—

med beaktande av artiklarna 6, 46, 151, 153, 157, 165, 167 och 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artiklarna 11, 12, 13, 15, 27, 28, 30 och 31 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess handlingsplan,

—

med beaktande av Unescos rekommendation av den 27 oktober 1980 om konstnärers yrkesstatus, 2005 års konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar och den förklaring som antogs vid Unescos världskonferens om kulturpolitik och hållbar utveckling (MONDIACULT 2022),

—

med beaktande av ILO:s tillämpliga konventioner och rekommendationer,

—

med beaktande av Europeiska rådets Stuttgartförklaring av den 19 juni 1983,

—

med beaktande av Romförklaringen av den 25 mars 2017, som godkändes av ledarna för 27 medlemsstater och av Europeiska rådet, Europaparlamentet och kommissionen,

—

med beaktande av den Romförklaring som G20-ländernas kulturministrar utfärdade den 30 juli 2021,

—

med beaktande av förklaringen från Cáceres (1), som antogs vid EU-kulturministrarnas informella möte den 25–26 september 2023,

—

med beaktande av domstolens dom av den 30 mars 2000 i mål C-178/97 (2),

—

med beaktande av tillämpliga unionsrättsakter på sysselsättnings- och socialpolitiska området, såsom direktiv (EU) 2018/957 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (3), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (4), Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (5), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (6), och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 av den 19 oktober 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (7),

—

med beaktande av tillämpliga unionsrättsakter på området likabehandling, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (8), vilket inbegriper system för social trygghet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG (9), och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer (10) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2381 av den 23 november 2022 om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (Kvinnor i styrelser),

—

med beaktande av direktiv (EU) 2019/1158 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster) (11),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden (12) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/789 av den 17 april 2019 om utövandet av upphovsrätt och närstående rättigheter tillämpliga på vissa av sändarföretagens onlinesändningar och vidaresändningar av radio- och tv-program,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/864 av den 17 maj 2017 om ett Europaår för kulturarv (2018) (13),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 En ny europeisk agenda för kultur (COM(2018)0267),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 Ett starkare Europa byggs upp: ungdoms-, utbildnings- och kulturpolitikens roll (COM(2018)0268),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2020 Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027 – Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern (COM(2020)0624),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2020 Europas medier i det digitala decenniet: En handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling (COM(2020)0784),

—

med beaktande av de europeiska arbetsmarknadsparternas ramavtal om distansarbete (2002) respektive digitalisering (2020),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/818 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) (14),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013 (15),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (16),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (17),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 mars 2021 Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021)0102),

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 29 juni 2022 om arbetsplanen för kultur 2019–2022 (COM(2022)0317),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2022 Riktlinjer för tillämpning av unionens konkurrensrätt på kollektivavtal som rör arbetsvillkoren för egenföretagare utan anställda (2022/C 374/02),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 januari 2023 Stärka den sociala dialogen i Europeiska unionen: ta vara på dess fulla potential för att hantera rättvisa omställningar (COM(2023)0040),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 september 2023 Digitaliserad samordning av de sociala trygghetssystemen: främja fri rörlighet på den inre marknaden (COM(2023)0501),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2023/936 av den 10 maj 2023 om ett Europaår för kompetens (18),

—

med beaktande av kommissionens rapport om framtidsutsikterna för den europeiska medieindustrin, offentliggjord den 17 maj 2023 (SWD(2023)0150),

—

med beaktande av den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande,

—

med beaktande av EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027 och parlamentets betänkande om en ny EU-strategisk ram för arbetsmiljö efter 2020 (inklusive ett bättre skydd för arbetstagare mot exponering för skadliga ämnen, arbetsrelaterad stress och skador från repetitiva rörelser) (2021/2165(INI)),

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2018/C 189/01),

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands,

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 8 november 2019 om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare (2019/C 387/01),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 18 maj 2021 om de kulturella och kreativa näringarnas återhämtning, resiliens och hållbarhet,

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet,

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om individuella utbildningskonton,

—

med beaktande av rådets resolution av den 7 december 2022 om EU:s arbetsplan för kultur 2023–2026 (2022/C 466/01),

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 30 januari 2023 om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering,

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 12 juni 2023 om stärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter i Europeiska unionen,

—

med beaktande av sina resolutioner av den 7 juni 2007 om konstnärers sociala ställning (2006/2249(INI)) och av den 20 oktober 2021 om situationen för kulturarbetare och den kulturella återhämtningen i EU (2020/2261(INI)),

—

med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn (19),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 11 december 2018 om den nya europeiska kulturagendan (2018/2091(INI)) och av den 14 december 2022 om genomförande av den nya europeiska agendan för kultur och EU-strategin för internationella kulturella förbindelser (2022/2047(INI)),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om kulturell återhämtning i Europa (2020/2708(RSP)),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 om artificiell intelligens inom utbildning, kultur och den audiovisuella sektorn (2020/2017(INI)),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2021 om 2020 års rapport från kommissionen om rättsstatsprincipen (2021/2025(INI)),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 Europas medier i det digitala decenniet: en handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling (2021/2017(INI)),

—

med beaktande av sin resolution av den 11 november 2021 om en handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens (2021/2007(INI)),

—

med beaktande av sin resolution av den 11 november 2021 om det europeiska området för utbildning: ett gemensamt helhetsgrepp (2020/2243(INI))

—

med beaktande av sin resolution av den 24 november 2021 om revideringen av budgetförordningen inför ikraftträdandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027 (2021/2162(INI)) och betänkandet från BUDG- och CONT-utskotten, som ett mandat som bekräftades av kammaren den 10 maj 2023, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget (omarbetning) (2022/0162(COD)),

—

med beaktande av parlamentets resolution av den 25 november 2021 om införandet av ett europeiskt socialförsäkringsnummer med ett personligt arbetstagarkort (2021/2620(RSP)),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 december 2022 uppskalningen av den fleråriga budgetramen 2021–2027: en resilient EU-budget som är anpassad till nya utmaningar (2022/2046(INI)),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2023 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättningsprioriteringar och sociala prioriteringar för 2023 (2022/2151(INI)),

—

med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2023 om stärkande av den sociala dialogen (2023/2536(RSP)),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2023 med rekommendationer till kommissionen om praktikplatser av hög kvalitet i EU (2020/2005(INL),

—

med beaktande av sin resolution av den 23 november 2021 EU:s idrottspolitik: bedömning och möjliga vägar framåt (2021/2058(INI)),

—

med beaktande av den studie från november 2023 som gjorts för utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning av Europaparlamentets utredningstjänst EU-ram för den sociala och yrkesmässiga situationen för kreatörer och kulturarbetare – en bedömning av det europeiska mervärdet  (20), och rapporten från maj 2021, som beställdes av Europaparlamentet Situationen för konstnärer och kulturarbetare och den kulturella återhämtningen efter covid-19 i EU: politiska rekommendationer  (21),

—

med beaktande av rapporten från juni 2023 från arbetsgruppen av medlemsstaternas experter för den öppna samordningsmetoden Konstnärers och kulturarbetares status och arbetsvillkor i de kulturella och kreativa sektorerna  (22),

—

med beaktande av rapporten från den öppna samordningsmetodens arbetsgrupp med experter från medlemsstaterna av den 4 juni 2021, Towards gender equality in the cultural and creative sectors,

—

med beaktande av Voices of Culture-rapporten från juni 2021 Status and Working Conditions for Artists, Cultural and Creative Professionals  (23),

—

med beaktande av kommissionens studie Konstnärers och kulturarbetares status och arbetsvillkor i de kulturella och kreativa sektorerna , Det europeiska expertnätverket för kultur och audiovisuella medier (EENCA) (2020) (24),

—

med beaktande av Unescos studie Culture and working conditions for artists: implementing the 1980 Recommendation concerning the Status of the Artist (2019)

—

med beaktande av artiklarna 47 och 54 i arbetsordningen,

—

med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning, i enlighet med artikel 58 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning (A9-0304/2023), och av följande skäl:

A.

De kulturella och kreativa näringarna spelar en viktig roll för att säkerställa att kulturen tillhandahålls som en kollektiv nyttighet och för europeiska medborgares kulturella rättigheter. Kultur, konst, kulturarv och kulturell mångfald är mycket värdefullt för det europeiska samhället ur ett kulturellt, utbildningsmässigt, demokratiskt, miljömässigt, socialt, människorättsligt, ekonomiskt och innovativt perspektiv och utgör strategiska sektorer för den europeiska integrationen, och bör därför stödjas genom tillräcklig finansiering och ambitiösa politiska ramar, med beaktande av synergier med annan sektorspolitik.

B.

Konstnärer, upphovsmän, utövande konstnärer och alla kulturskapare är den kreativa källa till vår europeiska kultur som våra samhällen och demokratier bygger på. Kulturella och kreativa uttrycksformer och verk är ofta ett resultat av de nödvändiga bidragen från personer som arbetar i kulturella och kreativa näringar (yrkesverksamma inom kultur och kreativitet) i olika funktioner, roller och befattningar, från skapande av verk till tekniskt stöd och projektledningsstöd, inbegripet programplanering, forsknings- och kuratorverksamhet, kommunikations- och publikutveckling m.m. Sådana uttrycksformer och verk är därmed beroende av att alla yrkesverksamma inom kultur och kreativitet får ett tillräckligt erkännande och stöd.

C.

Det går att bedriva konstnärlig verksamhet som amatör eller yrkesverksam, vilket ökar konkurrensen i en redan mycket konkurrensutsatt miljö. Den juridiska skillnaden mellan dem är inte alltid tydligt fastställd och kan skilja sig åt i nationell lagstiftning och nationell praxis. Övergripande policyer behöver utvecklas för att säkerställa att yrkesverksamma inom kultur och kreativitet kan leva på sin verksamhet.

D.

2022 var 7,7 miljoner människor sysselsatta i kulturbranschen i medlemsstaterna, vilket motsvarar 3,8 % av den totala sysselsättningen (25). De relevanta ekonomiska effekterna av de kulturella och kreativa näringarna, som står för 4,2 % av EU:s BNP och 1,0 % av alla offentliga utgifter (26), fungerar också som en drivkraft för hållbar tillväxt inom olika sektorer och för lokal och regional utveckling.

E.

Oavsett deras roll eller ställning som arbetstagare eller egenföretagare kan levnads- och arbetsvillkoren för yrkesverksamma inom kultur och kreativitet präglas av otrygghet, instabilitet och arbetets intermittenta karaktär, med oförutsägbara inkomster, svagare förhandlingsstyrka gentemot deras avtalspartner, korttidskontrakt, svagt eller inget socialförsäkringsskydd och bristande tillgång till arbetslöshetsstöd. Socialförsäkringsskyddet för yrkesverksamma inom kultur och kreativitet varierar inom och mellan olika länder, på grund av skillnader i sektorer och typer av arbete inom sektorerna, och kan leda till skillnader i levnads- och arbetsvillkor. De sociala villkoren och arbetsvillkoren i kulturella och kreativa näringar måste förbättras radikalt, vilket framgår av G20-ledarnas förklaring från oktober 2021 i Rom (27).

F.

Kulturella och kreativa näringar består främst av enskilda personer samt mikroföretag, små och medelstora organisationer och företag, självstyrande organisationer och kulturkooperativ. Mer än dubbelt så många yrkesverksamma inom kultur och kreativitet är egenföretagare jämfört med befolkningen i allmänhet (32 % mot 14 %), och yrkesverksamma inom kultur och kreativitet har ofta en anställningsform som skiljer sig åt från traditionella arbetsformer och har mer sällan än den genomsnittliga förvärvsarbetande personen ett fast jobb, en anställning, ett heltidsarbete eller endast ett arbete, och kombinerar ofta anställning med egenföretagande, inklusive soloföretagande, i kulturella och kreativa näringar och i andra sektorer såsom tjänste- eller utbildningssektorn. Att ha flera jobb samtidigt kan allvarligt påverka balansen mellan arbete och privatliv. Yrkesverksamma inom kultur och kreativitet tenderar att ha projektbaserade anställningar och en hög grad av rörlighet.

G.

I vissa medlemsstater finns det i den nationella rätten ingen yrkesram för yrkesverksamma inom kultur och kreativitet och dessa atypiska arbetsformer, som ofta avbryts av eller löper parallellt med långa perioder av obetald tid som ägnas åt konstnärlig forskning, att skapa konstnärliga verk eller att repetera, i kombination med oregelbundna inkomster, leder till oregelbundna utbetalningar och osammanhängande försäkringsperioder som allvarligt begränsar deras förmåga att bidra och få faktisk tillgång till socialt skydd. Till följd av detta är deras tillgång till relevanta förmåner, särskilt system för arbetslöshetsersättning, ersättning vid pension, semester och sjukledighet, ledighet av familjeskäl och vård av anhörig, och deras tillgång till barnomsorg, ofta begränsad. Även om socialförsäkringsskyddet är tillgängligt på frivillig basis har egenföretagare inom kultur och kreativitet ett bristfälligt skydd. Denna situation kan förvärras av ett felaktigt fastställande av yrkesställning för de som är verksamma inom kultur och kreativitet.

H.

Karriärutveckling och en stabil karriär inom kulturella och kreativa näringar är ofta beroende av socioekonomiska faktorer och av ålder, kön, etniskt ursprung, funktionsnedsättning och klass. Arbetsförhållandena för arbetstagare inom kultur och kreativitet som är mitt i karriären, för arbetstagare med funktionsnedsättning, arbetstagare från etniska minoriteter och arbetstagare med arbetarklassbakgrund kan vara sämre. Det är svårt att göra karriär och behålla en karriär i kulturella och kreativa näringar och karriärmöjligheterna försämras ofta med åldern. Bland äldre arbetstagare inom kulturella och kreativa näringar är det betydligt fler egenföretagare, vilket innebär en större risk för otrygghet.

I.

Yrkesverksamma inom kultur och kreativitet har drabbats hårt av covid-19-pandemin, som har avslöjat deras osäkra levnads- och arbetsvillkor. Enligt Unesco ska över 10 miljoner arbetstagare i kulturella och kreativa näringar globalt sett ha förlorat sina jobb 2020 (28). Mekanismer för att motverka krisen har spelat en central roll under och efter covid-19-pandemin när det gäller att ta itu med utmaningar i de kulturella och kreativa näringarna. Även om de kulturella och kreativa näringarna har genomgått stora förändringar till följd av pandemin, digitaliseringen och den gröna omställningen, vilket har gjort livslångt lärande, omskolning och kompetensutveckling nödvändigt, har de inte helt återhämtat sig från de förluster som uppstod under pandemin och som fick en varaktig inverkan på försörjningsmöjligheterna för de personer som arbetar i dessa sektorer. Covid-19-krisen visade tydligt hur känsliga befintliga organisationsstrukturer och arbetsmetoder var, särskilt för utsatta yrkespersoner med otrygg anställningsstatus, såsom personer med atypiska eller projektbaserade anställningskontrakt.

J.

Yrkesverksamma inom kultur och kreativitet har ofta begränsade pensionsrättigheter eftersom deras arbete är atypiskt och ofta osäkert, vilket kan påverka avgiftsnivån eller andra kriterier för pensionsrättigheter. Konstnärer får fortsätta att jobba efter den officiella pensionsåldern.

K.

En välfungerande branschvis social dialog, på nationell nivå och EU-nivå, och höga nivå av kollektivavtalstäckning spelar en avgörande roll när det gäller att bygga upp professionella och hållbara sektorer genom att underlätta en inkluderande arbetsmarknad som främjar anständiga arbetsvillkor, inbegripet rättvisa och tillräckliga löner. Den begränsade kollektivavtalstäckningen i kulturella och kreativa näringar (29) i flera medlemsstater bidrar till en bristfällig arbetskvalitet, låga löner och begränsad tillgång till socialt skydd. Det är svårt för fackföreningarna att organisera yrkesverksamma inom kultur och kreativitet på grund av intermittenta arbetsmönster, byte av arbetsplats, flera olika yrkesverksamheter och med tanke på det ökade antalet egenföretagare i sektorn. Vissa organisationer deltar inte i kollektivförhandlingar, och många yrkesgrupper är fortfarande inte representerade. De nya utmaningar som dessa sektorer står inför, såsom digitalisering, AI och utveckling av nya kompetenser, bör återspeglas i moderna och effektiva system för kollektivförhandling.

L.

Odeklarerat arbete undergräver mänskliga rättigheter och särskilt anständiga arbets- och levnadsvillkor, hindrar hållbara tillväxtinriktade strategier, skapar ett allvarligt hot mot den europeiska sociala modellens hållbarhet och ger upphov till illojal konkurrens. Helt eller delvis odeklarerat arbete utestänger yrkesverksamma från ett arbetsrättsligt skydd och ett socialförsäkringsskydd och är ett stort problem i kulturella och kreativa näringar. Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) fyller en viktig funktion när det gäller att genomföra samordnade och gemensamma inspektioner för att förbättra medlemsstaternas förmåga att skydda personer som utövar sin rätt till fri rörlighet och för att bekämpa gränsöverskridande bedrägerier och oegentligheter.

M.

Det finns också skillnader i lön, pension och omsorg mellan kvinnor och män i kulturella och kreativa näringar. Kvinnor i ledande positioner är i minoritet (30). Kvinnor tjänar i genomsnitt mindre än sina manliga motsvarigheter i samma yrke (31) och med sådana typer av kontrakt som allvarligt kan påverka balansen mellan arbete och privatliv, bland annat genom ovanliga och oregelbundna arbetstider, krav på resor i arbetet och intensivt nätverkande samt bristen på omsorgsinfrastruktur. Kvinnor har därför ofta, relativt sett, kortare karriärer, särskilt inom den audiovisuella sektorn.

N.

Sexuella trakasserier är tre gånger vanligare inom kulturella och kreativa näringar (32) än i den genomsnittliga arbetskraften. Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av trakasserier och övergrepp, även på nätet, vilket MeToo-rörelsen är ett exempel på. Detta kan innebära en risk för självcensur, som har en negativ inverkan på den typ av konstnärliga uttryck som kvinnor producerar, och begränsar deras yttrandefrihet och karriärutveckling. Könsrelaterat våld och trakasserier inom kulturella och kreativa näringar förstärker klyftan mellan könen (33). Sådana systemiska hinder kommer att kräva en integrerad strategi för att förebygga och undanröja dem. ILO:s konvention om våld och trakasserier (nr 190) och rekommendation (nr 206) är de första internationella arbetsnormer som tillhandahåller en gemensam ram för att förebygga, avhjälpa och utrota våld och trakasserier i arbetslivet.

O.

Vissa medlemsstater har infört incitament för att uppmuntra företag att på frivillig basis delta i återintegreringen på arbetsmarknaden av offer för könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier, genom att ge dem möjlighet att minska arbetsgivaravgifterna till de sociala trygghetssystemen om man erbjuder de som utsatts för könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier en tillsvidareanställning, vilket skulle kunna fungera som exempel på god praxis.

P.

Yrkesverksamma inom kultur och kreativitet från missgynnade grupper, däribland personer från etniska och geografiska minoriteter, personer med en missgynnad socioekonomisk bakgrund, personer med funktionsnedsättning och hbtqi+-personer samt kvinnor och unga, har sämre tillgång till jobb i konst- och kulturbranschen och färre möjligheter att göra långsiktig karriär i branschen, vilket ökar risken för ett uteblivet generationsskifte inom kulturella och kreativa näringar.

Q.

I flera medlemsstater har yrkesverksamma inom kultur och kreativitet ingen särskild rättslig ram. Flera medlemsstater håller på att uppdatera sina rättsliga ramar för att skydda rättigheterna för yrkesverksamma inom kultur och kreativitet genom att ta hänsyn till de kulturella och kreativa sektorernas särdrag. Flera medlemsstater har inkluderat lagstiftningsreformer i sina planer för återhämtning och resiliens för att förbättra arbetsvillkoren för yrkesverksamma inom kultur och kreativitet.

R.

Rörlighet är en viktig del av den konstnärliga verksamheten och karriärutvecklingen och bidrar till att öka inkomster och den långsiktiga ekonomiska förutsägbarheten. Många konstnärer rör sig ofta mellan medlemsstaterna. Rörlighet är viktigt för att studenter och unga yrkesverksamma inom kultur och kreativitet ska kunna bredda sin utbildning, skaffa sig diversifierade färdigheter och få tillgång till ett bredare utbud av attraktiva karriärmöjligheter. Å andra sidan är konstnärernas rörlighet förenad med specifika svårigheter, särskilt när det gäller socialt skydd och beskattning, vilket kräver specifika åtgärder. Den höga rörligheten kan också vara en bidragande orsak till odeklarerat arbete (34). De nuvarande finansieringsinstrumenten till stöd för rörlighet bör vara bättre anpassade till sektorernas särdrag. Konstnärliga produktioner involverar ofta inte bara européer utan också yrkesverksamma inom kultur och kreativitet i tredjeländer, vars rörlighet kan begränsas av svårigheter att få visum för en medellång period.

S.

Tillgång till konstnärlig utbildning främjar social inkludering och kampen mot ojämlikhet. Erasmus+-programmet har varit unionens mest synliga framgång när det gäller att uppnå målen om kvalitet på inkluderande utbildning. Den nuvarande bristen på automatiskt ömsesidigt erkännande av konstnärlig kompetens och kreativa färdigheter och kvalifikationer hindrar den gränsöverskridande rörligheten för yrkesverksamma inom den kultur och kreativitet.

T.

De kulturella och kreativa näringarna genomgår stora förändringar, vilket kräver en bedömning av de färdigheter som behövs inom dessa sektorer och den utveckling av strategier som krävs för att ta itu med nuvarande kompetensbrister. Kompetenspakten från 2020 och Europaåret för kompetens 2023 har ytterligare belyst behovet av att integrera färdigheter, särskilt övergripande, mjuka och digitala färdigheter, i utbildningssystemen i syfte att utveckla talanger och åstadkomma övergångar på arbetsmarknaden, bland annat genom teknisk utbildning och yrkesutbildning i form av storskaliga kompetenspartnerskap inom det bredare kulturella och kreativa ekosystemet, i samarbete med arbetsmarknadens parter.

U.

Den snabba digitala omställningen, som påskyndades under covid-19-pandemin, och den ökande användningen av artificiell intelligens (AI) har skapat nya möjligheter och arbetstillfällen som underlättar nya affärsmodeller och produktionsformer, diversifierar arbetsformer och ökar tillgången till kultur för en större publik och därmed bidrar till sektorernas dynamik och omvandling. Detta har dock medfört vissa utmaningar och en viss osäkerhet som lett till förlorade arbetstillfällen, uppsägningar och förlorad kontroll över sitt arbete, inbegripet utmaningar som rör dels upphovs- eller äganderätt till verk, dels mångfald. Digitaliseringen har underlättat tillhandahållandet av kulturella tjänster över gränserna. Denna trend har gått hand i hand med de stora medieplattformarnas ökande användning av orimliga och tvingande kontraktsformer, vilket hotar rättvisa och adekvata löner och arbetsvillkor för europeiska upphovsmän.

V.

Skälig ersättning för användningen av deras kreativa verk är centralt för upphovsmännens och kompositörernas arbetsvillkor, eftersom detta är grunden för deras inkomster som professionella kulturskapare. Upphovsrättsorganisationer och deras globala system spelar en viktig roll för att upphovsmän ska kunna få skälig ersättning, bland annat genom förhandlingar om avgifter med användarna, och för att bidra till ett främjande av kulturell mångfald och kulturella uttrycksformer.

W.

Stuttgartförklaringen återspeglar en enad europeisk vision, varigenom ledarna uttryckte sin vilja att samarbeta för en gemensam framtid och en önskan att bekräfta den europeiska identiteten och att arbeta för en allt fastare sammanslutning mellan dess folk. I förklaringen betraktas kulturens roll som en viktig del för att uppnå detta mål.