Systemviktiga betalningssystem (SIPS)
SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:
Förordning (EU) nr 795/2014 om krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem (ECB/2014/28)
Beslut (EU) 2019/1349 om förfarandet och förutsättningarna för att en behörig myndighet utövar vissa befogenheter i samband med övervakningen av systemviktiga betalningssystem (ECB/2019/25)
Beslut (EU) 2017/2098 om förfarandetekniska aspekter för förelägganden om korrigerande åtgärder vid bristande efterlevnad av förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2017/33)
Beslut (EU) 2017/2097 om en metod för att beräkna de sanktioner som utgår om övervakningskraven avseende systemviktiga betalningssystem åsidosätts (ECB/2017/35)
VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN OCH BESLUTEN?
- I förordning (EU) nr 795/2014 fastställs krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem (SIPS).
- I beslut (EU) 2019/1349 fastställs förfarandet och förutsättningarna för att en behörig myndighet utövar vissa befogenheter i samband med övervakningen av systemviktiga betalningssystem.
- I beslut (EU) 2017/2098 fastställs förfarandet för förelägganden om korrigerande åtgärder vid bristande efterlevnad av förordning (EU) nr 795/2014.
- I beslut (EU) 2017/2097 fastställs en metod för att beräkna de sanktioner som utgår om övervakningskraven avseende systemviktiga betalningssystem åsidosätts.
VIKTIGA PUNKTER
Enligt förordning (EU) nr 795/2014 antar Europeiska centralbankens (ECB) råd motiverade beslut om vilka betalningssystem* som är systemviktiga betalningssystem. Förfarandet för att identifiera ett betalningssystem som ett systemviktigt betalningssystem är tydligt fastställt. En översyn och identifiering görs årligen av ECB och förteckningen över systemviktiga betalningssystem finns på ECB:s webbplats.
Ett betalningssystem ska betecknas som ett systemviktigt betalningssystem om det
- kan anmälas som ett systemviktigt betalningssystem enligt direktiv 98/26/EG om avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (se sammanfattning),
- uppfyller vissa kvantitativa kriterier under ett kalenderår.
Dessutom kan ECB-rådet i undantagsfall identifiera ett systemviktigt betalningssystem på grundval av en sund och välgrundad bedömning.
Operatörer av systemviktiga betalningssystem* ska
- säkerställa att de rättsliga ramar inom vilka de verkar garanterar hög säkerhet för verksamheten,
- ha dokumenterade mål där de prioriterar ett säkert och effektivt betalningssystem,
- ha effektiva och dokumenterade kontrollmekanismer,
- säkerställa tydligt definierade roller och ansvarsområden för sin administrativa styrelse eller sitt tillsynsråd – styrelsens sammansättning och ledning ska säkerställa integritet och bestå av en lämplig blandning av tekniska färdigheter, kunskap och erfarenhet både av systemviktiga betalningssystem och av hela finansmarknaderna.
En operatör av systemviktiga betalningssystem ska
- ta fram och underhålla sunda regler så att man på ett heltäckande sätt kan identifiera, mäta, övervaka och hantera de risker – även likviditets- eller kreditrisker och allmänna affärsrisker eller operativa risker – som uppstår,
- endast godta följande säkerheter: kontanter eller tillgångar med låg kredit-, likviditets- och marknadsrisk som uppfyller vissa villkor,
- tillämpa regler och förfaranden för att
- se till att slutlig avveckling sker antingen i centralbankspengar eller med hjälp av tillgångar som inte har någon, eller låg, kredit- och likviditetsrisk, senast på förfallodagen,
- göra det möjligt för operatören att fullgöra sina förpliktelser även om en deltagare hamnar på obestånd,
- inrätta förfaranden för att säkerställa kontantavveckling,
- inrätta förfaranden för att säkerställa kontantavveckling,
- förvara sina deltagares tillgångar hos enheter som är reglerade och står under tillsyn (”förvaringsinstitut”) som är behöriga att fullt ut skydda dessa tillgångar,
- ta fram en investeringsstrategi som ska säkras av högkvalitativa gäldenärer*,
- ta fram och offentliggöra icke-diskriminerande kriterier för tillgång till, och deltagande i, det systemviktiga betalningssystemets tjänster, som ses över en gång per år,
- ha rutiner för att identifiera och bemöta de krav som de marknader som det systemviktiga betalningssystemet betjänar har,
- anta ett omfattande regelverk och informera deltagarna om hela regelverket.
Om en operatör av systemviktiga betalningssystem inte uppfyller kraven i förordningen kan den behöriga myndigheten* vidta korrigerande åtgärder. ECB kan även förelägga sanktioner. Besluten (EU) 2017/2098 och (EU) 2017/2097 utgör ramen för detta.
Enligt ECB:s beslut (EU) 2019/1349 kan behöriga myndigheter
- kräva att operatörer av systemviktiga betalningssystem
- tillhandahåller all information och all dokumentation för att säkerställa att förordningen efterlevs eller att betalningssystemet fungerar väl,
- utnämna en oberoende expert för att undersöka eller granska driften av det systemviktiga betalningssystemet,
- utföra kontinuerlig och/eller ad hoc-tillsyn för att säkerställa att operatörer av systemviktiga betalningssystem uppfyller alla krav,
- samarbeta med andra myndigheter för att utöva befogenheterna enligt beslutet.
Den behöriga myndigheten får enligt beslut (EU) 2017/2098 vidta korrigerande åtgärder mot en operatör av systemviktiga betalningssystem som inte följer förordning (EU) nr 795/2014. I beslutet fastställs de relevanta förfarandetekniska aspekterna för detta. Om en operatör av systemviktiga betalningssystem underlåter att genomföra de korrigerande åtgärderna kan detta leda till att ECB vidtar en sanktion.
I beslut (EU) 2017/2097 fastställs den metod som ska tillämpas när ECB beräknar de sanktionsbelopp som ECB ålägger en operatör av systemviktiga betalningssystem vid överträdelser av förordning (EU) nr 795/2014. I det beslutet fastställs grundbeloppet till 50 % av summan av följande belopp:
- 1 % av omsättningen.
- 0,0001 % av värdet av de hanterade betalningarna.
I beslutet fastställs även beloppsgränser och varaktigheten för de regelbundna vitesbetalningar som föreläggs.
SEDAN NÄR GÄLLER FÖRORDNINGEN OCH BESLUTEN?
- Förordning (EU) nr 795/2014 har gällt sedan den 12 augusti 2014.
- Beslut (EU) 2019/1349 har gällt sedan den 5 september 2019.
- Besluten (EU) 2017/2098 och (EU) 2017/2097 har gällt sedan den 6 december 2017.
De har därefter ändrats för att återspegla utvecklingen.
BAKGRUND
- Betalningssystem spelar en viktig roll för finanssektorns och hela euroområdets stabilitet och effektivitet. De är till stor del osynliga, men säkerställer ett säkert flöde av elektroniska betalningar från betalaren till betalningsmottagaren och mellan finansinstitut.
- Att säkerställa väl fungerande betalningssystem är en av Eurosystemets lagstadgade uppgifter.
- I enlighet med de allmänna principerna för finansmarknadsinfrastrukturer bör systemviktiga betalningssystem omfattas av effektiv tillsyn på grund av sin potential att utlösa systemrisker* om de inte är tillräckligt skyddade mot de risker som de utsätts för. Dessutom behöver de behöriga myndigheterna tillräckliga befogenheter och resurser för att kunna fullgöra sina respektive uppgifter, inbegripet att vidta korrigerande åtgärder.
- ECB anser att ett betalningssystem är systemviktigt om störningar inom det skulle kunna leda till störningar bland deltagarna eller i det övergripande finansiella systemet. Förutom en handfull systemviktiga betalningssystem finns det 38 icke systemviktiga betalningssystem i euroområdet.
- Mer information finns här:
VIKTIGA BEGREPP
Betalningssystem: ett formellt arrangemang mellan tre eller fler deltagare med gemensamma regler och standardiserade arrangemang för att utföra överföringsuppdrag mellan deltagarna.
Operatör av systemviktiga betalningssystem: juridisk person som ansvarar för driften av ett systemviktigt betalningssystem.
Gäldenär: en person som har eller åtar sig en avtalsförpliktelse gentemot någon annan.
Behörig myndighet: Europeiska centralbanken eller en nationell centralbank i Eurosystemet med primärt tillsynsansvar.
Systemrisk: risken att en deltagare eller operatören av ett systemviktigt betalningssystem inte uppfyller sina respektive skyldigheter och detta medför att andra deltagare och/eller operatören av det systemviktiga betalningssystemet inte kan uppfylla sina respektive skyldigheter i rätt tid, vilket kan få sekundäreffekter som hotar det finansiella systemets stabilitet eller tilltron till det.
HUVUDDOKUMENT
Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 av den 3 juli 2014 om krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem (ECB/2014/28) (EUT L 217, 23.7.2014, s. 16).
Fortlöpande ändringar av förordning (EU) nr 795/2014 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/1349 av den 26 juli 2019 om förfarandet och förutsättningarna för att en behörig myndighet utövar vissa befogenheter i samband med övervakningen av systemviktiga betalningssystem (ECB/2019/25) (EUT L 214, 16.8.2019, s. 16).
Se den konsoliderade versionen.
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2017/2098 av den 3 november 2017 om förfarandetekniska aspekter för förelägganden om korrigerande åtgärder vid bristande efterlevnad av förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2017/33) (EUT L 299, 16.11.2017, s. 34).
Se den konsoliderade versionen.
Europeiska centralbankens beslut (EU) 2017/2097 av den 3 november 2017 om en metod för att beräkna de sanktioner som utgår om övervakningskraven avseende systemviktiga betalningssystem åsidosätts (ECB/2017/35) (EUT L 299, 16.11.2017, s. 31).
ANKNYTANDE DOKUMENT
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).
Se den konsoliderade versionen.
Senast ändrat 30.08.2021