Likviditetstäckningskravet för kreditinstitut

VIKTIGA PUNKTER

Kreditinstitut ska ha en likviditetstäckningskvot på minst 100 %. Detta motsvarar kvoten mellan likviditetsbufferten² och nettolikviditetsutflödet³ under 30 dagar.

Ett kreditinstitut befinner sig i stress⁴ i följande situationer (listan är inte uttömmande):

• Avveckling av en betydande andel av dess inlåningar från allmänheten.
• En delvis eller total förlust av osäkrad kapitalmarknadsfinansiering eller säkrad kortfristig finansiering.
• Ytterligare likviditetsutflöden till följd av ett försämrat kreditbetyg.
• Ökad marknadsvolatilitet som påverkar säkerheternas värde.
• Oplanerat utnyttjande av likviditets- och kreditfaciliteter.
• Potentiell skyldighet att köpa tillbaka skulder eller att uppfylla utomobligatoriska förpliktelser.

Likvida tillgångar ska uppfylla följande krav:

• De ska vara ett kreditinstituts egendom, rättighet eller andel, som ska kunna omvandlas till pengar inom 30 dagar.
• De ska inte emitteras av kreditinstitutet självt eller av andra organ, t.ex. värdepappersföretag, försäkringsbolag eller finansiella holdingföretag.
• Deras värde ska kunna bestämmas av lättillgängliga marknadspriser.
• De ska listas på en erkänd börs eller vara överlåtbara via en direkt försäljning eller återköpsavtal⁵.

Likvida tillgångar delas upp i flera olika kategorier:

• Nivå 1 (de mest likvida), t.ex. mynt och sedlar eller tillgångar som säkerställs av Europeiska centralbanken, nationella centralbanker eller delstatliga självstyrelseorgan och lokala myndigheter.
• Nivå 2A, t.ex. tillgångar som säkerställs av delstatliga självstyrelseorgan, lokala myndigheter eller offentliga organ inom EU med en riskvikt på 20 %.
• Nivå 2B, t.ex. värdepapper med bakomliggande tillgångar, företagsvärdepapper, aktier förutsatt att de uppfyller vissa krav samt vissa värdepapperiseringar⁶ som måste uppfylla en rad strikta villkor för att godtas som tillgångar på nivå 2B.

Kreditinstitut måste säkerställa följande:

• Att tillgångarna i deras likviditetsbuffert alltid är tillräckligt diversifierade och lättillgängliga samt att de kan omvandlas till pengar inom 30 dagar.
• Att minst 60 % av bufferten innehas i tillgångar på nivå 1 och minst 15 % i tillgångar på nivå 2B.
• Att sådana tillgångar som inte längre uppfyller kriterierna behandlas som likvida tillgångar inom 30 dagar.

Det finns utförliga regler och beräkningar för att fastställa och mäta likviditetsutflöden och likviditetsinflöden samt för att fastställa vilka förfaranden som ska följas.

I och med kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620 gjordes vissa ändringar av 2015 års lagstiftning för att förbättra den praktiska tillämpningen. De viktigaste ändringarna var följande:

• Att helt och hållet anpassa beräkningen av förväntade ut- och inflöden för återköpsavtal, omvända återköpsavtal⁷ och likviditetsswappar⁸ till den internationella likviditetsstandard som fastställts av Baselkommittén.
• Att specificera behandling av centralbanksreserver som innehas av dotterbolag eller filialer.
• Att anpassa undantaget till den minsta emissionsstorleken för vissa tillgångar i tredjeland.
• Att förbättra avvecklingsmekanismen⁹ för beräkning av likviditetsbufferten.
• Att införliva nya enkla, transparenta och standardiserade kriterier för värdepapperisering.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620 gäller från och med den 30 april 2020.