Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
minska sårbarheterna och stärka den fysiska motståndskraften1 hos kritiska entiteter i Europeiska unionen (EU) för att säkerställa ett fritt tillhandahållande av tjänster som är nödvändiga för ekonomin och samhället som helhet, och
öka motståndskraften hos de kritiska entiteter som tillhandahåller dessa tjänster.
VIKTIGA PUNKTER
EU:s medlemsstater måste efter en riskbedömning identifiera kritiska entiteter som tillhandahåller tjänster som är väsentliga för upprätthållandet av funktioner som är avgörande för samhället, ekonomin, folkhälsan och säkerheten eller miljön, och där en incident skulle få betydande störande effekter på dessa väsentliga tjänster. Detta omfattar entiteter inom följande sektorer:
Energi, inklusive el-, fjärrvärme-, olja-, gas- och väteoperatörer.
Transport med flyg, järnväg, vatten och väg, inklusive kollektivtrafik.
Bankverksamhet, som också omfattas av förordning (EU) 2022/2554 (rättsakten om digital operativ motståndskraft – se sammanfattningen).
Finansmarknadsinfrastruktur, inklusive handelsplatser, som också omfattas av lagen om digital operativ motståndskraft.
Hälso- och sjukvård, inklusive vårdgivare, tillverkare av grundläggande läkemedel och kritiska produkter samt forskning om och utveckling av läkemedel.
Dricksvatten: leverantörer och distributörer.
Avloppsvatten: avledning och rening.
Digital infrastruktur, inbegripet elektroniska kommunikationstjänster och datacentraler, som också omfattas av direktiv (EU) 2022/2555 (se sammanfattning).
Offentliga förvaltningsorgan på central regeringsnivå, med undantag för organ för nationell säkerhet, allmän säkerhet, försvar och brottsbekämpning.
Rymdoperatörer av markbaserad infrastruktur.
Livsmedelsföretag som uteslutande ägnar sig åt logistik och partihandel samt åt storskalig industriell produktion och bearbetning.
Det bör noteras att vissa delar av direktivet inte gäller för enheter inom banksektorn, finansmarknadens infrastruktur och den digitala infrastruktursektorn.
Varje medlemsstat måste
anta en nationell strategi och göra regelbundna riskbedömningar,
med beaktande av resultatet av riskbedömningarna identifiera entiteter som är beroende av kritisk infrastruktur för att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster, ekonomin, folkhälsan och säkerheten eller miljön,
stödja de identifierade kritiska entiteterna när det gäller att öka deras motståndskraft, till exempel med vägledningsmaterial, övningar, rådgivning och utbildning,
säkerställa att de nationella myndigheterna har befogenheter, resurser och medel för att utföra sina tillsynsuppgifter, inbegripet att utföra inspektioner på plats av kritiska entiteter och införa sanktioner för bristande efterlevnad som en del av en verkställighetsmekanism,
ange på vilka villkor en kritisk entitet kan lämna in ansökningar om bakgrundskontroller av personal på känsliga befattningar.
Senast den ska medlemsstaterna identifiera kritiska entiteter för de sektorer och delsektorer som anges i bilagan till direktivet.
kritiska entiteter måste
utföra egna riskbedömningar för att identifiera risker som kan störa deras förmåga att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster,
vidta tekniska, säkerhetsmässiga och organisatoriska åtgärder för att öka sin motståndskraft,
rapportera betydande störande incidenter till de nationella myndigheterna.
Om kritiska entiteter tillhandahåller väsentliga tjänster i eller till sex eller fler medlemsstater kan de dra nytta av extra rådgivning genom rådgivningsuppdrag som utvärderar riskbedömningen och de åtgärder för ökad motståndskraft som entiteten har infört.
Europeiska kommissionen antog delegerad förordning (EU) 2023/2450 om fastställande av en icke uttömmande förteckning över samhällsviktiga tjänster inom ovannämnda sektorer och delsektorer. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska använda denna förteckning för att genomföra en riskbedömning, och riskbedömningen ska därefter användas för att identifiera kritiska entiteter.
Gruppen för kritiska entiteters motståndskraft underlättar samarbetet mellan medlemsstaterna, inbegripet utbyte av information och god praxis.
Kommissionen tillhandahåller stöd, bland annat om sektorsövergripande risker, bästa praxis, metoder, gränsöverskridande utbildning och övningar för att testa kritiska entiteters motståndskraft.
VILKEN PERIOD GÄLLER BESTÄMMELSERNA FÖR?
Direktivet ska införlivas i nationell lagstiftning senast den . Dessa bestämmelser bör tillämpas från och med den .
Detta direktiv är en del av ett paket med lagstiftningsåtgärder för att förbättra motståndskraften och insatskapaciteten hos offentliga och privata entiteter i EU på områdena cybersäkerhet och skydd av kritisk infrastruktur.
Rådet utfärdade också en rekommendation om en EU-omfattande samordnad strategi för att stärka den kritiska infrastrukturens motståndskraft i januari 2023.
Motståndskraft. Kapaciteten att förebygga, skydda mot, reagera på, bekämpa, mildra, absorbera, ta emot och återhämta sig från incidenter som bland annat kan orsakas av naturkatastrofer såsom hot mot folkhälsan eller hot som orsakats av människor, såsom terrorism, sabotage eller hybridhot. Hybridhot uppstår när statliga eller icke-statliga aktörer försöker utnyttja sårbarheten hos kritisk infrastruktur genom att använda en blandning av åtgärder (dvs. diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska) på ett samordnat sätt samtidigt som de håller sig under tröskeln för formell krigföring, till exempel genom massdesinformationskampanjer som hindrar den demokratiska processen i val.
HUVUDDOKUMENT
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2557 av den om kritiska entiteters motståndskraft och om upphävande av rådets direktiv 2008/114/EG (EUT L 333, , s. 164).
ANKNYTANDE DOKUMENT
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2450 av den om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2557 genom upprättande av en förteckning över samhällsviktiga tjänster (EUT L, 2023/2450, ).
Rådets rekommendation av den om en unionsomfattande samordnad strategi för att stärka den kritiska infrastrukturens motståndskraft (EUT L 20, , s. 1).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 av den om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011 (EUT L 333, , s. 1).
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2-direktivet) (EUT L 333, , s. 80).
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En agenda för terrorismbekämpning för EU: förutse, förhindra, skydda, reagera (COM(2020) 795 final, ).
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Strategi för EU:s säkerhetsunion (COM(2020) 605 final, ).
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (omarbetning) (EUT L 158, , s. 125).
Fortlöpande ändringar av direktiv (EU) 2019/944 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den om den inre marknaden för el (omarbetning) (EUT L 158, , s. 54).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/941 av den om riskberedskap inom elsektorn och om upphävande av direktiv 2005/89/EG (EUT L 158, , s. 1).
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) (EUT L 328, , s. 82).
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, , s. 6).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (EUT L 280, , s. 1).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, , s. 1).
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, , s. 89).
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG (EUT L 197, , s. 1).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (EUT L 316, , s. 12).
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, , s. 94).
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den om bedömning och hantering av översvämningsrisker (EUT L 288, , s. 27).
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, , s. 37).