Den gemensamma tillsynsmekanismen – Tillsynsavgifter

VIKTIGA PUNKTER

I artikel 30 i förordning (EU) nr 1024/2013 fastställs principen om betalning av tillsynsavgifter. Där anges följande:

• ECB
  • ska ta ut en årlig avgift av alla banker och filialer som omfattas av den europeiska banktillsynen för att täcka kostnaderna för dess uppgifter och ansvarsområden,
  • ska fastställa hur avgifterna ska beräknas efter offentliga samråd och analyser av möjliga kostnader och fördelar,
  • får begära förskottsbetalning av den årliga tillsynsavgiften som ska grundas på en rimlig uppskattning.
• Tillsynsavgifter
  • ska grundas på och får inte överstiga de utgifter ECB ådrar sig i samband med de särskilda tillsynsuppgifterna,
  • ska fastställas genom objektiva kriterier som hör samman med det berörda kreditinstitutets betydelse och riskprofil, inbegripet dess riskvägda tillgångar,
  • nationella myndigheter får ta ut avgifter enligt nationell lagstiftning för kostnader som de ådrar sig.

I förordning (EU) nr 1163/2014 (ECB/2014/41) anges följande:

• ECB ska ta ut en årlig tillsynsavgift från varje kreditinstitut eller filial (den avgiftsskyldige³) som är verksam i en deltagande medlemsstat.
• De årliga tillsynsavgifter som ska tas ut från de enheter som står under tillsyn beräknas på grundval av de kostnader som ECB ådrar sig under den relevanta avgiftsperioden och som är direkt eller indirekt kopplade till dess tillsynsuppgifter.
• Den avgiftsskyldiges sammanlagda tillgångar och totala riskexponering (var och en 50 %) används för att fastställa de årliga avgifterna. Särskilda regler gäller för
  • nya enheter som står under tillsyn och enheter som inte längre står under tillsyn eller som har förändrad status,
  • fördelning av årliga kostnader mellan betydande och mindre betydande enheter som står under tillsyn,
  • den lägsta avgiftskomponenten (en fast procentsats på 10 % av den årliga tillsynsavgiften). För enheter och grupper med tillgångar upp till specifika gränser får den lägsta avgiftskomponenten halveras.
• ECB
  • ska samarbeta med nationella behöriga myndigheter för att säkerställa att tillsynen förblir kostnadseffektiv och rimlig för alla kreditinstitut och filialer,
  • ska varje år inom sex månader efter utgången av varje avgiftsperiod utfärda en avgiftsavi till alla avgiftsskyldiga och det belopp som förfaller till betalning ska betalas inom 35 dagar från avgiftsavins utfärdandedag,
  • ska tillämpa ränta på utebliven betalning av tillsynsavgifter,
  • får förelägga sanktioner,
  • ska årligen rapportera till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och eurogruppen.

I förordning (EU) nr 2019/2158 (ECB/2019/38) anges följande:

• ECB ska fastställa respektive avgiftsfaktorer i enlighet med det totala riskvägda exponeringsbeloppet och de sammanlagda tillgångarna för de enheter och grupper som står under tillsyn.
• Avgiftsskyldiga som avser att utesluta tillgångar och/eller riskexponering för dotterföretag i icke-deltagande medlemsstater eller i länder utanför EU måste underrätta ECB.
• De nationella behöriga myndigheterna ska i standardmallar säkerställa kvaliteten och tillförlitligheten på de avgiftsfaktorer som de erhåller från de avgiftsskyldiga innan de överlämnas till ECB.

Totala årliga tillsynsavgifter

• Från och med 2015 utfärdar ECB varje år ett beslut om totala årliga tillsynsavgifter.
• I beslutet från 2021 (beslut (EU) 2021/490) noteras att tillsynsavgifterna från och med 2020 tas ut först efter utgången av den relevanta avgiftsperioden när de faktiska årliga kostnaderna har fastställts och att förskottsbetalningar inte längre krävs.