Försörjningstrygghet för gas inom EU

VIKTIGA PUNKTER

Naturgasföretagen, medlemsländerna och Europeiska kommissionen har ett gemensamt ansvar för att trygga gasförsörjningen. Följande punkter är de viktigaste i förordningen.

• Den uppmuntrar till bättre samarbete och samordning mellan regionala grupper av medlemsländer för att bedöma gemensamma försörjningsrisker och ta fram och enas om gemensamma förebyggande åtgärder och krisåtgärder. I vissa undantagsfall gör ändringsförordningen (EU) 2024/1789 det möjligt för medlemsstaterna att besluta att vidta tillfälliga åtgärder för att minska den icke nödvändiga gasförbrukningen hos skyddade kunder. Dessa tillfälliga åtgärder skulle införas först efter en detaljerad bedömning av de behöriga myndigheterna.
• Den inför en solidaritetsmekanism som innebär att medlemsländerna måste hjälpa varandra för att alltid kunna garantera de mest sårbara konsumenterna gasförsörjning – också i allvarliga situationer som påverkar försörjningen – enligt villkor för skälig ersättning från det medlemsland som mottar stöd. Genom ändringsförordning (EU) 2024/1789 införs en ny artikel som fastställer regler för samarbete mellan indirekt sammanlänkade medlemsstater med hjälp av marknadsbaserade åtgärder (frivilliga åtgärder).
• Den ökar öppenheten genom att gasföretag blir tvungna att anmäla sina viktiga långvariga gasförsörjningsavtal som kan ha betydelse för försörjningstryggheten till sin nationella myndighet. Förordning (EU) 2026/261 utvidgar denna skyldighet till avtal om gas som har sitt ursprung i eller exporteras från Ryssland.
• Det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen kommer att genomföra ytterligare en unionsomfattande simulering av scenarier med avbrott i gasförsörjning och infrastruktur innan den 1 november 2026.
• Medlemsländerna har särskilda skyldigheter gentemot energigemenskapen, medan kommissionen samordnar de rättsliga reglerna.
• Efter upptrappningen av Rysslands oprovocerade och orättfärdiga militära aggression mot Ukraina och behovet av att säkra EU:s gasreserver fastställs i ändringslagstiftning skyldigheter för medlemsstaterna att fylla sina underjordiska gaslager till specifika nivåer inför varje vinter. Förordning (EU) 2025/1733 ändrar denna ram ytterligare genom att förlänga tillämpningen av skyldigheterna att fylla gaslager till och med den 31 december 2027 och genom att anpassa hur medlemsstaterna får uppfylla målen för fyllnadsnivåer inför vintersäsongen, bland annat genom fastställda flexibilitets- och övervakningsmekanismer.
• Genom att erkänna variationer i gaslagringskapacitet och nationella situationer kan medlemsstaterna delvis uppnå lagringsmålet genom att medräkna lager av flytande naturgas eller alternativa bränslen. För medlemsländer som har mycket stor lagringskapacitet jämfört med sin inhemska gasförbrukning begränsades skyldigheten att fylla de underjordiska gaslagren till 35 % av deras genomsnittliga årliga gasförbrukning under de föregående fem åren.
• För att stärka försörjningstryggheten kan medlemsstater utan lagringsanläggningar lagra 15 % av sin årliga inhemska gasförbrukning i lager i andra medlemsstater och därmed ha tillgång till gasreserver som lagras i andra medlemsstater. Irland, Cypern och Malta beviljades ett undantag så länge de inte är direkt sammanlänkade med andra medlemsländers sammanlänkade gassystem. Förordning (EU) 2025/1733 bibehåller denna skyldighet och förtydligar ytterligare de tillämpliga tidsfristerna, de tekniska begränsningarna och flexibilitetsmöjligheterna samt anpassar dem till den förlängda ramen för gaslagring efter 2025.
• Enligt ändringsförordning (EU) 2024/1789 ska medlemsstaterna överväga lämpliga åtgärder avseende cybersäkerhet när de utarbetar sina förebyggande åtgärdsplaner och krisplaner. Kommissionen kommer att anta en delegerad akt om fastställande av sektorsspecifika bestämmelser för cybersäkerhetsaspekterna av gränsöverskridande gasflöden, inbegripet bestämmelser om gemensamma minimikrav, planering, övervakning, rapportering och krishantering. Dessutom kommer ändringen att operationalisera och utvidga solidaritetsmekanismen, vilket säkerställer att medlemsstaterna förser varandra med ”solidaritetsgas” även i händelse av en allvarlig nödsituation, genom att garantera att en uppsättning standardregler gäller när medlemsstaterna inte har undertecknat bilaterala avtal.

Upphävande

Genom förordningen upphävs förordning (EU) nr 994/2010.