersuchung ergeben, dass die in der KMU-Definition festgelegten Schwellenwerte für die Mitarbeiterzahl, den Jahresumsatz und die Jahresbilanz überschritten werden, weil bei der Ermittlung des KMU-Status für EverQ auch die Daten anderer Unternehmen zu berücksichtigen sind, könnte EverQ nicht als KMU eingestuft werden. Das Argument, dass sowohl Evergreen als auch Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung und des Erlasses der Entscheidung über einen KMU-Aufschlag für EverQ KMU gewesen seien und unter den gleichen KMU-typischen Schwierigkeiten gelitten hätten, erscheint in diesem Zusammenhang irrelevant, da beide Unternehmen zusammen immer noch eine Gruppe bilden würden, deren Lage nicht mit den Schwierigkeiten eines KMU vergleichbar wäre, das nicht über Partnerunternehmen oder verbundene Unternehmen verfügt. Sollte die Untersuchung mit anderen Worten also ergeben, dass Evergreen und/oder Q-Cells als Partnerunternehmen von EverQ anzusehen sind, so würden die einschlägigen formellen Schwellenwerte für die Mitarbeiterzahl, den Jahresumsatz und die Jahresbilanz überschritten, was zwingend bedeuten würde, dass nicht davon ausgegangen werden könnte, dass EverQ mit KMU-typischen Schwierigkeiten konfrontiert ist.

3.2.   Anwendung der KMU-Definition auf EverQ unter Berücksichtigung der neuen Informationen über den Beihilfeempfänger

(31)

EverQ hat für sein Vorhaben EverQ1 eine regionale Investitionsbeihilfe von 28 471 100 EUR (20) einschließlich eines KMU-Aufschlags von 15 Prozentpunkten erhalten (siehe auch Abschnitt 2.2). Diesen KMU-Aufschlag (in diesem Fall in Höhe von 15 Prozentpunkten) dürfen die deutschen Behörden über die nach den Leitlinien für Regionalbeihilfen normalerweise zulässige Beihilfehöchstintensität für Unternehmen in einem benachteiligten Gebiet hinaus gewähren, sofern es sich bei dem betreffenden Unternehmen um ein KMU handelt. KMU sollten nämlich höhere Beihilfebeträge erhalten, damit sie die größenbedingten Nachteile ausgleichen können.

(32)

In ihrer Entscheidung in der Beihilfesache N 426/05 prüfte die Kommission den KMU-Status von EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung (21) auf der Grundlage der KMU-Empfehlung.

(33)

Als kleine und mittlere Unternehmen gelten gemäß Artikel 2 des Anhangs zur KMU-Empfehlung Unternehmen,

die weniger als 250 Personen beschäftigen und

die entweder einen Jahresumsatz von höchstens 50 Mio. EUR erzielen und/oder

deren Jahresbilanzsumme sich auf höchstens 43 Mio. EUR beläuft.

(34)

Bei der Prüfung der Frage, ob es sich bei dem begünstigten Unternehmen um ein KMU handelt, beziehen sich die Daten, die für die Berechnung der Mitarbeiterzahl und der finanziellen Schwellenwerte herangezogen werden, gemäß Artikel 4 des Anhangs zur KMU-Empfehlung auf den letzten Rechnungsabschluss und werden auf Jahresbasis berechnet. Ein Unternehmen erwirbt bzw. verliert den KMU-Status, wenn es in zwei aufeinanderfolgenden Geschäftsjahren am Stichtag des Rechnungsabschlusses die Obergrenze für die Mitarbeiterzahl oder die finanziellen Schwellenwerte über- bzw. unterschreitet.

(35)

Artikel 87 Absatz 1 des EG-Vertrags stützt sich bei der Definition des Beihilfeempfängers auf den Begriff des Unternehmens. Dem Europäischen Gerichtshof (22) zufolge muss es sich bei dem ‚Unternehmen‘ nicht unbedingt um eine bestimmte juristische Person handeln, sondern es kann eine wirtschaftliche Gruppe von Gesellschaften sein.

(36)

Bei der Prüfung der Frage, ob EverQ ein eigenständiges Unternehmen ist oder ob es mit anderen Unternehmen eine wirtschaftliche Gruppe bildet (verbundene Unternehmen oder Partnerunternehmen), müssen mehrere Faktoren berücksichtigt werden. In Artikel 3 des Anhangs zur KMU-Empfehlung sind die Arten von Unternehmen (verbundene Unternehmen und Partnerunternehmen) aufgeführt, die bei der Ermittlung der Mitarbeiterzahl und der finanziellen Daten zu berücksichtigen sind.

(37)

Ein Unternehmen, das eine Beteiligung von 25 % oder mehr hält, ist nach der KMU-Empfehlung als Partnerunternehmen anzusehen. Die Tatsache, dass die Beteiligung von Q-Cells auf 24,9 % und damit auf unter 25 % beschränkt wurde, hatte zur Folge, dass die Mitarbeiterzahlen und die Finanzdaten von Q-Cells bei der Ermittlung der Mitarbeiterzahlen bzw. der finanziellen Schwellenwerte für EverQ nicht miteinbezogen wurden (23). Auf dieser Grundlage genehmigte die Kommission am 7. Juni 2006 den KMU-Aufschlag für EverQ1. In der entsprechenden Entscheidung kam die Kommission zu dem Schluss, dass die von den deutschen Behörden vorgelegten Informationen belegten, dass der Beihilfeempfänger zum Zeitpunkt der Anmeldung der KMU-Definition entsprach und dass die Gewährung eines KMU-Aufschlags notwendig war, um die Finanzierung der Gesamtinvestition sicherzustellen.

(38)

Es ist allgemein anerkannt, dass Unternehmen mit niedrigeren als den oben angegebenen Mitarbeiterzahlen und finanziellen Schwellenwerten mit einer Reihe von Schwierigkeiten zu kämpfen haben, die ihre Entwicklung bremsen können. Ein zentrales Problem für KMU sind beispielsweise die Kapitalbeschaffung und der Kreditzugang. Verantwortlich hierfür sind unzulängliche Informationen, die geringe Risikobereitschaft der Finanzmärkte und die begrenzten Garantien, die KMU bieten können. Mangels Ressourcen fehlt es ihnen zum Teil auch an Informationen auf so wichtigen Gebieten wie den neuen Technologien oder der Erschließung neuer Märkte.

(39)

Doch offensichtlich können auch Unternehmen, die nicht mit den typischen Schwierigkeiten von KMU konfrontiert zu sein scheinen, durch die Nutzung von Strukturen wie Joint Ventures auf der Grundlage der KMU-Definition KMU-Aufschläge (zusätzlich zu den nach den Leitlinien für Regionalbeihilfen normalerweise zulässigen Höchstbeihilfen) erhalten. Im vorliegenden Fall hat die Kommission in der Tat Zweifel daran, dass die Beihilfe für EverQ in einem angemessenen Verhältnis zum Bedarf des Unternehmens stand, […].

(40)

Während der Prüfung des angemeldeten Investitionsvorhabens EverQ2 entdeckte die Kommission Hinweise darauf, dass die Eigentumsverhältnisse und die Finanzstruktur von EverQ möglicherweise […] unvollständig/unrichtig dargestellt wurden, um sicherzustellen, dass EverQ für einen KMU-Aufschlag in Frage kam. Der Kommission waren wichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen nicht bekannt, als sie die Entscheidung über den KMU-Aufschlag für EverQ1 erließ. Wären ihr alle wichtigen Informationen bekannt gewesen, so hätte dies Auswirkungen auf die in der Entscheidung vom 7. Juni 2006 dargelegte beihilferechtliche Würdigung gehabt.

(41)

In der Tat ist in Artikel 3 Absatz 4 des MJVA1 festgelegt, dass sich die Parteien nach Kräften um möglichst hohe staatliche KMU-Zuschüsse für EverQ bemühen werden. Nach Auffassung der Kommission ist dies ein Hinweis darauf, dass die Joint-Venture-Partner die Beteiligung von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung […] auf einen Anteil von unter 25 % (nämlich auf 24,9 %) beschränkten, um eine möglichst hohe Beihilfe einschließlich eines KMU-Aufschlags in Anspruch nehmen zu können. Die Kommission ist der Auffassung, dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells größer war, als dies in dem Anteil von 24,9 %, den Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung an EverQ hielt, zum Ausdruck kam. Dies lässt sich nicht nur aus dem Wortlaut von Artikel 3 Absatz 4 des MJVA1, sondern auch daraus folgern, dass einige Zeit lang Vorstandsmitglieder von Q-Cells zu Geschäftsführern von EverQ berufen wurden und es zahlreiche Verträge ([…]) zwischen EverQ und Q-Cells gab, von denen uns die deutschen Behörden erst im April 2008 unterrichteten. Dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells in EverQ größer war oder größer sein sollte, als dies in der Höhe seiner in der Anmeldung angegebenen Beteiligung an EverQ zum Ausdruck kam, lässt sich auch aus Artikel 3 Absatz 6 des MJVA1 ableiten, der besagt, dass Q-Cells seine Beteiligung an EverQ auf 50 % erhöhen oder sich in der gleichen prozentualen Höhe wie Evergreen beteiligen kann, wenn oder sobald dies nach den Vorschriften für staatliche Beihilfen möglich ist.

(42)

Obwohl EverQ den deutschen Behörden zufolge geltend macht, dass der MJVA1 nicht die einzige Joint-Venture-Vereinbarung ist und die oben genannten Bestimmungen in anderen Vereinbarungen nicht enthalten sind, sieht die Kommission ihre Auffassung in mehr als einem Dokument bestätigt. So heißt es in der von den deutschen Behörden übermittelten Vereinbarung mit dem Titel ‚[…]‘ unter Ziffer 5: ‚Mit Blick auf einen möglichst umfassenden Förderanspruch liegt es nach Auffassung der Parteien im Interesse von JVCo, dass Q seine Beteiligung an JVCo so lange begrenzt, bis entweder E oder JVCo gemäß den Vorschriften über Investitionszuschüsse etc. nicht mehr als ‚kleines oder mittleres Unternehmen‘ eingestuft wird oder diese Beschränkung hinfällig wird. In diesem Zusammenhang muss das Eigentum von Q an JVCo weniger als 25 % ausmachen, damit in Deutschland bestimmte staatliche Beihilfen in Anspruch genommen werden können.‘ [Englischer Originalwortlaut: ‚The Parties understand that, in order to qualify for maximum grants, it is in the interest of JVCo that Q restricts its equity portion of JVCo until such time that either E or JVCo are no longer categorised as “small or medium enterprises” under the rules for investment grants etc., or that this restriction becomes null and void. As such, Q's ownership of JVCo must be less than 25 % in order to qualify for certain German government subsidies.‘] (24).

(43)

Aus den oben genannten Gründen hegt die Kommission, dass der tatsächliche Einfluss von Q-Cells zum Zeitpunkt der Anmeldung des KMU-Aufschlags im September 2005 größer gewesen sein könnte, als dies von einem Gesellschafter, der formal eine unter 25 % (konkret 24,9 %) liegende Beteiligung an EverQ hält, zu erwarten gewesen wäre. Indem Q-Cells die Schwellenwerte nur formal einhielt, […] und zudem über größeren Einfluss verfügte, vermied das Unternehmen […] eine Einstufung als Partner von EverQ bzw. als mit diesem verbundenes Unternehmen im Sinne der KMU-Empfehlung; eine solche Einstufung hätte schließlich zu dem Ergebnis geführt, dass EverQ kein KMU war, nicht mit den für KMU typischen Schwierigkeiten zu kämpfen hatte und daher nicht für einen KMU-Aufschlag in Frage kam.

(44)

Nach Auffassung der Kommission darf daher nicht außer Acht gelassen werden, dass die Finanzstruktur des Beihilfeempfängers möglicherweise umgangen wird, damit ein höherer Beihilfeanspruch besteht. Es sollte berücksichtigt werden, dass für das Vorhaben EverQ1 unter Umständen unberechtigterweise ein KMU-Aufschlag gewährt wurde. Daher fordert die Kommission die Beteiligten auf, zu diesem Punkt Stellung zu nehmen.

3.3.   Schlussfolgerung

(45)

Aufgrund der neuen Informationen hat die Kommission Zweifel daran, ob es sich bei EverQ zum Zeitpunkt der Anmeldung um ein KMU im Sinne der KMU-Empfehlung handelte. Sollte Letzteres nicht der Fall gewesen sein, würde der angemeldete KMU-Aufschlag zu einer mit dem EG-Vertrag nicht zu vereinbarenden Überschreitung der zulässigen Beihilfeintensität führen.

(46)

Da sich die neuen Informationen auf die zulässige Beihilfehöchstintensität auswirken, sind sie im Sinne von Artikel 9 der Verfahrensverordnung ein ausschlaggebender Faktor für die Entscheidung. In Wirklichkeit trägt die Entscheidung der Kommission vom 7. Juni 2006 jedoch einem ausschlaggebenden Faktor nicht Rechnung, da zum Zeitpunkt der Anmeldung nur unvollständige/unrichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen vorlagen. Dies könnte dazu führen, dass die Entscheidung vom 7. Juni 2006 möglicherweise widerrufen wird.

(47)

Der etwaige Widerruf der ursprünglichen Entscheidung, die sich auf unvollständige/unrichtige Informationen über die Absichten der beteiligten Unternehmen und den tatsächlichen Einfluss von Q-Cells in EverQ stützte, die ein für die Entscheidung ausschlaggebender Faktor waren, und der etwaige Erlass einer neuen Entscheidung setzt gemäß Artikel 9 der Verfahrensverordnung voraus, dass die Kommission das förmliche Prüfverfahren nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags einleitet. Die Verfahrenseinleitung ist eine verfahrensrechtliche Vorschrift, der die Kommission nachkommen muss.

(48)

Durch die Verfahrenseinleitung erhalten Dritte, auf die sich die Gewährung der Beihilfe auswirken kann, Gelegenheit zur Stellungnahme. Die Kommission wird sowohl unter Berücksichtigung der Stellungnahme des betreffenden Mitgliedstaats als auch der Stellungnahmen von Dritten die Maßnahme prüfen und ihre endgültige Entscheidung erlassen.

4.   ENTSCHEIDUNG

(49)

Aus diesen Gründen fordert die Kommission Deutschland im Rahmen des Verfahrens nach Artikel 88 Absatz 2 des EG-Vertrags auf, innerhalb eines Monats nach Eingang dieses Schreibens Stellung zu nehmen und alle für die Würdigung der Beihilfemaßnahme sachdienlichen Informationen zu übermitteln. Deutschland wird aufgefordert, unverzüglich eine Kopie dieses Schreibens an den potenziellen Beihilfeempfänger weiterzuleiten.

(50)

Die Kommission weist Deutschland darauf hin, dass sie alle Beteiligten durch die Veröffentlichung des vorliegenden Schreibens und einer Zusammenfassung desselben im Amtsblatt der Europäischen Union unterrichten wird. Außerdem wird sie die Beteiligten in den EFTA-Staaten, die das EWR-Abkommen unterzeichnet haben, durch die Veröffentlichung einer Bekanntmachung in der EWR-Beilage zum Amtsblatt der Europäischen Union und die EFTA-Überwachungsbehörde durch Übermittlung einer Kopie dieses Schreibens von dem Vorgang in Kenntnis setzen. Alle Beteiligten werden aufgefordert, innerhalb eines Monats ab dem Datum dieser Veröffentlichung Stellung zu nehmen.»


(1)  ΕΕ C 270 της 7.11.2006, σ. 2.

(2)  Καλύπτεται από την υποχρέωση επαγγελματικού απορρήτου.

(3)  ΕΕ L 124 της 20.5.2003, σ. 36.

(4)  Αν είχαν συμπεριληφθεί, προφανώς η EverQ δεν θα χαρακτηριζόταν ΜΜΕ.

(5)  ABl. L 83 vom 27.3.1999, S. 1, nachstehend ‚Verfahrensverordnung‘ genannt.

(6)  ABl. C 270 vom 7.11.2006, S. 2.

(7)  Verordnung (EG) Nr. 70/2001 der Kommission vom 12. Januar 2001 über die Anwendung der Artikel 87 und 88 des EG-Vertrags auf staatliche Beihilfen an kleine und mittlere Unternehmen (ABl. L 10 vom 13.1.2001, S. 33).

(8)  Entscheidung der Kommission vom 1. Oktober 2003 (ABl. C 284 vom 27.11.2003, S. 2).

(9)  Entscheidung der Kommission vom 19. Januar 2005 (ABl. C 235 vom 23.9.2005, S. 3).

(10)  Staatliche Beihilfe N 641/02 — Deutschland — Fördergebietskarte für Deutschland (2004-2006).

(11)  Bei der String-Ribbon-Technologie handelt es sich um ein kontinuierliches Verfahren, bei dem lange Drähte von Spulen abgewickelt und durch flüssiges Silizium geführt werden, wobei sie ein langes Siliziumband (‚Ribbon‘) aus dem Schmelzbad ziehen. Das Band wird in regelmäßigen Abschnitten entnommen und in kleinere Einheiten (Solarwafer) zerschnitten. Die Wafer werden dann gereinigt und durch weitere Fertigungsschritte (POCl3-Diffusion, Nassätzung, SiN-Antireflexbeschichtung, Metallisierung und Konditionierung) zu Solarzellen verarbeitet. Beim letzten Fertigungsschritt werden die Zellen zu Solarmodulen (Panelen) zusammengesetzt.

(12)  Ein Megawatt-Peak (MWp) entspricht 1 000 000 Watt-Peak (Wp). Watt-Peak ist ein Maß für die Leistungsfähigkeit (Nennleistung) von Solarzellen und Solarmodulen. Diese Einheit ist der in der Fotovoltaik übliche Vergleichsmaßstab der technischen Leistungsfähigkeit von Solarmodulen und bezeichnet die Nennleistung der Module unter Standard-Testbedingungen.

(13)  Unterliegt dem Berufsgeheimnis.

(14)  Quelle: http://www.secinfo.com/dsvRx.z7n.d.htm

(15)  ABl. L 124 vom 20.5.2003, S. 36.

(16)  Die Kommission bestätigte in ihrer Entscheidung in der Beihilfesache N 457/04 vom 2. März 2005 (ABl. C 131 vom 28.5.2005, S. 10) den KMU-Status von Q-Cells.

(17)  Vor der Gründung des Joint Venture hatte sich Evergreen 10 Jahre lang mit der Entwicklung der String-Ribbon-Technologie befasst, dafür rund […] USD investiert und […]. Damals verfügte das Unternehmen weder über die erforderlichen Finanzmitteln, um seine Produkte in großem Umfang kommerzialisieren zu können, noch über die erforderliche Erfahrung für den Bau der benötigten Fabrik.

(18)  Rechtssache C-91/01, Urteil vom 29. April 2002, Italien/Kommission.

(19)  ABl. L 107 vom 30.4.1996, S. 4.

(20)  Der in der Anmeldung angegebene gesamte Beihilfebetrag in Höhe von 27,5 Mio. EUR (Regionalbeihilfe zuzüglich KMU-Aufschlag) stützte sich auf den GA-Beihilfeentscheid der Investitionsbank Sachsen-Anhalt vom 21. April 2005. Mit Schreiben vom 15. April 2008 setzten die deutschen Behörden die Kommission davon in Kenntnis, dass dieser Bescheid am 3. Dezember 2007 geändert wurde. Die ursprünglich angemeldeten Investitionsgesamtkosten in Höhe von 61 328 300 EUR erhöhten sich letztlich auf 65 699 302 EUR, während sich die beihilfefähigen Kosten unverändert auf 60 873 300 EUR beliefen.

(21)  Da die Kommission von Deutschland davon in Kenntnis gesetzt wurde, dass sich die Finanzstruktur von EverQ während des Anmeldeverfahrens (d. h. nach dem Zeitpunkt der Anmeldung und vor dem Zeitpunkt, zu dem die Entscheidung erlassen wurde) änderte, berücksichtigte die Kommission in ihrer Entscheidung auch die später in diesem Zeitraum erfolgten Änderungen der Finanzstruktur.

(22)  Rechtssache 323/82, Urteil vom 14. November 1984, Intermills/Kommission, Slg. 3808.

(23)  Würden sie einbezogen, könnte EverQ nicht als KMU betrachtet werden.

(24)  ‚JVCo‘ steht für EverQ, ‚Q‘ steht für Q-Cells und ‚E‘ für Evergreen.


4.10.2008   

EL

Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253/31


ΚΡΑΤΙΚΉ ΕΝΊΣΧΥΣΗ — ΣΟΥΗΔΊΑ

Κρατική ενίσχυση C 33/08 (πρώην N 732/07) — Μεγάλη ενίσχυση για Ε & Α υπέρ της Volvo Aero — GEnx

Πρόσκληση για την υποβολή παρατηρήσεων σύμφωνα με το άρθρο 88 παράγραφος 2 της συνθήκης ΕΚ

(Κείμενο που παρουσιάζει ενδιαφέρον για τον ΕΟΧ)

(2008/C 253/10)

Με επιστολή της 16ης Ιουλίου 2008, που αναδημοσιεύεται στην αυθεντική γλώσσα του κειμένου της επιστολής στις σελίδες που ακολουθούν την παρούσα περίληψη, η Επιτροπή κοινοποίησε στη Σουηδία την απόφασή της να κινήσει τη διαδικασία του άρθρου 88 παράγραφος 2 της συνθήκης ΕΚ σχετικά με το ανωτέρω μέτρο ενίσχυσης.

Τα ενδιαφερόμενα μέρη μπορούν να υποβάλουν τις παρατηρήσεις τους επί της ενίσχυσης για την οποία η Επιτροπή κινεί τη διαδικασία εντός προθεσμίας ενός μηνός από την ημερομηνία δημοσίευσης της παρούσας περίληψης και της επιστολής που ακολουθεί, στην ακόλουθη διεύθυνση:

Commission européenne

Direction générale de la concurrence

Greffe des aides d'État

B-1049 Bruxelles

Φαξ (32-2) 296 12 42

Οι παρατηρήσεις αυτές θα κοινοποιηθούν στη Σουηδία. Το απόρρητο της ταυτότητας του ενδιαφερόμενου μέρους που υποβάλλει τις παρατηρήσεις μπορεί να ζητηθεί γραπτώς, με μνεία των σχετικών λόγων.

ΚΕΙΜΕΝΟ ΤΗΣ ΠΕΡΙΛΗΨΗΣ

ΔΙΑΔΙΚΑΣΙΑ

Η Σουηδία κοινοποίησε το Νοέμβριο του 2007 την πρόθεσή της να χορηγήσει δάνειο στη Volvo Aero Corporation, θυγατρική του ομίλου Volvo, σε σχέση με τη συμμετοχή της στο σχέδιο GEnx. Η Επιτροπή ζήτησε συμπληρωματικά στοιχεία για την υπόθεση με επιστολές της 28ης Ιανουαρίου 2008 και της 21ης Απριλίου 2008. Η Σουηδία διαβίβασε στοιχεία με επιστολές της 18ης Μαρτίου 2008, της 2ας Ιουνίου 2008 και της 19ης Ιουνίου 2008.

ΠΕΡΙΓΡΑΦΗ ΤΗΣ ΕΝΙΣΧΥΣΗΣ ΓΙΑ ΤΗΝ ΟΠΟΙΑ Η ΕΠΙΤΡΟΠΗ ΚΙΝΕΙ ΤΗ ΔΙΑΔΙΚΑΣΙΑ

Η εθνική νομική βάση συνίσταται στην απόφαση της σουηδικής κυβέρνησης της 14ης Ιουνίου 2007 με την οποία ανατίθεται στην Υπηρεσία Διαχείρισης του Δημόσιου Χρέους της Σουηδίας να συνάψει συμφωνία δανειοδότησης με τη Volvo Aero Corporation.

Το σχέδιο αφορά την ανάπτυξη από τη Volvo Aero μιας σειράς κατασκευαστικών μερών του κινητήρα GEnx, ο οποίος έχει αναπτυχθεί από την General Electric (στο εξής: «GE») σε δύο διαφορετικές εκδοχές, εκ των οποίων η μία προορίζεται για τα αεροσκάφη τύπου Boeing 787 και η άλλη για τα αεροσκάφη τύπου Boeing 747-800. Η Volvo Aero ζήτησε να της χορηγηθεί η ενίσχυση με επιστολή που απηύθυνε στη σουηδική κυβέρνηση στις 7 Δεκεμβρίου 2004, δηλαδή πριν από την έναρξη του σχεδίου.

Η Σουηδία σκοπεύει να χορηγήσει στη Volvo Aero επιστρεπτέα προκαταβολή ύψους 362 εκατομμυρίων SEK (39 εκατομμύρια EUR περίπου), η οποία αντιστοιχεί στο 40 % του συνολικού επιλέξιμου κόστους. Η εξόφληση της προκαταβολής αποτελεί συνάρτηση των εσόδων της Volvo Aero από το σχέδιο (με βάση πληρωμές της GE προς τη Volvo Aero). Η πρόβλεψη που έχουν χρησιμοποιήσει εν προκειμένω οι σουηδικές αρχές είναι 23 δισεκατομμύρια SEK, με βάση τους 4 937 κινητήρες μέχρι το 2028.

ΕΚΤΙΜΗΣΗ ΤΟΥ ΜΕΤΡΟΥ ΕΝΙΣΧΥΣΗΣ

Η Σουηδία κοινοποίησε το μέτρο με το σκεπτικό ότι αυτό εμπίπτει στο άρθρο 87 παράγραφος 1 της συνθήκης ΕΚ. Η Επιτροπή εξέτασε τη συμβατότητα της ενίσχυσης με βάση το κοινοτικό πλαίσιο σχετικά με τις κρατικές ενισχύσεις για την έρευνα και ανάπτυξη και την καινοτομία (ΕΕ C 323 της 30.12.2006, σ. 1).

Η Επιτροπή διατηρεί σειρά επιφυλάξεων για την υπό εξέταση ενίσχυση.

Κατά πρώτον, η Επιτροπή αμφιβάλλει για την ύπαρξη αδυναμίας της αγοράς στην παρούσα υπόθεση. Η Επιτροπή αμφιβάλλει για την οικονομική ανεξαρτησία της Volvo Aero σε σχέση με τη μητρική της εταιρεία, η οποία φαίνεται να είναι σε θέση να χρηματοδοτεί την κατάσταση των ταμειακών της ροών και δεν προκύπτει να υποφέρει από έλλειψη πρόσβασης στις χρηματοοικονομικές αγορές. Εκτός αυτού, υπάρχουν ενδείξεις ότι πολιτική της μητρικής εταιρείας είναι να πιέζει τις θυγατρικές της για την εξεύρεση κοινοτικής και κρατικής χρηματοδότησης προτού καν διερευνηθεί κατά πόσον οι σχεδιαζόμενες επενδύσεις υπόκεινται στο πρόβλημα της αδυναμίας της αγοράς.

Κατά δεύτερον, η Επιτροπή αμφιβάλλει για την ικανότητα της ενίσχυσης να λειτουργήσει ως κίνητρο και, ειδικότερα, για την αναγκαιότητά της. Η απόφαση της κυβέρνησης για τη χορήγηση της ενίσχυσης ελήφθη μόλις τον Ιούνιο του 2007 το ενωρίτερο. Τη συγκεκριμένη χρονική στιγμή, το ίδιο το σχέδιο είχε εν πολλοίς ολοκληρωθεί, τουλάχιστον σε ό,τι αφορά τον κινητήρα GEnx για τα αεροσκάφη τύπου B787. Οι προφορικές διαβουλεύσεις που πραγματοποιήθηκαν μεταξύ της κυβέρνησης και της εταιρείας δεν είναι δυνατό να υποκαταστήσουν την επίσημη διαδικασία χορήγησης ενίσχυσης. Είναι σημαντικό να εκτιμηθεί η σημασία των χρονικών παραμέτρων της επίσημης απόφασης. Μολονότι το κοινοτικό πλαίσιο σχετικά με τις κρατικές ενισχύσεις για την έρευνα και ανάπτυξη και την Καινοτομία δεν προσδιορίζει το πότε πρέπει να λαμβάνεται η εκάστοτε απόφαση από πλευράς κυβέρνησης και είναι σαφές ότι επιτρέπει την έναρξη υλοποίησης των σχεδίων πριν από τη λήψη επίσημης απόφασης, θα ήταν δυσχερές να αποδεχθεί κανείς ότι δεν τίθεται καμία προθεσμία για τη λήψη απόφασης από την εκάστοτε κυβέρνηση.

Συγκεκριμένα, αν υποτεθεί ότι δεν ισχύει καμία σχετική προθεσμία, η εκάστοτε κυβέρνηση θα μπορεί να αποφασίζει τη χορήγηση ενίσχυσης για ένα σχέδιο το οποίο κοντεύει να ολοκληρωθεί ή, σε μια ακραία περίπτωση, ακόμη και μετά την ολοκλήρωσή του. Είναι, όμως, σαφές ότι σε μία τέτοια περίπτωση η απόφαση σχετικά με την ενίσχυση δεν μπορεί να λειτουργήσει επ' ουδενί ως κίνητρο για την εκάστοτε επιχείρηση, δεδομένου ότι το σχέδιο θα βρίσκεται στο στάδιο της ολοκλήρωσης και η ενίσχυση δεν θα είναι ικανή να μεταβάλει ουσιαστικά ούτε το αντικείμενο ούτε τις διαστάσεις του. Το μόνο αποτέλεσμα της ενίσχυσης στην περίπτωση αυτή θα είναι η μείωση του κόστους για την επιχείρηση (π.χ. ενίσχυση λειτουργίας), χωρίς την παραμικρή άσκηση επίδρασης από την άποψη μιας αύξησης των δραστηριοτήτων Ε & Α ούτε για το σχέδιο καθ' εαυτό.

Το συμπέρασμα που συνάγεται εκ των παραπάνω επί του συγκεκριμένου ζητήματος είναι ότι, για να μπορεί η απόφαση της κυβέρνησης περί της χορήγησης ενίσχυσης να λειτουργήσει ως κίνητρο, πρέπει να λαμβάνεται σε επαρκώς πρώιμο στάδιο της πορείας του εκάστοτε σχεδίου, ούτως ώστε να διασφαλίζεται ότι η ενίσχυση η ίδια ασκεί όντως θετική επίδραση στην επιχείρηση που υλοποιεί το σχέδιο.

Κατά τρίτον, η Επιτροπή έχει επιφυλάξεις για το κατά πόσον η ενίσχυση συνάδει με την αρχή της αναλογικότητας, και ιδίως για τη μεθόδευσή της, δεδομένου ότι βάσει αυτής η σουηδική κυβέρνηση αναλαμβάνει τους συναλλαγματικούς κινδύνους του σχεδίου.

Τέλος, η Επιτροπή θεωρεί επί του παρόντος ότι οι συνέπειες της υπό εξέταση ενίσχυσης για τον ανταγωνισμό είναι περιορισμένες, λόγω του πολύ μικρού μεριδίου αγοράς του αποδέκτη. Παρόλα αυτά, η Επιτροπή είναι πρόθυμη να αξιολογήσει τυχόν αποδεικτικά στοιχεία που ενδέχεται να επικαλεσθούν ανταγωνιστές ή άλλοι ενδιαφερόμενοι τρίτοι επί του θέματος αυτού στο πλαίσιο της διαδικασίας.

ΚΕΙΜΕΝΟ ΤΗΣ ΕΠΙΣΤΟΛΗΣ

«Kommissionen önskar underrätta Er om att den har besluta inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget i ovannämnda ärende av de skäl som anges nedan.

1.   FÖRFARANDE

(1)

De svenska myndigheterna anmälde den ovannämnda stödåtgärden den 10 december 2007. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 28 januari 2008. De svenska myndigheterna lämnade ofullständiga svar på denna begäran genom en skrivelse av den 18 mars 2008.

(2)

Den 15 april 2008 ägde ett möte rum mellan de svenska myndigheterna och kommissionens avdelningar, varefter kommissionen skickade ytterligare en skrivelse med begäran om ytterligare upplysningar den 21 april 2008.

(3)

De svenska myndigheterna besvarade den skrivelsen genom att lämna synpunkter i en skrivelse av den 2 juni 2008. I den skrivelsen hänvisade de svenska myndigheterna till ytterligare upplysningar, bland annat intern utväxling av e-postmeddelanden mellan företrädare för det stödmottagande företagets ledning. Dessa kompletterande upplysningar lämnades den 19 juni 2008. Ytterligare upplysningar översändes i skrivelser av den 27 juni 2008 och den 30 juni 2008.

2.   BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

2.1   Rättslig grund

(4)

De svenska myndigheterna har uppgett att den rättsliga grund enligt vilken de avser att bevilja stödet är regeringens beslut av den 14 juni 2007 om att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att ingå ett låneavtal med Volvo Aero Corporation. Regeringens beslut grundar sig i sin tur på ett godkännande från Riksdagen som, när den diskuterade budgetpropositionen för 2001/2002, godkände att regeringen stöder viss utveckling av den svenska flygindustrin inom en budgetram på högst 960 miljoner SEK (1).

2.2   Stödmottagaren

(5)

Stödmottagare är Volvo Aero Corporation (nedan kallat Volvo Aero), ett stort företag som är verksamt inom flygsektorn (2). Volvo Aero utvecklar och tillverkar komponenter till flygplans-, raket- och gasturbinmotorer med högt teknikinnehåll. Volvo Aeros huvudkontor ligger i Trollhättan. År 2007 hade företaget en nettoförsäljning på 7,6 miljarder SEK (cirka 800 miljoner EUR) och ett rörelseresultat på 529 miljoner SEK (cirka 56 miljoner EUR). Volvo Aero har sammanlagt 3 550 anställda.

(6)

Volvo Aero är ett helägt dotterbolag till Volvokoncernen. År 2007 hade Volvokoncernen omkring 100 000 anställda och en omsättning på 285,4 miljarder SEK (3) (cirka 30 miljarder EUR).

2.3   Projektet

(7)

Syftet med FoU-projektet är att Volvo Aero ska utveckla ett antal komponenter för GEnx-motorn, som tagits fram av General Electric (nedan kallat GE) i två olika versioner, en för Boeing 787 och en för 747-800.

(8)

GEnx utvecklas av GE tillsammans med olika partner. De viktigaste partnerföretagen i Europa förutom Volvo Aero är Avio (Italien), med […] (4), som ansvarar för konstruktion och tillverkning av växelhus för tillbehör, och Techspace Aero (Belgien) med […], som ansvarar för lågtryckskompressorer. GE har andra partner i Japan (IHI och MHI med […]) och i Förenta staterna.

(9)

Volvo Aero ingick i december 2004 ett […] partneravtal om riskdelning med GE för utveckling av komponenter till ett belopp på […] % av de totala investeringskostnaderna för motorn. Tack vare avtalet kunde Volvo Aeros andel ökas till […] %. I december 2005 lades ytterligare två komponenter till och den totala andel av GEnx som Volvo Aero ansvarar för uppgick till […] %.

(10)

Två ändringar i avtalet gjordes i december 2005 för att beakta två kompletterande komponenter (AFC och HPTRS, se nästa punkt) och den version av grundkonceptet GEnx som vidareutvecklats för flygplanstypen B747-800.

(11)

De komponenter som Volvo Aero utvecklat är följande:

Fan Hub Frame (FHF), kompressorstruktur; en kritisk struktur mellan lågtryckskompressorn och högtryckskompressorn,

Booster Spool (BS), lågtryckskompressor-rotor; en roterande komponent som sitter i kompressorn och utgör fäste för kompressorbladen i lågtryckskompressorn,

Turbine Rear Frame (TRF), bakre turbinstruktur; förenar turbinhuset med de bakre lagren i motorn,

Aft Fan Case (AFC), fläkthus; utgör fäste för olika kontroll- och tillsatskomponenter,

High Pressure Turbine Rotor Seal (HPT Seal), turbintätningsring; utgör tätning mellan turbinskivan och luftflödet i turbinens inlopp samtidigt som den leder kylluft upp till bladen från tillförseln i den inre diametern.

(12)

GEnx utvecklas i riktning mot mycket ambitiösa mål när det gäller låg bränsleförbrukning, låg bullernivå, låga utsläpp och låg vikt.

(13)

Diskussioner mellan GE och Volvo Aero fördes också om den vidareutvecklade motorn för […].

(14)

Den GEnx-motor som är avsedd för B787 skulle ursprungligen certifieras […]. Certifieringen har försenats och skjutits upp men ägde slutligen rum den 31 mars 2008 (5). Volvo Aero hänvisar i ett pressmeddelande daterat den 9 juli 2007 till ett framgångsrikt test för två komponenter som företaget utvecklat (6). I den projektplan som lades fram av de svenska myndigheterna hänvisas det till den kontroll av komponenternas förutsättningar att bli godkända som ursprungligen skulle ha ägt rum i […], några månader […].

(15)

Den GEnx-motor som är avsedd för B747-8 skulle ursprungligen certifieras i […]. Enligt själva planen ska motorn certifieras i […].

2.4   FoU-kategorier och stödberättigande kostnader

(16)

De stödberättigande kostnaderna för projekten redovisas i nedanstående tabeller. Den första tabellen anger de totala kostnaderna. I den andra och tredje tabellen anges kostnaderna per motorversion.

Tabell 1

Totala stödberättigande kostnader

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

357

570

927


Tabell 2

Stödberättigande kostnader för GEnx för B787

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

[…]

[…]

[…]


Tabell 3

Stödberättigande kostnader för GEnx för B747-8

Kostnadssammanställning

miljoner SEK

Industriell forskning

Experimentell utveckling

FoU-kostnader totalt

Personalkostnader

[…]

[…]

[…]

Fan Booster Spool (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Fan Hub Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

Turbine Rear Frame (huvudsaklig verksamhet)

[…]

[…]

[…]

HPT Seal

[…]

[…]

[…]

Aft Fan Case

[…]

[…]

[…]

Projektledning

[…]

[…]

[…]

Övriga

[…]

[…]

[…]

Kostnader för instrument och utrustning

[…]

[…]

[…]

Andra allmänna omkostnader

[…]

[…]

[…]

Övriga driftskostnader

[…]

[…]

[…]

Totalt

[…]

[…]

[…]

2.5   Tillämpningsdatum och beslut

(17)

Volvo Aero begärde stöd i en skrivelse till den svenska regeringen den 7 december 2004, innan projektet inleddes (7).

(18)

Företaget fick dock ingen skriftlig bekräftelse från regeringen som svar på sin begäran. Regeringen meddelade endast informellt genom ett telefonsamtal från Näringsdepartementet till Volvo Aero att den förhöll sig positivt till stödet.

(19)

På kommissionens begäran har de svenska myndigheterna lämnat närmare uppgifter om beslutsprocessen och om sina kontakter med företaget från 2005 till 2007.

(20)

Det var dock först den 14 juni 2007 som den svenska regeringen gav Riksgäldskontoret instruktioner om att förhandla fram de närmare villkoren i låneavtalet med Volvo (8). Enligt de svenska myndigheterna rörde sig förhandlingarna endast om de närmare villkoren för lånet, som t.ex. försäljningen av eventuella motorer som vidarerutvecklats utifrån grundkonceptet (derivative engines).

(21)

Avtalet omfattas, fram till det beslut som fattas senare, av en s.k. standstill-klausul som avser anmälan till kommissionen.

2.6   Stödinstrumentet

(22)

De svenska myndigheterna avser att bevilja ett förskott med återbetalningsskyldighet på 362 miljoner SEK (cirka 39 miljoner EUR) som skulle motsvara 40 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

(23)

Lånet kommer att betalas ut i delar när Volvo Aero lagt fram styrkt dokumentation över de stödberättigande kostnaderna, dock senast den […].

(24)

Återbetalningen av förskottet fastställs på grundval av de inkomster projektet ger Volvo Aero (när det gäller betalningar från GE till Volvo Aero). De svenska myndigheterna använder prognosen […] SEK, som grundar sig på en försäljningsprognos på […] motorer till 2028.

(25)

Till dess att ovannämnda mängd har uppnåtts väntas Volvo Aero betala […] % av betalningarna från GE till staten, vilket inkluderar betalningar för andra vidareutvecklingar av GEnx-motorn.

(26)

När försäljningen överstiger […] SEK kommer Volvo Aero att fortsätta betala en royalty som motsvarar […] % av den årliga omsättningen från GEnx-motorn (exklusive vidareutvecklade motorer), utan tidsbegränsning.

(27)

Enligt de svenska myndigheterna skulle denna ersättningsmekanism garantera en avkastning på 7,32 % på lånet, vilket är högre än den nuvarande referensräntan för Sverige (5,49 % 2007).

3.   BEDÖMNING

3.1   Förekomst av stöd

(28)

Den anmälda åtgärden avser ett lån som Riksgäldskontoret beviljat Volvo Aero. Det är fråga om statliga medel eftersom de ställdes till förfogande av Riksdagen och eftersom instruktionerna för hur de ska användas har utfärdats av Sveriges regering. Åtgärden är selektiv eftersom den riktar sig till ett enda företag, Volvo Aero, som är ett stort företag som bedriver handel med andra medlemsstater. Åtgärden ger Volvo Aero en fördel eftersom den ger företaget tillgång till medel på sådana villkor som marknaden inte kan erbjuda. Åtgärden utgör därför statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget.

3.2   Stödets laglighet

(29)

De svenska myndigheterna har anmält åtgärden på grundval av artikel 88.3 i EG-fördraget. Åtgärden kräver kommissionens godkännande (standstill-klausul).

3.3   Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden

(30)

Kommissionen har bedömt åtgärden mot bakgrund av den rättsakt som är tillämplig på statligt stöd för FoU-verksamhet, det vill säga gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (9) (nedan kallade rambestämmelserna).

3.3.1   Marknadsmisslyckande

(31)

För det första har kommissionen undersökt om stödet från de svenska myndigheterna avhjälper ett marknadsmisslyckande. Enligt rambestämmelserna (10) kan marknadsmisslyckanden hindra marknaden från att nå ett optimalt resultat, och statligt stöd kan bli nödvändigt för att öka FoUI enbart i den utsträckning där marknaden inte lyckas prestera optimala resultat.

(32)

De svenska myndigheterna hävdar att det marknadsmisslyckande de avser att angripa i det här fallet är asymmetrisk information, enligt definitionen i avsnitt 1.3.2 i rambestämmelserna.

(33)

Projektet kännetecknas av stora inledande investeringar, och det kan dröja mycket länge innan det börjar ge avkastning.

(34)

Riskerna är stora både i tekniskt och kommersiellt hänseende. De svenska myndigheterna uppger exempelvis att den senaste tidens prishöjningar på råvaror som används i projektet, t.ex. titanium och nickel, påverkar kostnaderna för projektet och därmed dess lönsamhet.

(35)

Enligt de svenska myndigheterna är det på grund av programmets storlek och de risker det är förbundet med inte möjligt för Volvo Aero att finansiera deltagandet i programmet med privata lån.

(36)

Argumenten förefaller relevanta och har beaktats av kommissionen också i andra beslut (11), men i det aktuella fallet föreföll Volvo Aero ha tillgång till finansieringskällor. Eftersom staten fattade det formella beslutet att bevilja lånet i ett mycket sent skede av programmet har kommissionen frågat de svenska myndigheterna hur Volvo Aero har finansierat sina kostnader hittills. De svenska myndigheterna lämnade information om ett kortfristigt lån som Volvo Aero fått av sitt moderbolag, Volvokoncernen, […].

(37)

Ett sådant lån skulle utgöra en […], genom vilken Volvokoncernen kan bevilja sina dotterbolag […] finansiering. […].

(38)

De svenska myndigheterna kunde inte lämna information om lånevillkoren eller lånets löptid. De påpekar att Volvokoncernen inte ger lån till sina dotterbolag för […] utan endast på grundval av […].

(39)

För det första konstaterar kommissionen att villkoren för finansiering från Volvokoncernen till dotterbolagen inte behöver vara begränsade till […]. Om en […] kan ha vissa […] kännetecken, […], förefaller det inte finnas någon tidsbegränsning när det gäller den finansiering Volvokoncernen ger sina dotterbolag. Det likviditetsstöd som moderbolaget tillhandahåller skulle med andra ord kunna stå till dotterbolagets förfogande under […] och därmed i praktiken användas till att finansiera […] projekt.

(40)

För det andra konstaterar kommissionen att det verkar framgå av intern dokumentation att dotterbolagen till Volvokoncernen, t.ex. Volvo Aero, inte har […] som behövs […]. Därför torde det vara mer korrekt att undersöka om Volvokoncernen faktiskt saknar möjlighet att hitta privat finansiering för investeringar i Genx-motorn.

(41)

För det tredje konstaterar kommissionen att det i det interna dokumentet rörande Volvokoncernens policy på området finansiella tillgångar och skulder uttryckligen anges att […]. Volvokoncernens policy verkar vända upp och ner på den ekonomiska logiken, […].

(42)

På grundval av dessa omständigheter är kommissionen i det här skedet inte övertygad om att det föreligger något marknadsmisslyckande i samband med det aktuella projektet.

3.3.2   Stimulanseffekt

(43)

Stimulanseffekten är en viktig faktor vid bedömningen av om ett stöd till ett FoU-projekt är förenligt med den gemensamma marknaden. Rambestämmelserna är tydliga på den punkten: ’Statliga stöd till FoUI måste leda till att stödmottagaren ändrar sitt agerande på ett sätt som ökar FoUI-verksamheten, vilket i sin tur leder till att sådana verksamheter och projekt kommer igång som annars inte hade blivit aktuella eller endast genomförts delvis’ (12).

(44)

I detta ärende måste två omständigheter framhållas: huruvida stödet var nödvändigt, det vill säga om FoU-projektet faktiskt äger rum tack vare stödet, och huruvida stödet föranledde ett förändrat agerande.

(45)

När det gäller stödets nödvändighet föreskriver rambestämmelserna för det första ett nödvändigt villkor, det vill säga att stödet inte har någon stimulanseffekt för mottagaren i de fall när FoUI-verksamheten redan har inletts när stödmottagaren ansöker om stöd hos de nationella myndigheterna (13).

(46)

Såsom nämns ovan i punkt 17 ansökte Volvo Aero om stöd innan projektet inleddes.

(47)

I det här fallet ställs dock stödmottagaren inför en situation där det formella stödbeslutet fattades av de svenska myndigheterna nästan tre år efter det att ansökan om stöd lämnades in, vid en tidpunkt när projektet var i stort sett slutfört, åtminstone när det gäller motorn till B787. Den rättsliga grund som Sverige anger i anmälan daterar sig till juni 2007, medan certifieringen av motorn planerades äga rum i […].

(48)

Två omständigheter förefaller viktiga i det här avseendet: För det första frågan om värdet av den ursprungliga muntliga bekräftelse som Volvo Aero fick när företaget konfronterades med själva det beslut att förhandla om och bevilja stöd som regeringen fattade senare. Den andra omständigheten är vilken betydelse det har vid vilken tidpunkt regeringen fattar beslutet om att bevilja stödet.

(49)

Den dokumentation som de svenska myndigheterna lagt fram i det här ärendet visar att företaget mycket väl visste att det behövde få skriftlig bekräftelse om regeringens avsikt att bevilja stödet (14).

(50)

De svenska myndigheterna uppger också att de inte hade någon avsikt att lämna sådan information, även om de är mindre tydliga när det gäller orsaken till detta. De påpekar rentav att ett skriftligt meddelande vid den aktuella tidpunkten skulle ha uppfattats som liktydigt med att ingå ett formellt låneavtal med Volvo Aero. De uppger också att det känns nödvändigt med ytterligare bilaterala diskussioner mellan de berörda parterna innan sådana formaliserade meddelanden skickas ut och att sådana diskussioner faktiskt ägde rum i början av 2005 (15).

(51)

Kommissionen uppfattar det så att de bilaterala förhandlingarna ska ses som förhandlingar mellan de svenska myndigheterna, genom Riksgäldskontoret, och Volvo Aero. Själva förhandlingarna ägde rum sommaren och hösten 2007.

(52)

De svenska myndigheterna själva angav i anmälan av åtgärden att den rättsliga grunden är regeringens beslut av den 14 juni 2007 (som nämns ovan i punkt 4). Därför uppfattar kommissionen det så att den svenska regeringen fattade det formella beslutet att bevilja stöd tidigast 2007.

(53)

Det är således viktigt att bedöma hur relevant tidpunkten för beslutet är. I rambestämmelserna anges inte närmare när regeringen måste fatta sitt beslut och de tillåter entydigt att projekt får inledas innan ett sådant formellt beslut fattas. På andra sidan måste regeringens beslut komma tillräckligt tidigt om det ska ha någon inverkan på företagets agerande. I detta sammanhang förefaller det svårt att acceptera att det inte finns någon tidsgräns när det gäller regeringens beslut.

(54)

I den tänkta situationen att det inte finns någon tidsfrist för beslutet skulle regeringen kunna besluta att bevilja stöd för ett projekt först när detta är nästan slutfört eller i extremfallet till och med efter slutförandet. Det är dock klart att beslutet i ett sådant fall inte skulle kunna ha någon som helst stimulanseffekt på företaget, eftersom projektets omfattning, storlek eller varaktighet inte skulle kunna ändras i någon väsentlig utsträckning med hjälp av stödet om det redan har slutförts (eller nästan slutförts). I det fallet skulle stödet endast ha till effekt att minska företagets kostnader (t.ex. i form av driftstöd), utan effekt på själva projektet och utan att öka FoU-verksamheten.

(55)

Avslutningsvis kan sägas att regeringens stödbeslut bör komma i ett tillräckligt tidigt skede av projektet för att ha en stimulanseffekt och för att garantera att själva stödet faktiskt har en positiv effekt på det företag som genomför projektet.

(56)

På samma sätt krävs det i riktlinjerna för statligt regionalstöd 2007–2013 (16) som bevis för stödets stimulanseffekt att ansökan om stöd lämnas in innan investeringen görs och att regeringen skriftligen bekräftar sin avsikt att bevilja stöd för projektet. När det gäller regionalstöd är det helt säkert lämpligare att kräva att den skriftliga bekräftelsen från regeringen kommer innan projektet inleds, men i samband med forskning och utveckling, där projekten är långvarigare och påverkan på konkurrensen mer avlägsen, vore det troligen mer logiskt att se till att en sådan skriftlig bekräftelse kommer tillräckligt tidigt under projektets livstid.

(57)

Beträffande de indikatorer på en stimulanseffekt som anges i kapitel 6 i rambestämmelserna har de svenska myndigheterna gett viss information om den stimulanseffekt stödet skulle ha på Volvo Aero.

(58)

De konstaterar för det första att stödet skulle ge Volvo Aero en möjlighet att göra en mycket stor investering. Investeringen i GEnx-motorn vore […] större än den senaste stora investering företaget gjorde 2001 i samband med projektet Trent 900 (för vilket det också fick stöd).

(59)

För det andra påpekar de svenska myndigheterna att stödet för första gången skulle göra det möjligt för Volvo Aero att ansvara för konstruktionen av viktiga komponenter till en motor, inklusive den aerodynamiska utformningen (17).

(60)

Enligt de svenska myndigheterna skulle stödet göra det möjligt för Volvo Aero att öka sina FoU-utgifter från […] SEK i genomsnitt 2003 och 2004 till […] SEK 2005, […] SEK 2006 och […] SEK 2007. I en tabell som översändes i en skrivelse av den 27 juni 2008 (18) lämnade de svenska myndigheterna andra uppgifter med uppdaterade FoU-investeringar som företaget hade gjort 2003–2007, och beräkningar för 2008, 2010 och 2012, samtidigt som man angav att de tidigare lämnade uppgifterna var delvis felaktiga. Den nya tabellen återfinns nedan:

Miljoner svenska kronor

2003

2004

2005

2006

2007

2008 beräkn.

2010 beräkn.

2012 beräkn.

FoU-investeringar

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

[…]

(61)

Sverige har också uppgett att internräntan för projektet ursprungligen var […] %. Sverige medger också att internräntan skulle uppnås även utan det statliga lånet. Den svenska regeringen påpekar dock också att på grund av betydande höjningar av marknadspriset på råvaror skulle den prognostiserade internräntan idag bli […].

(62)

Ovanstående argument visar dock inte nödvändigtvis att stödet har en stimulanseffekt, utan snarare hur viktigt själva projektet är. Eftersom Volvo Aero till stor del har kunnat genomföra projektet med egna (och moderbolagets) resurser kan det sägas att företaget har klarat av att göra en stor investering och ansvarat för att konstruera viktiga komponenter utan att behöva något statligt stöd.

(63)

Enligt de svenska myndigheterna själva är huvudsyftet med lånet faktiskt att minska de risker som projektet är förknippat med och att förbättra företagets kassaflöde.

(64)

Vad riskerna beträffar pekar Sverige ut tre olika risktyper: risker som är relaterade till produktionskostnader, teknisk aspekter respektive försäljning.

(65)

Sverige nämner kostnaderna för tillverkning av komponenterna, särskilt avseende de metaller som används i motorn. Det är tydligt att den senaste tidens prisökningar på vissa metaller har varit betydande, men mindre uppenbart varför denna risk delvis bör föras över på staten via ett lån. Dessutom har dessa risker inget med FoU-projektet att göra utan sammanhänger med produktionsfasen.

(66)

Sverige har inte kunnat kvantifiera de tekniska riskerna. Den svenska regeringen säger att de tekniska riskerna är betydande så länge som motorn är ocertifierad, och en del risker kvarstår ännu efter certifieringen. Det bör dock noteras att stödbeslutet fattades när motorn var nära certifiering, det vill säga i en stund då de tekniska riskerna var avsevärt mindre, särskilt jämfört med början av projektet.

(67)

Sverige sade också att det är svårt att bedöma de kommersiella riskerna. Det är dock klart att sådana risker oundvikligen är större i ett tidigare projektskede, och tenderar att minska när projektet närmar sig slutförandet. Det kan för övrigt nämnas att B787 varit en av de mest lyckade flygplanstyperna i den kommersiella luftfartens historia (19).

(68)

Sammanfattningsvis kan sägas att stödet endast skulle ha en effekt på företagets finansiella situation och bidra till att minska de risker som inte sammanhänger med FoU-projektet.

(69)

De svenska myndigheterna framhåller också att de inte vet vilka konsekvenserna skulle bli om stödet inte fanns. De uppger att Volvo Aero kan tvingas anhålla om utökad finansiering […]. Dessutom skulle Volvo Aero tvingas banta ned annan planerad FoU-verksamhet. De svenska myndigheterna har inte preciserat vilka andra FoU-projekt som skulle bli lidande, men de har gjort gällande att eftersom de totala FoU-utgifterna för andra projekt ligger på omkring […] SEK per år i genomsnitt, skulle en nedbantning inte vara tillräcklig för att frigöra medel för GEnx-projektet.

(70)

Kort sagt tvivlar kommissionen på att stödet är nödvändigt och stimulerar företaget att investera i projektet, eftersom det formellt beviljades först när projektet i stort sett var slutfört och då stödet enbart har till syfte att minska risker som inte sammanhänger med projektets FoU-innehåll, exempelvis de växelkursrisker som redovisas nedan i punkt 80.

3.3.3   Proportionalitet

(71)

Bedömningen av stödets proportionalitet börjar med att åtgärdens räckvidd fastställs (t.ex. de stödberättigande kostnaderna för projektet) och därefter tittar man på stödinstrumentet.

3.3.3.1   Stödberättigande kostnader

(72)

Beträffande de stödberättigande kostnaderna konstaterar kommissionen för det första att projektet omfattar verksamheter som klassificeras både som industriell forskning och experimentell utveckling (den senare dominerar). De svenska myndigheterna har också lämnat information om hur de stödberättigande kostnaderna fördelar sig mellan de båda motorerna B787 och B747-8.

(73)

Kostnader som sammanhänger med hårdvara för teknisk validering har Sverige betraktat som industriell forskning. Kostnader som sammanhänger med annan experimentell hårdvara har betraktats som experimentell utveckling. Sverige medger dock att detta inte nödvändigtvis är den mest korrekta klassificeringen. På andra sidan påpekar Sverige att eftersom lånebeloppet har begränsats till 40 % av de totala kostnaderna (20) är fördelningen mellan de olika FoU-kategorierna inte särskilt relevant.

(74)

Kommissionen noterar också att största delen av kostnaderna består av personalkostnader. De svenska myndigheterna hävdar att orsaken till detta är Volvo Aeros policy att utveckla instrument och utrustning för tillverkning så tidigt som möjligt för att minimera kostnaderna för forskning och utveckling.

(75)

Slutligen, vad gäller den tidsgräns som föreskrivits när det gäller de stödberättigande kostnaderna, förefaller det på grundval av informationen från Sverige som om de skulle ha avsett certifieringen av motorn. Sverige säger till exempel att endast kostnader som avskrivits fram till certifieringen har ansetts vara stödberättigande när det gäller verktyg, anordningar och utrustning av permanent karaktär.

3.3.3.2   Stödinstrument

(76)

Sverige har uppgett att det stödinstrument man avser att använda är ett förskott med återbetalningsskyldighet i enlighet med punkt 5.1.5 i rambestämmelserna.

(77)

På grundval av informationen från Sverige förefaller förskottet garantera att återbetalningarna från företaget, om projektet har framgång, inkluderar en ränta som är högre än den tillämpliga referensräntan (7,32 % jämfört med 4,75 % från och med den 1 juli 2008).

(78)

Vidare kommer de svenska myndigheterna att se till att stödmottagaren, om försäljningen överstiger den beräknade nivån, betalar en avgift för att projektet lyckats. Avgiften utgör […] % av den omsättning som härrör från försäljningen av GEnx.

(79)

Kommissionen noterar att förskottet i stort sett förefaller ha sådana egenskaper som uppfyller de krav som ställs i rambestämmelserna, även om avgiftens storlek är mindre viktig än i andra fall (21). Kommissionen konstaterar också att återbetalningen har beräknats utifrån ett antal sålda motorer som motsvarar marknadsprognoserna.

(80)

Kommissionen konstaterar dock också att förskottet återbetalas på grundval av Volvo Aeros försäljning till GE, som beräknas i kronor och inte i US-dollar, som är den valuta som används vid försäljningen. Det betyder att staten bär hela växelkursrisken. Enligt Sverige används kronor av flera orsaker: därför att stödet ges i kronor, därför att om prognosen grundade sig på antalet motorer skulle inkomsterna från reservdelar inte ingå och därför att syftet med åtgärden är att dela riskerna. Det är dock svårt att godta att växelkursrisken i sig är ett inslag av risk i FoU-projektet.

(81)

Därför är kommissionen i det här skedet inte helt övertygad om att det stödinstrument som Sverige använder i det här ärendet har alla de nödvändiga kännetecken som garanterar att stödet har en korrekt proportionalitet.

3.3.4   Påverkan på konkurrensen

(82)

När det gäller påverkan på konkurrensen inriktas den bedömning som föreskrivs i rambestämmelserna på tre olika aspekter: snedvridning av dynamiska incitament, marknadsinflytande och bevarande av ineffektiva marknadsstrukturer.

(83)

För att kunna bedöma dessa aspekter måste man definiera den relevanta marknaden, som i det här ärendet är marknaden för stora trafikflygplan. Sverige uppger att Volvo Aero har en mycket liten andel av världsmarknaden (2 %). Dessutom påpekar de svenska myndigheterna att marknaden präglas av tre stora tillverkare av originalutrustning (OEM-tillverkare), med andrahands- och trehandspartner och -leverantörer. Volvo Aero kännetecknas av att det är ett självständigt företag som arbetar på projektbasis med olika OEM-tillverkare, främst […].

(84)

Sverige säger vidare att det aktuella projektet inte skulle ändra Volvos marknadsandel i någon väsentlig utsträckning, eftersom investeringarna i fråga är begränsade jämfört med de investeringar som behövs för en hel motor, som ofta kan uppgå till cirka […] EUR.

(85)

De svenska myndigheterna har dock lämnat föga information om snedvridningen av dynamiska incitament, marknadsinflytande och bevarande av ineffektiva marknadsstrukturer. De har påpekat att den mycket begränsade marknadsandelen och marknadens struktur är sådan att det är mycket osannolikt att stödet får någon effekt på marknaden, till exempel genom att minska konkurrenternas intresse för att investera i framtida marknader.

(86)

Kommissionen noterar de argument som framförts av de svenska myndigheterna. Det förefaller dock möjligt i det här skedet att utifrån den begränsade information som står till förfogande dra slutsatsen att stödet har en begränsad påverkan på konkurrensen.

(87)

Om konkurrenter, eller andra tredje parter som ingriper i förfarandena, ändå skulle lägga fram för bevis för att stödet kan påverka konkurrensen märkbart, måste kommissionen noggrant undersöka om stödet snedvrider dynamiska incitament på den berörda marknaden, om det påverkar marknadsinflytandet eller om det bidrar till att bevara ineffektiva marknadsstrukturer.

4.   TVIVEL

(88)

Såsom anges ovan hyser kommissionen en del tvivel om stödet i fråga.

(89)

För det första hyser kommissionen tvivel (se punkterna 31–42) när det gäller marknadsmisslyckandet. Volvo Aero är […] i förhållande till sitt moderbolag, […]. Dessutom förefaller det vara moderbolagets policy att försöka få sina dotterbolag att söka finansiering från EU eller staten innan det överväger om de investeringar som ska göras faktiskt lider av ett marknadsmisslyckande.

(90)

För det andra, såsom anges ovan i punkterna 43–70, tvivlar kommissionen på stimulanseffekten särskilt när det gäller stödets nödvändighet, eftersom stödet formellt beviljades först när själva projektet redan var i stort sett slutfört, åtminstone vad beträffar GEnx-motorn till B787. De diskussioner som ägde rum mellan regeringen och företaget kan inte ersätta det formella förfarandet för beviljande av stöd. I annat fall skulle ett statligt ingripande kunna vara berättigat till och med när själva projektet har upphört.

(91)

För det tredje, såsom nämns i punkterna 76–81, tvivlar kommissionen på att stödet är proportionerligt, särskilt när det gäller det stödinstrument som används, som innebär att staten skulle få bära växelkursriskerna i samband med projektet.

(92)

Slutligen, såsom nämns i punkterna 82–87, anser kommissionen i det här skedet att stödet har en begränsad påverkan på konkurrensen eftersom stödmottagaren har en mycket liten marknadsandel. Kommissionen är dock beredd att beakta alla synpunkter som konkurrenter eller andra tredje parter kan tänkas lämna om detta under förfarandet.

5.   SLUTSATS

(93)

Av ovan anförda skäl uppmanar kommissionen, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget, Sverige att inom en månad för mottagandet av denna skrivelse inkomma med synpunkter och tillhandahålla alla upplysningar som kan bidra till bedömningen av åtgärden.

(94)

Kommissionen påminner Sverige om att artikel 88.3 i EG-fördraget har uppskjutande verkan och hänvisar till artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999, som föreskriver att allt olagligt stöd kan återkrävas från mottagaren.

(95)

Kommissionen meddelar Sverige att den kommer att underrätta alla berörda parter genom att offentliggöra denna skrivelse och en sammanfattning av den i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen kommer även att underrätta berörda parter i de Eftaländer som är avtalsslutande parter i EES-avtalet genom att offentliggöra ett tillkännagivande i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, samt Eftas övervakningsmyndighet genom att skicka en kopia av denna skrivelse. De berörda parterna kommer att uppmanas att inkomma med synpunkter inom en månad från dagen för offentliggörandet.»


(1)  Den svenska regeringen har utnyttjat dessa medel i ett tidigare ärende rörande Volvo Aero, som anmäldes 2003 (ärende N 301/03) och som godkändes av kommissionen den 8 juni 2005 (se EUT C 138, 7.6.2005, s. 2).

(2)  NACE-kod: DM353 – Tillverkning av luftfartyg och rymdfarkoster.

(3)  Uppgifterna om Volvokoncernen och Volvo Aero är tagna ur Volvokoncernens årsredovisning för 2007 på koncernens webbplats: www.volvo.com

(4)  Affärshemlighet.

(5)  Se det pressmeddelande som GE utfärdade samma dag och som finns på GE:s webbplats:

http://www.geaviation.com/engines/commercial/genx/index.html

(6)  I pressmeddelandet citeras chefen för Volvo Aero: ’Vi är mycket nöjda med testet, som kan ses som ett examensprov på vår förmåga att utveckla tekniska lösningar för lättviktsstrukturer till flygmotorer.’.

(7)  Därmed uppfyllde företaget ett av villkoren för stödets nödvändighet enligt andra stycket i kapitel 6 i rambestämmelserna.

(8)  Som nämns i punkt 4 ovan hänvisar de svenska myndigheterna till denna instruktion som den rättsliga grunden för åtgärden.

(9)  EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

(10)  Se punkterna 1.3.2 och 7.3.1 i rambestämmelserna.

(11)  Se t.ex. kommissionens beslut i ärendena N 447/07 – Turbomeca (EUT C 94, 2008) och N 195/07 – Rolls-Royce Deutschland (EUT C 118, 2008).

(12)  Se punkt 1.3.4 i rambestämmelserna.

(13)  Se det andra stycket i kapitel 6 i rambestämmelserna.

(14)  (…).

(15)  I de svenska myndigheternas skrivelse av den 29 maj 2008 till kommissionen.

(16)  EUT C 54, 2006, s. 13–45, särskilt punkt 38.

(17)  Volvo Aero har hand om den aerodynamiska utformningen av FHF och TRF.

(18)  Ändrad genom en skrivelse av den 30 juni 2008.

(19)  Se Boeings pressmeddelande (på bolagets webbplats

http://www.boeing.com/commercial/787family/news/2008/q2/080620b_nr.html), daterat den 20 juni 2008: ’Femtioåtta kunder världen över har beställt nästan 900 flygplan av modellen Boeing 787 sedan programmet inleddes i april 2004, vilket gör Dreamliner till det snabbast säljande nya trafikflygplanet någonsin.’.

(20)  På grundval av punkt 5.1.5 i rambestämmelserna.

(21)  Se t.ex. Turbomeca-ärendet, som nämns i fotnot 10.


4.10.2008   

EL

Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης

C 253/s3


ΣΗΜΕΊΩΣΗ ΓΙΑ ΤΟΝ ΑΝΑΓΝΏΣΤΗ

Τα θεσμικά όργανα αποφάσισαν να μην εμφανίζουν πλέον στα κείμενά τους τη μνεία της τελευταίας τροποποίησης των πράξεων στις οποίες παραπέμπουν.

Εάν δεν υπάρχει μνεία περί του αντιθέτου, οι πράξεις στις οποίες γίνεται παραπομπή στα κείμενα που δημοσιεύονται στο παρόν τεύχος νοούνται στην εκάστοτε ισχύουσα μορφή τους.