(1)

Enligt artikel 25.1 i förordning (EU) 2016/1011 får administratören av ett signifikant referensvärde välja att inte tillämpa vissa bestämmelser i den förordningen. Om en administratör väljer att inte tillämpa en eller flera av bestämmelser har den behöriga myndigheten befogenhet att besluta att administratören ändå bör tillämpa en eller flera av dem. I artikel 25.3 i den förordningen specificeras kriterier som en behörig myndighet måste ta hänsyn till när den bedömer om det vore lämpligt för administratören att tillämpa bestämmelserna.

(2)

De kriterier som en behörig myndighet måste ta hänsyn till bör beakta typen av bestämmelser i förordning (EU) 2016/1011 som administratörer av signifikanta referensvärden kan välja att inte tillämpa. Administratörer av signifikanta referensvärden kan välja att inte tillämpa vissa bestämmelser som kräver att de inrättar organisatoriska åtgärder för att minska risken för intressekonflikter som är en följd av personalens deltagande i tillhandahållandet av referensvärdet. Vid beaktandet av kriterierna i artikel 25.3 a, c och i) i förordningen bör behöriga myndigheter därför också beakta om andra lämpliga metoder har inrättats för att skydda referensvärdets mot otillbörlig påverkan, i stället för de organisatoriska åtgärder som krävs i de bestämmelserna.

(3)

Vid beaktandet av kriterierna i artikel 25.3 i förordning (EU) 2016/1011 bör behöriga myndigheter också beakta referensvärdets inverkan på en eller flera specifika marknader, ekonomin i allmänhet och referensvärdets betydelse för att säkerställa den finansiella stabiliteten. För detta ändamål bör behöriga myndigheter använda information som är offentlig eller som har gjorts tillgänglig för dem av administratören eller på annat sätt.

(4)

Vid beaktandet av kriteriet i artikel 25.3 f i förordning (EU) 2016/1011 bör behöriga myndigheter också beakta om administratören har inrättat tillräckliga, alternativa tekniska metoder och kontrollmekanismer för att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av referensvärdet och att det är väl underbyggt, varvid hänsyn ska tas till typen av bestämmelser som administratören har valt att inte tillämpa.

(5)

Administratörer bör ges tillräckligt med tid för att utarbeta ansökningar och säkerställa att kraven i denna förordning efterlevs. Denna förordning bör därför börja tillämpas två månader efter det att den trätt i kraft.

(6)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har överlämnat till kommissionen.

(7)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundas på, gjort en analys av kostnader och fördelar och begärt in ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

a)

Om referensvärdet baseras på transaktionsuppgifter.

b)

Om rapportörerna är enheter som står under tillsyn.

c)

Om åtgärder vidtas som gör dataunderlaget bättre underbyggt.

d)

Om administratörens organisationsstruktur minskar incitamenten till manipulation.

e)

Om administratören har ett ekonomiskt intresse i finansiella instrument, finansiella avtal eller investeringsfonder som använder referensvärdet som referens.

f)

Om det finns bevisade fall av manipulation av det berörda referensvärdet eller av ett referensvärde med en liknande metod som tillhandahålls av en administratör av ungefär samma storlek och med ungefär samma organisationsstruktur.

a)

Om dataunderlaget utgörs av transaktionsuppgifter, huruvida administratören är en del av den marknad eller ekonomiska verksamhet som referensvärdet är avsett att mäta.

b)

Om dataunderlaget tillhandahålls av rapportörer, om rapportörerna har ett ekonomiskt intresse i finansiella instrument eller finansiella kontrakt som använder referensvärdet som referens eller kan gynnas av resultatet för en investeringsfond som mäts genom referensvärdet.

c)

Om dataunderlaget kommer från börser eller handelssystem i tredjeländer, huruvida det finns en ram för reglering och tillsyn som tillämpas på dessa börser eller handelssystem som säkerställer att dataunderlaget inte utsätts för otillbörlig påverkan.

d)

Om dataunderlaget består av anbud, huruvida anbuden är bindande eller indikativa och om det finns tillräckliga kontrollmekanismer avseende dessa anbud.

a)

Om administratören har ett ekonomiskt intresse i finansiella instrument eller finansiella avtal som använder referensvärdet som referens eller kan gynnas av resultatet för en investeringsfond som mäts genom referensvärdet.

b)

Om referensvärdet baseras på rapportering av dataunderlag, huruvida det finns tillräckliga kontrollmekanismer avseende administratörens förhållande till rapportörerna.

c)

Om administratören har infört kontroller eller andra åtgärder som effektivt minskar potentiella intressekonflikter.

a)

Om referensvärdesmetoden tillåter användning av expertutlåtanden, huruvida användningen av utlåtanden eller skönsmässiga bedömningar är tillräckligt transparent.

b)

Om referensvärdet baseras på uppskattningar, effektiviteten hos de interna kontrollåtgärder som administratören har infört.

a)

Om referensvärdet är särskilt betydelsefullt för en särskild marknad eller särskilda marknader, huruvida dess otillförlitlighet skulle störa en särskild marknads eller särskilda marknaders funktion och om det finns adekvata substitut för referensvärdet.

b)

Om referensvärdet uppfyller kraven för ett signifikant referensvärde i enlighet med artikel 24.1 b i förordning (EU) 2016/1011 och när informationen är känd för den behöriga myndigheten, det relevanta kvantitativa förhållandet mellan finansiella instrument, finansiella avtal eller investeringsfonder som hänvisar till referensvärdet och det totala värdet av respektive instrument i en medlemsstat.

a)

I vilken grad dataunderlaget baseras på rapportering, om dataunderlaget utgörs av transaktionsuppgifter och hur denna grad beaktas i de kontrollmekanismer som administratören har infört.

b)

Mängden dataunderlag som ska behandlas och antalet datakällor.

c)

Om administratören har tillräckliga tekniska resurser för en fortlöpande och säker behandling av dataunderlaget.

d)

Om metoden ger upphov till operativa risker vid behandlingen av dataunderlaget.

e)

I vilken utsträckning administratören förlitar sig på rapportörer för att fastställa referensvärdet.

a)

Det totala värdet av alla finansiella instrument, finansiella avtal och investeringsfonder som hänvisar till referensvärdet på grundval av referensvärdets alla löptider, om den informationen är känd för den behöriga myndigheten.

b)

Om användningen av referensvärdet är koncentrerad till enskilda kategorier av finansiella instrument, finansiella avtal eller investeringsfonder.

c)

Om referensvärdet är ett signifikant referensvärde i enlighet med artikel 24.1 a i förordning (EU) 2016/1011, och när informationen är känd för den behöriga myndigheten, hur nära de tröskelvärden som avses i artikel 20.1 a och c i) i den förordningen som det totala värdet på de finansiella instrument, finansiella avtal eller investeringsfonder som hänvisar till referensvärdet ligger.

a)

Om tillhandahållandet av referensvärdena inte är administratörens främsta affärsverksamhet, huruvida tillhandahållandet av referensvärdet är organisatoriskt åtskilt från övrig verksamhet eller om andra lämpliga metoder har införts för att undvika intressekonflikter.

b)

Om administratören ingår i en grupp och en eller flera enheter inom gruppen faktiskt eller potentiellt använder referensvärdet, huruvida administratören agerar på ett oberoende sätt och har inrättat andra lämpliga metoder för att undvika intressekonflikter.